Obestämbarhet och komplexitet i bilderböcker

Obestämbarhet och komplexitet i bilderböcker Vilken syn man har på litteratur och litteraturundervisning, påverkar hur och med vilka texter man arbetar i klassrummet. Inom projektet Komplexa bilderböcker med ungdomar: litteraturdidaktiska perspektiv (eng. Complex Picturebooks in Bilderboken kan öppna många intressanta perspektiv ur en litteraturdi- Secondary Literary Education) undersöker daktisk synvinkel. För Höglund och Åkerholm ligger ett intresse för att undersöka litteraturens roll i modersdoktorand Katrina Åkerholm och universitetslärare Heidi Höglund hur bilderbokens målsämnet som grund för forskningen kring bilderbokens potential. potential som estetiskt och komplext verk - Bilderboken kan ge spännande in- kan berika litteraturundervisningen också gångar till litteraturen, säger Höglund. Man kan se på bilderboken som konst- för äldre elever och studerande. form, ur ett visuellt perspektiv, och ta fasta på den komplexitet som bilderböcker har.

Höglund nämner också flera fördelar med att behandla bilderboken i modersmålsundervisningen, på alla stadier. Hon menar att det finns en bredd inom bilderboksutgivningen, ett djup inom verken och omfattningen kan göra verket lättare att ta till sig som helhet. Inte för att det behöver vara ett enklare verk att förstå, men det är en sammanhållen berättelse i ett kortare format, som ändå behandlar komplexa teman. Höglund lyfter också fram att det finns luckor i forskningen när det kommer till bilderbokens potential i litteraturundervisningen i alla åldrar. - Dessutom kan bilderböcker användas på olika sätt, säger Åkerholm. Jag har själv bekantat mig med bilderboken ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv under studietiden, och har därefter använt den i undervisningen sedan jag började arbeta som lärare 2010. Man kan skapa ingångar i ett litterärt analytiskt syfte och på ett existentiellt plan, för att se vilken livskunskap som bilderboken kan ge, säger hon. Bilderboken som forskningsobjekt Tidigare studier om bilderboken inom litteraturdidaktiken har ofta handlat om multimodala perspektiv. Höglund säger att tidigare forskning bland annat har kretsat kring visual literacy, visuell läskunnighet, medan de inom det aktuella projektet fokuserar på obestämbarheter i bilderboken och vilka möjligheter det kan ha i litteraturundervisningen.

- Vi vill undersöka mer om hur man undervisar om estetiska verk och vilken potential det kan ha, säger Åkerholm. Hur litteraturundervisningen utformas och benämns i styrdokument speglar också vilken syn på litteraturen man har. - Man kan tala om läsundervisning och litteraturundervisning, inflikar Höglund. Det kanske känns lättare att ha litteraturundervisning med äldre elever och studerande, men det vore också viktigt att behandla litteraturen ur estetiska perspektiv med yngre elever.

Åkerholm berättar att tidigare forskning också har fokuserat mycket på meningsskapande aspekter i förhållande till bilderboken, hur barn och ungdomar läser och skapar mening och tar till sig budskapet, samt på det multimodala. Hon menar att det förstås är en naturlig ingång till bilderboken, eftersom det inte finns så mycket forskning kring bilderböcker med äldre elever i fokus. - Ett nytt och intressant fenomen i forskningen är ett filosofiskt perspektiv, säger Åkerholm. Till exempel har Joanna Haynes och Karin Murris undersökt hur man kan diskutera filosofiska frågor med hjälp av bilderböcker, främst med yngre elever. - Det finns också flera norska forskare som har intresserat sig för hur barn läser de mer komplexa och filosofiskt inriktade bilderböckerna, berättar Höglund. Här ser man hur det också finns ett värde i att utforska så att säga ”svåra” bilderböcker tillsammans med barnen, att inte skygga för dem.

Detta speglar också vilka olika typer av bilderböcker som finns idag. Det blir allt vanligare med barnlitteratur som behandlar olika existentiella frågor, som dödsfall, krig och flykt. Åkerholm berättar att det finns tydliga spår av detta i den forskning som hittills har gjorts om bilderböcker, att de till exempel används som ingång till att diskutera integrationsfrågor. Hon poängterar ändå att man inom litteraturundervisningen inte enbart ska använda bilderböckerna instrumentellt för att komma åt andra frågor, utan också komma ihåg att behandla dem som estetiska litterära verk. - Det är ändå klart att om man jobbar med bilderboken som ett estetiskt verk, finns det ändå ingångar till existentiella frågor, samhälleliga frågor och politiska frågor, säger Höglund. Förhoppningen är då att det skulle finnas utrymme för båda, såväl texten som litterärt estetiskt verk som de frågor den ställer om historien, samtiden och framtiden.

Just detta är en central aspekt i Åkerholms och Höglunds projekt, att se på bilderboken som en komplex text i litteraturundervisningen och även en riktning mot en mer existentiell litteraturundervisning. Höglund poängterar att det ändå inte ska ta bort något från läsfärdighet, läskompetensens och multimodal kompetens, det är tokigt att sätta dessa i olika läger. - Allt hänger ändå ihop och bygger på varandra, säger Åkerholm.

Komplexa, utmanande och kontroversiella

Höglund berättar att 2021 utkom antologin Exploring Challenging Picturebooks in Education. International Perspectives on Language and Literature Learning, där fokus ligger på just de utmanande perspektiven i bilderboken och vad dessa kan ge. Komplexiteten beskrivs på olika sätt inom forskningen, och den gör också att man tar sig an böckerna på olika sätt. - Alla bilderböcker är ändå inte komplexa verk, eller svåra att ta till sig, menar Åkerholm. Komplexiteten ligger på flera olika plan i verken. En del är litterärt komplexa genom formen och innehållet, medan andra kan vara komplexa i relationen till läsarna.

Höglund berättar att forskare använder lite olika begrepp som egentligen beskriver samma sak: komplexa, utmanande och kontroversiella verk. Ett begrepp som är centralt i de studier som Åkerholm och Höglund gör är obestämbarhet. Framför allt de danska forskarna Martin Bolk Johansen och Aye Quist Henkel utforskar fenomenet obestämbarhet (uavgørlighed) i bilderböcker, och de anser att litteraturen får vara främmande och ge barnen tillgång till sådant som de kanske inte förstår genast. Det kan utmynna i givande insikter. Henkel och Johansen menar i sin forskning att bilderböckerna finns i ett kontinuum mellan det bestämbara och det obestämbara, och det beror på form, innehåll och läsarens egen utgångspunkt. - Det ligger ändå ingen värdering i om en bilderbok är bestämbar eller obestämbar, de har bara olika karaktär, menar Höglund. Hurdan boken är gör att man jobbar med den och tar sig an den på lite olika sätt. - I bilderböcker med obestämbara aspekter kan det finnas en disharmoni mellan bild och text, berättar Åkerholm. Det kan också handla om att man leker med den litterära formen och skapar friktion i berättandet.

Komplexiteten i bilderböckerna kan också uppstå av parallella handlingar och öppna, svåra slut, menar Höglund. När man granskar det obestämbara i bilderboken handlar det om att öppna upp relationen mellan estetik och pedagogik. Höglund säger att man inom litteraturdidaktiken ofta är ute efter ärendet som boken har, det budskap som ska förmedlas. Obestämbara bilderböcker har dock inte alltid ett tydligt ärende, utan istället är det diskussionerna kring vad verket möjligtvis kan tänkas innehålla som ger eleverna nya infallsvinklar till vad litteratur är och kan vara.

Öppenhet och obestämbarhet Ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv kan bilderbokens estetiska väsen berika undervisningen på många olika sätt. Åkerholm och Höglund har i sina studier tagit fasta på en öppenhet och obestämbarhet som bilderboken innefattar. De undersöker obestämbarheter i texterna och vilka möjligheter det ger i

Katrina Åkerholm och Heidi Höglund undersöker vad som händer i mötet med det obestämbara i bilderboken. Foto: Ida Rebers

- I bilderböcker med obestämbara aspekter kan det finnas en disharmoni mellan bild och text, berättar Åkerholm. Det kan också handla om att man leker med den litterära formen och skapar friktion i berättandet.

litteraturundervisningen, vad det ger att uppehålla sig vid obestämbarheter och vilka frågeställningar det öppnar upp för. I dagsläget har Åkerholm och Höglund undersökt det obestämbara i bilderboken med åttondeklassister. Inom ramen för projektet vill de ännu gå in i gymnasieklassrummet med samma frågeställningar, och dessutom undersöka lärares syn på det hela. - Lärare har ofta tidspress och mycket som ska bedömas, säger Höglund. I förhållande till kunskapskrav som ställs, kan det då kännas svårt att kunna ge utrymme för och förhandla kring det obestämbara. Men också då vore det viktigt att se det stora värdet i ett sådant förhållningssätt. Det handlar om att kunna se på saker på många olika sätt och kunna förhålla sig till det obestämbara, det ovissa.

Detta är något som Åkerholm och Höglund skriver om i flera artiklar, och Höglund berättar att det ingår i ett väldigt aktuellt litteraturdidaktiskt intresseområde där forskare har börjat fråga sig vad vi kan hitta i detta angreppssätt till litteraturundervisning, där man inte alltid är ute efter att komma fram till något gemensamt eller något ”rätt”, ofta mätbart, svar. - Litteraturundervisningen ska inte vara statiskt och oförändrad, säger Höglund. Den ska inte se ut på samma sätt idag som för trettio år sedan. Litteraturen lever och förändra med tiden, på samma sätt ska också hur vi tar oss an den följa med utvecklingen.

Åkerholm beskriver bilderboken som ett medium som inbjuder till att möta det obestämbara. Hon säger att det finns luckor i text och bild som inbjuder till diskussion och som ger olika tolkningsmöjligheter. Fördelen med bilderböcker är att det kan vara låg tröskel att ta fasta på visuella detaljer och rent konkret peka ut dem för att tillsammans diskutera vilka olika syften eller budskap de kan ha. Elever förväntar sig att läraren kommer med ett slags facit till läsningen, men ibland kanske inte ens läraren har ett exakt svar. Åkerholm menar att det kan kännas obekant, och till och med obekvämt, också för lärare att gå in i en uppgift där det inte alltid finns rätt svar. Samtidigt är det mötet med det obestämbara som bygger en grund för nya insikter, i diskussioner med andra.

TEXT: CHRISTOFFER WÄRN