__MAIN_TEXT__

Page 1

! t e v i l a Hel DIN

KY N SVENSKA Å R F G IN N TID

NFLO RKAN BRU

VÅR 2018

Tema: Goda handlingar

Världen härjas av krig och katastrofer och svenskarna är bäst när det krisar. Men är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

Porträttet: Rickard Olsson Folklighetens förkämpe

Nytt på begravningsplatsen

Påskens gudstjänster

Jesper

trivs i snön

Mars 2018

1


Ledare&innehåll

Jesus som maktmedel? SKRIVANDE STUND är slutet av februari. Jag har i dagarna sett Uppdrag Gransknings reportage om Knutby och funderar mycket på händelserna där. Jag förstår ju att det finns mycket mer som dels aldrig nådde reportrarna och dels som utelämnades i redigeringen. Det som kom fram är ändå tillräckligt. Pingstförsamlingen i Knutby verkade ha utvecklats till en sekt. Jag kan inte mycket om sekter och anar att det finns väldigt många parametrar i en sekts tillkomst. Det jag la märke till i reportaget var i alla fall en del parametrar som verkar ha varit extrema i Knutby: Maktberusningen, grupptrycket, kontrollbehovet, förnekelsen, lojaliteten, rädslan, manipulationen, propagandan, utnyttjandet av ”Jesus” som maktmedel.

När denna tidning ges ut så är vi på väg mot påsken och det skeende som bl.a. tydligt visar Jesus attityd till makt och maktutövning. Han säger ex. till lärjungarna i Lukas evangelium kapitel 22: ”Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare.

18

MEN MED er är det annorlunda: den störste

bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren.” Och han säger det inte bara, han visar det även i handling. Jag tror att den attityden aldrig fungerar i sektens sammanhang.

Innehåll 4 Att resa sig starkare

Nåd och frid!

6 Påskens gudstjänster

LEIF JARLBJÖRN KYRKOHERDE

7

Nytt på begravningsplatsen

JAG SKRIVER ”Jesus” inom citattecken utifrån deras användande av hans namn. Det rimmar nämligen inte alls med hur Jesus beskrivs i evangelierna. F.d. pastorn anger också hur han förstått att bibeltolkningen på andra punkter var felaktig men faller till föga för påtryckningarna och undertrycker den förståelsen. ”Kristi brud” fick makt över alla och lojaliteten med henne hade högsta prioritet.

10  Tema: Goda gärningar

”Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren.”

28 Upptäck historien mellan väggarna

Portätt: Rickard Olsson

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias

26

Tjuvstarta med egen odling

32 Korsord NU FINNS VI PÅ FACEBOOK OCKSÅ. Vi heter Brunflo, Lockne, Marieby och Näs pastorat. Och som tidigare på svenskakyrkan.se/brunflo

E-post: brunflo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/brunflo Framsida: Jesper Watanen, yngst och färskast av våra präster. Med en snöboll i handen… Har utsikt mot Lockne kyrka från sitt arbetsrum. Foto: Hans-Åke Grinde.

En del av AMOS

S

Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Soltions 2018 N VA

ENMÄRK

E T

2

Svenska folket bäst när det krisar

25 Yrke i kyrkan

Hela livet! Ges ut av Brunflo, Lockne, Marieby och Näs församlingar Kansli och växel Telefon: 063-140 300, fax 063-140 380 Öppet: Vardagar 9:00–12:00, 13:30–15:00 Post- och besöksadress: Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo

Trycksak 5041 0004

Mars 2018


En ung präst med leksinnet kvar Hela livet! har stämt möte med Jesper Watanen på hans kontor i Sockenstugan vid Lockne kyrka. Det är en fin dag men solen har svårt att bryta genom den grå massan av moln. Men utsikten mot kyrkan är vacker ändå. MED SINA 35 år är han den yngsta av våra präster. Trots det har han hunnit med många saker i sitt liv. Född och uppväxt i norra Skåne nära Örkelljunga och dialekten avslöjar honom direkt. Men sedan 2007 bosatt i Jämtland. Vägen hit har inte varit spikrak utan som för de flesta nu för tiden har arbete och boplats växlat med tiden. Som egenföretagare i databranchen med webdesign och säkerhetssystem har Jesper skaffat sig en gedigen kunskap om IT-frågor, vilket även en präst har nytta av nu för tiden. HHan är även utbildad personalvetare med examen i beteendevetenskap. Jesper har också arbetat på hotell och inom detaljhandeln. Det var mötet med människor som fick honom att så småningom välja utbildningen till präst. Han har sina rötter i Svenska kyrkan men betecknar sin kristna fostran som ekumenisk,

Mars 2018

det vill säga en blandning av olika kristna trossamfund. Han nämner sin hustru Zara, som är utbildad pingstpastor och arbetar i Frälsningsarmén i Östersund. Paret bor nu på Frösön med sina två barn Arild, 4 och Tea-Li 2,5 år. De vill gärna fostra sina barn att uppskatta natur och friluftsliv lika mycket som de själva gör. Helst vill han åka långfärdsskridskor och uttrycker önskemål att Medvinden ska komma igång även i år. Skidor går också bra i vinter och till sommaren blir det gärna fjällvandring. SOM UNGDOMSLEDARE på deltid i EFS fick

Jesper mölighet till teologiska studier i Uppsala. – Jag blev fast direkt, säger han och syftar på känslan att han nu visste att han skulle bli präst. Studierna ledde fram till prästvigning

i januari 2016 i Härnösand domkyrka och adjuktåret gjordes i Frösö församling vilket var tacksamt ur familjesynpunkt med två små barn hemma. Därefter tjänstgjorde Jesper i Offerdal-Alsen fram till årsskiftet när han tillträdde tjänsten här i Brunflo pastorat. KONFIRMANDARBETET LIGGER Jesper varmt

om hjärtat och han ser fram emot alla möten med människor i såväl vardag som fest, vid dop likaväl som begravningar. – Att få möta människor i vardagen, svarar han på frågan om vad han gillar med att vara präst. När han inte jobbar vill Jesper gärna arbeta med händerna. Gillar fysikt arbete. Snickra, renovera hus och sånt. Just nu är hemma­ projektet att inreda övervåningen på huset som fram till nu varit en kallvind. Vill du träffa Jesper så har du största chansen att göra det vid Lockne eller Marieby kyrkor men arbetsområdet är för honom, och alla präster hos oss, hela pastoratet. – Kom in på en kaffe, vet ja, uppmanar Jesper. Och jag vet att han menar det. TEXT & FOTO: HANS-ÅKE GRINDE

3


Fastekampanjen

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Efter att ha gått LWF:s (Lutherska världsförbundet) skräddarutbildning har Hawa startat en egen verksamhet där hon syr skoluniformer som hon säljer. LWF tillhandahåller symaskinen, som hon delar med tre andra kvinnor.

Att resa sig starkare Hawa har ställt ut symaskinen utanför sitt hem. Då blir det lättare att ta upp beställningar på skoluniformer. Pengarna hon får in är ett välkommet tillskott till familjen med sex barn. HAWA ÄR 26 ÅR och har gått skräddarutbild-

ningen som Svenska kyrkan stöder genom LWF. Hon bor i flyktinglägret Batil i en hydda bestående av lera och trä som familjen byggt själva. Hon har bott i Batil sedan några år tillbaka, då hon flydde ifrån Blue Nile i Sudan. När Sydsudan bildades 2011 var det flera gränsområden vars linjer inte fastställdes. I dessa områden, bland dem Blue Nile, uppstod strider som tvingade människor att fly. På grund av gerillaverksamheten tillåter Sudan inte heller humanitär hjälp till dessa områden. Hawa blev gift som 15-åring. Idag har hon sex barn att försörja, den yngsta bara fem månader gammal. Innan hon gick skräddarutbildningen var hon som de flesta andra i lägret, beroende av FN:s matransoner. Familjen är fortfarande beroende av dessa, men

4

idag ger pengarna hon tjänar på att sy och sälja kläder ett välkommet tillskott. För de pengarna kan hon köpa det hon behöver som inte ingår i matransonerna. Familjen klarar sig bättre eftersom hon också slipper byta ransonerna mot annat vilket annars är vanligt. – Genom projektet har jag lärt mig läsa, räkna, sy och nu har jag en liten verksamhet som stärker familjens ekonomi, säger hon. Hawa hade tur som fick gå utbildningen. Den är hett eftertraktad i lägret. Ett byråd bestående av religiösa ledare och andra samhällsaktörer, bestämmer vilka som får gå

utbildningen. Deras beslut är baserade på vilka som har störst behov. Nu bedriver Hawa en egen verksamhet där hon syr skoluniformer som hon säljer. Projektet tillhandahåller symaskinen, som hon delar med tre andra kvinnor, och förser också kvinnorna med allt material de behöver. Skoluniformerna säljer hon för 100 sudanesiska pund (cirka 8 kr) per plagg. Hon syr också kläder till sig själv, sin familj och släktingar. Symaskinen har hon ställt på ett bord utanför sitt hus, så att hon ska synas. – Då kan folk beställa av mig när de går förbi.

Svenska kyrkans fastekampanj 2018 ATT RESA SIG STARKARE avslutas söndag 25 mars. Underrubriken är När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans. Över 65 miljoner människor befinner sig i dag på flykt. I Sydsudan pågår världens snabbast växande flyktingkris. Strider mellan sudanesiska regeringsstyrkor och sydsudanesisk milis har pågått sedan Sydsudan blev självständigt 2011. Stora delar av landet hotas av svält och

inbördeskrig. Samtidigt tar landet emot flyktingar från Sudan som också flyr från krig. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer katastrofinsatser för människor på flykt i Sydsudan. Vår specialistkompetens är psykosocialt arbete. Vi arbetar med fyra basala behov: Att känna trygghet. Att hitta sin grupp. Att utvecklas. Att resa sig starkare.

Mars 2018


Alla som går skräddarutbildningen får först gå en kurs där de lär sig att läsa och räkna så att de kan mäta upp tyg till exempel. Dessutom behöver de kunna läsa och skriva för att senare sköta en verksamhet. Viljan att lära sig att läsa är så stor bland de vuxna i lägret att denna kurs ofta har dubbelt så många deltagare än de som ska gå skräddarutbildningen. Stoltheten som kvinnorna känner när de kan skriva sitt

FOTO: SIMON STANFORD/IKON

Clementine och hennes fem barn har flytt från östra Kongo och bor nu i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya.

namn istället för att sätta ett tumavtryck är enorm. – Många vuxna har helt enkelt aldrig fått tillgång till någon sorts utbildning över huvud taget. Därför är det här värt mycket. De får dessutom lära sig lite engelska på dessa kurser, vilket är väldigt populärt, säger Else Berglund, ansvarig för Svenska kyrkans flyktinginsatser i östra Afrika. ANNA JONASSON

Påskgåva

46:-

Skallra i tyg

foto: magnus aronson/ikon

Färgglada djur med milt skallerljud. Giraff, Hjortdjur och Lejon. 100% bomull. Sri Lanka. Fair Trade. 46:-

När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans! SMS:a LIV till 72 905 och ge 100 kr eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Mars 2018

Välkommen till Brunnen

Centrumvägen 17c, i samma byggnad som centralkonditoriet, Brunflo. Öppet onsdag–fredag 12:00–16:00 Lördagar 11:00–14:00 Tfn: 063-140 325 eller Lena 140 328

5


Påskens gudstjänster Påsken är kyrkans största tid. Vi firar att Jesus besegrar döden. En liten guide genom påsken och dess delar.

Palmsöndagen 25 mars

Vägen till korset. Palmsöndagen inleder veckan före påsk, stilla veckan. Då berättar vi om den händelse som också inleder adventstiden, när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken med sina lärjungar och togs emot som kung av folket som jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna. 11:00 Bygudstjänst. Hos Britta och Bengt Jonasson, Ångstav 73, Lassbyn. Leif Jarlbjörn och Astrid Domino. Fasteinsamling. 18:00 Gudstjänst. Heliga Ljusets kyrka, Torvalla. Christin Nygren Sundvisson och Anna Tirén.

Skärtorsdag 29 mars

Det nya förbundet. Skärtorsdagen firas till minne av den kväll när Jesus för sista gången äter tillsammans med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Senare på natten när Jesus och hans lärjungar samlats i Getsemane trädgård grips Jesus av de romerska soldaterna. 18:00 Skärtorsdagsmässa. Heliga Ljusets kyrka, Torvalla. Tom Liveskär och Hans-Erik Sundström. 18:00 Skärtorsdagsmässa. Näs kyrka. Camilla Gradén och Lena Severin. 19:00 Skärtorsdagsmässa. Brunflo kyrka. Christin Nygren Sundvisson och Anna Tirén. 19:00 Skärtorsdagsmässa. Lockne kyrka. Jesper Watanen och Astrid Domino. Locknekören, Mariann Nilsson.

Lång fredag 30 mars

Korset. Korset är det främsta kristna tecknet. Det visar på hur stor Guds kärlek är till oss människor. Gud går i döden för vår skull. Genom korset besegras ondskan och vi blir försonade med Gud. 11:00 Långfredagsgudstjänst. Gärde bönhus. Gemensam med EFS, Missionskyrkan och Svenska kyrkan i Brunflo. Christin Nygren Sundvisson och Anna Tirén. 15:00 Långfredagsgudstjänst. Ängsmokyrkan. Tom Liveskär och Hans-Erik Sundström.

6

15:00 Långfredagsgudstjänst. Marieby kyrka. Jesper Watanen och Lena Severin. Sångkvartett: Anna Tiren, Lena Severin, Magnus Skårstedt och Sven-Erik Olsson

Påskafton 31 mars

Sent på påskaftonskvällen kan ibland uppståndelsen börja firas men oftast sker det i en tidig påskmässa, kanske redan i gryningen. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. 23:00 Påsknattsmässa. Brunflo kyrka. Christin Nygren Sundvisson och Anna Tirén. Mattias Refsnes spelar trombon.

Påskdagen 1 april

Kristus är uppstånden. Den tredje dagen efter han dött uppstår Jesus från döden. När kvinnorna kommer till graven är stenen bortrullad och Jesus är inte där. Kristen tro är en tro på uppståndelsen, vändpunkten. Allt det som tynger vår jord, som hindrar livet, som stänger till våra hjärtan och stänger ute livet rullas bort. 11:00 Påskdagsmässa. Heliga Ljusets kyrka. Tom Liveskär och Hans-Erik Sundström. 11:00 Påskdagsgudstjänst. Näs kyrka. Jesper Watanen och Lena Severin. ”För kärlekens skull” med ”Påskkören”, solister Anders Hedén och Maria Noreborg m fl. Jesper Watanen, Malena Lundefalk, Lena Severin, Anders Nilsson.

Annandag påsk 2 april

Möte med den uppståndne! Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt och på annandag påsk hör vi berättelsen om hur två lärjungar är på väg bort från Jerusalem till byn Emmaus. De går och samtalar om det som hänt och plötsligt slår någon följe med dem. De förstår inte först vem han är, men när han stannar hos dem och äter, förstår de vem han är. 18:00 Emmausmässa. Heliga Ljusets kyrka. Tom Liveskär och Anna Tirén.

Mars 2018


Begravningsplatser

De blyinfattade fönstren i mottagningsrummet är en tydlig signal till besökaren att detta är en sakral byggnad. Ny monteringsteknik har gjort det möjligt att sätta in de blyinfattade glaset MELLAN de båda yttre isoleringsglasen. Det är gjort av ett lokalt glasmästeri. Glasen är också signerade!

Kyrkogårds- och fastighetschef Ulf Petersson kollar in glidskenorna till porten i maskinhallen.

Nytt på begravningsplatsen ÄNGSMON, TORVALLA.

Under snön hoppas vi att växtligheten hämtar kraft, bygger rotsystem och spirar med nyvunnen kraft så fort vårens varma strålar letar sig ner i den glänta som på ett år förvandlats från en, ja just det, glänta i skogen till en skogskyrkogård. Fram till dess fortsätter arbetet i ekonomibyggnaden som kommer att färdigställas innan det är dags för invigning. All invändig målning, väggbeklädnad och golvläggning är nu klar. Köksinredningen i personaldelen är på plats. Likaså hygiensidan med toalett, duschutrymmen samt tvättmaskin och torkskåp. I den blivande skötselhallen för maskiner och verktyg har även oljespillsäkert avlopp installerats. Ännu har inga möbler kommit in, men all fast belysning är monterad och injusterad såväl utomhus som inne i byggnaden. Larmanläggningen är i drift sedan en tid tillbaka och vi kan med glädje konstatera att vi hittills inte drabbats av någon skadegörelse under byggtiden. Nu återstår även viss utvändig målning som kräver några plusgrader dygnet runt för att kunna göras. Det är även några påpekanMars 2018

I den bländande snön syns inte de färgade glasen i mottagningsrummet mycket, men det blir en helt annan bild på kvällstid.

den om handikappanpassning som måste åtgärdas. Sedan väntar kontorsmöbler och kontorsutrustning samt övriga möbler. Till mottagningsrummet kommer det,

förutom sittmöbler, även in konstnärlig utsmyckning för såväl estetisk som ljuddämpande funktion. TEXT OCH BILD: HANS-ÅKE GRINDE

7


Profilen Påskharen

”Det där med äggen är rätt pinsamt” Att en hare kommit att förknippas med ägg och påskfirande kan verka märkligt. Påskharen kom till Sverige samma väg som julgranen en gång – genom att vi importerade en tysk tradition.

Var kommer du egentligen ifrån? – Jag verkar ha fötts i Tyskland, men det var hemskt länge sedan. I tyska bondemiljöer pratade man om mig redan på 1600-talet, men historierna om mig spreds snabbt uppåt i samhällslagren. En av de äldsta bilderna av mig finns i en schweizisk barnbok från 1789, där barn letar påskägg i en välskött trädgård, under moderns överinseende. Hur hamnade du i Sverige? – Jag kom hit med påskkorten, kan man väl säga. Att skicka färgglada kort med påskhälsningar blev vanligt kring sekelskiftet 1900, och eftersom de första korten i Sverige var inspirerade av de tyska, slank jag med på bild. Men harar lägger väl inte ägg? – Nej, det där är ju mest rätt pinsamt. Jag är

ju ingen höna! Men det var något man också hittade på i Tyskland. I rättvisans namn kunde man på vissa ställen också annars lura i barnen att det var räven som lagt äggen, vilket knappast är mindre konstigt än att jag skulle göra det. Och på andra platser sa man i stället att det var tuppen! I en tysk avhandling från år 1628 beskrivs det hur ”enfaldiga och barn” luras tro att det är haren som gömt ägg i trädgårdarnas gräs, ”för att de med iver måtte uppletas av barnen, till de äldres skratt och förnöjelse”. Ibland ser man harar på gamla kyrkmålningar, är det släktingar till dig? – Nej, inte alls! Det finns i gammal svensk folktro en varelse som kallas mjölkharen. Det sades på medeltiden att det var häxornas

husdjur. De skickades ut av sin ägarinna, smög sig in i ladugårdarna, drack kornas mjölk och spydde upp den igen hemma hos häxan, som kärnade smör av grädden. Mjölkharen har fått viss koppling till påsken i och med att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen, men annars har vi inget med varandra att göra. Men vad har du då med påsken att göra – firar vi inte Jesus död och återuppståndelse? – Varken jag eller jultomten har väl så mycket med de kristna helgerna att göra, men traditioner lever sitt eget liv. Det är svårt att styra vad människor hittar på och hur påhitt sprider sig över världen. Men påskens budskap är ju glädje, och när barn blir glada av att hitta mina ägg tänker jag att de är inne på rätt spår ändå.


Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN! 8 dagars 5-stjärnig studieresa Kreta Pris för

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN läsare

9990,– 8000,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

SEK2

1990,–

SEK1

Från endast

Inklusive

Heraklion

p. pers.

En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3 – En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3

Arkadiklostret

Chania

Klostret Agia Triada

Antikens Aptera

ANNONS 0

Inklusive

Inklusive

Inkluderat i priset:

Inklusive

Flyg tur och retur med renommerat flygbolag till Heraklion, inklusive hotelltransfer

3490,– SEK2

7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) 7× riklig frukostbuffé

2500,– SEK2

Fascinerande studieresa i vår moderna bussar med luftkonditionering på Kreta, gudarnas hem !

4000,– SEK2

Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram inklusive inträden (enligt program) Fackutbildad svensk- eller engelsktalande reseledning (beroende på tillgänglighet) 24 timmars läkarjour 9990,– SEK2 – 8000,– SEK2

Totalt per person Prisfördel per person

Förmånspris per person från endast 1990,– SEK

1

Oktober 2018

November 2018

1900,– SEK

(15. – 29.10.) Säsongstillägg per pers

Flygplatstillägg per pers Avgångsdagar

Inklusive

• Arkadiklostret: Kretas nationalhelgedom från Bysantinska rikets tid, symbol för Kretas självständighet • Romerska museet: romerska utgrävningar i Eleftherna • Kournassjön: Kretas enda naturliga sötvattensjö • Argiroupolis: se gamla romerska vattenledningar • Rethymnon: romantisk hamnstad med unik stadskärna • Klostret Agia Triada: venetianskt kloster (1600-talet), vackert belägen i olivlundar på halvön Akrotiri • Chania: förmodligen Kretas vackraste stad med höjdpunkter som t.ex. den pittoreska hamnen, det judiska kvarteret Evraiki, Hasan Pacha-moskén och många historiska byggnader • Antikens Aptera: berömda 3000 år gamla utgrävningar från antiken där sirenerna och muserna vistades enligt den grekiska mytologin • Matala: 60-talets hippieparadis; i grottorna i de höga kalkstensklipporna bodde bl.a. Bob Dylan och Cat Stevens • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Palatset i Faistos: ett av öns största palats; minoiskt palats med fantastisk utsikt där den berömda Faistosdisken hittades • Palatset i Malia: en av Kretas största minoiska byggnader • Heraklion & venetiansk fästning: utforskningsrundtur med bl.a. den venetianska hamnfästningen, promenadvägen vid hamnen och den pittoreska stadskärnan (bl.a. Agios Titos-kyrkan, marknadsgatan Odos och torget Platia Venizelou)

Mittelmeer

Februari 2019

Lluchmayor

Inklusive

Inklusive

Akrotiri Chania

Kreta

Aptera

Kournassjön

Heraklion Krasi

Rethymnon

Lasithislätten Faistos Matala

Medelhavet

• Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Lasithislätten: frodig slätt • Keraklostret: ett av Kretas viktigaste religiösa centrum, som fortfarande är bebott av nunnor • Bergsbyn Krasi: idyllisk by med en 2000 år gammal platan

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN Prisfördel

- 8000,– SEK

2

Extratjänster till förmånspris:

Matpaket: Paketet innehåller komfortabel halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter: endast 1350,– SEK per person. Enkelrumstillägg: 2390,– SEK per person/vecka (med reservation för tillgänglighet)

(1. – 19.11.)

(22. – 30.11.)

December 2018 (3. – 14.12.)

(11. – 31.1.)

(1. – 14.2.)#

(15. – 28.2.)#

(1. – 15.3.)

1000,– SEK

0,– SEK

0,– SEK

500,– SEK

700,– SEK

1000,– SEK

1400,– SEK

Göteborg 0,– SEK tor

Januari 2019

3- och 4-stjärniga hotell

Palma

Mallorca

November 2018

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flyplats

50 km

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

Resmånadert

Palace of Phaistos

Februari 2019

1990,–

Mars 2019

SEK1 per person istället för

Köpenhamn 500,– SEK fre

Innehavare av svenskt, finskt, danskt och norskt pass är viseringsfri i 90 dagar. Vid in- och utresa i Grekland krävs ett giltigt pass. För medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Greklands ambassad i Stockholm: http://www.mfa.gr/en/visas. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK. 1 Det annonserade priset om 1990,– SEK gäller endast under perioden från 22.11 – 13.12.2018 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg såsom anges i tabellen. Resan är uteslutande avsedd för individuellt resande och gäller endast mottagaren av erbjudandet och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Resans genomförande förutsätter att minst 15 personer anmäler sig till resan. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum frän 13.12.18 – 20.12.18 och beräknades den 26.01.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Göteborg – 13.12.18 – 20.12.18 på www.travellink.se (den billigaste flighten för angivna datum), transfer flygplats – hotellet – flygplats på www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com & www.getyourguide.com, 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Palazzino di Corina Rethymnon, 4 nätter på hotellet Capsis Astoria Heraklion). 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS under 2016. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

Mars 2019

(18. – 29.3.)

April 2019

(1. – 29.4.)#

Maj 2019

1900,– SEK

2200,– SEK

2500,– SEK

9990,SEK –

(2.5.)

2

Stockholm 650,– SEK mån

Din fordelskode !

FO66332

Ring kostnadsfritt nu för att säkra ditt önskedatum:

0200 883 946 Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, lördag kl. 9.00 – 15.00 Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm


Vårt ideella engagemang är som störst när läget är akut.

10

Månad 2018

FOTOCOLLAGE: LARS RINDESKOG

Bäst när det krisar


Goda gärningar

När det verkligen gäller, ställer svenskarna upp. Vi skänker till sjukdomsforskning och bistånd, och nära nog varannan svensk arbetar ideellt i något sammanhang någon gång. Det är till och med de som tjänar minst som ger mest och oftast. TEXT: HANNA WELIN

UNDER DEN akuta flyktingkrisen 2015 var det fler än någonsin som reste sig ur soffan för att hjälpa till. Uppslutningen bland organisationer, föreningar, kyrkor, tillfälliga nätverk och enskilda var exceptionell. Emma Odsell Jangö pendlade mellan jobbet i Stockholm och sambon i Lund den hösten. Hon satt i de fullpackade tågvagnarna och mötte blickar som vittnade om en historia långt tuffare än något hon själv kunde föreställa sig. – Det är människor som har stått ut med så mycket. Och de har kommit till oss som inte behövt stå ut med något i jämförelse, säger hon. – Ändå var jag inte en av dem som bredde mackor på

Världen må härjas av ständiga kriser, men när krig och katastrofer drabbar väcks något i oss. Svenskarna har aldrig ställt upp så mycket som under flyktingvågen 2015. Men ibland är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

stationen. Jag hade så fullt upp i mitt liv att jag inte mäktade med, säger hon. När jobbet i Stockholm tog slut, 2016, var läget ett annat. – Nu hade jag tiden att göra något. Och det kändes viktigt, inte minst för min egen skull. EMMA KONTAKTADE Internationell människohjälp i Lund, IM, och gick med i deras läxhjälpsgrupp. Två dagar i veckan träffade hon och de andra volontärerna nyanlända barn och ungdomar och hjälpte dem med allt från svenska till matte och samhällskunskap. – Det var så roligt. På köpet fick jag dessutom friska upp kunskap jag glömt med åren. Emma och hennes man Erik Odsell ställer fram kaffe- och tekoppar hemma i vardagsrummet. Det är söndag eftermiddag och Samir har kommit på besök. Han är en av alla de afghanska pojkar som flydde hit hösten 2015. Då var han 14, i dag är han snart 17 år. – Det här är den första svenska familj jag har varit hemma hos, säger Samir, som egentligen heter något annat. FOTO: HANNA WELIN

SVENSKAR BRYR sig. Summan insamlade pengar till frivilligorganisationer ökar. Och 2015, när tusentals flyktingar anlände varje vecka, engagerade sig fler än någonsin för att ta hand om de som kom. – Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite, säger Emma Odsell Jangö, som är med i ett vänskapsprogram för ensamkommande flyktingar. För många svenskar är det självklart att dela med sig av både pengar och sin egen tid. Bara under 2016 skänktes över åtta miljarder kronor till olika frivilligorganisationer. Vi tillhör också ett av de länder där det är allra vanligast att engagera sig ideellt. Räknar du in allt från idrotts- och bostadsrättsföreningar till olika projekt för nyanlända gör hälften av alla svenskar någon typ av ideell insats varje år. – Vi är bra på att ställa upp och har ett filantropiskt beteende sedan lång tid tillbaka. Som land tycker jag att vi generellt sett kan känna oss stolta, säger Therése Engström, chef för kommunikation och insamling på svenska Röda Korset. Mest pengar skänker vi till biståndsorganisationer och forskning om sjukdomar, i synnerhet cancer. Men till skillnad från exempelvis Danmark, där de förmögna ofta skänker stora summor, är det i Sverige personer med lägre inkomster som är mest generösa. Det säger Lars Svedberg. Han är professor vid Ersta Sköndals högskola och har kartlagt svenskars frivilligarbete. – De som har minst ger mest, i synnerhet äldre kvinnor. Det handlar inte om stora summor, men de skänker med kontinuitet, säger han.

GODA HANDLINGAR

För Emma och maken Erik blev hjälpen till de nyanlända en erfarenhet som gav en ny balans i deras egna liv. FORTSÄTTNING

Mars 2018

11


Goda gärningar

”Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa.” Första gången var strax före jul 2016. Emma hade fått höra om IM:s nya integrationsprojekt Vänskapa, där ensamkommande ungdomar parades ihop med lämpliga familjer. Det handlar inte om något juridiskt åtagande, som att vara god man eller en kontaktfamilj, utan om att bygga en vänskap i vardagen. – För mig har det varit viktigt att få träna min svenska. Och att få lära känna er, Therese säger Samir. Engström har sett hur inErik söker hans blick: tresset svalnat i takt med – Lika viktigt har det varit att den akuta flyktingkrisen har lagt sig. för oss att få lära känna dig. TILLSAMMANS HAR de promenerat längs havet, spelat boule

och bowlat, gått på bio och lagat mat. Alltsammans sådant som Emma och Erik brukar göra på sin lediga tid ändå. Det finns inga krav på sysslor i Vänskapa eller på hur ofta man ska ses, men oftast har det blivit en gång i veckan. Emma berättar att de har fått lära sig att laga ris på riktigt och hur ett gott te egentligen ska smaka. En kväll tog Samir med en fotobok från Afghanistan som han lånat på biblioteket för att visa hur vackert hans hemland är. – Vi har fått lära oss så mycket genom dig som har öppnat upp för nya tankar. Själv känner jag att det har gett mig en bättre balans i mitt eget liv, säger Erik Odsell. EMMA ODSELL Jangö är uppvuxen i

ÅTTA AV TIO upplever att de mår bättre av sitt ideella arbete, enligt en undersökning som Volontärbyrån gjort. De främsta anledningarna till att man vill engagera sig är för att man vill hjälpa och stödja andra, förbättra samhället och utvecklas som person. Att göra något konkret i stället för att sitta och bli arg framför tv:n känns meningsfullt.

12

en prästfamilj där dörrarna alltid stod öppna. Att ge av det du har var en självklar grundbult. – Jag tycker faktiskt att du har ett ansvar att göra det. Det finns alltid något som du kan bidra med, säger hon. Erik håller med. För den som bara följer mediebevakningen är det lätt att flyktingar blir till siffror. – Därför är de personliga mötena så viktiga. Att du lär känna människorna bakom. Som Samir, säger han.

Lars Svedbergs forskning visar att svenskarnas ideella engagemang är både stabilt och stort, oavsett ekonomi, sysselsättning och politiska åsikter.

Sedan den stora mobiliseringen av frivilliga 2015 har mycket förändrats. Det är inte samma typ av akutinsatser som behövs, utan mer långsiktigt stöd och engagemang. Uppslutningen bland frivilliga är dock inte längre densamma. Therése Engström på Röda Korset konstaterar att samhället har svängt. Andra regler och lagar gäller, andra synsätt har kommit att dominera. – Intresset har svalnat. Attityd­svängning vi har kunnat se hänger säkert ihop med själva sakfrågan. Men vi har kvar en kärna av volontärer som jobbar med olika former av integrationsprojekt. Och de gör verkligen stor skillnad, säger hon. MÅNGA FRIVILLIGARBETARE har vittnat om hur frustrerande

det är att jobba i motvind. Att se ungdomarna må allt sämre, att inte räcka till och framförallt inte ha makt att påverka situationen. – Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa. Vi tillhör ju lågvattenmärkena i Europa numera, säger Emma. Flera av Samirs vänner väntar på utvisning. Själv kan han äntligen andas ut. Efter över två års väntan har han fått uppehållstillstånd. Men det är tillfälligt, på ett år. För att det ska förnyas krävs att han pluggar eller har ett arbete. Drömmen är att bli sjuksköterska eller allra helst läkare. Men för att vara säker på att få jobb direkt efter studenten – och förnyat uppehållstillstånd – har han sökt in till det yrkesförberedande vårdprogrammet på gymnasiet. – Det finns inte många svenskar som är lika ambitiösa och drivna som Samir. Jag är djupt imponerad, säger Erik. Om en vecka ska han flytta från boendet till sin första egna lägenhet. – Jag är så glad att vi får vara en liten del av din vardag, att vi får följa dig. Mest av allt för min egen skull, säger Emma.

Mars 2018


Goda gärningar

När hjälpviljan träffar snett Vår första reaktion när vi hör om en katastrof är ofta att vilja göra något. Det är dock inte alltid det som känns bäst för givaren som hjälper mest. Ibland blir generositeten bara ett problem.

Välvillighet som stjälper

Orkanen Mitch drabbade Honduras 1998. Över 11 000 omkom, och en och en halv miljon blev hemlösa. Samtidigt såg Juanita Rilling, en amerikansk hjälparbetare som skrivit om sina erfarenheter, för första gången hur människors vilja att hjälpa blev ett hinder. — Jag väcktes av ett samtal: Ett plan fullt med sjukvårdsartiklar kunde inte landa, för landningsbanan var full av kläder. Lådor och balar med donerade kläder. Högklackade skor. Vinterkläder – i ett sommarhett Honduras! När tsunamin drabbade länderna kring Indiska oceanen 2004 upprepades mönstet. En hel strand fylldes med skänkta kläder. De började ruttna i fukten och hettan och fick till slut brännas. Juanita Rilling förstår ändå tanken bakom: - Människor tänker: ”De har förlorat allt – alltså behöver de allt.” Så man skänker – allt! Utan att funATT SKÄNKA BORT KLÄDER som du eller någon annan dera på vad som egentligen behövs. i familjen inte längre använder, känns förmodligen bra. Men faktum är att det inte alltid bidrar till något gott. Vi vill förstås hjälpa, och i västvärlden köper vi upp till 70 nya plagg om året – var! – så det är stora mängder kläder som skänks bort. De flesta av oss vill förstås tänka att de går till någon som behöver dem. I själva verket är det en bråkdel som hamnar direkt hos någon som behöver dem, eller som säljs vidare i second hand-butiker som bidrar till välgörenhet på olika sätt. Det allra mesta av de tonvis med textilier som doneras varje år, säljs vidare till mellanhänder, företag som i sin tur sorterar och sedan säljer vidare det som går till utvecklingsländer. Där säljs det antingen vidare till lokala handlare, som får dem billigt och i sin tur konkurrerar ut lokala skräddare och klädfabriker, eller hamnar på soptippen. Moderna kläder är svåra att återvinna, eftersom de oftast är av blandmaterial.

Begagnade kläder förstör lokala affärer

Pengar funkar! DET KAN KÄNNAS opersonligt att ge pengar, men

faktum är att det oftast är det bästa. Att skicka 100 000 liter vatten från Nordamerika till Västafrika – och ja, det har gjorts – kostar omkring 2,5 miljoner. Vatten­ reningsutrustning för ungefär samma mängd vatten skulle kostat ett par tusen kronor. För en pengadonation kan organisationerna dessutom köpa förnödenheter lokalt, vilket blir billigare, färskare, i rätt mängder, och dessutom i längden stärker den lokala ekonomin.

1 000-

tals nallar Efter den tragiska skolskjutningen i Newton,

Connecticut, år 2006, då 20 barn och sex vuxna dödades, översvämmades staden av nallebjörnar. De styrande i staden fick ägna tid och resurser åt att skaffa fram lagerlokaler för 67 000 mjukisdjur, filtar, cyklar och lådor med skolsaker. - Folk ville väl, men det här var nog mer för dem som ger än för oss. Vi skulle behövt ägna oss åt annat, sa en tjänsteman efteråt.

Mars 2018

5


SVT ville göra om hans program till någon han inte kunde stå för. Då fick det vara – Rickard Olsson tackade för sig och gick vidare.

6

Mars 2018


Goda gärningar Rickard Olsson

Folklighetens förkämpe Han har gjort näst flest frågeprogram på tv, efter Magnus Härenstam. Nu tar han över Bingolotto. Igen. Fast i höstas var det nära att Rickard Olsson kastade in handduken. SVT svek och självförtroendet var i botten, men Rickard är inte den som sätter sig och gnäller. — Jag tvingades bryta upp och göra något nytt för att hitta mig själv. TEXT: GÖRAN TONSTRÖN FOTO: MARKUS GUSTAFSSON

NÄR MAN läser tidningsrubriker om pro-

gramledare i tv, dyker den gamla metaforen om katapultstolen lätt upp. Ministerpallen. Den som vid 80-talets slut, då skandalerna duggade tätt, slängde av statsråd på rad. I samband med #metoo-rörelsen i höstas sopades också flera populära programledare bort. Några hade förvisso uppfört sig illa, men inte alla. Ändå var det lite som att det var läge att blåsa rent hus i tablåerna när man ändå höll på. En av dem som drabbades var Rickard Olsson. Ett av de populäraste ansiktena i SVT med frågeprogrammet Vem vet mest? som kronjuvelen. – Jag tycker att #metoo är bra, säger han över en pyttlunch på en klassisk Stockholmskrog. – Vi ska ha i vårt dna att man inte sextrakasserar tjejer. Och framför allt inte om man är i den maktposition som kändisskapet innebär. Sen måste man komma ihåg, i skenet av allt som sker just nu, att det inte är olagligt att vara ett arsle. Man måste kunna säga åt folk och skälla utan att få sparken. Men det har tyvärr funnits övertoner i debatten som tagit fokus från dess egentliga syfte. Mars 2018

”Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns.” Att Rickard Olsson nu lämnar sin baby, Vem vet mest, har ingenting med #metoo att göra. – Ledningen bestämde sig för att förändra programmet och förvandla det till en fingertutt av vad jag gjort det till, säger han. Då känns det bättre att en annan programledare får ta över, i stället för att jag ska stå där och tänka tillbaka på fornstora dagar. Efterträdaren heter Johan Wester, känd från humorserien Hipp hipp. Rickard själv går

vidare till konkurrenten TV4 och Bingolotto. Och det blir en återkomst. – Ja, jag ledde programmet mellan 2005 och 2008, men har varit en ambassadör för det även under de tio år jag inte gjort det, säger han. FÅ PROGRAM påverkar samhället så mycket som Bingolotto, anser Rickard. Varje vecka är en insamlingsgala för det svenska föreningslivet. Det ger unga råd att sporta, vilket är viktigt i tider då idrott blir allt mer av en klassfråga. Men för tio år sen var han tvungen att förklara för folk i branschen varför han gjorde Bingolotto. Framför allt i Stockholm där man fnös åt det. – Nu behövs inga förklaringar längre. Landet samlas runt lägerelden och tittar tillsammans. Flera generationer har vuxit upp med det och nu är det snarare töntigt att tycka det är töntigt. Så det har gått varvet runt. Folk dör och nya föds men Bingolotto överlever allt, skrattar han. Frågeprogrammet Vem vet mest har också varit mycket populärt under det decennium som Rickard lett det. Fem kvällar i veckan

7


Goda gärningar Rickard Olsson har vanliga människor från runt om i landet fått mäta sina kunskaper med varandra. Och tittarna med dem. – Jag är stolt som ett atomur över de där åren och har inte missat ett enda program, säger han. Frågesport har varit ryggraden i radio- och tv-underhållning i alla tider. Det är ungefär som med dansbandsmusik: antingen gillar man det eller hatar det. De som ogillar gillar inte att känna sig dumma. Och de som gillar får känna sig duktiga. – Det går in i de breda folklagren där jag tycker SVT ska finnas. Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns. Här tar Rickard rygg på alla sina förebilder från fornstora dar i radio- och TV-huset. – I gamla tider fanns det farbröder som höll lektioner i radion för hela svenska folket under en halvtimme. Tänk på Lennart Hyland och hur han fungerade. Det var sann folklighet med medierna som folkbildare. Den typen av föreläsningar är borta idag, men finns på Youtube och i TED-talk. Alla viktiga namn från de stora universiteten ligger ute på nätet. Dåligt för skolorna kanske, men är bra för bildningen.

Gott och ont samsas i oss alla, tror Rickard. Han kan vara långsint om han blir orättvist behandlad, men har samtidigt lätt att ta nya tag och gå vidare.

RICKARD ÄR uppvuxen i en tradition som

skolades i att kunna lite om det mesta. Han började på lokalradion hemma i Gävle och har alltid varit genuint nyfiken på människor. Och han säger att han inte står i offentligheten för sin egen skull utan för att förmedla något. – Jag tycker det är min styrka att kunna kasta mig mellan olika genrer. Förra året visade dock att det kanske var en svaghet i stället. För nu ska man vara nischad. Jag är inte folkkärast och inte den mest hårdkokte intervjuaren. För att köra Agenda ska man vara ett skjutjärn och för att leda Doobidoo ska man helst prata göteborgska. Rickard Olsson fick nyligen utmärkelsen Årets moderator, samtalsledare, där bredden är nödvändig för att förmå underhålla en utvald publik. Men han tror också att det i framtiden finns behov av tillsammanstittande i familjen. – Fast man måste vara intressant hela tiden. Något slötittande finns inte längre. Ibland blir jag förundrad över resan vi människor gjort på bara 30 år. Som barn brukade jag sitta och titta på testbilden, sen klockan och där­efter Språka på serbokroatiska. HÖSTEN 2017 blev en synnerligen dyster tid

för Rickard när allt det han trott på slogs i spillror. Tre fjärdedelar av alla jobb på SVT ströks. Han kunde inte längre lita på att han var bra, att hans program flög, kände han. – Ingen sa ju något heller. Det var bara helt tyst i sju månader, trots att man mycket 8

väl visste att jag mådde djävligt dåligt, att mitt självförtroende for rätt ner i botten och att det var många sömnlösa nätter. Så var hämtade du kraft då?

– Jag stammar ur någon slags klassisk arbetarkultur och då gör man ändå sitt jobb. Gnälla får man göra nån annanstans. Så för att hitta mig själv igen måste jag bryta upp och göra något annat. GOD SJÄLVKÄNSLA är viktigare än gott

självförtroende, tycker han. Att vara trygg i sig själv. Samtidigt finns hans norrländska arv där, det som säger att man inte får bli stor på sig. – Det är en krass syn på livet som jag gillar, säger han. Jag träffade en gammal norrlands­ kompis häromdagen och vi kom att prata om

en gammal omröstning där jag kommit på 43:e plats bland de 66 sexigaste killarna i landet. Min kompis enda kommentar var: Då är man nästan ful. Och så var den diskussionen över. RICKARD HAR ibland använts i rubrikerna som ett slagträ och fått höra att han är arg och sur och något av en rättshaverist. – Jag har faktiskt sådana tendenser ifall jag blir orättvist behandlad, erkänner han. Det handlar om att vilja ha upprättelse, tror han. – Jag har lätt att gå vidare, men glömmer inte en oförrätt så lätt. Långsint? Visst, och med all rätt. Något som fortfarande ger honom en stark känsla av oförrätt är förlusten av ett barn, sonen Primus, som föddes död i femte mån-

Mars 2018


aden. Det har gått lång tid och han tänker inte på det hela tiden, men det kostade på. – Klart att jag blev förbannad, på Gud och på hela världen, säger han. Fast minnet av Primus har inte fått stå i vägen för min dotter. Män och kvinnor sörjer dock på olika sätt, säger han. – Jag vet killar som drabbats och som köper ett tevespel och sätter sig framför rutan. Men det är också ett sätt att sörja och bearbeta, även om det kan upplevas som att man skiter i allt. Har Gud nånsin varit en realitet för dig?

– Nej, det har aldrig funnits någon farbror med vitt skägg i min tillvaro. Däremot minns jag mormors gamla bibel med Dorés fantastiska illustrationer. Den var jag väldigt fascinerad av och kunde sitta i timmar, titta Mars 2018

på bilderna och stava mig igenom berättelserna. Min mamma sysslade med meditation och lite new age har också funnits i familjen. Någon form av kraft, en känsla av ont och gott och kampen däremellan tror jag på. Det verkar som att de krafterna behöver varandra. De finns ju inom varje människa. Vad gör du om femton år?

– Fram till 50 har allt varit högre, snabbare, mera. Bygga hus, skaffa båt, förverkliga mig själv. Nu känner jag för att börja förvalta. Min dotter som är femton kommer snart att flaxa ut ur boet. – Så behöver jag rampljuset eller skulle jag kunna ligga på en strand i Palma, strutta runt och dricka rödtjut om dagarna? Jag har inget svar, men jag har alltid velat bo utomlands. Vintertid i värmen och sommartid här i

Rickard Olsson Ålder: 51 år. Yrke: Programledare och moderator. Bor: Nacka. Familj: Sambon Therese Broberg och 15-åriga dottern Asta. Aktuell: Leder säsongen ut Vem vet mest i SVT och från och med i höst Bingolotto i TV4. Utsågs nyligen till Årets moderator och har nyss startat ett eget produktionsbolag som ska göra tv-program.

Sverige. Mitt mål just nu är att beta av så mycket lån som möjligt så att jag inte ska vara beroende av tv-kanaler. Att bli min egen lyckas smed. 9


Malmö, 26–27/9 Tema: Kristen gästfrihet

Mission i Sverige

Integration handlar ofta om vad människor förväntas göra för att bli accepterade. Men vad händer när vi ställer allt på ända och, liksom Jesus, tar emot människor i vår gemenskap utan förbehåll? Medverkande: Biskop Johan Tyrberg, Annahita Parsan, Lars Mörling med flera.

Uppsala, 3–4/10 Tema: Kyrkans uppdrag – att nå en ung generation

Fortbildning för anställda och ideella. Hur kan nya sätt att vara kyrka bidra till mission, diakoni, undervisning och gudstjänst? Höstens fortbildningar erbjuds på två platser med delvis olika innehåll.

Hur möter vi barn och ungdomar som inte självklart kommer i kontakt med kristen tro? Hur blir vi bättre på det vi redan gör? Och hur kan vi tänka nya sätt att vara kyrka för dem? Medverkande: Biskop Martin Modéus, Sebastian Stakset, Sem och Sara Hargreaves (England) med flera.

Mer info och anmälan på missionisverige.com

Där religion tas på allvar. KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN

www.ctr.lu.se


Spaning FOTO: JONAS BENDIKSEN

Brasilianske INRI Cristo förs runt av sina lärjungar på en rullande tron på sin gård utanför Brasilia.

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias En rysk före detta trafikpolis, en zimbabwisk taxiförare, en filippinsk predikant, en japansk politiker, en brittisk hemlig agent. Vad kan de ha gemensamt? Jo, alla hävdar att de är Jesus, som återvänt till jorden, precis som det står i Bibeln.

Mars 2018

DEN NORSKE fotografen Jonas Bendiksen

porträtterar dem i boken The Last Testament. – Jag växte upp i ett gudlöst hem, och detta med tro har alltid varit något av ett mysterium för mig, förklarar Jonas Bendiksen. Det har fascinerat mig, och jag har velat veta vad det egentligen handlar om. När han fick höra om dessa som säger sig vara Jesus fanns ingen återvändo. – Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor, säger han med både allvar och humor. Han sökte och fann sju personer som motsvarade hans kriterier: att ha levt länge

och öppet med sin Jesus-identitet och att ha publicerat egna skrifter kring saken. Snabbt svar kom från David Shayler i England, som fått sin uppenbarelse 2007. Shayler var en gång agent i brittiska underrättelsetjänsten MI5, och avslöjade ett mordförsök på Libyens ledare Muammar Gaddafi. Nu visade han sig vara en man i samhällets yttre periferi, utan bostad, i trasiga kläder och med en smutsig dator full av tobaksrester. I Brasilien hade ”INRI Cristo” sedan decennier varit en välkänd och udda figur i offentligheten, ofta i konflikt med både kyrka och myndigheter. Han lever nu tillbakadra11


Spaning ”Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor.” get i en gemenskap utanför Brasilia, men är närvarande på nätet och har följare över hela världen. Av de lärjungar som lever närmast honom är de flesta kvinnor. När Jonas Bendiksen frågade om orsaken blev svaret: ”Se hur det gick förra gången, när jag bara hade män. De sprang sin väg när det hettade till.” I SYDAFRIKA fann Jonas Bendiksen Moses

”The King of Kings” Hlongwane. När han hälsade på hos honom var huset så fullt av lärjungar att Hlongwane bjöd sin besökare att dela den egna bädden. Något som gav möjlighet till många djupa samtal. I Zambia följde Bendiksen med fembarnspappan och svarttaxiföraren Jesus Chishim-

ba på en förkunnelsetur till marknaden, som de sedan tvingades fly ifrån hals över huvud, då ”Jesus” hamnat i häftig dispyt med traditionella kristna som anklagar honom för att vara en falsk profet. I Japan fanns Jesus Matayoshi, som ställt upp i alla val de senaste 20 åren. Målet är att bli premiärminister, sedan FN:s generalsekreterare och så införa gudsriket på jorden. Apollo Quiboloy, en predikant från Filippinerna var än mindre tillgänglig. Han är den av de sju som gör mest väsen av sig, ett slags superpredikant. För att han ska kunna färdas snabbt och säkert till sina mastodontmöten runt om i världen har Gud gett honom bönesvar i form av två jetplan, vilket han noterat i en text som Bendiksen citerar i sin bok. Starkast berörd blev Jonas Bendiksen av före detta trafikpolisen Sergej Torop – känd som ”Vissarion”. Han upplevde sin kallelse efter Sovjetunionens fall, och har med en växande skara följare byggt upp ett helt alternativsamhälle i Sibirien, norr om Mongoliet. – Där finns människor av alla möjliga olika

bakgrunder, inte bara från Ryssland. De har skolor och tempel, lever med naturen, odlar sin egen mat, äter vegetariskt. Det är som ett slags hippie-utopia. Om jag själv skulle skapa en religion från noll skulle den se ut ungefär så här, säger Jonas Bendiksen. På bilderna ser man Vissarion framträda i fotsid klädnad, majestätiskt Kristuslik. Hans följare firar högtider som liknar jul och påsk, men med hänvisning till olika tilldragelser i Vissarions liv. I SINA möten med Jesus-personerna och deras följare ville Jonas Bendiksen vara öppen. Han kallar dem inte sekter, eftersom det är ett ord med negativ laddning. Och han kan inte se att det bara är bluff och bedrägeri. – Det var med en känsla av melankoli som jag avslutade projektet. Det lämnar mig med fler frågor än jag hade från början.

Fotnot: Jonas Bendiksens bok The Last Testament gavs ut i september 2017 på det New York-baserade förlaget Aperture/GOST Books.

Överst t v: Lärjungarna firar ”den sanna julen”, Vissarions födelsedag den 14 januari, med en gemensam måltid. Överst t h: Jesus Chisimba predikar på marknaden i Kitwe, Zambia, men det retar de traditionella kristna i landet. Nederst t v: David Shayler predikar – som sitt kvinnliga alter ego Dolores. Han menar att Messias har både kvinnliga och manliga egenskaper. Nederst t h: En lärjunge från ryske Vissarions kollektiv i det bistraste av alla klimat: Sibirien, norr om Mongoliet.

12

Mars 2018


n Markus skrev om Mari a Magdalena: igen, överallt i världen där evangeliet nas skall man också berät ta vad hon orde och komma ihåg henne.

här boken är ett exem

pel på att

Älskad och förtalad kultgestalt

fascinerar ännu i vår tid. Vem var denna älskade och förtalade kvinna som stod Jesus så nära?

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet. ISBN 978-91-639-07

00-5

Kyrka Konst Kultur

9 789163 907005

Monica Sjögren Nordgre

n

En kvinnohistoria om en av de tidigaste drabbade kvinnorna i världshistorien. Maria Magdalenas roll i kyrkan förändrades med ett penndrag från Apostlarnas Apostel till sköka. Från att ha varit en hyllad Madonna i Frankrike till helgon för de prostituerade!

Maria Magdalena, kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad. Av Monica Sjögren Nordgren Kyrka Konst Kultur

BokenBoken kan köpas på hemsidan eller beställas kan köpas i bokhandeln. i bokhandeln eller på Adlibris och Bokus.

www.kyrkakonstkultur.se

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp. OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter. Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter. Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill


Spaning Inspiration

Elände inspire mer än det gu Sociala medier översvämmas av dem: filmer, bilder och berättelser med söta kattungar, bebisar och människor som gör goda gärningar. Vi blir varma om hjärtat, men lyckoforskarna menar att vi egentligen inte mår så mycket bättre av alla fina historier vi delar på nätet. POJKEN HJÄLPER en dam över gatan. Hon

ser i sin tur en kvinna tappa sin plånbok och ropar. Kvinnan ger en slant till en tiggare, som köper en kaffe som delas med en vän. Så kan det se ut i filmklipp som delas på sociala medier, goda gärningar som sprider sig som ringar på vattnet. Men det kan också vara roliga kattungar eller bebisar som kiknar av skratt, mindfulnesstips, bilder av solnedgångar eller visdomsord som ska uppmuntra. Känner du eller har förtroende för den lagt upp materialet blir du antagligen glad. Har många klickat ”gilla” är chansen större att du också gör det. Mår du redan toppen skrattar

22

du nog med. Annars finns risk att materialet inte har någon effekt – eller rakt motsatt påverkan. – Chansen att man blir glad är större om man tycker om avsändaren. Men man kan ändå trycka gilla, om många redan gjort det, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet. HAN JÄMFÖR med att en tiggare kommer in i en tunnelbanevagn. Om någon genast ger en slant ökar chansen att någon annan följer efter, och så vidare. Det blir en snöbollseffekt. – Vi människor är hypersociala. Vi vill så gärna bilda gemenskaper – på gatan gör vi det med andra fotgängare, i trafiken med andra bilister och på tåget med andra passagerare. Den sociala normen, det sociala trycket, är en väldigt stark kraft. Men det är inte bara måbra-material som lockar oss att klicka. Det kan också vara ”må dåligt”-material, som vädjar till vår medkänsla eller gör oss förbannade. Och paradoxalt nog behöver inte det få oss att må dåligt, utan kan också inspirera. – I en studie vi gjort fick folk se positiva eller negativa annonser. Sedan fick de trisslotter som de kunde ge bort. De som sett

negativa annonser gav fler eller åtminstone lika många lotter vidare, säger Arvid Erlandsson vid Linköpings universitet, som forskar kring altruism och vad som får oss att göra goda gärningar. Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Därför får bilder som den på lille Alan Kurdi, den drunknade flyktingpojken, ett sådant stort genomslag, och därför har #metoo-kampanjerna svept fram som en tidvattenvåg. Det trevliga materialet får oss visserligen att må bra i stunden, men det är snarare det otrevliga som får oss att göra gott. Något starkt samband mellan att må bra och vilja hjälpa andra visar forskningen nämligen inte på. – De som är deprimerade har nog med sig själva. Detsamma gäller de som är superlyckliga, vi söker sällan upp problem när vi mår riktigt bra, säger Arvid Erlandsson. VÅRA MEDFÖDDA personligheter spelar

däremot stor roll. Vissa människor vill alltid hjälpa, andra gör det aldrig. Men vad som får oss att agera utifrån inlägg på sociala medier är komplext, det finns många variabler. En av de människotyper som psykologer brukar dela in oss i är ”agreeable”, eller vän-

Mars 2018


rar ulliga lig. Det är empatiska människor, som ofta försöker att göra gott. Den sociala miljö vi vistas i är en annan faktor som påverkar – är det norm att göra gott? Vänliga människor som gör gott behöver dock inte betyda lyckliga människor. – När man tittar på personlighetsdrag hos människor som beskriver sig som lyckliga är emotionell stabilitet det som har absolut störst samband med lycka. Vänlighet har däremot ett ganska svagt samband. Man har kanske lätt att skapa relationer, men riskerar att bli utnyttjad, säger lyckoforskaren Filip Fors, doktor i sociologi vid Umeå universitet. HAN HAR tillsammans med Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, försökt reda ut vad lycka egentligen är. Brülde talar om fyra typer av lycka: att

Ett thailändskt försäkringsbolag har blivit känt för sina tårdrypande reklamfilmer som ska få oss att vilja dela med oss till våra medmänniskor.

subjektivt må bra (välbefinnande), lyckorus/ eufori, sinnesfrid och ”livstillfredsställelse”. Kan man då bli euforisk av måbra-material på sociala medier? – Jag tror man kan bli tillfälligt upprymd av sociala medier, men knappast lyckligare. Starka rus av olika slag kan man få i naturen, kärleksmöten och av droger. Däremot kan sociala medier skapa ett beroende, som droger. men det finns inget samband mellan hur beroende vi är av något och hur lycklig det gör oss, säger Bengt Brülde. SNUTTIFIERINGEN OCH jakten på klick gör oss rastlösa och splittrade, anser han. – Sociala medier är ett av de största hoten mot vår sinnesfrid. Det gäller medier över huvud taget. Man måste stänga av sina apparater och gå ut i naturen. Men som tur är så

”Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Det trevliga materialet får oss att må bra i stunden, men det är snarare det otrevlia som får oss att vilja göra gott.” Mars 2018

är inte sinnesfrid det enda som gör livet värt att leva. Kändisar och andra framhåller ibland i sociala medier hur de gör gott – till exempel slutar flyga eller äter mindre kött för klimatets skull – och vill inspirera andra att följa efter. Men det kan bli för mycket av det goda. Tror vi att syftet är att framhäva sig själva som goda misstror vi budskapet, eller så får vi prestationsångest för att vi inte kan göra allt detta själva. – Vi tycker bättre om människor som gör lite av rätt skäl än de som gör väldigt mycket av fel skäl, även om de hjälper många fler människor, säger Arvid Erlandsson. MEN ÄVEN om måbra-materialet är känslo-

mässig snabbmat ska man inte moralisera över att det bara gör oss lite gladare i stunden, anser Henry Montgomery: – Det som de flesta mår bäst av är vardagligt umgänge med nära vänner – det är oftare kopplat till positiva känslor än umgänget med familjen. Men har man inte det är sociala medier bra. Det är bättre än teven, för man interagerar med andra. MATS KARLSSON

23


Vill du läsa Bibeln varje dag?

Vi har verktyget som hjälper dig!

Prova ett år till halva priset! Ange ”amos_18” när du tecknar din prenumeration. Gäller nya prenumeranter till och med 1 maj 2018.

• En bibeltext varje dag. • En kommentar som underlättar förståelse och ger fördjupning. • Ett dagligt möte med Guds ord. • Ett enkelt val, prenumerera du också!

Box 1211, 75142 Uppsala • 018-696784 • info@bibelnidag.org • www.bibelnidag.org

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Kinakurs

Bibelskola Nära

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

STUDERA ET T LÄSÅR I KINA

D I S TA N S U T B I L D N I N G

250 kr för 8 nr*

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

D I S TA N S U T B I L D N I N G

För mer info: hyllieparkfolkhogskola.se

Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

G ÖT E B O R G • M A L M Ö • Ö R E B R O

Se även www.signum.se

I N T E R N AT I O N E L L P R O F I L

*Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften Budbärarens fotsteg Bok skriven av teol dr Stig Fred, pastor i Equmeniakyrkan. 56 texter i Evangeliebokens förslag på GT-texter för kyrkoåret. Kontakt: fred.stig@telia.com www.stigfred.se


Yrke i kyrkan Informationsassistent

FOTO: MAGNUS WÅHLBERG

EMMA ASPEGREN Ålder: 39 år. Familj: Singel, men bor med snart 16-åriga katten Dante. Bor: I en stor tvåa i Linköping. År i yrket: 10. På fritiden: Historieintresserad språknörd (har studerat engelska, franska, spanska, italienska och latin), sjunger i kör och är medlem i Bellmanssällskapet sedan 15 år.

Emma Aspegren är informationsassistent i Åkerbo församling, Linköpings stift. Förra året reste alla anställda i församlingen till Wittenberg, och besökte bland annat Luthers grav.

”Jag vill länka dåtid och framtid” Emmas väg till jobbet som informationsassistent har gått från studier i kulturvetenskap, via Askeby kloster, till det dagliga arbetet med att hålla tre Facebooksidor levande. Vad gör du på jobbet?

– Jag arbetar med extern och intern kommunikation, till exempel annonsering i traditionella och digitala media, och underhåller webbplats och intranät. Vår församling har knappt 10 000 kyrkotillhöriga men församlingen har ändå satsat mycket på kommunikation. Totalt är vi tre personer som arbetar med kommunikation; en kommunikatör, en informatör med ansvar för bland annat miljöoch kulturarvsfrågor och så jag. Hur blev du informationsassistent?

– Jag läste kulturvetenskap på universitetet. Efter det blev jag tillfrågad om jag ville vara med och skapa en databas med Mars 2018

information om Askeby kloster utanför Linköping. Detta material skulle sedan användas i en digital visualisering av klostret. Delar användes också i en bok om klostrets historia. Föreningen som drev projektet samarbetade med Åkerbo församling och när arbetet med klostervisualiseringen färdigställdes övergick jag mer och mer till arbetsuppgifter i församlingens regi. Jag anställdes år 2008. Vad är roligast?

– Digitala medier ligger mig varmt om hjärtat, även de statistikverktyg som finns kopplade till facebooksidor och webbplats. Församlingen har inte mindre än tre facebooksidor som uppdateras mer eller mindre regelbundet. Att vara språkpolis på arbetstid kan dock få konsekvenser även för surfandet på hemmaplan. Jag tänker ofta när jag ser något mindre genomtänkt på nätet: ”Det där måste jag göra något åt.” Bara för att strax därefter konstatera att jag inte har behörighet att redigera den sidan. – Jag vill att Svenska kyrkan ska vara en

livsbejakande länk mellan dåtid och framtid. Därför ägnar jag mig med lika stort intresse åt att bearbeta en predikan från 1600-talet som åt att lägga ut helgens gudstjänster på sociala medier. Vad är svårast?

– Ibland känns det lite otacksamt att arbeta med kommunikation för Svenska kyrkan. Särskilt när en del människor tillskriver kyrkan föråldrade åsikter, som de allra flesta anställda inte haft på flera decennier. Många har också förstås ett stort förtroende för Svenska kyrkan och det är glädjande, men att förvalta detta förtroende innebär ett stort ansvar. Finns det nåt ögonblick i jobbet du aldrig kommer glömma?

– Förra året präglades mycket av 500-års jubileet av Luther och reformationen. Höjdpunkten var tveklöst resan församlingens anställda gjorde till Tyskland i Luthers fotspår. HANNA WALLSTEN

25


Spaning

Bullar, ägg, drakflygning och vattenkrig. Påskens glada budskap firas på en mängd olika sätt i hela världen, ofta genom att gamla folkseder vävs samman med de religiösa traditionerna.

Påsk i hela världen Högtflygande på Bermuda En vacker tradition finns på Bermudaöarna. Där mitt ute i Atlanten blåser det ofta friskt, och som ett sätt att fira Jesus återuppståndelse (även om himmelsfärden skedde senare) ägnar man här påskdagen åt att flyga drakar mot himlen. Och inte vilka drakar som helst, utan särskilda påskdrakar som kan ta veckor att designa och bygga. De finaste drakarna vinner pris, men efter helgerna plockas de isär igen. Hela traditionen går ut på att bygga din egen drake, det finns ingen anledning att flyga med samma två gånger.

Ovanliga djur på menyn

Iguana-ödla, vattensköldpadda och det stora gnagardjuret kapybara – det är en del av påskmenyn i norra och nordvästra Colombia. Anledningen har egentligen inget med påsken att göra, utan det handlar om att ursprungsbefolkningarna traditionellt åt dessa djur under våren – när det finns gott om dem. När landet senare blev katolskt, sammanföll den urgamla traditionen med påskhelgen.

26

Söta bullar

I Storbritannien och på Irland (samt delar av Kanada, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland) markerar man slutet av fastan genom att baka ”hot cross buns” och äta på långfredagen. Det är söta bullar med russin och kryddor som kanel, muskot och kryddpeppar, med ett kors skuret tvärs över.

Mars 2018


Alla dessa ägg ÄGGET HAR alltid varit en symbol för liv,

och under påsken blir det en bild av Jesus återuppståndelse. Att påsken blivit en så stor äggätarhelg beror också på att det under den 40 dagar långa fastan var förbjudet att äta ägg, samtidigt som hönorna började värpa mer när dagarna blev ljusare – så det fanns gott om ägg att sätta i sig. I Grekland färgas äggen röda under ”röda torsdagen”, som skärtorsdagen kallas. Det symboliserar Jesus blod, men man får vänta

med att äta dem till efter påsknatten. Då knäcker man dem mot varandra vid matbordet, som en symbol för graven som går upp. I Ryssland och Ukraina tar man med sig en korg med mat till kyrkan, där den välsignas av prästen. I korgen finns bland annat hårdkokta ägg och paska, ett särskilt bröd med mycket ägg i degen. I denna del av världen använder man också bivax för att göra vackra mönster på färgade påskägg, psyanky. Minoriteten sorber i östra Tyskland har en helt egen tradition av att färga ägg med batik och olika sorters färgat

vax för att få fram väldigt sirliga mönster. I Mexico gör man cascarones, äggskal som tvättas och fylls med godis eller konfetti och sedan sveps i silkespapper. De knäcker man sedan över huvudet på varandra i ett lekfullt ”krig”. De tomma skalen ska symbolisera den tomma graven, och godiset och konfettin står för påskens glädje.

Smörigt på bordet I Polen är ett lamm av smör en av huvudattraktionerna på påskbordet. Lammet symboliserar Jesus offer på korset under påsken, men markerar också vårens inträde – den tid då lammen föds. Lammet kan skulpteras för fri hand eller pressas i en form. En liten röd flagga med ”Haleluja” på hör också till. Smörlammet står även på en del bord i ryska, ukrainska och slovenska hem under påsken.

Blodigt drama På långfredagen är det dags för en seglivad tradition på Filippinerna. Människor deltar i passionsspel, där man spelar upp hur Jesus blir dömd och korsfäst – genom att låta sig spikas upp på kors. Ibland går det också en procession av flagellanter genom städerna först, människor som pryglar sig själva tills blodet rinner. Det görs för att få förlåtelse för sina synder eller för att få bönesvar, men katolska kyrkan försöker få ett slut på traditionen och uppmuntrar istället till botgörelse genom att inte äta kött eller skänka bort sin lön.

Blöt välsignelse Att gamla, förkristna traditioner som har med vårens ankomst att göra, vävs in i det kristna påskfirandet är inte ovanligt. I Slovakien handlar det om en folklig sed från 800-talet, där byns unga kvinnor blev nedstänkta med vatten och ”smiskade” med pilkvistar för att rena både kropp och själ, som nu blivit en påsktradition. Och det sker i all välmening – både vatten och ris sägs göra kvinnorna både vackrare och friskare.

Krossade krukor När kyrkklockorna ringer efter påskdagens mässa, är det dags för invånarna på ön Korfu att kasta lerkrukor från sina balkonger. Ljudet av krukor som krossas mot marken symboliserar hur döden krossas när Jesus återuppstår. Traditionen sägs vara en vidareutveckling av den venetianska traditionen att slänga ut gamla ägodelar genom fönstret på nyårsdagen. Mars 2018

Jakt på kaniner

Gulliga kaniner må vara påsksymboler på många platser i världen, men i Otago på Nya Zeeland är de så många att de blir ett problem om man inte håller efter populationen. För att skydda sina grödor och bevara balansen i ekosystemet, anordnar man därför varje vår en kaninjagartävling. Under 24 timmar tävlar flera hundra lag om att skjuta så många kaniner som möjligt. Mellan 15 000 och 20 000 kaniner skjuts av. Djurrättsorganisationer har protesterat, och menar att det finns bättre sätt att hålla antalet kaniner under kontroll.

27


Hållbart

Tjuvstarta våren med egen odling För tidigt för att plantera ut något i trädgården eller på balkongen? Medan du väntar på att risken för frostnätter ska försvinna, kan du skaffa dig en hel lite örtagård hemma på fönsterbrädan. INOM FOLKMEDICINEN har örter använts i

dock vara en bra idé att göra små hål i botten, så att det inte blir för blött i krukorna. Är du för otålig att vänta på att frön ska gro, köper du redan uppdrivna plantor, från en trädgårdshandel eller helt enkelt från livsmedelsbutiken. Ställ din örtagård på en solig plats och se till att vattna generöst. Sedan är det bara att börja experimentera med de färska kryddorna i matlagningen, och njuta av att våren har kommit – i alla fall i liten skala.

flera tusen år för att läka sår, lindra feber och lugna oroliga magar, eller bara vara allmänt stärkande. Många moderna läkemedel har sitt ursprung i läkeörterna, men numera framställer man ofta de verksamma ämnena på konstgjord väg. Du behöver dock inte tro på allt som sägs om örternas välgörande egenskaper för att uppskatta en egen odling av kryddgrönt hemma. Du får snabbt lite extra smak och sting i dina vardiags rätter, och så här års kan det dessutom pigga upp bara att se det gröna spira, speciellt om våren verkar dröja där ute. De flesta kryddväxter är anspråkslösa. Det finns jättefina lådor och speciella krukor att köpa, men det går lika bra med yoghurthinkar eller gamla konservburkar att odla i. (Det kan

Rosmarin Rosmarin är den klassiska kryddan till lamm, men passar även till ugnsbakade rödbetor eller potatis. Förr var den en flitigt använd medicinalväxt, för att stärka immunförsvaret, främja matsmältningen och lindra migrän. Dessutom sas den starka doften förbättra minnet.

”De flesta kryddväxter är anspråkslösa. Det finns jättefina lådor och speciella krukor att köpa, men det går lika bra med yoghurthunkar eller gamla konservburkar.”

Oregano Som många andra starkt doftande örter, innehåller oregano ämnet tymol, som är antiseptiskt. Därför användes oregano förr mot svullnader och för att läka sår. I dag är det den klassiska pizzakryddan, men används även i annan italiensk matlagning och det grekiska köket.

28

Mynta Mynta är gott till all slags frukt och bär, men används även till lamm och couscous. Ett gott te får du om du häller hett vatten över bladen. Den har använts som uppiggande och febernedsättande ört. Var försiktig om du planterar ut mynta i trädgården, den sprider sig överallt.

Persilja Den krusbladiga persiljan är kanske vår vanligaste kryddört, som på senare år har fått sällskap av en slätbladig variant med mildare

smak. Örten är full av järn, A- och C-vitamin, och sägs hjälpa mot dålig andedräkt, speciellt vitlökslukt. Du kan också testa att gnida persilja på ett myggbett för att lindra klådan. Salvia Själva namnet kommer av latinets salvare, läka eller bota, och under antiken var salvian den mest använda av alla medicinalörter. Te på salvia användes vid luftvägsbesvär och förkylning, eller som gurgelvatten vid halsont. Blad som steks upp snabbt i brynt smör blir en god krydda att strössla över exempelvis pastarätter. Timjan Precis som oregano, innehåller timjan det bakteriedödande ämnet tymol, och har därför använts för att främja sårläkning. Te med honung och timjan sas lindra förkylning. Det är en klassisk krydda i till rotfrukter, ärtsoppa och i fiskrätter. Basilika Basilika finns av olika sorter, bland annat en thailändsk variant som är extra aromatisk. Den växer snabbt inomhus och får den bara tillräckligt stor kruka kan du ha färsk basilika året om. Kombinationen tomater och basilika är oslagbar, gärna med lite ost och olivolja till. Förr användes örten för att lugna en orolig mage. Glöm inte chilin! Ingen kryddört i traditionell mening, men för den som gillar stark mat kan det vara roligt att komplettera sin örtagård med en chiliplanta i kruka. I ett soligt fönster kan den få många frukter. De du inte använder på en gång kan torkas eller frysas in. Det finns ett otal sorter att välja på, från milda till urstarka. Dessutom är plantan vacker att se på.

Mars 2018


Mars 2018

29


Upptäck historien mellan väggarna Tusen år av svensk historia, band till mormorsmor och berättelsen om hur Sverige och svenskarna blev vad vi är idag. Ta med barnen till kyrkan och se vad ni kan lära er om hur livet en gång var där ni bor. Och våga hitta på historier tillsammans – vem kan det egentligen vara som ligger i den där graven? TÄNK DIG en tid när kyrkan var internet, gra­

tistidning och dejtingsajt i ett. Och där kyrk­ klockorna var ett slags sms, som signalerade att nu fanns det ett viktigt meddelande till alla. Människors behov av kommunikation har funnits lika länge som människosläktet, och länge var det kyrkan som ombesörjde det behovet – ofta för en hel bygd på en gång. Kyrkan är mer än en religiös lokal, mer än ett historiskt minnesmärke. Den är koppling­ en till alla de som gått före oss, och genom sin funktion som både skola och sjukhus genom århundradena kan kyrkorna i landet berätta om Sveriges resa genom tusen år. Men för att få veta måste vi gå dit och ställa nyfikna frå­ gor, något som barn brukar vara extra bra på. Ulf Nilsson är en av Sveriges mest namn­ kunniga barnboksförfattare. Nu har han skrivit Den hemliga resan, en bok om barnen Maja och John och deras gammelmormor, som ger sig ut på en upptäcktsfärd (kring­ skjutsade av syriske taxichauffören Samah)

Bara Storkyrkan i Stockholm går att känna igen i Ulf Nilssons och Anna Blåders bok, resten av kyrkorna är sammansatta av olika stilar.

30

till ett antal kyrkor, i jakt på släktens historia. Men den hoppas han uppmuntra föräldrar och barn att upptäcka sin lokala kyrka. Inte främst i något religiöst syfte, utan för att vi genom historien kan förstå oss själva och vår samtid. – I kyrkan finns tusen års historia, och den förklarar så mycket om var vi kommer ifrån, vem gammelmormor var och hur vi hamnade här. Barn förtjänar att få ta del av kyrkans universum. EXISTENTIELLA FRÅGOR räds han inte. I tidigare böcker, som Adjö, herr Muffin och Alla döda små djur, har han skrivit om döden på ett rakt och öppet sätt. – Döden är en bra början när man ska prata med barn om existentiella frågor. Alla undrar vad som händer efteråt. De teologiska frågorna tycker han inte bar­ nen har några problem med. – Nej, det är lite Harry Potter över den kristna berättelsen. Eller som i dataspel: ”Ja, hjälten dog, men han kom till en ny level.” Barn kanske förstår det där bättre än vi. Både skolan och Svenska kyrkan har ett uppdrag från staten att förmedla vårt kultur­ arv, men ibland har debatten om religionsfri­ het skapat en rädsla att prata om religion. – Jag märker i mina samtal med barn att

det finns en djup okunskap. Därför mås­ te man börja väldigt lågt, så att alla kan hänga med. Men inte för att de ska ändra sig och börja tro på Jesus, utan för att de ska få en chans att förstå världen omkring sig, förstå kyrkan mitt i byn. Illustratören Anna Blåder har gjort bilderna i boken, och bland annat ritat alla de olika kyrkor som barnen och gammel­ mormor besöker. Här finns stilar från olika epoker, och många kan nog kän­ na igen delar av sin lokala kyrka – vare sig den är av med­ eltida stenar eller 50–talstegel. – Jag har försökt få med en lekfullhet i mina bilder, så jag har satt ihop lite olika detaljer från olika kyrkor. Men det gick förstås inte att sätta ihop vilka delar som helst, utan kyr­ korna skulle fortfarande vara tidstypiska. SMÅ DETALJER som Anna fångar i sin bok, blir också ingångar till de några av alla de mysterier kyrkorna är fulla av. Ringarna av järn, till exempel, som hänger på en kyrkport, berättar om hur folk på olika sätt försökte hålla onda makter borta. Och målningarna får nytt liv när barnen i berättelsen inser att de fanns där för folk som inte kunde läsa – ett seriealbum målat direkt på väggar och tak! Rickard Isaksson är anställd som antikvarie på Stockholms stift, och är mycket glad över att det kommer en barnbok som lyfter fram kyrkan som spännande källa till historien. – Kyrkan har ett uppdrag att vara tillgäng­

Mars 2018


”Vårt uppdrag är att berätta. Men det här är inte Svenska kyrkans historia. Det är historien om vad som har hänt i det här landet genom tusen år.” Mars 2018

lig, och det handlar inte bara om att ha öppet eller bygga rullstolsramper, utan om en intel­ lektuell tillgänglighet. Då behövs inte alltid fler långa haranger av rapporter och veten­ skaplig text. SOM ANTIKVARIE ser Rickard Isaksson kyr­

korna som fantastiska arkiv, bibliotek över en bygds berättelse, och de kyrkliga berättelser­ na är värda att lyfta fram. – Vårt uppdrag är att berätta. Men det här är inte Svenska kyrkans historia. Det är his­ torien om vad som har hänt i det här landet genom tusen år. Kyrkorna ska inte vara några museer, men jag tror vi borde tänka lite mer

som museum ibland och lyfta fram ett större perspektiv. Anna Blåder tycker inte att man behöver göra det konstigare än det är. – De frågor vi brottas med i vardagen är samma frågor som kyrkan sysslar med. Det här är livet. Och kyrkan är, och har varit, en del av samhället. Vi kan få in kyrkans föremål och berättelser i det vanliga livet när vi för­ står vad de betytt genom århundradena. Ulf Nilssons önskan är att fler familjer helt enkelt ska gå och ta en titt på sin lokala kyrka. – Jag skulle vilja att de gick och tittade på kyrkan, helt förutsättningslöst, och tillsam­ mans upptäckte alla berättelser som finns där – häftiga, mystiska, lokala, bibliska… SARA GRANT

31


Vårkrysset ANGER VALMÖJLIGHET

SYNAGOGFÖREKROKUSTÅNDARE SOM SAR OCH MARKUS OCH LUKAS BLÅBERÄTTAR OM SIPPOR

HAR BOK I GT

TOG KANSKE EN LADA

VINDBEROENDE INSTRUMENT

FICK JAKOB FÖRST LOV TOALETT DUMPAT SÅNGGRUPP SOM RATTAR KAN SÅR

OFELIA STOD PÅ PUMPEN

F Å G E L

BEGRÄNSAR HENNES MAJESTÄT

ROMAN LÄTT BOAV SEL- MULLSTYG MA LAGERLÖF SVAVEL

OBETYDLIG STRÖMBRYTARE

PARBILDARE

SNIPA ZORAN MILANOVIC

HAR INGET EMOT SKÄMT

SPIRA

EN AV NOAS SÖNER HAMBE

KORT FÖR EN MÅNAD

ZOLAROMAN

UNDERRÄTTA

HÖDER PJÄS

SVENSK PRINSESSA

GÖR TRÄD OM VÅREN

DAMMDJUR ÖRNGOTT

P S A L M EN ”Min aaaaaaaa aaaaa , jag vet att han lever, fast världen har sagt han är död. Och inget kan skilja mitt hjärta från honom ej änglar, demoner och nöd.”

KORAS

J Ä M K A

PEKINGBO

AVSLUTAR JANUARI KYSS PÅ RYSS

VÄRDSHUS

HAR INGET BRÖD ATT BRY SOM LE- SIG OM VEBRÖD

BOK F1801

Namn: ……………………………………………………............................................................................................................................................................................................................................................................................................ Adress: …………………….…………………………….…………………………….………………....................................................................................................................................................................................................................................… Postnummer: ………………….…............................................... Postadress: …………………….........................…….............………..………………. Tfn: ……………………............................................................……………................... Skicka lösningen till Svenska kyrkan Brunflo, Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo eller faxa till 063-140 380 senast den 27 april. Bland de rätta svaren lottar vi fram tre vinnare som får presentkort på Brunnen i Brunflo. Rätt svar hittar du på www.svenskakyrkan.se/brunflo och i din kyrka eller församlingsgård fr.o.m. söndag 13 maj.

Profile for Berling Media

Hela livet!  

Din tidning från Svenska kyrkan i Brunflo

Hela livet!  

Din tidning från Svenska kyrkan i Brunflo