3 minute read

Gutav Adolfs

Next Article
Stumpenensemblen

Stumpenensemblen

Gustav Adolfs — hjältekonungens kyrka

Svenska kyrkan Helsingborg har tio kyrkor — från Raus kyrka i söder till S:t Andreas i norr. Men vet du varför de heter som de gör? I några nummer framöver ger vi dig bakgrundhistorien. Vi börjar med kyrkan med det höga tornet: Gustav Adolfs kyrka. Rikard Honnér, församlingspedagog och arkivansvarig i Gustav Adolfs församling, guidar i kyrkans historia.

GUSTAV ADOLFSKYRKAN invigdes på pingstdagen den 6 juni 1897. Under en lång tid stavades Gustaf med ”f”, för att senare övergå till en stavning med ”v”. Men varifrån kommer själva namnet på kyrkan?

År 1894 föreslog kyrkorådet att kyrkan skulle heta S:t Petri, efter en kyrka som fanns i staden under medeltiden. Men så blev det inte, eftersom en kyrkostämma under samma år beslutade att namnet på kyrkan skulle vara Gustaf Adolfs kyrka.

Någon motivering till namnvalet finns inte i protokollet. Trots att motivering saknas, så är det två personer som kan komma ifråga. Antingen Gustav II Adolf eller Gustav IV Adolf. Trots att Gustav IV Adolf på sin tid lär ha varit populär i Helsingborg, så var den mest kände av dem Gustav II Adolf. Det var han som var hjältekonungen i skolböckerna för sin insats under trettioåriga kriget på 1600-talet. Så att kyrkan uppkallades efter Gustav II Adolf var troligen så självklart att det inte behövde nämnas i ett protokoll.

MEN DET finns faktiskt en annan källa än de gamla kyrkoprotokollen, och det är lokaltidningarna. Så här står det i Helsingborgs Dagblad den 8 juni 1897 i ett referat från invigningsgudstjänsten:

”Namnet Gustaf Adolfs-kyrkan skulle påminna om honom, som göt sitt blod på Lützens slätter för den lutherska tros friheMed hjälp av arkiv och gamla protokoll har Rikard Honnér hittat historien bakom Gustav Adolfskyrkan som stod klar 1897.

”Namnet Gustaf Adolfskyrkan skulle påminna om honom, som göt sitt blod på Lützens slätter för den lutherska tros friheten...”

ten. I detta hänseende borde hans namn stå som en förebild för oss.”

Även Öresunds-posten skrev den 8 juni 1897 om invigningsgudstjänsten:

”I sitt invigningstal framförde kontraktsprosten bl. a. ett tack till Helsingborgs invånare för de stora uppoffringar, de gjort för att få kyrkan till stånd, en sak som kontraktsprosten ansåg synnerligen behöflig ’för traktens arbetare och fattige’, samt meddelade att man beslutit uppkalla den nya kyrkan efter konung Gustaf II Adolf, hvilken gjort så mycket för den svenska kyrkan”.

SLUTSATS: Gustav Adolfskyrkan i Helsingborg är uppkallad efter Gustav II Adolf, en hjältekonung i Sverige under slutet av 1800-talet, och flera decennier framåt.

RIKARD HONNÉR församlingspedagog i Gustav Adolfskyrkan

hjältekonungens kyrka

Nyfiken på mer?

I Gustav Adolfs kyrka finns mycket som berättar om svunna tider. Bland annat finns där en liten utställning med äldre inventarier som tidigare funnits i kyrkan. Vill du hellre uppleva kyrkan irl erbjuds både vinds- och tornvandringar. TA KONTAKT med Rikard Honnér på telefon: 042-18 91 14.

Solceller sparar både pengar och miljö.

Självförsörjande på el vid Pålsjö kyrkogård

SOMMAREN 2017 stod den nya ekono- mibyggnaden vid Raus kyrka klar med garage, verkstad, tvätthall och ladd- ningsstation i ett. Just laddningsstatio- nen var ett viktigt steg i Svenska kyrkan Helsingborgs pågående miljöarbete. Laddningsstationen försörjs av ström från solceller på taket, och nu ska nästa byggnad i pastoratet få solceller, kyrko- gårdsförvaltningens ekonomibyggnad vid Pålsjö kyrkogård.

Solcellerna kommer att placeras på ekonomibyggnaden, en cirka 50 meter lång byggnad där kyrkogårdsförvalt- ningen förvarar maskiner och materi- al. Samtliga elfordon som används på kyrkogården kommer att kunna laddas genom solenergin.Överskottet av el som produceras av solcellerna kommer att säljas tillbaka ut på elnätet.

Årliga elförbrukningen i dessa bygg- nader uppgår till cirka 65 000 kWh varav solcellerna beräknas kunna pro- ducera 40 000 kWh. Genom solcellerna sparar kyrkogårdsförvaltningen både pengar och miljö.

– Förhoppningen är att vi till stor del ska kunna bli självförsörjande på el till den här lokalen, åtminstone under sommartid, berättar Kim Larsson som är fastighetstekniker på fastighetsav- delningen.

Redan i februari börjar solcellerna producera lite elenergi för att sedan öka under den ljusare tiden av året då det är fler soltimmar. Den mörkare tiden på året är produktionen från sol- cellerna väldigt liten. I början av maj hoppas man att arbetet med att instal- lera solpaneler på ekonomibyggnaden är igång.

This article is from: