BiblioteXnytt Länsmeddelande från Länsbibliotek Gävleborg
1:2008
Läs mer på sid 3
Läs mer på sid 5
Läs mer på sid 8
Detta nummer innehåller också: Författarporträttet: Anna Jörgensdotter DAISY-läsecirkel i Söderhamn Presentation av Nordanstigs bibliotek ”Lyssna, läsa, mötas…” med mera!
Läs om Nattpäron på sid 12
Smartare tillsammans (eller Ensam, stark och lite korkad) Saknade ni era chefer ett par dagar vecka 15? De var internerade. Det skämtas en del om chefer på kurs och huruvida de gör något vettigt eller inte. Jag kan avslöja att vistelsen i Gysinge var ett arbetsläger. Visst hade vi trevligt också, men det jobbades intensivt. Grundtemat kan man väl säga var vad vi kan och vill göra tillsammans. Utgångspunkten var Ingebrigt Steen Jensens "Ona Fyr". Läs den så får ni bra exempel på det fina med att arbeta just tillsammans. Själv föredrar jag ofta att vara ensam. Jag trivs med det. Just nu sitter jag ensam i en fjällstuga i Björnrike. Det finns fördelar med att göra fjällturer själv. Man slipper bli irriterad över att någon kommer för sent så hela planeringen spricker redan innan man kommit iväg, man har med sig vilken matsäck man vill, och man behöver inte enas med någon om vilken rutt man ska ta. Man stannar och äter när man vill. Man kan ändra sig mitt i alltihopa och ta en helt annan väg utan att någon blir besviken. Man behöver inte vänta på någon som är långsammare än man själv eller (hemska tanke!) själv känna att man sinkar någon. Det har sina sidor att vara ute själv. Jag har också mina sidor. En av dem är en tendens att bli lite korkad när jag är ute ensam. Har jag ingen annan att ta hänsyn till tar jag liksom inte hänsyn till mig själv heller. Mina för närvarande skinnflådda hälar är ett ypperligt exempel. Redan efter en halv kilometer av skiduren började det gnaga oroväckande på hälarna. "Jag kommer att få skavsår", tänkte jag. Sen tänkte jag att jag har ju Compeed med mig, bara att sätta dit så är det lugnt. Jag ska bara upp dit där leden delar sig så stannar jag.
(2)
Så är det alltid. Det man inte har i huvudet får man ha i benen heter det. I mitt fall springer benen oftast ifrån huvudet, det får liksom inte en chans. Hög av endorfiner och kroppens lust att arbeta har jag varken tid eller lust att stanna för petitesser som att plåstra om hälar, vila lite för att slippa kramp eller dricka. "Stanna, visst. Jag ska bara... till den där kammen, sen stannar jag". Väl där ska jag bara till nästa, och nästa, och sen är det bara en halvtimme kvar tills jag tänkt äta lunch och då kan jag ju lika gärna fortsätta. Under tiden får jag skavsår. Jag får kramp och huvudvärk av vätskebrist och missar större delen av utsikten. Jag ska bara vidare. Ett par gånger har jag faktiskt haft sällskap. För ett tag sedan var jag ute med kompis, låt oss kalla honom Simon. Vi skulle ut på en helgtur. Det var en ganska jobbig runda, oländig terräng med mycket sly, stenar och annat elände och brant uppför. Det hade varit jobbigt även om vi hittat stigen vi skulle följa - vilket vi inte gjorde. Jag hade min största ryggsäck, men den var inte i närheten av Simons. Han bar det mesta av det gemensamma vi hade med, tält, mat, matlagningsattiraljer osv. Vad den vägde törs jag inte tänka på. Han rodde oss dessutom över sjön på väg till och från stigen vi inte hittade, lastade båten, satte upp tältet och lagade mat. Han såg till att vi stannade och drack vatten, vilade och fikade.
När vi på väg hem kommit ner till sjön igen och det visade sig att vi hamnat på fel sida bäcken, vadade han över och hämtade båten (själv fick jag uppgiften att "vakta ryggsäckarna", fin omskrivning för att vila... För sannolikheten att någon skulle stjäla packningen hade knappast kunnat vara mindre). Väl framme vid målet med ryggsäckarna inlastade i bilen sa han: "Du, det här gjorde du bra". Så var det. Det hade varit en rejäl tur, så självkritisk jag är kunde jag ändå hålla med om att jag faktiskt gjort det bra. Men det var ju inte hela sanningen. Han hade sett till att jag kunde göra bra ifrån mig. Hade jag till exempel varit tvungen att bära allt det gemensamma och ro över sjön två gånger hade det inte gått lika bra för min del. Själv är bra. Tillsammans har sina poänger av många anledningar. Vi är bra på olika saker, bäst blir det om vi alla får vara med och bidra med våra styrkor, men även våra svagheter. Det där med att inte vara starkare än den svagaste länken, ni vet. Om en är trött är kanske fler på väg att bli det. De lite korkade som jag kan ha lite för bråttom för att ens känna efter och göra det man faktiskt vet vore bäst. En gemensam paus kan vara på sin plats, eller kanske en omfördelning av packningen. När man ger sig tid att tänka på andra vinner man ofta på det i längden. Både själv och tillsammans. Kanske är det fler som liksom jag trivs bra själva. Det behöver dock inte vara samma sak som att vi är som bäst när vi är själva. Särskilt när våra förutsättningar inte är ensamspel utan att ingå i ett lag. Då gäller det att i Ingebrigts anda ge varann smörpassningar: att inte bara tänka på vad man själv ska prestera, utan att även vara med och bädda för att de andra i laget ska få en chans att göra sitt bästa. Då blir vi, tillsammans, som bäst. Och har kanske mer ork kvar, och tid att njuta av utsikten längs vägen. När det gäller helt vanliga fjällturer tvivlar jag dock på att jag lärt mig läxan för egen
del. Jag kommer sannolikt fortsätta som förut på mina ensamvandringar med skavsår, huvudvärk och kramp som följd. Det har liksom blivit tradition. Och nu vet jag ju att när jag ledsnat på det kan jag ta med mig sällskap. Omväxling förnöjer. Lina Forsebrant, länsbibliotekarie
Biblioteksbloggar i X-län Anns agenda: http://annmargareta.wordpress.com Den luttrade bibliotekarien: http://bibblan.trackback.se Bibblabloggen: http://www.bibblabloggen.blogspot.com Den sköna bloggen: http://sandvikensfolkbiblioteklitteratur.blo gspot.com Hermia says: http://hermiasay.blogspot.com/
Den 1 april såg portalen Webblioteket dagens ljus och där finner man information om de e-tjänster som biblioteken I Gävleborg erbjuder.
(3)
Personalnytt
2. Hur länge har du arbetat där? Sedan september 2004
Under den här rubriken berättar vi om personalfrågor inom biblioteken i länet och på länsbiblioteket. Gävle Enhetschef Maria Wallmo har återgått i tjänst på Sätra bibliotek efter att ha varit tjänstledig under 2007. Från 1 januari 2008 är bibliotekarie Marie Persson tillsvidareanställd på stadsbiblioteket med ansvar för talböcker och Boken kommer. Från 1 januari 2008 kommer bibliotekarie Aliki Nilsson att arbeta 50% med Kriminalvården med mera. Från 1 mars övergår bibliotekarie Sara Hagström från Andersbergs filialbibliotek till stadsbiblioteket med ansvar för skönlitteratur. Ny enhetschef Andersberg från 1 mars Petra Jonsson. Från 1 juni är Charlotte Wallberg ( f n föräldraledig) bibliotekarie för Europa Direkt. Bibliotek Gävleborg Annika Wigö började i januari som informationssekreterare och arbetar med taltidningen Utkiken och bygger upp den nya webbplatsen Utkiken samt kommer att marknadsföra dessa båda.
7 snabba frågor till Johan Anderung,
3.Vad innebär ditt arbete? Massor! Men kort är det länets innevånare som är målgruppen och målet är att så många som möjligt ska få möjlighet att möta konst. Eftersom jag ensam har en stor målgrupp så måste jag arbeta för att skapa efterverkningar eller så att säga ringar på vattnet. Det innebär att jag måste arbeta med att skapa nätverk och på olika sätt "trigga" andra att verka i kontens tjänst. Fördelning av ekonomiskt projektstöd är ett sätt ett annat är att driva relevanta frågor på riksnivå i ett nätverk av andra konstkonsulenter. 4. Vad är bäst? Att det är högt i tak och ett varierat jobb. 5. Finns det något som är mindre bra? Ibland önskar jag att forskningen kring kloning hade kommit lite längre! 6. Vad har du på gång just nu? Mycket videokonst är det. Dels i samarbete med grannlänen Uppsala och Dalarna men också ett pilotprojekt tillsammans med Filmform som är en stiftelse som arbetar för att distribuera och bevara videokonst. Av alla län i Sverige har det valt att arbeta med just oss. Jättekul tycker jag. 7. Vad har du på gång i framtiden? Bl a en workshop där ljud, bild, mobiltelefoner, 20 talet gymnasieungdomar och poesi är ingredienser. Ett samarbete mellan Konst-, Film- och Länsbibliotek Gävleborg.
Konst Gävleborg
1.Var arbetar du? På Konst Gävleborg
Frågade gjorde Ann Östman, Länsbibliotek Gävleborg (4)
programvarans webbplats: http://www.basecamphq.com/) där man kan maila, ladda upp dokument och kommunicera på diverse sätt. En sorts lärande inom projektet, inte dumt alls. Eftersom jag varit projektledare för Bibliotek 24 på halvtid sedan årsskiftet känner jag nu mitt ansvar att ge BiblioteXnytts läsare en blick ”inifrån”. Några rafflande intriger à la Hollywood kan jag dock inte bjuda på, däremot ett gäng hårt arbetande och ambitiösa människor, som gör sitt bästa för att projektets visioner ska kunna bli verklighet… I projektansökan står det: ”Bibliotek24 är ett projekt för hela Sverige. För ökad och likvärdig tillgång till information för alla - alltid. Vi vill med projektet ge alla invånare i Sveriges samtliga kommuner samma möjlighet till information.” Blygsamt, eller inte? I dagsläget deltar 12 län, 5 i norr och 7 i söder. Vi ser naturligtvis gärna att fler ansluter sig. I höst ska jag förmodligen till Gotland och presentera projektet . Inom projektet finns en styrgrupp bestående av sex länsbibliotekarier, där finns en ordinarie projektledare (jag), en biträdande(Elisabeth Erikson, Regionbibliotek Västra Götaland), samt fyra arbetsgrupper: Bibliotek 24 gruppen, som bl a ansvarar för urval av fria resurser till söktjänsten, betaltjänstgruppen vilken som namnet antyder ansvarar för att ”få till det” med betaltjänster, Bok och Bibliotekgruppen som arbetar mot mässan, Teknikgruppen som… ja det hörs väl på namnet? Hur kommunicerar vi då med varandra i projektet med tanke på att vi är spridda över hela landet? Jo, dels genom fysiska träffar i de olika konstellationerna, dels genom telefonmöten. Till vårt förfogande har vi också en plattform som heter Basecamp,(här en länk till själva
Naturligtvis är det intressant att kika på andra plattformar, bl a har vi testat Adobe Acrobat Connect Professional, http://www.adobe.com/products/acrobatco nnectpro/ med webbkamera och headset därtill. Vi har även funderingar kring en fri programvara som heter WiZiQ: http://www.wiziq.com/ Sedan årsskiftet har fokus i hög grad legat på att ta fram en söktjänst, som skall möjliggöra samsökning i bibliotekens digitala resurser, och den programvara man för tillfället använder är samma som Libris samsök använder, så där ser vi beröringspunkter och hoppas på samarbete/stöd i utvecklingsarbetet. Inom ramen för projektet ligger också en ansökan om att få göra en förstudie om nationell webb, något som känns både aktuellt och spännande idag när steg mot en nationell bibliotekspolitik även för Sveriges del verkar tas om inte i rasande fart, så i alla fall i någon sorts promenadtakt☺ Undertecknad har fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag för hur en nationell folkbibliotekswebb skulle kunna se ut - så där har jag fått lite att fundera på till 11 juni, då det ska presenteras på ett styrgruppsmöte. Vårt mål var att presentera söktjänsten på Bok och Bibliotek i år, men nu blir det först till 2009, ett beslut som känns ganska klokt. Än återstår en hel del att putsa på vad gäller själva söktjänsten ska fungera, vi behöver också komma igång med testgrupper, för att inte falla i samma fälla som Axiell, som vi ju ofta kritiserar för bristande lyhördhet gentemot sina kunder/användare.
(5)
Vi behöver också strukturera hur marknadsföringen av söktjänsten skall bedrivas. Uppdatering: Utsikterna för att vi ska få testa EBSCO under ett år verkar goda!
Håller just nu på med en roman med arbetsnamnet "Sofias sorgbinderi"; ett epos som utspelar sej i Sandviken och Järbo mellan åren 1938 och 1958.
Under maj månad väntar vi besked från KUR vad gäller fortsatt finansiering av projektet.
Vid författarbesök pratar jag gärna om tematiken i mina böcker (som nog kan sägas vara frihet kontra instängdhet och längtan efter gemenskap – främst mellan kvinnor), om lusten och behovet att skriva, om skrivandet som en motståndsrörelse och hur kreativitet kan vinna över destruktivitet (hur viktigt det är att vi får berätta våra berättelser). Jag har hållit föredrag om flickorna och kvinnorna i mina böcker (som verkligen vill leva men inte vet hur), och haft många, många livepoesiframträdanden, med och utan musik (till exempel på skolor och museum runt om i länet med föreställningen "Va ska jag göra med den lilla stråkorkestern?", och på några bibliotek tillsammans med musikern Anna Frank). I övrigt skriver jag krönikor och recensioner för t.ex. ETC och Arbetarbladet. Mer info finns på www.annajorgensdotter.se
Vill du fördjupa dig, hitta presentationer och protokoll mm kan då gå till projektets webbplats: http://www.bibliotek24.se/index.html lägg adressen som bokmärke! På startsidan hittar du också länken till söktjänsten☺ i en beta-version (kan INTE läggas som bokmärke, eftersom den ”timar ut”). Jag har testat att öppna söktjänsten i min mobiltelefon via min gmail - det funkar! Ann Östman Länsbiblioteket
Författarporträttet Anna Jörgensdotter Författare Född 1973 i Sandviken. Efter att ha bott många år i Uppsala och Malmö flyttade jag tillbaka till Gästrikland 2003, och bor nu i Kungsgården med man och dotter. Gett ut två romaner, "Pappa Pralin" (-02) och "Änglarnas syster" (-05), och två diktsamlingar (tre med e-boken Livsvig), "Homecomingqueen" (-04) och "Sång från hjärtats bakgård" (-07). Debuterade som dramatiker 2007 med pjäsen "En annan Anna" (för Folkteatern Gävleborg).
(Foto: Maria Olsson)
(6)
Nordanstigs kommunbibliotek Nordanstig är den nordligaste kommunen i länet och en av de mindre. Vi har knappt 10.000 invånare. Placeringen mellan Sundsvall och Hudiksvall innebär att många arbetspendlar. I kommunen finns tre ganska jämnstora orter, men Bergsjö är huvudorten och här ligger också huvudbiblioteket. Bergsjö bibliotek flyttade för 25 år sedan till nuvarande lokaler. Huset byggdes 1905 som epidemisjukhus och har sedan bl a varit sjukhem, innan biblioteket flyttade in. Biblioteket ligger framför allt på ett plan, men på övervåningen finns släktforskarrum, konsthall och kontor. I källaren finns magasin. Vi är totalt 2 heltidstjänster här i Bergsjö. Jag arbetar heltid som chef /bibliotekarie, Kristina är assistent på 65%, Jöran är kanslist på 5%, Ingrid och Titti som också är filialföreståndare arbetar 15% vardera här i Bergsjö. Vi har öppet 26 tim/veckan.
Harmångers bibliotek är integrerat med högstadiets skolbibliotek och de flyttade in i nyrenoverade, luftiga lokaler i skolan år 2002. Gnarps bibliotek är integrerat med skolan år 1-6. De flyttade in i nyrenoverade, men lite trånga, lokaler i skolan år 2004. Hassela bibliotek ligger i IOGT:s samlingslokaler i Hasselagården som också de är fräscha, men biblioteket är lite trångt. Filialföreståndarna har 30% tjänst var för folkbiblioteket och håller öppet 8 tim/veckan. Ingrid i Harmånger och Titti i Gnarp arbetar även i skolbiblioteket och håller öppet för skolan. Ann i Hassela har andra arbetsuppgifter i kommunen förutom sin tjänst i biblioteket. Vårt samarbete i HelGe med 5 andra kommuner i länet betyder mycket för oss. Gemensam katalog och cirkulation gör samarbetet lätt och smidigt, vi känner oss mer och mer som ett bibliotek. För ett litet bibliotek som oss är det bara positivt att samarbeta, tillsammans blir vi starkare. Vid pennan Lena Gräntz
Bokbloggare Ann Östman tipsar: http://amoroso-mildasanger.blogspot.com http://emmasboktips.blogspot.com http://shampoorising.typepad.com/shampoo/rising http://laserofunderar.blogspot.com http://www.duarvaddulaser.se
(7)
Utkiken goes Internet! Länsbibliotek Gävleborg ger sedan början av 1990-talet ut den lättlästa taltidningen Utkiken, med lokala nyheter, samhällsinformation och kultur. Tidningen vänder sig i första hand till personer med utvecklingsstörning och skickas varje vecka ut till ungefär 240 prenumeranter i hela länet. Men det är betydligt fler än så som tar del av tidningen, eftersom man ofta lyssnar tillsammans på exempelvis dagliga verksamheter och i gruppbostäder. Aktuell lättläst information Under första delen av 2008 gjorde vi en enkätundersökning bland Utkikens prenumeranter. Enkäten skickades ut till samtliga 236 prenumeranter och vi fick in 208 svar. Svaren visar att taltidningen är mycket populär och uppskattad, och gav oss också en hel del idéer till nya inslag i tidningen. Extra intressant var att enkäten visade att andelen prenumeranter som har tillgång till dator har ökat kraftigt sedan den senaste undersökningen gjordes. Närmare 70 % av prenumeranterna har idag tillgång till dator, antingen hemma eller på sin arbetsplats eller liknande. Så nu lägger vi ut Utkiken på Internet! Men taltidningen kommer att finnas kvar för de prenumeranter som vill ha den. I enkätundersökningen var det nämligen många prenumeranter som uttryckte sin önskan om att även i fortsättningen kunna
Vi som jobbar med Utkiken är: Jack Karlsson, Annika Wigö, Monica Gustafsson och Karin Lindfors. (Foto: M. Jonsson)
(8)
lyssna på sin kassett eller CD en gång i veckan, precis som vanligt. Det önskemålet vill vi förstås tillgodose, så webbplatsen kommer i första hand att fungera som ett komplement till taltidningen. Där kommer vi att satsa ännu mer på läsfrämjande åtgärder, samt erbjuda aktuell information om kultur och samhälle på lättläst svenska. Övriga delar av innehållet är återkommande råd om friskvård, möjlighet för besökarna att dela med sig av sina egna dikter eller andra alster samt en särskild ungdomsavdelning. För jämlikhet och delaktighet Arbetet med att bygga upp den nya webbplatsen sker under våren och vi räknar med att inom ett par månader kunna presentera den på nätet. Vår ambition är att synliggöra den grupp i samhället som inte kan läsa en vanligt skriven text, samt tydliggöra metoden att skriva lättläst. Vi hoppas också kunna nå fler än Utkikens prenumeranter som har behov av lättläst information om kultur och samhälle. Den nya webbplatsen är ett av Länsbibliotek Gävleborgs bidrag till ett fullt ut tillgängligt samhälle i Sverige år 2010. Den är också ett sätt för oss att leva upp till FN:s standardregler för personer med funktionshinder, som ju handlar om jämlikhet och delaktighet i samhället. Annika Wigö Länsbibliotek Gävleborg
Lyssna, läsa, mötas ... Om programverksamhet på bibliotek heter en ny bok från BTJ förlag där Länsbibliotek Gävleborg bidragit med en text om muntligt berättande på bibliotek. En del av texten finns här: Berättandet hör hemma på biblioteket ”Det finns ingen större resa i livet än att hitta någon som lyssnar på dig och som förstår dig”. Vi sitter på golvet i Ljungby bibliotek på berättarfestival och hela biblioteket är fyllt av människor. Det är Folke Tegethoff, berättare från Österrike som påstår detta och medans han berättar sagor börjar jag sakta att inse varför sagor och berättande haft så stor betydelse för mig i livet. ”Berättandet hör hemma både på biblioteket och i förskolan som ett osynligt kulturarv till våra barn och som en väg till andra kulturer”. Kulturminister Marita Ulvskog fortsätter att tala på Berättarfestivalen. Hur naturligt är det med berättande på biblioteket? Vem tar hand om vårt immateriella kulturarv i Sverige? Kulturministern ställer frågor och jag tänker på hur gamla visor och folkmusik sparas, men vem tar hand om alla berättelser som finns? Kay Raseroka, chef för Botswanas universitetsbibliotek och ordförande för IFLA (The Internationell Federation of Library Associations and Institutions) menade att människors minnen är grunden för all identitet och biblioteken måste ge människor rätten till deras minnen. ”Alla minnen finns i min själ och de finns där för att kommuniceras med andra. Det är alltid språket som hindrar en flykting från att tala. Det måste finnas någon där som lyssnar även när det är svårt att formulera sig. Biblioteken kan förmedla att du är välkommen som du är, för att vi förstår att du kommit hit för att lära, både vårt språk och för att vårda dina egna minnen genom att hålla ditt eget språk levande. I det mångkulturella samhället måste biblioteken först och främst arbeta med
barnen, de är vägen till de vuxna. Det kanske låter enkelt men det är det inte. Det krävs mycket kunskap.” Författaren Yvonne Vera från Zimbabwe sa innan hon gick bort för något år sedan. Det inte är för att kvinnorna i Afrika är fattiga och har en låg social ställning som vi ska intressera oss för dem, läsa deras böcker och lyssna till deras historier. Det är för att de lever med samma längtan och intensitet som vilken annan kvinna som helst här i världen, eller som vilken annan människa som helst här i världen”. Författarna vittnar ofta om vilken betydelse berättandet haft för dem som barn och för deras utveckling som författare. Den engelska författarinnan Jeanette Winterson är övertygad om att historieberättandet är ett uttryck för ett djupt mänskligt behov hos människan. Även om vi lever i en in i absurdum datoriserad och globaliserad värld är sagor, myter och legender ett sätt att träda i kontakt med andra människor. Överallt även i ett högteknologiserat samhälle finns ett grundläggande behov av berättelser. Det är därför litteraturen överlever. Även filmen är ett bevis på detta, vårt behov av fiktion som ligger djupt rotat i den mänskliga naturen, i vårt kollektiva undermedvetna.
(9)
UNESCOS Biblioteksmanifest visar också att berättandet hör hemma på biblioteken. Som en möjlighet till kreativ och personlig utveckling och för att ge kunskap om kulturarvet. Manifestet slår också fast att det är bra för biblioteken att vara öppet för många konstnärliga uttrycksformer. Det är ett bra sätt att främja kontakten mellan kulturer och stimulera en kulturell mångfald . Berättandet kan ha betydelse för biblioteket i marknadsföringssyfte. På en studiedag om marknadsföring, Paradise top bibliotek talades om vikten av att personifiera verksamheten som är en nyhet i marknadsföringssyfte. Media söker
ofta efter en person som kan berätta, någon som säger något engagerat. Barbara Czarniawska, professor på Handelshögskolan i Göteborg har forskat i ämnet och talar om ”Att beskriva organisationen ur ett berättarperspektiv. Vilka värderingar är det som råder här? Hur får en chef med sig sina medarbetare att dra åt samma håll och hur kan vi ge en gemensam bild av vår verksamhet till låntagarna? Hon anser att det kan ske genom att beskriva organisationen i ett berättarperspektiv. Maria Westerman Länsbibliotek Gävleborg
Läsecirkel för DAISYläsare I Söderhamn startade Anna-Karin Natander hösten 2007 en läsecirkel för talboksläsare. De tio deltagarna (varav endast en man!) träffas var fjortonde dag på biblioteket och det är verkligen en grupp läslystna och pratglada personer som är med! Läshandikappen varierar. Till mötet 18 februari, som jag fick nöjet att sitta med vid, hade man läst ”Här är platsen Hemskheter och härligheter i Hälsingland” och det var en bok som hade väckt känslor och tankar hos alla och satte fart på samtalet, egna minnen från förr dök upp och det blev mycket prat. Eller som någon uttryckte det: Anna-Karin borde ha en ordförandeklubba!” Kaffe med goda kubb bakade av deltagaren Britt Berg förhöjde stämningen ännu mer. Varje gång cirkeln träffas lägger alla 20 kronor varav hälften går till fikat och resten sparas till ett restaurangbesök vid terminsslutet. Mycket uppskattat! Bokurvalet gör Anna-Karin och cirkeln tillsammans och det blir oftast en biografi eller skönlitteratur.
(10)
Anna-Karin och cirkeldeltagaren Sven.
Nu begränsar man inte samtalet strikt till den bok som är vald, utan alla bra böcker man läser eller har läst kan diskuteras. Till exempel så läser Britt B. ”Han som älskade livet”, om Vincent van Gogh, och den är bland det bästa hon har läst så nu önskar hon få låna en bok med hans verk. Naturligtvis lovar Anna-Karin att leta fram en sådan innan Britt går hem. Flera av medlemmarna i läsecirkeln hör till dem som fick DAISY-spelare när Landstinget Gävleborg i höstas fördelade prick 101 spelare. Lite invändningar finns, t ex att man tycker att spelaren är känslig, ”törs bara röra på/avknappen”. Ibland är man nog lite otålig och tycker att spelaren
tar för lång tid på sig innan den börjar läsa boken. Men åsikter och goda råd flyger genom luften och uppstår ett allvarligare problem med spelaren tar man spelaren med sig till biblioteket eller så åker Pär Törnqvist från biblioteket hem till låntagaren och fixar till det. När jag frågar om läsecirkeln kommer att fortsätta till hösten får jag positiva svar från alla, inklusive Anna-Karin, det är trevligt att träffas och man har lärt känna nya människor. Anna-Karin lånar gärna ut de DAISYböcker hon har kopierat upp om det är något annat bibliotek i länet som önskar starta en läsecirkel, och det är det väl?!
Följande titlar finns, 5-10 ex av varje: ARNALD: Maria och Arthur BLIXEN: Den afrikanska farmen ERICSSON: Flickan som inte fick finnas HÄR ÄR PLATSEN Hemskheter…. LUMHOLDT: Samtal med Harriet Andersson LÅNG: Ryska kusinen LÄRN: Kvinnan som var en fyr MUNTHE: Boken om San Michele RAGDE: Berlinerpopplarna STRÖMSTEDT: Astrid Lindgren Margareta Jonsson Länsbibliotek Gävleborg (även foto)
Välkommen till Öppet Hus
Britt Berg tillsammans med andra nöjda DAISY-läsare.
Norrländska författarsällskapets sommarmöte blir i år på Bollnäs folkhögskola 23-24 augusti. Möte är öppet för bibliotekspersonal och allmänhet. I samband med mötet kommer ett nytt nummer av tidskriften Provins som har Gävleborgs som tema. Redaktörer är författarna Anna Jörgensdotter och Helene Rådberg.
Inbjudan till all bibliotekspersonal i länet att besöka oss i våra nya lokaler i Silvanum, Kungsbäcksvägen 32. Vi kommer att ha Öppet Hus tisdag 3 juni mellan kl.9 – 16. Testa vår Smartboard som finns i nya konferensrummet. Ann och Lina visar spännande och bra webbsidor om bibliotek och litteratur med den nya tekniken. Jack visar Utkikens inspelningsstudio. Annika berättar hur hon arbetar med att lägga upp en ny hemsida till Utkiken, taltidning på lätt svenska. Diskutera med oss om biblioteksverksamhet för barn och vuxna. Vi bjuder på kaffe/thé och smörgås på förmiddagen och kaffe/thé och en god kaka på eftermiddagen. Anmälan till ingbritt.lofgren@lg.se senast 28 maj. Ange om du kommer på för- eller eftermiddagen.
(11)
Riksutställningars utställning Nattpäron på Brynäs i Gävle blev en fantastisk upplevelse! 1000 barn i olika åldrar, 400 kvinnor och 100 män besökte utställningen under 2,5 vecka som vi hade öppet. Att placera utställningen mitt i ett bostadsområde var en chansning som slog väl ut. Människor runt omkring upplevde det positivt att kulturen hamnat mitt bland alla bostäder och kom in av ren nyfikenhet.
Dagisbarnen undrade om en rymdfarkost landat i parken. De närmsta grannarna "tittade till" utställningen från sin balkong. Området har haft stora problem med skadegörelse under vintern och vi var lite oroliga hur det skulle gå för lastbilen under nätterna. Därför hade vi hyrt in oss på vaktrunda som det kommunala bostadsbolaget gör tre gånger per natt. Inget tråkigt hände utan vi fick bara glädja oss att visa en utställning om muntligt berättande, skapad av författaren Johan Althoff som bygger på lek med ord, fantasi och kreativitet.
(12)
Ungdomar, vuxna, små och stora barn samsades på det relativa lilla utrymmet. Alla tassade runt i strumpfötterna och ibland fick vi se en stor tonårskille lyfta upp en treåring som inte nådde upp riktigt. Det blev som drömmen om den goda mötesplatsen, där barn och vuxna trivs tillsammans. Kanske var det för att det hela tiden var så många vuxna i utställningen som det fungerade så bra.
Anneli Lindeborg-Ojamäe från Gävle Stadsbibliotek blev en levande reklampelare för biblioteket och vi kunde ofta konstatera hur viktigt det är för biblioteket att vara ute i samhället och marknadsföra sin verksamhet. Anneli och jag visade utställningen för 38 grupper varav 25 skolklasser.
Utställningen arrangerades tillsammans med Gävle Stadsbibliotek och läsprojektet Brynäs läser. Maria Westerman, text Tinne Wennerholm, foto
BOK-JURYN 2007 Vinnarböckerna från Gävleborg
Sista Litterära salongen på Slottet!
0-6 år: Halvarsson, Isabelle: Fräs och Esmeralda, 41 röster
7 – 9 år Hallberg, Linn: April, april Sigge, 79 röster Författaren och kulturskribenten Anneli Jordahl medverkade och talade om sin bok Klass – är du fin nog?
10 – 13 år Paver, Michelle: Vargbröder – Demonernas port, 69 röster
Vinstbordet inspekteras
14 – 19 år von Bredow, Katarina: Som jag vill vara, 29 röster
Tinne Wennerholm 2008
ges ut av Länsbibliotek Gävleborg och planeras att utkomma fyra gånger per år. Redaktionen tar gärna emot material, inklusive bilder, från biblioteken. Skicka det digitalt till: maggie.jonsson@lg.se Nästa nummer utkommer september 2008.