Issuu on Google+

BiblioteXnytt Länsmeddelande från Länsbibliotek Gävleborg

Foto: Maggie Jonsson

Ur innehållet: Tips på bloggar & länkar sid 3 Novell från skrivarläger 4 Eftertankar inför en pensionering 6 Ovanåkers bibliotek 7 Studiedag om den sociala webben 10 Intervju med Länskulturmedarbetare 12

1:2009


Good enough En kollega berättade nyligen att en delegation eldsjälar från en kultursektor besökte en högt uppsatt person för att förmedla allt det gör och hur viktigt det är, men att medlen de får inte räcker till för det arbete de utför och än mindre för det de vill kunna utföra. Mannen i fråga svarar "måste ni göra allt det där då?". Sådana är vi, åtminstone många av oss. Vi är just eldsjälar, övertygade om vikten av vår verksamhet, om att det arbete vi utför är grundläggande och (livs-)nödvändigt. Ibland får man nästan känslan att uppdraget är givet av Gud själv. Jag har kollat upp det och det verkar komma från till exempel utbildnings- och kulturnämnden, via våra chefer och ibland från sådana som Kulturrådet.

Foto: Maggie Jonsson

I vår iver att vara nytänkande, för att kunna utveckla verksamheten och för att dryga ut budgeten med projektpengar springer vi ikapp om att komma på de bästa och mest innovativa idéerna. Är detta sätt att arbeta bra för oss, gynnar det våra förutsättningar?

Innan arg epost börjar ramla in i brevlådan ska jag för klarhetens skull säga att jag naturligtvis raljerar. Vår verksamhet är viktig och grundläggande. Men ibland tror jag att vi tappar perspektivet, eller kanske snarare glömmer uppdraget. Få av oss håller sig enbart till det uppdrag vi fått uppifrån. Vi utarbetar egna mål och visioner utifrån de behov vi upplever finns i verksamheten eller hos befolkningen. När våra egna mål inte stämmer överens med uppdraget eller vår verksamhets reella förutsättningar uppstår problem.

Ska vi göra mer än det som krävs av oss? Kan det få konsekvenser om vi gör det? Jag vet inte, jag undrar bara. Gör man så i andra branscher? Frångår eller gör mycket mer än det uppdrag man har och för att sedan försöka få det välsignat och få ekonomiska resurser för att kunna fortsätta med något som man bevisligen redan gör inom ramen? Många frågor i rad, men tyvärr inga svar. På ett litet bibliotek i nordligare delar av landet fanns tidigare en bibliotekschef som var specialist på att visa på de behov som fanns och sedan se till att få uppdraget och medlen för det. Under sin tid som ansvarig lyckades han få antalet anställda att bli fem istället för tre, han fick anslaget att öka betydligt och allt hade en tydlig koppling till ett uppdrag. Kanske skulle vi må bra av att börja i den änden ibland. Att visa på vad som behöver göras, för att förhoppningsvis sedan få både uppdraget och medel att genomföra det. Det svåra blir förstås att acceptera ett eventuellt ”nej, det ingår inte i ert uppdrag”.

Det är varken enkelt eller roligt att ha större förväntningar och visioner än det uppdrag man är satt att göra rymmer. Vi upplever nog alla en svårighet i att ha en dialog med dem som ytterst fattar besluten kring vår verksamhets förutsättningar. Vi vill så mycket mer än det vi blir satta att göra. Vi tar på oss uppdrag, ger oss själva uppgifter som vi varken har medel eller personal till.

2


uppfyller de krav vi har på oss själva, men det är en annan historia. För att använda orden i en nyutgiven titel är vi faktiskt good enough. Njut lite av det innan ni skyndar vidare.

Visst, resonemanget har sina brister. Viss utveckling av verksamheten kan man anta vara självskriven, man kan inte be om lov för allt man gör. Den som varit med ett tag tänker kanske som jag i mina mindre optimistiska stunder: "Hur ofta händer det då? Hur kul skulle vi få om vi bara gör det som står i verksamhetsmålen... Vill man göra något får man prioritera själv". Jag håller med. Självklart vill vi alla göra det bästa av den verksamhet vi har, och vi kommer troligen aldrig få uppleva att allt vi vill vara och göra sanktioneras uppifrån. Men kan det vara så att vi ibland gör oss själva en otjänst i vår iver att få allt att bli som i den bästa av världar? Vi fogar nya självpåtagna uppdrag till de vi redan har, och gör dem till basverksamhet. Innan vi hunnit kommunicera och få cred för det vi redan gör, skyndar vi vidare mot nya mål. När jag trasslat in mig i tankar som dessa känns de nya marknadsföringsprojekten inom LIM och i Halland intressanta. Kommer det vi lär oss genom dem göra skillnad för vår verksamhet? Kommer vi hitta nya sätt att förankra vår verksamhet och kunna förmedla vad vi faktiskt redan är och vad vi redan gör? Vi är ju rätt bra ändå.

Lina Forsebrant, länsbibliotekarie

Bloggar & länkar ViLÄSER: http://vilaser2008.blogspot.com/ Bokcirklar.se: http://www.bokcirklar.se/blog/ Mats Strandberg: http://matsstrandberg.blogg.se/ Bibliotek utan förbud: http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/ Peter Englund: http://peterenglund.wordpress.com/

Jag vill kunna vara nöjd, känna mig till freds både rent privat och det jag gör i jobbet. Tyvärr har det blivit lite fult att vara nöjd. En av mina vänner och jag har en ständig diskussion kring detta. Han menar att om man är nöjd kommer man ingen vart, man måste vara lite missnöjd för att vilja vidare: kunna springa fortare, smasha hårdare, få ett bättre jobb, utvecklas som människa. Jag däremot vill ha ett grundläge där jag är nöjd för att sedan orka vidare. Att vara nöjd är för mig inte samma sak som att vara likgiltig. Jag kan inte prestera något alls om jag känner mig missnöjd, då tappar jag sugen.

Kråkan och Busarna på MySpace Music: http://www.myspace.com/krakboet

Jag har inga svar på frågorna ovan. Kanske är sättet vi jobbar på det bästa. Oavsett tror jag att vi om vi tänker efter kan vara ganska nöjda. Troligen uppfyller de flesta oss de mål och uppdrag vi har fått av våra uppdragsgivare. Sedan kanske vi inte alltid 3


Från skrivarlägret sommaren 2008 i Delsbo publicerar vi här en novell som Klara Widmark, 14 år, har skrivit.

Möten : novell Dom två kommer från varsitt håll utanför det stora varuhuset. Precis i hörnet går dom rakt på varandra. Han tappar sin stora påse med grönsaker och hon alla böcker hon har i famnen! Böcker och grönsaker ligger huller om buller utsprida över gatan. Hon tittar besvärat upp från sin sittande ställning medan hon försöker plocka upp sina böcker och hans smutsiga kålhuvuden. Killen tittar ner på hennes försök att plocka upp alla böckerna och sedan snabbt ta sig därifrån! Han tycker det är något charmerande med tjejen som gör att han tycker om henne, han bryr sig inte längre om att hans middagsmat ligger utspridd på gatan. I stället sätter han sig ner på huk bredvid tjejen och räcker henne en bok. Hon tittar förvånat upp och möter ett par klarblå ögon som varmt ser in i hennes nötbruna. Han sträcker fram boken en gång till, han hinner se att den heter "En mans mystiska liv" innan hon generat tar boken ifrån honom, säger ett tyst tack och försvinner bakom hörnet. Killen tittar efter hennes vackra gestalt men den är som uppslukad av mörkret! Många dagar många månader många år efter händelsen tänker han fortfarande på henne, flickan han såg utan för snabbköpet, hon den vackraste han sett. Den flickan han blev kär i!

Han var 80år. På randen till ålderdomshemmet. Han hade levt ett regelbundet lyckligt liv. Han hade jobbat som revisor i ungefär 60 år, fått bra betalt och haft mycket gemenskap med släkt och vänner! Men han hade aldrig gift sig eller skaffat barn. Han hade inte kunnat förmå sig till att bli kär i någon kvinna han träffat, förutom en underbar flicka han träffat utanför snabbköpet en gång i juni när han var 22år! Han tänker fortfarande nu när han är 80år på den vackra flickan som stal hans hjärta för länge, länge sen. Nu när han sitter i rullstolen på väg till hans nya liv, hans liv på ålderdomshemmet tänker han på hennes hårsvall som flög lite i vinden och hennes nötbruna ögon! Han minns henne i varenda detalj. Han har gömt henne i hans innersta, gömt henne för hans familj och för omgivningen. Han sitter sedan länge i en rullstol för en benskada han fick när han var i fjällen med sin släkting för många år sen. En sköterska rullar in honom i sällskapsrummet medan han tittar sig nyfiket omkring. Hans blick fastnar på en dam med nötbruna ögon som sitter i en soffa längre bort, han tänker henne 40 år yngre med ett ljus fladdrande hår. Han ser sakta konturerna av den unga kvinnan vid snabbköpet växa fram. Han vet inte riktigt vad som händer men han reser sig upp trots benskadan. En sköterska flämtar till och tar ett steg mot honom. Han bryr sig inte, han går med vingliga steg fram till henne den vackraste flickan han sett. Han sätter sig på knä tar hennes hand och ler lyckligt in i hennes ögon samtidigt som han viskar "Jag fann dej tillslut!"

4


Personalnytt

På vår senaste träff berättade forskaren vid Uppsala universitet Anna Williams väldigt intressant om Agnes von Krusenstjernas brev. Brev som handlar om uppbrott, överlevnad och kärlek. Brev som vittnar om att Agnes stora litterära mod. Anna Williams tänker så småningom ge ut en bok i ämnet.

Gävle Nina Karlsson, tillsvidareanställd bibliotekarie på Hedesunda bibliotek från 1 april 2009. Hudiksvall Per Falk, tillsvidareanställd bibliotekarie på Hudiksvalls stadsbibliotek från 1 jan. 2009. Per ansvarar för bokbuss, filialer och skolbibliotek.

Stig Dagerman sällskapets ordförande Bengt Söderhäll berättade om vilken betydelse ett skönlitterärt arbete kan ha i en liten kommun som Älvkarleby. Kommunen som fick hela världens blickar på sig när de delade ut sällskapets pris till den blivande nobelpristagaren i litteratur Jean-Marie Gustave Le Clézio. Men bakom våra framgångar ligger ett gediget grundarbete på 22 år i sällskapet som bildades 1985. De får nu framträda i Frankrike, Belgien och Grekland och berätta om Stig Dagerman. "För en kort tid är nu jantelagen borta från min hembygd", säger Bengt. "Det handlar om ett möte mellan människor och ett samtal om litteratur."

Anna Strandow Öhman, tidsbegränsat vikariat som bibliotekarie på Enångers bibliotek. Helen Hedvall Thynér, kompletterar sin anställning som bibliotekarie med en projektanställning under hela 2009. Helen ingår i Lärande och kulturförvaltningens satsning på läsa, skriva och räkna. Malin Ahlsén, tidsbegränsat vikariat på Sörforsa bibliotek under våren 2009.

Maria Westerman Länsbibliotek Gävleborg

Mimers träd öppet för alla Saknar du Litterära salongen? Vi har på Länsbiblioteket fått några förfrågningar om salongen återkommer. "Det var så inspirerande med alla bokprat och föreläsningar om böcker". Mimers träd är som Litterära salongen, fast två gånger om året! Nätverket är öppet för alla som arbetar med skönlitteratur, både huvudbibliotek och filialer och vi börjar varje träff med bokprat. Inte så högtidligt som på Slottet och betydligt mindre pretentiöst. Och trevligt!

Nästa Mimersträdmöte blir i Hälsingland

Efter bokpraten har vi någon eller några föreläsningar om skönlitteratur.

Boka 27 och 28 augusti 2009 då bland andra Maria Ehrenberg, kulturchef i Östra Göinge medverkar. Hon tänker både tala om skönlitteratur och biblioteksutveckling. Varmt välkomna! 5


Eftertankar inför en pensionering

Det här är längesen. Antagligen kommer det inte så många till hållplatserna på finnskogen längre. Det finns väl varken folk eller hållplatser kvar. I många år nu har jag jobbat med tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättningar – med lättläst och talböcker bland annat. Och jag gläder mig åt förändrade attityder och en ny öppenhet när det gäller det arbetet. I mitten av 90-talet jobbade jag med läsombudsprojektet som skulle ge personer med utvecklingsstörning tillgång till läsning och böcker. Det var hur kul som helst. Läsombudsprojektet började i vårt län och kom så småningom att omfatta hela landet. Det var ett pionjärarbete och många var tveksamma och undrande inför att man skulle läsa för och med utvecklingsstörda personer. Men idag vet vi bättre. Vi vet att det är lika betydelsefullt för dom här personerna som för alla andra att få höra en god berättelse och få en läsupplevelse. När jag jobbade med talböcker för många år sen hade vi fortfarande en del låntagare som lånade talböcker på rullband. Nu laddar ni ner för fullt på biblioteken och snart är det strömmande läsning som gäller.

Foto: Maggie Jonsson

Varje dag när jag går jag till jobbet gör jag det med en känsla av glad förväntan! Jag gillar mitt jobb och det har jag alltid gjort. Men nu har jag bestämt mig! Det är dags för pension. Och det är både vemodigt och härligt. Jag började jobba på bibliotek när jag var 17 år. Då började jag på Carolina Rediviva i Uppsala, sen blev det folkbibliotek, skolbibliotek, taltidning, Centrum för lättläst och så länsbiblioteket. Några gånger under livet har jag försökt att byta bana och bli något annat och det har gått bra - att bli något annat alltså - men inte att jobba med något annat. Jag har alltid längtat tillbaka till böckernas värld!

Ja, 47 år är en lång tid och mycket har hänt. Det är verkligen med blandade känslor som jag lämnar yrkeslivet. Men jag säger som Björn Lundén, förläggaren i Näsviken: ”I min ålder fordras det inte så mycket arbete”. Det finns så mycket annat kul och göra också och därför har jag anmält mig till en bokcirkel på biblioteket… Och nu vill jag passa på och tacka er alla som jag mött under dom här åren för goda möten och gott samarbete. Ha det så bra i fortsättningen!

Det har förstås varit många spännande och intressanta möten under årens lopp. Alltifrån studenter, professorer och överliggare i Uppsala till bokbusslåntagarna i norra Värmlands finnskogar. När bokbussen stannade ute i skogen och det var kolsvart ute och inte ett ljussken syntes någonstans så undrade man ju om det skulle komma någon. Men plötsligt var det folk i bussen. Män i orange Helly Hansen-tröjor och storstövlar och kvinnor som gärna bjöd på en kopp kaffe med hembakt. Och, oj så dom lånade! Det var ju tre veckor tills bussen kom nästa gång.

Monica Gustafsson, Länsbibliotek Gävleborg

6


Folkbiblioteken i Ovanåker

Edsbyns bibliotek är öppet 36 timmar per vecka (må-lö) och Alfta bibliotek är öppet 24 timmar per vecka (må-fr). Sedan knappt ett år tillbaka har vi dessutom en förmiddag i veckan då Edsbyns bibliotek är öppet bara för barn (och medföljande vuxna), Lill-bibblan.

Ovanåkers kommun är beläget i södra Hälsingland och gränsar till Bollnäs, Ljusdal, Falun och Rättviks kommuner. Kommunen räknas som glesbygdskommun. Antalet invånare är ca 11 600, men det minskar för varje år. Sedan 1990 har invånarantalet minskat med ca 2 000 personer. En väldigt stor del av kommuninvånarna arbetar inom industrin, och andelen av befolkningen som har högskoleutbildning är lägst i länet.

Kulturassistent Leif Nordlöf ansvarar för utställningarna på biblioteken. På Edsbyns bibliotek finns en speciell utställningsyta, där vi varje månad visar en ny utställning, oftast kombinerat med en mindre utställning av samma konstnär eller på samma tema på Alfta bibliotek. Minst en utställning per år har barn och ungdomar som främsta målgrupp.

Det finns två större orter i kommunen, Edsbyn och Alfta. Huvudbiblioteket ligger i Edsbyn, som är den största orten, och vår enda filial finns i Alfta. Huvudbiblioteket invigdes 1980 och ligger vackert intill Voxna älv mitt i Edsbyn, med Voxnadalens gymnasium och Celsiusskolan som närmsta grannar.

Vi har inte mycket pengar till programverksamhet, men genom att samarbeta med olika lokala förmågor och föreningar i kommunen, lyckas vi ändå få ett ganska varierat program. Ett uppskattat arrangemang under föregående år var påsklovsprogrammet ”De slingrar och kryper …” på Edsbyns bibliotek. En ung kille visade upp och berättade om sina ormar och spindlar, vilket lockade en stor publik med allt från förskolebarn till pensionärer. Vissa av oss vågade t o m hålla i ormarna!

Foto: Anette Helgesson

Filialen i Alfta ligger också centralt i samhället, i källarplanet på Alftaskolan, och fungerar även som skolbibliotek för grundskolan. På Edsbyns bibliotek arbetar biblioteksassistenterna Eva Hallström, Siri Sigfridsson och Åsa Stenberg (2,6 tjänster) och bibliotekarierna Anette Helgesson, Karin Skogens och Inga-Lill Embretsen (2,8 tjänster). I Alfta arbetar Hillevi Kronberg Kvist (0,5 bibl.ass) och Åsa Lindsmyr (1,0 bibliotekarie).

Foto: Inga-Lill Embretsen

På årets världsbokdag kommer vi att få besök av Elsie Johansson, vilket vi hoppas ska locka många till biblioteket.

7


Sedan oktober 2007 är jag anställd som barnbibliotekarie på Edsbyns bibliotek Den stora skillnaden med att arbeta i en liten kommun jämfört med Gävle är att det är så nära och lätt att få kontakt med folk. Jag har t ex ett nära och bra samarbete med kulturassistenten. Vi hade visningar tillsammans när utställningen Magiska manteln var här. I vår ska vi samarbeta kring utställningen Bananflugor och kramsnö. Jag är också med och bestämmer vilka barnteatrar som ska köpas in till kommunen, vilket gör att jag lätt kan jobba parallellt med litteraturen mot skolorna och förskolan.

För övrigt kommer vi att ligga lite lågt med programverksamheten i år för att kunna koncentrera oss på arbetet med att gå in i HelGe-samarbetet, vilket bl a innebär byte av datasystem från Libra till Book-It. Vi ser fram emot samarbetet! Inga-Lill Embretsen

Porträtt från länet:

Samtidigt är det längre till låntagarna. Eleverna i byskolorna har svårt att ta sig till biblioteket, så jag åker ibland ut till dem och bokpratar istället. Det är exotiskt för en gammal stadsmänniska som jag att stiga ur bilen en strålande vinterdag och mötas av en häst och se hur snön glimmar över dalen! Livskvalitet skulle jag kalla det! För att nå barn och ungdomar i kommunen har jag en blogg www.bibblabloggen.blogspot.com där jag lägger ut boktips, samt information om vad som händer på biblioteket. Det är ungdomarna själva som hittat på namnet på bloggen.

Foto: Anette Helgesson

Uppsala – Gävle – Kina - Edsbyn. Så har min livsresa sett ut rent geografiskt. Jag heter Anette Helgesson och är ursprungligen från Uppsala. Där hann jag med att tröttna på arbetet i en leksaksaffär och pluggade historia, etnologi och biblioteks- och informationsvetenskap. Jag kom till Gävle stadsbibliotek under min praktik och hade förmånen att träffa och lära av nästan hela personalen där.

Jag deltar i Läskonster, som är ett projekt för att utforma och pröva nya former av lässtimulans i samarbete med olika konstutövare. Föreläsningarna, studieresan och samtalen med de övriga deltagarna i projektet är väldigt stimulerande. Jag gillar att tänka nytt och hittar ibland på lite för mycket för mitt eget bästa. Inom projektet har jag samarbetat med en förskola med ”Rapp och rim med Rut och Knut” där barnen fått pröva på olika konstutövningar som bl a hip-hopdans, besök på konstgalleri och dataspel.

Mitt första pass som bibliotekarie gjorde jag på bokbussen, som just den dagen skulle till fängelset. Spännande! Sätra filialbibliotek blev sen min arbetsplats där jag blev upplärd på det mest eminenta vis om jag själv får säga det. ”Hur kan du vilja flytta till Gävle och ännu värre – till Edsbyn (!!)” har jag fått höra många gånger. Att maken kommer från Guldbyn har en stor del med saken att göra. 8


Alltihop i samband med böcker så klart! I höstas samarbetade jag med en lärare på gymnasiet med att göra filmade boktips. I vår ska jag försöka få till ett samarbete med slöjdklubben i kommunen.

Sällskapet vill bland mycket annat naturligtvis sprida kännedom om Anna Westbergs författarskap och verka för en återutgivning av hennes verk. Aktuellt i sällskapet just nu: Årsmöte i Anna Westberg-sällskapet äger rum söndagen den 1 mars 2009, kl 13.00 14.00 i Ordenshuset Brofästet på Skansen, Stockholm.

På fritiden går jag inte på bandy. Men jag borde! Ska ta mig i kragen. Längdskidor är införskaffade och inkörda. Med spår alldeles bakom huset går det inte att undvika längre. Jag är också engagerad i Edsbyns filmförening och ungefär en gång i månaden träffar jag några fler boknördar i en trevlig bokcirkel.

Efter årsmötet är alla välkomna tillbaka till Ordenshuset Brofästet där Skansen tillsammans med DELS – De litterära sällskapen – arrangerar ”Sällskapsliv” kl 15.00 -16.30 under rubriken ”Anna Westberg – tonsättare i ord”. Kaffe serveras från 14.30. Entré till Skansen innefattar även entré till Ordenshuset.

Och Kina då? När vi var dit och hämtade vår dotter sa barnhemsföreståndaren att vi nu var halvkineser och det känns ju inte illa att både vara Bybo och halvkines! Passar på att hälsa till alla före detta kollegor!

Karta finns här Programmet finns på: www.skansen.se , under ”Sällskapsliv”. Se även www.dels.nu

Anette Helgesson Här hittar du sällskapet på webben: http://annawestbergsallskapet.wordpress.co m/

Anna Westbergsällskapet

Ann Östman

Foto: Ulla Montan

http://biblfeed.ning.com/ Visste du att det sedan ett par år finns ett litterärt sällskap med fokus på den gästrikefödda författaren Anna Westberg? Sällskapet bildades i september 2006 och har sitt säte i Sandviken.

Följ med, bli medlem och medverka själv, i den aktuella svenska biblioteksdebatten på BiblFeed, ”Allt på ett ställe – bibliotekens digitala lifestream”. BiblFeed initierades av Åke Nygren och innehållet kommer från medlemmar och RSS-flöden i biblioteksvärlden.

9


Rapport från ”Vad ska biblioteken gör i rymden, egentligen?” Innehållet, inte verktyget!

3. Vad kommer den sociala webben att innebära för oss i framtiden?

Innehållet, inte verktyget, var utgångspunkten för den studiedag om den sociala webben (”Vad ska biblioteken göra i rymden, egentligen?”) som ägde rum på Länsbibliotek Gävleborg fredag 13 (!) februari under ledning av Åke Nygren, Regionbibliotek Stockholm/Kista Lärcenter och Linnéa Sjögren, Göteborgs stadsbibliotek/ny projektledare för Bibliotek24.

1. Community´n kommer vara delaktig i alla aspekter av marknadsföring/strategi, produktutveckling, och support. 2. Varumärken kommer närvara och delta där organiska communities finns - inte bara communities skapade av företag. 3. Arbetskulturen kommer att förändras när anställda samarbetar med andra än sina kollegor för att uträtta sina uppgifter. 4. En identitet med flera delar/subidentiteter för att användare ska kunna kontrollera sin uppdelade närvaro på nätet genom ett enda ID.

Övergripande frågeställningar från våra kursledare för dagen var: 1. Varför ska vi lära oss om den sociala webben? 2. Varför är social digital kompetens viktig för dagens och framtidens biblioteksmedarbetare?

Läs mera om framtidens sociala webb här: http://paulwaper.wordpress.com/2009/02/0 3/framtidens-sociala-webb-i-4-punkterenligt-forrester/

Jo, därför att: - Därför att dagens webb är social. Biblioteken är ju också sociala.... eller? - Därför att väldigt många använder den sociala webben idag, och fler blir det - Därför att bibliotek handlar om konversationer - Därför att vi inte lånar ut böcker, vi lånar ut berättelser. Den sociala webben handlar om berättelser. Digitala berättelser.

4. Hur kan man lära sig den sociala webben? Hur skaffar man sig social digital kompetens? Genom att använda den sociala webben, helt enkelt. Det är det vi ska göra idag. Använda olika web 2.0-verktyg för kommunikation och gemenskap. Learning by doing.

10


Vad vi gjorde i detalj på vår uppkopplade studiedag – många medförde egna laptops och testade ”länets” trådlösa nätverk- hittar du här: http://socialanatverk.ning.com/

Ibland är det svårt, men oftast ganska enkelt. Ibland är det förvirrande, men nästan alltid roligt. Ibland är det skrämmande, men oftast väldigt lärorikt. Förutom en spännande orientering i 2.0tjänsternas labyrint, fick vi också information av Linnéa Sjögren om en ny masterutbildning i digitala tjänster som kommer att ges vid BHS/Borås. Utbildningen ges till att börja omfatta 4 år (halvfart) och är webb-baserad, med några fysiska träffar/termin. Så här beskrivs den:

Välkommen in och titta! Kanske hittar du saker du vill prova?

”Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation är ett masterprogram som vänder sig till dig som står inför nya uppgifter på jobbet, som vill fördjupa din utbildning efter en grundexamen, som vill lära dig mer om de verktyg som står till buds för att interagera med användare eller som vill sikta in dig på avancerade arbetsuppgifter med nya medier och kommunikationssätt. Programmet fördjupar kunskaper om digitala miljöer och sociala medier och hur de kan utnyttjas för att kommunicera med användare i olika kultur- och informationsverksamheter. Du rustas att delta i och leda utveckling av digitala miljöer på bibliotek och i liknande organisationer. Du läser under former som ska underlätta för yrkesverksamma att delta.” Det finns också en blogg som hör till, där du får senaste nytt: http://digitalatjanster.blogspot.com Läs mera om den spännande utbildningen här:http://tinyurl.com/czv9br Hör gärna av dig med frågor om masterprogrammet till koordinatorn Helena Francke, helena.francke@hb.se, 033-435 43 20 Projektledare för utvecklingen av programmet är professor Louise Limberg, louise.limberg@hb.se.

Ann Östman Länsbibliotek Gävleborg

11


Intervju med Länskulturmedarbetare:

sedan utveckla tekniken och föremålen vidare. Vi arbetar över hela länet och samarbetar bl.a. med våra museer, föreningar och våra hemslöjdsbutiker. Vi arbetar också direkt med enskilda slöjdare och för barn då vi utbildar handledare till barnverksamhet och träffar lärare på fortbildningsdagar.

Brita Dixelius

4. Vad är bäst? Att arbeta med och för slöjden och alla dess ambassadörer. 5. Finns det något som är mindre bra? Kanske att tiden aldrig räcker till och att det alltid finns en annan del av länet som man inte är i. 6. Vad har du på gång just nu? Vi arbetar för att det ska bli Slöjdklubbar i alla kommuner. Det är något vi gör gemensamt över hela landet tillsammans med Hemslöjdsorganisationen. Slöjdklubben är en fritidsverksamhet som vänder sig till barn mellan 7-14 år och är tvärkulturell med stora inslag av lek, lust och skapande. Den bygger på fem pedagogiska grundstenar; Rummet – som ska vara en stimulerande och inspirerande miljö. Barnens nyfikenhet och lust att utforska slöjdens möjligheter ska tas tillvara. Slöjden är internationell! – vi vill lyfta fram det mångkulturella mötet mellan deltagaren och slöjdens material, verktyg och tekniker. Det tvärkulturella mötet – traditionella slöjdkunskaper blandas med berättarkonst, musik och teater. Genusperspektivet - alla aktiviteter i Slöjdklubben är könsneutrala. Här finns inte syslöjd och träslöjd – barnen gör vad de vill oberoende av material. (www.slojdklubben.se)

1.Var arbetar du? På Hemslöjd Gävleborg som hemslöjdskonsulent tillsammans med Eva Carlborg. Mitt specialområde är trä och metall och Evas är textilt. Vi är stationerade på Silvanum i Gävle tillsammans med Landstingets övriga kulturadministratörer men har hela länet som arbetsfält. 2. Hur länge har du arbetat där? I Gävleborgs län har jag arbetat sedan 2003 men som konsulent har jag arbetat i 20 år. 3.Vad innebär ditt arbete? Att väcka intresse för, främja och förmedla kunskap om hemslöjd. Slöjdens traditioner och vårt läns behov är grunden för vårt arbete och inriktningen är näring, kulturarv och kunskapsförmedling.

Vi försöker fånga upp gamla kunskaper och få nya personer att lära sig detta för att 12


En Slöjdklubbs träff har den inbyggda ordningen att vi samlas runt tre symboler: Det är Slöjdklubbskorgen som barnen gör tillsammans till Klubben och i den lägger man materialet som finns till inspiration för dagens träff och slöjdande. Efter en stund samlas alla runt berättarlyktan och handledaren eller någon annan inbjuden läser eller berättar något.

Slöjdcirkus, guldpippi

7. Vad har du på gång i framtiden? Vi är mitt inne i ett stort näringsprojekt nu och det kommer förhoppningsvis att medföra att vi fortsättningsvis kommer att arbeta mer riktat för de slöjdare som arbetar yrkesmässigt med slöjd. Slöjdarna är ju inte bara kulturbärare de är även näringsidkare. Slöjdcirkus, berättarlyktan

Brita Dixelius Länshemslöjdskonsulent

Som avslutningen samlas alla runt ordskattkistan. Som namnet avslöjar är det en vacker ask, kanske skuren, fylld med ord. Ur asken får barnen dra varsitt ord och läsa vad det står på den och fundera på om de har gjort just det. Har jag tänkt, funderar, barkat, sytt, täljt eller vad det kan stå. Vi vill på det sättet komma bort från att allt måste bli något och i stället få barn att fokusera på själva görandet.

HelGe-biblioteken finns nu med i Bibliotek24 söktjänst!

Vi har utbildat två kullar med handledare som nu arbetar ute i länet för att få igång klubbar lokalt. Idag har vi klubbar i Arbrå, Alfta, Bollnäs, Ockelbo, Hedesunda, Torsåker. I Järvsö håller vi på att starta upp och i Gävle har vi en pilotverksamhet för barn med olika funktionsnedsättningar. I några kommuner saknar vi ännu kontakt med slöjdkunniga personer som vill utbilda sig till handledare. Tipsa oss gärna!

Gå in via www.bibliotek24.se, klicka på ämnessök, välj underkategori bibliotek☺

13


Funka Nu på besök Inbjudan till ny personal

Funka Nu AB besökte Länsbibliotek Gävleborg i januari dels för att informera om sin egen verksamhet, dels för att få veta mer om vår lättlästa taltidning Utkiken. Utkiken som om allt går som det är tänkt även kommer att ges ut i en nätupplaga.

Den 10 mars på förmiddagen är alla mer eller mindre nyanställda vid länets bibliotek mycket välkomna till Länsbibliotek Gävleborg för att se våra lokaler i Silvanum och få veta mer om vad vi gör. Anmäl till maggie.jonsson@lg.se, eller ingbritt.lofgren@lg.se, senast fredag den 6 mars, vi bjuder på kaffe & smörgås.

Karin Forsell, Funka Nu

Som en del i Funka Nu:s projekt Begriplig samhällsinformation kommer en grupp elever på Särvux i Gävle att testa sidan innan den publiceras på nätet. Testet sker under ledning av Funka Nu. Tänkvärda ord från dagen blev: ”Det finns inga normalanvändare!” Text & foto: Maggie Jonsson

ges ut av Länsbibliotek Gävleborg och planeras att utkomma fyra gånger per år. Redaktionen tar gärna emot material, inklusive bilder, från biblioteken. Skicka det digitalt till: maggie.jonsson@lg.se

Jultävlingen Vinnarna i jultävlingen blev Maj Mosell, Gävle sjukhusbibliotek och Anders Widell, Ljusdals bibliotek. Grattis!

Nästa nummer utkommer juni 2009.

14


BiblioteXnytt1_2009