Issuu on Google+

Nummer 5-2013

Tidningen Branschföreningen

Sverige har torv av högsta Europaklass Torvens konkurrenskraft i ny rapport

Många möttes på Höstmöte i Göteborg

Sid 3-4

Sid 4-5



Temasidor om energitorv Sid 8-10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

1


Branschföreningen

Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Sidney Jämthagen, frilansjournalist Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Thomas Merlöv, ScanPeat Läs mer på www.svensktorv.se Svensk Torv Holländargatan 17 111 60 Stockholm tfn 08 441 70 73

Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt.

Styrmedlen gynnar kol Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda vad konsekvenserna blir av en eventuell utfasning av torven ur elcertifikatssystemet. Svensk Torv har gjort en egen utredning som visar att de olika styrmedlen; koldioxidskatt, elcertifikat och utsläppshandelssystemet nu leder till mer användning av fossilt kol i kraftvärmeverk. De faktorer som påverkar är att koldioxidskatten sänkts för fossila bränslen, att priset på kol och utsläppsrätter har sjunkit kraftigt och att ett stort antal anläggningar förlorade sina elcertifikat 2012. För de anläggningar som fasats ut ur elcertifikatssystemet är kol nu billigare än både biobränsle och torv. Viktiga fördelar med sameldning av torv och biobräns-

len är att torvinblandning ger minskad risk för beläggningar i pannornas värmeöverföringsytor och minskad risk för sintring. Dessutom kan pannorna köras med högre ångtryck med torvinblandning tillsammans med biobränslen. Resultatet blir att man får ut en högre effekt ur det insatta bränslet med lägre utsläpp som följd. Det vore därför direkt felaktigt, ur både klimat- och användningssynpunkt, att inte ha torven kvar i elcertifikatssystemet. Det ger fel signal till kraftvärmeföretagens ansvariga att ifrågasätta torven. Det visar också på en okunskap hos beslutsfattarna vilket gör att besluten kan få en helt motsatt verkan – att fossila bränslen konkurrerar ut torv – ett långsamt förnybart och lokalt bränsle. Läs mer om detta i rapporten om torvens

konkurrenskraft i detta nummer. Läs också våra temasidor om torvens klassificering på energiområdet. Önskar våra läsare en god jul och ett gott nytt 2014. Trevlig läsning!

Claes Rülcker

Medarbetare på Svenskt Torv Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan www. svensktorv och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid. E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Foto denna sida: Orasis Foto

Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare.

Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: magnus.brandel@svensktorv.se

Visste du att... dikade orörda torvmarker släpper ut växthusgaser som påverkar klimatet. Detta utsläpp kan upphöra om torven skördas och marken görs om till skog eller fågelsjö. På detta sätt avbryts ett utsläpp av växthusgaser samtidigt som den biologiska mångfalden förstärks.

2

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013


Förändringar i styrmedel gör kol billigare än torv och biobränsle Torvanvändningen har kraftigt minskat i Sverige och för att få en överblick har Branschföreningen Svensk Torv låtit sammanställa en oberoende rapport om energitorvens konkurrenskraft. Den visar att de ekonomiska styrmedel som reglerar användningen av energitorv är av stor betydelse och att de varierat mycket under de senaste åren. Författare till rapporten ”Översiktlig bedömning av torvens konkurrenskraft” är Anna-Karin Hjalmarsson på Miljökraft. Hon är civilingenjör med lång erfarenhet från energioch miljöbranschen och specialiserad på styrmedel kopplade till energisektorn. - Det har varit en turbulent period för energitorven där styrmedlen påverkat utsläppsrätterna och priset har fluktuerat. Elcertifikaten och skatterna har också ändrats mycket under de senaste tio åren vilket har gjort att torven fått en mer osäker situation, konstaterar Anna-Karin Hjalmarsson. Torvanvändningen har minskat till häften, från ca 4,3



TWh per år till nuvarande 2 TWh per år. Den största delen av energitorven kommer från Sverige, men importen har ökat och uppgår nu till ca 1,4 TWh av den sammanlagda förbrukningen. Huvuddelen av energitorven används i kraftvärmeverk, anläggningar som samtidigt producerar el och värme. 2004 infördes så kallade elcertifikat och förbränning av torv för elproduktion är berättigade till dessa i godkända anläggningar. Ett år senare, 2005, infördes inom EU ett handelssystem med utsläppsrätter och utsläpp från förbränning av torv kräver utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet. Ökat pris på utsläppsrätter har större negativ effekt på torv än kol eftersom utsläppsfaktorn som fastställts för torv i systemet är högre än för kol. Detta gör att det fossila bränslet kol billigare än torv vid förbränning. ”Det är viktigt för torvens konkurrenskraft att fortsatt vara berättigat till elcertifikat”, framhåller Anna-Karin Hjalmarsson i rapporten. Ytterligare en sak som påverkar energitorvens konkurrenskraft är avvecklingen av koldioxidskatten för bränslen som omfattas av handel med utsläppsrätter. Det har ökat konkurrenskraften för kol jämfört med torv i kraftvärmeanläggningar.

Text: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan: Gustav Kron/ giverton.se

Anna-Karin Hjalmarsson, Miljökraft, är författare till rapporten ”Översiktlig bedömning av torvens konkurrenskraft” Foto: Ingrid Kyllerstedt

Forts. nästa sida

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

3


Forts. Förändringar i styrmedel...

Användningen av olika bränslen och möjligheten att ersätta bränslen är till stor del anläggningsspecifika och beror på vilken förbränningsteknik som används. Konstruktionen av bränslehanteringen och vilka bränslen det finns miljötillstånd att elda är också faktorer som påverkar valet av olika bränslen. Torven har positiva effekter vid sameldning med biobränslen generellt och medför högre effekt, vilket också har betydelse i detta sammanhang då det stärker torvens konkurrenskraft. Samtidigt minskar ökade kundkrav på att fjärrvärme ska ge låga koldioxidutsläpp konkurrenskraften. ”Att torv definierats som fossilt bränsle vid beräkning av påverkan på växthuseffekten minskar dess konkurrenskraft genom bland annat kundkrav vid försäljning av fjärrvärme och el”, konstaterar Ann–Karin Hjalmarsson i rapporten.

Styrmedel som påverkar konkurrensen mellan bränslen Styrmedel

Olja

Kol

Biobränslen Torv

Nej

Nej

Ja*

Ja *

Ja

Nej

Ja

INTÄKT Elcertifikat KOSTNAD Handel med utsläppsrätter Ja Energiskatter -koldioxidskatt

Ja

Ja

Nej

Nej

-energiskatt

Ja

Ja

Nej

Nej

-svavelskatt

Ja

Ja

Nej

Ja

* i anläggningar som är certifikatsberättigade

Många utmaningar för att få torven accepterad Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Thomas Merlöv

Årets höstmöte samlade ett tjugotal personer från medlemsföretagen som tillsammans med deltagarna i Svebios Energidagar hade ett varierat utbud av föredrag att välja på. Vid den gemensamma middagen lockade en limricktävling fram mångas kreativa sidor. Höstmötet kallas den årliga två dagars sammankomsten för Branschföreningen Svensk Torvs medlemsföretag. Sedan förra året arrangeras det på samma plats som Svebios Energidagar. I år var platsen strax utanför Göteborg. Medlemsföretagen inom energitorv kunde under första dagen välja mellan Svebios seminarier och branschföreningens eget program där de flesta föredragen handlade om odlingstorv och torvtäkter. Den andra dagen ägnades åt interna frågor och diskussioner. Annika Ryegård, handläggare vid Naturvårdsverket, berättade om läget för den nya prövningsvägledningen för lokalisering torvtäkter som ska vara klar i början av 2014. - Vi har tagit fram en prövningsvägledning för att Naturvårdsverket har en utpekad roll i torvförordningen och inte har möjlighet att

4

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

gå in i alla prövningar som rör torvtäkter. Vi får många vägledningsfrågor från Länsstyrelsen och syftet med vägledningen är att bidra till en gemensam bedömningsgrund vid prövning av torvtäkter, sade Annika Ryegård. Prövningsvägledningen ska också bidra till arbetet med bra lokaliseringar av torvtäkter och förklara och tydliggöra Naturvårdsverkets roll. Till grund för prövningsvägledningen ligger en våtmarksinventering som gjorts under 25 år. Den är landsomfattande och byggd med en enhetlig metodik vilket ska underlätta för en jämförbarhet av ärenden i hela Sverige.

”Det är otroligt viktiga saker vi tagit upp som kommer ha stor betydelse för arbetet med att korta ansökningstiderna. Det var intressanta föredrag och att vi fick träffa Naturvårdsverkets handläggare var bra eftersom det är viktigt att vi få till en kommunikation med dem.”

Regina Jönsson, projekteringsansvarig vid Neova


Torbjörn Claesson, ordförande i Branschföreningen Svensk Torv, redogjorde på Höstmötets andra dag för läget för torven. Brist på acceptans är en av de största utmaningarna i framtiden. - En av de största utmaningarna vi har är att torvproduktion anses vara ett problem för den biologiska mångfalden. För energitorven är utmaningen att torv anses vara ett fossilt bränsle vilket gör att energibolagen lämnar torven samtidigt som det finns en risk för att man återgår till fossila bränslen som kol, sade han. Och hur ska Svensk Torv bemöta detta?, löd frågan från åhörarna. Under mötet presenterades flera initiativ för att öka acceptansen för torv. En av dem var att klarlägga och redovisa torvbrukets klimatfördelar. Att undersöka om växthusgasutsläppen från dikade torvmarker kan bli lösningen för ökad torvanvändning var ett annat initiativ som diskuterades. Ett annat var att RPP-certifieringen, som idag enbart görs för odlingstorv, bör kompletteras med en certifiering även för energitorv. En intensifierad spridning av information om torv i Sverige och EU för att öka acceptansen för torv var också ett förslag som diskuterades på Höstmötet. Jenny Malmkvist, miljökonsult vid WSP, informerade deltagarna i publiken om ett erbjudande till alla medlemsföretag som tagits fram. Det innebär att branschföreningens medlemmar kan få en timmes kostnadsfri rådgivning av WSP:s miljökonsult eller miljöjurist. Medlemmarna kan exempelvis få rådgivning när det gäller ansökan och prövning av tillstånd till torvtäkt samt tips på vilka utredningar som kan vara nödvändiga och andra frågor som rör täktverksamhet. Den kostnadsfria rådgivningen för medlemsföretagen innefattar inte restid och utlägg som till exempel reseersättning. Dessa liksom övriga utlägg, t ex material från Lantmäteriet, debiteras medlemsföretaget. - Vi är mycket nöjda med att kunna erbjuda detta som en ny medlemsförmån och hoppas att våra medlemmar ska vända sig till WSP och få hjälp med allt från tillståndsprövningar och miljökonsekvensbeskrivningar till juridisk expertis inför domstolsförhandlingar, sade Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv.

”Jag är jättenöjd, bara att få ta åt sig och träffa människor i branschen är en lyx”

Mikael Norberg, EOn, Örebro



Åsa Perlerius, Neova och Ann-Cathrin Eklund, Neova

Torbjörn Claesson, Neova samt ordförande i Svensk Torv

Mats Andersson, Econova

Leif Olsson, Neova

Robert Wedmo, ScanPeat

Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv

Ulf Lindqvist, Jämtkraft

Claes Rülcker, Svensk Torv

Rita Larsson, Neova

Claes Bohlin, Hasselfors Garden

Göran Andersson, Econova

Anders Kroon, Södra

”Det var intressanta saker som kom fram. Naturvårdsverkets presentation var bra och viktig”

Jan Burvall, bränsleansvarig, Skellefteå Kraft

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

5


ScanPeat AB

Export av ren torv till odlingar i Europa Text: Sidney Jämthagen och Ingrid Kyllerstedt Foto: ScanPeat

Thomas Merlöv, drifts- och försäljningsansvarig, och Berit Wirandi, kanslist, på en hög av blocktorven som produceras på ScanPeat ABs anläggning i Strömsnäsbruk.

6

ScanPeat AB producerar torv av högsta klass. Det visade ett test som den holländska certifieringsorganisationen RHP genomfört. Idag är ScanPeatgruppen en av Sveriges största producenter av blocktorv som främst används inom trädgårdsnäringen. Substratet är gift- och ogräsfritt och det mesta exporteras.

försäljningsansvarig vid ScanPeat AB. Det höga betyget som ScanPeats blocktorv fick av RHP har stor betyRHP Horticulture delse för förtroendet för produkten. Blocktorven är certifierad av RHP. - Vid testet utvärderades och analyseDet är ett kvalitetsmärke för subrades bland annat vattenupptagningsstrat som garanterar kvaliteten i hela förmågan och hur väl fukten bibeproduktionskedjan, från skörden hölls. Man konstaterade även att det av torven till förädlingen av produvar stora skillnader mellan blocktorv centen. Certifieringen ger tillstånd och fräs- och harvtorv, då blocktorI ScanPeat AB ingår fem torvproatt använda etiketten med ”RHP ven fick betydligt högre betyg, säger ducerande företag i södra Sverige; Horticulture” på förpackningen vilket Thomas och förklarar hur skörden av Hyltetorps Torv, Mullmäster, Söfför konsumenter och odlare visar att blocktorven går till. tesmåla Naturtorv, Ulvö Torv samt torven uppfyller olika kvalitetskrav. Blocktorven skärs ur mossen i hela UnitedPeat. Företagen verkar både ScanPeats blocktorv har olika torvblock med en specialmaskin. på egen hand och tillsammans inom kunder. Plantskolor, yrkesodlare och Blocken staplas därefter för hand på ScanPeat AB. grossister är de som konsumerar mest pallar, täcks med plast och får sedan På ScanPeats egen anläggning i blocktorv. torka. Därefter transporteras torven Strömsnäsbruk i Småland produceras till förvaring under tak för vidare förblocktorv och odlingssubstrat som - Främst exporterar vi till yrkesodlare ädling. Blocken delas sedan och siktas består av siktad blocktorv som maski- och grossister i Holland och Italien, och torven blandas med olika ämnen nellt blandats med olika komponenberättar ThomasMerlöv, drifts- och som till exempel kalk och gödning.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

ter. Av produktionen går 60 procent på export.


”Receptet” varierar beroende på vad som ska odlas. - Våra odlingssubstrat är kundanpassade efter de blommor och växter som de ska användas till, exempelvis har vi en blandning för julstjärnor och en annan för vårblommor och för hallonbuskar och äppelträd levererar vi andra substratblandningar på siktad blocktorv, berättar Thomas Merlöv. Varför är blocktorven så bra för odling? - Blocktorven har bättre vattenupptagningsförmåga än fräs- och harvtorven. Det beror bland annat på att blocktorven innehåller fler hela vakuoler; tunna sugrör som transporterar vatten, syre och näring i torven. Man kan säga att det är krukans lunga. Om dessa tunna rör bryts sönder förlorar torven sina positiva egenskaper därför är skördetekniken helt avgörande, förklarar Thomas Merlöv. ScanPeat-gruppen söker ständigt nya mossar eftersom efterfrågan är större än tillgången.

För svenskt torvbruk och för alla som behöver torv, är det nödvändigt att hitta nya lämpliga torvmossar och att tillstånd till torvbruk ges. Torv är en fantastisk resurs då torven har egenskaper som gör den oumbärlig för jordförbättring i växthus och trädgårdar och oerhört värdefull som till exempel strö i stall och ladugårdar, säger Thomas.

ScanPeat AB ScanPeat består av ScanPeat samt följande företag: Hyltetorps Torv, Mullmäster, Söftesmåla Naturtorv, Ulvö Torv samt UnitedPeat. Antal anställda: 9 personer, 30 säsongsanställda. För information se www.scanpeat.com

Torv kan också användas istället för hyvelspån i hästboxarna, fodertorv till smågrisar, fiber i naturmaterial, ekologiskt byggnadsmaterial och som sanerings- eller filtermaterial. Inom svinnäringen har det visat sig att torvfodret gör att grisarna mår och växer bättre samt att utsläppen av kväve i stallets luft minskar kraftigt. - Marknaden av torvfoder till grisar är liten idag, men eftersom torvfodret visat sig vara så bra för grisarna skulle vi rent teoretiskt kunna exportera hela årsproduktionen av torv till Danmarks enorma svinuppfödning, konstaterar Thomas Merlöv.

En av ScanPeats torvtäkter.



Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

7


TEMA ENERGITORV

Hur torven klassificeras är den centrala energifrågan Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Orasis Foto

Det finns mycket som talar för att klassificera torv som ”ett långsamt förnybart biomassabränsle”. I de fall detta inte accepteras bör torv klassas som ”torv”. I denna artikel presenteras de politiska besluten i Sverige och EU som gjort att torvens roll i energisystemet förblivit oklar. Är torven förnybar och vad innebär en sådan klassificering för torvbranschen samt hur har diskussionen om torvens klassificering sett ut inom EU.

Detta är tre centrala frågor som belyses i dessa artiklar där Magnus Brandel, projektledare vid Branschföreningen Svensk Torv, ger bakgrunden till diskussionerna som handlar om torv ska betraktas som ett förnybart biomassabränsle. Artiklarna baseras på en presentation som Magnus Brandel gjorde för vid Baltiska Torvproducentföreningarnas Forum i Vilnius den 5 september 2013. En del av innehållet har även publicerats i en artikel i IPS tidskrift, Peatlands International hösten 2013.

Olika synsätt skapar förvirring Text: Magnus Brandel

Den finska så kallade Crillrapporten fastslår att torv kan klassificeras som ett biomassabränsle och den svenska torvutredningen säger att torven är en förnybar resurs. Samtidigt finns det beslut inom EU som talar emot detta, vilket gör torvens energiposition oklar. I ett uttalande i EU-kommissionen (Generaldirektoraten för Forskning, Energi och Miljö) från år 2000 där man diskuterade huruvida torv skulle omfattas av en CEN-standard för biobränslen står att torv inte är ett biobränsle. Torvmarker är skyddade under habitat-direktivet och kommissionens åsikt var att inte främja produktion av torv i Europa. Bortsett från detta kan länder där torvproduktionen är hållbar välja att ta fram egna nationella standarder för torv. Men eftersom de naturliga förutsättningarna för torvproduktion inte är lika i alla länder bedömde kommissionen att framtagande av europeisk

8

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

standard som en potentiell konflikt med sin politik rörande bevarandet av natur. Den finska regeringen beställde år 1998 en studie som skulle utreda klassificeringen av torv i relation till trädbränslen och fossila bränslen (Crill P, Hargreaves, K and Korhola A. 2000) kallad Crillrapporten. Rapporten slog fast att torv kan klassificeras som ett biomassabränsle för att skilja ut det från biobränslen som trädbränslen samt fossila bränslen som kol. Till skillnad från fossila bränslen, fast i likhet med biobränslen, är biomassabränslen förnybara. Men beroende på den långa tidsperiod som krävs för att bygga upp en torvtäkt, som är möjlig att skörda, så bör torv - i jämförelse med trädbränslen - betraktas som ”ett långsamt förnybart biomassabränsle”.

samarbetsorganisation i energifrågor, utvärderade torv i sin årliga utvärdering av medlemsländernas energipolitik år 2002 gjorde de följande uttalande: ” Förnybara bränslen är bränslen som erhålls från naturliga processer som fylls på kontinuerligt. I sina olika former utvinns de direkt eller indirekt från solen eller ur värme som genereras djupt ur berggrunden.” Infogad i definitionen är energi utvunnen av sol, vind, biomassa, geotermi, vattenkraft samt havets resurser och biobränslen och vätgas utvunna från förnybara resurser. IEA betraktar i dagsläget inte torv som en förnybar resurs.

Den svenska torvutredningen från samma år (SOU 2002:100, s.29) fastslog att torv är en naturlig resurs som är varaktig och förnybar och kan karaktäriseras som ett långsamt förnybar biomassabränsle i linje med När International Energi Agency, IEA, den finska Crill-rapporten. i Paris, som är OECD – ländernas


TEMA ENERGITORV

Torvens oklara klassificering – ett problem Det finns fyra faktorer som mer än andra påverkar torvens klassificering som förnybart. Den oklara situationen som idag råder gör att torvens ställning som bränsle är problematisk. Mot den politiska och historiska bakgrunden kan man fråga sig vilka som är de viktigaste faktorerna för att bedöma om torv är förnybart eller inte. Dessa är följande: •



Tidsdimensionen – Crillrapporten och den svenska torvutredningen hänvisar till att tiden för förnybarhet är längre än för trädbränslen. Konflikt med biodiversitet – EU-kommissionen slår fast att torvproduktion kommer i konflikt med EUs habitatdirektiv och därför inte bör klassas som ett biobränsle. Torv är en rikligt förekommande resurs – i den svenska torvutredningen står också att torv är en rikligt förekommande resurs, vilket var ett av argumenten för att bedöma torv som ett långsamt förnybart biomassabränsle.

Oklar klassificering. I IEA preciserar inte varför man varken klassificerar torv som förnybart eller fossilt.

Den avgörande frågan är om torv förnyas och därmed är ett förnybart bränsle. Vi kan slå fast att torv är en resurs som förnyas, men att tiden för förnyelse är längre än för trädbränslen. Vi kan också konstatera att torv inte klassificeras som ett biobränsle eller ett förnybart bränsle i linje med EUs förnybarhetsdirektiv RES samt EUs system för handel med utsläppsrätter EU ETS. Å andra sidan har inte EU eller IPCC klassificerat torv som ett fossilt bränsle. Därför kan torv klassificeras som ”torv” men inte fullt ut som ett ”biobränsle”, enligt EUs terminologi, utan som ”ett långsamt förnyelsebart biomassabränsle”. Crill-rapporten spelar en viktig roll i detta sammanhang.

märksammas och hanteras i EU. Från och med 2011 har EUs energioch klimatpolitik förändrats då vi fått en ny EU-kommission i Bryssel. Europeiska rådet (EUs statsministrar eller motsvarande) beslutade i februari 2011 att EUs strategi fram till 2050 skall vara pådrivande till ett mer energi- och resurseffektivt, hållbart, låg kol (min anmärkning), säkert sammankopplat och konkurrenskraftigt Europa till fördel för alla konsumenter.

Text: Magnus Brandel Foto ovan: Neova

I linje med detta beslut skall strategin i 2050-perspektivet inkludera energi- och lågkolperspektivet. Rådet noterade i detta sammanhang att lågkol inte utesluter energiteknik som har låga kolutsläpp, även om dessa baseras på kolbaserade bränslen (jag tolkar det som fossila bränslen). Man kan säga att Europeiska rådet i och med detta har ersatt ”förnybart ” med ”lågkol” som ett övergripande Frånvaron av klassificering av EU och energi- och klimatmål. Även hållbarIPCC har skapat problem för torv. het är en viktig faktor. Torv kan både vara ett biobränsle eller ett fossil bränsle. Ett resultat av den oklara klassificeringen har blivit att torv inte är ett bränsle som upp-

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

9


TEMA ENERGITORV

Text & foto: Ingrid Kyllerstedt

Mindre skarp gräns i framtiden Text: Magnus Brandel Foto: Gustav Kron/ giverton.se

10

Hur ser då framtiden ut för torv? Definitionerna Klimat Av detta kan vi dra följande slutsatser: eller lågkol kommer sannolikt bli det övergripande målet för EU, och hållbarhetskriterier för bioenergi innebär att • Torv är inte klassat som biobränsle eller förnybart gränsen mellan bioenergi och torv inte kommer att bli lika bränsle enligt EUs förnybarhetsdirektiv RES eller EUs avgörande som i dag. system för handel med utsläppsrätter. • Torv är inte heller klassat som fossilt av EU och Detta har understrukits i EU-kommissionens grönbok– IPCC. riktlinjer för klimat och energipolitiken till 2030 (mars • Torv kan därför i linje med Crillrapporten klassas 2013). Grönboken lyfter än en gång frågan om klimatsom ett långsamt förnybart biomassabränsle. Andra målet ska bli det övergripande målet för klimat och kan välja att klassa torv som torv. energipolitiken. Ytterligare en fråga som introduceras är • Diskussionen under senare år har mer förskjutits mot hållbarhet som en viktig drivkraft för energipolitiken. att uppmärksamma utsläpp av klimatgaser från olika energiresurser. Diskussionen om förnybara bränslen har mer och mer övergått till att diskutera lågkolbränslen och hållbarhet.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013


Svensk Torvs medlemmar BMR Produkter Producerar och förädlar växttorv, torvströ, torvblock och torvmix. www.bmrprodukter.se

Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen.

Småländska Torv AB Arbetar med energitorvutvinning och torvprodukter.

E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se

Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se

Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se

Econova Garden Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. www.econova.se/garden Garden Products AB Säljer torvblock. www.gardenproducts.se

Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.mellanskog.se

Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se

Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. www.stallvital.se

Hasselfors Garden Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. www.hasselforsgarden.se

Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. www.neova.se

Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com

Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven.

Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. www.hmab.se Hörle Torv AB Tillverkar och säljer torvströ och torvmull. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.



Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). www.scanpeat.com Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. www.skekraft.se

Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ, jordförbättring och för uppvärmning. www.savne-torv.se Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. www.sodraarhultstorv.se Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. www.umeaenergi.se United Peat Bryter och säljer torvprodukter. Ingår i ScanPeat AB.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013

11


Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi.

Torv är en naturlig råvara – för energi, i trädgårdar, i stall och ladugårdar

n en roll de

rv och d med? a r etar för to ch rätt förvaltad a v rb a u h c d o erar rv o Vill ch inform edel av to

999 o n fjärd s sedan 1 s yta består till e it . n n fu r a e h g e tillgång ri rv e rr v o tö T S s e ännu ystem. Svensk n is n e e rg li g e ensktorv.s b n v in s e n ra re va ch till info@ a jl Branschfö ållbart torvbruk o enna inhemska rå e m r elle h kan d sktorv.se fyller i ett www.sven e s n o ti forma För mer in

Foto: ScanPeat

Branschföreningen

12

Branschföreningen Svensk Torv / nr 5-2013


Tidningen Svensk Torv nr 5/2013