Page 1

Nummer 2-2013

Tidningen Branschföreningen

Med tydliga regler blir torven en vinnare Brist på energitorv

Intensivt årsmöte med många deltagare

Ny ordförande i Svensk Torv

Sidan 3

Sidan 4

Sidan 10



Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

1


Branschföreningen

Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Jonas Vestun, Jämtkraft AB framför företagets kraftvärmeverk i Lugnvik i Östersund. foto: Jämtkraft Läs mer på www.svensktorv.se Svensk Torv Holländargatan 17 111 60 Stockholm tfn 08 441 70 73

Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt.

Använd torv gör miljönytta Sverige har 6,2 miljoner hektar torvmark. Av dessa är 1,6 miljoner hektar dikad för jordbruk eller skogsbruk. Stora arealer är öppna torvmarker med misslyckad skogsodling. Dessa dikade torvmarker läcker koldioxid till atmosfären. Någon har räknat ut att koldioxidläckaget från de påverkade torvmarkerna motsvarar hälften av vad transportsektorn i Sverige släpper ut varje år. Detta är ett problem som påtalats gång på gång. Det finns ett fåtal påverkade torvmarker som kan ha höga naturvärden, men det stora flertalet utgör tämligen triviala miljöer. Svensk Torv driver nu ett projekt för att ta fram sätt som gör det möjligt att enkelt analysera vilka torvmarker som

är lämpligast att utnyttja för torvbruk När vi fått fram en fungerande metodik för detta avser vi gå vidare med ett nytt projekt som handlar om hur torvmark bäst återställs. Dels för inbindning av koldioxid, dels för att skapa marker som ger höga naturvärden. Jordbruket har under århundranden dikat ut och omvandlat stora arealer våtmarker. Gamla kartor från 1600- och 1700- talet visar hur det fanns betydligt fler öppna grunda sjöar i landskapet som idag är åkermark. Torvbruk kan både återskapa dessa grunda fågelsjöar och bekosta dem. Detta måste vara vettigare än att pengar tas från skattemedel för att fylla igen diken i torvmark, vilket kanske återskapar myrar, som vi redan har miljontals hektar av

i Sverige. Detta är en av de frågor vi i Branschföreningen Svensk Torv arbetar med. Torv som energikälla är en annan och i detta nummer har vi en intervju med IT- och energiminister Anna-Karin Hatt där hon svarar på våra frågor. Trevlig läsning! Claes Rülcker

Medarbetare på Svenskt Torv Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan www.svensktorv och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid. E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se

Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: magnus.brandel@svensktorv.se

Visste du att... Torv skapar sysselsättning, bl a i glesbygdskommuner och utgör viktiga inkomster för jordbrukare och entreprenörer.

2

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013


Brist på energitorv och sen försäljning av trädgårdstorv Förra sommarens regnande gjorde att torvskörden i Sverige blev mycket dålig. Nu har den kyliga våren orsakat att den intensiva och korta försäljningstiden av trädgårdstorv försenats samtidigt som energitorvens lager tömts. Ett av de företag som påverkats av den sena våren är Rölunda Gård. Ägare är bröderna Magnus och Alf Nobel och företaget tillverkar en mängd trädgårdsprodukter, bland annat olika sorters jord och gödsel, där torv ingår. - Trots alla förutsägelser om varmare vintrar och tidigare vårar så visade naturen att den inte alltid fogar sig efter datamodeller. Vi har haft flera vackra dagar, men nätterna har varit mycket kalla. För såväl klädbranschen som jordbranschen så har detta inneburit minskad försäljning. - Men nu verkar det som om värmen kommer, och därmed kan det också bli fart på försäljningen av torvjord till trädgårdarna. Om bara logistiken hinner med så ser vi inga problem med att hämta igen försäljningstappet som denna kyliga vår åstadkommit, säger Magnus Nobel. Den kalla våren har även medfört att producenterna av energitorv haft fullt upp att leverera ut torv till kraftvärmeverken. Det har varit minusgrader ända in i mitten på april och behovet av värme i bostäder och fastigheter har varit ovanligt stort för denna tid.



- Vissa kraftvärmeverk har sålt 40 procent mer än budget denna vår. Vi torvproducenter, som har en regnig sommar bakom oss vilket resulterat i mindre torv i våra lager, kommer nu till sommaren att ha tömt våra stackplatser. Vi kallar det soprent, säger Leif Olsson, produktchef för torv vid Neova. - Det är inget bra för torvnäringen för vi behöver trygghet i form av säkerhetslager för vår trovärdighet som leverantör. Om det skulle bli ännu en regning sommar kan läget bli kritiskt, konstaterar han, men tillägger: - Men vi får hålla tummarna för att det inte blir så. En sommar med flera sammanhängande solperioder vore drömmen.

Text: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan: Gustav Rime Foto nedan: Rölunda Gård

Ägarna till Rölunda Gård, Magnus och Alf Nobel

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

3


Intensivt årsmöte med stor uppslutning Text & foto: Ingrid Kyllerstedt

Det var högt tempo när medlemsföretagen samlades till årsmöte, tre föredrag och årsmötesförhandlingar för både Branschföreningen Svensk Torv och Torvforsk avhandlades på en eftermiddag.

vilken skördemetod som används och vilken mark som torven skördas från samt val av efterbehandlingsmetod. - Återbeskogning efter torvbruk ger en snabbare klimateffekt eftersom skogen binder in kol bättre. Om

Sedan vidtog årsmötesförhandlingarna och Claes Rülcker, vd, och Stefan Östlund, ordförande, intog podiet. En av nyheterna var att Stefan Östlund avgick som ordförande och ersattes av Torbjörn Claesson, vd, Neova. Stefan Östlund avtackades och sade bland annat att hans två år som ordförande varit stormiga Nu har dock stormarna bedarrat och det är en skuta på ett betydligt lugnare hav som han kan överlämna rodret till. Dagen avslutades med en gemensam middag och dagen därpå stod två studiebesök på programmet, ett vid kraftvärmeverket Åbyverket i Örebro och ett vid Hasselfors Gardens nya fabrik en bit utanför Örebro. Mer om detta på sid 9 i detta nummer.

Intresset för att delta på Svensk Torvs möten blir också allt större. Höstmötet i november lockade rekordmånga deltagare och till årsmötet i Örebro den 10 – 11 april kom också ovanligt många deltagare, sammanlagt ett 30tal personer. Efter en inledande lunch på hotellet Scandic Väst inleddes årsmötet med att Gustav Melin, vd, Svebio, berättade om de utmaningar som organisationen står inför under 2013. - 2009 passerade biobränslen olja när det gäller eldningsbränsle i kraftvärmeverk, och avståndet ökar för varje år, sade han.

marken görs om till våtmark tar det längre tid att uppnå samma klimateffekt.

”Återbeskogning efter torvbruk ger en snabbare klimateffekt.”

Enligt Jonas Höglund bör forskningen inriktas på tre områden; hur dåliga marker för torvbruk kan uteslutas, torvens klimatprestanda och framtagande av emissionsfaktorer som speglar verkligheten.

Därefter var det dags för Jonas Höglund från IVL Svenska Miljöinstitutet, att presentera ”Torvbrukets påverkan på klimatet”. Det finns goda förutsättningar att minska utsläppen från torvbruket. Bland de faktorer som spelar in är

4

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

Stefan Östlund, Hasselfors Garden, avtackades efter två år som ordförande. Ny ordförande blev Torbjörn Claesson, Neova.




Håkan Berglin, Neova, och Jan Burvall, Skellefteå Kraft.

Mikael Norberg, E.ON, och Rita Larsson, Neova.

Gunilla Winther, Gällivare Energi, Claes Rülcker, Svensk Torv, och Ann-Cathrin Eklund, Neova.

Christian Sundby, Krontorp, och Thomas Jonsson, Vattenfall Heat.

Studiebesöket vid Åbyverket fordrade skyddsutrustning och god kondition för att gå i alla trapporna.

Royne Lundblad visade runt på Hasselfors Gardens nya fabrik i Mosås.

Intill den nya fabriken i Mosås ligger Hasselfors Gardens stora torvtäkt.

Torvtäkten inspekterades av deltagarna med stort intresse.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

5


Jämtkraft AB

Med tydliga regler blir torven en vinnare Text: Sidney Jämthagen Foto: Jämtkraft Jämtkraft AB har två egna torvtäkter vilka båda är belägna strax öster om Östersund.

- Vi har under många år använt torv i vår bränslemix och vi tror på torven som bränsle även i framtiden. Hur mycket torv vi använder beror på tillgången, men ett normalår handlar det om cirka 90 GWh vilket är ungefär tio procent av Jämtkrafts totala bränslemix. Det säger Jonas Vestun, chef för avdelningen Bränsle vid Jämtkraft AB i Östersund. Torven köps in från andra producenter eller så tar företaget torv från de egna torvkoncessionerna Ope-Brynjeflon och Brunnsmyrsflon, vilka båda ligger ett par mil öster om Östersund. Jämtkraft har också inlett ett arbete där målet är att hitta nya koncessioner: - Det har vi gjort för att säkerställa

6

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

tillgången på torv och för att om möjligt öka andelen torv framöver. Det arbetet är, enligt Jonas Vestun, både tidskrävande och arbetsbetungande: - Ja, vi startade projektet för 1,5 år sedan. Tillsammans med konsultbolaget Enbio har vi redan lagt ner mycket tid och arbete men förmodligen dröjer det flera år innan vi eventuellt kan skörda torv från några nya koncessioner.

Digert arbete I arbetet med att sammanställa ordentliga ansökningshandlingar ingår till exempel många samråd med markägarna, myndigheter och övriga intressenter. - Det ska också göras en hel del undersökningar och inventeringar.

Inledningsvis hade vi en lista med cirka 15 möjliga objekt. Nu är vi redo att lämna in ansökan på tre av dem. - Många objekt har fallit bort under resans gång bland annat beroende på naturvårdsskäl, att de ligger för nära bebyggelse eller av rena produktionstekniska anledningar. Men Jonas Vestun slår fast: - Vi tycker att markägarna generellt har en mycket positiv inställning till torv, även om de enligt oss har alltför

”Torv är ett bränsle som är bra för pannan, produceras lokalt och konkurrerar inte med trävaruindustrin.”


höga förväntningar på den ekonomiska ersättningen. De som varit mest negativa är vissa samebyar, som anser att en torvtäkt kraftigt försvårar deras verksamhet.

Många fördelar På frågan vilka fördelar Jonas Vestun ser med torven blir svaret: - Torv är ett bränsle som är bra för pannan, torv produceras lokalt och det konkurrerar inte med trävaruindustrin. - En negativ aspekt – eller kanske en del av tjusningen – är att torvbruket är så väderberoende. Under senare år har vi lagt stora resurser på underhåll av våra torvtäkter. Med ordentliga diken, som underhålls väl, har vi märkt att vi blir något mindre väderberoende. Det är i företagets kraftvärmeverk i Lugnvik, strax norr om Östersunds centrum, som Jämtkraft producerar el, värme och varmvatten. I kraft-

värmeverket förädlas jämtländskt biobränsle i form av biprodukter från skogsbruket och sågverken. En tredjedel blir el och två tredjedelar fjärrvärme. Biobränslet nyttjas effektivt och spillet är litet. Kraftvärmeverket i Lugnvik svarar för cirka 90 procent av värmebehovet i Östersund och samhället Brunflo, som ligger strax söder om Östersund.

Förnybara källor - Jämtkrafts föregångare Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag startades 1889 och ända sedan dess har vi producerat energi från förnybara källor. På den tiden tänkte man inte så mycket på det som vi gör idag. - Att motverka klimatförändringarna har blivit en av våra viktigaste frågor, konstaterar Jonas Vestun. I samband med en fusion 1989 fick företaget namnet Jämtkraft AB och 2010 blev företaget helt kommunägt med Östersunds kommun som största ägare.

Jämtkraft AB Ort: Östersund Ägare:

Östersunds kommun 98,2 procent, Åre kommun, 1,0 procent och Krokoms kommun 0,8 procent

Verksamhet:

Producerar el, värme och varmvatten

Omsättning:

3,6 miljarder kronor

Antal anställda: 324 Information:

www.jamtkraft.se

Idag säljer Jämtkraft el till hela landet och företaget har ungefär 230 000 kunder från Smygehuk i söder till Haparanda i norr. Jämtkraft har även ett elnät som är imponerande 830 mil att arbeta med. - Vår egen produktion av el består av förnyelsebar energi som vattenkraft, vindkraft och bioenergi. Den egna elkraften är också grunden till våra låga elpriser.

Mycket vattenkraft Vattenkraften är stommen i företagets produktion. - Vi har 17 vattenkraftstationer och den el vi utvinner ur vattnet står för cirka 80 procent av vår produktion. Vi producerar även el från vindkraft och idag har vi 36 vindkraftverk och många fler projekt är under utveckling. Ett normalår producerar Jämtkraft 930 GWh vattenkraft, 200 GWh el i kraftvärmeverket och cirka fyra GWh från biogas och 105 GWh vindkraft.

Tror på torven Idag har Jämtkraft cirka 4 600 fjärrvärmekunder och ungefär 50 nya ansluts varje år. - Vi tror och hoppas att torven även i framtiden kommer att ingå i vår bränslemix. Kanske lyckas vi även öka andelen i framtiden, men då måste den osäkerhet vi känner försvinna. Osäkerheten gäller de politiska besluten. Hur torven kommer att klassas i framtiden ur ett utsläppsperspektiv, är ett frågetecken som måste rätas ut, säger Jonas Vestum, Jämtkraft.



Jonas Vestun, Jämtkraft AB framför företagets kraftvärmeverk i Lugnvik i Östersund.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

7


IT- och energiministern:

Torv - en uthållig naturresurs Text: Ingrid Kyllerstedt foto: Andia Ghafouri/ Regeringskansliet

Tidningen Svensk Torv har lyckats få en exklusiv intervju med IT- och energiminister Anna-Karin Hatt för att fråga henne om torvens roll i elcerfikatsystemet, torvens klassificering och energipropositionen. Hennes svar på frågorna redovisas här nedan. Torvens klassificering är ett aktuellt och viktigt ämne. År 2006 beslutade IPCC att torv skulle ges en egen klassificering som ”torv”, mellan förnybart och fossilt. Torvutredningen och den finska regeringen har karaktäriserat torv som ”ett långsamt förnybart biomassabränsle”. Vilken uppfattning har du när det gäller torvens klassificering vilket har stor betydelse för torvens roll i ett hållbart energisystem? nna-Karin: Jag tycker att det var klokt av IPCC att erkänna torvens unika egenskaper. Torv har egenskaper som är gemensamma med bioenergi, men även med de fossila bränslena, vilket gör att det vore svårt att motivera en klassificering i någon av dessa kategorier. Tillväxten av torv är naturlig och är på det sättet en uthållig naturresurs. Samtidigt har torv det gemensamma med fossila bränslen att torven har en långsam tillväxtcykel och den torv som används idag kan inte användas av våra barn och barnbarn.

A

Energipropositionens förslag som rör torv är ännu inte genomförda. När räknar du med att det blir möjligt att förverkliga energipropositionens förslag rörande torv? nna-Karin: Torven har, om den bryts och används under vissa speciella villkor, bättre klimatprestanda än den som den tillskrivs i EU:s och FN:s utsläppsregelverk. Därför skrev regeringen också i Energi- och klimatpropositionen att vi verkar för att IPCC:s och EU:s regelverk ändras. Det gör vi och det arbetet leds av miljöministern och hennes departement.

A

Regeringen har i regleringsbrev för Energimyndigheten gett myndigheten i uppdrag att undersöka konsekvenserna av en eventuell avveckling av torven ur elcertifikatssystemet. Enligt en studie genomförd av Svensk Energi, Svebio m fl. 2010 kommer användningen av torv att halveras mellan 2010 och 2020 i elcertifikatssystemet. Det finns därmed en risk för att torven kommer att förlora i konkurrenskraft mot kol. Konkurrenskraften mot kol var ett av skälen till att torven infördes i elcertifikatssystemet. Hur ser du på risken med att torv kan hamna utanför elcertifikatssystemet?

8

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

A

nna-Karin: Energimyndigheten har fått i uppdrag att analysera en rad frågor inför den kommande kontrollstationen för elcertifikatssystemet år 2015. Långsiktighet och tydliga spelregler i elcertifikatsystemet är en nyckel för att investerarna ska ha tilltro till systemet och för att det ska fortsätta vara framgångsrikt. Inför kontrollstationen kommer olika väsentliga ramvillkor för elcertifikatsystemet studeras. I det ingår att analysera om det finns något fortsatt behov av att stödja torvbaserad elproduktion genom elcertifikatsystemet. Det underlag Energimyndigheten lämnar kommer självklart att i vanlig ordning gå ut på remiss, så att alla berörda får möjlighet att tycka till om de olika frågorna. Först därefter kommer regeringen ta ställning till om det finns anledning att göra några justeringar i systemet. Flera energiföretag fasar ut torven ur energisystemet bl a på grund av att torven, av dem, anses vara ett ”fossilt” bränsle, och att kostnaderna för utsläppsrätter är särskilt höga för torv. Vilket råd om framtida torvanvändning skulle du ge ett energiföretag i dag som står i begrepp att investera i en ny panna? nna-Karin: Som politiker är det inte min roll att ge enskilda företag goda råd. Min uppgift är att se till att vi har kloka lagar och ramverk som företagen kan verka inom. Jag utgår från att varje företag fattar de bästa beslut de kan utifrån de specifika förutsättningar de har.

A


Torv i energi och säckar Studiebesök på Åbyverket och Hasselfors Gardens nya fabrik avslutade årsmötet i Örebro. Det gav en intressant inblick i de två huvudområden som Svensk Torv verkar i, energisektorn och trädgårdsnäringen. Åbyverket är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Här har el och värme producerats sedan 1950-talet. Åbyverket förser E.ONs kunder i Örebro, Kumla och Hallsberg med fjärrvärme genom ett sammanhängande nät på cirka 40 mil. Över 80 procent av bränslet som används består av biobränsle, till exempel spån, bark, bränsleved, grenar och toppar. 12 procent är torv. Sedan hösten 2010 pågår en omfattande modernisering av anläggningen.

presentation av anläggningen. Därefter guidades alla runt på plats. Den största attraktionen var en ny kross som möjliggör större leveranser av biobränsle, mestadels grot i form av grenar och toppar. Biobränslet leveras i huvudsak från Sveaskog. - Oftast brukar det vara firmor som kommer till anläggningen för att krossa biobränslen, men vi har valt att investera i en stationär kross för grot. Genom den nya krossen medverkar vi och Sveaskog till ett teknikskifte i skogen. Investeringen ger oss en ökad effektivitet i sönderdelningen av skogsbränsle, i princip kan allt från skogen användas, och bättre lönsamhet för leverantörerna, sade Mikael Norberg.

Tre lastbilar kommer varje timme Mikael Norberg, bränsleansvarig på med leveranser av grot till den nya E.ONs anläggning Åbyverket, hälsade krossen på Åbyverket. Innan det samtliga deltagare välkomna med en går in i krossen lämnas ett prov av



bränslet för kvalitetstestning. Den känsligaste delen på den jättelika krossen är dess knivblad som måste bytas ut minst en gång varje dag för att behålla skärpan. Det andra studiebesöket gick till Hasselfors Gardens nya fabrik i Mosås. Royne Lundblad visade runt både inuti fabriken och på den enorma torvtäkten utanför. I den nya fabriken sköts allt via datorer och 2 500 säckar kan levereras varje timme på de två linjerna. Allt, från val av gödsel till paketering av säckar på pallar, sköts maskinellt via ett högspecialiserat dataprogram. Intill fabriken har ett nytt lager byggts. - Vi hoppas verkligen att våren snart kommer så att odlingar och trädgårdsarbete kan komma igång, för här börjar det blir trångt på hyllorna, sade Royne Lundblad.

Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: E.ON Åbyverket i Örebro är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk.

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

9


Torbjörn Claesson ny ordförande Svensk Torv. Tidigare var han affärsområdeschef för Neova Bioheat och han har arbetat inom Neova sedan 2007 och suttit i bolagets ledning lika länge. Torbjörn har en lång och gedigen erfarenhet inom energibranschen och har bland annat innehaft olika positioner inom Fortum och EON innan han kom till Neova. - Neova har en ledarroll inom svensk bioenergi och i arbetet med att skapa bioenergi för framtiden. Uppdraget som vd för Neova är en spännande utmaning och nu har jag fått ytterligare en, som ordförande i styrelsen för Svensk Torv och Torvforsk, säger han.

Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Orasis foto

Torbjörn Claesson, vd för bioenergiföretaget Neova, valdes till ny ordförande i Branschföreningen Svensk Torv och forskningsstiftelsen Torvforsk på årsmötet. - Vi har stora utmaningar framför oss, och jag hoppas att jag med min erfarenhet från användarsidan kan lyfta fram behovet av torv inom energisektorn, säger han. Torbjörn Claesson är ingenjör och blev för cirka ett år sedan utsedd till vd för bioenergiföretaget Neova som är det största medlemsföretaget inom Branschföreningen

Torbjörn tror att hans kunskaper inom energiteknik, särskilt fjärrvärme, kommer att vara användbara i styrelsearbetet, speciellt när det gäller den viktiga frågan om torvens klassificering. Han konstaterar att arbetet inom Svensk Torv i huvudsak är inriktat på två områden. Det ena handlar om torv inom trädgård och djurhållning där det gäller att få gehör för ett hållbart och långsiktigt torvbruk. Den andra delen handlar om energisektorn där uppdraget är få torv accepterat som ett förnyelsebart, inhemskt bränsle. - Det gäller att hitta ett sätt att visa hållbarheten för torv och trygga tillgången på detta inhemska bränsle. Certifieringen för torv är ett verktyg som kan hjälpa till med att se torven som en hållbar energilösning ur ett miljöperspektiv. - På jordsidan gäller det att få handläggningen av täkttillstånd att gå smidigare och snabbare. Idag kan det ta flera år innan ett ärende öppnas och det är inte acceptabelt. Processen är dessutom mycket kostsam. Trots att vi har enorma torvtillgångar tvingas användare importera torv, vilket inte är bra varken ekonomiskt eller miljömässigt, säger Torbjörn Claesson.

Branschföreningen Svensk Torv och Torvforsk - Styrelse 2013 Ordförande: Torbjörn Claesson, Neova Övriga ordinarie ledamöter: Göran Andersson, Econova Roger Andersson, Holmen Claes Bohlin, Hasselfors Garden

10

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

Jan Burvall, Skellefteå Kraft Bent Jensen, Ryds Torv Lars O Johansson, Umeå Energi Ulf Lindqvist, Jämtkraft Mikael Norberg, E.ON Peter Persson, Neova Gunilla Winther, Gällivare Energi

Suppleanter: Stefan Östlund, Hasselfors Garden Anders Kroon, Södra Energi Thomas Merlöv, Scanpeat Stig Holm, HMAB


Noterat... Torvbrytning positivt för miljön I en artikel i Dalarnas Tidning, DT, den 21 februari, uttalar sig Claes Rülcker, vd Svensk Torv, om en planerad torvproduktion i Nolåkersflotten. ”På myren kommer efter avslutad torvbrytning skapas fantastiska våtmarker, som har ett djurliv som vida överstiger det finns idag på en mosse som Nolåkersflotten.”, säger han och framhåller att projektet kan ge bygden många nya arbetstillfällen eftersom det finns en stor marknad för både odlings- och energitorv. Läs artikeln på vår hemsida, www.svensktorv.se

Svensk Torvs medlemmar BMR Produkter Producerar och förädlar växttorv, torvströ, torvblock och torvmix. www.bmrprodukter.se

Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen.

E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se

Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se

Econova Garden Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. www.econova.se/garden Garden Products AB Säljer torvblock. www.gardenproducts.se Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se Hasselfors Garden Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. www.hasselforsgarden.se Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. www.hmab.se Hörle Torv AB Tillverkar och säljer torvströ och torvmull. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.



Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.mellanskog.se Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. www.stallvital.se Neova AB Erbjuder produkterna pellets, torv samt olika värmelösningar. www.neova.se Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter.

Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. www.skekraft.se Småländska Torv AB Arbetar med energitorvutvinning och torvprodukter. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ, jordförbättring och för uppvärmning. www.savne-torv.se Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se Södra Åshults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. www.sodraarhultstorv.se Söftesmåla Naturtorv AB

Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se

Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com

SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com

Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.

ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). www.scanpeat.com

Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. www.umeaenergi.se

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

11


Torv är en naturlig råvara – för energi, i trädgårdar och i djurhållning n en roll de

rv och d med? a r etar för to ch rätt förvaltad a v rb a u h c d o erar rv o Vill ch inform edel av to

999 o n fjärd s sedan 1 s yta består till e it . n n fu r a e h g e tillgång ri rv e rr v o tö T S s . k e ännu ystem Svens n is n e e rg li g e ensktorv.s b n v in s e n ra @ h a re v c till info a jl Branschfö ållbart torvbruk o enna inhemska rå e m r h e elle kan d ensktorv.s fyller i ett e www.sv s n o ti a form För mer in

Branschföreningen

12

Branschföreningen Svensk Torv / nr 2-2013

Tidningen Svensk Torv nr 2/2013  

Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, fören...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you