__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

1


Vi är A4 Vi vet vad du tänker: behövs det verkligen mer tidningar? I tidningshyllan finns fler månadsmagasin och veckoblaskor än man någonsin hinner eller orkar läsa. Dagstidningarnas läsarsiffror dalar ständigt och journalistiken blir allt mer sensationalistisk. Att trycka på papper är inte direkt toppen för miljön och vi arkitektstudenter som skapat tidningen har egentligen noll kunskap eller erfarenhet av varken medial kommunikation, pressetik eller journalistik. Av journalister går det tretton på dussinet och alla “i branschen” verkar hopplösa. En tidning alltså? Knappast något att sikta mot. Utöver detta sitter vi redan åtta timmar varje dag och gör det roligaste som finns. Vi får ett enormt utlopp för vår kreativitet, med lärare som tar fram det bästa i våra idéer och vänner som konstant uppmuntrar oss - vare sig det är genom att oombett sätta på en full panna kaffe eller sätta ner foten och tvinga oss att gå för dagen. Vi älskar vår utbildning och allt som hör den till, men ibland räcker bara inte raka streck. Vi jagar något större. Vi vill skapa världen på fler sätt än ett. Avsikten med den här tidningen är att skapa ett eget rum för allt vi tycker är roligt, där vi får göra precis vad vi vill. Klara gick med i tidningen för att skriva en skvallerspalt. Rikard ville krydda sitt CV för att kunna få sommarjobb på lokaltidningen Smålandsposten. Det första blev det inget av (vi googlade press-etik), det andra återstår att se. Dessutom ville vi såklart få praktiskt utlopp för vår megalomani. Alla som medverkat - som skrivit, spånat och skrattat - har sina egna anledningar och intressen och vi som chefredaktörer har gjort vårt bästa för att bistå i detta. Det är lätt att vi faller in i banaliteter när vi börjar prata om redaktionen för den kan inte hyllas nog, alla som medverkat till tidningen är verkligen helt otroliga, fantastiska, underbara och så fruktansvärt roliga. Kvaliteten på det som producerats är bortom alla förväntningar. Tack som fan för alla sena kvällar ihop, det har aldrig känts jobbigt tillsammans med er. Det här är vårt alldeles egna. Det här är födelsen. Det här är A4. Chefredaktörerna Klara och Rikard

Omslag: Elsa Schröder & Hanna Xu

Från vänster: Felix Teneberg, Mia Tjus, Lukas Hammarskiöld, Tuva Bryngemark, Filip Lundqvist, ­Jenny Svedberg, Clara ­­ ­Engvall, Veronica Larsson, Klara Söderqvist, Hanna Xu, Melker Eriksson.

2

Frånvarande: Rikard Ostrand, Donna Lee, Matilda Lundqvist.


nr 1 / 2019

3

A4 recenserar: Det svenska alfabetet

8

Min hemstad: Norrköping

10

Campuskollen

11

Matlådor som kunde ha varit något

12

Matlådehjälpen

15

Hej Monika: Intervju med Monika Jonson

18

Look-A-Bikes

19

Vad hände sen? A4 letar reda på alumner

20

Redaktionen testar: Svarta fineliners

22

Kära A4...

24

LTH på Tinder

26

Ingvar och IKDC: Den fullständiga berättelsen

30

Serie

3


Det svenska alfabetet är och förblir en central del i alla våras liv. När spädbarn först lär sig prata drabbas föräldrarna av total extas för varje nytt bokstavsliknande ljud som dreglas ut. Under skolgången är förskolan och lågstadiet en enda stor tombola av fruktstunder, gångertabeller och såklart alfabetet med dess versaler och gemener. Och fortfarande finns det ingen så pinsam kunskapsmiss som när vuxna människor slarvar bort den korrekta ordningen på U och V. Att det dessutom gett Anna Book en karriär är bara en bonus och gåva till oss alla. Alfabetet är alltså alltid med oss och en fullständigt självklar del av vår vardag. Det är nästintill ett orörligt och gudomligt fenomen fritt från ifrågasättande och kritik. Därför tycker vi att det är hög tid att granska och recensera vårt svenska alfabet och dess 29 stycken bokstäver. Är det bättre eller sämre än sin kyrilliska motsvarighet, behövs verkligen Q och vilken är egentligen den kaxigaste bokstaven?

som i Gemenskap. Ensam är den inte stark men fungerar bra med den trogna arbetskollegan J. Antingen genom att omotiverat sno dess fonem, som i t ex Gitarr, utföra ett grupparbete som i Gjutjärn eller tillsammans skapa en klassisk högtidsfras som God Jul. Bokstäver beroende av stöd och samarbete har också ­existensberättigande och borde premieras mer. 8/10

34

som i A4. Ett designmässigt starkt grafem. Två stolpar lutandes mot varandra skapar en skarp riktning och den sammanbindande pinnen i mitten ger balans, vilket skapar en lättförståelig och unik form. Lingvistiskt är den ­funktionell och förekommer frekvent i språket, vilket empiriskt bevisas av datorernas slitna A-tangenter eller dess minimala ­poänggivning i Alfapet. Dessutom är fonemet välljudande och tydligt åtskild från övriga bokstäver. Alla dessa egenskaper skapar tillsammans en ­mycket bra bokstav som ­förtjänar sin plats först i alfabetet. 9/10

som i Hemlighetsklausul. Alfabetets smygare. En bokstav som ofta förbises och är lätt att ta för given. Designen känns ju självklar och ljudet är så nära till hands. Språkligt arbetar den också i skymundan. I ord som exempelvis Hjälp och Hjärta uttalas inte H, vilket är ett ­praktexempel på att jobba i det tysta. Att den är åsidosatt är dock förklarligt eftersom den i grund och botten bara är okej. 5/10

som i Bysantinsk. ­Formen är uppbyggd av två ­halvbågsvolymer som i ­kombination bildar en fräck, kurvig gestalt. Den är också användbar rent språkligt samtidigt som den är trevlig att formulera och uttala. B har dock svårt att skaka av sig sin roll som nummer 2 i alfabetet, den förblir en solklar andra potatis. På samtliga kritiska punkter är den underlägsen storebrorsan A, vilket skänker trovärdighet till sägningen att något “är lite B”. 7/10

som i I. Alfabetets ­simplaste bokstav är tyvärr en ­riktig flopp. Designen är för ­minimalistisk och ­enkelheten i både design och uttal ­öppnar för förväxling med flera andra bokstavskollegor. Den ­inkräktar på ett gement L i skrift samt på J vid uttal. Den tar sig dessutom friheten att också resa över ­teckengränserna när den ­imiterar siffrornas tydliga ledare, 1. Övriga kvalitéer som I innehar förblir irrelevanta på grund av dessa avgörande brister, och den får därefter ett betyg som matchar dess form, en pinne. 1/10


som i Cocktail. Den saknar individuell funktion och används egentligen endast som stödbokstav till K, som i Tack, eller när den lika gärna kunde ersatts av ett S, som i Cirkus. Ensam påminner den oss också om när vi skamlöst ­importerat ett ord från ­engelska (Läs: s 88-104 i SAOB). Dock höjs betyget av att den är ­maxpoänggivare i Alfapet, som faktiskt ­tvingar oss att utforska vårt ­anglosaxiska l­­åneordsförråd och dessutom skapar otaliga dispyter om huruvida CD är ett giltigt ord eller inte. 5/10

som i Jidder. Alfabetets mest ambivalenta bokstav. ­Formmässigt vågar den inte riktigt ta ut svängarna som U eller vara lika bekväm i sin enkelhet som I. Den är delaktig bland svenskans mest ­outtömliga källa av liknande ljud med snarlika stavningar: J, Tj, Stj, Skj, Sj, Kj, Gj, Hj, Xj och Lj är bara några exempel på att J är autocorrects största arbetsgivare. Minuspoäng utfärdas för fonemet som är för likt I men en duglig design i kombination med dess tidigare nämnda stavningsflexibilitet gör J till en bra bokstav. 7/10

som i Dolmiodag™. Del nummer två av alfabetets tre amigos, B, D och P, som förenas i likartad design och fonem. D är sorgligt nog det glömda mellanbarnet vars ljud är hårdare än B men mjukare än P och med en typografi som också hamnar däremellan. För evigt kommer den vara fast i facket “Trions svagaste länk” tillsammans med andra karaktärer och företeelser som Fnatte, José Carreras, Lilla Bocken Bruse, Gudfadern del 3, Vålnader, Kevin Jonas, den okände Gallagher-brorsan Paul, Batman Begins, val till landsting, Jam Master Jay och tredje skivan på All Things Must Pass. 4/10

som i Kampsport. Alfabetets kaxigaste bokstav. I ­formen spretar den stöddigt åt alla riktningar med kanter ­vassa som knivar. Den vågar malligt helt rationalisera det ­medstämmande uttrycket Okej till en enda bokstav, K. Dessutom fortsätter den leva efter maximen “inga ursäkter, inga förklaringar” gällande både uttal och språkfunktion. Skoningslöst försätter den oss i blindo gällande korrekt uttal för både Arkitekt och Kex. Säger man egentligen “Kex” eller “Tjex”? Kaxigt. 9/10

som i e.

2,71828/10

som i Lokalansvarig. Alfabetets tråkigaste bokstav. Fantasilös design. Långdraget ljud. Är första bokstaven i ­urtrista ord och företeelser som ­Laktosintolerans, ­Lagerlokal, ­Landsting, Limnologi, ­Lesjöfors, Larmcentral, Lastplats och ­Lamineringsmaskin. Dock svårt att bortse från dess ­funktionalitet i språket men låt oss inte fastna hos denna tråkmåns. 4/10

som i Fuck Fricky. Ful. Fånig. Fan. Fascism. Fruktansvärd. Falsk. Fjantig. Fiasko. Flopp. Förihelvete. Betyget F. F är begynnelsen för många termer och ord som vi inte vill vara, förknippas med eller veta av. Uttalet får oss att, likt en gnagare, föra övre tandraden mot underläppen, en fånig och onaturlig rörelse för en ­civiliserad person, som kan ­resultera i ofrivillig ­salivering på en annan människa. Ett förlåt är i den situationen passande, som av en händelse också börjar på F. 5/10

som i ­Misstroendeförklaring. En ur vissa aspekter ­fonologisk katastrof. ­M-ljudet är ­mycket likt N-ljudet, vilket gett upphov till otaliga ­missuppfattningar; detta borde definitivt tagits i åtanke vid alfabetets skapande. M är dock den enda bokstav vars fonem uppstår av att munnen stängs, som bildar den klassiska ljudsignalen av åtrå och välbehag: “Mmmmm”. Detta, samt den trevliga designen ger många pluspoäng men resulterar dock endast i ett okej grafem. 6/10

5


som i Nyklassicism. En snygg bokstav. Den har skarpa vinklar och en klar riktning som skapas av den diagonala kopplingen mellan de vertikala linjerna. Om den är kursiv eller i fetstil saknar betydelse. Snygg är den likväl. Dessutom är N stark rent språkligt när den hjälper obestämda substantiv att övergå till bestämd form. 9/10

som i Valkrets. Förutom det uppenbara plagiatet W, härstammar även bokstäverna U och Y från stabila V. Den är en ödmjuk och ­inkluderande ledare som med sina ­initiativ skapar förändring. ­Exempelvis bröt den normer med sitt ­inträde i det romerska ­siffersystemet som symbol för siffran 5, och avbryter då det simplistiska och banala mönstret av pinnar. V kan dessutom enkelt formas med handen och fingrarna för att symbolisera både seger och fred. Den är alltså en riktig vinnare. 9/10

5 6

som i Ostbricka. Ett lättförståeligt grafem grundat i geometri. Effektiv på att skildra känslor, både i digital skrift, O_o :o (O.O), och i talspråk, “Oooo!” (ljudet av både glädjefull överraskning och ett skavande magsår). Den har dessutom förmågan att a­ ntonymisera ord. Helt oprovocerat kan den ställa sig först i kön på ett begrepp eller term och helt förvränga dess innebörd. 8/10

som i WC Duck. ­Alfabetets mest ­ovälkomna ­adoptivbarn. W är en ny bokstav i det ­svenska språket och ­introducerades av ­svenska akademien 2006; ­organisationens bristande omdöme och moral ­blottades alltså redan då. Första ­gången som W nådde Sverige var på grund av ­tyskarnas ­invasiva handel under 1200-talet ­medan den idag snarare ­illustrerar engelskans ­intåg i vårt vardagsspråk. I ­slutändan är det dock tydligt att ­designen och fonemet är stulet och ­bokstaven saknar helt ­l­ingvistisk funktion. Inte ens hälften så bra som V. 2/10

som i Problematisk. För ­personer med hög ­salivproduktion kan ­denna bokstav lätt bli just det, ­problematisk. Att uttala det spetsiga och starka P-ljudet tvingar munpartiet att med kraft skjuta luft mot darrande läppar. Denna kompott av minspel och artikulation ­resulterar i ett spottliknande ljud och en spottliknande rörelse, därmed också i värsta fall oavsiktlig bespottning. Kan det vara ur denna ­situation som idiomet “Sätta P för” härstammar? 6/10

som i Xylofon. Alfabetets coolaste bokstav som i århundraden har signalerat att något är häftigt, mystiskt eller okänt i allt från politik och populärkultur till sociologi och matematik. ­Superhjältarna X-men, TV-serien Arkiv X, människorättsaktivisten Malcolm X, den ­demografiska beteckningen Generation X, elektroniska R&B-bandet The xx, matematikens mest använda variabel X och X:et på kartor som markerar var skatten gömmer sig är bara några exempel på användandet av ett ensamt X. Detta tillsammans med supersnygg design, läckert fonem och en genuint lingvistisk funktion utmynnar i en bokstav av världsklass. 10/10

som i Quack Pack. Alfabetets uppenbara enfant terrible. Den saknas i Alfapet, på registreringsskyltar och sedan stavningsreformen 1906 i det svenska språket. Q förlorar också på sin ­bristfälliga design. Ett O med ett asymmetriskt placerat streck är för ­bokstavsdesign udda formgivning och får den att skära sig med övriga alfabetet. Borde fråntas sina ­bokstavsrättigheter. 1/10

som i Ytbehandling. ­Designen för denna bokstav fungerar väl med den mer ­ikoniska och strama rakhet som ­karakteriserar alfabetets sista bokstäver. Formen för Y är latinsk och det är denna form som återfinns i det svenska alfabetet. Vid en jämförelse med ett svenskt Y och dess motsvarighet i ­kyrilliskan, som tillhör den slaviska ­språkstammen, framträder en kulturestetisk skillnad. Ett kyrilliskt У drar mot ett mer skevt och surrealistiskt ­formideal, vilket definitivt slår ett slag för att det alfabetet är mer personligt och abstrakt. 7/10


4/10

som i Älg. Ännu en inhemsk produkt ur det svenska alfabetet som också exemplifierar tondövhet i formgivning. En pastisch på Å, som i sin tur travesterade A, alltså är Ä blott en blek kopia på en blek kopia som resulterar i ett metafiasko. Emellertid innehar den andra språkliga kvalitéer då “Ä-ljudet” är människans naturliga vokalljud, alltså den mänskliga varianten av hundens “voff ” eller kons “mu”. Dess i­ nkludering i alfabetet framstår därför som ytterst självklar och en eloge utfärdas därför till den svenska ­alfabetskonstruktören som valt att införa Ä. 6/10

7/10

som i Ömsinthet. Alfabetets sista bokstav. Den 29e ­bokstaven följer i fotspåren av sina föregångare Å och Ä genom att återanvända formen av en annan bokstav, i detta fallet O, men med adderade prickar ovanför cirkeln. Designen funkar bättre denna gång ­eftersom det finns en genomgående rundhet i ­uttrycket. Den har ett bekvämt uttal och stor användbarhet i språket. Men att fokusera på individuella aspekter av en bokstav är egentligen irrationellt och tyder på ett tunnelseende. Vi vet ju att alla bokstäver behövs och att de bara fungerar som ett kollektiv, en helhet. Och trots att denna bokstav är ett Ö, inser vi att ingen bokstav är en Ö. S

Z som i Zlatanera. Här blev ­designern lat, ett ­återanvändande av samma form som för bokstaven N fast vriden 90 grader. Det ­obehagliga ­vibratot vid uttal samt den bristande närvaron i språket medför att Z blir ett riktigt ­bottennapp. 3/10

Å som i Ångervecka. ­Exklusiv för nordiska språk och är ­dessutom den första inrikes skapade bokstaven. Tyvärr är den ett exempel på svensk design när den är som sämst. Som lingvistisk komponent och verbalt ljud tjänar den absolut sitt syfte, men ur en formgivares perspektiv är den endast en svag replika av alfabetets första bokstav A, men som kryddats med en intetsägande cirkel på toppen. Och precis som i Martina och Erik Haags äktenskap, hjälpte en ring ingenting.

som i Tapetklister. Grafemet har en design som utstrålar balans. Det övre strecket ligger i perfekt jämvikt på den vertikala pelaren och ingen del av uttrycket väger mer än någon annan. Dess förekomst i språket skapar en harmoni i orden och den är dessutom kul att uttala. ­Bonusfakta är att den ­växtbaserade ­drycken te har exakt samma uttal som bokstaven T, vilket uppskattas av ­kreativfattiga ­korsordskonstruktörer och rebusälskare överallt. 7/10

LOO K-A - BIK E

som i Rikssvenska. En ­dialektal brytpunkt som Skåne skorrar och Småland skippar men som rent ljudmässigt är mycket behaglig att både höra och uttala. En spännande form med en kreativ koppling mellan versal och gemen, samt ett stort användningsområde gör den både formmässigt och språkligt kvalitativ. 9/10

som i $. Dollar var ­ursprungligen en beteckning på äldre europeiska ­valutor som omskrivits andra översättningar, exempelvis riksdaler eller tolar. Ordet har sina rötter från början av 1500-talet och den tyska valutan daler. I det historiska kungariket Böhmen upptäcktes stora fyndigheter av silver som användes till myntproduktion. Silvermynten namngavs efter Joachimsthal, den Tjeckiska stad där silvret bröts; namnet förkortades sedan till thaler, vilket är det etymologiska ­ursprunget för valutan dollar. 8/10

som i Urskog. Alfabetets provrörsbarn. U är en vetenskapligt och tekniskt förankrad bokstav. För att fånga den vackra och perfekta formens ­millimeterprecision måste den framställas i ­laboratorium. Den är också ­kemisk symbol för grundämnet uran, vars instabila atomkärna bedriver den fissionsprocess som sker vid kärnreaktorers energiproduktion. Ett gement U är beteckningen för atommassenheten, vilket är ­utgångspunkten för kvantfysisk massberäkning i både fysik, kemi och biologi. U har också namngivit en typ av sväng.

7


Min hemstad:

NORRKÖPING Sveriges Manchester, Peking, Trointeduärnåtcity. Industri- och kulturstaden som länget tampats med sviktande självförtroende och arbetarstadskomplex men som nu blir rakare i ryggen för varje dag som går. Jag har lovat Norrköpings stadsarkitekt att ta över hennes jobb om 30 år och därför drar jag nu igång den här artikelserien för att ni alla ska bli lite mer välvilligt inställda till min och så småningom andras hemstäder. Låt mig ta dig med till spårvagnarnas och promenadernas land, Den här stan är ingen stad det är mitt sätt att leva, mitt sätt att va. Välkommen till mitt Norrköping!

DANS

7 ARBI klubb. Gam period var ersklubb in byggdes o för swinge för Norrkö dubbelt så Björnstam technoklub med jämna

Melker Eriksson

ÄTA

1 CAFÈ BROADWAY - Norrköpings i särklass bästa café, känt för att bandet Eldkvarn hängde här (och söp så in i helvete får man väl anta) på 80-talet. Still going strong dock! Jag går dit för att dricka kaffe, öl eller käka deras mackor. De har riktiga mack-mackor som skulle få vilken Joe & the Juice-barista som helst att rysa av avsky. Underbart! Inredning i härlig blandning mellan amerikansk 50-talsdiner och modernt hipstercafé med secondhand-möbler. Alltid musikstilen gubbrock i högtalarna. Relaterat musiktips: ”Kungarna från Broadway” med Eldkvarn (se spellista). 2 HÄRLIG PASTA - Stans utan tvekan bästa pastahak. En gång såg jag Paolo Roberto (som äger en annan, betydligt sämre, pastakrog i stan) gå förbi och spotta på restaurangens trappa. Fy fan för Paolo Roberto! 3 KNÄPPINGEN - Restaurang med eget ölbryggeri på övervåningen. Ofta namngivna med nån härlig Norrköpingsordvits så 5+ för det. Löjligt god falafel! 4 JOLLA - Himmelrike för dig som gillar bra kaffe, hemmagjord choklad och te. Ägaren Gebro (stramt italienskt utseende, alltid rejält läderförkläde) är förmodligen topp 10 i världen på kaffe.

1 15

18 10

17

10

11

12

5

12

7

14 1

3

6

2

8

4

16

5

8

15

13

DRICKA

SALIGA MUNKEN - ”Här får du bara hänga om du jobbar med något som är på riktigt”, som en ölglad man skrek till mig när jag besökte Norrköpings främsta kulturarbetarpub för första gången hösten -15. En vän till mig har sett Ebbot Lundberg dansa på ett bord här en gång. 6 VÄRLDENS BAR - Min absoluta favvobar. Bra sortiment, alltid många vänner där. Man ses över borden, som Plura sjunger. Avslappnat! Bra läge! Dessutom hade min pappa tapetserarverkstad i samma lokaler när jag var liten. Mysigt att ha i huvudet när man dricker öl där.

14

16


G

DANSA

ARBIS - Norrköpings absolut bästa klubb. Gammal arbetarteater som under en period var Sveriges mest hajpade swingersklubb innan den för några år sedan byggdes om till nattklubb. En stor förslust för swingers-Sverige men en viktig seger för Norrköpings klubbscen (som då blev dubbelt så stor). Bonus: Den Svenska Björnstammen-medlemmar arrangerar technoklubben Papegojan & Evigheten här med jämna mellanrum. Dunderbra! 7

15

14

BO

GRAND HOTEL - Fint hotell med centralt läge precis bredvid Motala ström, ritat av arkitekt Werner Northun som inpirerades av Rosenbad i Stockholm. Här hade jag mitt första jobb, knegade vid 05:30 varje helgmorgon under hela gymnasiet. Om jag var kul på fest i gymnasiet? Ha! Hursomhelst spännande att som 15-åring kastas in i ett inferno av hotellanekdoter och kändisskvaller - historierna duggade tätt! Till exempel när hotellets vaktmästare sprang på det tyska hårdrocksbandet Rammsteins sångare Till Lindemann medan han blev avsugen på en toalett (efter en spelning på Bråvalla), varpå Till självbelåtet ska ha vrålat ”Don’t worry, we’re soon done!” till vaktmästaren på det där sättet som bara en tysk rockstjärna som får oralsex av en 20-åring på en lobbytoalett i en mellanstor svensk stad kan vråla. 9 HOS MIG - Mi casa, su casa. Vet inte om farsan håller med men försöka går alltid. Jag skulle tycka om det, Knallvägen 21 är adressen! Lagom stor kåk i villområde med kolmårdsskogen inpå knuten. Trädgård som är trevlig att grilla i. Välkommen! 8

ARKITEKTUR

18

17

15

14 1 18

8

16

9

10 INDUSTRILANDSKAPET (Gult område på kartan) Textilindustrin byggde Norrköping, men när fabrikerna en efter en lades ner under 60-talet blev industriområdet intill Motala ström en spökstad - området var avstängt och nära rivning under många år. Som tur var kom man tillslut på den geniala idén att använda fabrikerna som något annat än fabriker. Sagt och gjort - idag är kvarteren Norrköpings finaste fjäder i hatten. ”Det är världsarvsklass på det gamla Industrilandskapet”, för att citera Sveriges mest självbelåtne arkitekturkritiker Mark Isitt. 11 KATSCHA - Typexempel på modern arkitektur som lätt leder in på ”alla nya hus är fula”-samtal. Står mitt i ovan nämnda Industrilandksap, känsligare plats får man leta efter. Min kommentar är mest: Vad skulle vi byggt där annars? Vann Kasper Sahlin-priset för bostadshus 2016. 12 STADSBIBLIOTEKET - Utsedd till Norrköpings fulaste byggnad 2016 vilket jag tycker är skitsnack. Underbar betongbrutalistisk koloss som visar var byggnadsskåpet ska stå. Stått där i 50 år och kommer säkert stå i 500 till. Vad skulle Norrköping vara utan vårt bibliotek?

MELKERS TOPP 6

13 FAVVOTAKET - En bra stad ska ha utrymme för lek och upptäckande. Sommaren 2015 bodde jag på det här taket. Norrköpings bästa overgroundfritidsgård - perfekt för alla 17-åringar med krossade hjärtan och ett nyväckt intresse för alkohol. Utsikt över Motala ström och det gamla fabrikslandskapet. Fin solnedgång. 14 BUTÄNGENS INDISTRIOMRÅDE Industriområde bakom järnvägsspåren. Här huserar filmkollektivet Crazy Pictures, Den Svenska Björnstammen och min stora kärlek Norrköpings Ungdomscirkus tätt inpå varandra. Hela området rivs om några år då det ska byggas snabbjärnväg mot huvudstaden och Norrköping ska bli storstadsregion. Det kan man tycka vad man vill om! 15 NORRKÖPINGS UNGDOMSCIRKUS - Här blev jag den jag är idag! Något finare än den här föreningen finns nog inte i min värld - här har jag tränat, jobbat och hängt varje vardagskväll i mer än tio års tid. Om man åker tåg mellan Lund och Stockholm passerar tåget cirkusen på vänster sida precis innan man rullar in på Norrköpings centralstation. Snyggt gammalt tegelområde, stora röda skyltar! Är du i Norrköping är en rundvisning här ett måste! 16 PROMENADERNA - Har man inte gått på Norrköpings promenader har man inte varit i Norrköping. Cykla, spring, promenera. Vad som helst! På promenaderna känns Norrköping som något större, något pampigare som hör hemma längre ner i Europa. En zon där stan alltid varit fri från sitt sviktande självförtroende. Låttips: ”Jag går på promenaden” med Ulf Lundell och ”På Promenaden” med Markus Krunegård. 17 FÖRBI HA FÖRBI POLISHUSET, NER TILL CITY PULSEN OCH LJUSET Markus Krunegård är för Norrköping vad Håkan Hellström är för en Göteborgare. I tredje versen på låten Trointeduärnåtcity från hans senaste platta beskriver han hur han färdas från föräldrahemmet till en av Norrköpings klubbar. Kul för den nördige! 18 3:ANS SPÅRVAGN GENOM LJUVA LIVET - Ja, spårvagnarna är Norrköpings blodomlopp och redan 1981 satte ord på dess drömlika uppenbarelse. Finns bara två linjer, 2:an och 3:an där tvåan är duons smygare och trean den självklare stjärnan. Hoppa på åt vilket håll som helst och se till att planka för största möjliga autencitet! Låttips: ”3:ans spårvagn genom ljuva livet” med Eldkvarn.

9


CAMPUSKOLLEN

Många av er känner säkert till den stereotypa bilden av en A-student. En flummig person iklädd svart polo som kommer gåendes i sina Docs och blänger på dig genom sina små, runda glasögon. Har personen i fråga ens ett synfel eller bärs brillorna endast av estetiska skäl? Försöker de konstant gömma sugmärken på sin hals eller erbjuder turtlenecken det där extra stödet de behöver för att ta sig genom dagen? Vi på redaktionen har grävt i vad som egentligen kännetecknar en A-student på LTH. Vilka fördomar finns där ute på campus? Stämmer de överens med verkligheten? Hur skulle A-studenterna beskriva sig själva? Läs vidare för att få svaren.

m ku nå

Donna Le

Ett samtal med några V-are Vad vet ni om A-studenterna på LTH? Tystnad. Ingenting? Det är helt blankt? -Fördomen är att de är lite flummiga kanske. -JA flummiga! Vad menar ni med flummiga? -Vi är mer, betong. Räkna på det. Formler. Det ska vara konkret. Ni gör det svårt för oss. Och vi gör det svårt för er. Det optimala bygget hade varit en kub. Det är lätt. Men det är kanske ingen som vill bo i en kub? Vad tänker ni om Arkitekter och designers generellt? -Att de låter andra göra grovjobbet. Designern bara ritar grejer. Arkitekter, då tänker jag mest att de ritar hus typ. Men asså, det gör väl jag med. Å vägar å grunder kan jag också. -Estetiskt lagda. Inte lika high på matte. -Ni läser andra kurser va? Kan inte relaterar till “the struggle of endim”.

M-studenter spekulerar Vad är största skillnaden på en A-student och studenter från övriga sektioner? -Jag tror att vi övriga teknologer är en mer homogen grupp. Vi har liksom tröja och skjorta. Jag tror att ni är en mer divers grupp. Mer er själva. -Det vi läser är alltid konkret. Betong är alltid betong. Ni måste ändå låta er själva prägla det ni gör. Tror inte ni har någon Eurokod för hur man 10

ska designa något. Ni säljer ert egna tänk mer än förmågan att faktiskt kunna skapa prylen. -Det känns som att ni är dom som lever i skolan. Man såg er i början när det var varmt ute. Ni satt ute och ritade träd? Vet ni vilken färg som är A-sektionens? -Svart…? Väl?

En grupp I-studenters tankar - Jag skulle tro att anledningen till att vi inte har så bra koll på er är för att vi är mycket i varandras byggnader men aldrig i A-huset. -Inte så svarta och svåra som ni vill verka. -Excentriska. Ni brinner för det ni gör och går in för det väldigt mycket. Vi brinner inte för någonting vi gör. Vi har valt I för att vi vet inte vad vi vill göra med våra liv. -Ni tror att vi inte förstår oss på konsten.

Frågor till A-studenterna Hur skulle du beskriva en typisk A-student? -Som ett kreativt flockdjur med skev dygnsrytm. Folk är väldigt drivna och ambitiösa, och lider därför av konstant sömnbrist. -Kreativa och kul men med storhetsvansinne. Ibland berättigat.

Skiljer sig A-studenterna från andra på LTH? -A-sektionen är nog den sektion med störst andel som bor i Malmö. Hur skulle ni beskriva A-studenters stil? -Det är förvånansvärt få svarta polotröjor. Fast en del polotröjor såklart. Och färgmässigt är det mycket svart, och grått, och beige. Naturfärger.

Det är en mån makaro veckors tre veck

Linsg

Vilka fördomar tror ni finns om A-studenter? -Att vi bara har svarta polotröjor! Och att allt vi gör är att pyssla och flumma runt. Vilket visserligen stämmer, men de har inte förstått hur svårt det är att pyssla! -De tycker nog att vi är lite dumma som inte läser någon matte och säger alltid “Vaddå inte ens endimmen?!”. -De tror att vår utbildning är billig eftersom att vi inte har någon kurslitteratur! I wish! Det visar sig att övriga teknologer inte tänker särskilt mycket på oss, alls *World shattered*. Både A-studenter och teknologer verkar dock överens om att vi utmärker oss som en något flummig skara. Vad det nu innebär. En kreativ grupp som trots det nära avståndet kan kännas långt borta. Både på grund av brist på igenkänning kurs-programmen emellan och för att våra vägar på campus sällan korsas. Vår tes om att detta skulle göra oss mytomspunna visar sig snarare ha resulterat i att vi blivit något bortglömda. Veronica Larsson, Jenny Svedberg

Denna många tionärer i slutet beiga visar uta matlåda tacksittn är mer person utan grä sedan l bilda et


matlådor som kunde ha varit något Donna Lee / arkitektur, år 1

Det är förvånansvärt hur bra A-sektionen är på att laga matlådor. Öppnar man Mässens kylskåp en måndag förmiddag möts man av en rad med glaslådor fyllda med hemlagad mat. Det är sällan makaroner och köttbullar, och mycket vego. Men helt felfritt är det inte. Och framförallt inte efter tre veckors julledighet och glömska. När det var dags för ateljé Z att städa ur kylskåpen i Mässen efter tre veckors uppehåll möttes vi av något som endast kan beskrivas som tragiskt slöseri.

Linsgryta...?

Denna matlåda var en av många som gavs ut till funktionärerna på tacksittningen i slutet av november. Den lilla beiga pölen ovanför grytan visar utan tvekan på att denna matlåda inte har rörts sedan tacksittningen. Men det som är mer underligt är att denna person inte äter från kanten utan gräver ett hål i mitten och sedan låter resterande maten bilda ett nytt liv i kylskåpet.

(typ) skinkmacka

f.d fylld paprika

Det är sällan en ost- och skinkmacka lämnas i kylskåpet så länge att skinkan mer eller mindre blir transparent. Hur lik osten än är blåmögelost gör man nog bäst i att låta bli den. Lite synd är det. Lingongrova är ju ändå ett trevligt bröd.

Är man student och tar med sig en fylld paprika med en fetaostsallad på sidan skulle alla utan tvekan vara imponerad på en. Därför är det svårt att begripa hur ägaren till denna matlådan lät bli att skryta om sin mat under lunchen. Kanske var hen för ödmjuk?

11


av Klara Söderqvist

Matlådehjälpen

Viktigt att en tidning tar sitt journalistiska ansvar och inte backar för de riktigt tunga frågorna. Den kanske största, äldsta och svåraste frågan av dem alla har tyvärr inget solklart och allmängiltigt svar. Däremot har den många enkla och billiga lösningar. Vad ska jag ha i min matlåda? Välj och vraka. ZUCCHINIBIFFAR

6 matlådor “Creddigt att palla göra biffar!” kommer alla tänka när de ser din matlåda. Tji fick de, det här är enkla biffar. Hemskt goda. 1 kg zucchini ½ - 1 purjolök ½ dl finhackad mynta ½ dl finhackad persilja 200 g fetaost 2 st ägg ca 1 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver svartpeppar och salt Tvätta zucchinin. Riv grovt på rivjärn och lägg i en sil. Strö på typ 1 tsk salt och låt stå och dra i 2030 min. Pressa ur så mycket vätska som möjligt med händerna (viktigt). Hacka purjolök, mynta och persilja fint. Lägg alla ingredienser i en skål, smula gärna fetaosten med händerna, blanda sedan. Peppra efter humör, kom ihåg när du saltar att du redan saltat zucchinin och fetaost är salt i sig. Smeten ska vara rätt så rinnig och kladdig! Provstek en biff, blir den för lös kan du ha i mer mjöl. Stek i olja eller smör på ganska hög värme, gott om de är krispiga men lite kladdiga inuti :--) -----

JORDÄRTSKOCKSSOPPA

6 matlådor Lyxigt och gott men enkelt att göra! Laga om du ska ha 12

en trevlig middag i goda vänners lag eller just fått CSN och vill unna dig. Man kan pynta soppan med något trevligt, typ timjan. 750 g jordärtskockor 4 potatisar 1-2 schalottenlökar 3 vitlöksklyftor 2 msk smör 2 dl vitt vin ¾ l vatten 2-3 st grönsaksbuljong 4 dl vispgrädde salt Skala jordärtskockorna och potatisen och skär i bitar. Finhacka löken. Fräs löken i smör på lågmedel värme tills den blir genomskinlig. Lägg i potatisen och jordärtskockorna och låt fräsa ytterligare några minuter. Häll över vinet och låt det koka ihop någon minut. Tillsätt vatten och lägg i buljongtärningarna. Rör om. Koka i typ en kvart eller tills allt är mjukt (gör inget om det blir sönderkokt). Mixa soppan med stavmixer. Rör i grädden. Smaka av med salt och peppar. -----

GOD HUMMUS

1 matlåda eller perfekt middag när du inte pallar. 1 paket kikärtor 1 vitlöksklyfta 1-2 msk tahini (typ) ganska mycket citron olja (blanda gärna raps och oliv, så blir det varken

beskt eller trist) svartpeppar salt Mixa allt och smaka av. Man brukar behöva mer citron, salt, olja och tahini än man tror. (Egentligen ska man väl ha spiskummin i också men hur gott är det, ärligt.) -----

PAJ - GRUNDRECEPT

6 matlådor Enkel och diskfri pajdeg: 125 g smör 3-4 dl mjöl (vete, graham eller blanda. GF funkar nog) några msk naturell yoghurt salt Smält smöret i en kastrull. Blanda i mjöl och salt, att göra det med gaffel är praktiskt. Blanda i lite yoghurt. Tryck ut degen med fingrarna i en pajform, nagga med gaffel och förgrädda i 225° C i typ 10 min. Kanterna har en tendens att krypa ner under gräddningen, har man lust kan man klä degen med aliminiumfolie så brukar den stanna, jag orkar sällan. Äggstanning 3 ägg 2 ½ dl mjölk salt, peppar Fyll pajen med vad du känner för eller har hemma. Paj är helt perfekt matlådemat. Några förslag på fyllning följer nedan.


Spenat&fetapaj 1 gul lök 3 vitlöksklyftor fryst spenat 1 grönsaksbuljongtärning 1 pkt fetaost (eller salladsost, spela roll) smör Hacka gul lök och vitlök och stek i smör 5-10 min på låg/medelvärme (tänk typ 4-5/10). Ha i ganska mycket fryst spenat, så det räcker till en paj. Fortsätt steka tills spenaten smält, ha då i en grönsaksbuljongtärning och en skvätt vatten. Salta och peppra. Stek några minuter till. Häll över spenaten i det förgräddade pajskalet, smula över en fetaost och slå över äggstanning (3 ägg kan vara lite mycket här beroende på mängden spenat, gå på feeling). Grädda i 200° C i 2025 min. Grönsakspaj 1 zucchini 2 tomater 1 rödlök torkad basilika torkad timjan smör salt o peppar riven ost eventuellt pesto Skiva zucchini och rödlök. Stek i smör och örter. Salta och peppra. Skiva tomater och blanda i, häll allt i förgräddat pajskal och klicka över pesto om du vill. Häll över äggstanning. Toppa med ost. Grädda i 200° C i typ 30 min. -----

RÅRAKOR

4 matlådor Man älskar ju potatis, enough said. 1 kg potatis 2 gula lökar

4 ägg salt o svartpeppar smör

Recept som är trevliga ----att ha men kanske inte i matlådan

Skala och riv potatisen och löken grovt. Blanda ägg, mjöl, salt och peppar i en stor bunke. Stek rårakorna i mycket smör. Storleken kan man välja själv, jag gillar när de är kanske 10 cm i diameter medan andra vill ha dem stora som pannkakor. Servera med typ rårörda lingon, eller lyxvarianten med gräddfil, finhackad rödlök, tångkaviar, citron och avokado.

KLADDKAKA

-----

DEN BILLIGASTE GRYTAN

En basic grytjävel. Kostar noll kronor och du kan leva på den i två veckor, särskilt om du kokar ris eller bulgur till. Minimalt arbete, perfekt att slänga ihop en söndag när du är bakis, pank och skör. 2 gula lökar 6 potatisar 4 morötter fryst spenat, kanske en halv påse typ 3 dl röda linser 2 paket krossade tomater 2 grönsaksbuljongtärningar tomatpuré efter smak olja kryddor efter humör (t ex: paprikapulver, cayennepeppar och spiskummin eller timjan och basilika) Hacka lök och stek i olja och kryddor några minuter. Skala och hacka potatis och morot och släng i grytan. Fräs i några minuter. Ha i spenaten och fräs på låg värme tills den tinat-ish. Skölj linser och ha i, ihop med grönsaksbuljong, tomatpuré och krossade tomater. Späd med vatten tills det känns lagom grytigt. Koka typ 15 min.

Enkelt o bra recept nästan utan disk. 2 ägg 150 gram smör 1 ½ dl vetemjöl 2 ½ dl strösocker 4 msk kakao 1 tsk vaniljsocker 1 nypa salt, gärna fling Sätt ugnen på 175° C. Smält smöret i en kastrull. Låt svalna! Viktigt, du ska nämligen blanda allt i samma kastrull så är den fortfarande varm blir äggen liksom tillagade. När smöret och kastrullen är ljumna kan du blanda i alla ingredienser, vispa inget utan rör bara ordentligt. Grädda i typ 20 min. Kakan är klar när den har fått lite yta och är fast i kanten men mitten fortfarande rinner långsamt när du vickar formen. Okej alla vet hur en kladdkaka ska se ut. Låt svalna. -----

VEGAN MUGCAKE

Jag tycker iofs typ inget utan smör är gott, men den här är faktiskt det. Underbart slappt att bara blanda, micra, äta. 1 portion 1 ½ msk kakao 3 msk mjöl 1 gnutta salt 3 msk socker ¼ tsk bakpulver 2-3 msk olja 3 msk havre/mandel/sojamjölk ½ tsk vaniljsocker Blanda de torra ingredienserna NOGA. Ha i vätskan, rör noga igen, häll i mugg. Micra i typ 30 sekunder. 13


Säkert grepp för säkert glas

“I TAKT FÖRÄN ARKITE HSW EASY Safe är dormakabas system för skjutbara glas väggar. Den innovativa Clamp & Glue teknologin garanterar ett säkert grepp, till och med för laminerat säkerhetsglas. Design och funktionalitet som ger kreativ frihet, utan avkall på säkerhet.

14

dormakaba Sverige AB F O Petersons gata 28 421 31 Västra Frölunda T: 031-355 20 00 info.se@dormakaba.com www.dormakaba.se


Hej Monika i välkomnas in i ett soldränkt kontor på A-husets V fjärde våning. Runt omkring oss ser vi välstruktur-

“I TAKT MED ATT SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS, FÖRÄNDRAS ARKITEKTROLLEN”

erade högar med papper och hyllor fyllda med böcker. Fikan vi tagit med plockas fram och Monika klipper solidariskt upp de tre bakverken i lika stora delar. Vi har kommit för att ha ett samtal om arkitektur och vår utbildning med en av de lärare många av oss möter nästan dagligen under de första två åren av vår studietid. Monika Jonson har gjort allt. Eller i alla fall otroligt mycket. Hon har studerat i både Lund, Paris, Bath och på Malta. Har erfarenhet inom scenografi och TV, startat egna arkitektkontor i både Stockholm och London, arbetat som redaktör på tidningen Arkitektur och under sin studietid engagerat sig i diverse kulturrelaterade projekt. Hon är numera en välbekant person bland LTHs arkitektstudenter och tillbaka på den plats där hennes arkitektkarriär en gång i tiden startade. 15


Varför behövs arkitekter? – Oj! Ja varför behövs arkitekter? Arkitekter gör skillnad i samhället eftersom vi formar människors livsmiljöer. Arkitekter är särskilt tränade i att se hur man gestaltar rum; rum i byggnader såväl som urbana rum. Vi kan ta helhetsgrepp i bygg- och planeringsprocessen och driva de frågorna. Hur skulle du säga att arkitektens roll har förändrats över tiden? – Arkitektrollen förändras i takt med att samhället förändras. När tekniken utvecklas och samhället blir mer komplext krävs det en annan typ av frågeställningar. Detta leder till en förändrad arkitektroll. Hur skiljer sig utbildningen från din tid som elev på LTH jämfört med nu? – När jag gick på skolan var det betydligt mer tekniskt och inriktat på byggandet i sig. Undervisningen var ämnesindelad. Formlära för sig, konstruktionsteknik för sig och materialteknik för sig. Och sen så hade man arkitektprojekt. När man sedan diskuterade projekten var det oftare ur det tekniska perspektivet och man behövde ofta förhålla sig till ekonomiska argument. Vi hade mer diskussioner om energianvändning, redan tidigt i utbildningen var vi alltså tvugna att anpassa oss till ekonomiska och tekniska begränsningar i våra projekt.

HEJ PÅ DIG MONIKA 16

allra högsta grad och p g a förändringarna efterfrågas också andra kompetenser hos de som ska gestalta våra samhällen. Men samtidigt vill man inte tumma på andra delar av utbildningen; det är den stora utmaningen. Hur får vi in det nya samtidigt som vi tillvaratar beprövad erfarenhet? I den här balansgången tror jag att det är oerhört viktigt att vi har ett fortskridande kollegialt samtal. Alltså att vi hela tiden fokuserar på att utveckla kurserna och ser över vad som ska ingå i de olika delarna för att ni ska lämna utbildningen med en så relevant grund som möjligt. Det är ett samtal som jag tycker är jätteviktigt och speciellt när det hålls även med eleverna. Jag är därför jätteglad när det nu kommer från studenthåll, så det är jättebra! Rikard och Veronica ler nöjt.

– Idag har vi ett större helhetstänk - utbildningen har fått ett förändrat fokus och det är betydligt fler konstnärliga övningar tidigt i utbildningen nu. Vi jobbar också med andra medier och närmar oss den kreativa processen på ett friare sätt. När jag gick på skolan var den kreativa processen mest “här får ni ett program och här får du en tomt och nu ska du göra en byggnad här”. Det var hela tiden fokus på att det skulle bli en byggnad och teknik och energi gick före allt.

Hur lär man ut arkitektur? Monika skrattar till av den stora frågan. – Då ska vi se! Vi som jobbar här på skolan har massor av erfarenheter från olika områden. En del har varit här länge och kanske alltid arbetat på universitetet, medan andra har varit ute och jobbat och plockat olika erfarenheter därifrån. LTH har en ambition att vi verkligen ska utveckla pedagogiken. Catharina Sternudd, vår prefekt, tycker till exempel att just de frågorna är superviktiga. Det handlar mycket om att man delar erfarenheter inom kollegiet och att ha studentens lärande i fokus. När det gäller ett så stort och komplext område som arkitektur kan man liksom inte säga allt samtidigt. Det kan tidigt i utbildningen bli nödvändigt att plocka bort vissa parametrar - då skulle man kunna tro att de aspekterna inte är viktiga men så är inte fallet. Alla aspekter är viktiga men det handlar om vilka vi börjar med. Ett sådant samtal kan vara lite svårt att få till och därför efterlyser jag ofta ett kollegialt samarbete i den frågan.

Kan du tycka att det finns några för och nackdelar med de olika tillvägagångssätten? – Nu ska vi se vad jag tycker! Jag tycker att det är fantastiskt roligt att gestalta. Samhället blir mer och mer komplext vilket kräver kunskap på väldigt många områden. Hur ska vi jobba med utbildningen för att ni ska få med er de där grunderna? Det finns oerhört många aspekter att ta till sig och samtidigt har vi så begränsat med tid. Man ska lära sig att kommunicera i stora dialogprocesser, ta sig an globala utmaningar, t.ex. klimatfrågan och samtidigt den tekniska utvecklingen mot en mer digitaliserad värld. Det är någonting som påverkar arkitekturen i

Monika fortsätter: – Vi kan sedan fokusera på den kreativa processen och den är ju otroligt viktigt. Då handlar det om vad ni ska använda i er kreativa process. Det är en balans mellan att man som student har verktyg med sig sedan tidigare, ni kan ju ösa väldigt mycket ur er själva, och att man behöver få vissa mer arkitekturrelaterade kunskaper. Det är väl där diskussionen borde vara. Ni kommer in med massor av olika förkunskaper och i vår situationen borde vi försöka ta vara på det så mycket som möjligt. Genom att projekten öppnar upp för både väldigt breda och samtidigt rätt smala frågeställningar kan studenterna hitta varandra. Jag tycker att vi ska tillvarata


rändringarna petenser hos hällen. Men a på andra den stora nya samtidigt rfarenhet? I g att det är ortskridande hela tiden serna och ser ika delarna gen med en t. Det är ett viktigt och med eleverna. nu kommer ebra!

ora frågan. r här på heter från rit här länge niversiteoch jobbat r därifrån. erkligen ska rina Sterexempel ktiga. Det elar erfarena studentens r ett så stort kitektur kan mtidigt. Det ödvändigt att - då skulle rna inte är vika aspekter är ilka vi börjar ara lite svårt r jag ofta ett gan.

en kreativa igt viktigt. använda i er alans melerktyg med sa väldigt man behöver ade kunionen borde sor av olika onen borde ycket som öppnar upp mtidigt rätt udenterna hitska tillvarata

“Människan är kreativ”

så många möjligheter som vi kan i den processen. Du har sedan innan nämnt att vi står inför ett skifte i arkitekturen, vill du utveckla det? – Det gäller på många områden, utvecklingen går snabbt framåt. Klimatfrågorna som nu blivit väldigt stora är något man länge pratat om lite i bakgrunden och plötsligt står vi här. Ni har säkert också märkt det, även om diskussionen funnits i decennier är det först nu som det skärpts till. Våra processer tar väldigt lång tid och på grund av detta är det otroligt viktigt att just vi ligger i framkant. Att vi förstår hur vi hanterar mark, hur vi hanterar landskap och stadens mjuka ytor. Att skapa urbana vardagsrum och föra in det växande i staden. Det är också viktigt att vi har kunskap om skiftena i kommunikation, såsom tåg, cykel och kollektivtrafik. Allt det här ingår i kärnan av arkitektens frågeställningar och utgör själva grunden för det vi håller på med. – Det handlar också om den urbanisering som sker och att vi bor tätare. Det finns många stora förändringar som vi måste ta in. Återigen - digitaliseringen, den påverkar redan vårt arbetssätt och för

med sig stora möjligheter. Exempelvis går det att bryta ner det man arbetar med på ett annat sätt. I det konkreta byggda kan man nå en annan precision och finish och formge på ett enklare sätt. Men digitaliseringen innebär också ett hot. Vi får komplexa digitala system och de stora entreprenörerna använder ett allt mer avancerat och individuellt systemtänkande i byggprocesserna som kan leda till att många aspekter riskerar att bli bortrationaliserade. Det kan leda till för mycket färdigmontering, serietillverkning och en för storskalig standardisering. Arkitekturen är ju platsspecifik och på grund av detta kan det uppstå ett dilemma när det platsspecifika ska paras ihop med ett systemtänkande. Blir arkitektens roll då mer irrelevant eller tror du att den kommer formas om? – Om vi blickar tillbaka i historien tänker man på arkitekten som en byggmästare, en person som stod bredvid muraren och visste att det skulle muras just precis på det här sättet. Dagens situation är något helt annat, vilket är på gott och ont. Det är möjligt att vi kanske nått en punkt där vi inte längre vill ha den storskaligheten. Arkitektrollen förändras men jag tror absolut att den är lika relevant nu som förr.

I och med att samhället är mer komplext kommer projektgrupperna bli mer komplexa. Inte i rivalitet utan genom samarbeten där man verkligen jobbar med att dela kunskaper yrkeskårerna sinsemellan. Att man hittar nya upplåtelseformer, nya entreprenadformer. Vi pratar ofta om att vi exploaterar väldigt stora områden samtidigt, och med samma byggherrar. Det blir något stereotypt över detta som många inte tycker om, inklusive jag själv, och det finns en önskan, ett behov, av en förändring. Det kommer alltid motrörelser; de kan vara småskaliga eller lokala initiativ, eller något annat, men jag är övertygad om att de alltid kommer komma. För människan är kreativ och vill ha delaktighet från flera grupper. Arkitekterna har en lust och vilja att gestalta och kommer ta initiativ tillsammans med andra. Jag tycker absolut att arkitekter har och alltid kommer ha en väldigt viktig roll. -----------------------------------------------Rikard Ostrand Veronica Larsson Melker Eriksson

17


LOOK - A - BIKES 18

VA

Reda

Av: Jenn

Student ligen eft arbetspl bästa m ter på A

tidigare

Vilken ä Arkitektb med såvä

Vad är d får arbet och hitta roligt oc

Finns de Självklar inte alltid överväge på dessa

Vad gjor började a examen. på Karin

Finns de Att plugg menskap nar. Det utsträckn svårare n

Finns de tionsång

Vad är d tid på LT man fick vänner s

Vad upp ningen? lande till


VAD HÄNDE SEN? Redaktionen letar reda på A-alumner Av: Jenny Svedberg Studenter passerar under flera år dagligen dörrarna till IKDC och A-huset. Men vad händer egentligen efter att dörrarna stängts bakom en student för sista gången, och studenten blir alumn? Hur kan arbetsplatsen för en industridesigner se ut? Är arbetslivet värt alla sena nätter på LTH? Vad var det bästa med att plugga? Redaktionen reder ut några av dessa frågor genom att kontakta gamla studenter på A. I det första numret av A4 har redaktionen varit i kontakt med Elin Johansson,

tidigare arktitektstudent vid LTH.

Vilken är din arbetsplats idag? Karin Petterssons Arkitektbyrå i Ängelholm. Jag trivs superbra där med såväl arbetsuppgifter som kollegor. Vad är det bästa med ditt jobb? Att jag varje dag får arbeta med det jag älskar. Att få vara kreativ och hitta lösningar på olika problem är fantastiskt roligt och utvecklande. Finns det något du gillar mindre med jobbet? Självklart finns det delar inom arkitektyrket som inte alltid är så kul. Men de roliga uppgifterna överväger de tråkiga och därför tänker jag sällan på dessa. Vad gjorde du efter det att du tagit examen? Jag började arbeta på ett kontor i Malmö direkt efter examen. Där var jag i ungefär två år innan jobbet på Karin Petterssons Arkitektbyrå dök upp. Finns det något du saknar med att plugga? Att plugga var en fantastisk tid med mycket gemenskap och kul projekt vilket man såklart saknar. Det var också en flexibilitet där man i större utsträckning kunde styra sin arbetsdag vilket är svårare när man jobbar. Finns det något du inte saknar alls? Prestationsångesten och stressen inför en inlämning.

Namn: Elin Johansson Ålder: 29 år Tog examen från LTH: 2016

Om du inte skulle arbeta med arkitektur, vad hade du velat göra då? Att vara arkitekt har varit en dröm sedan barnsben och redan som femåring satt jag med rutat papper och linjal hemma hos min farmor och ritade planlösningar. Skulle jag jobba med något annat skulle det troligtvis vara något med inredning eller möbler som jag också tycker är väldigt roligt, och som på många sätt hänger ihop med arkitektyrket.

Vad är det viktigaste du fått med dig från din tid på LTH? Den stresstålighet och kunskap som man fick på skolan är ovärderlig. Även många fina vänner som idag är kollegor runt om i landet.

Om du hade kunnat gå tillbaka och ge dig själv ett råd som student, vad hade det varit? Att njuta av varje dag av arkitektutbildningen! Det är en fantastisk tid på så många olika sätt!

Vad upplevde du som det svåraste med utbildningen? Att lägga sig på en lagom nivå i förhållande till vad som förväntades från kursen.

Är du själv A-alumni och intresserad av att vara med i tidningen? Eller känner någon som är? Kontakta gärna redaktionen på A4@asektionen.se 19


REDAKTIONEN testar

Svarta fineliners (och annat som funkar) Om det är något vi på A4s redaktion tycker om så är det pennor! Inte nog med att vi är väldigt glada i att skriva, vår estetiska ådra kräver också att vi skriver snyggt. Men vilka pennor lämpar sig bäst för oss som faktiskt ställer lite krav? För skissande, cleana ritningar eller snirkliga föreläsningsanteckningar och där ur sprungna doodles? Det finns få saker som får en att misströsta och tappa lusten lika mycket som tråkiga, fula anteckningar eller en dassig skiss ritad med en alldeles för hård eller mjuk blyerts. Utan bra pennor kommer en helt enkelt inte långt som arkitektstudent. För att leda er till rätta i denna djungel har jag utfört ett litet test av pennor som jag hittat runt om i ateljéerna.

Copic Multiliner

Muji

En penna som känns otroligt skön i handen. Den är väldigt “fyllig”. Flödet är inte att klaga på och pennan har en väldigt bra svärta. Används enligt Mattons hemsida av konstnärer, industridesigners och arkitekter, vilket ju faktiskt råkar vara vi. En penna jag gillar starkt!

Mångas absoluta favorit! Jämt flow och blöder inte. Tunn och håller sig tunn, vilket är ett stort plus. Går även att fylla på med nytt bläck. Funkar dock inte lika bra på skisspapper! Pris: ca 25 kr/st

Pris: ca 29 kr/st

Stabilo

TGR 3-pack svarta liners För den snåle kan detta fynd verka toppen, men ibland lär man sig att ett billigt pris har konsekvenser. Funkar för anteckningar, men är inte att lita på. Rätt som det är exploderar den och skvätter ner hela din tröja med svarta små bläckprickar. Är dessutom mer grå än svart. Jag skulle inte låta denna penna komma nära mina ritningar! Pris: billigt

20

Aldrig har en penna designats utan tanke på ergonomi så mycket som i fallet Stabilo. Finns det ens en mer obekväm penna? Mitt 10-pack i olika färger har inte kommit till användning en enda gång under utbildningen. Funkar visserligen för små detaljer, men längre än så vill man inte hålla i den. Pris: ca 12 kr/st


Artline 220

Fredblad

Den här pennan fick aldrig en riktig chans. “Testa den här dåliga” var det någon som sa samtidigt som hen la Artline 220 i min hand. Efter det hade jag svårt att se på pennan med annat än kritiska ögon. Den känns lite som Stabilo när det kommer till flöde, men är definitivt bekvämare att hålla i. Den är inte katastrof, men ingen penna jag rekommenderar.

En älskad gratispenna från arkitektkontoret Fredblad, som tyvärr torkar ut alldeles för snabbt. Som tur är brukar representanter från kontoret dyka upp på arbetsmarknadsmässan Arkipelago och under Nollningen och har då med sig dessa pennor (och ibland även söta små linjaler). Värt att hamstra!

Pris: ca 20 kr/st

Uni-ball eye

Ännu en vanlig penna runt om i ateljéerna. Känner inget speciellt för den här pennan, men den är ju absolut inte dålig. Ett säkert kort helt enkelt. Finns trevligare pennor att skriva med, mest lämplig för raka streck och skissande.

Den här pennan har lite för bra “flow”, är blöt och rinner ut. Stort minus! Verkligen synd då den är väldigt skön att hålla i och har bra svärta. Lämpar sig inte så bra för skissande, mer av en skrivpenna. Absolut inte lämplig för handritade ritningar. Välj ditt papper med omsorg eller använd pennan på egen risk!

Pris: ca 29 kr/st

Pris: ca 29 kr/st

Staedtler Pigment Liner

Uni Pin - fine line TGR bläckpenna - Gel liner 2-pack Testets joker! Den här Gel-linern är verkligen en glad överraskning. Den är prisvärd om något, köpt för en billig peng på TGR, men till skillnad från sina vänner på “fineliners-kroken” så håller den måttet. Bra flöde och schysst svärta, skön att skriva med och mjuk i handen. Jag kanske inte skulle lägga min inlämning i dess händer (en vet aldrig hur pålitlig den är) men den kan definitivt liva upp anteckningarna i ditt block.

Mina “go to”-pennor, funkar för allt! Den tunna spetsen är känslig och blir lätt tjockare med tiden dock, så tryck inte för hårt (gäller egentligen de flesta fineliners, så var försiktig). Pris: ca 24 kr/st

Pris: 5kr/st (!)

Av: Mia Tjus 21


Kära A4... Har du en livskris? Är du olyckligt kär eller bekymrad över något? Behöver du några välmenande tips och råd? Skicka in din fråga så ska du minsann få hjälp. Ingen fråga är för liten eller stor, för konkret eller abstrakt, för dum eller svår. Skoja, jag sållar med järnhand. Notera gärna att jag inte har några som helst belägg för det jag säger. Mycket nöje!

Beror på hur sugen man är på personen i fråga. Gyllene regel: den får vara max åtta steg ifrån dig och dörren. Håller du längre än så är du despo. Är det uppdelade microköer i Mässen eller inte? Orkar inte leva i ovisshet längre. Ja, en till dom närmast väggen och en till dom närmast borden. Kö är väl relativt dock, keep in mind att djungelns lag råder. 100% fokus! Eyes on the prize. Hur

ska

man

bete

sig

bussen

Hur länge är det normalt och sunt att stanna

morgonen? Måste man sätta sig bredvid

kvar i skolan?

sina klasskompisar? Är det över huvud taget

Skitsvårt. Alla är väl vuxna människor och kan ta

okej att sätta sig bredvid någon man känner?

egna beslut. Inget konstigt med att komma vid 11 och

Så viktig fråga. Är det inte din bästa kompis så

stanna till 20, inte heller konstigt att plötsligt få ett

nicka, le och gå vidare. Alla vill sova på bussen på

underbart kreativt flow och vilja maxa det och därför

morgonen, alla drar en lättnadens suck när någon

ta en riktigt sen kväll. Men! Det är jobbigt att ta med

bara passerar. På kvällen är det svårare! Väntar man

flera matlådor och det är trevligt att vara hemma

på bussen ihop måste man nästan sitta ihop. Det

på kvällen ibland. Sitter man kvar till 03 varje natt

finaste man kan göra mot en annan människa är dock

kanske man ska ändra lite grejer i sitt liv. Ställ inte in

att säga ”är det okej att vi lyssnar på musik?”. Andra

saker du vill göra för att vara kvar i skolan.

varianter på samma undflyende tema: ”jag måste ringa ett samtal” och ”jag måste ta en tupplur”. Efter

Är det konstigt eller kul att gilla klass-

21.00 är det olagligt att sätta sig bredvid någon.

kompisar på tinder? Det är väl snarare artigt än kul, men gilla ingen du

Hur raggar man?

inte kan tänka dig att ligga med. Kan bli stelt senare

Vet ej :( Jag brukar bli full och säga ”ska vi hångla

etc. Om ni inte är bästa kompisar förstås, då måste

eller vad fan är det som händer?”. Skulle ändå säga

man nog. Likea alltså, inte ligga.

att det har oväntat hög success rate. Har även hört kidsen snacka nåt om DMs. Prova säga snälla saker?

Vad ska man skriva i en sångbok?

Efter det taskiga saker, förvirring är bra grund för

Nåt otroligt kul, kort och koncist. Kanske en liten

romans. Skoja.

dikt, eller så kan du rita ett porträtt? Redaktionen hälsar att det viktigaste är att det är kontextlöst.

Har man rätt att dricka andra ateljéers

Alldeles för personligt är alltid uppskattat. Skriv

kaffe?

under med namn!

Officiellt svar: Ja, typ. Rätt har man väl inte, men så länge man är artig och frågar vore det sinnessjukt att

Jag tycker det är så svårt med dörrar och

säga nej. Inofficiellt svar: Alla i Q kan efter HT18 göra

artighet! Hur långt bort får en person vara

vad fan dom vill. Brygga en kanna och hälla ut den på

för att man ska behöva stanna och hålla upp

golvet, tvinga Y att svabba. Ni övriga står i livslång

dörren? När blir det pinsamt och konstigt?

skuld till oss. Ni vet vad ni gjort.

22


Hur raggar man på nån från en annan

Vad gör man mot ångest?

sektion?

Så mysig fråga. Har tillbringat 23 år med att knäcka

Vet inte riktigt. Snacka om pokemon go? Sorry. Kan

den gåtan, nu kör vi.

inget om 19-åriga killar från Bjärred. Har inte heller några problem med den kunskapsluckan. Jag är rädd att jag dricker för mycket. Vad ska jag göra? Älskade vän, jag hör dig. Det hör till, typ alla mellan 20-30 är livrädda. Jag har bestämt mig för att bara lägga den tanken åt sidan medan jag är student. När man har ett jobb sen kommer man inte ha tid att supa, och jag har liksom inga planer på att bli en alkad morsa så kommer “ta tag i det där” tids nog. Känner du på riktigt att det är ett problem finns det många bra ställen att vända sig till dock, typ gå till kurator på UMO (beroende på din ålder) eller Studenthälsan, ringa alkohollinjen eller kontakta YPAA. Vi måste prata om sofforna i loungen. Vad har hänt med dom egentligen? Så äcklig stämning. Skönt att någon äntligen lyfter ämnet. OFÖRLÅTLIGA saker har skett, det kan jag ta gift på. Överlag tror jag också det handlar om ett grovt konstruktionsfel, som de ser ut och fungerar nu kan bara inte vara meningen. Vad är en bra matlåda? Du frågar helt klart fel person, jag tycker liksom ett paket vita bönor är en acceptabel matlåda, och då snackar vi inte direkt vita bönor i tomatsås. Nu har

LILLA GUIDEN mot ångest – går att anpassa tidsmässigt efter behov. Bör ta någonstans mellan två timmar och två dygn, ring någon (sök hjälp) om det tar längre tid än så.

1) Ta ut typ 50–100 spänn i kontanter, då känns det som gratispengar. Gör gärna detta i förväg och ha en liten ångestbössa, extra mycket gratispeng-feeling att hitta en sedel när man är ledsen. Köp nåt du absolut inte behöver, gå t ex in på ica och ta tre-fyra varv och fundera på vad du är sugen på – det är ditt enda problem just nu. Vanligtvis kommer man ut med en dyr juice, choklad och en ansiktsmask (garniers moisture bomb sheet mask med granatäpple är otrolig).

2) Gå hem och städa. Plocka undan, diska, torka av alla ytor. Bädda sängen. VÄDRA.

3)

Ta en lång riktig jävla jävel-dusch.

Tvätta håret, skrubba fejs och kropp, klipp naglar. Tvaga dig.

4)

Avnjut dina nyköpta varor och gör nåt

trevligt, typ läs en bok eller se en kul serie. Det får gärna vara både roligt och allvarligt. Tips på sån serie är Please Like Me eller My Mad Fat Diary. Skönt med dialekt.

jag visserligen blivit matmästare och har därmed ett rykte att upprätthålla, så hög tid för skärpning. Ser ibland folk ha med tacos? Meckigt med så många

Har du något på hjärtat? Skicka din

lådor men då räcker det också till fler måltider. Ugns-

fråga till a4@asektionen.se eller lämna

pannkaka är gott och lätt att göra, häll smeten i din

den (anonymt om du vill) i A-sektionens

glasmatlåda (som du definitivt äger) och kör in skiten i

postlåda i Mässen. Märk med

ugnen. Lingon till det – femstjärnigt. Håll dig borta

“Kära A4”, så kanske just du får

från potatis och pasta, det funkar inte micrat. Grytor

svar i nästa nummer.

är alltid trevligt och går att variera efter smak, ork, ekonomi, humör. Voilà??? Det här får kanske bli en egen spalt.

Klara Söderqvist 23


LTH PÅ Av: Clara Engvall & Jenny Svedberg

Tinder... vi har alla varit där. I en vardag av plugg och stress på LTH ger vi oss ut för att hitta spänning i vardagen. Kanske för att hitta helgens ligg, någon att få dela matglädjen med eller är det för att finna drömprinsen? När personen du söker lyser med sin frånvaro i ateljéerna kan du behöva vidga dina vyer till andra sektioner. Oavsett anledning till att du befinner dig på tinder, har du säkert noterat att det finns vissa återkommande karaktärer. Skulle det kunna vara så, att dessa tillhör samma sektion? A4 har sammanställt hur varje LTH-sektion skulle se ut, om den rymdes innanför ramen av en tinderprofil. Vem skulle du svepa höger på?

Daniel D

20

Kajsa K

21

Astrid A

24

Ida

Arkitektstudent

Ses

Mina toppartister

Min

The xx

Tame Impala

Gillar Liv Strömquist

ZYN

Skissernas museum

Fredrik F

18

Fran

Gilla

Ma

Nik

Vik

Om du kan gissa hur mycket jag överklockat min Intel Core i7 8700K-processor med så bjuder jag på en monster

Bär inte parfym, men om jag skulle göra det skulle jag framställa den själv

Kan hjälpa dig med matten ;) Är 1.92 för er som tycker längd är viktigt

It’s g Bliva

Mina toppartister

Mina toppartister

Mina toppartister

Min

Deadmau5

Skrillex

Gillar DreamHack Tomorrowland

24

Veronica Maggio

Ed Sheeran

Gillar South Park Piratpartiet

Känn ingen sorg Tasty Vegetarian

Red Hot Chili Imagine Dragons Peppers

Gilla

Gillar Way out West

Samsung

K

March for science

The Nobel Prize

Mythbusters

Försv

Alla vi


mpala

tten ;) er

ragons

ence

usters

Ida I

Elias E

21

Mark M

19

20

Ses på Casa?

Söker du lite mer spänning i vardagen? Då har du hittat rätt

- Aftonbladet Toppen kille - mamma

Mina toppartister

Mina toppartister

Mina toppartister

Frank Ocean

Kanye West

Gillar

Hardwell

Eminem

Gillar

Malmö Nation Nikki Beach

Viking V

Kilroy UF Sverige

23

Gymgrossisten Tjurruset Falun

Wendela W

Mina toppartister

Mina toppartister

Gillar Försvaret

Svenska Björnstammen

22

Alla vi som inte klipper i ouvven

Så mycket bättre

SLOTS

Inga ING 23

Mina toppartister

Linnea Henriksson

Gillar

Gillar Valborg

GW reagerar Grabbarna Grus

Du och jag plus veganknytis?

ACDC

Fricky

Gillar Elgiganten

It’s getting hot in here Blivande brandingenjör

KISS

Post Malone

Syjuntan Lund

Naturskyddsföreningen

25


dagen. Soff knypplat ö vardagsru

Ingvar och IKDC Den fullständiga berättelsen För både studenter på LTH och de som endast har området som genomfart blir det storartade intrycket av Ingvar Kamprad Design Center något gemensamt. Bättre känd som IKDC breder byggnaden ut sig massivt över den östra vidden med två enorma korsande betongskivor som ryggrad. Lika elegant agerar den som en portal in till LTH och knyter an till intilliggande A-huset. Universitetets prefekter, rektorer och lärare är otåliga att få berätta för de nya studenterna om dess extraordinära tillkomst: ett personligt möte hemma hos dåvarande rektorn för LTH, initierat av Ikea-grundaren Ingvar Kamprad - den småländske möbelkungen som skapat tillgänglig och funktionell design åt en hel värld. Att detta möte skulle leda till något så stort som ett helt nytt designinstitut är en berättelse som tål att berättas gång på gång. Utöver faktumet att detta historiska möte skulle ha skett över fika hos rektorn strax efter ett telefonsamtal från Kamprad fanns dock inget större djup i den berättelse vi 26

elever får höra under våra första dagar. Med ett genuint intresse för hur det egentligen gick till och många frågor obesvarade bestämde jag mig för att söka svaren och få den fulla bilden av vad som hände den där dagen, fram till IKDC:s uppförande. Genom hjälp från arkitekturinstitutionens husprefekt Johnny Åstrand fick jag möjlighet att intervjua den andre hälften av det omtalade mötet, dåvarande rektor för LTH Thomas Johannesson. Det är en kall och regnig kväll när jag på cykel rör mig mot intervjun. Thomas har varit vänlig nog att bjuda mig hem till sig och jag blir välkomnad in till en varm och ombonad bostad. Med under intervjun är också Per Göran “PG” Nilsson som var kanslichef på LTH vid tiden för IKDC:s skapande och var delaktig i stora delar av processen. Det är inte bara av ren gästvänlighet som Thomas valt att vara vår värd, det var nämligen i just denna bostad som det första mötet mellan honom och Ingvar tog plats. Thomas leder oss runt i sitt hem och fram till huvudattraktionen, den soffa som han och Ingvar fikade i den

Thomas v två år tillb “1998-nån Thomas fr någon som trodde att ringa en a Det skulle och Thom att han vil över ett m bosättning Sverige län Deras full på en lörd hemma un Lund. Ing

Klockan n man som håller han och en blo och blomm över dem. välkända s stort intre att båda v kretsar kr där prakti Starcks vä deras type den funkt


DC C

sen

uint ågor h få am rinlighet et,

dagen. Soffan är ett tidlöst träsnickeri svept i ett vackert, knypplat överkast. Över kaffe och semlor slår vi oss ned i vardagsrummet och intervjun tar sin början. Thomas var rektor för LTH och hade varit det sedan två år tillbaka när Ingvar sökte kontakt med honom “1998-nånting”, som han själv uttrycker det. En kväll lyfte Thomas fru på hemtelefonens lur och i andra änden var någon som presenterade sig som Ingvar Kamprad. Hon trodde att det hela var ett spratt men hälsade att han skulle ringa en annan gång eftersom Thomas inte var hemma. Det skulle ta ytterligare två försök för Ingvar innan han och Thomas var på varsin ände i telefon. Ingvar säger då att han vill prata om industridesignprogrammet på LTH över ett möte och att det måste ske snarast. Det är hans bosättning i Schweiz som inte tillåter att han arbetar i Sverige länge till innan han måste återvända för ett tag. Deras fullspäckade vardagar leder till att mötet får ske på en lördag, och efter Thomas filosofi om att hålla sig hemma under sina helger, får det bli hemma hos honom i Lund. Ingvar tackade glatt ja. Klockan nio den lördagsmorgonen är det en enkelt klädd man som dyker upp hemma hos Thomas. I handen håller han en karaktäristisk plastkasse, där en baguette och en blombukett sticker upp. “Baguetten är till kaffet och blommorna till frugan” säger Ingvar och räcker över dem. Efter att kaffe serverats slår de sig ned i den välkända soffan och börjar diskutera industridesign, ett stort intresse för dem båda. Snabbt kommer de fram till att båda vill se en framtida industridesign som inte endast kretsar kring det personliga uttrycket av en form, utan där praktiska egenskaper kommer i första hand. Philippe Starcks välkända citruspress “Juicy Salif ” ska ha varit deras typexempel på design som i deras mening saknade den funktionella aspekten. Pressens slanka estetik är

OVAN: Ikeas skohorn “Omsorg” och citruspressen “Juicy Salif”. NEDAN: PG till vänster och Thomas till höger i den omtalade soffan.

tilltalande, men blir samtidigt opraktisk då den exempelvis inte får plats i de flesta köksskåp. De var överens om att designens praktiska egenskaper skulle vägas in med samma omsorg som den konstnärliga formgivningen: “Designen skulle vara resurseffektiv, ha en praktisk tillverkningsprocess och vara rimligt prissatt” berättar Thomas. Den skulle vara “till de många människorna” tillägger PG. Thomas lyfter Ikeas skohorn “Omsorg” som ett en produkt som uppfyller alla kraven och samtidigt har en uttrycksfull formgivning . Planen var nu att implementera denna designfilosifi i LTH:s industridesignprogram för att forma framtidens design. När klockan börjar närma sig tolv är de inte bara överens om målet med upprustningen av LTH:s industridesignprogram,

mig a m Per tiden v proomas bostad plats. aten 27


utan har även planer för startskottet för dess finansiering, som ska ske genom en större donation från Ikea. Det utmärkta fikat och den avslappnade stämningen under intervjun får mig att föreställa mig hur det hela kan ha gått till den förmiddagen för 20 år sedan, även om vi inte dricker i närheten av de mängder kaffe som ska ha gått åt vid det besöket. Thomas beskriver hur han blev ombedd att sätta på kanna efter kanna och vi skrattar alla tre. Efter Thomas och Ingvars möte följer ett år av juridiska förhandlingar för att slutligen fastställa donationsbeloppet till 250 miljoner kronor. Det beslutas att utbildningen och forskningen under en period på 15 år ska förses med 12 miljoner kronor per år för en mer kontrollerad finansiering. Ingvar menade att donationen kontinuerligt skulle förnyas efter denna period utan begränsningar. Detta omförhandlades dock av Ikeas jurister till möjlighet till förlängd finansiering med fem år i sänder efter den löpt ut. Just nu pågår förhandlingarna om en andra förlängning.

eftersom han ansåg att det statliga bolaget tog ut vinst på sina hyror, och ville inte se donationen försvinna ut i ett andrahandskontrakt. Det låg istället i Ikeas intresse att uppföra byggnaden på andra sidan Ole Römers väg där företaget redan ägde mark, men detta lyckades förhandlas bort av skolledningen. Genom en arkitekttävling fick den lokala arkitekten Gunilla Svensson uppdraget att rita byggnaden. Som enligt sedvänja vid avslappnade intervjuer händer det flertalet gånger att Thomas och PG kliver av den röda tråden, och med glädje berättar anekdoter knutna till IKDC. Jag får bland annat höra om den gång Ingvar behövde ta till lantliga metoder för att hävda sin identitet. Under en bankettmiddag i Lund satt Ingvar med en bordsdam som precis som han var smålänning. En dispyt gällande vem som var den bästa smålänningen av de två ska ha kommit upp. Bordsdamen anfaller då med att han säkerligen inte bemästrat konsten att mjölka en ko, varpå Ingvar utbrister att jo, visst kan han det! Ett halvår senare blir han uppringd av henne för att bevisa sig och blir inkallad till Kulturen i Lund. Där står inte helt oväntat en ko redo för mjölkning. Ingvar visar då sin skicklighet med spenarna och kan återvända hem med sin värdighet i behåll.

“Ingvar Kamprad var sådan att han inte lämnade något åt slumpen som vi dödliga”

Till en början var de 250 miljonerna tänkta att endast nyttjas till utbildningsprogrammet och materialforskning inom området. Det fanns dock ett behov av nya lokaler för både utrustning och den fördubbling av antalet elever per årskurs från 15 till 30 som skulle ske. Samtidigt talade Ikeas ledning för att en byggnad skulle konkretisera den generösa donationen och därför vara bra för deras varumärke. Ingvar förstod behovet av en ny byggnad men ville inte att den skulle bli ett monument till hans namn, utan förespråkade att den skulle få namnet “Bryggan”. Thomas berättar att namnet var en metafor för hur industridesign, materialvetenskap och produktionsteknik skulle bryggas över varandra och förenas i projektet. Ännu en gång är det ledningen på Ikea som övertygar honom att byggnaden ska kopplas till honom och varumärket, och namnet Ingvar Kamprad Design Center fastslås. Hans egna förslag finns som bekant bevarat som namnet på byggnadens restaurang. Efter att detta var beslutat var utgångspunkten att den nya byggnaden, precis som LTH:s övriga lokaler, skulle stå i Akademiska hus ägo. Detta var Ingvar dock emot

28

Den designfilosofi som Ingvar uttryckt under det första mötet kom senare att prägla hans granskning av projektet i sin helhet. “Ingvar Kamprad var sådan att han inte lämnade något åt slumpen som vi dödliga” berättar Thomas. Han kom ofta förbi för att diskutera diverse lösningar med finansiering. Vid ett tillfälle besökte han även arkitektkontoret för att detaljgranska planlösning och materialval, och förespråkade då billigare och mer funktionalistiska lösningar. Eftersom donationsbeloppet redan var bestämt menar Thomas att detta inte var något försök att snåla in, utan för att se till att resurserna gav så stort praktiskt värde för institutionen som möjligt. När det år 2000 var dags för att inleda byggnationen var Ingvar på plats för att ta det första spadtaget. Som en gåva fick han då av skolledningen en LTH-slips ur högskolans firmakollektion, en slips han ett år senare syntes bära vid invigningen av ett IKEA-varuhus i Moskva.

IKDC in van der europeis hade nu enorm m för att v generös jag inte underlig gynna d i kontra påverka deras sa en vilja funktion


inst na

etta m a

nder en utna ngvar odt. Lund am målänm ninit då bebrisan ad o med et i

IKDC invigs slutligen 2002 och nomineras till Mies van der Rohe-priset, ett pris som belyser samtida europeisk arkitektur. Industridesignprogrammet hade nu dubblerat sitt antal utbildningsplatser och en enorm mängd ny utrustning hade gjorts tillgänglig för att vidga utbildningens möjligheter. Med en sådan generös insats knuten till sin egen företagsbransch kan jag inte låta bli att undra om Ikea-grundaren hade en underliggande tanke om att påverka utbildningen och gynna det egna företaget. Thomas svarar att det redan i kontraktet beslutades att utbildningen inte skulle påverkas av donationerna, inte heller hade han under deras samarbete sett sådana intentioner. Istället var det en vilja att föra svensk design framåt och göra det i en funktionell riktning som drev honom, menar Thomas.

När intervjun börjar lida mot sitt slut är det inte bara en fullständig bild av IKDC:s historia som jag tar med mig därifrån, utan även en större respekt för Ingvar Kamprad. Historien i sin helhet lyfter fram en ödmjukhet och resursmedvetenhet som fallit i skuggorna i den kortare vandringssägen. När nästkommande generationer av A-studenter får höra berättelsen om byggnadens tillkomst finns förhoppningsvis hela bilden tillgänglig för dem som är intresserade. Sist men inte minst fick jag verkligen känsla för hur mycket en trevlig fika kan leda till. Vare sig det gäller en utbildningssatsning eller en skoltidning.

Felix Teneberg

g av att a” era

n-

enar

skt 00

ck ns ära Felix vid fikabordet hemma hos Thomas Illustration av Filip Lundquist

29


Illustratรถr: Lukas Hammarskiรถld

30


Nummer 1 13 februari 2019

Kontakta oss a4@asektionen.se

Ansvarig utgivare Veronica Larsson

31


32

Profile for A4 - A-Sektionen TLTH

A4 #1  

A4 #1  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded