__MAIN_TEXT__

Page 1

! t e v i l a l He DIN

AN NSKA KYRK E V S N Å R F TIDNING

BRUNFLO

sep 2019

Alla helgon är värda att minnas Tema: Medmänniska Stöd för soldater i fält. Uppslutning för att hjälpa flyktingar. Envis kamp för att hitta jobb åt ungdomar, eller bara den perfekta lagspelaren. Medmänsklighet har många ansikten.

Porträttet: Navid Modiri ”Att lyssna är vägen framåt”

Dagkollo med extra allt

Kakbak med nya kompisar

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

19am3246_omslag_19717.indd 1

2019-08-21 16:07:15


Ledare & innehåll

Våga ställa dig till förfogande

DEN HÄR tiden kallas trefaldighetstiden i kyrkans liv. Dess

symboliska färg är grön och det handlar om hur tron och til�liten kan växa. Tilliten handlar om mig – och någon annan, en medmänniska eller Gud. Tillit är att lägga något i en annans händer och hoppas att det blir väl omhändertaget, att ge förtroende och be om hjälp, att räcka ut sin hand utan att tro att man blir av med hela armen. I mitt liv har kyrkan varit en plats där jag uppmuntrats och påmints om den tilliten som bejakar glädjen och humorn, men som inte heller backar för allvaret. Denna sommar har jag fått förmånen att öva tilliten tillsammans med de 51 sommarkonfirmander som vi under tre veckor lekt, samtalat, pilgrimsvandrat i Assisi i Italien med. Jag tror att vi kan öva oss i tillit. Våga mera vänlighet och varsamhet, våga ge uppskattande kommentarer, våga ställa oss till förfogande. CHRISTIN NYGREN SUNDVISSON kyrkoherde

”Tillit är att ge förtroende och be om hjälp, att räcka ut sin hand utan att tro att man blir av med hela armen.”

14 Innehåll 4 Dagkollo för unga 6 Helgon och diakoni 8 Ladda för hösten 10 Tema: Medmänsklighet 14 Porträtt: Navid Modini 19 Gud på garnisonen 22 Frivilliga hjälper ensamkommande 25 De räddar övergivna djur 28 ”Min mormor var nazist” 30 Annika Östberg fick en ny chans 32 Korsord VI FINNS PÅ FACEBOOK OCKSÅ. Vi heter Svenska kyrkan Brunflo, Lockne, Marieby och Näs pastorat. Och på svenskakyrkan.se/brunflo

Ges ut av Brunflo, Lockne, Marieby och Näs församlingar Kansli och växel Telefon: 063-140 300, fax 063-140 380 Öppet: Vardagar 9:00–12:00, 13:30–15:00

2

19am3246_intro_alpha_19718.indd 2

Post- och besöksadress: Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo EN DEL AV E-post: brunflo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/brunflo Foto/text: Där ej annat anges Hans-Åke Grinde

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2019 Foto omslag: Christina Mäkelä

S

Hela livet!

FOTO: GETTY

D

et blev ganska många promenader under semestern. Ibland har jag sällskap och ibland är radion mitt sällskap. En av de sista dagarna på semestern lyssnade jag på Bob Hansson som i Tankar för dagen pratade om hur vi kan förändra för varandra genom att ge varandra uppskattande kommentarer. Bob pratade om att ge varandra komplimanger. När jag lyssnade på programmet då mindes jag en läkare som pratat om samma sak i sitt möte med människor med livshotande sjukdomar. Han sa ungefär så här att humor kan uppfattas som något som står i motsats till allvaret i mitt arbete. Men så uppfattar inte jag det. En riktig clown har en tår i ögat. Livet är alldeles för allvarligt för att bara tala allvar om. Han sa att hans mamma, som också varit läkare, gett honom ett viktigt råd som han försökt följa: Man måste på varje rond till varje patient säga minst en positiv sak. Det kan ju verkligen kännas som en utmaning i mötet med en patient som är svårt sjuk och kanske orolig och rädd. Men han berättade att de här enkla uppskattande kommentarerna fungerade bra. Vad fin du är i håret, vilken kraft du har i nyporna. Efterhand märkte han att det som föll sig mest naturligt utanför arbetet också fungerade. Människor slappnar av. Poängen är inte poängen, poängen är att våga sänka garden, att påminna sig själv och andra att allt inte bara är mörker och död. Det kan betyda en alldeles särskild glädje när någon som är svårt sjuk vågar skoja vidare nästa dag. Om ett gott skratt förlänger livet vet jag inte, men frånvaron av humor och glädje tror jag förkortar det.

Trycksak 5041 0004

september 2019

2019-08-21 16:07:04


Aktuellt i Brunflo pastorat

Livet är värt att utforska VAD ÄR ALPHA?

Alphakursen är till för alla som vill fundera och reflektera kring livet och dess mening. Det är en plats där människor kan komma och koppla av, äta, lyssna och dela sina tankar. VEM ÄR ALPHA FÖR?

Alphakursen är till för alla, och speciellt anpassad för människor som inte är vana kyrkobesökare. HUR SER EN ALPHAKVÄLL UT?

Vanligtvis består en Alphakurs av tre delar. Varje träff inleds med en måltid eller någon annan form av förfriskning. Därefter hålls ett föredrag, antingen muntligt eller via film, utifrån livets rka a Ljusets ky 11. VAR: Helig frågor och am till 21/ fr a ck rannan ve va r gå å p kristendoL: n TIL Kurse IG GÄRNA e ANMÄL D mens svar. akyrkan.s sk n e sv ar@ Slutligen är det tom.livesk dags för samtal RÅGOR: HAR DU F r i smågrupper där m Liveskä kontakta To varje deltagare kan 0 351 på 063-14 ställa frågor och bidra med sina åsikter.

RT KURSSTA 29/9 TORSDAG 17:30

LIVET

HUR ÄR EN ALPHAKURS UPPLAGD?

Alpha pågår vanligtvis i tio veckor där man varje gång tittar på en ny aspekt av den kristna tron. Exempel på ämnen som tas upp: ”Vem är Jesus?”, ”Hur ska jag kunna tro?”och ”Vad ska jag med kyrkan till?”. Vi har kvällskurser som varar i cirka två timmar per tillfälle.

LIVET

är värt att

UTFORSKA FÖR MER INFORMATION:

Saknar du kontanter till kollekten i kyrkan? Inga problem, vi har swish i alla kyrkor. Ett nummer för varje kyrka. Se anslag i kyrkan och på insidan av psalmbokens omslag.

september 2019

19am3246_intro_alpha_19718.indd 3

sverige.alpha.org

ALPHAKURSEN

är värt attPresenttips

sverige.alpha.org

UTFORSKAfrån Brunnen

ALPHAKURSEN

FÖR MER INFORMATION:

70:-

Stjärnljus

Ljuskon i sexuddig stjärnform. Höjd 20 cm. Tillverkade bland annat av ljusstumpar från olika kyrkor. Presentförpackning.

Välkommen till Brunnen

Centrumvägen 17c, i samma byggnad som centralkonditoriet, Brunflo. Öppet: måndag, onsdag–fredag 12:00–16:00, lördagar 11:00–14:00. Tfn: 063-140 325 eller Lena 140 328

3

2019-08-21 16:07:12


Dagkollo för barn

Sommarkul med många nya vänner Två veckors dagkollo — sommarlovskul med extra allt? JA TACK! UNDER TVÅ veckor i juni har en grupp barn i

åldrarna 8–12 år tillsammans med två ledare, haft dagkollo i Heliga Ljusets kyrka i Torvalla centrum. Det har bakats hallongrottor och kärleksmums, pysslats luffarslöjd, badats på Storsjöbadet, fågelskådats i Tysjöarna, hoppat i hölada på Jamtli, skapats ”stop motion film” och klappats kaniner på Djur- och Kulgården, för att nämna några av aktiviteterna. Initiativet till verksamheten tog Christina Mäkelä, pedagog och Katarina Montonen, diakon, som utifrån erfarenheter såg behovet av att skapa en mötesplats för barn under sommarlovet. De såg att många barn, som är för gamla för fritids, sitter hemma själva eftersom föräldrarna måste jobba. Detta påverkar så klart barnen, men kan även vara en stressfaktor för föräldrarna som måste ordna med färdig lunch och kolla av läget hemma under sin arbetsdag.

DÄRFÖR VILLE Christina och Katarina möj-

liggöra för barnen att enkelt ta sig iväg till

4

19am3246_dagkollo_19719.indd 4

aktiviteten, få roliga och meningsfulla aktiviteter och även ordna så att barnen får en bra lunch varje dag. Syftet med dagkollot har varit att erbjuda gemenskap och aktiviteter för den som av olika anledningar inte har möjlighet att träffa andra barn eller komma iväg på aktiviteter under sommaren. ”Ett sommarlov på tio veckor är långt”, som ett av barnen uttryckte det med önskan om att få förlänga dagkollot. För den som är hemma under ett långt lov kan känslor av ensamhet och tristess bli extra påtagliga. DET ÄR tydligt att dagkollot gett nya vän-

skapsrelationer. Telefonnummer byttes och snapchatgrupper skapades, allt för att hålla kontakten med de nyfunna vännerna, även efter de två dagkolloveckorna. Dagkollot har uppskattats av såväl barn som vuxna och planer finns på en favorit i repris nästa sommar. Några av barnen har redan nu säkrat sina platser…

Nöjda ledare = nöjda barn.

TEXT & FOTO: KATARINA MONTONEN CHRISTINA MÄKELÄ

september 2019

2019-08-21 16:07:00


”Gemenskap och aktiviteter för den som av olika anledningar inte har möjlighet att träffa andra barn eller komma iväg på aktiviteter under sommaren.”

Samarbetsövning där barnen fick hjälpa varandra att vända mattan utan att kliva av och nudda golvet.

Grillning vid Tysjöarna och Lillsjön; vi har spenderat tid ute i naturen för att lära oss om fåglar, leka laglekar och njuta av krabelurer och korv.

Filmskapande med Herman Olsbo som lärde oss att skapa film utifrån bland annat ”stop motion” teknik, vilket lockade fram teatertalangerna i oss.

september 2019

19am3246_dagkollo_19719.indd 5

5

2019-08-21 16:07:06


Allhelgona

Alla helgons dag har firats i mer än 1 000 år och har ytterst lite att göra med det kommersiella firandet av Halloween.

Alla helgon strålar a FÖR ATT skingra en del missuppfattningar så kan vi fastställa att Allhelgona är en kyrklig högtid och att Halloween inte är det. Det var den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme som år 855 beslöt att utse en gemensam festdag för alla helgon som inte hade fått en egen festdag: Alla helgons fest. Temat för denna dag är just helgonen. Det finns några helgon som för oss är mer kända: Lucia, den Heliga Birgitta, Franciskus, Staffan. Deras berättelser stämmer till

6

19am3246_diakoni_allhelgona_19720.indd 6

eftertanke – vad är vi själva beredda att offra för vår tro? Ibland tittar helgonen på oss från bilder på ikoner eller målningar i kyrkorna. Deras blickar är inte där för att döma oss, utan för att hjälpa oss att få syn på Guds nåd. SUNE WIMAN, stridbar präst och föreläsare,

uttryckte det: ”Helgon är Guds små solkatter. De lyser ej själva, men strålar av hans ljus.” Under allhelgonahelgen minns vi på ett särskilt sätt våra döda. Vi smyckar deras gra-

var med blommor och tänder ljus som lyser upp i mörkret mellan lördag och söndag. Allhelgona är den helg på året då vi tillsammans med människor i Sverige och världen uppmärksammar och minns dem som har lämnat det här livet. Det är en helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla. ALLHELGONAHELGEN BESTÅR av två kyrkliga helgdagar: Alla helgons dag och Alla själars dag. Historiskt har vi skilt mellan att

september 2019

2019-08-21 16:07:00


Diakonin i fokus

HELGDAG ● ALLA HELGONS DAG är en helgdag och firas alltid lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. ● ALLA SJÄLARS DAG firas dagen efter alla helgons dag, på söndagen. Då minns och hedrar vi våra döda närstående. ● Vid våra kyrkogårdar finns under allhelgonahelgen extra mycket personal och frivilliga som hjälper besökare tillrätta, serverar varm dryck eller bara finns nära, som trygghet.

Varje år i september sätter kyrkorna fokus på diakoni och satsningen kallas naturligt nog Diakonins månad.

Ibland tittar helgonen på oss från ikoner eller målningar i kyrkorna. Deras blickar är inte där för att döma oss, utan för att hjälpa oss att få syn på Guds nåd.

r av Guds ljus minnas helgonens liv och att minnas våra närståendes liv, men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, tack vare att Jesus har räddat oss. Helgen präglas av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar. De lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus, som räddar oss från döden, som visar oss på förlåtelsens väg och som ger oss ett himmelskt hopp. 

september 2019

19am3246_diakoni_allhelgona_19720.indd 7

HANS-ÅKE GRINDE

Källa: svenskakyrkan.se

Diakonins månad inleds söndagen den 15 september. En månad framåt försöker kyrkorna att aktualisera diakonifrågorna lite extra. Månaden brukar inledas på den söndag som har rubriken Medmänniska och 2019 är det vecka 37 som har det. Det är SKR, Sveriges Kristna Råd som enade presenterar temat för Diakonins månad. I år är det ”Äldres psykiska ohälsa”. Diakoni är uppdraget till kyrkan grundad i Kristi kärlek att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer. I kortare ord: Praktiserad medmänsklighet. Vi lyfter också fram det diakonala arbetet i församlingen i förbön för att uppmärksamma det som är ett av kyrkans uppdrag under hela året. En del av det som konkretiseras i uppdraget är de olika verksamheter och mötesplatser församlingarna erbjuder i form av soppluncher, middagar för ensamstående föräldrar med barn, andakter på äldreboenden, café för daglediga, stöd till asylsökande och dagkollo för barn, för att nämna några. Diakonins månad är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan, Hela Människan, Stockholms katolska stift, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissionen och Sveriges kristna råd.

DIAKONEMBLEMET Emblemet och den gröna skjortan är diakonens kännetecken. De kan bäras tillsammans eller var för sig. Den gröna färgen är naturen, växandet, miljöns och medmänsklighetens färg. Smycket som diakonen får vid vigningen ska lämnas tillbaka till stiftet när diakonen dör. Förr i tiden kallades en kvinnlig diakon för diakonissa. Numer heter det diakon oavsett kön.

7

2019-08-21 16:07:09


Spaning

Folie utan plast

Bomullstyg indränkt i bivax är ett helt naturligt alternativ till plast- och aluminiumfolie och kan återanvändas massor av gånger. Dukar som du köper har ofta även behandlats med jojobaolja som har antibakteriella egenskaper och hjälper till att hålla dina matvaror fräscha. Du kan göra egna, men dessa från Bee’s wrap finns bland annat att köpa på www.jordklok.se.

Använd igen och igen ...

Rent många gånger

Miljontals små plastpinnar förorenar hav och sjöar, och ställer dessutom till med stopp i reningsverken när folk slarvar och spolar ner dem i toaletten. Last Swab utmanar vårt tänkande genom att lansera en återanvändningsbar ”bomulls”-pinne. www.lastswab.com

Det har talats om att plastbanta — att byta ut vardagsprylarna i plast mot glas, metall eller trä. Men plast kan faktiskt vara det bästa valet ibland, säger andra. Bättre då att satsa på sådant som du inte behöver slänga efter en enda användning. TEXT: SARA GRANT

Långlivade påsar Byt till bambu

Vissa saker vill man ändå byta hyfsat ofta – som sin tandborste. Humble Brush är en tandborste i bambu, och i serien finns även bomullspinnar och sugrör av samma material. Säljs bland annat hos flera apotek. www.thehumble.co

19am3246_ateranvend_19864.indd 8

Att äta rester är klimatsmart, att ta med lunchlåda till jobbet ekonomiskt – och nu finns alternativ till plastpåsar att spara maten i. De här behållarna i silikon med blixtlås längst upp håller länge, läcker inte och kan både frysas och köras i mikron. www.ziptop.com

2019-08-21 16:24:50


Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA! Inklusive

15 dagars 5-stjärnig resa

Kyrenia

Cypern 11990,– - 10000,–

Normalpris Dag 1 – 7:

Dag 8 – 15:

järnigt Avkoppling på ett 5-st nden lyxhotell direkt på stra VÅRT TACK!

pern 5-stjärnig studieresa Cy apostlar och Antik högkultur, heliga dare världsberömda korsrid

SEK2

Prisfördel Från endast

SEK2

1990,–

SEK1 p. pers.

En av skandinavernas mest omtyckta studieresor3 – inklusive utflyktsprogram & inträden ! St. Barnabas kloster

Inklusive

Antika Salamis Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

Inklusive

Famagusta

Inklusive

Klostret Bellapais

Inklusive

+ 8 dagars avkoppling på ett 5-stjärnigt lyxhotell !

Inkluderat i priset:

• Nicosia – den sista delade huvudstaden i Europa med praktfull osmansk karavanseraj (inträde ingår) och imponerande Selimiyemoskén (inträde ingår) • Apostolos Andreas-klostret (inträde ingår) – en av öns viktigaste vallfärdsorter • Golden Beach – Cyperns härligaste strand • Agios Afksentios-kyrkan (inträde ingår) – den gamla kyrkan har restaurerats genom ett EU-kulturprojekt • Antika Salamis (inträde ingår) – fascinerande utgrävningar av en antik romersk stad med bl.a. historiska ruiner av gymnasion och termalbad • Barnabasklostret (inträde ingår) – apostel, martyr och Cyperns nationalhelgon • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Famagusta – pittoresk hamnstad • Nikolauskatedralen (inträde ingår) – känd idag som Lala Mustafa Pascha-moskén. En av Cyperns vackraste byggnader som byggdes i den gotiska arkitekturen • Miniatyrparken (inträde ingår) – Cyperns 15 viktigaste sevärdheter i miniatyrformat • Klostret i Bellapais (inträde ingår) – ett underverk av den gotiska arkitekturen. Hisnande läge i Pentadaktylosbergen med magisk utsikt över Kyrenia • Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Kyrenia – magisk hamnstad med gammal hamn, imponerande fästning (inträde ingår) och historiskt skeppsvrak som idag är ett museum (inträde ingår)

Dag 8 – 15: Semesterförlängning på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden som VÅRT TACK4

Inklusive Flygplats

Exempelhotell

Flyg tur och retur med renommerat 2390,– SEK2 flygbolag3 till Ercan, inkl. hotelltransfer 7 dagar: en av skandinavernas mest 6100,– SEK2 omtyckta studieresor till Cypern - 7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) - inkl. 7× riklig frukostbuffé - Rundresa i vår moderna buss med luftkonditionering och fackutbildade svensk- eller engelsktalande guider (beroende på tillgänglighet) - Spektakulärt utflyktsprogram + inträden (enligt program) med: • Nicosia • St. Nikolaus-katedralen • Apostolos Andreas-kloster • Kyrenia • St. Barnabas kloster • Golden Beach • Minatyrparken • Antika Salamis • Famagusta • Klostret Bellapais • Agios Afksentios-kyrka • Skeppsmuseum 4 VÅRT TACK : 3500,– SEK2 8 dagars avkoppling på ett 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden - 7 övernattningar i dubbelrum på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell (nationell kategori), 7× riklig frukostbuffé - Kostnadsfri användning av hotellets faciliteter: attraktiv utomhuspool, uppvärmd inomhuspool, egen strand och härlig wellnessavdelning bl.a. med bastu 24 timmars läkarjour

Totalt per person

11990,– SEK2

Prisfördel per person

– 10000,– SEK2

Förmånspris per person från endast

1990,– SEK1

Extratjänster till förmånspris: Matpaket: paketet innehåller halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter på den 7 dagars studieresan: endast 1590,– SEK per person. Enkelrumstillägg: 2490,– SEK per person (med reservation för tillgänglighet)

Januari 2020

Januari 2020

Februari 2020

Februari 2020

Mars 2020

Mars 2020

April 2020

Maj 2020

0,– SEK

300,– SEK

600,– SEK

900,– SEK

1200,– SEK

1600,– SEK

1900,– SEK

2100,– SEK

(16. – 24.1.)

Säsongstillägg per pers

De kommande 8 dagarna kan du koppla av i ditt 5-stjärniga lyxhotell direkt på stranden! De komfortabla rummen har en lyxig och modern inredning. Koppla av i hotellets härliga wellnessavdelning, bl.a. med bastu.

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

(30. – 31.1.)

(6. – 14.2.)

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flygplats Flygtillägg per pers. Avgångsdagar:

Göteborg

(20. – 28.2.)

(5. – 13.3.)

1990,–

SEK1 per person istället för

(19. – 27.3.)

(2. – 30.4.)

(1. – 7.5.)

Prisfördel

- 10000,–

11990,–

SEK2

SEK2 Stockholm

0,– SEK

400,– SEK

fre

tor

Innehavare av svenskt, finskt och danskt pass är viseringsfri i 90 dagar. För innehavare av norskt pass krävs visum. Passets giltighetstid måste vara minst sex månader efter datumet för Din förmånskod! utresan ur Nordcypern. Ansökan om visum för Nordcypern kan enbart göras online: www.evisa.gov.tr/en. För medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande FO66871 inresebestämmelserna på Turkiets ambassad i Stockholm: www.mfa.gov.tr/visa-information-for-foreigners.en.mfa och http://mfa.gov.ct.tr/consular-info/visa-regulations. 1 Det annonserade priset på 1990,– SEK gäller endast vid avresa under perioden 17. – 24.01.2020 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen, se flyer sida Ring kostnadsfritt nu för att 4. Resan gäller endast för adressaten och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring säkra ditt önskedatum: arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Maximal gruppstorlek: 40 personer. Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum frän 24.01.2020 – 07.02.2020 och beräknades den 16.05.2019 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, Göteborg – 24.01.2020 – 07.02.2020 på www.turkishairlines.com (billigaste avbokningsbara tillgängliga flyget inkl. bagage), transfer flygplats – Famagusta – flygplats på www.holidaytransfers.com, lördag kl. 9.00 – 15.00 utflyktsprogram på www.northerntravelcyprus.com & www.viator.com, 14 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Grecian Bay, 4 nätter på hotellet Cleopatra, 7 nätter på hotellet Grecian Bay). De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotell. Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, 3 t.ex. Freebird Airlines (känt charterflygbolag) eller Turkish Airlines (Sky Trax World Airline Award 2011 – 2016 för bästa europeiska flygbolag) med byte i Antalya tur och retur Ercan filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 4 Vistelsen i 5-stjärnigt lyxhotell i Cypern dag 8-15 bjuder vi på. Denna del av resan är kalkylerad med 0 SEK i beräkningen av paketresans pris. 114 42 Stockholm De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 - 883 920

66871_Foersamlingstidningarna_Zypern_230x300_ANZ.indd 1 19am324_annons_19273.indd 9

16.07.19 11:54 2019-08-21 10:53:07


På centralen i Stockholm väntade friviliga på perrongen för att ta emot de flyktingar som eventuellt fanns ombord när tågen ankom från Malmö 2015. 

Vinjett vinjett

FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

ATT VARA MEDMÄNNISKA — vad betyder det för dig? Något hände med svenskarna när alla flyktingar kom hösten 2015. Nu finns ett nytt slags engagemang, men det ser inte alltid ut på det sätt man tror. Och i det offentliga är det fortfarande individen som hyllas.

Nya tidens

VOLONTÄR agerar spontant 10

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 10

Månad 2018

2019-08-21 10:53:17


Tema Medmänniska

Syrienkriget och klimatkrisen har förändrat hur vårt medmänskliga engagemang tar form. Vid sidan av de klassiska folkrörelserna agerar nu yngre människor mer spontant och efter egna regler. På bara några år har kartan ritats om. TEXT: MATS KARLSSON

N

är den stora strömmen med flyktingar från Syrien kom till Sverige 2015 mobiliserades den goda viljan på bred front. Stora skaror kom med kläder, mat och förnödenheter till de tusentals flyktingar som plötsligt klivit av på Stockholms central. De gav flyktingar skjuts, de gav dem tak över huvudet. Och det gick snabbt. Få enskilda händelser har som denna fått människor att börja jobba som volontärer. Det civila samhället och bland annat kyrkan öppnade inte bara sina hjärtan, påpekar psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz, som själv jobbat länge som volontär. – Många insåg att de behövde hjälpa till, något litet. De kunde inte längre bara sitta och se på, de ville göra något, vad som helst. Många engagerade sig och tog ett litet steg, och det visade sig för en del leda till något man i sin vildaste fantasi inte kunnat föreställa sig. Att gå ett steg längre och ta sig an en flykting, kanske en papperslös, flyttar på ett ögonblick fjärran konflikter rakt in i ens eget hem. Den som inte har ärvt ett ideellt eller internationellt engagemang från sina föräldrar förstår inte vad det kan leda till. – Man kan inte föreställa sig vad det kan kosta, vilken uppoffring som krävs. Det kommer att skänka en glädje men också sorger över tillståndet i världen. Man kan få en väldigt snäv bild av verkligheten, att allt bara är elände. Jag vill ge dem verktyg att hjälpa sig själva och andra, säger Liria Ortiz. Hon har jobbat med bland andra hemlösa kvinnor och nu med ensamkommande ungdomar. Dessutom har hon utbildat organisationer gratis om hur man kan arbeta som volontär. Det viktigaste är att göra det efter sina förutsättningar, ingen ska tro att man behöver göra allt. – I stället för att se på tv varje kväll i veckan kan man avsätta en kväll där man gör något annat. De flesta säger att de inte har tid, men det handlar om att prioritera.

SAMHÄLLET SES av många som hårdare och mer polariserat

(se artikel intill), men steget till att agera kan vara förvånansvärt kort. Många känner en tomhet, de vill att livet ska innehålla något mer än att bara arbeta och konsumera. Händer något som träffar människors hjärtan, som den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, kan det få dem att agera efter åratal av funderingar, resonerar hon. – Men vi är inte så rationella som vi tror. Det kan vara en ­väninna som berättar och drar med en. Fakta kan få folk att agera, men ska man bidra till att förändra något måste känslan

September 2019

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 11

finnas med. Det är en kärlekshandling. Att tycka synd om någon kan få det att kännas bra i en själv, men det förändrar inget. Det är svårt att skilja på yttre och inre drivkrafter, en dramatisk händelse kan skapa en inre resonans som får oss att agera. Just det ögonblicket vore intressant att kunna studera, tycker Liria Ortiz. Att det skulle vara någon särskild typ av människa som engagerar sig eller att det finns något speciellt sätt tror hon inte. Dagens unga gör inte som föräldrarna, som växt upp med självklara folkrörelser. I INTERNATIONELL jämförelse står rörelserna fortfarande star-

ka, konstaterar Årsta Sköndal högskola i en rapport till regeringen 2010. Enligt den har engagemanget bland unga minskat under 2000-talet. Men då fanns ingen ”Greta-effekt” – och den är fortfarande för färsk för att märkas i statistiken över svenskarnas ideella engagemang eller i forskningen. En nyare undersökning, Volontärbarometern 2017, ger en bild av volontären som yngre och välutbildad kvinna i storstad. Hälften av alla volontärer är under 35 år – och fyra av tio började engagera sig under 2017! Det är Syrieneffekten som slår igenom. Men Volontärbyrån, som gör barometern, har också skapat en ny kanal för att koppla ihop människor som vill engagera sig med organisationer eller mer tillfälliga aktiviteter. I kölvattnet kommer nu de unga. De samlas inte heller på folkrörelsevis i kvällsmöten, utan skapar sin egen form av aktivism som Greta Thunberg. Via sociala medier och utan någon organisation i ryggen agerar de efter eget huvud och formar en ny tids engagemang, tror Liria Ortiz. – De lyssnar inte på auktoriteter som säger hur de ska göra, utan pratar mycket med varandra. De gör det på sitt eget sätt.

”Fakta kan få folk att agera, men ska man bidra till att förändra något måste känslan finnas med. Det är en kärlekshandling.” Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut

11

2019-08-21 10:53:25


Tema Medmänniska

Stora samarbetspriset

Galan som inte finns Glittriga galor där starka individer prisas för att de gått sin egen väg och nått framgång får stor uppmärksamhet. Men de som samlar krafter för att nå ett gemensamt mål har ingen egen gala. Medmänskliga insatser prisas, men utan pompa och ståt.

Målet att involvera fler än de närmast berörda är ovanlig i sportsammanhang, men det finns fler galor och priser än de idrottsliga. Förenings- och näringslivet har utmärkelser, som till exempel Årets kooperativ, där samarbetet ligger i själva namnet. Sjukvården började i fjol dela ut priset Årets brobyggare. Fler exempel finns. Kanske ligger något trots allt i luften.

VI IMPONERAS av individuella prestationer som belönas med

individualiseringen i samhället. Det tror psykoterapeuten Mats Mogren, en av grundarna till Göteborgs psykoterapiinstitut. – Sedan nyliberalismen kom på 1980-talet har individen och individuella lösningar betonats allt mer. Konkurrens lyfts fram snarare än samarbete, och vassa armbågar är bra. Vinner någon så måste någon också förlora, om en är lyckad så är en annan misslyckad, säger han. – Det är ett av skälen till ökad psykisk ohälsa, speciellt bland ungdomar som upplever att de måste framstå som lyckade och populära. Skammen för ens sociala bakgrund har återkommit, när den politiska polariseringen tar sig uttryck i förakt. Det märker jag bland människor jag behandlat. Stressen i samhället främjar inte heller empati och samarbete, viljan att kompromissa minskar. Att verkligen förstå en

priser som bragdguld och ”årets stjärna”. Färre priser – inom idrotten eller samhället i stort – ges till dem som samverkar med andra och är beredda att kompromissa för att nå ett mål viktigare än vars och ens enskilda vilja. De som sväljer hårda ord och försöker finna gemensamma nämnare som utgångspunkt. Priser som delas ut till gagn för ett större kollektiv finns visst, men får inte tillnärmelsevis så mycket uppmärksamhet som de individuella. På senaste Fotbollsgalan fick laget Grunden BOIS det nya stipendiet Number 10, som Zlatan Ibrahimovic står bakom. Spelarna i laget, som har intellektuella funktionsnedsättningar, hyllades för sin laganda och gemenskap. Men priset är inte öronmärkt för ett kollektiv, utan kan lika gärna gå till en individ. Gunnar Nor­dahl-stipendiet går däremot alltid till en klubb. INOM ANDRA sporter finns också lagpriser, men de är få åtminstone i vuxenidrott. Korpen och enskilda idrottsklubbar delar ut pris till Årets lagledare. På ungdomsnivå finns priser som Årets lagspelare, men de försvinner högre upp i serierna. Utom i Norge – där prisas Årets lagspelare på stora Idrottsgalaen. Svenska Idrottsgalan fick i fjol ett nytt pris: Årets peppare. Det instiftades på initiativ av kronprinsessan Victoria och prins Daniel och går till en förenär sällan något som belönas med fina ing som är bra på att få barn och unga priser. Vi tenderar att imponeras av att röra på sig. ”Vår målsättning är fantastiska individuella prestationer att engagera hela samhället i arbetet. mer än något annat. Men kanske ligger Ingen enskild aktör kan lösa problenågot i luften – på svenska idrottsgalan met på egen hand och därför behöver prisas numera Årets peppare, och såväl lokala eldsjälar som företag och även vården och näringslivet börjar politiska beslutsfattare vara med”, inse vikten av det som heter det i programförklaringen.

Peppa andra

stärker kollektivet.

12

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 12

ATT PRISGALOR får sådan uppmärksamhet hänger ihop med

”När man formulerar en kompromiss, ett gemensamt löfte, bygger det på att man tillskriver varandra en god vilja. Grunden för den förståelsen är agape-kärleken till medmänniskan, som inte villkoras. Tilliten.” Mats Mogren, psykoterapeut

September 2019

2019-08-21 10:53:26


Grunden BOIS tilldelas Zlatan Ibrahimovics eget pris ”Number 10” under Fotbollsgalan 2018. Det är fortfarande ont om galor där något annat än individuella prestationer belönas, men sakta börjar något att hända.  FOTO: ERIK SIMANDER/TT

annan människa och inte bedöma den ytligt tar tid, en bristvara för många i dag. Först då börjar man förstå varandras bevekelsegrunder och kan börja diskutera. DEN SOM SKA kunna samarbeta bra med andra måste ha ”en

god ontologisk trygghet”, som Mats Mogren uttrycker det. Vara trygg i sig själv, helt enkelt. – Då tillskriver man också andra att ha goda intentioner. När man formulerar en kompromiss, ett gemensamt löfte, bygger det på att man tillskriver varandra en god vilja. Grunden för den förståelsen är agapekärleken till medmänniskan, som inte villkoras. Tilliten.

September 2019

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 13

Men den osjälviska goda viljan prisas faktiskt också. På galan Svenska hjältar delas priser ut i kategorier som Årets livsgärning, Årets ungdomshjälte och Årets livräddare. Det är en av få galor med priser i liknande kategorier. Raoul Wallenberg Academy delar årligen ut priset Ungt kurage till eungdomar som visat prov på civilkurage och mod. Kommuner och organisationer har utmärkelser som Årets medmänniska och Årets ungdomsorganisation. Exemplen kan göras fler. Även om det sker under mer blygsamma former än prisgalor så belönas trots allt de som gör insatser för kollektivet och det gemensamma goda.

13

2019-08-21 10:53:31


Porträtt Navid Modiri

”Ondskan finns i var och en av oss” Navid Modiri är samtalsaktivisten som är övertygad om att inlyssnande möten är vägen framåt, både för individen och samhället. Han avskyr polarisering och vill inte låta sig ringas in. Med sin senaste podd har han placerat sig i den politiska hetluften. Själv börjar han tröttna på åsiktsbjäbb och vill hellre borra sig ner i de existentiella djupen. TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE NAVID MODIRI kan beskrivas på flera sätt. Som en 36-årig pappa klädd i vit piké och Dr Martens, med tatueringar och ring i näsan. Malmöit, före detta göteborgare och andligt sökande globetrotter. Poddare, föreläsare, samtalsledare, författare, musiker, låtskrivare och producent. Men mest av allt är han en person som skyr enkla beskrivningar och inte låter sig ringas in. Som hela tiden vill vara både och eller varken eller. Som går igång på kontraster och polaritet och duckar definitioner och epitet. – Jag förhåller mig sällan till definitioner. Det kan göra folk otroligt irriterade och den där frustrationen är kul att leka med. Jag är exempelvis både iranier och svensk, tvivlande och troende. Varför ska jag välja? Sedan början av året är han också, på ett ­annat sätt än tidigare, både hyllad och kritiserad. Navid Modiri har i snart tio år aktivt jobbat med samtalet som verktyg. Han har startat Samtalsaktivisterna som håller utbildningar på skolor och som arrangerat Sverige 3.0 i riksdagshuset, ett tolv timmar långt samtal bortom de vanliga debatterna och vi och dem-tänkande. Och han har tagit en uppmärksammad golfrunda med Jimmie Åkesson. För Navid Modiri tror benhårt på mötet och

14

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 14

”Jag förhåller mig sällan till definitioner. Det kan göra folk otroligt irriterade och den där frustrationen är kul att leka med. Jag är exempelvis både iranier och svensk, tvivlande och troende. Varför ska jag välja?” samtalets kraft. Inte minst i dag när polariseringen mellan olika grupper i samhället har ökat och färre möts, stöts och blöts över gränserna – annat än i tangentbordsdebatter. – I stället för att sitta fast i våra boxar, rädda för varandra, behöver vi lyssna på den andre med genuin nyfikenhet. FÖR ETT PAR år sedan började Navid ­Modiri, som själv är uppvuxen i en intellektuell vänstermiljö, aktivt söka upp människor med andra erfarenheter och åsikter. Provokatörer,

normbrytare och extremister. När podcasten ”Hur kan vi?” drog igång förra året var det för att föra samtalen ett steg längre och låta dem bli offentliga. – Jag är intresserad av att förstå människor. Det betyder inte att jag håller med dem eller att jag skulle bli smittad av deras åsikter, säger han. Kritikstormen kom efter årets säsongstart då högerextremisten Ingrid Carlqvist var gäst. Vid två tillfällen under det långa samtalet kommer hon med direkt antisemitiska uttalanden. Navid Modiri håller inte med henne, men han säger heller inte tydligt emot, svarar upp med fakta eller kommer med några skarpa motfrågor. Att avsnittet dessutom lades ut på Förintelsens minnesdag var svårsmält. – Datumet var verkligen ett misstag, som jag tydligt har bett om ursäkt för. Är du nöjd med samtalet? – Ja, det är jag. Och jag förstår kritiken, en del av den. Jag fattar att det var triggande och jobbigt. Varför tycker du att det är viktigt att ha ett offentligt samtal med just Ingrid Carlqvist? – I Sverige finns en stark konsensuskultur, på gott och ont. Det gör oss både fredliga och konfliktundvikande. Vi dealar inte med de

September 2019

2019-08-21 10:52:50


I podcasten ”Hur kan vi?” för Navid Modiri samtal med provokatörer, normbrytare och extremister. ”Jag är intresserad av att förstå människor. Det betyder inte att jag håller med dem eller att jag skulle bli smittad av deras åsikter”, säger han.

September 2019

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 15

15

2019-08-21 10:52:52


Porträtt Navid Modiri

ämnen som vi behöver deala med och det har skapat ett undertryck. Just nu ser vi aggressiva effekter av det undertrycket som skrämmer mig. Vad är du rädd för mer precist? – Jag ser att det snart kommer leda till våld och tror att det kan komma att påminna om det som skett i USA, mellan etniska grupper men också mellan folk och institution. Alternativet till våld är samtal. Varje samtal vi gör är en investering för framtiden, för att minska på det undertrycket. NÄR NAVID MODIRI blir kallad ”svartskalle”,

”smutsig blatte” eller något annat hatiskt tillmäle i sina sociala medier-trådar, tar han inte bort kommentarerna. – Jag vill veta vem de är. Kunna se det svart på vitt eller möta dem ansikte mot ansikte. Sociala medier, poddar och Youtube-kanaler har utmanat de traditionella medierna och i grunden förändrat både hur och vad många svenskar Ålder: 36. Familj: 10-årig dotter. tar del av för informaBor: Lägenhet i Malmö. Utbildning: tion, åsikter och deFridhems skrivarlinje i Svalöv. Gör: Kreatör, batter. Mycket av den Fritid är inte ett begrepp Navid Modiri kan relatera till, eftersom han artist, föreläsare och samtalsaktivist. gör samma saker då som när han jobbar. ”Tänker, skriver, poddar, kritik Navid Modiri har Meriter i urval: Programledare i P3 och SVT:s samtalar, gör musik. Och ibland får jag betalt för det”, säger han. fått handlar i grunden ”Filmkrönikan” och ”Diktatorn”. Musiker, om vilket ansvar han ­producent och låtskrivare till andra och och redaktionen bakom egna bandet Navid Modiri och gudarna. aliserat. Jag tror, men Björn Natthiko Lindeblad, som länge levde som podcasten egentligen Fick Stora bloggpriset för ”365 saker jag definierar mig inte buddhistisk skogsmunk i Thailand. Tillsamhar och i vilken roll han du kan göra”. Vunnit priset Årets som något. mans gör de podcasten ”Björn och Navid”, där själv som känd medieprofil ­kommunikatör. Gett ut boken de ”provpratar” om tillvaron och existensens möter samtalspartnern. Är ”Hej Syster”. komplexitet. det som journalist, debattör elUNDER ÅRENS lopp har – I Björns storebrorsblick har jag vuxit i det Navid Modiri både rest jorden ler snarare privat samtalspartner? andliga. När jag ska spela in nya ”Tankar för runt och långt in i sig själv. Han har Svar: Inget av det och både och. dagen” i P1 brukar jag ringa honom. Han är bra träffat shamaner, varit på ashrams, provat hea– Jag vill inte sätta någon etikett utan vara i på att plocka fram det tidlösa och urmänskliga ling och kristallterapi och en lång rad meditafortsatt utforskande. i mig. tionstekniker. Navid Modiri är ingen ideolog. Han är Navid mediterar en stund varje morgon och – Jag är ett stort fan av ritualer och tror att det heller inte driven av en utstakad vision. Hans alltid innan han sätter sig i studion eller går finns en slags klokhet i dem. Samtidigt har jag ledstjärna är den egna nyfikenheten. Så har upp på scen. Hans högtrycksarbetande hjärna ett inbyggt vaccin mot all form av sektkult och det alltid varit. När han var liten pojke väcktes behöver det. en rå och mörk humor i förhållande till det andden när han fick höra sin lågstadielärare läsa – ”Vad gör du på din fritid?” är en fråga jag liga. I de nyandliga kretsarna jag umgås i, med högt ur Barnens bibel. Som son till ”militant aldrig förstått. Jag gör samma saker: tänker, yogis och kristallhippies, finns det människor ateistiska” föräldrar som blev förföljda och skriver, poddar, samtalar, gör musik. Och som går in i blind tro. Då kan jag inte låta bli att hotade till livet i Iran, hade han fått med sig en ibland får jag betalt för det. bråka. mörk syn på religion och andlighet. Så vad var I många år hade han ett ständigt flyktbeFärdiga koncept eller ”blissig” blind gurutro nu det här? teende, säger han. Han var flyktingbarnet är inget för Navid. Däremot har han en nära – Jag märkte tidigt att jag själv hade en som fortsatte ha en packad väska redo, både vän som både kan utmana och leda honom. pågående dialog med något annat. Det var svindlande och obehagligt, för jag hade ingen att prata om det med. När jag var tolv började jag smygläsa böcker om buddhism och var rädd att uppfattas som knäpp. Ända sedan dess har han haft en stark längtan efter andlig gemenskap, en församling där man tillsammans bugar för något större. – Sedan behöver det inte vara den kristna guden, den muslimska eller något annat konceptu-

NAVID MODIRI

”Pratar du tillräckligt länge med en människa känner du empati. Vad gör du av den insikten, att det finns en liten Jimmie Åkesson eller Anders Behring Breivik i dig?”

16

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 16

September 2019

2019-08-21 10:52:54


Han tänker aldrig sluta utforska. Navids ledstjärna har alltid varit den egna nyfikenheten. Det var också den som ledde honom mot sökandet och längtan efter en andlig gemenskap, en ”församling där man gemensamt bugar för något större”, som han själv uttrycker det.

Efter en uppväxt där han drogs med ett flyktingbeteende, ständigt med väskan packad, tycker Navid att han har kommit till ro.

bokstavligt och mentalt. I dag har han kommit till bättre ro hemma i Malmö, i lägenheten där han och tioåriga dottern bor. Men även om han har blivit bättre på att koppla av och ta ledigt, är varandet en utmaning för honom. Att bara hänga runt i dagar av obestämd tid. – Jag har svårt för saker utan början och slut. Att gå från projekt- och strukturhjärna till fluff ger mig ett ångestpåslag. Vad förväntas av mig? Vad händer nu? Kanske, menar han, springer kontrollbehovet ur erfarenheten av att växa upp med två traumatiserade föräldrar. Ansvaret han tog redan som liten pojke. – En stor del av mitt utforskande handlar om att släppa kontrollen.

– Om du lyssnar genuint nyfiket kommer det oundvikligen att leda dig till en plats där du inser att hon finns inom dig. Och det är jävligt jobbigt. Pratar du tillräckligt länge med en människa känner du empati. Vad gör du av den insikten, att det finns en liten Jimmie Åkesson eller Anders Behring Breivik i dig? Ondska och mörker finns i var och en av oss. Han tystnar ett ögonblick. – Det här måste vi förhålla oss till och tygla, varje dag. Att vara en civiliserad människa är att inte förneka monstret utan att ta tag i det.

NAVID MODIRI tycker att vi lever i en andefat-

tig tid på en andefattig plats på jorden. Svenskar är jämförelsevis välutbildade och ambitiösa, men också ensamma och isolerade från både sig själva och varandra. – Antje Jackelén sa en gång något som jag burit med mig: Det vi saknar i Sverige i dag är existentiella grund- och avgrundsverktyg. För Navid är andligt och existentiellt sökande också ett sätt att ta ansvar för sin egen utveckling som människa. Att inte fly undan sitt känslokaos eller bara lyssna till ekot av sina egna tankar. För vare sig han pratar om andlig

September 2019

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 17

 Navid Modiri tror inte på att skydda människor. ”Tvärtom tror jag att vi ska ut­sätta varandra för utmaningar för att vi ska bli starka – inte trygga”, säger han.

och psykologisk utveckling eller kontroversiella gäster i den egna podcasten, återkommer han till tre ord: utmaning, friktion och skav. – Jag tror inte på att skydda människor. Tvärtom tror jag att vi ska utsätta varandra för utmaningar för att vi ska bli starka – inte trygga. Vi behöver utsättas för påfrestningar och smärta och lära oss att leva med dem. Här kommer samtal med gäster såsom Ingrid Carlqvist in igen. För som Navid Modiri ser det är det bättre att lyssna och försöka förstå henne än att låtsas att hon inte finns, även om det skaver och är jobbigt. Och han tar resonemanget ett steg längre.

NAVID MODIRI vill fortsätta att låta sina lyssnare utsättas. Men han börjar bli mätt på den rådande åsiktsdebatten. – Jag är trött på politiken och det idébaserade intellektuella. Jag är mer intresserad av personer än vad jag är av bjäbbandet, säger han med en leende suck. Förutom att låta ”Hur kan vi?” bli mer internationell vill han föra samtalskonceptet till en djupare, mer existentiell nivå. – Jag vill inte fortsätta att vara den där duktiga invandraren som åker runt och pratar integration. Däremot skulle jag gärna ta upp integration som en djupare process. Utforska mångfald ur filosofiska och existentiella perspektiv. Att kunna vara i friktion och skav med det du inte känner till.

17

2019-08-21 10:53:03


För dig med händer som behöver support….

7 DAGAR

BUSS

PRIS FRÅN 4 995:-

Alsace med Colmar

Följ med på en bussresa till en av Frankrikes främsta vinregioner. Vi bor centralt i den sagolikt vackra korsvirkesstaden Colmar, besöker olika vinkällare, njuter av det franska och tyska köket och upplever Alsaces unika atmosfär! INGÅR I PRISET ● Resa i helturistbuss ● 6 övernattningar i dubbelrum ● 6 alt 2 middagar ● 6 frukostar ● Reseledarservice DATUM 21/9, 5/10, 26/10

www.handaid.se

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se 040-668 05 00 eller boka hos din resebyrå

19am324_annons_19276.indd 18

2019-08-21 10:52:48


Pastor för soldater Redan när Luisa gjorde lumpen kände hon att hon ville vara kvar i det militära sammanhanget. Att det skulle bli som garnisonspastor hade hon inte en aning om. FOTO: EMIL NORDIN

Luisa ger det militära ett andligt språk Luisa blev kristen som 18-åring och gjorde lumpen som en av få kvinnor. I dag är hon pastor på Bodens garnison. Hennes uppgift: Att vara en trygg vuxen, föra etiska diskussioner och sprida det kristna budskapet i en tid där värnplikten återinförts. DET ÄR garnisonsdag på Bodens garnison.

Hundratals anhöriga och nyfikna har samlats för att ta del av livet på regementet. Nyin­ ryckta rekryter marscherar fram och tillbaka. Tonåringar som för bara någon månad sedan lämnade föräldrahemmet för att flytta kan­ ske hundratals mil hemifrån för att göra den militära grundutbildningen i en växande för­ svarsmakt. Mitt i allt Luisa Landewall. Hon håller i korum, den gudstjänst som inleder garni­ sonsdagen i samband med den så kallade soldat­erinran. Hennes röst är klarare än den klaraste höstdag. Hon talar om att våga vara

September 2019

19am324_feltprest_luisa_19279.indd 19

den man är och våga vara annorlunda och tar sig själv, en och en halv meter lång, mörk­ hyad och kvinna, som levande exempel på att soldater är olika, men ändå lika. Alla har en uppgift. Efteråt, i matkön, hör två rekryter, två långa, tuffa killar, våra uppskattande ord om Luisa Landewalls framförande. – Ursäkta att vi avbryter. Men vi hör att ni pratar om Luisa. Hon är… skitcool, säger den ene.

”Jag svor som en borstbindare, men sökte ändå den kristna gemenskapen. Jag var beroende av Gud för att klara lumpen.”

– Hon håller seminarium för oss, och det är verkligen superbra, fortsätter den andra. FEM MÅNADER senare. Krispig höst har över­

gått i snötyngd vinter och den största militär­ övningen på åratal. Sverige är värdland, 10 000 soldater från Sverige, Norge, Finland, Storbritannien och USA deltar under den tio dagar långa övningen Northern Wind. Garni­ sonspastor Luisa Landewall är självklart med. – När jag gjorde lumpen efter att ha mönst­ rat 1998, insåg jag snabbt att jag ville vara kvar. Det var den plats där jag upplevt den absolut bästa gemenskapen någonsin, säger Luisa och visar runt bland en rad tunga bepansrade fordon. Då och då gör hon en paus för att byta några ord med en rekryt eller något befäl. Alla ver­ kar känna henne vid namn, och det är många som vill småprata en stund.

ATT LUISA är där hon är beror på två val, som

för hennes närmaste omgivning var helt osan­

19

2019-08-21 10:53:14


Pastor för soldater

”Krig är skräck, ångest och ondska. Men det är också mod, lojalitet, gemenskap och syskonskap. Krig handlar om att finnas mitt i det onda utan att förgöras av det.” nolika och mycket okarakteristiska. Egentligen hade den 18-åriga Luisa tänkt göra en återvändarresa till Colombia, det land som hon adopterades ifrån. Lumpen, eller Gud, fanns verkligen inte med i hennes framtidsplaner. Men det blev inget med resan till Colombia, och plötsligt stod hon utan något att göra. En kompis som skulle mönstra övertalade henne att hänga på, och i brist på annat gjorde hon det – och blev till sin egen förvåning antagen. I samma veva gick hon och blev religiös. Började kalla sig kristen till omgivningens förskräckelse. Att Luisa, den spralliga som var så rolig att festa med, blivit kristen? Det passade inte in. Hon, som inte kom från någon kristen bakgrund. – Jag försökte passa in på luckan. Jag svor som en borstbindare, men sökte ändå den kristna gemenskapen. Jag var beroende av Gud för att klara lumpen, men hur man levde på ett kristet vis, det visste jag inte. MEN LUISA stortrivdes. Sakta landade hon i vem hon var. Hon var ju fortfarande samma Luisa, men med en tro på Jesus. Hon var samma Luisa, men med en övertygelse om att det finns något större och något meningsfullt. Hennes nya plan var att bli officer, men av olika anledningar fullföljde hon inte utbildningen. Ändå var hon säker: Försvaret passade henne. Men i vilken form visste hon inte, och under en period kände hon sig ganska vilsen. Tron hade vuxit sig ännu starkare och Luisa sökte in till prästutbildningen. Parallellt med utbildningen jobbade hon inom försvarsmakten. – Under lumpen insåg jag att det finns något som heter militärpräst. När jag insåg att detta var min väg föll saker och ting på plats, säger Luisa. HON SER så självklar ut där hon står bland

rekryter och befäl. När jag påminner henne om det korum där hon pratade om vikten av att våga vara annorlunda och vara sig själv ler hon lite. – Det finns mycket som är viktigt att prata om med såväl rekryterna som med befälen. Min slogan är att ”du ska lämna försvarsmakten i bättre skick än du var när du kom in”, säger Luisa. Med bättre skick syftar hon naturligtvis inte bara på fysiken. Det handlar i allra högsta

20

19am324_feltprest_luisa_19279.indd 20

LUISA LANDEWALL tillträdde tjänsten som garnisonspastor i Boden i oktober 2017. Då hade det gått drygt 16 år sedan hon gjorde lumpen på samma plats. I Sverige har det funnits präster i det militära ända sedan 1535. Internationellt har själavårdare samma folkrättsliga skydd som sjukvårdare i en krigssituation.

grad om moral och etik också. Om att behandla varandra – och fienden – med respekt. För allra ytterst förbereds de unga rekryterna som gör sin värnplikt för krig. Det får man inte glömma bort. – Krig är skräck, ångest och ondska. Men det är också mod, lojalitet, gemenskap och syskonskap. Krig handlar om att finnas mitt i det onda utan att förgöras av det, säger Luisa och tittar ut över en skogsglänta med till hälften nedgrävda, kamouflerade tält. Hon vet vad hon talar om. Har varit en del av försvarsmakten i snart 20 år. Hon har arbetat som garnisonspräst i både Arvidsjaur och Boden. Hon har gjort utlandstjänst i Afghanistan och Mali. Hon har också sett döden på nära håll i och vad den gör med oss människor. NÅGRA DAGAR senare kommer en svensk

kvinna att dö under Northern Wind. Hennes kamrater och andra som var involverade i övningen kommer att bli väldigt berörda. Det vet vi inte när vi står i den försiktiga vårsolen med snö till låren. – Min uppgift är att finnas med under en sådan här övning som stöd. För att det händer olyckor under så här stora övningar, det vet vi. I mitt arbete ingår också svåra uppgifter som att lämna dödsbud under till exempel utlandstjänstgöring eller leda omhändertagande i kris, förklarar Luisa. En stor del av hennes arbete innebär att finnas till hands. Befäl och rekryter ska tycka

att det är naturligt att komma till henne om det finns något de vill tala om. – Ibland vill rekryter testköra saker på mig. Då frågar jag om det ska falla under tystnadsplikten, eller om det räcker att det hamnar under ”hålla-hemligheter-principen”, eftersom jag då kan följa med till befälet och vara med som stöd, säger Luisa. Enskilda samtal om hemlängtan, tvivel på det man gör, funderingar över livet och döden är en naturlig del av jobbet. Men också diskussioner i grupp om etik och moral, om en soldats uppgifter, om grupptryck – och om helighet. – Krig innebär en laglig rätt att bruka våld. Det ställer krav på kunskap om till exempel Gènevekonventionen, men också kunskap om vårt psyke. Det händer något med oss människor när vi måste bruka våld, även om det är lagligt våld. När vi fattar beslut i trängda situationer är det svårt att få överblick över allt som påverkar situationen. – Man behöver öva på att strida med värdighet och i förväg tänka igenom vad man står för och vilka ens etiska principer är. Ibland känns det ändå fel, även om man gjort rätt, och då måste man genomgå en slags försonings- och förlåtelseprocess gentemot sig själv och situationen, konstaterar Luisa. SOLDATSKAP HANDLAR också om rädsla. För rekryterna är det kanske första gången de är hemifrån. De hamnar i en ny miljö där nya regler gäller. Men det handlar också om rädsla för det stora, onämnbara som vi är så dåliga på att prata om: Döden. För även om värnplikten enbart är en övning, är det ytterst en övning i att döda, eller dödas. – En stor del av krig är dödsångest. Det händer något med oss när vi utsätts för detta. Det långt ifrån självklart att de Luisa möter är troende. Ibland är det minst lika viktigt att hon finns som en människa som både är mitt i försvarsmakten, men samtidigt utanför verksamheten som präst. – Min huvudsakliga uppgift är att hjälpa försvarsmakten med ett andligt och existentiellt språk, förklarar hon. Mångfald och olikhet är viktiga egenskaper i ett fungerande försvar. En soldat utbildas att tänka lika när det behövs, men alla får inte vara för lika. Då blir man inte kreativ inför en uppgift. – En uppgift vi militärpräster har är att tillvarata människors existentiella funderingar och koppla det till vårt eget hopp. Ibland fungerar jag som något slags ställföreträdande hopp. Ibland är det som om åhörarna helt enkelt vill låna mitt hopp och min tro – och då ska jag finnas där. ANNA-MARIA STAWREBERG

September 2019

2019-08-21 10:53:17


Soldatskap handlar lika mycket om rädsla som om gemenskap och att strida med värdighet, menar Luisa. FOTO: EMIL NORDIN

September 2019

19am324_feltprest_luisa_19279.indd 21

21

2019-08-21 10:53:21


Medmänniska Projekt ger arbete

Fast jobb öppnar vägen in i Sverige Den ensamkommande ungdom som efter gymnasiet får ett fast jobb kan få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men för den som bara har några få år i landet är det svårt att uppnå det. I Värmdö har församlingen tillsammans med föreningen Frivilliga Familjehem på Värmdö startat ett arbetsmarknadsprojekt för att hjälpa 55 ungdomar att klara nålsögat. I SJÄLVA vardagsrummet i Lyckebo, en liten

stuga invid Värmdö församlingsgård, finns inte en lugn plats. Musiken är öronbedövan­ de och medryckande, och i rummet finns ett ganska stort gäng ungdomar som gläds åt att få träffas. Då dansas det. Det är busigt och inbjudande, där på golvet. Ingen vuxen vill störa, fastän detta egentligen är den första träffen i det nya arbetsmarknadsprojekt, Jobbprepp 2019, som församlingen och Fri­ villiga familjehem på Värmdö har startat. Anna Björnström, en av projektledarna för Jobbprepp 2019 och diakonal samordna­ re i Värmdö församling, tar sin tillflykt till den lätt kylslagna hallen. Här får hon ostört börja med kartläggningsintervjuerna inför projektet. Det funkar utmärkt, en kille i taget kommer och sätter sig i soffan för att redo­ göra för sin bakgrund, sina kunskaper och sina önskemål om framtiden. Timmen före har Eva Brandsma, som är den andra projektledaren för arbetsmark­ nadsprojektet, berättat för ungdomarna om hur projektet är upplagt och vad de kommer att få lära sig. – Den ena delen går ut på att dammsuga lokal arbetsmarknad, informera arbets­ givare om gruppens specifika situation och hur viktigt det är för dem att få ett jobb. Den andra delen är att förbereda ungdomarna för arbetsmarknaden: coacha dem i att söka jobb – hur gör man, hur presenterar man sig, hur skriver man cv?

MEN DET FINNS så mycket mer som den som

inte är uppvuxen i Sverige behöver lära sig. Sånt som ungdomar annars får med sig i sam­

22

19am324_flyktingar_vermdo_19278.indd 22

”Vi träffade företagare och politiker, berättade om den resa de här ungdomarna behöver göra och visade att vi finns där som ett nätverk omkring dem.” Anna Björnström, diakonal samordnare i Värmdö församling

varo med familj och vänner, utan att ens mär­ ka det. I projektet kommer arbetsmarknads­ kunskap att ingå, samt dilemmaövningar, rollspel och diskussion – hur ser de oskrivna reglerna ut? Hur går det till på en arbetsplats, vad ska man göra för att det ska fungera bra? Den här gruppen ungdomar har haft tur. Uppmärksamma lärare på Gustavsbergs gymnasium såg tidigt hur de ensamkom­ mande barnen och ungdomarna skrevs upp i ålder, eller fyllde 18, och rycktes upp med de spröda rötter de börjat utveckla i en bra skola. De flyttades till Boden eller Sundsvall, till stora förläggningar för vuxna. Brutalite­ ten skakade om. Ett upprop startade och allt fler familjer öppnade sina hem och tog emot

en ensamkommande boende hos sig. Enga­ gemanget spred sig, med navet på skolan, och snart fanns 30 frivilliga familjehem på Värmdö. Värmdö har tack vare det stora enga­ gemanget från civilsamhället sluppit den hemlöshet bland ensamkommande som många andra kommuner drabbats av. Och för drygt ett år sedan bildade de frivilliga familjehemmen en förening där Eva Brands­ ma är ordförande. En förening innebär en starkare röst för de ensamkommande och syftet är att stötta ungdomarna och familje­ hemmen. Föreningen blev även en tydligare samarbetspartner till bland andra Värmdö församling. HÖSTEN 2017 sammanföll två lyckliga ting, eller kanske tre: De jolleseglare som hade huserat i Lyckebo flyttade ut, och försam­ lingen renoverade stugan med sikte på att använda den som diakonalt center. Anna Björnström, som var nyanställd som diakonal samordnare med uttalad uppgift att fokusera på integration, kom tillsammans med kom­ minister Camilla Ulén i kontakt med Frivilli­ ga familjehem på Värmdö. – Det var tydligt att de behövde en plats att träffas. Och för oss betydde det att vi fick en väldigt tydlig diakonal uppgift. Vi hade ju ungdomarna och alla deras svårigheter mitt framför ögonen, här finns så mycket utsatthet och psykisk ohälsa. Och samtidigt så mycket glädje i att ha en plats att vara på, berättar Anna Björnström. Församlingens engagemang växte som svar på de stora behov som fanns hos Lycke­

September 2019

2019-08-21 10:52:51


Eva Brandsma och Anna Björnström har pratat med många företagare och politiker för att ge projektet luft under vingarna.

bos nya besökare. I kyrkorådet och kyrkofullmäktige fanns sedan tidigare beslut på att församlingen ska arbeta med integration – alla stenar var lagda på vägen mot ett bra samarbete. Under de senaste tre åren har församlingen sökt och fått omställningsmedel för integration, bland annat har gått till arbetet med ungdomarna. Och när FfpV – Frivilliga familjehem på Värmdö – blev en organisation blev det också möjligt att söka medel för att motverka hemlöshet för de ungdomar som inte fått uppehållstillstånd. De fick flytta in på Lillsveds folkhögskola och i sommarstugor, någon hyrde en husvagn. – De flesta ungdomar här fick tillfälliga uppehållstillstånd för studier. För dem var situationen löst, och för alla andra har Frivilliga familjehem på Värmdö hjälpt till med överklaganden. Men vi stod inför en ny situation, för vad gör man sen? Vi fick lära oss vad som krävs för att få permanent uppehållstillstånd: När ungdomarna har klarat av sina gymnasieutbildningar har de sex månader på sig att bli självförsörjande, och det måste vara tillsvidareanställningar. Det är väldigt tuffa puckar, säger Anna Björnström. FÖRSAMLINGEN OCH FFPV började skissa

på arbetsmarknadsprojektet, de sökte och fick av omställningsmedlen. Nu handlade det inte längre om att skaffa husrum och uppehållstillstånd, utan om att rusta dem för att de September 2019

19am324_flyktingar_vermdo_19278.indd 23

skulle kunna leva upp till de hårda krav som kommer att ställas efter studierna. Startskottet för arbetsmarknadsprojektet ägde rum lite i förtid på Nacka företagarträff i februari: – Vi träffade företagare och politiker, berättade om den resa de här ungdomarna behöver göra och visade att vi finns där som ett nätverk omkring dem. Som en extrafamilj. Vi bearbetar på det viset det lokala näringslivet, för att företagarna ska våga anställa. Och flera har redan fått sommarjobb! På Ica Maxi, och inom vården, konstaterar Anna Björnström. Både hon och Eva Brandsma poängterar att det inte är frågan om välgörenhet: Det är en win-win. Företagarna får dedikerade ungdomar som vill bli bra på vad de gör, och ungdomarna får en möjlighet till en framtid. Anna Björnström påpekar att församlingens sätt att identifiera sin uppgift och sina möjligheter i relation till den här gruppen ungdomar har inneburit ett stort bidrag till att minska utanförskap. – Om inte vi engagerar oss i utmaningar som dessa, så kan de utvecklas till att vårt samhälle får fler svaga länkar, mer utanförskap. Vi måste börja se varandra och ta ansvar. I församlingarna har vi sådana möjligheter. Vi har budgetar, vi har lokaler och vi har personal. Och vi finns över hela Sverige – det är ett fantastiskt nätverk! MARIKA SIVERTSSON

Så funkar lagen Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. Om deras ärenden hade prövats direkt skulle de ha fått stanna, men handläggningstiderna drog ut på tiden och de flesta hann bli myndiga innan deras ärende prövades. De fick avslag. Många andra blev åldersuppskrivna. Med den omdebatterade nya gymnasie­lagen från hösten 2018 får många av dem som är kvar i Sverige en andra chans. 11 780 ungdomar har ansökt. Av dem har 6 448 hittills fått bifall, medan 2 819 fått avslag. Fortfarande är 2 371 ärenden öppna. Uppehållstillståndet för studier gäller i 13 månader, och det förlängs så länge ungdomen studerar. Målet för ungdomarna är att klara gymnasiet och snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, för bara så kan de få ett permanent uppehållstillstånd. Fast anställning eller avtal om anställning under minst två år är kravet, och villkoren för anställning ska vara i nivå med svenska kollektivavtal. Anställningen får inte vara subventionerad. I korthet innebär det att de ensamkommande ungdomarna saknar möjlighet till det stöd som infödda svenska ungdomar kan få för att etablera sig på arbetsmarknaden.

23

2019-08-21 10:52:53


Personliga möten Vi finns när med omtanke du behöver oss

Arbetar du för en bättre värld? Då är vi resebyrån för Dig! Humanitarian specialpriser på flyg bara hos oss!

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

Europa: 0140-37 50 30 Afrika: 0140-37 50 10 Övriga Världen: 0140-37 50 20

info@tranas-resebyra.se www.tranas-resebyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellbegravning.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.lindstromsbegravningsbyra.se www.begravningstjanst.com tel 036-1302 7050 11 036-71

Du når oss på telefon dygnet runt

P

Investera för framtiden

SNABB TILLVÄXT

Allt fler människor kommer till tro på Kristus.

KOSTNADEN ÖKAR

Förföljelsen av kristna är värre än någonsin.

VI BEHÖVER DIG TILL VARJE PRIS!

BLI MÅNADSGIVARE!

www.open-doors.se/manadsgivare

19am324_annons_19277.indd 24

2019-08-21 10:53:12


Hjälper vilda djur

En veckogammal sälkuthona hittades kraftigt uttorkad på stranden vid Torekov. Ungens mor har förmodligen blivit skrämd av människor och tvingats överge sin kut.

I väntan på

friheten Sälungar som skilts från sin mamma, förgiftade änder och skadade ormvråkar. Vi har följt rehabili­te­ rarna som räddar skadade och sjuka djur. En ideell kamp för att ge de vilda arterna en chans att överleva och simma, springa och flyga ut i friheten igen.

I

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

en oansenlig stugbod bakom en skogsdunge ute på Falsterbonäset snuttar en liten sälkut på sin filt. Hon är inte mer än en vecka gammal, upphittad längs den halländska kusten. Nu tultar hon runt bakom några uppsatta kompostgaller, stoppar nosen i vattenskålen och tittar upp på de tvåbenta typerna som kliver runt i stugan. – Prata inte med den bara, säger Jan-Åke Hillarp, som vet alldeles för väl hur besökare börjar gulla så snart de möter de där runda, mörka ögonen. Jan-Åke Hillarp, 77, är rehabiliterare på KFV, Katastrofhjälp – fåglar och vilt. En veteran som varit med sedan 1979. Föreningen i Skanör bildades 1983 som den andra i sitt slag i Sverige. I dag finns runt 40 mindre anläggningar runtom i landet. Här i södra Skåne tar Jan-Åke Hillarp och de andra fem rehabiliterarna emot cirka 350 djur om året och mer än hälften av dem blir friska nog att släppas ut i det fria. – Sälen var bara tre dagar gammal när den skildes från sin

September 2019

19am324_djurreddarna_bildjobb_19281.indd 25

mamma, säger Jan-Åke Hillarp som genom åren har fött upp över 50 knubbsälar. Anledningen till att sälungar råkar illa ut är oftast densamma, berättar han. Mammorna tar med kutarna på långa simturer redan efter födseln och när de blir trötta tar hon med dem upp på land för att de ska få vila. Är det på en badstrand dyker människor upp. Då går mamman ner i vattnet, men ibland sover kutarna så tungt att de blir kvar. Mamman brukar vänta på ungen en bit ut i havet, normalt i minst två dygn. Men om människor kommer och går på stranden vågar hon inte komma in och hämta den. – Ibland försöker vi flytta ungen sidledes eller ut på en pir. Men det gäller att mamman kan höra när kuten kallar på henne. Lyckas det inte måste vi ta hand om den innan den blir helt uttorkad. SÄLUNGEN BLIR nu matad samtidigt som den får lätt massage

Jan-Åke ­Hillarp kontrollerar flygfärdighet hos en tornfalksunge innan det är dags för släpp.

som ska ersätta mammans slickande. Alla som hanterar kuten

25

2019-08-21 10:52:56


Hjälper vilda djur

En kull gravänder hade tappat kontakten med föräldrarna. ”Vi fick agera foster­ föräldrar och föda upp dem på anläggningen” berättar Jan-Åke och rengör dammen från skräp som blåst in.

Synne väger sälkuten genom att ställa sig på vågen med kuten i famnen. Ninet övervakar viktkontrollen.

En någ­ ra ­dagar gammal gräsands­ elling inkom tillsammans med sin mor och två sys­ kon på grund av algför­ giftning i en av Malmös ­parker.

Sälkuten matas med hel sill – och så närings­ lösning, för att inte bli hård i magen.

får ta på sig en specifik overall, så att den känner sig trygg med doften. Det handlar också om hygien, immunförsvaret är lågt hos nyfödda. – Djuren ska inte klappas eller kelas med och heller inte få något namn, för då börjar man automatiskt att prata med dem och det gör dem tama. Djurungar kan vänja sig vid människor, men om de gör det klarar de sig inte när de kommer ut i naturen. Det här är centralt, betonar Jan-Åke Hillarp. Och det gäller alla vilda djur. Människan kan ha hur goda intentioner som helst när de tar hand om bortkomna eller skadade djur, men om de ska ha en chans att återgå till det fria liv som är deras gäller det att vara försiktig. – Tyvärr hinner människor ofta göra alldeles för mycket skada innan de kontaktar oss. Godhjärtade människor som inte begriper bättre än att plåga ihjäl djur genom att ge dem fel mat eller syssla så mycket med dem att de dör av stress. Jan-Åke Hillarp är bekymrad över en utveckling där färre människor har en relation till vare sig naturen eller en naturlig djurhållning. Att rädda vilda djur kräver kunskap och ett djupt engagemang. Jan-Åke Hillarp och hans kolleger jobbar hårt och de gör det ideellt. Dessutom med en ständig oro för bristande resurser och för hur de själva ska räcka till. Ibland krävs det att någon av dem är där, dygnet runt. – Vi är också beroende av veterinärer som jobbar gratis, av gåvor från livsmedelsaffärer, djursjukhus och zooaffärer och inte minst stöttande djurskyddsföreningar och privatpersoner som skänker foder, mediciner, pengar och material till burar och bassänger. I perioder ringer det på deras akutnummer 40 gånger om dagen. På vintern kan det handla om utsvultna och apatiska

26

19am324_djurreddarna_bildjobb_19281.indd 26

Ringduveungen i akutbur nr 12 trillade ner från sitt bo.

sjöfåglar, på våren om skadade småfåglar, har- och ekorrungar. Nu på sommaren är det ofta sälkutar, andungar och måsar som behöver tas om hand. Därutöver får de – året runt – rycka ut när djur förgiftats, blivit påkörda, flugit in i fönster eller fastnat i staket. – Det är vi människor som har förorsakat de flesta skadorna. Därför har vi också ett ansvar. Att vi finns är egentligen en djurskyddsfråga. Vi kan i de flesta fall avgöra vad som ska göras med djuren, om vi ska avliva av djurskyddsskäl eller vårda och rehabilitera. BAKOM STUGAN finns en sälbassäng för de större kutarna där de får växa till sig i väntan på släppet mot slutet av sommaren. Här finns också mindre burar för fåglar som behöver vara stilla och stora voljärer där falkar och vråkar som behandlats mot benbrott kan pröva sina vingar. I en bur med en liten damm spatserar en grågås runt. Sedan han blev frisk har han inte accepterats i någon familj, så nu får han bo här tills han blir stor nog att skaffa en egen. En svan från Pildammsparken i Malmö har behandlats med en hög dos B-vitamin, efter att ha blivit förlamad av vattnet i dammen. – När det blåser ner löv och folk kastar i en massa bröd tar syret i vattnet slut och det bildas gifter. Fåglarna kan då dö på bara en fem, sex timmar. Men den här svanen kommer att klara sig. Det knackar på dörren. En man från trakten kommer in med en ljus ormvråk som fastnat i hans kråkfälla. Jan-Åke tar ett vant grepp om de gula benen och kontrollerar att den inte är skadad. Efter att ha fått en ringmärkning på plats låter han den lyfta och bre ut sina majestätiska vingar. Alla djur har en egen personlighet, konstaterar han. Ingen

September 2019

2019-08-21 10:53:04


Sälkuten ­tränas upp för friheten.

Tänk på detta ... om du hittar skadade vilda djur

 Kontakta någon som har tillstånd att ta hand om djuret. Du har själv tillåtelse att hålla det i max 48 timmar i väntan på att du fått tag i rätt person. Ju snabbare desto bättre. Risken är stor att du hanterar djuret fel vilket kan göra det omöjligt för en viltrehabiliterare att rädda det. En gräsand behandlas för ”omvriden hand”. Bandages som lindas om ska förhindra att vingen vrider sig något mer. Denna åkomma kommer av ett proteinöverskott.

”När det blåser ner löv och folk kastar i en massa bröd tar syret i vattnet slut och det bildas gifter. Fåglarna kan då dö på bara en fem, sex timmar.”

är den andra lik. Men det gäller att inte bli alltför fäst vid någon av dem. För även om Jan-Åke och hans medarbetare tillbringar morgnar, dagar, kvällar och ibland nätter med att hämta, mata, tvätta, vaka, undersöka och behandla allt från ugglor till ekorrar och sälar, gör de det för att de ska slippa lida och få chans att leva det vilda liv de har rätt till. – Men det är klart att jag känner för dem. Jag hade en ormvråk med stödförband för sin vingskada. Det tog tio månader innan den blev flygduglig. Den vare sig bet eller rev mig en enda gång och brukade sätta sig på min hjässa utan att sätta i klorna. Den var lite speciell för mig. – Tre dagar efter släppet lät den mig inte längre komma nära. Precis som det var tänkt.

Svanhanen återser sin familj i Pilsdamms­ parken, Malmö, efter antibiotika­behandling för en infektion i benet.

MEN DET finns mycket som kan gå fel och inte alls bli som det var tänkt. Trots rehabiliterarnas idoga kamp är det långt ifrån alla djur som klarar sig. Som den lilla sälkuten från Hallands­ kusten. För två och en halv månad senare, då de hade planerat att ta med sig sälungen ut till havs i gryningen, river den sig i ögat. Såret blir kraftigt infekterat och vill inte läka. Till slut har de inget annat val än att operera bort ögat. – Eftersom de använder morrhåren vid jakt och jag har sett flera sälar som var blinda på bägge ögonen ansåg jag inte att det skulle vara ett problem för den att klara sig med bara ett. Men kuten, som de tagit hand om och vårdat i nästan tre månader, dog. Den klarade inte narkosen. Det var jobbigt, det är alltid jobbigt, säger Jan-Åke Hillarp. Men arbetet kan inte stanna upp för det. Det finns så många andra vilda djur som behöver hjälp på sin väg mot frihet.

September 2019

19am324_djurreddarna_bildjobb_19281.indd 27

Be om råd och skaffa kunskap. Ofta är det bättre att inget göra än att göra fel. Hittar du exempelvis en oskadad harunge, låt den ligga tills du fått tag i din närmsta KFV-förening eller motsvarande, som kan avgöra vad du bör göra. Om det är en påkörd fågel eller ett litet däggdjur med öppna benbrott bör du avliva djuret direkt för att det ska slippa lida. Ett snärtigt slag mot bakhuvudet med en kraftig, frisk pinne, som du lämpligen alltid har i bilen, är en av myndigheterna godkänd avlivningsmetod. Stirra aldrig på ett vilt djur. Det orsakar kraftig stress. Vilda djur blir inte tama. Men ungar kan vänja sig vid människor – men då klarar de sig inte länge i naturen. Ge dem därför bara det de behöver, gulla inte med dem, klappa inte, ge inte mat ur din hand.

27

2019-08-21 10:53:06


Mörka hemligheter

”Något fick min mormor att bli nazist” Kan man älska någon som begått onda handlingar? Och har man själv ansvar för vad ens släktingar har gjort?När Julie fick veta att morföräldrarna varit aktiva nazister ställdes sådana frågor på sin spets. KANSKE HADE det varit enklast att inte låtsas

om. Trycka undan känslan av obehag i mag­ trakten. Gå vidare i livet. Men för Julie Lindahl var det omöjligt. Hon hade, ända sedan hon var mycket liten, känt att det fanns en mörk fläck i familje­ historien, en plats som man aldrig pratade om. Den där fläcken påverkade, och var stän­ digt närvarande, trots att alla försökte låtsas som om den inte existerade. I vuxen ålder bestämde sig Julie för att ta reda på vad det var. Via eftersökningar i tyska riksarkivet visade det sig att hennes farhågor var sanna. Hennes mormor och morfar hade varit aktiva inom SS mellan 1934 och 1945. – Min morfar dog när jag var liten, men mor­ mor och jag stod varandra nära, berättar Julie Lindahl, som under våren kommit ut med bok­ en Pendeln (Norstedts), om sin familjehistoria. Boken har väckt en rad laddade frågor om arvssynd och om i vilken utsträckning man som anhörig har skyldighet att sona för sina släktingars brott. SJÄLV HAR Julie genom sina resor och samtal

med överlevande insett att hon inte kan be om ursäkt för de brott som hennes morför­ äldrar har begått. Hennes högsta önskan är att föra upp frå­ gan om rasism, fascism och hat till en högre nivå, och helst av allt vill hon lämna det pri­ vata bakom sig. Det är naturligtvis inte möjligt. Men hon har betalat ett högt pris för att kunna skriva boken. Under uppväxten hade Julie upplevt

28

19am324_julie_lindahl_19283.indd 28

att mamman distanserat sig gentemot Julie och hennes syster. – Faktum är att jag trodde att min syster och jag gjort något så hemskt att min mamma inte kunde tycka om oss. Jag var länge över­ tygad om att jag gjort något så fruktansvärt så att mina föräldrar inte ens kunde prata med oss om detta, minns Julie. På barns vis lade Julie skulden på sig själv, kände sig klumpig och fel. Bar på en outtalad skamkänsla som bara växte och som följde med upp i vuxen ålder. När hon upptäckte familjehemligheten, att hennes morföräldrar varit nazister, förstod hon också varifrån dessa känslor kom. JULIE BESTÄMDE sig för att forska vidare

i vad det var som drivit till synes vanliga människor som hennes mormor och morfar att bli nazister. Kanske kunde även arbetet med det som så småningom blivit till en bok fungera i tera­ peutiskt syfte, samtidigt som det förhopp­ ningsvis kan hjälpa någon annan? – Jag har forskat i sex år kring mina mor­ föräldrars bakgrund, och jag tror att den här långa tidsrymden var viktigt för att jag skulle kunna hinna ikapp mig själv, konstaterar Julie. Vi ses i hennes och familjens hemtrevliga lilla hus strax utanför Stockholm. På golvet

”Vi lever i förändrings­ tider just nu. Jag har forskat länge på nazism och fascism, och ser samma tecken i dag som i Tyskland på 1920- och 1930-talen.”

Känslan av att något var hemligt och mörkt i familjen bar Julie Lindahl med sig redan som liten. FOTO: THERESIA KÖHLIN

ligger den kärvänliga blandrashunden Ellie och hoppas på lite uppmärksamhet. Julie har kokat te och ställt fram kex på vardagsrumsbordet. – För mig var det viktigt att på något sätt ta ansvar för det min familj hade gjort, förklarar Julie för oss. INNERST INNE är hon väl medveten om att

man självklart inte har ansvar för gärningar som begås av andra människor. Samtidigt har hon, som hon själv väljer att uttrycka det, ”starka känslor när det kommer till rasism”, och trots att många uttryckligen avrått henne från att skriva boken, ligger den nu ute i bok­ handelsdiskarna. – När det var dags för mig att börja studera tog jag en magisterexamen och började jobba med biståndsfrågor. Med tiden har mitt enga­ gemang kring frågor som berör rasism blivit allt kraftigare, säger Julie. Genom att hålla föredrag, delta i debatter och diskussioner om demokrati och männi­ skors lika värde hoppas hon kunna bidra till ett bättre samhälle. Och det är ett viktigt arbete hon utför. – Vi lever i förändringstider just nu. Jag har forskat länge på nazism och fascism, och ser samma tecken i dag som i Tyskland på 1920-

September 2019

2019-08-21 10:52:53


JULIE LINDAHL Ålder: 52. Familj: Man och två vuxna barn. Bor: Strax utanför Stockholm. Gör: Författare och föreläsare. Aktuell med: Boken Pendeln (Norstedts).

som händer i världen nu, behöver tänka kreativt och nytt. Vi har flera stora och utmanande problem i världen som vi måste hantera.

och 1930-talen. Därför är det nödvändigt att tydliggöra vad det är som händer i samhället, förklarar Julie. För Julie var det aldrig något alternativ att utelämna den personliga och privata berättelsen från boken, något som hon som historiker faktiskt hade kunnat göra. – Jag ville bidra med något nytt. Vi visste vad nazisterna gjorde, men väldigt lite vad som hände med deras familjer i generationer framåt. Visst hade jag kunnat fortsätta hålla föreläsningar om nazism och fascism, men för mig var det viktigt att berätta om hur sådana här saker påverkar också för kommande generationer. Min styrka är att berätta om hur hela familjer påverkas av enstaka familjemedlemmars gärningar, fastslår Julie. NÄR JULIE kunde konstatera att morföräldrarna tillhört SS och bosatt sig i Polen under andra världskriget, hoppades hon att hon skulle få någon form av förklaring från sin mormor, som fortfarande levde. Kanske fanns det några förmildrande omständigheter som gjorde att Julie skulle kunna förstå. Men Julies mormor förnekade och för­ ringa­de Förintelsen in i det sista. – Det var något som hände under 1930-talet som fick min mormor att bli nazist. Hon hade

September 2019

19am324_julie_lindahl_19283.indd 29

alltså inte varit nazist hela livet. Jag har undrat vad det var som hände? Mormor var ju en människa, inte en demon, säger Julie. För om en vanlig, humoristisk, kärleksfull kvinna kan bli rasist och medverka till att onda gärningar begås, kan då vem som helst göra det? Julie vill visserligen inte tala i termer om ”onda” eller ”goda” människor, precis som hon inte vill sätta etiketter på folk. Men, hon kan inte låta bli att fundera på vad det är som driver en människa i en viss riktning. Om vi förstår det, kanske vi kan påverka det som sker ute i världen, resonerar hon. – Det är komplext. Allt är inte svart eller vitt eller enkelt att förstå. Mycket här i världen är svårt att ta till sig och begripa, men det är så världen ser ut. Vi måste välkomna komplexiteten för att ta till oss verkligheten, säger Julie. En människa som begår sadistiska, onda handlingar mot en person, kan samtidigt vara en kärleksfull, ömsint människa mot en annan person, hur svårt det än är att rent intellektuellt ta till oss det. Det är också det, menar Julie, som barn och barnbarn till förövarna har så svårt att ta till sig. Hur kan man förena dessa två motsägelsefulla bilder av en och samma människa? – Jag tror att vi, om vi ska kunna hantera det

ATT KUNNA använda sig av den egna familjehistorien, väva samman den med den forskning som Julie bedriver och därefter knyta den till rädslan för okända företeelser gör, menar Julie Lindahl, att fler människor kan ta till sig det hon föreläser om. Det är visserligen smärtsamt att använda sig själv och släktens berättelse som verktyg för att få människor att förstå, men i det här fallet fyller det en funktion. Dessutom, resonerar Julie, var hennes familj redan så förstörd att relationerna knappast kunde bli värre. Med åren har de skamkänslor som Julie burit på bleknat. På de föreläsningar hon håller möts hon ofta av empati och öppna dörrar. Hon har bland annat blivit inbjuden till Tällberg foundation och Forum för Levande Historia, där hon hållit föredrag och seminarier. Tillsammans med Hédi Fried, överlevande från Auschwitz och Bergen-Belsen, har hon skrivit debattartiklar och hon föreläser även på skolor och universitet i Sverige, USA, Storbritannien och Tyskland. – Min mormor dog 2014. Då var hon 103 år. Mormor och morfar fick fem barn även om morfar aldrig behandlade mormor bra. Tvärtom. 1947 skulle han denazifieras. Då skrev mormor och bad om nåd för hans skull. I vuxen ålder har Julie förstått vad det kostade mormodern att skriva det brevet. Hon var både offer, medberoende och förövare. Brevet kom att bli en symbol för den komplicerade verklighet som Julie talar om. För mormodern var troligen inte tvungen att skriva brevet. Ändå gjorde hon det. – Det måste ha varit väldigt svårt för mormor att skriva det, hon hade ju själv utsatts för morfars behandling. När jag läste det brevet blev jag mindre dömande mot mormor.

ANNA-MARIA STAWREBERG

29

2019-08-21 10:53:02


Medmänniska Förlåtelse

”Allt förändrades när jag började ta ansvar” Annika Östberg lever varje dag med vetskapen om att hon varit delaktig i att ta tre människors liv. Länge trodde hon inte att det fanns någon förlåtelse att få. Men hon fick en ny chans – och tog den. DE TVÅ GOLDEN retrievertikarna Tascha och

Ebba utgör en kärleksfull välkomstkommitté när vi kör in framför Annika Östbergs och bästa vännen, vänbon Thomas Perssons, hus. Mor och dotter golden retriever kommer stormande, krumbuktande och med viftande svansar, med varsin nalle i munnen. I trädgården ligger mat framlagt för såväl fåglar som rådjur. Att här bor två djurvänner är tydligt. – Rådjuren var faktiskt framme här lite tidigare i morse och åt, berättar Annika nöjt. Att de flesta svenskar inte vill ha rådjur i trädgården, och gör allt för att undvika dem, verkar hon vara totalt omedveten om. Själv tycker hon om djur, och vill gärna ha dem nära sig. Kanske har det att göra med att hon tillbringat merparten av sitt liv i USA, utan hus med vare sig trädgård eller rådjur. Eller kanske har det att göra med att hon tillbringat 28 år av sina 65 år här på jorden bokstavligen bakom galler. Kanske handlar det om en kombination av båda.

ANNIKA ÖSTBERG, som blivit riksbekant

sedan hon i USA dömdes till livstids fängelse för medhjälp till mord, har alltid älskat djur, berättar hon, under rundvisningen i det ombonade lilla huset. Hon och Thomas har varsitt sovrum och varsitt badrum. I övrigt delar de utrymmena. – Vi lärde känna varandra när vi bodde på arbetskooperativet Basta utanför Nykvarn. Thomas var en av de första som vågade sig fram till mig och sedan dess har vi varit vänner, förklarar Annika. Då, när hon hamnade på arbetskooperativet Basta hade hon precis lämnat kvinnofängelset Hinseberg. För Annikas del innebar både Hinseberg och Basta viktiga steg mot ett liv i frihet. Innan dess hade hon tillbringat 28

30

19am324_annika_ostberg_19282.indd 30

Annika Östberg och vänbon Thomas Persson träffades på arbetskooperativet Basta. ”Thomas var en av de första som vågade sig fram till mig och sedan dess har vi varit vänner”, berättar Annika.

år på kaliforniskt fängelse, där tillvaron var strängt reglerad och hot om olika straffåtgärder ständigt närvarande. Att leva ett liv i frihet när man tillbringat större delen av sitt liv i fängelse, är visserligen något man längtar efter. Men när man väl är där är det både skrämmande och överväldigande, berättar hon. – Att komma ut och se alla människor, att få gå in i en affär och välja mat. Att duscha utan att samtidigt behöva tvätta det enda par trosor vi hade. Att använda en mobiltelefon. Allt sådant var nytt för mig, säger Annika. SAMTIDIGT MED euforin över att vara fri,

något Annika slutat drömma om för länge sedan, kom en stark känsla av vemod och saknad. – Jag har min familj på kåken. Vi levde i symbios, kvinnorna och jag, och vi tog alltid hand om varandra, i alla lägen, förklarar Annika. Annika hade levt ett hårt liv. Exakt när det

började gå utför vet hon inte. Mamman och hon flyttade från Stockholm till USA och när Annika var elva. Innan dess var tillvaron lugn och Annika omgiven av vuxna som brydde sig om henne. Men efter flytten till USA förändrades allt. Annika kände sig plötsligt ovälkommen och oälskad. Dagarna började fyllas av konflikter, och ganska snart hittade Annika ett nytt umgänge och blev kär i en äldre man. Hon rymde till San Fransisco. Började använda droger. Prostituerade sig och strippade för att finansiera drogmissbruket. Umgicks i kriminella kretsar. Så kom den svarta dagen då en man dödades i hennes lägenhet. Annika dömdes till villkorlig dom för dråp. Sedan det ödesdigra som ändrade hela hennes liv. Hon och hennes dåvarande pojkvän skulle sälja ett stort parti stulet kött, och två män, en restaurangägare och en polis, miste livet. Annikas pojkvän höll i vapnet, men Annika var med på platsen. – Det får jag leva med. Jag försökte inte förhindra det som hände. Det kommer jag för alltid att bära med mig, säger Annika. 1981 DÖMDES Annika till livstids fängelse. Den första tiden var mörk. Länge präglades hennes liv av skuld och skam. Annika hade slutat knarka, men börjat igen, efter det att hennes son Sven 1985 dött i en trafikolycka. De hade inte haft särskilt mycket kontakt, men de fick en sista helg tillsammans. En helg som Annika beskriver som i det närmaste magisk, dagar där hon och Sven närmade sig varandra och hon fick möjlighet att berätta hur mycket hon älskade honom. – Jag gav upp helt och hållet när Sven dog, hamnade i isoleringscell och minns att jag skrek ut till Gud att han skulle hjälpa mig. Jag bad Gud att ta mig därifrån, jag bad om att få dö. När Annika kom ut från isoleringen 30 dagar senare väntade en vän på henne. Vännen var nyfrälst och hade genom Anonyma narkomaner, NA, blivit nykter. – Det var ingen slump att hon stod där, har jag förstått i dag. Jag hade ropat på hjälp, och där fanns den. Jag fick en chans, och jag grep den.

September 2019

2019-08-21 10:53:14


Satt 28 år i fängelse i USA

Ett liv i frihet när större delen av ens liv utspelat sig i ett fängelse kan vara överväldigande. Ändå är Annikas starkaste känsla i dag tacksamhet. FOTO: THERESIA KÖHLIN

Annika började engagera sig i fängelselivet. Hon gick på NA-möten, hon blev invald i förtroenderådet och började läsa juridik. Hon hjälpte medfångar att överklaga, hon umgicks med sin nya familj av medsystrar. I och med att Annika accepterade situationen som den var, hände något inom henne. Hon bestämde sig för att om hon skulle välja att leva, då var det livet innanför murarna hon faktiskt valde. Något annat val fanns inte. – Det gav mig ett lugn inombords. Man tar det som det kommer. Sätter den ena foten framför den andra. Jag insåg att i den här lilla cellen skulle jag leva mitt liv. Men hur klarade du av att sluta älta?

– Återigen acceptans. Den här gången inför vad jag gjort, eller varit med och gjort. I början fick drogerna mig att skjuta sanningen ifrån mig, men att våga vara ärlig, att göra en själslig inventering gjorde att jag kunde gå vidare. MED DEN svenska prästen Leif Eliasson kom

ändå en glimt av hopp in i hennes liv. Han fick Annika att förstå att det fanns förlåtelse för det som skedde den där hemska dagen 1981. – Jag hade länge haft ursäkter för mig själv inför vad jag gjort och hur jag levt mitt liv. September 2019

19am324_annika_ostberg_19282.indd 31

”Jag gav upp helt och hållet när Sven dog, hamnade i isoleringscell och minns att jag skrek ut till Gud att han skulle hjälpa mig.” Nu, när jag rannsakade mig själv, insåg jag att jag hade haft många val på vägen dit jag hamnat. Jag hade kunnat välja annorlunda, men gjorde inte det, säger Annika. När hon kunde ta ansvar för det liv hon levt överväldigades hon först av skam och smärta, men Leif fick henne att förstå att det någonstans fanns en plan för henne. – Jag hade svårt för konceptet förlåtelse. För mig var ett ”förlåt” något som man kunde göra något åt. Nu satt jag där. Jag kunde inte lägga något i andra skålen för att göra rätt. Jag hade varit med och dödat två människor. Det kunde jag inte göra ogjort. Men jag bad till

Annika Östberg, 65 år, dömdes till livstids fängelse för medhjälp för dubbelmord i USA 1981. Hennes pojkvän hade skjutit en restaurangägare och en polis, och Annika var med på platsen. Hon hade tidigare dömts till villkorlig dom för dråp. Annika satt 28 år i kaliforniskt fängelse, och 2009 tog svenska staten över. De sista åren i fängelse tillbringade hon på Hinseberg och hon frigavs i maj 2011. Efter att ha bott ett par år på arbetskooperativet Basta flyttade hon till Söderhamn, där hon i dag bor med sin bästa vän Thomas Persson och två golden retrievrar.  Annika, som har skrivit två böcker, försörjer sig genom att föreläsa om sina upplevelser och insikter.

Gud, och kände att det där hålet inom mig var försvunnet, berättar Annika. Det är inte bara förlåtelse som har blivit ett viktigt begrepp för Annika. Också begrepp som att ta ansvar, göra val och greppa chansen när den kommer återkommer hon till. – Jag ser inte åren i fängelset som förlorade år. De åren har gett mig ett rikt liv. Alla de faser som man upplever i frihet har jag upplevt i fängelset, men på ett annat sätt. Jag hade två innerliga kärleksrelationer. Jag fick en familj av medsystrar. DEN FÖRSTA tiden efter det att Annika frigivits, när hon efter tuffa förhandlingar suttit av den sista tiden av straffet i Sverige, kände Annika en tung sorg. Men den starkaste känslan hon bär på är tacksamhet. Tacksamhet över att hon lever och över att hon har fått komma hem, även om tillvaron är knaper. Hon har varken rätt till allmän pension, socialbidrag eller tandvård. – Ibland drömmer jag att jag fortfarande sitter inne. När jag vaknar är jag rädd för att öppna ögonen och inse att det här, livet med Thomas och hundarna bara är en dröm, säger Annika.

ANNA-MARIA STAWREBERG

31

2019-08-21 10:53:17


Höstkrysset

VARDAGLIGT FÖR STRUNTPRATET

ÄRKEÄNGEL

FICK TOLV SÖNER

PÅ BIL FRÅN FYN

ISRAELS ANDRE KUNG

KRÄNGS OCH TRÄNGS DET PÅ BLEV MÅLLÖS

RÖNTGEN

FINSKT BOLAG SÄVENBOM

ALLS INGEN DUM GÅS

Sjung i kör!

MÅNGEN I BIBELN

FORDMODELL

Varje vecka sjunger fler än 2000 barn och vuxna tillsammans i församlingar i Jämtland/Härjedalen. I Brunflo pastorat finns många körer att välja på. Ring 063-140 300 eller gå in på svenskakyrkan.se/brunflo för mer info. Körerna är gratis!

MER MAKLIGT

MITT I KAOS KÄNDE PÅ SIG

SKALDEKONSTEN MÅNGA FÄLLS OM HÖSTEN

FÖRDJUPNING

JORDLAGER

OM ISRAELS LÄSER VI I GT

DELSTAT I INDIEN

HÖSTBLOMMA ELSAS DRÖM HJULDELAR

LUNDELL, MUSIKER, FÖRFATTARE OCH KONSTNÄR

RÄLSFORDON

● DoReMi-kören För åk F–4. Tor 15–16, Brunflo församlingsgård.

RISKERAT OCH KRUSAT

● Brunflo ungdomskör För åk 5 och uppåt. Tor 17–18, Brunflo församlingsgård.

FILMMAN

GÖR JULEN SNART

KÖR OFTA AMBULANS TILL

SNATTA OSUND LUFT

● Ljusstrålarna

För åk F–3. Ons 15:30-16:30, Heliga Ljusets kyrka, Torvalla.

● Ångsta Singers

VAR DET ATT DRA VINSTLOTTEN

BÖJLIG

TILJANS KARIN

PÅ DET STÄLLET

För åk F och uppåt. Tis 15– 15:45 i Sockenstugan, Ångsta.

● Marieby barnkör

MORMONSTAT

HELT SLUT

Från åk F och uppåt. Ons 13:15–14:00, Mariagården.

DESM0ND

SJUNGA UTAN ORD

VARA I DAGSFORM

● Näs barnkör

DEN BLIR ALLT KORTARE NU

För åk F–5. Tis 13:15–14, Fåker skola.

● Brunflokören

P SA L MEN ” aaaa aaaaaaa aaaa i sin gång, nu gulna lund och lid. Farväl med all din lust och sång, du korta sommartid.”

Blandad vuxenkör. Mån 18:30–20:30, Brunflo församlingsgård.

HÖLL FÖRE VÅRDANSTALTEN

● Torvallakören

Vuxenkör för sångglada. Ons 18:30–20:30, Heliga Ljusets kyrka, Torvalla.

KOMPARATIVÄNDELSE METER

● Locknekören

Blandad vuxenkör. Tis 18:30– 20 i Lockne Sockenstuga.

HAR SOMMAREN SITT SLUT

BOK 1903

Namn: ……………………………………………………........................................................................................................................................... Adress: …………………….…………………………….…………………………….………………........................................................................................ Postnummer: ………………….…...................Ort: …………………….........................……..........Tfn: ……………………...................................... SKICKA LÖSNINGEN till Svenska kyrkan Brunflo, Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo eller faxa till 063-140 380 senast den 18 oktober Bland de rätta svaren lottar vi fram tre vinnare som får presentkort på Brunnen i Brunflo. Rätt svar hittar du påsvenskakyrkan.se/brunflo och i din kyrka eller församlingsgård fr.o.m. söndag 3 november.

19am3246_korsord_19721.indd 32

● Mariebykören

Blandad vuxenkör. Tor 19–21, Mariagården.

● Näs kyrkokör

Blandad vuxenkör. Tis 19–21. Näs församlingshem.

● Julkören

Tillfällig kör för alla sångglada. Övar under advent för ett framträdande julaftonskvällens gudstjänst.

2019-08-21 16:07:00

Profile for Berling Media

Hela livet höst 2019  

En tidning från Svenska kyrkan i Brunflo

Hela livet höst 2019  

En tidning från Svenska kyrkan i Brunflo