Stenindustrin siktar högt på en fossilfri produktion

Svensk granit, gnejs, kalksten, marmor, sandsten … ”En produkt tillverkad av natursten, tagen som ett helt stycke, från ett helt block ur berggrunden.” Kai Marklin – ordförande Sveriges Stenindustriförbund – läser för Svensk Byggtidning ordagrant upp sin definition på natursten. – Väldigt viktig för oss! På inredningssidan har det kommit många kompositmaterial som efterliknar stenen. Då är det viktigt att ha koll på att sten är sten … AV THOMAS ANDERSSON

DEN ALLRA STÖRSTA delen natursten i Sverige går idag till torg, gatsten, hällar, murar, utomhustrappor och andra markbeläggningar i utemiljö. En mindre del används som bygg-, estetiskt – och konstmaterial till bänkskivor, golv, väggbeklädnader och fasader. Lägg till gravstenar.

Medlemsföretagen i Sveriges Stenindustriförbund har tillsammans ungefär 1300 anställda. – Vi är en liten bransch, konstaterar ordförande Kai Marklin.

Den svenska branschen för brytning och förädling av natursten omsätter årligen runt 1,3 miljarder. Varav den i Sverige brutna naturstenen står för 300 miljoner kronor, där mycket går på export.

Svenska tillverkare och förädlare omsätter resterande miljard av en råvara som till stor del utgörs av importerad natursten.

Två stenregioner Den svenska stenindustrin är framförallt knuten till två geografiska områden. Bohuslän som står för cirka 25 procent av verksamheten samt nordöstra Skåne och Småland med sina cirka 30 procent.

Visst, Kai Marklin nämner ett par ”skräckexempel” på personalfrånvaro på grund av corona som i början på pandemin drabbade några små stenföretag. Men bedömer sent hösten 2020 att läget nu är under kontroll. – När jag talar med mina medlemsföretag får jag känslan att orderingången är okej.

Fossilfritt 2029 Enligt klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Sveriges Stenindustriförbunds nya färdplan siktar högre än så. – Vår bransch ska vara fossilfri 2029. Redan i dag lämnar natursten marginella avtryck jämfört med konkurrerande material, som exempelvis betong. När visionen är uppfylld blir skillnaden ännu större, säger Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund.

Vit granit som sockertema på Sockertorgets markbeläggning i Lund. Där ”sockerbitar” av granit ramar in vitstammiga himalayabjörkar. Bild: Sveriges Stenindustriförbund