Tidningen Svensk Torv nr3 2014

Nummer 3-2014

Tidningen Branschföreningen

Familjeföretaget som växer med torv

Gasoro synliggör torvens fördelar Sid 3

Torvplast blir miljövinst Sid 5

Ny forskning om restaurering Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

1

Branschföreningen

medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi.

Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Thomas Merlöv Läs mer på www.svensktorv.se Svensk Torv Holländargatan 17 111 60 Stockholm tfn 08 441 70 73 Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt.

Kris i Ukraina skapar energioro Oroligheterna i Ukraina sätter fingret på hur känsligt energisystemet är i Europa. Nu är det verkligen dags för Sveriges politiker att se över svensk energipolitik.

I Polen framställs 90 procent av elen med hjälp av fossilt kol. EU är beroende av naturgas från Ryssland som också är fossilt. Nu hotar Putin att stänga av gasleveranserna vilket skulle innebära avsevärt höjda energipriser.

Samtidigt ifrågasätter EU torven som bränsle av miljöskäl och betraktar den i handelssystemet som fossilt.

Detta är obegripligt när torven tillväxer och är förnybar.

Dessutom utvinns i Sverige torv från redan dikade marker som läcker koldioxid och andra växthusgaser. Att använda torv från dikade marker

innebär att vi använder en energikälla som ändå håller på att försvinna av sig själv genom oxidation. Det är dags för svenska politiker att sätta ner foten och utnyttja denna inhemska resurs bättre än vad som sker idag.

Bättre utnyttjande av torv minskar växthusgasläckage, gör oss mindre beroende av fossila bränslen och hjälper oss vara oberoende av internationella energioroligheter. Årsmötet i Skellefteå blev lyckat och nu jobbar vi vidare med de tre stora utmaningarna och projekten; klimatet, tillståndsfrågor och information. Närmast i tiden ligger ett seminarium den 13 maj om tillståndsfrågor, samt ett i augusti som handlar om vattenfrågor för bland annat

handläggare vid länsstyrelserna, där vi samarbetar med forskare vid SLU. Hör av dig om du vill veta mer om dessa. Önskar er god läsning och en glad sommar med bra torvväder!

Claes Rülcker

Medarbetare på Svenskt Torv Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan www.svensktorv och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid.

E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Foto denna sida: Orasis Foto

Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Tidningen

Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus.

E-post: magnus.brandel@svensktorv.se

Visste du att... man vid kraftig vind begränsar torvskörden för inte sprida torvpartiklar till närliggande bebyggelse.

2

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

Torv i energimixen ger en säkrare försörjning När Ryssland hotar att minska sin export av gas till Europa har torv blivit än mer intressant. Framför allt för att det är ett lokalt, inhemskt bränsle som fungerar utmärkt tillsammans med biobränsle i kraftvärmeverkens förbränningsanläggningar.

Vi befinner oss just nu i en tid med större förändringar och oro på energiområdet än tidigare. Prisutvecklingen på kol leder till att detta bränsle har hamnat i ett bättre konkurrensläge än både trädbränsle och torv. Konsekvenserna av händelseutvecklingen i Ukraina kan leda till allvarliga försörjningsproblem om Ryssland stänger gaskranen till Europa, vilket man har hotat med.

Sverige har en betydande del av energiförsörjningen baserad på inhemska bränslen och dessutom ett energisystem som är mindre känsligt än andra länders. Indirekta effekter i form av kostnadsökningar och försörjningsstörningar till följd av händelser i vår omvärld kan dock påverka Sveriges egen energiförsörjning.

EU har tagit fram ett förslag för energi- och klimatpolitiken för 2020 till 2030. I detta föreslås att medlemsstaterna skall utarbeta nationella planer för energiförsörjningen. Syftet är att energiförsörjningen ska kunna ta större hänsyn till de lokala förutsättningarna inom ramarna

för EUs energi- och klimatpolitik. En bärande tanke med förslaget är att EU ska utveckla ett säkrare och mer miljöanpassat energisystem samtidigt som en ökad hänsyn tas till olika lokala energitillgångar i respektive land.

Ett viktigt mål för energipolitiken är att ha flera olika energislag i mixen för att skapa en effektivare och mindre sårbar energiförsörjning. Torv spelar en viktig roll som ett komplement till trädbränsle genom sameldning och bidrar därmed till ett effektivare, säkrare och mer miljöanpassat energisystem.

Text: Magnus Brandel och Claes Rülcker Foto: Gustav Kron/ giverton.se

Branschföreningen Svensk Torv har i olika sammanhang betonat att torv, som är ett lokalt bränsle, är en viktig bas i utvecklingen av ett försörjningssäkert och miljöanpassat energisystem. De stora sameldningsfördelarna med biobränslen gör att torv ger bättre värmeeffekt. Ytterligare en positiv effekt är att torv har en gynnsam effekt på pannan i kraftvärmeverken. Vid sameldning med torv kan pannan eldas kontinuerligt utan att behöva stannas för rengöring. Detta sparar på miljön eftersom kol ofta används som ersättningsbränsle vid dessa tillfällen. Torv är ett förnybart bränsle som bör kunna få en starkare position i det svenska energisystemet, särskilt när de lokala bränslena ska ingå i den framtida energiförsörjningen för länderna i EU.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

3

TEMA ÅRSMÖTE 2014

Branschföreningens årsmöte lockade många Text & foto: Ingrid Kyllerstedt

Tre nya ess tar plats som suppleanter i Svensk Torvs styrelse; Simon Hellgren, Sylvia Jonsson och Seppo Tupeli.

Det blev klart efter årsmötet den 10-11 april i Skellefteå. Förutom sedvanliga mötesförhandlingar bjöds på gemenskap, diskussioner och ett studiebesök vid Bolidens gruvtäkt.

Jan Burvall, bränsleansvarig vid SkelUlf Lindqvist, Jämt- lefteå Kraft, var värd för årsmötet kraft, Rita Larsson, och stod för både lokal och programNeova, och Claes innehåll.

Bohlin, Hasselfors - Jag är särskilt glad över att vi fick Garden, var med se gruvtäkterna eftersom det är något på studiebesöket i som Boliden vanligtvis inte erbjuder Boliden. sina besökare, säger han.

Vid årsmötet valdes Thomas Merlöv, ScanPeat, och Anders Kroon, Södra, in som nya ordinarie styrelsemedlemmar. De nyvalda suppleanterna har alla har ett förnamn börjar på bokstaven S, nämligen Simon Hellgren, SCA Energy AB, Sylvia Jonsson, Kommunbränsle i Ådalen AB och Seppo Tupeli, Härjedalens Miljöbränsle AB. Den fjärde suppleanten har också ett förnamn på ”S”; Stefan Östlund, vilket gör kvartetten komplett. En lista på samtliga styrelseledamöter finns på hemsidan.

Mötesbilden: Årsmötet var välbesökt och bjöd både på föredrag och diskussioner.

Utomhusbilden: Den guidade turen gav deltagarna en inblick i hur efterbehandling av gruvtäkter går till.

4

På årsmötet bestämdes att Branschföreningen Svensk Torv ska driva ytterligare ett projekt, vid sidan av tillstånds- och klimatprojekten.

Det nya projektet ska handla om information, och särskilt den bild av torv som förmedlas i media och är vanlig bland allmänheten. Bilden av torv som kommuniceras bygger ofta på gamla föreställningar och har inte hängt med sin tid. Idag omgärdas torvproduktion av starka miljölagar och föreskrifter som gör att de pro-

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

blem som nämns bland annat i media inte längre existerar. Detta gäller exempelvis buller och damm.

”Bilden av torv som kommuniceras bygger ofta på gamla föreställningar.”

En annan av programpunkterna på årsmötet var att medlemsföretaget Econova beskrev sin returverksamhet av torvplast. Genom att ta tillvara emballaget från torvförpackningar kan plasten återanvändas till nya påsar och säckar. Detta skildras i reportaget på nästa sida.

På kvällen samlades de 23 deltagarna till en gemensam middag och dagen därpå var det dags för studiebesöket i Boliden. Precis som när det gäller torv är efterbehandlingen av gruvtäkter ett omfattande arbete, kringgärdat av miljöskyddsbestämmelser och tillståndsprocesser.

- Det blev lite annorlunda årsmöte eftersom vi inte visste hur man jobbar med gruvtäkter. Det var mycket intressant att få veta det och att se deras efterbehandlingar på plats, sammanfattade flera av deltagarna i bussen tillbaka till Skellefteå som visade sig från en solig och hockeyfebrig sida dessa två aprildagar.

TEMA ÅRSMÖTE 2014

Återvunnen torvplast blir nya produkter Genom ett samarbete mellan norrköpingsföretagen Econova och Miljösäck återvinns plastemballagen från torvsäckarna och blir förnybara plastsäckar och plastpåsar.

- Alla vinner på att torvsäckarna hanteras på ett bra sätt så att torvplasten kan återvinnas, säger Andreas Andersson, produktchef på Econova.

Det är tre år sedan han mötte Jimmy Steen, inköpsansvarig på återvinningsföretaget Miljösäck, och de tillsammans började experimentera för att kunna förverkliga en idé de hade om att ta tillvara allt plastemballage från torvsäckarna som blev över efter att torven skakats ur förpackningarna.

- Det fanns ingen miljömässig hantering av dessa restprodukter och vi var förbryllade över att man inte kommit längre i branschen. Så vi slog ihop våra unga, starka hjärnor och fick mandat från våra chefer att lägga ned tid och pengar för att utveckla vår idé, berättar Andreas och Jimmy ler i samförstånd.

- I Baltikum, Polen och Tyskland återvann man redan torvplasten, så vi tyckte att vi hade exempel på att det kunde fungera, tillägger han och visar runt i Miljösäcks fabrik där torvplasten förvandlas till plastsäckar och plastpåsar med olika design och logotyper.

Miljösäck har tillstånd för att ta emot 17 000 ton. Idag tar företaget emot 10 000 ton så det finns utrym-

ningsfabrik. Där vidtar nästa moment då särskilda maskiner tvättar och finstrimlar torvplasten.

Sedan förvandlas den till små, grå plastkulor innan dessa går vidare till nästa steg.

Där förädlas de till plastsäckar och plastpåsar som säljs i butiker som återvunna, nya Jimmy Steen produkter. och Andreas

me för att utöka torvplastreturerna.

Torvplasten har många fördelar, den är tjock och stark och dessutom har den rätt färg, svart, vilket gör den extra lämplig som råmaterial för att återvinna plasten.

Varje dag, året runt produceras 23 ton plastsäckar i fabriken. Ungefär hälften av råmaterialet består nu av återvunnen torvplast. Men det är viktigt att den levereras så ren som möjligt eftersom kvarlämnad torv kan bli som lera och reningsmomenten måste därmed bli mer omfattande.

- Alla har allt att vinna om torvsäckarna hanteras så rent som möjligt innan vi hämtar dem för återvinning. Om de inte läggs direkt på blöt mark och smutsas ned så förenklas återvinningen, förklarar Andreas.

När torvplasten hämtas lagras den först i hamnen i Norrköping. Där skakas den ren av lastmaskiner. Det kan vara en hel del torv som samlats i fickor i plasten och målet är att den ska vara så torvfri som möjligt innan den levereras till Miljösäcks återvin-

- Vi undersöker nu hur vi kan förena torvplasten och ensilageplasten från jordbruket i en ny plastprodukt. Hittills ser försöken bra ut, berättar Jimmy.

I bakgrunden snurrar plastkassarna blixtsnabbt fram i valsarna.

Anderssons samarbete började 2011 och har nu resulterat i ett unikt återvinningskoncept.

Plasten görs ren i tvättningsmaskiner, rivs sönder och finmals innan den förvandlas till små, grå plastkulor. Därefter blir kulorna nytt plastmaterial i påsar och kassar.

- Ja, en dröm vi har är att samtliga Econovas jordsäckar ska vara tillverkade av torvplast som vi återvunnit. Det är ett nytänkande av vår kretsloppstanke, säger Andreas Andersson.

För mer information om återvinning av torvplast kontakta: jimmy.steen@miljosack.se www.miljosack.se

andreas.andersson@econova.se www.econova.se

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

5

Econova AB

Från litet familjeföretag till ledande koncern Text & foto: Ingrid Kyllerstedt

Mats Andersson, Sales Manager Garden, tillsammans med sin farbror och en av grundarna Lennart Andersson, rådgivare Econova.

6

Econova i Åby, strax utanför Norrköping, är ett exempel på svensk entreprenörsanda. Miljöteknikföretaget grundades av Bengt och Kerstin Andersson 1959 och deras tre söner leder nu företaget som idag har 165 anställda.

- En stor del av framgången beror på att vi varit förändringsbenägna, säger Hans Andersson, en av bröderna.

Han har smeknamnet ”gasen” i brödratrion eftersom han är den som vanligtvis inte ser några hinder. Tvillingbrodern Lennart kallas ”bromsen” då han är den som brukar förutspår svårigheter. Storebror Göran kallas ”växelspaken” och är den som både gasar och bromsar, det vill säga bedömer och analyserar.

De har med andra ord tre olika personligheter och kan stundtals ha

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

hetsiga diskussioner, men trots detta har de arbetat tillsammans i nästan 30 år.

- Omgivningen kan uppleva att vi är osams. Men vi är absolut inte långsinta och brukar lösa konflikterna med demokrati, för oavsett vad vi diskuterar så är det alltid två mot en, vilket gör det hela enkelt, säger de.

Explosionsartad tillväxt Under deras ledning har företaget växt explosionsartat och efter ett femtontal företagsförvärv sedan år 2000 är Econova nu Nordens ledande företag inom trädgårdsbranschen. 2008 skedde nämligen det största företagsköpet då skånska Weibull Trädgård förvärvades. I och med detta fördubblades även omsättningen.

2011 flyttades fröverksamheten till Econovas hemort Åby och nu på våren är det full fart i fröfabriken där 550 olika fröer packas och sorteras och förses med varunamnen Hammenhögs och Weibulls.

- Vi har även fågelfrö, jord och andra trädgårdsprodukter i vårt sortiment, säger Ronny Karlsson, fabrikschef, när han visar runt i lokalerna.

Maskinerna spottar ur sig färgglada portionsfröer ur den senaste kollektionen. Förra årets ”Busfrön”, en unik serie med lättodlade blommor och grönsaker, var resultatet av ett samarbete med BRIS och Weibulls – och ett engagemang, som är ett av Econovas ledord. De två andra är långsiktighet och öppenhet.

Econova är ett företag som det kan vara svårt att få grepp om eftersom det erbjuder så många olika produkter och tjänster och har flera återförsäljare. Samtidigt är den familjära andan tydlig och flera av brödernas makar och barn med respektive är involverade i företaget. Kretsloppstanken finns både när det gäller ägande och miljö.

- Econova knyter samman kunder i lokala kretslopp. Restprodukter omhändertas där de uppstår, återvinns och omvandlas till nya produkter, säger Mats Andersson, son till Göran och försäljningschef.

Aktiv inom återvinning Förutom jord- och trädgårdsprodukter är Econova aktiva inom biobränslen och återvinning. Econova omhändertar och återvinner bi- och restprodukter från bland annat skogsindustri, energiproducenter och kommuner. Verksamheten omfat-

tar även avfallshandel, avloppsslam och askåtervinning. 2004 övertog Econova driften av Häradsuddens avfallsanläggning, där företaget kunnat utveckla sina idéer kring omhändertagande av restprodukter och återvinning.

Redan på 1970-talet väcktes de första återvinningstankarna när företaget började kompostera bark och använda den för jordproduktion, en verksamhet Econova bedriver än i dag. Att återvinna torvplasten och förvandla den till nya plastsäckar är den senaste återvinningsidén som förverkligats och resulterat i ett samarbete med företaget Miljösäck.

Ett mål är att återvunna torvsäckar som samlats in på torvtäkterna ska förvandlas till plastkassar med torvföretagets logoptyp på. En kretsloppstanke à la Econova.

Econova AB Econova verkar inom återvinning och biobränsle och har tre kända varumärken, Weibulls, Hammenhögs och Topstar. Econova är det ledande trädgårdsföretaget i Norden.

Koncernen omsätter i dag 700 MSEK och har cirka 165 anställda.

Econovas kunskap inom återvinning omfattar flera olika branscher och kunderna är skogsindustrier, energiproducenter, trädgårdsnäring och kommuner.

På sid 5 berättas mer om hur Econova återvinner torvplast. www.econova.se

Den nya kollektionen fröer säljs av innesäljarna, Caroline Gillström och Victor Andersson är två av dem.

Gunilla Krondahl och Gert Johansson arbetar båda på packningsavdelningen.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

7

Rätt efterbehandling ger stora miljöeffekter Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Tommy Jansson

Metoderna för att återställa torvmarker har utvecklats mycket de senaste åren. Växtekologen Petter Hedberg har nyligen disputerat på olika restaureringsmetoder av torvmarker.

Ett av resultaten är att väldigt små skillnader i markytans höjd över vattenytan, ger stora skillnader när det gäller vilka växter som etablerar sig.

I mars disputerade Petter Hedberg på en avhandling som bland annat behandlar metoder och effekter vid torvmarksrestaurering vid universitetet i Warszawa. Avhandlingens resultat är intressanta då de visar att det finns goda förutsättningar att påverkade torvmarker kan återställas till en långsiktigt värdefull miljö.

Petter berättar att han i sin forskning studerat fyra stora restaureringar, både i Sverige och i Polen.

- I Sverige återställde vi myrar som från början dikats för skogsproduktion, men där man senare fattat beslut om att genomföra restaurering, berättar Petter.

Det översta torvlagret grävs bort.

Foto: Petter Hedberg

8

Vattennivån höjdes över halva områdets yta, genom att dräneringsdikena blockerades med tre dammar, med den sista dammen i områdets mitt.

På den ena sidan av diket avverkades träden för att öka ljusinsläppet, medan träden på den andra sidan av diket fick stå kvar.

- På detta sätt fick vi fyra olika behandlingskombinationer som gav oss möjligheten att studera effekten av de enskilda behandlingarna, liksom kombinationen av behandlingarna, förklarar Petter och fortsätter: - Det vi kunde konstatera var att den behandling som hade störst påverkan var att öka ljusinsläppet genom avverkning och kombinera

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

det med att höja vattennivån genom att blockera dikena. Detta resulterade i att flera artgrupper ökade markant så som vitmossor, andra våtmarksmossor, starrarter, och typiska våtmarkskärlväxter.

I Polen använde Petter en helt annan metod. Här fanns inga träd.

- Det vi behövde åtgärda här var att få in de arter som ursprungligen var typiska för myrmarken sydöst om Warszawa. Vi ville även få bort en oönskad fröbank som mest bestod av de nuvarande arterna samt få bort det överskott av kväve och fosfor som bildats efter det att området dikades, förklarar Petter.

Detta överskott av kväve och fosfor uppstår när vattennivån sjunker efter dikningen, och torven syresätts och bryts ned. Högt kväve ska undvikas vid återställning. Nedbruten torv är bra som jordförbättring, men inte vid återställning.

- Vi löste samtliga dessa problem genom att gräva bort det översta torvlagret på en ca tre hektar stor yta. På detta sätt fick vi även bort

Petter Hedberg

den vegetation som fanns där och som mest bestod av brännässlor och rödsvingel.

Efter detta fanns till sist endast en stor bar torvyta som låg betydligt närmare grundvattennivån kvar.

- Från mer opåverkade myrar i närheten transplanterade vi hela växtsamhällen i stor skala genom att föra över det som fanns i slaget hö

till den nakna torvytan. Resultatet blev inte bara en snabb etablering av våtmarksvegetation, utan även att fåglar som tofsvipor häckade i det nyskapade området, berättar Petter.

Metoden att transplantera hela växtsamhällen kan även göras vid återställning av mossar, då man kan transplantera vitmossor i stor skala.

- Ett av de viktigaste resultaten av min forskning har varit att väldigt små skillnader i hur djupt man gräver orsakar stora skillnader i vilka växter som etablerar sig mest framgångsrikt. Det blir tydliga förändringar vid bara fem till tio cm skillnad, säger Petter.

När marknivån närmar sig grundvattennivån orsakar syrebristen i torven ett kraftigt filter där endast arter med vissa anlag som är typiska för våtmarksarter kan etablera sig bra.

- Det är dock viktigt att områdets förutsättningar analyseras innan restaureringen påbörjas för att undvika dyra misstag, betonar Petter.

Därför ska kväve- och kalciumhalten i marken mätas före restaureringen

eftersom det påverkar vilka arter som kan etablera sig framgångsrikt.

- Rätt genomfört blir återställningen inte bara bra för den biologiska mångfalden utan även en storskalig reklam för företagets hållbarhetsarbete. Det är mycket positivt även kommersiellt att ett företag kan visa att marken kan återställas till en långsiktigt värdefull miljö säger Petter Hedberg.

Petter Hedberg har grundat företaget Hedberg Ekologkonsult AB där han bistår företag i återställning av våtmarker. Han genomför analyser, utarbetar återställningsplaner samt genomför utbildningar. Han har under sin forskning sett både positiva och negativa exempel på återställningar, både i Sverige och i Polen.

Mer information och kontakt, se www.ekologkonsult.se

Bilden visar de återställda myrarna i Sverige som efterbehandlats på fyra olika sätt.

Transplantering av växter efter att donator-myren slagits.

Foto: Barbara Hedberg

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

9

Vår i Västkärr – värt ett besök Text & foto: Magnus Brandel

Västkärr är värt ett besök för alla naturintresserade. Här lar som olika doppingarter eftersom de skyddas av skrattkan man se hur lyckad en efterbehandlad torvtäkt kan bli. måsarna. En trana syntes i vassen och ett sångsvanspar förberedde troligen sin häckning i vassen. Över Västkärr Västkärr i Hasselfors är en efterbehandlad torvmark som svävade en fiskgjuse och en brun kärrhök och i kanten av utgör en del av den stora mossen Skagershultamossen. mossen såg jag två orrar.

Denna mosse är Mellansveriges största torvmosse och Bakom det rika fågellivet ligger den aktiva torvtäkten, i kanten av den ligger en våtmark som har berikat den där dock inte torvproduktionen hade dragit igång för året befintliga mossen med ett myllrande fågelliv. när besöket gjordes. Västkärr är ett utmärkt exempel på Vid ett besök i Västkärr under påskhelgen var det full en myllrande våtmark som berikar det befintliga naturfart på fågellivet. Hundratals krickor och gräsänder kureservatet. Tidigare fanns planer på att infoga Västkärret rade i den kraftiga vinden på de små häckningsholmarna i naturreservatet Skagershultamossen, men det kom att där sjöns karaktärsart, skrattmåsen, bildar en stor koloni. skrinläggas av olika skäl.

Skrattmåsarna utgör en god grund för mer sällsynta fåg-

Bilden överst: En koloni skrattmåsar.

Bilden till vänster: Västkärr med torvtäkten i bakgrunden.

Bilden til höger: En en sångsvan.

10

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. www.econova.se/garden Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. www.fagerhultstorv.se AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se Garden Products AB Säljer torvblock. www.gardenproducts.se Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. www.hasselforsgarden.se Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com

Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.

SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com

Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen.

ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). www.scanpeat.com

Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. www.kraftringen.se Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen.

Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. www.ljungby-energi.se Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.mellanskog.se Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. www.stallvital.se Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. www.molndalenergi.se Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. www.neova.se

Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB.

Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven.

Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. www.hmab.se

Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter.

Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. www.jonkopingenergi.se Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. www.kalmarenergi.se

Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. www.sandvikenenergi.se

Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. www.skekraft.se Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.se Söder Energi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. www.sodraarhultstorv.se Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält.

Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.

Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull.

Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. www.umeaenergi.se

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014

11

Adressfält:

PLATS FÖR PORTO

Torv är en naturlig råvara – för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar

h rvbruk oc hållbart to ng. tt e i r e en fyll rre tillgå den roll d ännu stö r torv och ska råvara bli en fö r ta e rb inhem r och a informera rvaltad kan denna ktorv.se 999 och fö 1 tt n a rä d fo@svens h se c in o s it ll rv n ti n to a v fu jl a r e er m orv ha rdedel Svensk T till en fjä torv.se ell reningen a består w.svensk w energi w e s Branschfö ystem. Sveriges yt n ingen Bio rmatio fo aga i tidn il in b r m e energis so m en ör

ra med?

Vill du va

F

edföljer rv och m Svensk To n ge in n schföre

äv

n ut av Bra ning ges Denna tid

Foto: Econova

Branschföreningen

12

Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014