en tidning från din församling Nummer 2/2025
Det lilla storpastoratet Aspeland som består av sju församlingar: Hultsfred, Vena, Lönneberga, Målilla med Gårdveda, Mörlunda-Tveta, Virserum och Järeda.
Biskop Martin Lönnebo fick idén till Frälsarkransen under en båtluff i Grekland när vågorna gick höga och han behövde något handfast att hålla i.
n sid 4
Reportaget:
”Kvinnliga präster är en ohyra!”
n sid 8
Sommarens musik och gudstjänster!
n sid 12
Aspelands pastorat
Sommaren är en tid av ljus, värme och växtlighet. Det är en tid då naturen blomstrar och vi får möjlighet att njuta av Guds skapelse. Sommaren påminner oss om Guds närvaro i våra liv.
Evangelisten Matteus skriver i kapitel 6:26; ”Se på himlens fåglar: de sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de?”
När vi ser på naturen under sommaren, blir vi påminda om Guds omsorg och kärlek. Precis som fåglarna och blommorna, är vi också en del av Guds skapelse och omfamnad av hans omsorg. Sommaren ger oss en möjlighet att stanna upp och reflektera över Guds godhet och trofasthet. Vi kan känna tacksamhet för solens värme, för de långa dagarna, för naturens skönhet, för de stunderna av vila och gemenskap. Vi kan känna tacksamhet för de välsignelser och ledning som Gud ger oss.
Vi ber;
Käre Gud, vi tackar dig för sommaren och för alla de välsignelser den för med sig. Hjälp oss att se din hand i allt det vackra omkring oss och att påminnas om din omsorg och kärlek. Ge oss vila och förnyelse under denna tid, och hjälp oss att dela din kärlek med andra. Låt oss gå ut i sommaren med ett hjärta fyllt av tacksamhet och glädje, så att vi kan se Guds närvaro i varje solstråle, i varje blomma och i varje vänligt leende. I Jesu namn, amen.
GLAD SOMMAR!
ossMejlagärna!
liv.aspeland@ svenskakyrkan.se
Arja Bergström
KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT
INNEHÅLL
FRÄLSARKRANSEN 30 ÅR 4 – 5
PORTRÄTT 6 –7
”KVINNLIGA PRÄSTER ÄR EN OHYRA” 8–11
SOMMARENS GUDSTJÄNSTER 12 –13
KYRKA OCH KYRKOGÅRD 14 – 15 FÖRSAMLINGSLIV 16 – 17
Följ oss på sociala medier!
@svenskakyrkan.aspeland
Omslaget
Tema: Frälsarkransen 30 år!
FOTO: ALEX GIACOMINI / IKON
Utgivare
Svenska kyrkan, Aspelands pastorat
Pastorsexpedition
Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred
Telefon: 0495-24 95 80
E-post: aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se
Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland
Öppettider Måndag–torsdag 10–12 och 13–15. Fredag 10–12.
Ansvarig utgivare Arja Bergström
Redaktör Madelene K. Askevik
Grafiskproduktion: Gösta Råsmark/mediakompaniet
E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se
ges ut fyra gånger per år.
delas ut som bilaga i nya Tidningen och innehåller information från Aspelands pastorat.
I år har det gått 30 år sedan biskop Martin Lönnebo fick idén till Frälsarkransen. Det moderna radbandet är idag väl etablerat, både inom och utanför Svenska kyrkan.
Frälsarkransen är troligen Sveriges mest kända armband. Det syns runt handleder på vimmelbilder och berättas om i Sommarprat. Drottning Silvia bär det, liksom ett oräkneligt antal tidigare och nuvarande konfirmander. Radbandet med sina 18 pärlor i olika färger och storlekar – där varje pärla har en särskild innebörd som påminner om Gud – har blivit en slags livboj i vardagen för såväl trosvana som sökare.
–En av de stora fördelarna med kransen är att den gör tron gripbar. Gripbar för tanken eftersom pärlorna presenterar trons huvudstycken: Gud, jag, dop, öken, hemlighet, kärlek och så vidare. Men också gripbar med min hand; jag kan med hjälp av kransen förnimma att tillvaron – och jag själv! – vilar i Guds hand, säger Jonas Eek, domprost i Stockholms domkyrkoförsamling och tidigare utgivningschef på Verbum som förvaltar rättigheterna för Frälsarkransen.
–Martin Lönnebos pedagogiska gärning går inte att överskatta. Som få andra lyckades han kommunicera kristen tro på sätt som folk begriper i ett land som ibland kallas världens mest sekulariserade. Anledningen till att Frälsarkransen älskas av så många i så olika sammanhang är för att den är enkel och lättillgänglig. Det är en katekes för handleden och en existentiell ledstång i tillvaron, fortsätter Jonas Eek.
När Martin Lönnebo dog förra året sa Linköpings biskop Marika Markovits:
”Martin Lönnebo har som få talat rätt in i människors hjärtan. Med Frälsarkransen har han, långt utanför Sveriges
gränser, skapat ett enkelt och konkret sätt att hålla bönen och tron vid liv.”
Frälsarkransens bakgrund
Martin Lönnebo fick idén till radbandet en sommar när han båtluffade i Grekland. En storm tvingade båten till en ö med bara 47 invånare inklusive byns präst. När vågorna gick höga väcktes hos Martin behovet av något handfast att hålla i – och så föddes Frälsarkransen. Den lanserades 1995 och är nu väl etablerad både inom och utanför Svenska kyrkan. Den har hjälpt otaliga människor till fördjupad bön och innerligare Gudskontakt.
Royalty
Martin Lönnebo valde att låta sin royalty för Frälsarkransen gå till Individuell Människohjälp (IM) där han inrättade en fond i sonen Jonas namn för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning.
Tillverkning av Frälsarkransen gör stor skillnad för indisk by Pärlorna i Frälsarkransen tillverkas för hand i Indien enligt bestämmelserna för Fairtrade. Det är flera arbetsgemenskaper som hjälps åt att göra dem. Från byarna transporteras pärlorna till New Delhi, där de träs till kransar och packas för export av Tara Projects. Tara Projects vill få så många kvinnor som möjligt i
”Omsluten av Gud på en inåtgående resa”
Här i Aspelands pastorat firar vi ibland gudstjänst eller mässa där vi använder frälsarkransen. En stillsam form, precis i biskops Martins anda. Ett lågmält uttryck där pärlorna hjälper oss att följa med på livets resa, en resa som går inåt. Vi varvar musik, bön, pärlans betydelse, ljuständning och tankar kring frälsarkransen. Och varje pärla har en speciell betydelse och en egen bön.
Med Gudspärlan ber vi ”Du är gränslös, Du är nära, Du är ljus, och jag är Din”. Med Tystnadspärlorna ber vi ”I Guds tystnad får jag vara - ordlös, stilla, utan krav”. Med Jagpärlan ber vi ”Jag är en droppe i Guds hav som speglar himlen”. Med Doppärlan ber vi ”Jag är ditt barn, min Gud, låt mig växa, låt mig mogna”. Med Ökenpärlan ber vi ”Rena mig, så blir jag ren. Hela mig, så blir jag hel. Drag mig till dig, så får mitt hjärta ro”. Med Bekymmerslöshetspärlan ber vi ”Hjälp mig att vara, inte bara göra och synas”. Med Kärlekspärlorna
foto: marijana liPic
I barnverksamheten i SÖDER har man haft Frälsarkransen som tema där de lärt sig om radbanden genom att läsa saga. Barnens fick göra varsin ask att lägga sin favoritpärla i.
arbete – försörjningen är viktig för deras ställning i familjen. Pärlverkstaden har även bidragit till uppbyggnad av en byskola. Martin Lönnebos idé har lett till en stillsam förvandling av ett helt samhälle.
Precis som alla andra Fairtrade-producenter tar Tara Projects ansvar för arbetsförhållanden, anställningsavtal och vidareutbildning.
Mer om Frälsarkransen
Martin Lönnebo berättar om Frälsarkransen | Verbum
Biskop Marika: Frälsarkransen har haft väldigt stor betydelse för kyrkans andaktsliv och undervisning.
text och bilder: Verbum Verbum se/fralsarkransen
”Ett lågmält uttryck där pärlorna hjälper oss att följa med på livets resa”
ber vi ”Öppna mig nu för kärlekens läkande kraft. Gud, låt mig vara ett hjärta för någon”. Med Hemlighetspärlorna ber vi ”Litet eller stort, det jag lägger i din hand, är i tryggt förvar. Gud, kom ihåg. Glöm dem inte”. Med Nattens pärla ber vi ”Hjälp mig när jag är i mörkret, så att jag finner ljuset”. Med Uppståndelsepärlan ber vi ”Varje andetag, Du i mig, jag i Dig”.
Jag tror att många påminns om Taizégudstjänsterna i Frälsarkransen. I Taizégudstjänster är också tystnaden och det lågmälda en viktig del i formen. Men det som skiljer de båda åt är särskilt radbandet. Och det finaste är, att tack vare radbandet så kan du handgripligen använda pärlorna precis när du vill! När jag bär armbandet så känner jag mig helt omsluten av Guds omtanke om mig, världen och tiden.
Jeanette Frode KANTOR I VENA OCH LÖNNEBERGA FÖRSAMLINGAR
Men hon är långt ifrån ny som präst. Marie prästvigdes 1998, och har därmed snart 30 års erfarenhet av prästyrket, som föregåtts av en lång och tuff resa.
Den korta versionen är att föräldrarna flyttade från Västerbotten till Linköping strax innan Marie föddes. Vid hennes skolstart gick flyttlasset till Kisa. Som vuxen och nyvigd bodde hon åter i Linköping. Efter ett drygt år som pastorsadjunkt i Lambohov, i utkanten av Linköping, sökte hon sig till Hultsfred 1999 och fick möta kvinnoprästmotståndare som kallade henne ”ohyra.”
–Jag ville söderut, med tanke på att mamma och pappa fanns i Kisa. Det blev Hultsfred och här stortrivdes jag direkt, säger hon.
Marie var sedan kvar i Hultsfred till 2006, då hon blev ”headhuntad” av dåvarande kyrkoherden i Södra Vi. Hon var länge tveksam, men till slut lät hon sig övertalas. Utöver präst är Marie även lite fågelnörd. Hobbyskådare, säger hon och berättar om när hon som ny präst i Hultsfred såg en Mandarinand vid Hulingen.
–Jag blev snabbt förälskad i Hulingen, fågeltornen och att vandra här. Fast jag snubblar, för jag tittar hela tiden upp i träden, säger hon och berättar om baden, promenaderna och det rika fågellivet vid sommarstugan i Djursdala där den stora avkopplingen finns.
Men historien börjar tidigare.
Prästyrket föregicks av arbete under några år som hemvårdare inom hemtjänsten, vilket var slitsamt, dåligt betalt och gjorde att hon var inne i den så kallade ”väggen”. Tankarna om att bli präst, från unga år, kom oväntat upp igen.
Det var en vårmorgon när hon skulle till jobbet som kopplingsvajern på bilen gick av. Det var dåligt med bussar från där hon bodde, vilket gjorde att det bara var att ringa för att berätta att hon inte kunde komma den dagen.
–Då fick jag höra någon i bakgrunden, på jobbet, som sa att ”det är väl ingen ursäkt att stanna hemma från jobbet, bara för att bilen gått sönder”, vilket gjorde mig riktigt arg.
Hon kände att det var nog. Ringde Linköpings Universitet och frågade efter en kurs i Religionsvetenskap, med hopp om att få börja efter sommaren. Det fanns en kurs, som började redan dagen därpå, men det var väl snabbt. Andra lektionen var två dagar senare.
–OK, då kommer jag, sa Marie och tog tjänstledigt på stående fot från jobbet i hemtjänsten.
Det blev några tuffa år, med tre skolbarn, ett i lågstadiet, ett i mellanstadiet och ett i högstadiet. När studierna fortsatte blev det ännu tuffare, då de krävde pendling till Uppsala.
–Det var tufft. Ett ständigt farande och flängande. Det vara bara att fortsätta framåt. Men jag har aldrig ångrat det. Även om jag inte rekommenderar någon att göra samma resa, säger Marie.
Och egentligen hade resan till prästyrket börjat långt tidigare. Som liten hade Marie en barnatro. Men tuffa tonår gav annat fokus och mycket strul. Efter att ha hoppat av gymnasiet började hon på Vadstena Folkhögskola, där hon fick en nytändning i sin kristna tro.
–Genom kontakter där kom jag till Lyckeboskolan och föreningen Öppna Dörren i Alvastra. Rektorn där Stig Dominique, pappa till Carl-Axel Dominiqe, ömmade för svaga och utsatta ungdomar på glid, berättar Marie.
Marie fick både hjälpa till och kunde själv studera där. Rektorn frågade om hennes framtidsplaner och föreslog att hon kunde bli präst. Marie var tveksam och tänkte på den tidens debatt om kvinnoprästmotstånd. Men fröet var sått där och då.
–Sommaren därpå träffade jag pappan till mina barn, och innan jag kom vidare med studierna flyttade vi till Linköping och hade plötsligt tre barn.
Ändå läste hon höggravid färdigt på KomVux. Åren gick. Kopplingsvajern gick sönder, livet tog en ny vändning och i juni 1998 prästvigdes Marie Marklin. Så börjar resan som präst.
bronson månsson GårdVeda
Går på promenaden. Men inte som Ulf Lundell i Norrköping. Mer som Marie Marklin, och i hennes fotspår, längs med Hulingens strand i Hultsfred. Marie är sedan januari ny präst i Aspelands Pastorat, men också ”fågelnörd”. Här hörs en fågels sång från de vackra björkarna vid sjön.
På promenaden far tankarna till då, 1999, första gången Marie Marklin var här i Hultsfred. Då blev det rubriker i media. När hon installerades protesterade kvinnoprästmotståndare, kallade henne ”ohyra” och hänvisade till ”herrens bud” och andra Korinterbrevet, som säger att ”kvinnan ska tiga i helig församling”.
Marklin fick även utstå en del telefonterror från en av dessa gubbar. Till en början var det mer lugnt, att det var fel med kvinnliga präster, men efterhand blev det mer obehagligt. Marie skaffade nummerpresentatör, så att hon såg vem
som ringde. Då talade mannen in en del dumheter, otrevligheter och hot på telefonsvararen.
När han ringde nästa gång svarade jag och tackade för att han talat in på telefonsvararen, för då kan jag spela upp det för polisen. Sedan ringde han aldrig mer, berättar Marie.
Och hennes svar från då, på insändarna tål att upprepas. ”Det påminner mest om småpojkars rädsla för tjejbaciller.”
Nu är kvinnoprästmotståndarna historia, och kan därför inte ropa att ”Ohyran är tillbaka”. I stället välkomnas Marie
Marklin. Hennes återkomst till Hultsfred blir därmed vacker. Och den bekräftar att det finns både hopp om bättre tider och förändring, i vår just nu alltför hårda och kalla värld.
Ett mer positivt minne för Marie, från den tiden, är från Hultsfredsfestivalen, som det var mycket fokus på. Då kom många engagerade kolleger från när och fjärran. Sista åren hade kyrkan eget tält på området, där man serverade fika, mackor och hade många bra samtal.
Det hände mycket som vi kunde hjälpa till med. Många tjejer som behövde prata, några hade trasiga tält och fick sova över hos oss. Det var väldigt meningsfullt och roligt, minns Marie och lägger till att det dessutom var mycket bra musik.
Marie Marklins återkomst till Hultsfred framkallar egna minnen från barndomen.
-Tänker på mina föräldrar, mor och far. Födda 1923 respektive 1920. Båda troende kristna. Inte våldsamt aktiva, men gick på gudstjänst hyfsat regelbundet. Först i Näsby Kyrka (Kristianstad), där vi bodde. Senare i Norra Åsum, utanför stan, eftersom det var ”en bra präst där”, sa far. Och som liten fick jag följa med, vare sig jag ville eller ej.
Marie och prästkollegor på Hultsfredsfestivalen 2006. I Kyrknytt kommenterade hon såhär om att tjänstgöra på festival: "Det händer mycket med människor på festivaler av det här slaget, personliga kriser, relationsproblem och annat som gör livet svårt att hantera. Förväntningarna är stora och sedan kanske det inte blir som man tänkt sig. Roligt är att höra hur många ungdomar som säger att det är bra att Svenska kyrkan finns med på festivalen och det får vi höra varje sommar."
-Oftast var jag både villig och tyckte det var OK. Förutom en julafton, då vi skulle till kyrkan på eftermiddagen precis klockan tre, när Kalle Anka var på TV. Och på den tiden, sent 1960-tal, var det tablå-TV som gällde och ingen möjlighet att se programmet senare. Mina föräldrar var inte mycket värda i mina ögon när jag tvingades följa med till Råbelöfs kapell.
-Nåväl. Minnet var att far och mor en vanlig söndag om hösten återvände från en gudstjänst. Far var arg och upprörd.
”Nu är det nog, nu räcker det. Kyrkan får vara utan mig”, sa han. Jag förstod ingenting och frågade vad som hänt. Jo det var en ny präst i kyrkan denna söndag och han hade basune-
rat ut sitt kvinnoprästmotstånd från predikstolen. Han hade mässat om ”denna ohyra” och att kvinnor som präster gick emot bibelns ord.
-Min far var tydlig i sin åsikt att alla människor, oavsett härkomst, kön, sexuell läggning, social och ekonomisk status osv, var lika värda. Han bar många vackra historier från sitt liv, som påverkat mig också att ta denna ställning. ”Vi är alla olika. Vi kan tycka olika. Men vi är alla värda att lyssnas på och har alla lika mycket värde och samma rättigheter”, sa min far ofta och gärna när det var heta diskussioner med totalt olika åsikter om något.
Men den nya prästen far och mor mött i kyrkan hade en uppfattning som min far inte kunde acceptera och förlika sig med. ”Vill de inte ha kvinnliga präster i kyrkan, kan de vara utan mig också”, sa far. Och så fick det bli. Det dröjde länge innan han gick dit igen. Då och där förstod jag det inte fullt ut. Tänkte väl att det lät fint. Men tyckte det var trist att far inte ville gå i kyrkan mer.
Nu, på min promenad i Marie Marklins fotspår längs Hulingens strand, blir jag rörd och tårarna rinner vid mitt minne. Blir lycklig och glad. Och tackar Marie Marklin för hoppet hon ger med sin återkomst till Hultsfred. Sålunda.
Trots en värld i krig och elände finns det så mycket som faktiskt blir bättre och vackrare. Nu är rubrikerna andra. Nu genomgår Svenska Kyrkan en historisk förändring, när majoriteten, 55%, av våra präster är kvinnor.
Promenaden längs Hulingens strand fortsätter. Nu i sällskap med rördrom, brun kärrhök, skäggmes, gräsand, kricka, skäggdopping, sothöna, knölsvan, sångsvan, kanadagås och fiskgjuse. När jag stannar till en stund flyger en Kungsfiskare förbi.
bronson månsson
GårdVeda
Söndag 29 juni
11.00 Mässa i Lönneberga kyrka
18.00 Mässa i Hultsfreds kyrka
Måndag 30 juni
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Juli
Tisdag 1 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Onsdag 2 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Lördag 5 juli
11.00 Lunchmusik i Hultsfreds kyrka
Kaffeservering 10.30
Söndag 6 juli
11.00 Mässa i Järeda kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst i kyrkparken, Virserums kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst i Målilla Hembygdspark
18.00 Musik i sommarkväll i Tveta kyrka
Sommarkyrka: guidning av kyrkan efteråt!
Måndag 7 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Tisdag 8 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Onsdag 9 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Lördag 12 juli
11.00 Lunchmusik i Hultsfreds kyrka
Kaffeservering 10.30
Söndag 13 juli
11.00 Gudstjänst i Lönneberga kyrka
14.00 Friluftsmässa i Ormestorp, Vena
18.00 Mässa i Hultsfreds kyrka
18.00 Musik i sommarkväll i Tveta kyrka
Öppen sommarkyrka: guidning av kyrkan efteråt!
Måndag 14 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka Konstutställning och kaffeservering!
Tisdag 15 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Onsdag 16 juli
10.00-15.00 Öppen sommarkyrka i Hultsfreds kyrka
Konstutställning och kaffeservering!
Lördag 19 juli
11.00 Lunchmusik i Hultsfreds kyrka
Kaffeservering 10.30
Söndag 20 juli
11.00 Mässa i Virserums kyrka
13.00 Friluftsgudstjänst i Lönneberga Hembygdsgård 14.00 Gudstjänst i Gårdveda kapell
14.00 Friluftsgudstjänst i Järeda församlingshem, ute på altanen
18.00 Musik i sommarkväll i Tveta kyrka
Öppen sommarkyrka: guidning av kyrkan efteråt!
Måndag 21 juli
10.00 Invigning av nytt kors vid gamla kyrkplatsen i Lönneberga
14.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Lönneberga kyrka
Kaffeservering! Musik 15.00
Tisdag 22 juli
11.00-13.00 Öppen sommarkyrka i Lönneberga kyrka
Kaffeservering! Musik 12.00
Onsdag 23 juli
14.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Lönneberga kyrka
Kaffeservering! Musik 15.00
Torsdag 24 juli
14.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Lönneberga kyrka
Kaffeservering! Musik 15.00
Fredag 25 juli
12.00 Öppen sommarkyrka i Lönneberga kyrka
Musik 12.30
Lördag 26 juli
11.00 Lunchmusik i Hultsfreds kyrka
Kaffeservering 10.30
Söndag 27 juli
11.00 Gudstjänst i Hultsfreds kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst i Tälleryd, Vena
18.00 Musik i sommarkväll i Tveta kyrka Öppen sommarkyrka: guidning av kyrkan efteråt!
Augusti
Lördag 2 augusti
14.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Målilla kyrka Kaffeservering!
14.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Virserums kyrka Kaffeservering!
Söndag 3 augusti
11.00 Mässa i Målilla kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst i kyrkparken, Virserums kyrka
15.30-18.00 Öppen sommarkyrka i Mörlunda kyrka
18.00 Gudstjänst i Mörlunda kyrka
Torsdag 7 augusti
14.00-17.00 Öppen sommarkyrka i Järeda kyrka
18.00 Kaffeservering i Järeda församlingshem
19.00 Musik i sommarkväll i Järeda kyrka
Söndag 10 augusti
11.00 Gudstjänst i Lönneberga kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst i Dalsebo, Vena
18.00 Kvällsgudstjänst i Hultsfreds kyrka
Torsdag 14 augusti
13.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Vena kyrka
Kaffeservering och konstutställning!
19.00 Musik i sommarkväll i Järeda kyrka
Kaffeservering 18.00 i församlingshemmet!
Fredag 15 augusti
13.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Vena kyrka
Kaffeservering och konstutställning!
Lördag 16 augusti
13.00-16.00 Öppen sommarkyrka i Vena kyrka
Kaffeservering och konstutställning!
Söndag 17 augusti
11.00 Friluftsgudstjänst i kyrkparken, Målilla kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst i Äshults missionshus, Virserum
14.00 Friluftsgudstjänst i Björnhults missionshus, Mörlunda
Torsdag 21 augusti
19.00 Musik i sommarkväll i Järeda kyrka Kaffeservering 18.00 i församlingshemmet!
Söndag 24 augusti
11.00 Mässa i Hultsfreds kyrka
14.00 Friluftsgudstjänst vid Klockargården, Vena 18.00 Gudstjänst i Lönneberga kyrka
Söndag 31 augusti
11.00 Mässa i Virserums kyrka
11.00 Mässa i Mörlunda kyrka
18.00 Mässa i Målilla kyrka
i Hultsfreds församlingsgård Utomhus vid fontänen, vid regn inomhus. Onsdagar 14.00-15.30
Café Kom som du är!
Virserums församlingshem Måndagar 14.00-16.00, i samverkan med Ekebergskyrkan Sommaruppehåll hela juli månad!
Med reservation för ändringar!
För mer info om varje evenemang, besök hemsidan svenskakyrkan.se/ aspeland/kalender eller ring 0495 – 24 95 80.
Man misstänker att Gårdveda kyrka tillkom under 1100-talet. Gårdveda nämns första gången 1301 som ”Gardhwide”. Då testamenterade biskopen Lars i Linköping ett gods till biskopsbordet i Linköping. Det är inte helt klart om kyrkan legat på samma ställe hela tiden. En bit bort från där man tror att den ursprungliga kyrkan låg finns en gravplats på 170 x 75 meter som består av cirka 35 synliga gravar.
Under 1500-talet nämns en träkyrka på Gårdveda. År 1618 byggdes ett fähus intill kyrkan, som prästen Petri hade beställt.
Den 20 augusti 1657 härjade en skogsbrand intill Gårdveda kyrka. En rishög som låg på kyrkogården en aln från byggnaden fattade eld. Kyrkans norra sida och taket fattade också eld. Även kyrkobalken började brinna. Eftersom det fanns så många personer runt branden lyckades man rädda kyrkan från att totalt brinna ned. Kyrkan renoverades sedan.
Kyrkan säljs på auktion
Det var familjen Hagendorn som såg till att kyrkan funkade. De skänkte flera inventarier såsom altardukar, ljusstakar och guld. År 1690 byggdes den nya klockstapeln på Hagendorns bekostnad. År 1670 gav Elias von Hagendorn på Bosgården kyrkan sex daler kopparmynt så klockan kunde gjutas om. Gårdveda kyrka var då 24 alnar lång, 8 alnar bred och inrymde 30 bänkar om fem platser vardera, vartill kom en läktare med plats för 32 personer eller inalles 182 sittplatser. I öster fanns ett litet kor som var 6 alnar i kvadrat. Altarrunden gav plats för 32 personer och 10 nattvardsgäster. Sakristian var av sten, liten och mörk. Vid biskopsvisitationen 1768 togs ett beslut om att bygga en gemensam kyrka med Målilla. Gårdvedaborna blev missnöjda över detta. Den sista begravningen vid Gårdveda kyrka hölls 1819. År 1822 såldes kyrkan på auktion för 150 kronor. Den ena klockan som var från 1300-talet som fanns i klockstapeln såldes till Persnäs kyrka på Öland. De mesta av inventarierna försvann spårlöst. Troligen tog ortsborna kyrkans inventarier för att de inte ville att de skulle hamna i Målilla, men Gårdvedaborna fick böta 3 871 kronor för att de inte hjälpte till tillräckligt med att bygga den nya kyrkan i Målilla. Helt plötsligt kom det in kalkar och glas som betalning för denna skuld. Kalkar och glas som tidigare hade stått i Gårdveda kyrka.
Resterna av kyrkogården
Den kvarvarande kyrkogården i Gårdveda växte snabbt igen. År 1923 besökte filosofie kandidaten Bertil Waldén Gårdveda kyrkogård. Han konstaterade då att platsen var förvandlad till en beteshage beväxt med ungskog och syrener med mera. Av kyrkan kunde man se övertorvade rester av grunden. En stor tall som växte innanför murarna skulle, enligt vad man berättade i bygden, stå på den plats där predikstolen en gång stod.
Fem år senare undersöktes platsen noggrannare av Manne Hofrén. Waldéns tidigare besök hade väckt en del nyfiken-
het för Hofrén som besökte platsen på uppdrag av riksantikvarien. Han kunde bekräfta en hel del av de upplysningar som Waldén gett men kom också med ny information. Grundresterna var, får vi nu veta, belägna i områdets nordvästra hörn. Den grunda grop som Waldén inte kunde hitta någon bra förklaring till tolkar Hofrén som resterna av en gravkammare under kyrkans golv. Gropen var belägen i den östra delen av byggnaden, där koret bör ha legat, vilket talar för Hofréns teori. En provgrävning som gjordes gav dock inget resultat. Grundresterna var bäst bevarade i nordost. Man frilade murarna för att kunna göra en uppmätning men övertäckte dem därefter på nytt. De ansågs så obetydliga att det inte var lämpligt att låta dem förbli avtäckta. Istället förslog Hofrén att man skulle anlägga en nedsänkt gång intill murresterna så att man skulle kunna få en bra uppfattning om kyrkans utsträckning och form. Det verkar dock inte ha gjorts. Även av kyrkogårdens mur fanns en del rester i både söder och väster.
Ekkorset sätts upp
Först under 1940-talet vaknade intresset för kyrkogården igen. Carl Alfred Jonsson ville restaurera kyrkogården. De högg ned allt och sådde säd ett år inne på kyrkogården, som Holger Karlsson i Lövhyddan sedan slog. Kyrkogården blev fin och de gamla gravstenarna kom fram. Den 9 september 1943 tillsattes en kommitté med uppgift att sätta dit ett ekkors och laga staketet. Den 11 december samma år anslog kyrkofullmäktige 400 kronor till detta projekt. År 1944 sattes korset upp för att markera den gamla kyrkoplatsen.
År 1949 hölls ett sammanträde på Gårdveda hotell med elva personer som hade ett stort intresse för den gamla kyrkoplanen. Kyrkorådet och kyrkoherden i församlingen förklarades sig villiga att anteckna sig som medlemmar i
en stiftelse med uppgift att uppföra ett kapell på Gårdveda kyrkogård. Intresset blev så stort att det kom in 700 kronor direkt vid sammanträdandet. En intern styrelse valdes och antogs 7 maj 1950 i Gårdveda skola. Då hade det kommit in 6027 kronor i kassan.
Gårdveda kapell byggs
År 1955 kom ett förslag av Johan Ottosson på Gårdveda gård att en klockstapel skulle uppföras istället för ett kapell. Frågan behandlades 10 augusti 1958. Arkitekten Arre Essén från Västervik hade uppgjort förslag till klockstapeln som skulle kosta 3 000 kronor utan klockor. Det blev mer ja- än nejröster till en klockstapel. Stiftelsen beslutade att bygga en klockstapel, men många var missnöjda med beslutet.
Det var ju ett kapell som stiftelsen hade arbetat för. Vilken uppgift skulle en klockstapel ha? Den skulle ju bara stå där som ett minnesmärke. Bengt Sporring på Kristineberg kom då med förslaget att klockstapeln skulle förses med sittplatser för 20–25 personer. Arkitekten Arre Essén fick då göra om förslaget.
Under sommaren 1959 restes kapellet. Målningen skulle gjorts under hösten men fick skjutas upp till våren på grund av vädret. Målarmästaren Henrik Karlsson fick ansvaret för målningen.
Församlingen ville ta fram den gamla stengrunden efter kyrkan. Marken plöjdes och såddes in med nytt gräs. 14 juni 1960 invigdes kapellet. Yngve Roselius predikade och församlingsborna satt på bänkar innanför den gamla stengrunden till den gamla kyrkan. linus karlsson, målilla
i Virserum på annandag påsk!
/lisa sandstedt, kantor i Virserum och järeda och emmie daVidsson, diakon. församlingsliv
med Eva-Marie Nilsson och Charlotte Svensson i Mörlunda kyrka. Kyrkbacken i Tveta på Långfredagen. Välbesökt gudstjänst med kyrkkaffe!
/alexander olsson, orGanist i mörlund-tVeta och målilla med GårdVeda
församlingsliv
Den 4 maj bjöd församlingsrådet i Mörlunda in till en vårfest i församlingshemmet.
Vi var ca 75 personer. God vårbuffe från Axelssons i Aby med hembakat bröd. Därefter kaffe med hembakad kaka. Ulf Nilsson och Anders Nilsson underhöll med musik. En mycket god stämning!
Vårfesten blev mycket uppskattad!
/christina berGh, mörlunda
Barngrupperna har haft fullt upp under våren!
Mycket skapande har det blivit, till exempel dekorerade ljus till Kyndelsmässodagen, pyssel till palmsödagen och påsk samt på temana Jona och valen och frälsarkransen (se mer på sid. 4). Utflykter har också hunnits med! På påsklovet åkte ”Efter plugget”-gruppen i Virserum till Vetlanda kyrka och fick en guidad tur. Därefter blev det käk på McDonalds och bowling innan hemfärd.
I den årliga efterlängtade fotbollsmatchen mellan vaktmästarna och ”Efter plugget”-gruppen i Mörlunda vann barnen såklart med 4-2. Tack för en god match!
/marijana och cicci, barnledare i söder
Nu finns broschyren för alla sommaröppna kyrkor i Linköpings stift! Titta efter den i våra kyrkor och församlingshem. Den går också att läsa digitalt på vår hemsida eller genom att scanna QR-koden!
Nyfiken på konfirmation?
Läs mer och anmäl dig på hemsidan - skanna QR-koden!
Du är välkommen precis som du är!
Den 8-21 september 2025
är det kyrkoval!
Du som är 16 år och medlem i Svenska kyrkan kan rösta över hela landet. Läs mer på svenskakyrkan.se/valwebben eller scanna QR-koden!
Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 Kyrkogårdsexpeditionen 0495-24 95 93 Måndag-torsdag 10-12, 13-15 samt fredag 10-12
ADMINISTRATION
Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 90 elenor.karlsson @svenskakyrkan.se
Eva-Lotte Skoog Kamrer 0495-230 21 eva-lotte.skoog @svenskakyrkan.se
Doris Danielsson
Ekonomiassistent 0495-24 95 96 doris.danielsson @svenskakyrkan.se
Robert Peuravaara
Personaladministratör 0495 – 500 44 robert.peuravaara @svenskakyrkan.se
Madelene K. Askevik Församlingsassistent med kommunikationsuppdrag 0495-24 95 88 Sms 076-102 59 88 madelene.karlssonaskevik @svenskakyrkan.se
Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist 0495-24 95 93 caroline.tapper @svenskakyrkan.se
Anna Eklund Begravningsassistent 0495-238 52 anna.eklund3@svenskakyrkan.se
Jörgen Petersson Kyrkogårdschef och fastighetsansvarig 0495-230 27 jorgen.petersson2
PRÄSTER
Arja Bergström Kyrkoherde Aspelands pastorat 0495-24 95 87 arja.bergstrom@svenskakyrkan.se
Anita Rudvall Arbetsledande komminister och församlingsherde Lönneberga och Vena Konfirmationspräst 0495-24 95 97 Sms 076-548 01 72 anita.rudvall@svenskakyrkan.se
Ola Sandberg Församlingsherde Virserum och Järeda 0495-301 82 Sms 070-574 90 19 ola.sandberg@svenskakyrkan.se
Susanne Elssjö Församlingsherde Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-24 95 94 Sms 070-650 03 45 susanne.elssjo@svenskakyrkan.se
Marie Marklin
Komminister Aspelands pastorat 070-660 05 90 marie.marklin@svenskakyrkan.se
DIAKONER
Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 83 Sms 070-237 18 34 birgit.johansson @svenskakyrkan.se
Emmie Davidsson Diakon 0495-238 54 Sms 076-147 91 78 emmie.davidsson @svenskakyrkan.se VAKTMÄSTARE
Lena Möller Larsson Lagbas, kyrkvaktmästare Hultsfred 076-149 73 31 lena.mollerlarsson @svenskakyrkan.se
Fabian Gugelmann Kyrkogårdsvaktmästare, Hultsfred 0495-124 84 fabian.gugelmann @svenskakyrkan.se
Henrik Petersson Kyrkvaktmästare, Mörlunda-Tveta 0495-504 65 henrik.petersson @svenskakyrkan.se
Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare 0495-232 08 jonny.karlsson2 @svenskakyrkan.se
Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se
Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se
Cecilia Danielsson Kyrkvaktmästare, Hultsfred 073-820 18 68 cecilia.danielsson @svenskakyrkan.se
Anna Schörling Kyrkvaktmästare, Vena 0495-124 86 anna.schorling@svenskakyrkan.se
Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum, Järeda 0495-209 60 torbjorn.creutz @svenskakyrkan.se
Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum, Järeda 0495-301 70 torbjorn.ottosson @svenskakyrkan.se
Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Virserum, Järeda 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se
Rasmus Johansson Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-609 16 rasmus.johansson @svenskakyrkan.se
Milad Haidari
Kyrkogårdsvaktmästare, Målilla och Mörlunda 0495-24 95 84 milad.haidari@svenskakyrkan.se
BARN OCH UNGDOM
Sofie Hjelm Församlingspedagog 070-545 01 22 sofia.hjelm@svenskakyrkan.se
Frida Rahmic
Barn- och ungdomsledare
Vena, Lönneberga, Hultsfred 0495-24 95 99
Sms 070-351 68 81 frida.rahmic@svenskakyrkan.se
Cecilia Stenfeldt Johansson
Barn- och ungdomsledare
Målilla, Mörlunda, Virserum 0495-230 26 Sms 076-823 16 66 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se
Weronica Swensson
Barn- och ungdomsledare
Vena, Lönneberga, Hultsfred 0495-24 95 86 weronica.swensson @svenskakyrkan.se
Marijana Lipic
Barn- och ungdomsledare
Målilla, Mörlunda, Virserum 0495-238 84
Sms 070-249 69 39 marijana.lipic@svenskakyrkan.se
MUSIKER
Ann-Marie Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 91 Sms 070-255 15 91 ann-marie.albrechtsson @svenskakyrkan.se
Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495-609 15
Sms 073-270 80 42 jeanette.frode@svenskakyrkan.se
Sofia Holmquist
Kyrkomusiker, barn- & familjeverksamhet, äldreboenden 0495-200 90 Sms 076-101 25 24 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se
Lisa Sandstedt
Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 Sms 0730-38 30 05 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se
Alexander Olsson
Kyrkomusiker, organist Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-24 95 92 alexander.olsson@svenskakyrkan.se
ADAM OCH EVAS ÄLDSTA SON
FÖLJ MED!
KOMMUNIKATIONSVÄGEN
IMSEPRODUKT
KALLAS OCKSÅ FÖR HÄNRYCKNINGENS TID
GÖR VERKAN
EFTER PERSON UTTRÖTTAD
BLIR VERKLIGHET
SÅNGGRUPPEN
KLÖV MOSE MED SIN STAV
ANVÄNDA LINJAL
RÖR SIG SNABBT
PÅTRÄFFA
LIGGER VATTEN
BRICKMAT
EFTER SO STEKLAR VÄGER MYCKET
AMBIVALENT
BARIUM
KOMMER FÖRST
OBSERVANT
UPPGIFTER VARA NÅGONS SUPPORTER MUNCIBEDDU
TRÄDGÅRDEN DÄR LIVETS TRÄD VÄXER
SOM EN SKOSULA
MEJERIPRODUKT
JÄRN
Boken Frälsarkransen och armbandet frälsarkransen av Martin Lönnebo vinn
Var med och tävla om Martin Lönnebos bok ”Frälsarkransen” och armbandet Frälsarkransen!
BARNVERSEN
EVA OCH ANNA
MITT RAST KAN DET KATT
KAN MAN PRATA PLANTERA
VEGETATION
VILDKATT
RÖRA PÅ HANDEN
1 TES 5:19 SLÄCK INTE
Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.
Fjärde Moseboken 6:22–27
TAKTLÖS
ÅLÄNNING
KVALSTER
FORNTIDA STAD ELAK
VANKA AV OCH?
För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 10 juli. Märk kuvertet med LIV KORSORD Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!
Stort grattis till: Vanja Fogis i Mörlunda som vann korsordet i förra numret!