Tidningen Svensk Torv nr4 2014

Nummer 4-2014

Tidningen Branschföreningen

Torvvatten i blickfånget

Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7

Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9

Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

1

Branschföreningen

medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi.

Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Deltagare vid torvvattenkonferensen i Uppsala. Foto: Ingrid Kyllerstedt Tidningen och mer information www.svensktorv.se Svensk Torv Holländargatan 17 111 60 Stockholm tfn 08 441 70 73 Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt.

Dikad torvmark ger klimatvinster I EU har ett antal mål för energin satts upp och diskuterats flitigt. Klimatmål och förnybarhetsmål för minskade utsläpp av växthusgaser och mer förnybar energi samt effektiviseringsmål så att vi använder mindre energi.

Det som nu debatteras i EU är inte klimat och förnybarhet.

Krisen i Ukraina har ändrat fokus på energifrågorna. Nu diskuteras hur energin ska räcka till eftersom naturgasen från Ryssland hotas. Oron för utebliven naturgas till EU gör att torven plötsligen blir högaktuell som energiråvara.

Vad vi kan konstatera är att naturgas, som är fossilt och inte förnybart, påverkar klimatet när den eldas. Är torven i Sverige ett sämre

alternativ än naturgas? Nej absolut inte. Våra uträkningar visar att den är ett mycket bättre miljöalternativ. Ny forskning ger belägg för att arealen dikade torvmarker i Sverige är mycket större än vi tidigare känt till och dessa marker läcker koldioxid i betydligt större omfattning än vad vi hittills varit medvetna om. Preliminära beräkningar visar att läckaget från dikade torvmarker är minst ca 30 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Varje år försvinner av sig själv mer torv än hela energitillförseln till Sveriges kraftvärmesektor!

Till ingen nytta. Samtidigt tillväxer torven kontinuerligt på den orörda torvmarken och binder in koldioxid. Det är därför torv är förnybar. Vi kan minska utsläppen avsevärt

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

Vad väntar våra beslutsfattare på?

Claes Rülcker, vd

Kontakta oss Ingrid Kyllerstedt är kommunikationsoch medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv.

Epost: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se

Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskilt ansvar för politik och samhällskontakter.

E-post: magnus.brandel@svensktorv.se

Normalstor torvskörd Den varma sommaren resulterade inte i rekordbra torvskörd som många önskat. Eftersom både för- och sensommaren var kall blev torvskörden ”endast” normalstor.

Det är främst den kalla och blöta försommaren som gjorde att torvskörden inte kom igång

2

genom att använda torv från de dikade torvmarkerna som läcker mest och byta ut fossila bränslen.

ordentligt. Efter den tröga starten följde en het och torr högsommar som lovade gott.

- Men efter det kom det kallare väder med stor nederbörd som gjorde att skörden återigen kom av sig och det är nog anledningen till att skörden bara blev normalstor, säger Leif Olsson, produktchef, Neova.

Foto denna sida: Orasis Foto

Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Tidningen

Europeiskt torvsamarbete firar tio år EPAGMA, European Peat And Growing Media Association, inledde sin verksamhet år 2004 och i höst firar organisationen tio - års jubileum. 17 torvföretag från elva länder inom EU är medlemmar.

EPAGMA bedriver sin verksamhet i Bryssel med lobby och riktad information mot EU-kommissionen och EUparlamentet. Organisationen samverkar även med andra som driver liknande frågor i Bryssel. EPAGMA samlar 17 företag från elva länder inom EU och dessutom är nio torvproducentföreningar associerade till EPAGMA. Från svensk sida är Neova medlem i EPAGMA och Finland representeras av bland annat VAPO. - Under de tio år EPAGMA har funnits har vi lyckats sätta torven på dagordningen i Bryssel. Vi arrangerar möten med EU-kommissionen och EU-parlamentet, berättar Magnus Brandel, som är ledamot av EPAGMAs exekutivkommitté som representant för Neova.

Ett återkommande forum där torv som odlingsprodukt behandlas, har genomförts under senare år. År 2013 genomfördes EPAGMA:s första forum på temat energitorv. Ett centralt budskap är att torv är ett viktigt lokalt bränsle som komplement till trädbränslen och spelar en stor roll för speciellt Norden och de baltiska länderna när det gäller att öka tryggheten i energisystemet.

Inom odlingstorv har mycket av arbetet inriktats på att skapa ett system för certifiering av produktion av

odlingstorv, Responsible Peat Production, vilket förkortas RPP. Text: Ingrid Kyllerstedt - Under senare år har vi arbetat särskilt mycket med Foto: Hasselfors Garden att utveckla ett ansvarsfullt och hållbart torvbruk. Vi har även jämfört torv med andra ämnen, exempelvis substrat som kokosskal och kompost, säger Magnus Brandel.

Studien visar att alla odlingssubstrat ger olika miljöeffekter. Genom EPAGMA:s medverkan i arbetsgrupper på EU-nivå kan organisationen påverka utformningen av olika EU-direktiv, som exempelvis regler för innehållsdeklarationer för jordprodukter som torv. Målet är att utveckla en gemensam standard för dessa produkter inom EU. - Vi arbetar också intensivt med direktiv för ekologisk odling och för införandet av EU:s miljömärkningssystem.

Inom energitorvområdet har EPAGMA tagit fram en ”transparensagenda” för att förbättra informationen om torvbruket på medlemsföretagens hemsida.

- Vi vill informera om tillstånd till torvtäkt och samverka med lokalbefolkningen genom hemsidan och studiebesök på täkter. Vi har även ställt samman olika livscykelanalyser som visar att utsläppen kan växla kraftigt beroende på de lokala förutsättningarna, säger Magnus Brandel.

För mer information se www.epagma.eu

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

3

TEMA TORVVATTEN

Vatten i fokus för rekordmånga deltagare Text & foto: Ingrid Kyllerstedt

Stiftelsen Torvforsks konferens om torvvatten i Uppsala samlade 47 deltagare. De flesta deltagare kom från länsstyrelser i hela Sverige och det blev också ett mycket uppskattat tillfälle för dem samt torvföreträdare och forskare att få träffas - vilket inte sker så ofta.

Konferensen inleddes med en heldag med föredrag och dagen därpå samlades deltagarna för att åka på en exkursion med buss då bland annat en torvtäkt och forskningsstation besöktes.

Carina Regborn, samordnare miljöprövning länsstyrelsen, Örebro län, redogjorde för myndighetens erfarenheter av vattenfrågans hantering vid prövning och tillsyn enligt svenska lagar och EU:s vattendirektiv.

- Syftet med EU:s vattendirektiv är att EU ska ha en gemensam politik inom vattenområdet, sade hon.

Det finns fyra mål för arbetet; god status, god tillgång, ingen försämring och ett hållbart utnyttjande av vattenresurserna, fortsatte Carina Regborn och berättade att Sverige är indelat i fem vattendistrikt.

Carina Regborn

En länsstyrelse i respektive distrikt är utsedd till vattenmyndighet. Vid varje vattenmyndighet finns en vattendelegation som är den som fattar

4

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

beslut om bl a åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vattenfrågor på riksplanet. Beredningssekretariaten som finns på alla länsstyrelser i landet kartlägger och analyserar allt vatten i Sverige.

- Kartläggningen och statusklassningen görs i sexårscykler för alla vattenförekomster. Dessa resultat ligger sedan till grund för åtgärdsprogrammen som myndigheterna måste följa, sade Carina Regborn.

”Syftet med EU:s vattendirektiv är att EU ska ha en gemensam politik inom vattenområdet” Vattnet delas in i tre klasser; sjöar och vattendrag, kustvatten samt grundvatten. När det gäller vattenutsläpp från torvtäkter är det den ekologiska statusen som i första hand kan påverkas.

- Sverige har satt upp målet att 2015 ska allt vatten ha god status vilket även har gjorts juridiskt bindande genom miljökvalitetsnormer. Troligen kommer inte detta att nås förrän senare, avslutade Carina Regborn och hänvisade till att mer information finns samlat på Länsstyrelsens hemsida under rubriken ”Vatteninformationssystemet”, VISS. Efter myndighetens presentation var det dags för Regina Jönsson, projekteringsansvarig Nya täkter vid Neova, att delge företagens erfarenheter vad gäller vattenfrågans hantering.

- Vattendirektiven har gjort att

Regina Jönsson

kraven skärps för oss när vi ansöker om tillstånd för torvproduktion. Det krävs flera typer av analyser och undersökningar som underlag vid ansökningarna och det är viktigt med en dialog med myndigheterna så att vi analyserar rätt saker för att kunna följa och se en eventuell påverkan från våra täkter, sade hon.

Det var många talare på konferensen, bland annat forskare vid SLU och SGU som gav sina erfarenheter av exempelvis jordartens betydelse för vattenkvaliteten. Att det är viktigt att kontrollera hur det ser ut under torvtäkten innan torven skördas var en synpunkt som kom fram.

- Bolla gärna dessa frågor med oss på SGU i ett tidigt skede. Vi har förståelse för vattnets väg i området med hänsyn till geologi, topografi och hydrologi, uppmanade Gustav Sohlenius och Magdalena Thorsbrink, statsgeologer, SGU. Dagen därpå åkte gruppen till Fågelmuren, en torvtäkt som Neova har nära Älvkarleby. Där kunde deltagarna bland annat se hur viktigt det är med mätpunkter på rätt ställen.

Betydelsen av att tegdiken förses med ståndarrör och sedimenteringsdammar med ytvattenrör vid utloppen för att kontrollera torvvattnets kvalitet. Ett annat stopp gjordes vid

TEMA TORVVATTEN

Norundamasten där klimatutsläppen mäts dygnet runt via den 102 m höga masten.

- Det här var mycket intressant att få se på plats. Jag tycker att konferensen både varit givande och intressant. Det är inte ofta vi från Länsstyrelserna har chansen att samlas på detta sätt, sade miljöskyddshandläggarna Nils Lagerkvist, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Ida Carlberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län.

- Vår förhoppning är att vi varje år ska kunna samla alla kring en konferens om torv på samma sätt som nu, säger Claes Rülcker.

- Det stora gensvaret med så många deltagare från myndigheter, företag och konsulter och andra intresserade gör att vi tror att det finns ett behov av att få träffas på en och samma plats och diskutera våra branschspecifika frågor med varandra. Och inte minst få ta del av den senaste forskningen, förklarar Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv.

Exkursionens första stopp var Neovas torvtäkt i närheten av Älvkarleby.

Anders Båth visar hur mätningarna går till i Norrunda, en forskningsstation mitt i skogen i närheten av Björklinge.

Lilian Thurfjell, miljöprövningsenheten i Skåne och Ann Ajander, projektledare/miljökonsult ProVab AB, äter den medhavda lunchsalladen på exkursionen.

Sabine Jordan, doktorand, SLU, Uppsala, tv, och hela gruppen med konferensdeltagare, lyssnar på Anders Båths redogörelse av klimatmätningarna i Norunda.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

5

Kommunbränsle i Ådalen AB

Lång förberedelse för torvtäkt Text & foto: Ingrid Kyllerstedt

Bild ovan: Tvärbäcksmyran förbereds just nu för torvproduktion.

6

Det var 15 år sedan KBAB, Kommunbränsle i Ådalen AB, iordningsställde en täkt för framtida produktion av torv. Därför är det en nöjd vd som vandrar på Tvärbäcksmyran två mil från Örnsköldsvik.

- Den som arbetar med torv måste ha tålamod, först nästa år kan provproduktionen börja och då har drygt tre år gått sedan vi fick vårt tillstånd, säger Sylvia Jonsson.

Tvärbäcksmyran är i sammanhanget inte särskilt stor, ca 60 ha, men som lokalt bränsle kommer den ändå att fylla ett stort behov.

- Närheten till Örnsköldsvik är den främsta anledningen till att vi valt att satsa på den här torvtäkten mitt i skogen, förklarar Sylvia när hon visar täkten där arbetet med att iordningsställa den pågår för fullt.

Arbetet påbörjades i februari 2013.

Först nästa sommar kan provproduktionen påbörjas och därefter är

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

Hörneborgsverket till vägbyggena.

Askan fastnar vid förbränningen i kraftvärmeverkets elfilter och det är bra att vi kan återanvända den, berättar Sylvia Jonsson när hon visar Tvärbäcksmyran.

Sylvia Jonsson

förhoppningsvis torvproduktionen i gång. Hittills har en sedimenteringsdamm anlagts och olika sorts diken har grävts; avskärande diken, kant- och tegdiken. Sedan har ytan bearbetats med så kallad yt- och djupfräsning. Det ska också byggas transportvägar, vändplaner och upplagsplatser för producerad torv.

- Vi har fått klartecken från Länsstyrelsen att använda flygaskan från

Förutom arbetet med att iordningsställa själva området görs kontroller av bland annat vattnet i den närliggande Tvärbäcken för att säkerställa att iordningsställandet görs enligt de miljökrav som fastställts.

Det är Mikael Eliasson som denna dag kommit för att ta ett vattenprov i bäcken. Han arbetar som arbetsledare på Neova och har stämt träff med Sylvia Jonsson för att prata om arbetet med att iordningställa torvtäkten.

När vattenprovet är klart tar Sylvia med sig det till KOMLAB i Själevad där Åsa Wallin som är laboratorietekniker tar hand om provet för en

grundläggande analys.

- Ett tillstånd är inte bara en kostsam och tidsödande process, den omgärdas också av många miljöbestämmelser som vi måste följa. Till exempel dessa vattenprover, säger Sylvia när vi lämnar KOMLAB. I Örnsköldsvik ligger Övik Energis kraftvärmeverk alldeles intill Domsjö Fabriker som förädlar virkesråvara till specialcellulosa och där är det största användningsområdet viskostyger.

- Samarbetet mellan industrin och kraftvärmeverket här i Övik är unikt.

Restprodukterna från Domsjö Fabriker, bland annat kvistmassa, omvandlas i kraftvärmeverket till ånga, som levereras till fabriken.

- Vi är också anpassningsbara på sekunden. Behöver Domsjö mer energi kan vi öka leveransen dit direkt. Och om de har ett mindre behov så kan vi minska tillflödet, framhåller Sylvia.

I Övik Energis kraftvärmeverk eldas bark och rester från sågverket blandat med torv. Torven fraktas från lastbilar via en tippficka på en slags

linbana, en så kallad tubalator, direkt in i kraftvärmeverket.

- Den torv som KBAB producerar eldas i respektive ägares kraftvärmepannor. Men den närproducerade torven räcker inte till på långa vägar, säger Sylvia.

Av den torv som Övik Energi eldar är bara ca 20 procent producerad på de egna täkterna, resten kommer från en annan producent. För HEMAB är situationen lite bättre, där större delen av den torv som används kommer från egna täkter.

- Tvärbäcksmyran kommer att öka andelen närproducerad torv i Övik Energis kraftvärmeverk och det är en stor fördel, inte minst ur klimat – och miljösynpunkt. Vi jobbar hårt för att öka förståelsen och kunskapen om torvens viktiga betydelse som lokalt bränsle, säger Sylvia Jonsson.

Kommunbränsle i Ådalen AB, KBAB: Bildades 1982 av de tre kommunerna Sollefteå, Kramfors och Härnösand.

Sedan 2009 äger Övik Energi 60 procent av aktierna och HEMAB, Härnösand Energi och Miljö, äger 40 procent.

Vd är Sylvia Jonsson som har sin arbetsplats i Övik Energi i Örnsköldsvik.

Företagets huvudkontor med administration och ekonomi finns i Härnösand på HEMAB. Styrelsen består av två personer från varje ägare.

Torven som produceras eldas i respektive kraftvärmepanna. Båda ägarnas tillstånd medger en torvinblandning på 20 procent, men den lokalt producerade torven från de egna täkterna räcker inte till.

TORVTÄKTER Tvärbäcksmyran: Iordningsställandet pågår till 2015 då produktionen beräknas kunna starta.

Lokmyran: Bearbetningskoncession inlämnad 2012.

Mörttjärnsmyran: Tillstånd lämnades 1998- Tillstånd till 2021.

Norrmossaflon: Torvproduktion påbörjad 1986. Tillstånd till 2022.

Mikael Eliasson tar ett vattenprov i Tvärbäcken, som syns på bilden till vänster.

Åsa Wallin, laboratorietekniker, tar hand om provet för en grundläggande analys.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

7

Lagandan viktig för nye vd:n på Hasselfors Garden Text & foto: Inigrid Kyllerstedt

Om anställda tillåts att både ta initiativ och göra misstag ökar lagandan och trivseln på jobbet.

Det är en av tankarna som Royne Lundblad infört i samband med att han tillträdde som vd för Hassselfors Garden tidigare i år. Med en slimmad organisation där varje medarbetare har ett tydligt ansvar har den nya arbetsmodellen vunnit både medarbetarnas och den finska ägaren Kekkiläs gillande.

Sedan Royne Lundblad tillträdde som vd har det hänt en hel del på Hasselfors Garden i Örebro. Hans sätt att leda med tydlighet och flexibla arbetsvillkor har skapat en ny anda i det gamla företaget som grundades redan på 1600-talet.

- Vi vill vara ett attraktiv arbetsgivare och satsar mycket på att alla anställda ska känna sig som en i laget Bilden överst: och ha roligt på jobbet, säger Royne Lundblad.

Royne Lundblad, vd för Hasselfors Det nya sättet visar sig både i ledningsarbetet och i reGarden, vid en av kryteringen. Under sitt första år har han exempelvis tagit företagets torvtäkter initiativ till att ha minsta möjliga ledningsgrupp, beståi närheten av ende av endast fyra personer. De är ansvariga för varsin Örebro.

8

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

funktion; varuförsörjning, ekonomi, försäljning samt produkt/marknad och täcker in även det norska systerbolaget Hasselfors Garden AS. Varje funktionsansvarig har sedan ett antal medarbetare i sin grupp som regelbundet rapporterar enligt en gemensam modell där samtliga tar del av allas rapporter om hur arbetet går. På ledningsgruppmötena tas därför endast det viktigaste upp eftersom det interna kvalitetssystemet redan fångat upp och åtgärdat avvikelserna för respektive verksamhetsområde samt att alla har fått samma information direkt från källan.

- Vi har blivit extremt duktiga på kommunikation och prognosarbetet går både fortare och enklare sedan vi började jobba på detta sätt. Faktum är att våra ägare kopierat vårt nya sätt att jobba med internkommunikationen, säger Royne med ett stolt leende.

Samarbete är också en grundsten i arbetssättet som Royne infört som nytillträdd vd.

- Jag vill att alla anställda ska känna att de är med i laget.

På vår jobbkonferens i våras träffades alla anställda samtidigt. Det blev många människor, men jag tycker det är viktigt att man förstår varandras vardag, det är en förutsättning för att kunna känna laganda och att vi jobbar tillsammans mot samma mål, fortsätter han.

Vi åker till fabriken i Mosås för att träffa den nya chefen som heter Anna-Lena Rydelius. Hon är ett talande exempel på Roynes ord om förändringar. Hon är den första kvinnliga fabrikschefen och hade ingen erfarenhet av torv eller jord innan hon blev ansvarig för Mosås torvfabrik.

Torvfabriken har 13 fast anställda och cirka 20 säsongsanställda.

Däremot har Anna-Lena stor erfarenhet av att arbeta med personalfrågor och att leverera resultat. Något minst lika viktigt, anser Royne.

- Jag tycker att mina anställda gett mig en bra start och varit förstående. För dem har det nog inneburit en stor förändring att få en kvinna som inte kunde något om torv till chef. Men de har sin kompetens och jag ska tillföra något annat, se över organisationen och skapa bättre resultat, berättar Anna-Lena Rydelius när vi träffas på fabriken.

Eje Österberg och Oskar Augustsson tillsammans med Anna-Lena Rydelius som är ny chef på Mosås torvfabrik som syns på bilden nedan.

Rutiner, regelbundna möten, målstyrning, uppföljning och nyckeltal är exempel på det nya som införts sedan Anna-Lena började.

- Varje individ vet vad de bidrar med. Jag tycker om att se resultat och vår fabriks del i ett större perspektiv, som en del av koncernen, förklarar hon.

Royne betonar att Hasselfors Garden medvetet börjat med att rekrytera personal från andra branscher.

Anna-Lena hade varit gruppchef på Eniro, rådgivare på Trygghetsrådet och kommer närmaste från bemanningsoch rekryteringsbranschen innan hon fick tjänsten som fabrikschef.

- Vi vill att de vi rekryterar ska kunna tillföra något, en ny kompetens eller ett nytänkande. Vi ska introducera dem, inte lära upp dem. Det är mer eller mindre ett krav att komma med förslag på förbättringar bara efter några månader. Hos oss får man också göra misstag därför att det behövs kreativitet och mod för att utveckla sin verksamhet, och för att få fram det måste de anställda våga testa och ta egna initiativ, bara vi inte upprepar misstagen, säger Royne.

Han menar att ett företag som arbetar i 70 länder och säljer till 60 olika marknader i världen måste ha ett öppet förhållningssätt och våga vara tillåtande för att få fram det bästa hos sina medarbetare.

- Vi har tydliga ansvarsbeskrivningar och individuella mål för alla medarbetare så att alla vet exakt vad som förväntas av dem och vad de bidrar med till gruppen och till hela koncernen, påpekar Royne Lundblad.

Hasselfors Garden: Hasselfors garden ägs av finska Kekkilä Goup.

Företaget har 60 anställda och huvudkontoret är i Örebro.

Hasselfors Bruk grundades redan på 1600–talet då torv användes som bränsle i masugnarna och som strö i djurhållningen. Med tiden minskade behovet av torv i dessa sammanhang och ett nytt sätt att använda torv utvecklades 1961 blev Hasselfors först med att lansera torv som en ingrediens i trädgårdsjord. Solmull var en helt ny produkt på marknaden och ingår fortfarande i sortimentet.

Mer information: www.hasselforsgarden.se

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

9

Neova satsar på Öppna torvtäkter Text: Carl-Erik Lindquist och Ingrid Kyllerstedt Foto: Neova

Neova, Sveriges största torvföretag, har i sommar bjudit in allmänheten för att visa hur dagens hållbara torvbruk går till. Sommarens tre ”Öppet hus på torvtäkt” lockade flera hundra deltagare. Målet är att skapa en större kunskap och förståelse för torv.

- Vill också visa hur ett torvbruk påverkar det lokala landskapet samt informera om Neova som företag.

Till aktiviteterna bjuder vi in både allmänhet, markägare, kommunrepresentanter och press, säger AnnCathrin Eklund, kommunikationschef, Neova.

Vid Ebbarpsmossen i Svenljuna kommun blev det en mycket uppskattad och välbesökt dag. Besökarna började dugga in kvart i tre och ett tiotal satt kvar långt efter sluttiden 19.00, berättar Carl-Erik Lindquist, projektledare för torv på Neova. Vid olika stationer fick besökarna information om torvbruket, från ansökningar om tillstånd och iordningställande till produktion.

Tre Öppet hus på torvtäkt har Neova arrangerat denna sommar: Ebbarpsmossen i Svenljunga kommun, Norrbomuren utanför Gävle, Gräsmyrarna i Bräcke kommun i Jämtlands län Mer information: www.neova.se

10

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

- Korv, saft och kaffe var populärt bland både gammal som ung. Det var en stålande fantastisk dag, om än lite väl varmt att stå mitt i solgasset flera timmar, men många flaskor vatten räddade hälsan, säger han.

Nästa täkt som turnén fortsatte på var Norrbomyren, en bit utanför Gävle. Den delades upp på två dagar. Torsdagen var LRF-medlemmar särskilt inbjudna och på lördagen kom övriga.

Då var Sandvikens Energi med och berättade om eldning av torv.

Hag-Jonas Maskinentreprenad och Bröderna Sundin visade maskiner och redskap. Rölunda Produkters fabrik på torvtäkten var öppen för besökarna.

Veckan efter midsommar var det dags för öppet hus på Gräsmyren i södra Jämtland, men vädret visade sig inte från den bästa sidan. Trots vädret och täktens läge mitt ute i skogen kom ett ändå 80-tal intresserade. De fick se produktionsmetoder

med frästorv och stycketorvsproduktion med motorpaket.

- Ett område som efterbehandlas och där nu finns 10-15 meter höga björkar imponerade på många och en markägare sa: ”Trodde väl aldrig jag skulle få skog på den här värdelösa flon” (flon är myr i Jämtland), berättar Carl-Eric nöjt.

Jämtkraft och HMAB var också med under dagen och berättade om sina verksamheter.

- Kaffe och den norrländska specialiteten kolbullar var ett populärt inslag bland besökarna, tillägger Carl-Eric.

Neova planerar att fortsätta visa sina täkter även nu i höst.

- Vi är mycket glada över det stora intresset. Många lever ännu med gamla föreställningar och vet inte vilka starka miljökrav som ställs idag för att kunna få tillstånd att bedriva torvproduktion. Därför är våra öppna hus på torvtäkt så viktiga, säger Ann-Cathrin Eklund.

Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. www.econova.se/garden Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. www.fagerhultstorv.se AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se Garden Products AB Säljer torvblock. www.gardenproducts.se Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. www.hasselforsgarden.se Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB.

Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.

Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen.

Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. www.kraftringen.se Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen.

Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. www.ljungby-energi.se Mark- och miljörådgivning Sverige AB Erbjuder företag och privatpersoner tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden.

Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.mellanskog.se Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. www.stallvital.se Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. www.molndalenergi.se Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. www.neova.se

Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. www.sandvikenenergi.se SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). www.scanpeat.com Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. www.skekraft.se Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.se Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. www.sodraarhultstorv.se

Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven.

Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält.

Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com

Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se

Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter.

Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.

Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. www.jonkopingenergi.se

Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se

Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull.

Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: ulvotorv@telia.com

Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. www.hmab.se

Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. www.kalmarenergi.se

Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. www.umeaenergi.se

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014

11

Adressfält: PLATS FÖR PORTO

Torv är en naturlig råvara – för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar

h rvbruk oc hållbart to ng. tt e i r e en fyll rre tillgå den roll d ännu stö r torv och ska råvara bli en fö r ta e rb inhem r och a informera rvaltad kan denna ktorv.se 999 och fö 1 tt n a rä d fo@svens h se c in o s it ll rv n ti n to a v fu jl a r e er m orv ha rdedel Svensk T till en fjä torv.se ell reningen a består w.svensk w energi w e s Branschfö ystem. Sveriges yt n ingen Bio rmatio fo aga i tidn il in b r m e energis so m en ör

ra med?

Vill du va

F

edföljer rv och m Svensk To n ge in n schföre

äv

n ut av Bra ning ges Denna tid

Foto: Ingrid Kyllerstedt

Branschföreningen

12

Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014