ÄldreOmsorg Nr 1 2020

#1 / 2020 / Årgång 36

Amelia Adamo:

Låt mig åldras med katten

TEMA

Demens INGMAR SKOOG:

”40-talisterna förändrar omsorgen” TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_omslag_21596.indd 1

1

2020-01-21 11:57:48

TENA ProSkin

Inkontinensvård som främjar god hudhälsa

På TENA vet vi att de tre viktigaste stegen för att bibehålla en god hudhälsa är att hålla huden torr, rengöra och skydda den.

Nu introducerar vi TENA ProSkin, 3 steg för god hudhälsa som inkluderar både absorberande skydd och hudvårdsprodukter.

TENA. HÅLLBAR INDIVIDUELL INKONTINENSVÅRD

20ALDRE1_hel_annons_21597.indd 190003026 - TENA ProSkin Print Ad - 2Äldreomsorgen2-jul19-v1.indd 1

Läs mer på: tena.nu facebook.com/TENASverige

2020-01-21 11:57:35 2019-07-11 14:45

ANSVARIG UTGIVARE:

Ulrika Beck-Friis ulrika.beck-friis@gothiafortbildning.se PROJEKTLEDARE OCH REDAKTÖR:

Sara Othman sara.othman@gothiafortbildning.se GRAFISK FORM:

Fredrik Swahn, Berling Media TRYCKERI:

Hylte Tryck AB Hyltebruk 2018.

ISSN 1403-7025 OMSLAGSFOTO:

TEMA

Lars Rindeskog

Demen

KONTAKTA OSS PRENUMERATION: 08-462 26 70 aldreomsorg@gothiafortbildning.se

08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se

KUNDTJÄNST:

Karin Westlund 070-812 70 72, karin.westlund@gothiafortbildning.se

ANNONSER:

VÄXEL: ADRESS:

08-462 26 60

Box 22543, 104 22 Stockholm

E-POST:

info@gothiafortbildning.se

BESÖKSADRESS:

Kungsholmstorg 5, Stockholm

Tidningen ÄO vänder sig till dig som är chef eller ledare inom äldreomsorgen.

Den kommer ut sex gånger per år.

Tidningen Äldreomsorg ges ut av Gothia Fortbildning AB.

:

s

18

Innehåll nr 1 2020 DISKUSSIONSFRÅGOR

TEMA

Demens

18 22 28 30 33 36 40

FORSKNING SÖKER GÅTANS LÖSNING FRÅGOR ÖPPNAR SLUTNA SJÄLAR SILVIAMODELL GLOBAL INSPIRATÖR KOMPETENSLYFT FÖR HANDLÄGGARE SEX OCH DEMENS VANLIG SNUBBELTRÅD INTERVJU: MANDY SAJADI CHEFSPANELEN

45 HUR RUSTAT ÄR SAM HÄLLET FÖR DEMENS? ÖVRIGT

06 HALLÅ DÄR: LILIAN HANSSON 08 AKTUELLT 10 NYTÄNK FÖR DIGITAL OMSTÄLLNING 13 INTERVJU: INGMAR SKOOG 51 FORSKNING 53 EFTER JOBBET 54 KRÖNIKA: AMELIA ADAMO

Medlem i Dina personuppgifter är trygga hos oss Din personliga integritet är viktig för oss i hanteringen av dina personuppgifter. Den 25:e maj 2018 ersattes Personuppgiftslagen (PuL) i Sverige med GDPR (General Data Protection Regulation / Dataskyddsförordningen), gemensam för hela EU. Läs gärna vår integritetspolicy på tidningenaldreomsorg.se/integritetspolicy.

20ALDRE1_innehallsforteckning_21598.indd 3

3

2020-01-21 12:05

Ledare

Välkommen till Tidningen ÄO VARMT VÄLKOMMEN till årets första nummer av Tidningen Äldreomsorg.

2020 väntas bli ett tufft år för ommunerna. Detta trots beskedet i januari om 5 miljarder extra från staten. Med totala utgifter på nästan 700 miljarder räcker inte tillskottet för att möta de ökade kostnaderna för till exempel äldreomsorg.

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, anser att det behövs effe tiviseringar, neddragningar och översyn av bemanning. Samt nya digitala arbetssätt.

Sverige är EU:s sjunde största ekonomi och efter Norge det land i världen som lägger mest på äldreomsorgen, enligt OECD. Ändå går ekvationen inte ihop. En viktig pusselbit för att möta de utmaningar som väntar är de förslag som kommer i mars från utredningen om välfärdsteknik. Utredaren Peter Larsson är väldigt tydlig med att äldreomsorgen behöver långsiktighet, inte utportionerade projektpengar. Därför ska det bli spännande att se vilka skarpa förslag han lägger och hur politiken tar emot dem.

Vi behöver din hjälp för att hitta arbets­ ledarna som gör det kul att gå till jobbet och utvecklar både verksamhet och medarbetare."

MEN ETT nytt år gör det också viktigt att fokusera och stärka det som är bra.

Dit hör det goda ledarskapet som finns inom många v äldreomsorgens verksamheter. Chefer inom äldreomsorgen basar för en sektor som omsätter 2,7 procent av BNP och sysselsätter en kvarts miljon människor. Få personer kan vara viktigare för samhället. För andra gången ska Tidningen Äldreomsorg därför utse Årets chef i äldreomsorgen. Därför behöver vi din hjälp för att hitta de där arbetsledarna som har något alldeles extra, som gör det kul att gå till jobbet och som utvecklar både verksamhet och medarbetare. På sidan 6 kan du läsa om hur nomineringen går till och läsa en kort intervju med Lilian Hansson, som utsågs till Årets chef 2019. Årets vinnare presenteras på vår konferens Chef i äldreomsorgen den 14–15 maj.

JAG HOPPAS att vi ses då. Och jag hoppas att du inspireras av detta nummer av tidningen, vars tema är Demens – en av världens stora hälsoutmaningar. Missa inte heller intervjun med professor Ingmar Skoog, som vet mer om boomers än de fle ta av oss.

Tack för att du läser Tidningen ÄO!

Nominera Årets chef! (se mer på sidan 6) UL R IK A B ECK- FR II S, Chefredaktör

4

20ALDRE1_ledare_21599.indd 4

ulrika.beck-friis@gothiafortbildning.se

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:10:00

DU BEHÖVS som specialistutbildad undersköterska inom demensvård

Utbildningen för dig som vill utvecklas i din roll som undersköterska. Genom fördjupad yrkeskompetens kan du göra skillnad precis där det behövs. Du hjälper den som har en demenssjukdom att få en värdig vardag, du kan även fungera som handledare för personal och anhöriga. Studierna sker halvfart på distans vilket gör det möjligt att kombinera med arbete.

”Tog min examen för ett par år sedan. Nu har jag jobb som kvalitetsundersköterska på en demensavdelning. Har höjt lönen med 3000 kr bara i år. Utbildningen var det bästa jag gjort.

Plus alla underbara vänner jag fått för livet.” Britt-Marie, spec. utbildad undersköterska, demensvård I september startar utbildningen. Distansstudierna blandas med träffar hos oss i Stockholm eller Tranås. Du väljer vilken ort när du gör din ansökan.

Välkommen med din ansökan!

www.tucsweden.se

20ALDRE1_hel_annons_21600.indd 5

2020-01-21 11:57:35

Hallå där … Lilian Hansson, äldreomsorgschef i Tjörns kommun och utsedd till Årets chef inom äldreomsorgen 2019!

Hur kändes det att bli Årets chef ?

– Det kändes fantastiskt att få denna utmärkelse och en väldigt stor ära för mig! Att få bekräftelse på att man utför ett gott arbete efter alla år ger mycket glädje.

Vad har priset betytt för dig?

– Nomineringen och priset har betytt mycket och har gett mig många grattisrop från kollegor och andra instanser. Jag har också fortsatt att föreläsa under året.

Har dessutom fått möjligheten att föreläsa på universitet i Göteborg vilket var till stor glädje för mig, men en utmaning då det var på engelska under två timmar.

Vad har du för planer för 2020?

– Framför allt kommer jag att fortsätta mitt samarbete med den belgiska organisationen Fondation Roi Baudouin. Bakgrunden är att jag under 2013 gjorde en ansökan till projektet Innovation in Eldery care och relationsmodellen som jag beskrev, Tubbemodellen, väckte ett sådant intresse att utav 220 bidrag blev det uttaget som ett av 20 som gick vidare. Detta har sedan dess inneburit ett samarbete med organisationen och har under åren haft 7–8 projekt rullande varje år utifrån äldres inflytande å som vi organiserar

NOMINERA. Vi tror på att lyfta det goda ledarskapet och därför vill vi utse Årets chef i äldreomsorgen. Du kan hjälpa oss genom att nominera en person vars ledarskap har det där lilla extra.

Vi vill att du skriver en text på max 1000 tecken, där du beskriver varför just den här personen är en chef utöver det vanliga.

Våra kriterier är: ➜ Personen ska vara en erfaren chef,

gärna på olika nivåer, och ska ha visat en bredd både som chef och ledare.

6

20ALDRE1_halla_der_21604.indd 6

här på Tjörn. Detta har varit uppe på ministernivå i Belgien och nu pratar vi om att starta 60–70 projekt till. I januari kommer det två konsulter till mig för att förbereda min resa till Belgien i mars, då vi ska föreläsa och träna ledare inför det större projektet, mycket spännande.

– Förutom det har jag startat ett litet företag för att arbeta vidare med att föreläsa då och då. Så 2020 blir ett spännande år! n

➜ De verksamheter som hen varit

ansvarig för ska ha uppnått dokumenterat goda resultat.

➜ Personen ska som ledare ha

erfarenhet av såväl med- som motgång.

➜ Personen ska även tydligt

signalera vikten av att hämta kraft och inspiration vid sidan av yrkeslivet.

Mejla din nominering till aretschef@gothiafortbildning.se senast den 16 mars 2020.

Vinnaren presenteras på Tidningen Äldreomsorgs chefskonferens den 14–15 maj i Stockholm.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 12:02

SÄTT GULDKANT PÅ TILLVARON MED FRISKT BUBBELVATTEN! SodaStream ger dina patienter och personal tillgång till friskt bubbelvatten utan att ni behöver släpa tunga flaskor. Samtidigt minskar ni användningen av antalet engångsplastflaskor. Med SodaStream blir det mer lustfyllt att dricka vatten, det förgyller måltiden och främjar ditt vålmående.

BRA FÖR DIG, BRA FÖR PLANETEN!

Kontakt: B2B@sodastream.se, 08-586 304 00

20ALDRE1_hel_annons_21602.indd 7

2020-01-21 11:57:35

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Aktuellt

Känslan av framåtanda lockade Patrik Döl, till chefsjobbet på ett av Vardagas demensboenden.

Varannan man vill jobba i välfärden REKRYTERING. Sex av tio vill kunna distansutbilda sig för ett nytt yrke, en av tre vill jobba till 67 år eller längre – och hälften av männen kan tänka sig ett jobb i välfärden.

Det visar studien Mitt i livet som undersökt inställningen till jobb, yrkesväxling och ett förlängt yrkesliv hos personer mellan 36 och 65 år.

Studien gjordes av Sobona, Kommunala företagens arbetsgivarorganisation, samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Det finns en tor potential för kommunala företag att attrahera personer som söker roligare och mer meningsfulla arbeten. Centralt är att de jobb man vill byta till finns i närh ten, att det fungerar med familjen samt att få den ekonomiska situationen säkrad

8

20ALDRE1_aktuellt_1_4_liggande_annons_21601.indd 8

med lön eller studiefinansiering, äger John Nilsson, förhandlingschef på Sobona, i ett pressmeddelande.

Välfärdssektorn domineras av kvinnor och idag är bara drygt 20 procent av medarbetarna i kommuner och regioner män. − Undersökningen visar att 49 procent av männen kan tänka sig att jobba i välfärden. Det är en mycket positiv signal. Kommuner, regioner och kommunala företag behöver marknadsföra välfärdsjobben till män och attrahera fler män till välfärdens verksamheter, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKR. Studien bygger på en webbenkät med drygt 2 500 deltagare och gjordes i april 2019.

Vem betalar arbetskläderna?

PÅ JOBBET. Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att följa upp hur arbetskläder inom omsorgen tillhandahålls, hanteras och finansiera .

Enligt Arbetsmiljöverkets allmänna råd ska arbetsgivaren bära kostnader för tvätt av arbetskläder och alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder. Det står dock inte uttryckligen att det är arbetsgivaren som ska finansiera arb tskläderna. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har dock tolkat bestämmelserna som att den praktiska konsekvensen blir att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläderna. Syftet med uppdraget till Socialstyrelsen är därför att kartlägga hur det faktiskt ser ut runt om i landet och om arbetsgivaren tillhandahåller och finansierar arbetskläderna. Uppdraget ska redovisas i november 2020.

6 10 AV KOMMUNER

gjorde 2019 besparingar inom den nämnd som ansvarar för äldreomsorgen, rapporterar tidningen Kommunalarbetaren. Det innebär sparkrav för äldreomsorgen i 180 av landets 290 kommuner.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 11:57:36

Nordens ledande eHälsomöte 5–7 maj 2020 · Svenska Mässan, Göteborg Mötesplats Konferens

För dig som jobbar med digitalisering i kommun och landsting Kommunal eHälsa och välfärdsteknologi Stort programutbud i konferensen med kommuninriktning.

Smarta hem och boenden Ett utställningsområde och scenprogram med fokus på välfärdsteknik, tillgängliga boendemiljöer och vård i hemmet.

Robotics@vitalis Utställning kring robotar inom bland annat äldreomsorgen. Såväl en spännande glimt av framtiden, som teknik som redan är i bruk!

vitalis.nu

20ALDRE1_hel_annons_21605.indd 9

Utställning

eHealth Matchmaking Träffa potentiella samarbetspartners, nå ut på nya marknader, träffa investerare och få de senaste nyheterna inom eHälsa.

Vi bjuder på inträdet till utställningen!

Värde 495 kr Registrera dig på vitalis.nu KOD: u5rhsg

Se hela programmet och anmäl dig på vitalis.nu

#vitalis2020

2020-01-21 13:09:46

maj 2019

oktober 2020

februari 2020

En fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Kommunutredningen

På väg – mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk Karin Sandwall Åsberg

februari 2020

februari 2020

Dimensionering av gymnasieskolan

Barbro Westerholm

Lars Stjernqvist

april 2019

Här är pusslet av utredningar som långsiktigt utvecklar äldreomsorgen.

Stärkt kompetens i vård och omsorg

En kedja som påverkar

Personuppgiftshantering

Harriet Wallberg

mars 2020

Sören Öhman

15 juni 2021

Välfärdsteknik i äldreomsorgen Peter Larsson

Nationell samordnare för en hållbar kompetensförsörjning i äldreomsorgen

juni 2020

Framtidens socialtjänst

Göran Johnsson

maj 2019

Margareta Winberg

God och nära vård

2017

Nationell kvalitetsplan

oktober 2019

Susanne Rolfner Suvanto

Göran Stiernstedt

Anna Nergårdh

Jämlik vård

Nytänk för digital omställning

KÄLLA: STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

TEXT: ULRIKA BECK-FRIIS & JOHAN SIVERS GRAFIK: HELENA SHUTRICK

Utveckla äldreomsorgen som motor för en digital omställning av hela välfärdssektorn. Det väntas utredningen om välfärdsteknik föreslå i mars.

Och för att sporra utvecklingen bör staten gå från kortsiktiga projekt till strukturerat införande.

UTREDNINGENS UPPDRAG har i korthet handlat om tre frågor: • Vad hindrar en bred användning av välfärdsteknik?

• Vilket stöd behöver personalen?

• Av vem och hur ska tekniskt stöd ges?

UTREDAREN PETER LARSSON vill se en nationell styrning av övergången som ställer krav på gränsöverskridande samarbeten mellan kommunerna. Ett väntat förslag är utbildningssatsningar på biståndshandläggarna, som utredningen betecknar som nyckelspelare för att äldre på allvar ska få ta del av tekniska lösningar och hjälpmedel i vardagen.

10

20ALDRE1_artike_utredning_21615.indd 10

Ett problem inom äldreomsorgen, som ofta lyfts av chefer och beslutsfattare, är att tekniken kommit längre än lagstiftningen kring bland annat integritetsfrågor. Kerstin Seipel, utvecklingsledare i Nacka kommun, tycker det är centralt att välfärdsteknik inte bara blir ”storstilade hightech-visioner”.

– Vår ambition är att utveckla tekniken tillsammans med äldre och det måste vara konkreta produkter som på riktigt ökar livskvaliteten för äldre, säger Kerstin Seipel.

NACKA ÄR en av tre kommuner som ingår i Stockholm Digital Care, ett femårigt EU-projekt som syftar till att skapa tillväxt för små och medelstora företag som arbetar med välfärdsteknik.

I fokus står teknik som ska underlätta för äldre som bor kvar hemma. Utöver Nacka ingår Huddinge kommun och Stockholms stad. Även Stockholms läns landsting och det statliga forsknings­

institutet RISE är kopplade till projektet. Nacka har till exempel testat en app där det är möjligt att skapa profiler för varje vårdtagare med information om till exempel matpreferenser, dagliga rutiner och hur personen vill bli bemött.

Profilen örs tillgänglig för den personal som möter den äldre som på så sätt kan ge ett mer individanpassat och personligt bemötande.

– De som verkligen kommer att ha nytta av appen är vikarier. För dem är ju den stora svårigheten att de ofta vet ganska lite om de äldre de möter, säger Kerstin Seipel.

Rent tekniskt finns d t också problem med välfärdsteknik, konstaterar IVO, Inspektionen för vård och omsorg, i sin översyn under 2019. IVO konstaterar att utvecklingen går långsamt och kommunerna behöver ta hänsyn till etiska och juridiska aspekter, informationssäkerhet och kompetensfrågor. ■

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 11:57:41

RotoBed® – vårdsängar med vridfunktion

Med en RotoBed® kan personer som har svårt att själva komma i och ur sängen vridas runt för att komma till en naturlig position för i- och urstigning.

Flera välfärdsteknologiska tester visar att RotoBed® ökar brukarens mobilitet och livskvalitet, minskar arbetsbelastningen för personalen samt sparar tid och pengar.

3615

Kontakta oss så berättar vi mer:

Huvudkontor Sundsvall, 060-12 12 30 info@ergonova.se, www.ergonova.se

WEBBUTBILDNINGAR

FÖR DIG SOM ARBETAR I ÄLDREOMSORGEN

Biståndshandläggare – ny i yrket För att öka tryggheten i din nya yrkesroll, där du gör professionella bedömningar av äldre personers behov. Om normkritik, regelverk, bemötande, handläggningsprocess med mera.

Våga fråga – våga se!

Om psykisk ohälsa hos äldre

Baskunskap om depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom och psykos.

Tar även upp bemötande, lagar och ansvar kring psykisk ohälsa.

www.nestorfou.se/utbildning Nestor FoU-center är ett icke vinstdrivande forsknings- och utvecklingscenter som styrs och finansieras av Region Stockholm och tio kommuner i södra Stockholm.

20ALDRE1_hel_annons_21616.indd 11

2020-01-21 11:57:45

ANNONS

DET FINNS INGET SOM HETER

”känsligt tandkött” 4 TECKEN PÅ ATT DU HAR TANDKÖTTSPROBLEM Tandköttet är ömt och rött Det blöder vid tandborstning Tandköttet svullnar Dålig andedräkt

Du är inte ensam!

6 av 10

SVENSKAR LIDER AV tandköttsproblem Källa: ”Svenska folkets munvårdsvanor” (Sifo, 2015)

Tandhygienisterna Ann-Charlotte (Lotta) Klang och Elena Mondini Friman driver praktiken Din tandhygienist i Helsingborg. Mångårigt arbete med munhälsa har gett dem stor kunskap om tandköttsproblem, som drabbar en stor del av befolkningen någon gång i livet.

VAD SKA MAN GÖRA VID SYMTOM PÅ TANDKÖTTSPROBLEM? Använd en mjuk tandborste.

Borsta tänderna med en bra tandkräm framtagen för tandköttsproblem.

Hur märker ni att patienter drabbats av problem med tandköttet?

– Patienten har nästan alltid blödande och svullet rött tandkött, ett säkert tecken på tandköttsinflammation. Liksom dålig andedräkt, säger Elena.

– Vi hör ofta patienter säga att de har känsligt tandkött när det blöder i tandköttet, men det finns inget som heter så! Blödande tandkött är nästan alltid inflammation, säger Lotta.

Använd tandtråd eller tandstickor för utrymmet mellan tänderna.

Vilka drabbas av tandköttsproblem och hur vanligt är det?

– Alla kan drabbas, men vi möter ofta patienter som är 30 och uppåt som drabbats.

Jag tror tyvärr att många går runt med tandköttsinflammation utan att vara medvetna om det, säger Elena.

Vad kan tandköttsproblem bero på?

– Det kan finnas många orsaker. Ålder, dålig munhygien, stress, rökning, ärftliga faktorer, nedsatt immunförsvar, graviditet och hormonförändringar exempelvis, förklarar Lotta.

Varför är det viktigt att sköta tandköttet?

– För att undvika att få dessa problem och att de utvecklas vidare. Vi har ju bara en uppsättning tänder, dem ska man vara rädd om.

Hur kommer ni tillrätta med besvären?

– Först behöver patienten en professionell rengöring och sedan sätter vi in daglig användning av tandkrämen GUM Paroex, som vi ser fungerar bra, säger Elena.

FINNS PÅ DITT APOTEK!

Varför fungerar just GUM Paroex tror ni?

– Det är de antibakteriella substanserna (CPC och CHX) som tandkrämen innehåller, som motverkar plackbildning och stärker tandköttet.

GUM Sverige

208x278 GUM_Paroex_Allas.indd 1

20ALDRE1_hel_annons_21606.indd 12

gumsverige

SunstarGUM.se

2019-09-12 09:45

2020-01-21 11:57:42

I N T E RVJ U

Professor med koll på

BOOMERS

I år fyller de första 40-talisterna 80 år. De är många, de kommer att bli gamla och de är vana vid att ställa höga krav och få som de vill. Därför är professor Ingmar Skoog, en av landets ledande forskare på åldrandet, övertygad om det är en generation som kommer att sätta press på och förändra både äldreomsorg och sjukvård.

TEXT: JOHAN SIEVERS FOTO: LARS RINDESKOG

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_portrett_21607.indd 13

→ 13

2020-01-21 11:57:42

”

Eftersom 40-talisterna har satt agendan i samhällsutvecklingen i decennier så kommer de att ställa stora krav på kvaliteten i omsorgen, för sig själva och för sina anhöriga."

I

ngmar Skoog är en upptagen man.

När jag når honom på telefon har han just kommit hem från Kina och sitter på ett tåg till Hässleholm.

– I Kina har antalet människor som är 80-plus fördubblats på kort tid. I Sverige ligger vi steget före i den utvecklingen och vi ligger också långt framme när det gäller äldreforskning.

Nu är många andra länder nyfikna på vad vi gör, säger han.

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Han leder också H70-studien där 70-åringar födda vid olika årtal undersökts sedan 1971. Studien har gett unika möjligheter att jämföra hälsan hos 70-åringar födda i början av 1900-talet med jämngamla personer födda flera decennier senare.

De som föddes 1901 växte upp i ett bondesamhälle där många var fattiga och arbetade hårt med kroppen. Några decennier senare var livsvillkoren helt annorlunda. Människor som föddes på 1940-talet växte upp i ett välfärdssamhälle vilket avspeglas i deras liv som 70-åringar. De lever längre, har högre utbildning, äter bättre och har mindre hjärt- och kärlsjukdomar.

Skillnaderna är så stora att Ingmar Skoog har myntat uttrycket ”70 är det nya 50”.

– Dagens 70-åringar har bättre intellektuell förmåga och bättre fysisk kapacitet än förr. Den största förändringen ser vi hos kvinnor.

14

20ALDRE1_portrett_21607.indd 14

Vid undersökningar av 70-åringars fysiska förmåga, till exempel att kliva upp på en pall, sågs en fördubbling av dem som klarade testen mellan 2000 och 2014. Andelen äldre som motionerar tre gånger i veckan eller mer har också ökat dramatiskt och även här är ökningen störst bland kvinnor.

VÅR TIDS 70-åringar är dessutom mindre neurotiska och mer utåtriktade än förr.

– Vi ser att kvinnor tar för sig mera i livet. Män och kvinnor blir mer lika i sina personlighetsdrag. Äldre dricker betydligt mera alkohol, framför allt kvinnor. Riskdrickandet har ökat från 0,5 till 25 procent bland kvinnor och hos män från 25 till 48 procent sedan den första undersökningen 1971. Ökningen ligger i konsumtionen av vin, samtidigt som färre dricker starksprit.

– Det är en intressant utveckling att äldre dricker mer alkohol och blir mindre deprimerade, medan utvecklingen är den rakt motsatta bland de yngre.

Det behöver inte hänga ihop, men det är spännande att fundera på varför det är så.

SVERIGE HAR en befolkning som lever allt längre och det är det friska åldrandet som ökar, medan det sjuka åldrandet infaller allt senare. Det är positivt för individen, men kommer att ställa enorma krav på samhället när den stora 40-talistgenerationen passerar sin 80-årsdag.

– På tio år kommer antalet 80-plussare att öka med 60 procent, från 500 000 till närmare 800 000.

Ingmar Skoog Ålder: 65 år.

Arbetar med: Professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Leder H70-studien.

Familj: Två barn och tre barnbarn.

Bor: I Göteborg.

Gör på fritiden: Springer. Tittar på fil och gärna på sport.

Läser: Gärna historia.

Har stor bredd i sin litteratursmak och har genom åren läst både Marcel Prousts På spaning efter den tid som flyt , alla sju delarna, och samtliga James Bond-böcker.

En stor del av utmaningen handlar om demens, samlingsnamnet för många olika tillstånd som påverkar hjärnan.

1986 hade 30 procent av 85-åringarna en demensdiagnos, 2008 var det nere i 23 procent. Men eftersom människor blir allt äldre och risken för att drabbas av demens ökar med hög ålder så kommer det totala antalet demenssjuka att öka.

– Vi kommer att få fler männis or med behov av att bo på äldreboende och de fle ta kommer att vara mycket gamla och ha någon form av demenssjukdom.

Eftersom 40-talisterna har satt agendan NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 11:57:43

I N T E RVJ U

i samhällsutvecklingen i decennier så kommer de att ställa stora krav på kvaliteten i omsorgen, för sig själva och för sina anhöriga. ÄVEN SJUKVÅRDEN måste förbereda sig på vad som väntar. Dagens äldre är friskare med sina sjukdomar. Bättre behandlingsmetoder gör att de lever med sjukdomar som förr var dödliga. Det gör att de är mera robusta när de drabbas av ytterligare sjukdomar, de kommer inte att dö av det utan kräva ännu mera sjukvård. För sjukvården innebär det att TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_portrett_21607.indd 15

det kommer att finnas en tor mängd relativt friska äldre som behöver ständiga läkarkontakter.

Trots att depressioner hos äldre minskar, är det fortfarande en väldigt vanlig och allvarlig sjukdom. Studier som följt kvinnor under 50 år visar att hälften någon gång drabbats av depression.

– Det är en sjukdom som ökar risken för andra sjukdomar, som till exempel stroke. Det är också den vanligaste orsaken till självmord, även bland äldre.

Ingmar Skoog menar att sjukvården missar många människor med depres-

sion, speciellt män. Äldre uppvisar ibland otypiska symtom som gör det svårt att förstå att de är deprimerade.

En del kan bete sig som om de hade en demenssjukdom. Andra kan vara mycket oroliga på ett sätt som kan missuppfattas och tolkas som att de är väldigt aktiva.

I H70-STUDIEN framgår att många äldre blir mindre rädda för döden. Vännerna dör och det är en sorg, men det är samtidigt något man är beredd på. De som blir riktigt gamla

→ 15

2020-01-21 11:57:45

vittnar däremot om en speciell svårighet, avsaknaden av generationskamrater.

– De kanske träffar barn och barnbarn men de har inga som de kan dela minnen och erfarenheter från ungdomsåren med. Tänk själv om du blir 95 år och det inte finns nå on som minns hur det var att se ”På spåret”.

Ingmar Skoog är en av Sveriges främsta åldringsforskare. Han är ett exempel på det han forskar om, en 65-åring som arbetar mycket och tycker att ålderdomen verkar avlägsen.

Både du och jag är 50-talister. Hur kommer vår ålderdom att se ut?

– Den positiva utvecklingen fortsätter förmodligen, vi blir äldre och friskare.

Men på grund av pensionssystemet kommer vår generation att åldras på mer ojämlika villkor. De som inte har en bra tjänstepension kommer att åldras som fattigpensionärer.

Vad betyder de ekonomiska villkoren för hälsan?

– Väldigt mycket. Det finns många studier som visar att framför allt kvinnor i lägre socialgrupper har sämre hälsa än genomsnittet. Om man mäter till exempel gånghastighet, som avspeglar fysisk kapacitet, så ser man att män med hög utbildning ligger högt.

– Nu börjar män med låg utbildning och kvinnor med hög utbildning bli bättre, medan kvinnor med låg utbildning faktiskt blir sämre.

Hur länge kommer utvecklingen med en allt längre livslängd att hålla på?

– Det är svårt att säga, det kan hända en massa saker som bromsar utvecklingen. Men troligen kommer vi att fortsätta att bli äldre tills vi når någon slags biologisk maxgräns. Trots att vi ser en ökning av äldre människor så ser vi inte någon ökning av dem som når extremt hög ålder, säger Ingmar Skoog.

Hur ser du på ditt eget åldrande?

– Jag hör till dem som tittar förvånat på sin egen kronologiska ålder och undrar: Oj, hur gick det här till? När jag var ung så trappade professorerna ner efter 60, men för mig har de senaste åren varit intensiva och händelserika. Jag känner att jag är mitt uppe i mitt yrkesliv och AgeCap publicerar fler etenskapliga artiklar än någonsin.

– Jag får lov att jobba till 68, men i det 16

20ALDRE1_portrett_21607.indd 16

här yrket man kan ju fortsätta arbeta på olika sätt. Jag ser fram emot att få tid att skriva fackböcker om åldrandet. Och vem vet, kanske en roman?

ligtvis oerhört viktigt att vi hittar vägar för att förebygga och behandla demenssjukdomar. ■

På vilket område är behovet av äldreforskning som störst?

– På alla områden. Men det är natur-

Fotnot: ”Boomer” är en förkortad version av ”baby boomers” och används ungefär som ”jätteproppen Orvar” och ”köttberg” av unga på nätet om äldre, framför allt 40- och 50-talister.

H70-studien H70 är Sveriges äldsta befolkningsstudie och genomförs i Göteborg. I studierna har 70-åringar födda vid olika årtal undersökts sedan 1971.

Den senaste studien gjordes 2014-16 på 70-åringar födda 1944 (1203 personer). Kontinuerliga uppföljningar har skett från 75 års ålder och vissa grupper har följts upp ända tills deltagarna är 100 år.

Studierna innehåller information om alla delar av livet som sociala nätverk, fysisk, psykisk och

känslomässig hälsa, funktions- och tankeförmåga, personlighet, kostvanor, fysisk aktivitet och arbete.

H70-studien gör det möjligt att jämföra hälsan hos 70-åringar födda i början av 1900-talet med jämngamla personer födda mer än fyra decennier senare.

I takt med att de första deltagarna i H70-studien blivit äldre har studien utökats till att även omfatta 85-åringar och 95-åringar.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 11:57:46

SPECIALISERA DIG! Vill du specialisera dig och utvecklas i din roll som undersköterska? Möter du människor med demenssjukdomar och vill kunna stötta individer och deras familjer? Utbilda dig då till specialistutbildad undersköterska inom demensvård.

Utbildningen sker halvfart på distans vilket gör det möjligt att kombinera studierna med arbete.

”

Den här utbildningen är jätteviktig och kommer att ge dig kunskap och hjälpmedel så att just du kan göra en förändring och hjälpa den som har en demenssjukdom att få en värdig vardag. Du är viktig! Eva, specialiserad inom demensvård

”

Välkommen med din ansökan!

www.tucsweden.se

20ALDRE1_hel_annons_21608.indd 17

2020-01-21 13:09:25

18

20ALDRE1_tema_start__21609.indd 18

2020-01-21 13:25:10

: A M E T

s n e m e D

FORSKNING söker gåtans lösning

De många bakslagen för demensforskningen gör att sökandet efter en medicinsk behandling står och stampar.

Därför uppmanas världens länder att satsa mer pengar på forskning om hjärnan och kognitiva störningar.

TEXT: ULRIKA BECK-FRIIS ILLUSTRATION: HELENA SCHUTRIK

19

20ALDRE1_tema_start__21609.indd 19

2020-01-21 13:25:14

TEMA:

Demens

K

om att demens inte är en ravet på en kraftsatsning sjukdom utan ett samlingspå demensforskningen kommer från Alzheimer´s namn för omkring 70 olika tillstånd i hjärnan har också Disease International, ökat.

ADI, en global samarÖkad kunskap är också betsorganisation för ökad kunskap om demens. Vd Paula Barbarino nyckeln till god omvårdnad. För i brist på läkemedel är bemötanpoängterar också vikten av att attrahera fler forskare till d tta komplexa område, de av den drabbade – och hens anhöeftersom det på tolv forskningsrapporter riga – centralt. Samtidigt måste det bli lika självklart att tala om hur det är att om cancer bara går en om demens. leva med demens som Och ja, det finns att tala om att leva med anledning att se ”När en växande till exempel diabetes dystert på folksjukgrupp med demens eller cancer. I Sverige domen demens, lever mitt i samhälls- beräknas omkring som sedan 2012 räknas som en gemenskapen, ställer 150 000 människor av världens stora det nya krav på olika ha en demensdiagnos.

Majoriteten av dem, hälsoutmaningar anpassningar av till cirka 100 000 personer, av världshälsoorgabor kvar i sina ordinarie nisationen WHO. I exempel butiker och hem. Det ställer stora Sverige är det den allmänna miljöer.” krav på hemtjänstens dyraste sjukdomspersonal, ytterst i vårdkedjan och med gruppen och kostar årligen samhället hög personalomsättning. Här finns d t, 63 miljarder kronor. Demens är också enligt Socialstyrelsens mätningar, stora obotligt och leder till döden. behov av kompetensutveckling. När en växande grupp med demens lever mitt SAMTIDIGT MANAR både svenska och internationella forskare till framtidstro. i samhällsgemenskapen, ställer det nya krav på olika anpassningar av till exemEller som professor Bart De Strooper, pel butiker och allmänna miljöer. På UK Dementia Research & University bred front behövs också fördomar och College London, uttrycker det i rapporen del seglivade myter vädras ut. ten From Plan to Impact II (ADI, 2019): ”Om forskningen har kunnat hitta läkemedel mot cancer, hjärtsjukdomar och DÄRFÖR ÄR ADI:s årsrapport 2019 diabetes så kommer det att gå att hitta Attitudes to dementia viktig läsning ett för hjärnsjukdomar också.” för alla som möter personer med en För de många chefer inom äldredemensdiagnos, både inom och utanför omsorgen, som en gång arbetade inom äldreomsorgen. Rapporten bygger på en det som då hette långvården, är det undersökning med nästan 70 000 delockså lätt att instämma med Chefspane- tagare från 155 länder. En förkrossande len på sidorna 40–42 i det här numret majoritet, 85 procent, av de tillfrågade som konstaterar att så gott som allt blivit som drabbats av demens konstaterar bättre inom demensvården. Kunskapen att de inte längre tas på allvar. Två av tre

Attitudes to dementia har genomförts av London School of Economics and Political Science.

Fyra nyckelgrupper ingår: personer med en demensdiagnos, vårdare, sjukvårdspersonal och allmänheten. Nästan 70 000 personer från 155 länder har tillfrågats i denna världens hittills största opinionsundersökning om demens. Läs mer på www.alz.co.uk 20

20ALDRE1_tema_start__21609.indd 20

tror dessutom att demens är en del av det normala åldrandet. Inget kunde vara mer fel.

Så ja, det behövs mer forskning för att hitta ett läkemedel som lindrar eller botar. Men lika viktigt är också ett intensifierat arb te för att bryta stigmatiseringen av dem som drabbas av kognitiva sjukdomar. ■

Japansk krog satsar på demensprofi I Japan gör Felbeställningarnas restaurang succé, trots att mer än en tredjedel av beställningarna blir fel. Förklaringen är att samtliga i personalen har en demensdiagnos.

Krogen har turnerat runt i olika japanska städer sedan 2017 för att öka kunskapen om demens och minska stigmatiseringen av dem som drabbats.

– Demens är så oerhört missförstått. Folk tror att den som drabbas inte klarar något på egen hand och resultatet är att många drabbade blir helt isolerade i samhället, säger Shiro Ogun, initiativtagare till restaurangen, som hoppas kunna bidra till ett mer tolerant samhälle.

Hittills tycks han också ha lyckats – 99 procent av gästerna är nöjda och tycker att den goda maten och hjärtliga stämningen kompenserar misstagen.

Källa: mistakenorders.com.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:25:15

SHG_Äldreomsorg_2018_210x270mm.indd 1

2018-02-12 11:09:41

20ALDRE1_hel_annons_21610.indd 21

2020-01-21 13:25:06

TEMA:

Demens

FRÅGOR ÖPPNAR SLUTNA SJ ÄLAR Lars-Ebbe Larsson vet hur han vill bli bemött när han kommer till stjärnmärkta Stortorps äldreboende i Huddinge.

– Man måste försöka sätta sig in i hur en människa tänker. Lära sig vad det är för en figu , säger han.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

22

20ALDRE1_tema_stortorp_21611.indd 22

2020-01-21 13:09:32

23

20ALDRE1_tema_stortorp_21611.indd 23

2020-01-21 13:09:34

TEMA:

Minnen väcks till liv när grabbgänget samlas i samtalsgruppen.

D

agsljuset dröjer sig tvehågset kvar över Drevviken. Lars-Ebbe Larsson pekar ut mot sjön och berättar om Trångsund, den del av Huddinge strax söder om Stockholm där han bott en stor del av sitt 75-åriga liv. Han målar med bred pensel, detaljerna låter sig inte längre fångas lika lätt.

– Förut sa de alltid ”vi frågar LarsEbbe, han vet”. Men nu kommer jag ju knappt ihåg vad området heter där jag bor. Jag får gå hem till frun och fråga, säger han.

LARS-EBBE LARSSON har nära till skratt.

Vi står vid fönstret i en av äldreboendet Stortorps gästlägenheter. Sedan demenssjukdomen började smyga sig på bor han här en vecka då och då för att hans hustru ska få lite avlastning. En säng, en fåtölj.

Inga personliga ledtrådar som i rummen där demensen lett till permanent boende.

Minnet sviktar, men när Lars-Ebbe berättar om sitt långa yrkesliv blir blick24

20ALDRE1_tema_stortorp_21611.indd 24

Demens

en skarp. Han har arbetat med att lära företag att jobba med sina kunder.

– Alla kunder är olika och man måste prata med dem på olika sätt, säger han.

Tanken går i samma riktning när enhetschefen Ann-Kristin Bergström beskriver hur personalen på äldreboendet jobbar.

Förra året blev de två enheterna Ekgården och Nygården först i landet att bli stjärnmärkta av Svenskt De- Ann-Kristin Bergström, menscentrum. enhetschef.

Stjärnmärkt är en utbildningsmodell som ger personal inom hemtjänst och särskilda boenden kunskaper och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet.

Sedan dess har vård- och omsorgsnämnden i Huddinge tagit beslut om att all äldreomsorg i kommunen ska sträva efter att bli stjärnmärkt, något som nu är gjort. Enligt Svenskt Demenscentrum var vid senaste årsskiftet totalt ett 40-tal

S b o

enheter inom äldreomsorgen i Sverige stjärnmärkta.

– Ni är så bra på att hitta nycklarna och se vad som är bäst för den enskilde i varje situation, säger Ann-Kristin Bergström till ett par av sina medarbetare, när de sitter ner en stund och samtalar om fortsättningen. Nu gäller det att försvara stjärnorna, som omprövas varje år.

Förutom Ekgården och Nygården består Stortorps äldreboende i Trångsund av ytterligare ett par enheter, fördelade på två byggnader i parkområdet vid Drevvikens strand.

– Idag sjöng jag Sån´t är livet med en dam, annars hade hon aldrig gått med på att duscha. Det är så kul när man hittar det där förlösande, säger undersköterskan Jessica Eriksson.

Kunskapen om att kvinnan varit musiker och tycker om att sjunga har hon hämtat från den levnadsberättelse som finns om varje boende. Där står nedskrivet vad personen har för intressen, hur familjesituationen ser ut, yrkesbakgrund och annat som kan vara till hjälp i den dagliga omvårdnaden.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:36

D n m

Små lätta rörelser är bra för både kropp och själ.

Närkontakt i högsätet på Stortorps äldreboende.

Vissa går och gömmer sig i hörnet.

Det är de vi måste ta hand om och försöka närma oss. De som hänger med på allt möjligt får vi med oss ändå."

JESSICA ERIKSSON deltog under våren förra året i den utbildning som ledde fram till stjärnmärkningen. Tillsammans med kollegorna från Ekgården och Nygården fick hon både kunskaper om demenssjukdomar och hur de kan mötas med personcentrerade vårdinsatser.

Jessica Eriksson, – Idag jobbar undersköterska. vi mer i team än tidigare. Om jag kliver in hos en boende kanske han eller hon blir arg och inte vill ta emot min hjälp. Då brukar vi byta personal och då går det ofta bättre. Att TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_tema_stortorp_21611.indd 25

det blev fel kan bero på något jag sa eller gjorde, säger Jessica Eriksson.

En av kursledarna var Britt Wallentin-Klang, även hon undersköterska på Ekgården. Hennes långa erfarenhet av demensvård gjorde henne väl lämpad att utbilda sina arbetskamrater, enligt Svenskt Demenscentrums koncept där de som håller i utbildningen hämtas från den egna personalen. Som förberedelse hade hon gått organisationens särskilda utbildning för stjärninstruktörer.

– I början var jag jättenervös. Vi är ju kollegor och jobbar tillsammans. Men vi fick å mycket uppskattning och idag känns det som om vi alla har lättare att prata om både det som går bra och mindre bra i det dagliga arbetet. Och det

var hundra procents närvaro, säger Britt Wallentin-Klang.

Hon ser stora fördelar med kursformen, som ger gott om utrymme för diskussioner och refle tioner i arbetsgruppen.

– Personalen har massor att ge och när vi sedan lyckas omsätta kunskaperna i praktiskt arbete är det fest. Väldigt mycket handlar om ett gott bemötande och att få ögonkontakt med de boende, säger Britt Wallentin-Klang.

Ett exempel på närkontakt är de samtal i smågrupp som Ove Kjelledal leder med några herrar en timme varje måndag. Han har själv passerat pensionsåldern och arbetar som volontär på Stortorp.

– Min roll är att hålla ihop det hela med frågor och se till att det inte blir tyst, säger han.

Samtalen handlar om vad som hänt i männens liv, men också om aktuella saker. Alla har långa yrkesliv som i olika grad dröjer sig kvar i minnet. En har gått på sjön, en annan har rest runt jorden och monterat pappersmaskiner. En arbe25

2020-01-21 13:09:37

TEMA:

Demens

Undersköterskan Ricardo Suarez Betarte får deltagarna att sträcka på sig under det qigongpass han leder varje vecka.

tade som privatchauffö ”Ibland mår inte alla pass qigong. Under i försvarsmakten, en en timme tränar ett i gruppen så bra, annan var bankman. tjugotal boende var– Ibland mår inte alla men det märks att de je del av kroppen, i gruppen så bra, men i lugn och behaglig tycker om att sitta det märks att de tycker takt. ner en stund och om att sitta ner en stund Efter passet delar prata tillsammans.” Lars-Ebbe och prata tillsammans. med Själv har jag aldrig haft sig av sina tankar så roligt, säger Ove Kjelledal. om kundkontakter till enhetschefen Lars-Ebbe Larsson gillar att röra på Ann-Kristin Bergström. Mycket handlar sig och får chansen när undersköterom personkemi, framhåller han. Om det skan Ricardo Suarez Betarte leder ett inte fungerar mellan personal och boen-

Stjärnmärkning Svenskt Demenscentrum har hittills utbildat 180 stjärninstruktörer som i sin tur utbildat 1400 medarbetare om demens, bemötande och personcentrerad vård utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg.

Så här långt handlar det framför allt om vård- och omsorgsboenden.

Förutom Huddinge har ytterligare några kommuner tagit ett helhetsgrepp och satsar på utbildning för att få allt från äldreboenden till hemtjänst och biståndshandläggare stjärnmärkta.

Utbildningen omfattar fyra undervisningstillfällen med reflek-

26

20ALDRE1_tema_stortorp_21611.indd 26

tionsträffa . Inför varje tillfälle ska deltagarna förbereda sig genom att gå en webbutbildning och göra en hemuppgift.

En arbetsplats får kalla sig stjärnmärkt när minst 80 procent av personalen genomfört de fyra utbildningsstegen och när arbetet utgår från personcentrerad vård.

För att följa upp de nationella riktlinjerna och utveckla den personcentrerade omvårdnaden kan arbetsplatserna använda en särskild checklista, som består av ett formulär med frågor uppdelade på olika teman.

Källa: Svenskt Demenscentrum.

de är det viktigt att båda parter känner efter vad det är som skaver.

– Vi som ska behandlas kanske inte vågar säga ifrån om vi tycker att någon jobbar på ett konstigt sätt.

Att vården är personcentrerad tycker han är bra.

– Om du pratar med mig på ett sätt, kanske du pratar med han där borta på ett helt annat sätt. Det gäller att lära sig vad det är för en figu .

BÅDE UNDER yrkeslivet och i privatlivet har Lars-Ebbe Larsson insett betydelsen av att hålla ett uppmärksamt öga på personer som håller en låg profil Ofta har det naturliga orsaker, men det kan också bero på att personen inte mår bra.

– Vissa går och gömmer sig i hörnet.

Det är de vi måste ta hand om och försöka närma oss. De som hänger med på allt möjligt får vi med oss ändå.

Att intervjua de boende och sätta deras bakgrund på pränt är bra av många skäl, menar han. Det visar vad de är bra på och gör det lättare att se vilka som passar ihop.

– Vet du om att den där killen är snickare är mycket vunnet. Har man ett bord som står och skvalpar är det klart man ska fråga honom om hjälp, säger Lars-Ebbe Larsson. ■ NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:38

Annons från Uska Annons Annons från från Uska Uska

2019 2019 – – Året Året då då 2 2 av av 3 3 underundersköterskor sköterskor övervägde övervägde att att byta byta yrke yrke

V

ii kikar tillbaka på ett tufft år för vårdoch omsorgsbranschen. tillbaka på ett tufft år för vårdoch omsorgsbranschen. iI kikar kikar tillbaka på ett tufft år för vårdoch omsorgsbranschen. initierades Undersköterskeupproret mot regeringens II våras våras initierades Undersköterskeupproret mot regeringens våras initierades Undersköterskeupproret mot regeringens nedskärningar inom vården.

Kort därefter drog sig Kommunal nedskärningar inom vården.

Kort därefter drog sig Kommunal nedskärningar inom vården.

Kort därefter drog sig Kommunal ur LO-samordningen.

Det sker även nedskärningar inom vårdsektorn. ur LO-samordningen. sker nedskärningar inom vårdsektorn. ur LO-samordningen. Det DetUska sker även även nedskärningar inom vårdsektorn.

Jobbmatchningstjänsten har tagit tempen på Sveriges största Jobbmatchningstjänsten Uska har tagit tempen på Sveriges största Jobbmatchningstjänsten Uska har tagit tempen på Sveriges största arbetstagargrupp där det framkommer att 22 av 33 undersköterskor har arbetstagargrupp där det framkommer att av undersköterskor har arbetstagargrupp där det framkommer att 2 av 3 undersköterskor har övervägt att byta yrke det senaste året. övervägt övervägt att att byta byta yrke yrke det det senaste senaste året. året.

II början av oktober skickade början skickade Ijobbmatchningstjänsten början av av oktober oktoberUska skickade ut en jobbmatchningstjänsten Uska ut en jobbmatchningstjänsten Uska ut en undersökning till arbetstagare inom undersökning till arbetstagare inom undersökning till arbetstagare inom vård och omsorg med fokus på vård och omsorg med fokus på vård och omsorg med fokus på undersköterskor, vårdbiträden och undersköterskor, vårdbiträden och undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter. personliga personliga assistenter. assistenter.

Kris Kris inom inom svensk svensk vård vård och och omsorg omsorg Kris inom svensk vård och omsorg Ytterligare en alarmerande insikt som

Ytterligare en alarmerande insikt som Ytterligare en Uskas alarmerande insikt som framkom ur rapport är att de framkom ur Uskas rapport är att de framkom ur Uskas rapport är att de som idag tar hand om våra äldre inte som idag tar hand om våra äldre inte som idag tar hand om våra äldre inte vill att nästa generation ska följa deras vill att nästa generation ska följa deras vill att nästa generation ska följa deras fotspår. Över hälften av de som arbetar fotspår. Över hälften av de som arbetar fotspår. Över hälften av de som arbetar inom äldreomsorgen skulle nämligen inom äldreomsorgen skulle nämligen inom äldreomsorgen skulle nämligen inte rekommendera en närstående, till inte rekommendera en närstående, till inte rekommendera en närstående, till exempel en son eller dotter, att jobba exempel en son eller dotter, att jobba exempel en son att jobba inom svensk vårdeller ochdotter, omsorg. inom inom svensk svensk vård vård och och omsorg. omsorg.

Vad Vad behöver behöver förändras? förändras?

Vad behöver förändras?

När När de de 5800 5800 svarande svarande själva själva lyfter lyfter

Erik Wennhall, VD på Uska Erik Erik Wennhall, Wennhall, VD VD på på Uska Uska Med över 5800 svarande framkom Med 5800 svarande framkom Med över över 5800 svarande framkom insikter som bör ses som en indikation insikter som bör ses som en indikation insikter som bör ses som en indikation på att en förändring måste ske snart. på en förändring måste ske på att att ensticker förändring måste ske snart. snart.

Det som ut mest i rapporten är Det som sticker ut mest ii rapporten är Det som sticker ut mest rapporten är att 22 av 33 undersköterskor, vårdbiträden att av undersköterskor, vårdbiträden att 2 av 3 undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter har funderat och personliga assistenter har funderat och personliga assistenter har funderat på att byta yrke det senaste året.

En på att byta yrke det senaste året. på att byta yrke det senaste året. En En tydlig signal på att något inte stämmer. tydlig signal på att något inte stämmer. tydlig signal på att något inte stämmer.

20ALDRE1_hel_annons_21612.indd 27

När de 5800 svarande som självabehövs lyfter fram vilka förändringar fram vilka förändringar som behövs fram vilka förändringar som behövs för att förbättra svensk vård och för att förbättra svensk vård och för att förbättra svensk vård ochomsorg utmärker sig tre förslag omsorg utmärker sig tre förslag -omsorg utmärker sig tre förslag höjda löner, ökad bemanning och höjda löner, ökad bemanning höjda löner, ökad bemanning och och höjd status på yrket. höjd status på yrket. höjd status på yrket.

Uska menar att det traditionella sättet Uska menar att det traditionella sättet Uska menar att det traditionella sättet att rekrytera på är förlegat och att att rekrytera på är förlegat och att rekrytera på är förlegat och att att bättre förutsättningar för en långsiktig bättre förutsättningar för en långsiktig bättre förutsättningar för en långsiktig hållbar rekrytering skapas med hållbar rekrytering skapas med hållbar rekrytering skapas digital med en mer kompetensbaserad en mer kompetensbaserad digital en mer kompetensbaserad digital matchning.

Under de senaste åren matchning.

Under de senaste åren matchning.

Under de senaste åren har över 47 000 undersköterskor och har över 47 000 undersköterskor och har över 47 000 undersköterskor och personliga assistenter registrerat sig personliga assistenter registrerat sig personliga assistenter registrerat sig som arbetssökande på Uska. som arbetssökande på Uska. som arbetssökande på Uska.

-- Att så många söker sig vidare, söker sig - Att Att påså såattmånga många söker sig vidare, vidare, visar många inte trivs på sin visar på att många inte trivs på sin visar på att många inte trivs på sin arbetsplats.

Det ii sig är ett tecken på ett arbetsplats.

Det sig är ett tecken på arbetsplats. Det problem i sig är ett med teckendagens på ett ett underliggande underliggande problem med dagens underliggande problem med dagens sätt att rekrytera, säger Erik Wennhall, sätt att rekrytera, säger sätt att rekrytera, säger Erik Erik Wennhall, Wennhall, VD på Uska.

VD på Uska.

VD på Uska.

En En hållbar hållbar framtid framtid En hållbar framtid Uska är övertygade Uska är övertygade om om att att en en bättre bättre

Uska är övertygade om att är enmöjlig. bättre matchning ii varje rekrytering matchning varje rekrytering är möjlig. matchning iUska varje rekrytering är möjlig.

Därför har tagit fram en digital Därför har Uska tagit fram en digital Därför har Uska tagit fram en digital tjänst som matchar arbetssökande tjänst som matchar arbetssökande tjänst som matchar arbetssökande mot arbetsgivare utifrån kompetens, mot arbetsgivare utifrån kompetens, mot arbetsgivare utifrån kompetens, preferens, erfarenhet och personliga preferens, erfarenhet och personliga preferens, erfarenhet och personliga intressen.

Resultatet blir mer intressen.

Resultatet blir mer intressen.

Resultatet blir mer träffsäkert än i det traditionella sättet träffsäkert än ii det traditionella sättet träffsäkert än det traditionella sättet att rekrytera.

Förutsättningarna för att rekrytera.

Förutsättningarna för att rekrytera.

Förutsättningarna för en lyckad rekrytering ökar och i det en lyckad rekrytering ökar och ii det en lyckad rekrytering ökar och det längre perspektivet bidrar lyckade längre bidrar lyckade längre perspektivet perspektivet bidrartrivsel lyckade rekryteringar till ökad på rekryteringar till ökad trivsel på rekryteringar till ökad trivsel på arbetsplatsen, både hos nyanställda arbetsplatsen, både hos nyanställda arbetsplatsen, både hos nyanställda och befintlig personal som får in nya och befintlig personal som får in nya och befintlig personal som får in nya kollegor med relevant kompetens. kollegor med relevant kompetens. kollegor med relevant kompetens.

Kollegor som trivs och känner sig Kollegor som trivs och känner sig Kollegor som trivs och känner sig motiverade stannar kvar längre, motiverade stannar kvar längre, motiverade stannar kvar längre, engagerar övriga medarbetare och engagerar övriga medarbetare och engagerar övriga medarbetare och bidrar till en god arbetsmiljö. bidrar bidrar till till en en god god arbetsmiljö. arbetsmiljö.

Uska är Sveriges enda Uska är Sveriges enda Uska är Sveriges enda smarta jobbannons. smarta smarta jobbannons. jobbannons.

Vi har samlat alla Vi har Vi har samlat samlat alla alla och undersköterskor undersköterskor och undersköterskor och personliga assistenter personliga assistenter personliga assistenter på ett ställe och på ett ställe och på ett ställe och underlättar på så sätt för underlättar på så sätt för underlättar på så sätt för rekryterande chefer att rekryterande chefer att rekryterande chefer att hitta rätt personal. hitta rätt personal. hitta rätt personal.

Enkelt, smart och tryggt.

Enkelt, smart Enkelt, smart och och tryggt. tryggt.

Läs hur det fungerar på Läs hur det fungerar på Läs hur det fungerar på www.uska.se www.uska.se www.uska.se

2020-01-21 13:09:58

TEMA:

Demens

Silviamodell global inspiratör Svensk demensvård går på export till allt fler länder. Swedish Care International förmedlar kunskaper om både demenssjukdomar och ledarskap i äldreomsorgen.

3 x tv-s e-

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT FOTO: YANAN LI/ SILVIAHEMMET

I

ndien och Sydkorea är ett par av de länder som blickar mot Sverige när de behöver stärka sina kunskaper om äldreomsorg och demenssjukdomar.

– Vi ser att efterfrågan ökar, säger Petra Tegman, chef för Swedish Care International (SCI) och biträdande verksamhetschef vid Silviahemmet.

I början av december deltog hon i ett statsbesök i Indien, där det bland annat ingick ett besök på The All India Institute for Medical Science. Drottning Silvia ville informera sig om indisk äldrevård och behandlingen av demenssjukdomar.

Ett halvår tidigare stod Petra Tegman själv som värd när drottningen i samband med ett statsbesök från Sydkorea tog med den sydkoreanske presidentens hustru Kim Jung-Sook till Silviahemmet i Drottningholm strax utanför Stockholm.

– I Sydkorea är det många nya organisationer som startat äldreboenden.

För tio år sedan var det knappt tänkbart

28

20ALDRE1_tema_isc_spaning_21613.indd 28

för sydkoreaner att sätta sina föräldrar i ett boende, men befolkningsutveckling gör att den gamla kulturen inte längre fungerar. Behoven av hjälp ökar och då är inte familjen längre ett tillräckligt skyddsnät.

STIFTELSEN SILVIAHEMMET skapades 1996, grundade en egen vårdfilosofi oc byggde på kort tid upp en omfattande verksamhet med goda möjligheter för omsorgspersonal och sjuksköterskor inom äldreomsorgen till kompetensutveckling inom demens. Med specia­ liserad utbildning i demensvård kan undersköterskor bli Silviasystrar. Via ett samarbete med Sophiahemmet Högskola erbjuder Silviahemmet sjuksköterskor att gå en kurs på 30 högskolepoäng om vård vid kognitiv sjukdom. Kursen kvalificerar dem a t bli Silviasjuksköterskor.

I en internationell jämförelse ligger svensk demensvård i framkant och snart började andra länder få upp ögonen för Silviahemmet. Drottning Silvia bidrog

Petra Tegman, chef för Swedish Care International (SCI) och biträdande verksamhetschef vid Silviahemmet.

starkt till intresset genom att ta med sig utländska studiebesök till verksamheten. I takt med att efterfrågan ökade insåg stiftelsen att det behövdes ett bolag som kunde hjälpa till med förmedlingen utomlands och på det sättet föddes Swedish Care International.

Under de första tre kvartalen i år hade Silviahemmet totalt 235 internationella besökare vid 24 tillfällen.

– Bolaget sköter marknadsföringen NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:25

Ingen kan väl motstå svenska jordgubbar med vispgrädde?

Så det serverade Petra Tegman drottning Silvia och Kim Jung-Sook, gift med Sydkoreas president.

och vad de gör. Utifrån det ser vi vad och alla partnerskapskontakter. Utbildde behöver, och var vi ska lägga nivån ningen sker via Silviahemmet och leds på utbildningen. Det handlar också om alltid av utbildade Silviasystrar eller Siltrovärdighet. De vill veta vilka vi är och viasjuksköterskor, säger Petra Tegman. att vi kan det vi påstår att vi kan.

Bolaget har för närvarande väl inarbetade kontakter med Storbritannien, Tyskland, NederlänSAMARBETSPART”För tio år sedan derna, Finland, Japan, NERN ÄR ibland ett var det knappt Sydkorea och Kina. När universitet eller annat det nu går vidare och vid- tänkbart för sydko- lärosäte, men oftast gar marknaden är siktet en privat organisation reaner att sätta främst inställt på Asien som driver ett boende. och Sydamerika. Nyligen sina föräldrar i ett I de fle ta fall behöver boende, men bebesökte SCI Brasilien. de förutom kunskap – I många länder efter- folkningsutveckling om demensvård också frågar man äldreomsorg, hjälp med den dagliga gör att den gamla men vi inser att det de driften, att få till rutibehöver är kunskaper om kulturen inte längre ner och verksamhetsfungerar.” demensvård. Oftast är planer. Det handlar kunskapen så låg att man om att alla boende får inte vet vad demenssjukdomar är, säger den vård de behöver, och att personalen Petra Tegman. trivs och stannar kvar. PersonalomsättSamarbetet börjar ofta med en serie ningen kan vara mycket hög. möten via skype. Slår de väl ut blir nästa – Vi talar mycket om ledarskapet och steg ett studiebesök på Silviahemmet försöker få dem att se fördelarna med och ytterligare ett par svenska äldreboen platt organisation och teamtänk. I enden. många länder är äldrevården väldigt – De berättar om sin organisation toppstyrd med en doktor på toppen och TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_tema_isc_spaning_21613.indd 29

knappt någon omvårdnadspersonal.

Kunskapsläget är ofta dåligt. Inte minst gäller det när det ökade behovet av äldrevård — som i till exempel Sydkorea — drar till sig en hel del riskkapitalister.

– De ser att det finns pengar a t tjäna, men vet inget om kognitiva sjukdomar.

Vi har en viktig uppgift i att få dem att inse vikten av kunskap.

EN ANNAN del i Swedish Care Internationals arbete är Queen Silvia Nursing Award, ett stipendium som SCI varje år delar ut till en sjuksköterskestudent som har bästa idén till produkt som kan förbättra demensvården.

Stipendiet delas även ut i Finland, Polen och Tyskland.

– Vi hoppas snart knyta nya avtal om stipendieutdelning även i Japan och USA. Sjuksköterskebristen är stor i hela världen och då vill vi gärna lyfta kompetensen med hjälp av stipendiet, säger Petra Tegman. ■

29

2020-01-21 13:09:26

TEMA:

Demens

Kompetenslyft för h Biståndshandläggaren har en nyckelroll för att demenssjuka får rätt stöd. Men i takt med att antalet drabbade som bor kvar hemma ökar, har biståndsbedömningen blivit svårare. För att öka kunskapen kring kognitiva nedsättningar finns idag där ör en högskolekurs för Silviadiplomerade biståndshandläggare.

TEXT: GUNHILD WALLIN ILLUSTRATION: SORBETTO/GETTY IMAGES

I

utbildningarna till såväl Silviasyster som dag är det vanligare än tidigare att Silviasjuksköterska och startat kursen hemtjänstens personal möter och ”Den äldre människan med demenssjukger omvårdnad till människor med dom i ett socialt perspektiv”. Det är en demenssjukdom. Men bedömningdistanskurs på 7,5 högskolepoäng som en av vilka insatser som ska ges görs av riktar sig till biståndshandläggare och biståndshandläggarna, som också är de första som möter den som behöver stöd i där kursdeltagarna möts vid fyra tillfällen. Hittills har 78 vardagen. ”I vården och omsorgen handläggare gått – Biståndskursen och många handläggare har om de demenssjuka finn ett jättesvårt yrke en inbyggd konflikt mellan vill se en fortsättning. och det har blivit sjukvård och hemtjänst.

Demens är ett allt mer komplext Vem bestämmer vad som obotligt tillstånd i och med att en ny generaska göras och hur ska in- som förr eller senation åldrande satsen se ut? Är det sjuk- re leder till döden. blir omvårdmänniskor bor huset eller biståndshand- Därför nadspersonalens kvar hemma. läggaren?” roll att lindra och Det finns ock å göra tillvaron för en gråzon inom hemtjänsten mellan hälso- och sjukvård den drabbade så bra som möjligt. För att bedöma hur biståndet ska se ut behöoch omvårdnad, säger Åsa Craftman. ver biståndshandläggare kunskap om HON HAR själv varit biståndshandläggare demens och kognitiv svikt, något som i 17 år, men är idag lärare på Sophiahem- många saknar idag och som inte ingår i met. Där har hon varit med att bygga upp socionomutbildningen.

30

20ALDRE1_tema_silvia_certifiering_21614.indd 30

Utbildningen är nu inne på sin tredje termin och syftar till att ge grundläggande kunskap om palliativ vårdfilosofi och om vad demenssjukdom är. Vilka symtom kan demenssjukdomar ge, hur ser sjukdomsprocessen ut, hur påverkas anhöriga och hur de kan stödjas?

I BÖRJAN var flera bi tåndshandläggare tveksamma till kursens betoning på medicinsk kunskap. Men efterhand har de insett att det är nödvändigt för att kunna se bakom de svar och det agerande de möter vid biståndsbedömningen av demenssjuka.

– Många demenssjuka förstår inte sin situation. Och en person med afasi kan till exempel säga tvärtom mot vad hen tänker, eller känner sig kanske som 22 år och tycker då att det inte är aktuellt med hjälp. Därför är det viktigt att biståndshandläggaren förstår vad en situation kan vara uttryck för och att det inte går att utgå från svaret, även om någon säger nej till hjälp, säger Åsa Craftman.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:10:04

r handläggare Silviahemmets kriterier för biståndsbedömning vid demens: ➜ Korta beslut, relaterade till sjukvårdens

insatser. Följ upp och ompröva allteftersom sjukdomen fortskrider. ➜ Var generös med tiden. ➜ Ha ett nära samarbete med utförare och

teamets olika professioner.

HENNES ERFAREN­HET är att det i vården och omsorgen om de demenssjuka finns en inbyggd konfli t mellan sjukvård och hemtjänst. Vem bestämmer vad som ska göras och hur ska insatsen se ut? Är det sjukhuset eller biståndshandläggaren?

– Sjukvården har högre status, men biståndshandläggning är en myndighetsutövning.

Om sjukvården lägger sig i biståndet kan det jämföras med att biståndshandläggaren lägger sig i läkemedelslistan.

I och med att allt fler bor kvar hemma med demenssjukdom, faller allt mer av omvårdnaden på hemtjänsten, vilket utmanar både hur biståndsbeslut fattas och hur omvårdnaden sker.

➜ Tänk på att den som behöver bistånd

kan sakna språk eller att orden kan ha en annan innebörd.

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_tema_silvia_certifiering_21614.indd 31

Missa inte!

Biståndshandläggaren i fokus Konferens den 24 april i Stockholm. Läs mer på gothiafortbildning.se

Åsa Craftman betonar betydelsen av hemtjänstpersonalens kontinuitet, särskilt om demenssjukdomen tar sig uttryck i att den sjuke inte känner igen sina nära eller sin omgivning. Viktigt är också att hemtjänstpersonalen kan ge omvårdnad utan stress. Därför är en del av undervisningen inriktad på biståndshandläggarnas roll i teamet kring den demenssjuke och de komplexa vård- och omsorgssituationer som kan uppstå.

BETONINGEN LIGGER på hur biståndshandläggaren kan samverka med den demenssjuke, anhöriga, utförare och annan vårdpersonal.

– De måste förstå att det tar tid och att omvårdnaden av demenssjuka inte kan stoppas in i tidsstyrda fack. Vi ser också att resurser och system inte är anpassade till att allt fler demenssjuka vårdas hemma. Idag är omvårdnad mycket mer än sociala behov, säger Åsa Craftman. ■ 31

2020-01-21 13:10:05

Framtidens vård och omsorg sedan 1957 På Tunstall sätter vi människan i centrum. Hela företaget bottnar i ett ärligt engagemang att hjälpa individer som befinner sig i en utsatt situation.

Genom innovativ välfärdsteknologi utvecklar vi tekniska lösningar och system för vård och omsorg.

Läs mer om våra innovativa lösningar för vård och omsorg på vår hemsida www.tunstall.com.

tunstall.se

tunstall-aldreomsorgstidningen_2019-6_210x270mm.indd 2 20ALDRE1_hel_annons_21617.indd 32

2020-01-20 07:30:43 2020-01-21 13:09:25

TEMA:

Demens

Sex och demens vanlig snubbeltråd Vilsenheten är stor kring bemötandet vid ett utåtagerande sexuellt beteende. Därför finn ett stort behov av kompetensutveckling.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

D

et anser Gunilla Matheny , distriktssköterska och beteendevetare, som möter ett stort intresse för frågan bland chefer och medarbetare inom äldreomsorgen. Men också en stor vilsenhet och ibland rädsla. Det är inte konstigt, menar hon, ämnet tas mycket sällan upp på vård- och omsorgsutbildningar.

Personalen lyfte bland annat att personer med demenssjukdom kan göra sexuella närmanden mot medarbetare, andra omsorgstagare eller anhöriga. Det kan också vara att någon ger sexuella uttryck när andra är närvarande, som att onanera i dagrummet.

– Vad händer i mig som chef om personalgruppen säger att vi har ett problem, den här personen tafsar på oss? Då kanske jag känner en press att fixa d t här, rusar iväg och ser till att personen drogas ner eller blir förfly tad. Det är ett misslyckande för alla.

ISTÄLLET, BETONAR Gunilla Matheny, bör chefen uppmärksamma att här behövs kunskap. En professionalism i relation till sexualitet. Börja med att låta både TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_tema_sex_21619.indd 33

chef och medarbetare refle tera över sitt eget förhållningssätt. Det är viktigt att få syn på sina värderingar, förklarar hon, vi agerar ofta utifrån dem i situationer som vi upplever som problematiska. Diskutera sedan sexualitet och bemötande i personalgruppen.

– Det kan ske genom refle tions­ cirklar eller, om det är svårt att hitta tid, att sätta upp veckans fråga på muggen, som: Vad är sexualitet? eller Hur ser jag på äldre människors sexualitet? Då sätter du igång både inre refle tioner och samtal mellan medarbetarna.

DET ÄR viktigt att komma ihåg att personalgruppen består av individer med olika erfarenheter och förhållningssätt.

Vissa har lätt att bemöta situationer av sexuell karaktär, andra tycker att sex inte är något man kan prata öppet om och en del har själva varit utsatta för övergrepp.

– Vi behöver prata ihop oss och tillsammans hitta rutiner och förhållningssätt.

Hennes poäng är att det handlar om 33

2020-01-21 13:09:55

TEMA:

FOTO: CAROLINE OLBY

Demens

”Tyvärr finns det inte mycket skrivet om sexualitet och bemötande när det gäller personer med demenssjukdom.”

kompetensutveckling. Men tyvärr, tillägger hon, finns d t inte mycket skrivet om sexualitet och bemötande när det gäller personer med demenssjukdom, då hon fick frågan om a t skriva boken Handtag, famntag, klapp eller kyss – bemötande av närhet, sinnlighet och sexualitet inom vård och omsorg (Board Book 2017).

I DEN har hon intervjuat omsorgstagare, anhöriga och personal. Hennes slutsats är att nyckeln till förändring är goda ledare som ger medarbetarna möjlighet till självrefle tion, menar hon. Chefer måste också själva ha kunskap om sexualitet för att kunna stötta personalen.

– När jag fick frågan om a t skriva den här boken mötte jag i princip ett blankt blad.

Den demenskunskap som redan finns räcker långt och kan enkelt översättas till sexualitetens område, enligt Gunilla Matheny. När en omsorgstagare till exempel blir orolig eller aggressiv vet medarbetarna hur de ska göra för att få personen att må bra eller komma på andra tankar.

– Det är samma strategier och kompentens som gäller här. Det råkar bara vara så att sexualiteten är läskig, den är förenad med så mycket hysch-hysch och ojoj.

Gunilla Matheny tar ett exempel på avledning från sin bok. Där berättar en 34

20ALDRE1_tema_sex_21619.indd 34

Gunilla Matheny, här med sin border collie Coff a, anser att äldreomsorgen måste sluta att se sex och demens som ett problem.

kvinnlig medarbetare på ett boende om en man som onanerade vid matbordet.

Hon hjälpte honom först att skyla sitt kön och sa sedan: ”Får jag lov?” och dansade ut honom ur rummet. Hon ordnade att han fick omma in på en toalett och hade lite papper.

– Den här tjejen är ett föredöme, hon såg till att det blev bra för de andra i rummet och värdigt för mannen. Han fick ock å rätt till sin sexualitet och njutning.

DEN VANLIGASTE frågan som kom upp i intervjuerna var hur personalen ska hantera att en person med demenssjukdom, som redan har en partner, inleder en relation med en annan omsorgstagare. Sekretessen och rädslan för att gå in på ett privat område kan hindra personalen från att ha en dialog med anhöriga, men vanligtvis känner de redan till affären, äger Gunilla Matheny.

– Våga ställa öppna frågor till både anhöriga och omsorgstagarna, till exempel: Är det något speciellt kring närhet eller relationer som du har funderat över? Föreläsningar för anhöriga på temat sexualitet brukar också vara uppskattat.

Gunilla Matheny vill gärna vända den problembaserade inställningen till sexualitet inom äldreomsorgen.

– Vi måste prata om hur vi kan stötta

människors rättighet till närhet och sexualitet oavsett sjukdom och ålder, säger hon. ■

Tips på reflektion

1

Reflektera individuellt kring frågan ”Vad är sexualitet för mig?” Världshälsoorganisationen definierar till exempel inte sexualitet enbart som penetrerande samlag, utan som ett grundläggande mänskligt behov. En kraft som får oss att söka kärlek, värme och närhet.

2

Fundera över frågan: Vad händer i mig när någon annan uttrycker sin sexualitet?

3

Diskutera i personalgruppen. Hur kan ni bidra till att människor får behålla sin sexualitet, oavsett om det handlar om samlag, onani eller närhet? Hur ska ni förhålla er till ovälkomna ord och beröring?

Källa: Gunilla Matheny

Lästips!

Sexualitet och demens­sjukdom (Svenskt Demens­centrum).

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:56

Upplevde att det var svårt att torka sig.

Skriven av: Lena Andersson

Hade problem med rörligheten i samband med dusch.

Gör som Stockholms Stad, Attendo, Västerås kommun och många fler! Välj Jolivs verksamhetsstöd Mobil Omsorg!

Nu har vi lanserat Dokumentation och Digital signering! Mobila lösningar som är helt integrerade i Mobil Omsorg men som även kan användas separat.

Hör av dig till oss så berättar vi mer! joliv.se | marknad@joliv.se 021-470 89 00

www.hermods.se

Ge dina medarbetare formell behörighet  Låt utbildningen bli en del av din

medarbetes arbetsdag

 Få behörig personal inom 4–7 månader.  Behöriga lärare som undervisar via

interaktiva webbinarier

För bokning och rådgivning: Tel: 010 – 709 41 20 www.hermods.se/foretag

20ALDRE1_tema_sex_21619.indd 35

2020-01-21 13:09:57

TEMA:

Demens

Hennes tillit lyfter verksamheten Genom att systematiskt arbeta för att personal, boende och anhöriga ska känna sig delaktiga i verksamheten, har Mandy Sajadi lyckats vända alla nedåtgående kurvor.

Sjuktalen har gått ner och såväl personal som boende på Riddarstensgården trivs mycket bättre.

TEXT: GUNHILD WALLIN FOTO: LARS RINDESKOG

36

20ALDRE1_tema_chefsportrett_21620.indd 36

2020-01-21 13:10:01

Mandy Sajadi Arbete: Verksamhetschef på Riddarstensgården i Lerum.

Aktuellt: Har startat ett projekt inom Humana för att utveckla demensvården.

Bakgrund: Uppvuxen i Iran, flyttade till England som 18-åring för att utbilda sig till sjuksköterska. Kom till Sverige 1994. Ålder: 48 år.

Familj: Två barn 18 och 19 år, föräldrar, syskon och syskonbarn.

Bor: I Borås och pendlar de 6,5 milen till Lerum.

Intressen: Läser och lyssnar mycket om äldreomsorg, ledarskap och personlig utveckling. Är mycket ute i naturen för att promenera eller jogga.

Unnar sig: Goda middagar med vänner och familj eller en spa-vistelse.

Tips: Ledarnas podd och boken Talangaccelererande ledarskap av Jan Blom­ ström.

37

20ALDRE1_tema_chefsportrett_21620.indd 37

2020-01-21 13:10:03

TEMA:

Demens

M

andy Sajadi kom som verksamhetschef till demensboendet Riddarstensgården i Lerum 2015. Vårdkoncernen Humana hade just tagit över boendet och var den femte entreprenören på tolv år. Hon möttes av en trött och håglös stämning hos såväl personal som boende. Därför blev hennes första steg att tala med medarbetare, boende och anhöriga. Målet var att få alla att känna sig delaktiga i stort som smått.

– Jag försöker alltid visa att medarbetarna är värdefulla och visa att jag ser att de gör ett bra jobb. Det tar ju bara någon minut. Och när personalen är nöjda och glada så ger de också våra boende den bästa vård och omsorg.

som gör jobbet. Jag brukar säga att vi styr båten ihop, men med olika arbetsuppgifter.

Mandy Sajadis kontor ligger alldeles bredvid entrén och dörren dit är alltid öppen. Ofta går hon ut och välkomnar dem som kommer, oavsett vem det är.

Entrén är inbjudande och påminner om ett vardagsrum. Gamla möbler har målats och klätts med zebratyg i svartvitt,

skapa detsamma på Riddarstensgården.

Första gången gjorde hon allt: fixade fika, möblerade om och tog med sig en musikanläggning. Idag sköter personalen hela arrangemanget och danserna har pågått varje fredag i tre år.

JUST ATT få medarbetare och anhöriga att känna sig delaktiga är en viktig del i Mandy Sajadis ledarskap. För henne är det självklart att alla är inblandade i handlingsplanen och de som är intresserade och vill involveras i både stora och små projekt.

Det kan handla om allt från trädgårdsodling, utveckla anhörigstöd, ordna en festmiddag, skapa kontakter med det omgivande samhället eller att förbättra den palliativa vården. Mandy Sajadi delegerar genom att uppmuntra medarbetarna att fatta självständiga beslut. Hennes filosofi ä att om något går fel, går det att rätta till i efterhand.

– Och oftast blir det inte fel. Det är ju vuxna människor som jobbar här.

Naturligtvis har det funnits svårigheter med att vända en trött och sliten verksamhet. När Mandy Sajadi inledde förändringsarbetet kring strukturer och rutiner på Riddarstensgården fanns det också hos en del av medarbetarna.

– Jag hade ett högt tempo och alla hängde inte med, särskilt innan personalen kände mig och var trygga med vad jag stod för. Men jag stod på mig. Det innebar att jag också fick ta lass t, det vill säga ta på mig vissa arbetsuppgifter och se till att de blev gjorda.

Jag bad henne säga det en gång till, så jag kunde spela in det och sedan skickade jag filen till alla."

NÄR MANDY SAJADI hör något uppskattande om personal och boende, är hon noga med att medarbetarna ska få ta del av det. Som när en tandhygienist på besök berömde både stämning och personal på sin väg ut genom entrén.

– Jag bad henne säga det en gång till, så jag kunde spela in det och sedan skickade jag filen till alla. D t är ju de

här finns f ton och gröna växter och en avancerad kaffemaskin. E t stort akvarium drar blickarna till sig.

– Det är dyrt, men det får en av våra kunder att varje dag ta sig ner två trappor för att se hur fiskarna har d t, så det är värt vad det kostar.

Entrén är husets hjärta och samlingsrum för många aktiviteter och möten, till exempel fredagsdanserna som ordnas varje vecka. Mandy Sajadi fick idén till fredagsdans under tt besök i Stockholm och satte genast igång att

Mandy Sajadis ledarskapsråd:

1

Visa att du som chef är lika mänsklig som alla andra, att du inte är perfekt utan kan göra fel, men att du vågar ta risker och fatta beslut.

2 3

Erkänn när du gjort fel och behöver prova något annat.

Var tydlig och rak, men också ödmjuk i betydelsen att du lyssnar på andras beslut och inte bara kör ditt eget race.

38

20ALDRE1_tema_chefsportrett_21620.indd 38

4 5

Lyssna! På personal, boende och anhöriga och visa att du bryr dig på riktigt.

Försök ligga steget före genom att tänka förebyggande. Ta värdegrunden till hjälp i allt du gör och ta ut diskutera dilemman där alla får komma till tals.

TILL DET svåra hör också personalärenden med beslut som inte passar alla medarbetare. Då är stödet från närmaste chef och HR-avdelningen på Humana viktigt, liksom de kollegor hon kunnat bolla med.

Mandy Sajadi tycker också att hennes NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:10:04

En kort avstämning med Johanna Ardebring i korridoren illustrerar Mandy Sajadis ledarskap i vardagen.

flerkulturella ba grund rustat henne för mötet med många olika slags människor och situationer. Hon kommer från Iran och utbildade sig till sjuksköterska i England. 1994 var hon klar och fly tade till Sverige. Angelägen om att komma igång i det nya landet, hade hon inte tålamod att vänta på att få sin engelska legitimation godkänd i Sverige.

– Jag gick runt till olika sjukhus och vårdcentraler och erbjöd mig att jobba gratis, så att jag kunde lära mig språket och så småningom fick jag nap , berättar hon på flytande venska med en knappt hörbar brytning.

Det som lockade henne till äldreomsorgen var en verksamhet med alla TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_tema_chefsportrett_21620.indd 39

delar: personal, ekonomi och organisation för att skapa en bra omsorg för de boende. Hennes styrka är också att som sjuksköterska veta vad jobbet går ut på och vad som måste prioriteras.

– Vi har stora befogenheter i våra verksamheter och det är väldigt kul att få bestämma mycket själv. Det skapar engagemang.

HON ÄR också personlig med medarbetarna, övertygad om att om de vet vad hon går för som person skapar det delaktighet och motivation.

Mandy Sajadi har också svart på vitt att stämningen på Riddarstensgården vänt. Socialstyrelsens öppna jämförelser

för 2019, som kom i november, visar att 100 procent av de boende är nöjda eller ganska nöjda med Riddarstensgården.

90 procent av personalen uppger också att de är nöjda och många söker sig hit. Sjukskrivningstalen är under tre procent, vilket är en minskning med sju procent sedan hon tog över verksamheten. Fokus nu ligger på att bevara de goda resultaten och fortsätta att utveckla verksamheten.

– Jag måste ständigt vårda och bygga relationer, hjälpa medarbetarna professionellt, pusha dem för att anta nya utmaningar. ■

39

2020-01-21 13:10:06

TEMA:

Demens

Chefspanelen Du som är chef är ofta ensam med stora beslut och komplexa situa­tioner. För att du ska kunna ta del av hur dina chefskollegor resonerar runt om i landet, har vi i varje nummer Tidningen ÄO:s chefspanel. Vårt mål är att panelen ska bidra till en öppen dialog om med- och motgångar.

Chef i 6 år

Chef i 15 år

Chef i 20 år

Chef i 26 år

x

3 tv-s eEmma Karlsson

Enhetschef på demensboende Ebbesgården i Huskvarna.

Rikard Strömqvist Vård- och omsorgschef i Tibro kommun.

Lilian Hansson Äldreomsorgschef i Tjörns kommun.

Anette Isaksson Enhetschef i äldreomsorgen i Emmaboda.

Hur arbetar din verksamhet systematiskt för en personcentrerad demensvård? ➜ Vi använder oss bland annat av levnadsberättelse, genomförandeplan, BPSD-register, teamträffa och handledning av kommunens demensteam.

Min erfarenhet är att det fin s mycket stöd i kommunen för demensenheter. På de ”vanliga” särskilda boenden där det allt oftare fin s personer med kognitiv svikt, demensdiagnoser och BPSD-symtom, är stödet mycket mindre och sämre tilldelat.

Kvarboende principen är en utmaning, hur länge har du rätt att bo kvar när dina behov förändras?

40

20ALDRE1_tema_chefspanel_21621.indd 40

➜ Ett bra samarbete med primärvården och minnesmottagningen är viktigt, för där är första kontakten med den demenssjuke och närstående.

När vårdtagaren beviljats insatser, bör samma personal hjälpa vårdtagaren i hemtjänsten och i dagverksamheten. Det ger kontinuitet, skapar trygghet och ger en personcentrerad omsorg. Vårdtagaren ska ha en genomförandeplan och en bedömning i olika nationella register, som senior alert och BPSD, och den ska följa vårdtagaren. Tyvärr är det vanligt att ha en genomförandeplan i hemtjänsten, en på dagverksamheten och ytterligare en vid korttid. Jag har sett att planer och bedömningar till och med ser olika ut, beroende på vilken personalgrupp som upprättat dem.

➜ Under väldigt många år har vi arbetat aktivt med kontaktmanskapet och den individuella genomförandeplanen. Så fort något behöver uppdateras eller ändras för den enskilde så planeras det om i genomförandeplanen. Vi följer och mäter nöjdheten genom öppna jämförelser och även där får vi ett redskap att se vilka områden vi behöver bli bättre på. Viktigt är att tänka att varje person är unik och har olika behov och att vi därför måste planera och utföra det nära omsorgsarbetet individuellt. Vi har dessutom verksamhetsmöten varje månad och där kan olika områden kring bemötande diskuteras och där skapas reflektionsmöjligheter.

➜ Mina arbetsgrupper arbetar inte enbart med personer med demens, så vårt arbetssätt genomsyrar all verksamhet oavsett anledningen till beviljade insatser. Genomförandet av insatserna är dokumenterat i en genomförandeplan. Vi arbetar med att hitta möjligheter för den enskilde att ge signaler till oss när våra insatser behövs.

Majoriteten av dem med en demensdiagnos hos oss kan inte själva påkalla hjälp med till exempel en larmknapp, därför använder vi t.ex. rörelse- och mattlarm, anpassade efter vilka behov och förmågor som den enskilde har.

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:42

Vad har blivit bättre inom demensvården sedan du började? ➜ När jag började inom äldreomsorgen fanns demensvården inom psykiatrin på landstinget. Idag har de demenssjuka sina egna lägenheter, ökat självbestämmande och mindre tvångsåtgärder.

Värdegrunden har slagit igenom och värderingar diskuteras i arbetsgrupper.

Bemötande är viktiga frågor som lyfts. Vi vårdar mer efter dagsform och behov än efter rutiner idag än vad vi gjorde då men här fin s det fortfarande utvecklingsmöjligheter. Vi lyfter att miljö är lika viktigt som medicinering. Vi pratar färger och ljusets påverkan på de symtom som förekommer.

Mycket är bättre!

➜ Allt! Kunskap om sjukdomen. Bemötandet.

Förklaringen är att det är först de senaste åren som verksamheterna pratar om demenssjukdomar och inte att människor är senila eller senildementa. Man vet också att det är ett samlingsnamn på många olika sorters sjukdomar som innebär kognitiva nedsättningar.

Dessutom har fokus skiftat från långvårdstänket, som prioriterade att tvätta vårdtagaren, sköta magen, äta och klä på och av sig, till att betrakta en demenssjuk som en människa med känslor och behov. Då prioriteras istället att personen mår så bra som möjligt i sin sjukdom.

➜ Det individuella tänkandet har växt fram på ett helt annat vis och såväl kunskap som förståelse om demens har ökat inom hela verksamhetsområdet. Insikten har också vuxit kring hur sårbar den enskilda personen är i sin sjukdom och hur ett rätt bemötande kan underlätta för den enskilde.

Boendenas utformning och byggandets roll har också blivit bättre och att utformningen av boendet har stor betydelse för att bidra till trygghet.

➜ Både kunskapen om mötet med människan och förståelsen för vilka speciella behov en person med en demenssjukdom kan ha har ökat. Det individuella arbetet med varje enskild person, att fokusera på att hitta lösningar för den enskilde oavsett svårigheter. Jag upplever att möjligheten att delta i samhällets utbud har ökat väsentligt även om du har en demenssjukdom. Det fin s också många tekniska lösningar som kan bidra till en bättre livskvalitet för den enskilde.

Vilken kompetensutveckling erbjuds din personal? ➜ All ordinarie personal ska ha läst Demens ABC, Demens ABC+ och Palliation ABC. Alla vikarier ska ha läst Demens ABC. Till våren ska alla läsa en kurs som heter Möte med anhöriga som genomförs i Jönköpings kommun. Utbildning som BPSD-administratör erbjuder vi till intresserade i arbetsgruppen. Alla medarbetare i verksamheten har gått en utbildning i Hot och våld. Önskar någon läsa demensspecialistutbildningen så blir jag superglad! Det är två av medarbetarna som precis tagit examen.

Där skulle jag önska att det fanns en större möjlighet att stötta under de praktikperioder som ingår i utbildningen.

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_tema_chefspanel_21621.indd 41

➜ Vi arbetar mycket med internutbildning och att lära varandra, eftersom vi är i en lärande verksamhet. Med det menar jag att vi alltid måste ställa oss frågan vad vi gör för att underlätta för vårdtagare och att hen ska må bättre.

Varje tillfälle att utbyta erfarenheter är en chans till fördjupad kunskap och nya verktyg. För 10 år sedan önskade personalen ofta bjuda in en föreläsare om en vårdtagare mådde dåligt i sin sjukdom, det hör jag aldrig idag. Däremot har vi skickat delar av personalen på utbildningar för att ta med sig i verksamheten. Personalen har stor kunskap och vi kan alla lära av duktiga kollegor.

➜ Vi ansökt hos Svenskt Demenscentrum om att stjärnmärka vår demensvård och det innebär att medarbetarna måste gå kurser, vilket är ett sätt att kvalitetsutveckla demensomsorgen. Vi arbetar mycket kring bemötandefrågor, erbjuder cirklar i lågaffekti t bemötande för att med utökad kunskap kunna bemöta på ett bra sätt. Ett annat område vi arbetar aktivt med och utbildar våra grupper i är måltider, att servera på rätt sätt, att duka och att hålla goda måltidsstunder som är viktigt för demensomsorgen.

➜ Tillsammans med kommunens demensanhörigförening försöker vi regelbundet bjuda in föreläsare. Kommunens demensteam är alla arbetsgrupper behjälpliga med handledning, råd och stöd när det behövs. Vi har BPSD-ombud i arbetsgrupperna och en av enhetscheferna i kommunen är utbildad instruktör. Vi använder oss också av kommunens och regionens demenssjuksköterskor för att höja omsorgsper­ sonalens kompetens. Något av det viktigaste är att diskutera runt varje enskild på gruppmöten så att alla i arbetsgruppen får kunskap om hur just den personen behöver bemötas.

41

2020-01-21 13:09:44

TEMA:

Demens

Vilka är utmaningarna i dialogen med anhöriga? ➜ De stora utmaningarna är anhörigas bristande kunskap och förståelse för de demenssjukas symtom, deras sorg och att de ofta befinner sig i en känsla av skuld över att de lämnar bort den demenssjuka till någon annan och inte klarat av att orka med situationen.

Många anhöriga är också rädda för hur det ska bli eftersom de ofta har läst allt negativt som fin s i medier om demenssjuka och hur de vanvårdas. De plågas av trötthet efter mycket vak nattetid och är fysiskt uttröttade efter mycket hjälp vid förflyttning och omvårdnadsarbete. Här kan det också finnas en känsla av att inte orka med att träff den demenssjuke, vilket i sin tur inte minskar skulden.

Medarbetarna får ofta vara bärare av alla dessa känslor och ta emot den frustation som dessa känslor ger.

En annan försvårande omständighet är sekretessen kopplad till den relation som anhöriga har med den demenssjuke. Vi kan inte utgå ifrån att det alltid är en bra relation och vi får heller inte säga allt, det kan vara svårt för anhöriga att acceptera.

42

20ALDRE1_tema_chefspanel_21621.indd 42

➜ Alla yrkeskategorier runt en

➜ Att stötta dem när deras

➜ Samtalet med närstående

demenssjuk person måste förstå att det är en sjukdom som gör att de närmast anhöriga mister sin man, fru, pappa, mamma mer och mer.

De egenskaper och personlighetsdrag som man en gång kanske förälskade sig i och uppskattade, försvinner successivt, vilket är en jättesvår situation. När vårdtagaren flyttar in på ett boende, så mister den anhörige rollen som vårdare och stöd. Det kan skapa en känsla av att inte längre vara behövd. Eftersom det är många förändringar är kommunikationen lika viktig som att närstående är delaktiga under hela sjukdomstiden och bra om vi kan stötta med utbildning och samtal.

Utmaningar är när vi som ger omsorg och anhöriga har olika syn på vad som är och blir bäst för vårdtagaren. Dit hör när närstående vill att vårdtagaren ska aktiveras, vara med på allt och inte sova på dagen trots en demensdiagnos som gör att hen behöver vila mycket för att kunna fungera så bra som möjligt under den vakna tiden.

Extra svårt är det om närstående inte vill ta till sig den kunskap som personalen har.

Men oftast tycker jag dialogen fungerar bra, men det bygger på just en tydlig kommunikation.

Det har funnits tillfällen där vi inte nått varandra, vilket inte gynnar någon.

Jag vill också poängtera respekten för självbestämmande. Vi ska och får inte göra något som går emot vårdtagarens vilja.

anhöriga blir demenssjuka, att förklara, skapa samförstånd och trygghet. Den äldre personen kan i sin sjukdom för vissa blir väldigt annorlunda mot sitt forna jag och det behöver vi prata om. Dialogen kan hjälpa den enskilde anhörige i förståelse för att kunna stötta sin närstående på bästa sätt och även kunna hantera sin egen sorg, kunskapen ger ofta mer trygghet i mötet. Vi har dessutom anhörigträffar och ska även starta nya anhörigråd för att få bättre och tätare dialog. Vi har anhörigcirklar på hemma­plan som brukar vara mycket uppskattade, att dela varandras historia brukar ge mycket för den anhörige.

är oerhört viktigt eftersom de inte längre kan kommunicera på samma sätt med den enskilde. Att bygga upp en relation är viktigt, eftersom de ofta blir någon form av företrädare för den enskilde.

Det är viktigt att ge kunskap runt hur demenssjukdomen kan påverka personen och hur den anhörige kan anpassa sitt bemötande. Svårigheterna kan vara när vi inte ser samma saker och samma behov hos den enskilde. I de fallen kräver det väldigt mycket av personalen, upplysande samtal, att förklara varför och hur vi arbetar. För närstående kan det vara svårt att se förmågorna som fin s kvar, eftersom man oftast ser dem som förlorats. Utmaningen ligger i att vi ska visa empati och förståelse samtidigt som vi måste anpassa insatserna efter den enskilde och inte efter de närstående. Kan vi få till ett gott samarbete är det alltid till gagn för den enskilde.

”De egenskaper och personlighetsdrag som man en gång kanske förälskade sig i och uppskattade, försvinner successivt, vilket är en jättesvår situation.”

Rikard Strömqvist

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:45

Rikskonferens

Kvalitet inom hemsjukvård och hemtjänst l l l l l l

Stockholm 5 mars 2020 Malmö 18 mars 2020

Patientsäkerhet i hemmet Våld i nära relationer Arbetstider, hälsa och hållbarhet Digitalisering i hemmet Hemmet som arena för rehabilitering Samordnad vård i ett fragmenterat landskap

Målgrupp: Chefer och personal samt övriga verksamma inom hemsjukvård eller hemtjänst Stockholm 5 mars 2020: Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm Malmö 18 mars 2020: Scandic S:t Jörgen, Stora Nygatan 35, Malmö

Bokning: kui.se/hemsjukvard2020

!

Bokatidigtpriser

Årets konferens sker i samarbete med Liber bokförlag.

Boken Hemsjukvård får du som deltagare utan kostnad.

Boka-tidigt-pris: 3 580 kr för bokning senast 26 dec 2019 Boka-tidigt-pris: 3 780 kr för bokning senast 23 jan 2020

UNIKA SMAKER MED BARA MAT

DESSERT / 10 PORTIONER

KOKOSRIS MED MANGO och kakaorostade solrosfrön

INGREDIENSER 750 g Kokosgrädde, Kung Markatta 500 g Vatten 2 g Salt ½ st Vaniljstång 250 g Grötris, Kung Markatta 400 g Tärnad mango 5 g Kakaopulver, Kung Markatta 100 g Solrosfrön, Kung Markatta 10 g Kokosolja, Kung Markatta 2 påsar Te, Friggs

20ALDRE1_hel_annons_21623.indd 43

TILLVÄGAGÅNGSSÄT T 1 Koka grötriset i kokosgrädde, vatten & vanilj 2 Mixa mango 3 Rosta solrosfröna på 170°C med kakaon och te i 10 minuter 4 Lägg upp gröten, toppa med sås och fröna

2020-01-21 13:09:30

ÅNGESTDRIVEN DUKTIGHET Den här boken är till dig som har en tillvaro där stress ofta är förekommande eller till dig som är sjuk, har varit sjuk eller undrar om du är på gränsen till att bli sjuk.

Den är också till dig som har en kollega eller en anhörig i riskzonen för utmattningssyndrom.

Selene Cortes utgår från sin egen sjukdomshistoria, från barndom till sina två sjukdomsperioder. Hennes personliga berättelse varvas med professor Marie Åsbergs kliniska perspektiv. Båda sätter också in utmattningssyndrom i en bredare samhällskontext.

LÄS MER & BESTÄLL PÅ GOTHIAFORTBILDNING.SE

20ALDRE1_hel_annons_21624.indd 44

2020-01-21 13:09:34

TEMA:

Demens

Diskussionsfrågor Hur rustat är samhället för demens?

Vågar du tala om sex på boendet?

Vilka kunskapsluckor finns om demens och kognitiv svikt?

Monika Forsman är Tidningen ÄO:s expert på grupphandledning. Hon är socionom, föreläsare, handledare och författare. Hennes specialområden är hur den nationella värdegrunden kan användas i praktiken och samtalet som verktyg i vardagen.

Vänd och läs Monika Forsmans diskussionsfrågor

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_diskussionsfragor_start_21897.indd 45

45

2020-01-21 13:09:25

TEMA:

Demens

Diskussionsfrågor Kunskapen måste öka

H

s 18–20

ANALYS. I artikeln ”Forskning söker gåtans lösning” konstateras att i väntan på ett fungerande läkemedel är ökad kunskap nyckeln till god omvårdnad. Det ställer höga krav på kompetens, kontinuitet och kunskap inom hemtjänsten, som är ett allt viktigare stöd för den växande gruppen med en demensdiagnos och deras anhöriga.

P l f

1 d m

1. Hur väl klarar samhället av att säkerställa en god omsorg för personer med demenssjukdomar/kognitiv svikt – idag och imorgon?

1 l

2. Vad inom hemtjänstens organisation i din kommun behöver förändras för att omsorgen ska vara personcentrerad och hållbar för personal, äldre med demens och anhöriga?

1 m

s 28–29

Hur självgående är s 36–39 din personal?

LEDARSKAP. Mandy Sajadi, chef för Riddarstensgårdens demensboende, berättar i intervjun att hennes mål är att personalen både vill och vågar fatta beslut. Med en genomtänkt ledarfi osofi har hon lyckats skapa ett boende där både personal och äldre trivs.

3. Vad i Mandy Sajadis fyra ledarskapsråd känns självklart för dig och vad inspirerar till förändring? Ta punkt för punkt och konkretisera vad råden skulle betyda i ditt vardagsarbete.

4. Sista ledarskapspunkten har värdegrunden som utgångspunkt och hjälp i kniviga situationer. Hur och i vilka forum hjälper värdegrunden till att lösa svåra förhållningsfrågor?

Vågar du tala om sex? s 33–34

RIKTLINJER. Gunilla Matheny menar att den demenskunskap som redan finns äcker långt även för att lösa sexuellt utåtagerande beteende. Men personal behöver stöd i att reflektera över egna värderingar och förhållningssätt. En lämplig utgångspunkt är WHO:s definition av sexualitet som ett grundläggande mänskligt behov.

20ALDRE1_diskussionsfragor_21898.indd 46

VERKTYG. Svensk demensomsorg går på export genom Swedish Care International. Andra länder efterfrågar såväl ökad kunskap om bemötande som ledarskap och organisation.

8. Om du ser tillbaka på demensvårdens utveckling i Sverige sedan du började i äldreomsorgen – vad är det viktigaste som uppnåtts på följande punkter: ➜ kunskap ➜ daglig drift

R U b

➜ rutiner och verksamhetsplaner

1

➜ ledarskap

➜

6. Personal bör sträva efter att sexuella uttryck får finnas och uppmär sammas. Vad skulle detta kunna innebära på dina enheter?

➜ organisation

➜

Jämför gärna ditt svar med chefspanelens svar.

➜

7. Vilken hjälp i diskussioner med personal och anhöriga skulle du kunna ha av WHO:s definition v sexualitet?

9. I din egen verksamhet, vad behöver utvecklas ytterligare?

1 ”

5. Sexuella utåtagerande beteenden ses som obehagliga problem som hanteras på samma sätt som andra icke önskvärda beteenden. Kommentera resonemanget.

46

Silviamodell på export

➜ förhållningssätt

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:09:41

➜

TEMA:

Demens

Hur ser du på utvecklingen?

PERSPEKTIV. Panelen är enig om att ny kunskap om demenssjukdomar utvecklat såväl omsorgen som ett personcentrerat förhållningssätt. Självklart finns det fortfarande utmaningar och dit hör bland annat dialogen med anhöriga.

10. Tibrochefen Rikard Strömqvist lyfter ambitionen att samma personal följer den äldre i olika omsorgsformer för att verkligen jobba personcentrerat. Hinder/ möjligheter?

11. Panelen lyfter vikten av ett kollegialt lärande. Hur gör du för att möjliggöra lärande i vardagen?

12. Vad behöver din personal för stöd/kompetens för att kunna kommunicera med anhöriga när åsikterna går isär om den äldres behov och insatser?

s 40–42

s 22–26

Handläggaren i fokus BISTÅNDSBEDÖMNING. Åsa Craftman, lärare på Sophiahemmet och före detta biståndshandläggare, anser att biståndsbedömningen blivit svårare genom att många med en demensdiagnos bor kvar hemma. Men med ökade kunskaper kan handläggare ge ett bättre stöd för både den drabbade, personal och anhöriga.

15. Silviahemmet har fyra kriterier för biståndsbedömning vid demenssjukdom.

Hur tror du att de kan underlätta?

16. Vad skulle behöva förändras för att nå en mer demensanpassad biståndsbedömning?

Kollegialt lärande REPORTAGE. Stortorp är ett av Svenskt Demenscentrum stjärnmärkt äldreboende.

Utbildningsmodellen innebär att delar av personalen genomgått en stjärinstruktörsutbildning och i den rollen håller utbildningar för sina kollegor.

13. Vilka för- och nackdelar ser du med detta upplägg för ➜ brukaren?

s 30–31

➜ stjärninstruktören? ➜ arbetsgruppen? ➜ organisationen?

14. Lars-Ebbe Larsson varnar i slutet av artikeln för att missa de som är tysta och ”gömmer sig”. Hur stor är risken för att detta sker och hur motverkas det?

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_diskussionsfragor_21898.indd 47

47

2020-01-21 13:09:44

500:-

rabatt för dig som är prenumerant

Konferens • 14-15 maj 2020 • Piperska muren • Stockholm

CHEF I ÄLDREOMSORGEN Förändringsarbete, hållbart yrkesliv och konflikthantering

Nominera årets chef i äldreomsorgen!

Vi tror på att lyfta det goda ledarskapet och därför vill vi utse Årets chef i äldreomsorgen. Du kan hjälpa oss genom att nominera en person vars ledarskap har det där lilla extra.

Läs mer och nominera på www.gothiafortbildning.se/ chef-i-aldreomsorgen. Vinnaren presenteras på konferensen.

Kontakta: anmalan@gothiafortbildning.se, tel: 08-4622670 för att utnyttja erbjudandet som prenumerant.

Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

20ALDRE1_uppslag_internannons_21950.indd 48

2020-01-21 13:09:32

20ALDRE1_uppslag_internannons_21950.indd 49

2020-01-21 13:09:33

24 april 2020 • F7 Möten & Konferens • Stockholm

BISTÅNDSHANDLÄGGAREN I FOKUS ORD. PRIS 4.6 90

Nyckelspelare i äldreomsorgen

PERSON / R K

4 3

GÅ BETALA FÖR

UR PROGRAMMET

Ta hjälp av aktuell rättspraxis Katarina Lindblad

Äldres psykiska ohälsa Agnes Mellstrand

Utmanande samtal Jakob Carlander

Anmäl dig här www.gothiafortbildning.se/bistandshandlaggaren

20ALDRE1_hel_annons_21627.indd 50

2020-01-21 13:09:52

Forskning

Ledarskapsutveckling funkar på hemmaplan LEDARSKAP. En allt snabbare förändringstakt ställer högre krav på både ledare och medarbetare att utveckla sina kompetenser, och organisationer att utveckla sina processer. Men kompetensutveckling behöver inte enbart handla om traditionella kurser, visar forskning från Jönköpings universitet. Istället kan det med fördel också ske i det dagliga arbetet. Till exempel genom en förändring av arbetsuppgifter och roller eller organisatoriska förändringar.

Det framgår av ett forskningsprojekt som pågick mellan 2017–2019 med forskare från Högskolan i Jönköping och Malmö universitet. Projektet undersökte möjligheterna till att systematiskt utveckla ledarskapet och samtidigt utveckla företagens förmåga att hantera en komplex omgivning.

Studien gjordes i samverkan med

företagen Sandvik, Svenska Spel och NCC i samband med deras organisationsförändringar.

EN SLUTSATS i studien är också att det finns tt växande intresse för det som kallas kollektivt ledarskap. Då syftar man inte på den formella ledaren, utan ett ledarskap som fördelas över flera individer i en grupp eller ett större kollektiv. I den meningen handlar ledarskapsutveckling om kollektivets förmåga att samverka och utöva ledarskap tillsammans.

Ett sammanfattat resultat av studien, enligt forskarna, är att en central uppgift för en ledare – utöver att leda och bidra till verksamhetens mål – blir att kontinuerligt och systematiskt stödja både sin egen och kollegornas utveckling och utveckling av det kollektiva ledarskapet.

När blir din arbetsplats Stjärnmärkt?

Genom en utbildningsmodell från Svenskt Demenscentrum kan verksamheter inom äldreomsorgen bli Stjärnmärkta.

Läs mer på www.stjärnmärkt.se

Läs mer!

Kjellström, Stålne, Törnblom, 2019, Nya perspektiv på individuell och kollektiv ledarskapsutveckling i komplexa organisationer, Working Reports, 01.

Regeringen inrättar äldreforskarråd POLITIK. Regeringen har beslutat att inrätta ett råd där forskare med särskild kompetens inom äldreområdet kommer att ingå. Syftet med rådet är att främja dialog mellan regeringen och forskare inom området.

– Jag är glad över att vi får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.

Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger per år.

Nytt fokus på demens hos urfolk DEMENS. Urfolk runt om i världen är långt mer utsatta att drabbas av demens än övrig befolkning i majoritetssamhällena de lever i. Det visar forskning från länder som Kanada, USA och Australien. Enligt Nordens Välfärdscenter finn det i princip ingen samlad forskning eller kunskap om hur samer och inuiter med 51

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_forskning_notis_21629.indd 51

demens i Norden har det.

Därför har centret inträttat ett temanätverk för demens och urfolk. Nätverket ska identifiera beh v för ny forskning, kompetenshöjande insatser samt översättning och anpassning av diagnostiseringsverktyg till samiska språk och grönländska.

NR 6 2019 TIDNINGEN ÄO

51

2020-01-21 13:09:39

FÖR DIG SOM MÖTER PERSONER MED DEMENSSJUKDOM OCH KOGNITIV SVIKT

NYHET!

DETTA ÄR DEMENS

PALLIATIV VÅRD VID DEMENS

Fakta om en folksjukdom

Johan Sundelöf & Petra Tegman

Margareta Skog

STÖD VID DEMENSSJUKDOM OCH KOGNITIV SVIKT

KOMMUNIKATION OCH DEMENSSJUKDOM

En handbok i bemötande

Ökad förståelse i samtal och möten

Jane Cars & Beata Terzis

Margareta Skog

LÄS MER & BESTÄLL PÅ GOTHIAFORTBILDNING.SE

20ALDRE1_hel_annons_21630.indd 52

2020-01-21 13:09:47

3 x smar ta podd ar Så här i februari har vardagen ofta tagit udden av den där första krispiga energin som det nya året brukar ge. Här är tre poddar du enkelt kan klämma in i morgonrusningen, tvättstugan eller på gymmet som kan ge en liten energikick.

1. Mellan raderna Två röster om läsning som lyckas blanda högt och lågt, läsning och lyssning på ett väldigt roligt och intelligent sätt som gör att man får en känsla av att hänga med i samtiden (och alldeles för många boktips). Samtalet förs mellan Los Angeles-baserade journalisten Jeanette ”Peppe” Öhman och pr-kvinnan Karin Jihde i Stockholm och har kommit ut varje vecka sedan 2015, så du kan frossa på utan risk för att komma ikapp.

2. Dumma människor Om vi är så rationella som vi tror – varför beter vi oss ofta så korkat? Det är utgångspunkten för podden Dumma människor, där jämställdhetskonsulten Lina Thomsgård samtalar med psykologen Björn Hedensjö om populärpsykologi och mänskligt beteende. Lite oklart om du garanterat känner dig smartare efteråt, men åtminstone lär du inse A. Vidden av sina egna begränsningar, B. Att du inte är ensam om dem och C. Något om hur du kan bli lite mindre korkad.

3. Digitalsamtal Det finns en oerhörd män d poddar för dig som vill hänga med i digitaliseringsfrågor, men inte lika många som vänder sig till en intresserad allmänhet. Digitalsamtal sätter teknikutvecklingen i ett samhällsperspektiv och det finns ver 200 avsnitt att grotta ner sig i. Innehållet bygger på intervjuer med olika experter av frilansjournalisten Anders Thoresson, specialist på it-utveckling, och Carl Heath, utbildningsdirektör på forskningsinstitutet RISE.

TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_efter_jobbet_21631.indd 53

Svenskar shoppar loss KONSUMTION. Sve-

rige hör till värstingarna när européerna konsumerar. Enligt SCB, Statistiska centralbyråns, årliga rapport över hushållens konsumtion låg Sverige 8 procent över snittet för de 28 EU-länderna år 2018. Det är en svag minskning jämfört med tidigare år. Listan toppas även i år av Luxemburg, som ligger 44 procent över genomsnittet.

I en mer global jämförelse står alla Europas länder för en resursförbrukning som inte är hållbar. Enligt Global Footprint Networks senaste sammanställning, som publicerades sommaren 2019, lever genomsnittet av EU-invånarna som om de förfogade över 2,8 jordklot. Svenskarnas konsumtion motsvarar fyra jordklot.

”Vad tusan håller ni på med era bortskämda snorungar?

Jag är er drottning.”

DN:s tolkning av Buckingham Palaces reaktion efter beslutet från prins Harry och hustrun Meghan om att delvis lämna kungahuset.

53

2020-01-21 13:10:08

Krönika: Amelia Adamo

Får jag ta katten med mig in på boendet?

D

3 x tv-s e-

et var med tungt hjärta jag beslutade att min katt Caruso skulle lämna jordelivet. Allt på grund av mitt oregelbundna leverne och Carusos nervösa rädsla för andra människor.

Istället siktar jag nu in mig på att i framtiden få bli med vårdkatt. Det finns ju vårdhundar som re elbundet klappas av landets gamla på Sveriges olika äldreboenden. Hundarna har en dokumenterat god effe t, men nu är det dags att slå ett slag för katten, som är betydligt mer ovanlig inom vård och omsorg. Orsaken kan vara att katten inte används för klappstunder utan är mer tänkt att faktiskt ha sitt boende på äldreboendet och bli en del av hemmet.

Susanne Gaje heter kattkämpen nummer ett som försöker att beskriva kattens förmåga att sprida glädje och välbefi nande. Hon är pensionerad civilekonom och utredare inom riksdagsorganisationen och kom 2019 med boken Kattliv på äldreboende – så har katterna det.

I SUSANNE GAJES rapport framgår det tydligt att där katter är välkomna sprider de en skön känsla av mys. Men inte bara det, katten på soffan skapar en lugn och fin tämning som är både tröstande och läkande. Där beskrivs också hur boende på äldreboenden som har katt går och tittar efter kissemissen när den inte kommit in på kvällen. De har fått någon att bry sig om.

Jag känner så väl igen mig i omtanken. Alla gånger jag ropade på Caruso när mörkret fallit och han inte kom in, oron under natten och hur underbart det blev när jag hörde hans jamande på morgonen. Jag har mått så bra av att klappa hans päls, höra hans ljudliga spinnande och känna hur dopaminpåslaget, eller var det oxytocinhormonet, spred lycka. Den känslan vill jag uppleva igen och därför ska jag sannerligen välja ett boende som tillåter katt.

Robotkatter finns på demensboenden och det är säkert ett utmärkt surrogat för allergiker. Dyrare och lättare än en levande.

Men jag vill ha en livs levande katt som rör sig och inte bara spinner när jag klappar.

Själv har jag nyss skrivit en framtidsfull-

54

20ALDRE1_kronika_aa_21632.indd 54

makt, men lägga till en rad om att mina söner ska veta att mamma absolut vill bo med katt. Jag vill åter gosa med en katt och höra det belåtna spinnet. Särskilt om jag är lite orörlig eller har drabbats av demens.

Hur är det idag? Jo, hund på äldreboenden är accepterad, men katten ses av flera i Su anne Gajes rapport som något mer problematisk. Det är inte allergiproblem som är det stora katthindret, utan mer hur personal och enhetschefer ställer sig. I en del fall handlar det också om kultur. Personal från kulturer där det är helt främmande med en katt som husdjur med plats i säng och vardagsrum kan känna både rädsla och uppfatta katten som ohygienisk. Men det finns fa tiskt katter på boenden– inte många – och där såväl personal som boende bara har glädje att rapportera.

OM 15-20 år är det kanske min tur att fly ta in på ett särskilt boende och en hel del är nog då förändrat. Kanske får byråkrater som förordar att arbetsplatsen i första hand ska vara lättskött och inget annat inte lika mycket gehör. Och kanske slipper jag och andra höra: – Men hur skulle det se ut om alla fick sina personliga kr v tillgodosedda?

Ja, det är väl just det katten handlar om. En hund som kommer några timmar, får kärleksklappar och ger glädje för att sedan promenera hem, är förstås enklare att hantera för personalen.

Frågan är hur personliga våra önskningar får vara.

Kan vi kräva att personal ska tömma kattlådor?

I DEN bästa av mina framtidsdrömmar ligger en katt på min sängkant, sprider värme och mervärde till mig, såväl som till andra boende och Mejla personalen. Frågan är mig om drömmen slår in. a!

gärn

amelia.adamo@gothiafortbildning.se

NR 1 2020 TIDNINGEN ÄO

2020-01-21 13:10:04

Nominera bästa chefen

TIDNINGEN

Stipendium på 50 000 kronor!

PRENUMERERA

Föreningen GOTT LEDARSKAP i Demensvården delar årligen ut ett stipendium för att stimulera det goda ledarskapet. Målet är att bidra till att demenssjuka får bästa tänkbara omsorg.

Senast ari 9 febru 0 2 0 2

Var med och nominera en första linjens chef som leder ett särskilt framgångsrikt demensboende. Stipendiet skall användas till personlig kompetensutveckling.

Alla kan nominera. Du kan vara medarbetare, anhörig, chef, politiker eller någon annan som upplevt ett särskilt fint boende var som helst i Sverige.

På hemsidan kan du läsa mer och komma med ditt förslag. Senast 9 februari 2020! www.gottledarskap.nu

1 099 kr (ex moms) för 6 nr/år Kontakt: aldreomsorg@gothiafortbildning.se 08-4622670 GEN TIDNIN

#4 / 2019

/

Magasine

TIDNIN

chef som är t för dig

TIDNINGEN

Magasinet för dig som är chef

#6 / 2019

/ Årgång

GEN

Magasine

t för dig som är chef

35

Årgång 35 #5 / 2019 / Årgång 35

Amelia Adamo

Ska besvä : rligast vinna ?

A:

TEM

Peng

ar Amelia Adamo:

Klickdemokratin en farlig fälla

o: Amelia Adam t är ett Hur myckeliv värt? gammalt

TEMA

Alkohol

inistern Välfärdsm atusen vill höja st

BO HEJ LSKO

”Personer med demen gör alltid si tt bästa” s

1 000 RÖSTER:

Lena Halle

ngren

För och emot att jobba inom äldreomsorgen

Ung i omsorgen TEMA

äldreomsorg_6_

2019_10.indd

V ELVÉN :

1

2019-11-26

MISSA INTE NÄSTA NUMMER

TEMA:

11:55

Kommer

8

april

FÖRÄNDRINGSARBETE

Utbildningar i matallergi Utbildningar i livsmedelshygien, allergikost och hållbara och allergikost. måltider m.m.

Vi erbjuder utbildningar anpassade till er som arbetar i vård och omsorg, online eller på plats hos er.

www.bergstrom-hellqvist.se TIDNINGEN ÄO NR 1 2020

20ALDRE1_flera_annonser_nesta_nr_21633.indd 55

55

2020-01-21 13:09:52

Art.nr 720764

POSTTIDNING B

Gothia Fortbildning c/o Xzakt Kundrelation AB Fältskärsleden 10, 802 80 Gävle

Jag har fått tillbaka energin att leva och är inte längre rädd för att sätta i halsen.

Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott samtal - en stund som blir en av dagens höjdpunkter.

När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att hitta ett nytt sätt att leva.

Med konsistensanpassade produkter och utbildning skapar Special Foods matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den vanliga maten. De finns i ett brett utbud för att kunna varieras efter den vanliga menyn och väcka en slocknad aptit.

Special Foods produkter finns att beställa via ICA-butiker, MatHem.se och grossister.

För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller specialfoods@se.findus.com.

Du hittar oss även på specialfoods.se

20ALDRE1_baksida_annons_21634.indd 56

Upplev skillnaden

2020-01-21 13:09:53