Barkåkrabladet Skapelsen
8 Café Tisdag i Skälderviken
10 Barn, familj & ungdom
12 Gudstjänster våren 2026
14 Musiken
16 Franciskus "Guds lille fattige"
18 Hållplats: Livet
20 Varför gör vi så? Triduum
22 Kyrkogårdsförvaltningen
23 Såhär når du oss
24 Korsordet
©Barkåkra församling
Vår 2026
Ansvarig utgivare:
Per Gyllenör
Redaktion:
Martina Slater, redaktör och layout
Per Gyllenör, ansvarig utgivare
Mats Bengtsson, idé och innehåll
Peter Jonsson, korrektur
Omslagsfoto: Janko Ferlič
Tryck: Tryckaren i Engelholm
Nästakommernummer ut i slutet av maj!
Den som sänder in material, text och bild, anses medge digital lagring och godkänna ändring av material och publicering. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och korta ner texterna. Materialet publiceras även på internet. FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM! @barkakraforsamling
Skapelsen
I det universum som vi kan nå med våra instrument anser sig dagens astronomer kunna räkna med att det existerar hundra miljarder galaxer med 100 miljarder solar i varje. Det är tal som överskrider det fattbaras gränser. Någonstans bland dessa myriader glödande klot, i utkanten av en i sammanhanget mikroskopiskt liten galax finns det stoftkorn som är mänsklighetens hem. ”Vi måste frigöra oss från den högmodiga föreställningen att vi är något unikt i skapelsen” skriver författaren, riksdagsmannen och miljödebattören Rolf Edberg 1966 i I spillran av ett moln som jag hittar i antologin Av samma stoff som stjärnor. ”Människan är inte unik”, skriver Edberg och menar att människan blott är ett slumpmässigt resultat i evolutionens process. ”Vi råkade bli den här planetens mest framgångsrika rovdjur”, inte mer än så.
Det har aldrig funnits någon paradisets lustgård varifrån vi härstammar, menar Edberg, människans ursprung är något annat och inte märkvärdigare än amöbans, eller vilket gruskorn som helst i universum. Människan har ingen särställning. Edbergs resonemang är logiskt, för i grund och botten finns det något orimligt i föreställningen att det skulle finnas en skapelsens Gud som på något
Ju
större vi lär oss att universum är, och hur små vi själva är, desto större framstår Guds gränslösa kärlek.
sätt skulle vända blicken till ett tvåbent djur på en planet, så liten i jämförelse med universums väldiga vidder att hon gränsar mot ett intet. Att en Gud som skulle vara alltings ursprung skulle se till oss i all vår obetydlighet är en närmast omöjlig tanke. Att vi som inte är mer än stoff skulle ha en särskild plats i en sådan Guds väldiga avsikter – är det inte den hybris som de gamla grekerna varnade oss för? Eller avslöjar det i själva verket något om en sådan Guds väsen och gränslösa kärlek till sin skapelse – då han förbarmar sig över det allra minsta och stiger ner just där med hela sin lidelse?
Edberg lockar fram en tanke hos mig: Ju större vi lär oss att universum är, och hur små vi själva är, desto större framstår Guds gränslösa kärlek. Kanske borde vi frigöra oss från föreställningen att vi är ett intet och förstå hur svindlande unika vi i själva verket är, i stället för tvärt om. Kanske är kärleken, skapelsens fundament och inte stoff som driver planlöst i ett bottenlöst universum. Det ger perspektiv på kyrkans uppgift som är att sprida kärlek i världen.
Herde Per
Foto: Anders Nilsson
Fotoutställning i påsk med Jarl von Schéele
"Jag är född i Malmö och bor sedan länge i Ängelholm. Som aktiv ornitolog började jag fotografera fåglar 1971. Mitt bildarkiv idag domineras av naturbilder på såväl stort som smått men rymmer även kulturbilder från mina resor. Fåglar är fortfarande favoritmotiv. Som pensionär kan jag nu på heltid fotografera, arbeta med mina bilder, hålla föredrag, leda fotokurser och göra utställningar. En eller ett par utrikesresor per år brukar jag göra bl.a. för att få inspiration och hämta material till föredrag. Annars söker jag helst mina naturmotiv i hemmamarkerna i Skåne." jarlvonscheele.se Barkåkra församlingshem ÖPPETTIDER:
2/4 Skärtorsdag Vernissage 14-17
3/4 Långfredag 11-18
4/4 Påskafton 11-17
5/4 Påskdagen 11-17
6/4 Annandag påsk 11-17
Pilgrimsvandringar våren 2026
21 mars Starby – Össjö
3 april Tåssjö - Långfredagsvandring
6 april Ausås – Emmausvandring
18 april Munka Ljungby – Tåstarp
2 maj Båstad – Hov
16 maj Hov – Torekov
30 maj Vejbystrand – Grevie
Föreningen ansvarar för transport tillbaka till startplatsen. Anmälan behövs ej, varje vandrare tar med egen dryck och mat.
Kontaktperson: Linn Björklund: 0706-83 26 40 eller linnbjorklund70@gmail.com sanktathoraspilgrimsled.se
Foto: Jarl von Schéele
Stort tack
TACK alla företag och privatpersoner för vinstbidrag till Actlotterierna på våra julmarknader i Vejbystrand och Skälderviken!
• Bjäre fisk & skaldjur
• Husets Must AB
• ICA Vågen Vejbystrand
• ICA Källan Skälderviken
• Järnvägsmuséet i Ängelholm
• K.G. Hanssons Handelsträdgård
• Margretetorps Gästgifvaregård
• Lilla Hults trädgård
• Ljusfabriken Ängeltofta
• Nilsson's restaurang - cateringevenemang
• Restaurang Nimt Valhall Park
• Sjöholms bageri
• Skafferiet på slottet
• Vejbystrands MassageMaria Toft Soares
Tack också alla ni som köpte lotter! Alla intäkter går oavkortat
Påskmarknad
Under fastetiden 18 feb - 2 april pågår insamlingen till Act – Svenska kyrkans internationellaarbete. På
Midfastosöndagen den 15 mars har vi i kyrkans vapenhus en liten påskmarknad med försäljning av bröd, fastlagsris m.m. som hör fastan och påsken till. Den startar efter högmässan. Vill du bidra med något hembakat till försäljningen så är det varmt välkommet. Kom med ditt bröd och lämna det till oss strax innan mässan eller lämna det på pastorsexpeditionen på fredagen innan mellan kl 9-12 och kl 13-14.
Midfastosöndagen infaller mitt i fastan. Söndagens latinska namn är Laetare, ”Gläd dig”. Det påminner om att midfastosöndagen är en rastplats under fastetidens ökenvandring, och gudstjänsten firas med en särskild glädjeton. Söndagens tema är Livets bröd och för tanken till nattvardsbrödet och Jesus som sa: ”Jag är livets bröd”. Nattvardsbrödet bryts symboliskt i mässan för att inspirera till medmänsklighet och ett fortsatt brytande och delande av bröd i vardagen. Ofta är detta en söndag med brödförsäljning i kyrkan.
Be kreativ!
Skapelsen - Creatio
Creatio betyder att skapa något eller producera något. I en bred teologisk bemärkelse eller teori, skulle man kunna säga att vi som är kristna, men även muslimer eller judar, är kreationister. Detta innebär att vi tror på en Gud som skapat världen ur ingenting, av fri vilja. Gud är förbunden med sin skapelse. Med kärlek och omsorg upprätthåller Gud den, men samtidigt ger oss människor ansvaret att förvalta, ta hand om, leva av och leva med den. Gud är själv oskapad och ställer sig utanför det skapade.
Det finns vissa saker som jag i stort sett alltid varit fascinerad och förbluffad av. Det är hur saker och ting fungerar eller inte fungerar. Ser vi runt omkring oss är själva skapelsen både fantastiskt överväldigande och många gånger skrämmande. Är det "naturliga urvalet" som, genom observationer och upprepningsbara fakta som mutationer, adaption, genflöde och olika artbildningar, visar på sanningen? Tänk bara på hur vår komplicerade kropp fungerar. Tänk att så många komplicerande funktioner verkligen fungerar eller tvärtom när funktionerna av olika anledningar inte fungerar eller försämras. Det är många gånger ett under att allt fungerar, naturens myckenhet, återskapande, balans och förändring. Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla!
Se på vår natur, hur allt balanseras eller försöker att eftersträva balans. Kretsloppet som raffinerat fungerar om det får fungera ostört. Störs den finner den nya vägar. Skönheten och grymheten i naturen, svagheten som möter styrkan, kraften som möter det svaga som finner nya vägar att finnas till, att leva och fortplanta sig.
Vårt ursprung skildras på olika sätt i vår värld och i våra världsreligioner. Det är många gånger intressant att ta del av. Går det att förena Darwins evolutionsteori med en kristen, religiös tro? Finns det en Gud eller en kraft som kan påverka vår omgivning, natur, livet på jorden? Går allt att förklara med vetenskapliga teorier? Går religion och vetenskap att kombinera? Är vetenskap en ny religion? Frågorna är viktigare än svaren! För alla i stort sett, vet redan svaret. Svaret är Jesus! Men?
Hur vår värld skapades och hur vår miljö och vi uppkom, finns det olika teorier om. Det blir ibland en diskussion i vetenskap och tro. Vad är rätt och vad är fel? Kan vi verkligen svara på den frågan? Är vår skapelseberättelse sann eller är det en symbolisk skildring av vad som hände? Ibland diskuterar t ex icke-teologer begrepp som Kreationism. Den ismen handlar om en värld skapad av intet, av en personlig gud men har olika modeller hur skapelsen kom
till. Ser vi kreationismen i den kristna kontexten blir det en sammanvägning både av bibeltolkning (exegetik) och de naturvetenskapliga rönen. Enkelt uttryckt: vi skapar modeller genom att tolka uppgifterna i bibeln om skapelsen och tolkar uppgifterna i de naturvetenskapliga rönen och sedan ser hur dessa två modeller samverkar. Lägg till alla variabler som måste tas till i beräkningen. Mycket intressant.
En annan teori som lyfts fram är intellektuell design, som också är en typ av kreationism. Men det stämmer inte riktigt, för den teorin försöker inte skapa en sammanhållen modell av exegetisk och naturvetenskaplig kunskap. Alltså ingen egentlig kreationism utan en vetenskaplig teori inom biologin. Olika delar av tillvaron, tex inom biologin visar tecken på att vara designade med avsikt. Det fungerar inte så med evolutionsteorin, om arternas utveckling, kan man lite slarvigt säga. Skapelsemodellen bygger inte på bibeln eller naturvetenskapen utan naturvetenskapens metod. Det handlar om att förstå naturvetenskapliga fakta och se de ur ett designperspektiv. Vetenskapliga samfundet avvisar Intellektuell design som pseudovetenskap. Man kan säga att vi kristna, våra muslimska och judiska vänner, är kreationister. Inom den katolska och de Lutherska kyrkorna och den judiska traditionen tror vi på en teistisk evolu-
tion som innebär att evolutionsteorin och Guds skapelseverk går att förena.
Samtidigt är det alltid nyttigt att kunna ifrågasätta teorier, vetenskapen som råder här och nu. Det är aldrig fel med oliktänkande som kan och vågar tänka annorlunda. Du som kristen! Undersök och läs gärna om de olika modellerna som jag mycket enkelt har beskrivit, välj den som modell som man finner stämmer bäst med din tro, din bibel och vetenskapen. Det är otroligt intressant. Tänk på att du kan möta andra kristna med olika och andra uppfattningar! Det är så härligt med skapelsen! Den upphör aldrig!
Med en önskan om nytt skapelseår och en ny, av oss människor, du och jag, förbättrad välförvaltad jord och skapelse! Vi lever på hoppet!
"Se, hur det spritter i buskar och grenar, av liv och av dans, av liv och av dans i den härliga vårsolens glans!" (strof ur Glad såsom fågeln)
Vi är förvaltare av skapelsen... Vi ses! Rom 1:20 och Pred 3:11
MATS BENGTSSON DIAKON
Foto: Peter Jonsson
CAFÉ TISDAG I SKÄLDERVIKEN
Tisdag 10 mars kl. 14.00-16.00
FRAMTIDSFULLMAKTER OCH VIKTEN
AV ATT HA KLARA PAPPER
Trygghet vid sjukdom och dödsfall. Vilka handlingar bör du ha för att skapa trygghet för dig själv och dina anhöriga?
Stina Fridlund, med lång erfarenhet som bankjurist med inriktning mot familjejuridik och privatekonomiska frågor ger tips om vad du bör tänka på i livets olika skeden.
Tisdag 14 april kl. 14.00-16.00
På ett 40-tal platser, i drygt 20-tal länder, runt om i världen finns SKUT. (Svenska Kyrkan i UTlandet) Mia Gyllenör har arbetat på några av dessa. Genom bild och sång berättar hon för oss om sina erfarenheter.
Tisdag 12 maj kl. 14.00-16.00
MELLAN STIGLUCKOR OCH RAUKARSTRÖVTÅG PÅ GOTLAND OCH FÅRÖ
Detta program innehåller bl a besök på ett antal medeltidskyrkor, utflykter till flera narturreservat från Langhammaren i norr till Hoburgsgubben i söder. Och inte minst till Storsudret med apollofjärilar och Lars Jonssons konstmuseum med fåglar. Av och med Jarl von Schéele, naturfotograf och föreläsare.
Foto: Privat
Foto: Privat
Foto: Jarl von Schéele
Gudstjänst, tro & gemenskap
4 tisdagskvällar
Barkåkra kyrka kl. 19.00 3 mar-7 apr-5 maj-2 jun
Vill du veta mer om gudstjänstens symbolik och historia? Då kan du vara med i vår grupp för vuxna i Barkåkra kyrka under våren.
Den kristna gudstjänsten är en tvåtusenårig tradition som är levande och firas runt om i hela världen. Under fyra tillfällen under våren kommer vi att djupdyka i några av gudstjänstens symboler och riter för att förstå mer av varför vi gör som vi gör. Gudstjänst, tro & gemenskap är en grupp för vuxna och kräver inga förkunskaper. Det är öppna kvällar för alla som är intresserade. Varje träff handlar om en av de fyra huvuddelarna i gudstjänsten.
Samlingen - tisdag 3 mars kl. 19.00
Ordet - tisdag 7 april kl. 19.00
Måltiden - tisdag den 5 maj kl. 19.00
Sändningen - tisdag den 2 juni kl. 19.00
Alla träffar är i Barkåkra kyrka. Välkomna!
Kyrkoherde Per Gyllenör
Välkommen till vår barnverksamhet!
Nu är 2025 slut och vi har haft ledigt över jul och nyår med familj och vänner. Året som gått har varit roligt då massor av barn har börjat i våra barngrupper.
Våra grupper är allt från Lillkyrkis
0-5 år med föräldrar upp till unga vuxna i ”Hållplats Livet” - 18-25 år.
Vill du vara med går du in och kikar på vår hemsida svenskakyrkan.se/ barkakra/barn-och-familj eller anmäler dig direkt via QR-koden.
Vid frågor, vänligen hör
av dig till en av oss:
ANNA PERSSON
Församlingsassistent anna.persson@ svenskakyrkan.se 0735-02 66 93
JOHAN ITZIGEHL
Församlingspedagog johan.itzigehl@ svenskakyrkan.se 0703-96 22 94
MARIA HERRLIN
Kyrkomusiker/barnkör maria.herrlin@ svenskakyrkan.se 0702-75 29 54
Familjemässa
Den 12 april kl. 10.00 är det familjemässa i Barkåkra kyrka. Barn som är 6 och 9 år får sin barnbibel under mässan. Vänligen kontakta Johan Itzigehl om du vill komma och hämta din bibel. Barnkören medverkar med sång i mässan. Efteråt bjuds det på fika!
Välkommen till vår barngrupp – Kyrkskoj! Där leker vi, pysslar, bakar och målar. Vi fikar och avslutar alltid med en berättelse från barnens bibel. Kyrkskoj är på torsdagar 13.30-15.00 i Skäldervikens församlingshem. Vi hämtar barnen på skolan.
Efter Kyrkskoj fortsätter
Barnkören 15.00 till 15.30 för er som vill sjunga. Vi startade barnkören under hösten och avslutade terminen med Luciatåg i Barkåkra kyrka. Nu har vi startat igen 2026 men det finns alltid plats att vara med.
Kyrkskoj 7-9 år/Barnkör 7-12 år
KYRKBIO
Ungdomsgruppen bjuder in till Kyrkbio onsdag kväll den 18 mars i Vejbystrands församlingshem. Förutom film för barnen bjuds det på snacks och festis. Välkomna!
17.00 (för de minsta)
18.30 (från 7 år)
Foto: Alex Giacomini
Barnkör?
Kontakta
Maria H!
GUDSTJÄNSTER
MARS
1 11.00 2:A SÖNDAGEN I FASTAN VISITATIONSOBS! Ängelholms kyrka HÖGMÄSSA
Biskop Johan Tyrberg m. fl. 4 08.30 Anna Waitman/Maria Herrlin MORGONMÄSSA 8 10.00 3:E SÖNDAGEN I FASTAN HÖGMÄSSA
Anna Waitman/Maria Herrlin 11 19.30 Anna Waitman VARDAGSMÄSSA OBS! Vejbystrands Församlingshem
15 10.00 MIDFASTOSÖNDAGEN HÖGMÄSSA
Per Gyllenör/Titti Ertsborn Fastemarknad med brödförsäljning
22 10.00 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG MARIAMÄSSA
Per Gyllenör/Mia Gyllenör 29 10.00 PALMSÖNDAGEN HÖGMÄSSA
Anna Waitman/Titti Ertsborn Vejbykören medverkar
APRIL
2 19.00 SKÄRTORSDAGEN SKÄRTORSDAGS-
Musik och sång av Titti Ertsborn
Carpe Nova & Johan Sandberg medverkar med sång
Anna
VÅREN 2026
Per
Bibelutdelning
Barnkören
Barkarollerna
Musik i gudstjänsten
Söndag 29/3
Högmässa kl. 10.00
Vejbykören
Anna Waitman/Titti Ertsborn
PÅSKEN 2026
Skärtorsdag 2/4
Skärtorsdagsmässa kl. 19.00
Sång av Titti & Mats
Per Gyllenör/Anna Waitman
Titti Ertsborn
Långfredag 3/4
Långfredagsgudstjänst kl. 10.00
Carpe Nova
Johan Sandberg, tenor
Per Gyllenör/Titti Ertsborn
Söndag 12/4
Familjemässa kl. 10.00
Barnkören
Per Gyllenör/Maria Herrlin
Söndag 19/4
Högmässa kl. 10.00
Vejbykören
Anna Waitman/Titti Ertsborn
Söndag 26/4
Högmässa kl. 10.00
Barkarollerna
Anna Waitman/Maria Herrlin
Ons. 4 mars VÄLGÖRENHETSKONSERT 18.30 i samarbete mellan Rotary Ängelholm-Bjäre och Barkåkra församling
Barkåkra vokalensemble
Tycker Du om att sjunga, tag då chansen och kom och sjung med oss i Barkåkra vokalensemble på torsdagar i Barkåkra kyrka kl: 18: 00-20:00
Vi behöver sångare i alla stämmor!
Varmt välkommen!
Hälsar körledare
Maria Herrlin
Foto: Maria Herrlin
Vårkonsert
20 maj kl 19.00
Barkåkra kyrka
Daniel Bentzen
Carpe Nova
Benjamin Sandberg
Jonas Kjärulfsgård
Titti Ertsborn
Guds lille fattige ” ”
2026 firar kyrkan världen runt ett alldeles särskilt jubileum. 4 oktober 2026 är det 800 år sedan den helige Franciskus dog. Som en del av firandet ställdes hans reliker ut i februari i Basilikan i Assisi. Svenska kyrkans kyrkomöte beslutade 2024 att även Svenska kyrkan skulle stå bakom Franciskusåret. Franciskus (1181–1226) som grundade munkorden Franciskanerna levde i staden Assisi i Italien. Franciskus är ett av de mest kända och omtyckta helgonen i katolska kyrkan.
Helgonen har alltid haft en särskild plats i kyrkans historia och i vanliga troendes liv. Ett pedagogiskt syfte med helgon som förebilder är just att de inte är Jesus eller halvgudar. Helgonen visar med sina liv att vi vanliga dödliga också kan göra stor skillnad och bidra till det goda. På det sättet kan helgonen fungera som vägvisare och stigfinnare för oss andra.
Vad är det då för vägar och stigar som Franciskus pekar på? Franciskus hoppade en gång ner från sin häst och omfamnade en leprasjuk. Han tillbringade sedan stora delar av sitt liv bland människor i utanförskap. Vilka hästar behöver vi stiga ner från för att se människor omkring oss? Franciskus pratar inte om djur och natur utan till dem. Det sägs att han predikade för fåglarna. Vad lär han oss om vår relation till skapelsen? Vad säger djuren och vattnet och solen till oss när vi börjar lyssna? Franciskus var också poet och skrev den kända Solsången. Slå upp psalmen 23 i psalmboken så hittar du texten där. Franciskus inspirerar oss att uppskatta musik och lovsång i kyrkan. Franciskushälsningen är Pax et bonum – fred och allt gott.
Att verka för fred och ickevåld är att arbeta i Franciskus anda. Fred byggs inte av vapen utan av människor – som Franciskus. Som när Franciskus under brinnande korståg sökte upp den muslimske sultanen och sökte samtal och förståelse. Det sägs att de blev vänner med ömsesidig respekt för varandra.
Sankta Clara var en av Franciskus medarbetare fylld av mod och visdom. Hon grundade den kvinnliga delen av Franciskusorden. Vi strävar efter att vara en jämställd kyrka. Hur är vi det? Franciskus kom från en förmögen familj och blev riddare och deltog i krig. Han gjorde upp med sitt förflutna och hittade en ny inriktning i livet i enkelhet och solidaritet med fattiga och sjuka.
Franciskus kallades ”Guds lille fattige”. Kan vi som enskilda och som kyrka leva mer solidariskt, mer i ödmjukhet och enkelhet? Uppe i bergen ovanför Assisi drog sig Franciskus regelbundet undan för att leva och be i stillhet. Kraften kommer inifrån i bön och samtal med Gud. Franciskus kan inspirera oss till andlig fördjupning och mognad. Stress och utbrändhet hotar vårt samhälle på alla nivåer och även vår kyrka. Vart drar vi oss tillbaka? Var finner vi vår återhämtning och vila?
Den som googlar runt lite kan hitta mycket om Franciskus på nätet. Böcker finns det gott om att läsa och inspireras av. Den helige Franciskus tankar, levnadssätt och livsöde har påverkat europeisk kultur, andlighet och samhällsvärden mer än de flesta. Varför inte unna dig lite fördjupning om Franciskus under detta jubileumsår?
PER GYLLENÖR, KYRKOHERDE
Ungefär en gång i månaden träffas gruppen Hållplats: Livet i prästgården i Barkåkra. Det är en grupp som i nuläget består av ca 10 unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Vi äter tillsammans, umgås, har olika aktiviteter, pratar om tron och studerar bibeln. I slutet av maj åker vi på vårt första läger tillsammans. Text & foto: Anna Waitman
Hållplats:
Några av ungdomarna är också ungledare och konfirmandledare. Sist vi träffades passade jag på att fråga Linnea, Emilia och Elinor några frågor:
Vad det är som gör att ni vill vara engagerade som unga ledare?
- Det är kul att komma ut och träffa olika människor och i församlingen får man tex träffa både de anställda och konfirmanderna, säger Linnea.
- Gemenskapen! fyller Emilia i direkt. Och när olika generationer träffas i församlingen och man kan hjälpa till. De äldre brukar uppskatta mycket när vi yngre hjälper till.
- Att få dela med sig av sin tro, och att få inspirera andra till att fundera över sin tro, säger Elinor.
Får ni möjlighet att i kyrkan göra det ni vill i era uppdrag?
- Ja, svarar Emilia. Om man inte får göra det man tycker är kul är det lätt att man slutar, för då känns det för mycket som skolan. De andra två håller med.
Varför är ni med i Hållplats: Livet?
- Det är trevligt att träffa både nya människor och sådana man reda känner, menar Linnea. Man får pusta ut en stund. Man känner sig lugn. Det är något helt annat än livet i övrigt.
- För att det är kul! säger Emilia. Det är kul att träffa folk i sin egen ålder i kyrkan!
-Gemenskapen! fyller Elinor i.
Att få träffa och lära känna nya människor!
Livet
På bilden från vänster bakre raden Emilia, Theo, Erik, Ebba, Linnea. Sittande Linnea, Elinor, Lova och Melker.
Foto: Martina Slater
Triduum
Triduum
är latin och betyder tre dagar. Ordet syftar på de tre dagarna i stilla veckan: Skärtorsdag, Långfredag och Påskdag. Dessa tre dagar hör intimt samman. De gudstjänster som firas under dessa dagar kan ses som en enda gudstjänst som gestaltar ett sammanhållet drama. På Skärtorsdagens kväll samlar Jesus sina lärjungar till en påskmåltid i övre salen i ett hus i Jerusalem. Det blir den sista måltid som Jesus och lärjungarna äter tillsammans. Jesus säger till lärjungarna att varje gång de äter måltiden ska de göra det till minne av honom. Brödet är hans kropp och vinet är hans blod. På Jesu uppmaning firar kyrkan denna måltid - nattvarden - över hela världen än i dag. När Jesus avslutar måltiden lämnar en av lärjungarna salen. Det är Judas som beger sig till templet för att berätta för tempelvakten var Jesus befinner sig. Detta är vad Skärtorsdagsmässan gestaltar. Den avslutas med att kyrkan försänks i mörker och människor lämnar kyrkan i stillhet.
På natten har översteprästerna och stora rådet överläggningar. De har länge velat fängsla Jesus och ställa honom inför romersk rätt och nu har de chansen. De betalar Judas för hans förräderi och beger sig till den trädgård där Jesus och lärjungarna övernattar. Jesus fängslas och efter en korrupt rättegång avrättas han genom korsfästelse. Detta gestaltas i Långfredagens förmiddagsgudstjänst. Det är den enda gudstjänst under året då prästdräkt och altarkläden är svarta. På kvällen firas gravläggningsgudstjänst, vilket är en stilla, meditativ andakt som firas under enkla former. Sedan följer lördagen som är vilodag. För en del är det en stilla dag, för andra är det en dag då man
samlas till påskbord med familj och vänner. Kanske får barnen påskägg med godis denna dag. Enligt kristen sed sparas dock påskalammet till söndagen. Under lördagen firas ingen gudstjänst.
Under natten till påskdagen firas Vigilia i kyrkan. Det är en stämningsfull gudstjänst som inleds utomhus med tändande av påskljuset - ett stort ljus som symboliserar att något håller på att hända i den grav där Jesu döda kropp är lagd. Det tända påskljuset bärs in av en präst i den helt nedsläckta kyrkan. Församlingen följer efter och trevar sig fram i mörkret. En ensam stämma sjunger en månghundraårig hymn vid påskljuset. Församlingen bär handljus som tänds. Snart tänds hela kyrkan upp och Jesu uppståndelse från döden proklameras. Gudstjänsten slutar i glädjeton. Jesus har uppstått från de döda! ropar prästen. Ja, han har sannerligen uppstått! svarar församlingen.
Dagen efter firas påskdagens högtidliga mässa med budskapet om vad som hände på natten då Jesus lämnade graven och livet återvände. Det är en gudstjänst som handlar om hur livet alltid segrar över döden och det goda alltid är starkare än det onda. Det är den sista av de tre heliga dagarnas gudstjänster. Den som deltagit i firandet under alla de tre dagarna triduumhar fått uppleva hela påskdramat. Välkommen att fira triduum i din kyrka i Barkåkra.
PER GYLLENÖR KYRKOHERDE
För att gynna den biologiska mångfalden fortsätter kyrkogårdsförvaltningen 2026 med att plantera perenner, buskar och träd som på olika sätt hjälper de pollinerande insekterna.
Vi planterar i redan befintliga planteringar men utökar även växtbeståndet på återlämnade gravplatser. Allt för att sprida blommande växter över hela kyrkogården.
På kyrkogården och ytorna runt om sker all ogräsrensning manuellt, detta för att vara så skonsam som möjligt mot naturen.
Vi ser framemot en ny växtsäsong 2026 och hoppas det blir en bra balans mellan regn och sol.
Väl mött!
Kyrkogårdsförvaltningen Barkåkra kyrkogård
Glad Påsk önskar personalen i Barkåkra församling!
Foto: Martina Slater
Foto: Unsplash
Såhär når du oss
Riktnummer: 0431- till nummerserien 44 54 osv.
FÖRSAMLINGSVERKSAMHET
Kyrkoherde
Per Gyllenör 070-575 61 83
Komminister
Anna Waitman 070-202 58 53
Kyrkomusiker
Titti Ertsborn 070-242 35 02
Kyrkomusiker
Maria Herrlin 0702-75 29 54
Diakon
Mats Bengtsson 070-580 51 14
Diakon
Cecilia Holmstrand 073-316 91 21
Bergman
Församlingspedagog
Johan Itzigehl 0703-96 22 94
Vik. församlingsassistent
Anna Persson 0735-02 66 93
Församlingsvärdinna
Eva Olsson 070-396 22 93
Församlingsvärdinna
Jessica Wehlin 073-326 60 91
FÖRTROENDEVALDA
Kyrkorådets ordförande
Margaretha Ekelund 073-968 24 90 Svensson
Kyrkofullmäktiges ordförande
Åsa Winkler 070-647 12 28
BEGRAVNINGSÄRENDEN M.M.
Gravskötselavtal m.m.
Peter Jonsson 44 54 70
Kyrkogårdsförvaltning 44 54 81
Kyrkogårdsföreståndare
Peter Andersson 070-597 99 58
Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare
Johan Engström 070-253 52 73
Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare
Cecilia Svensson 070-396 22 32
FÖRSAMLINGSEXPEDITION
Kansli 44 54 70
Peter Jonsson 070-828 37 82
Nina Granqvist 073-520 21 06
Ekonomi
Linda Sterner 0703-44 53 22 Åse Sjöstrand 0703-32 84 69
Kommunikatör/HR-admin
Martina Slater 076-870 59 00
BESÖKS- OCH POSTADRESS
Barkåkra församling
Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm
Telefon: 44 54 70
Mail: barkakra.forsamling@ svenskakyrkan.se
ÖPPETTIDER
Måndag-fredag kl. 9 - 12 och 13 - 14. Helgdagar stängt. Öppettiderna kan variera beroende på semester eller dylikt. Vid bokning av förrättning eller lokaler, kontakta expeditionen. svenskakyrkan.se/barkakra
korsordet
Presentkort till de tre vinnare som vi lottar bland de rätta inskickade lösningarna.
Skicka till: Barkåkra församling
Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm
Märk brevet: ”Korsordet”
Eller fotografera av och mejla till: barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se senast 13 mars.
OBS: ange postadress i mailet!
Korsord: Per Gyllenör. Förra numrets bildgåta: GOTTEGRIS MED POLKAGRIS Bild: Giotto (c.1266-1337) Louvre, Paris, France / Bridgeman Images