20 trender för 2020-talet av Judith Wolst

20 digitala trender fรถr 2020-talet Judith Wolst Photo by Helena Lopes on Unsplash

20 trender för 2020-talet "Uber of everything"

AI för alla

2.

1.

Nya saker blir digitala

Det är allvar nu 6.

7.

11.

17.

En rapport skriven och designad av Judith Wolst, www.judithwolst.se

Du 3D-printar något användbart 9.

13.

15.

14.

Våra barn lär oss om robotar 18.

10.

"Made in China" får en ny innebörd

När fejkat känns mer äkta

CRISPR skapar hopp & noja

5.

4.

8.

12.

Kommunen visar vägen

Mänskliga förmågor trendar

Toppen sågas av

En egen butler 16.

3.

Digital tillit

Vi tar tillbaka vårt guld

Systemet hackas av vem som helst

Vår digitala sverigebild krisar

Är du på riktigt?

En ny start 19.

20.

Bakgrund Just nu sitter jag och skriver på min andra bok – men det är ett arbete som går lååååångsamt jämfört med de digitala puckar som jag vanligtvis jobbar med.

Så, jag tog en liten paus från boken för att sätta ihop dessa framtidsspaningar.

I den här rapporten blickar jag fram i allt från några månader till år in i framtiden.

Högt som lågt. Självklarheter blandat med sådant du kanske inte tidigare hört om. Saker du håller med om och sådant du kanske finner märkligt.

Spaningar som smeker medhårs och tankar som utmanar. Ja, du fattar.

Trevlig läsning!

/ Judith Wolst

Judith Wolst Digital strateg, föreläsare & författare www.judithwolst.se En rapport skriven och designad av Judith Wolst, www.judithwolst.se

Trend 1

AI fรถr alla Photo by h heyerlein on Unsplash

AI för alla Låt oss börja den här rapporten i ett av de absolut mest omtalade områdena just nu – artificiell intelligens. Idag har AI flyttat in i många av de digitala tjänster vi använder i vår vardag. Det som tidigare varit science fiction har blivit verklighet och att vi nu kan föra hyfsat välfungerande samtal med tekniken är bara början. Som med all teknisk utveckling, ju längre tekniken kryper uppför utvecklingskurvan, desto mer tillgänglig blir den och enklare att använda.

Att smart teknologi blir allt viktigare för framtiden är det många som enas kring. Futuristen Kevin Kelly menar exempelvis att vår lön i framtiden kommer att vara baserad på hur väl vi kan samarbeta med tekniken.

Photo by Dries Augustyns on Unsplash

Finland är ett av de länder som har förstått betydelsen av AI och lanserade 2018 en öppen AIkurs kopplat till Helsingfors universitet med namnet Elements of AI (läs mer här). Detta med målet att en procent av Finlands befolkning, 54 000 människor, ska ta del av kursen. Numera finns sajten även på svenska där du, oavsett om du är statsminister, tandläkare eller fritidspedagog, kan lära dig grunden i AI. Även Google, Microsoft med flera erbjuder öppna kurser inom AI. Att förstå grunderna i artificiell intelligens och på vilka sätt smart teknologi kan komma att tillämpas går mot att bli allmänbildning.

Så, istället för en ny serie på Netflix kan du nu, i din egen takt, lära dig grunderna i AI! Photo by Tapio Haaja on Unsplash

https://www.elementsofai.se/

Trend 2

“Uber of everything” Photo by Dan Gold on Unsplash

"Uber of everything" Under 2010-talet såg vi hur nya plattformar tog form och förändrade förutsättningarna för en rad olika branscher. De mest kända, på gränsen till uttjatade, exemplen Airbnb och Uber visade hur disruption kunde ske inom så traditionella områden som hotell- och taxibranschen.

“Uber of everything” skapar nu oro hos allt fler företag med en rädsla för att en ny aktör ska komma från sidan och erbjuda en ny typ av kundupplevelse och/eller affärsmodell. Det är tydligt att en stor skara konsumenter är både digitalt och klimatmässigt redo för nya sätt att nyttja produkter och tjänster! Och här kommer med stor sannolikhet plattformarna att bli en central komponent i framtidspusslet. Framför allt erbjuder många plattformar ett både enklare och smartare sätt att nyttja en produkt eller tjänst. Plötsligt känns det exempelvis väldigt

www.kry.se

omständigt att behöva ta sig till en vårdcentral mitt på dagen för att förnya ett recept när man kan göra det i soffan på kvällen (tack Kry). Och plötsligt blev det superenkelt att hyra in frilansare inom design, programmering och en mängd olika områden från hela världen. Listan kan göras lång.

Med plattformsekonomin blir nyttjande av resurser ett alternativ till att äga och allt fler produkter blir tjänster. Framför allt är det millennials, generationen född från början av 1980talet till mitten av 1990-talet, som använder de nya möjligheterna. Enligt en studie från PwC är majoriteten av användare av delningstjänster som Airbnb och Uber under 40 år. Men detta sprider sig snabbt uppåt i åldrarna. www.upwork.com

Delningsekonomin började ta fart i början av 2010-talet och går nu in i nästa fas där affärsmodeller i allt fler branscher förändras eller ”plattformifieras”. Konsultbolaget Deloitte har delat in dagens företag i fyra olika kategorier: Asset Builders, Service Providers, Technology Creators och Network Orchestrators. Där den sista av dem, Network Orchestrators, är just plattformar som på nya sätt kopplar samman utbud och efterfrågan.

Deloitte konstaterar också att dessa Network Orchestrators i snitt har åtta gånger så hög ”shareholder value-to-revenue ratio” jämfört med traditionella tillverkningsföretag. Förenklat, att aktiemarknaden värderar dessa bolag högre än andra typer av bolag. Vill du dyka ner i detaljer kring Deloitte-rapporten kan du göra det här.

I nästa fas av ”plattformifieringen” kommer vi se att logiken appliceras på allt fler branscher – där matchning av utbud och efterfrågan görs med hjälp av sökresultat eller filter. Där förtroende skapas genom andra användares betyg, kommentarer och rekommendationer, och där betalning och avtal bakas in i lösningen. Resultatet blir att vi kan göra affärer med folk vi inte känner och som vi tidigare inte vågat lita på.

Så, den stora frågan för företag blir: vilka delar av DIN bransch eller affär kan komma att plattformifieras? Och den naturliga följdfrågan: är det DITT företag, eller en konkurrent, eller något nystartat bolag som ”från sidan” kommer att erbjuda den smartaste och mest kundvänliga plattformslösningen?

Bild: Deloitte

Exempel på plattformar inom olika områden: Coursera: Lär dig nya saker från världens bästa universitet Foodora: Få maten hemcyklad Tiptapp: När du vill få saker transporterade någonstans Something Borrowed: Hyr dina kläder Roover: Hitta en pålitlig hundvakt UpWork: Hitta en frilansare till ditt projekt ShareDesk: Hyr ett skrivbord en dag när du är på resa och behöver jobba Cangoroo: Delningstjänst för hoppstyltor Yepstr: Hyr en ungdom för trädgårdshjälp, läxhjälp eller annat

Trend 3

Ă„r du pĂĽ riktigt?

Photo Photo by Christian Wiediger on Unsplash

Är du på riktigt?

Människorna här till höger finns inte på riktigt. De är hämtade från sajten https:// thispersondoesnotexist.com och är automatgenererade av en AI. Gränsen mellan vad som är äkta och inte håller på att suddas ut. Vad och vem vi kan lita på blir allt knepigare.

Först kom fake news och nu ställer deep fake till det för oss där bilder och filmer enkelt kan manipuleras på ofta väldigt trovärdiga sätt. Visst har visuellt innehåll även tidigare kunnat manipuleras genom olika typer av program, men då av proffs. Skillnaden nu är att manipulation av innehåll blir tillgängligt för vem som helst att använda. Samt att det blir allt mer verklighetstroget och ofta kan göras i realtid.

När det kommer till deep fake är det i dagsläget mest kända ansikten som manipulerats, då underliggande AI-system behöver tränas på närmare 1000 bilder ur olika vinklar för att ordentligt fånga ett ansikte (det är få “vanliga människor” som i den utsträckningen finns tillgängliga att analysera på nätet). Lösningarna blir ständigt bättre och det blir allt svårare att skilja äkta från fake.

Computer Sweden ställer sig frågan “Vad händer när det ofrånkomligen börjar spridas videor med makthavare i prekära men fejkade situationer, med falska uttalanden från politiker, eller rentav med falska gärningsmän i terrordåd eller grova brott?" (citat). https://thispersondoesnotexist.com

AI och maskininlärning kan på många sätt lösa viktiga problem för oss, men under 2020-talet

Här kan du se exempel på deep fake-videos:

kommer det också att ställa till med trubbel kopplat till identitet och tillit. Kanske kommer vi behöva vända oss till det som är unikt mänskligt – vårt kött och blod för att bevisa att vi är på riktigt (ögon, fingeravtryck osv). Och förlita oss på vårt körkort eller Bank-ID med svår kod, ytterligare en tid framöver.

Länk: https://youtu.be/-QvIX3cY4lc

Andy Samberg som Nicolas Cage i Saturday Night Live

Länk: https://youtu.be/bE1KWpoX9Hk

Trend 4

VĂĽr digitala Sverigebild krisar Photo by Jon Flobrant on Unsplash

Vår digitala Sverigebild krisar Att Sverige ligger i framkant när det kommer till digitalisering är vi stolta och tacksamma över.

Som land gjorde vi tidigt viktiga investeringar i digital infrastruktur, vi var snabba med att digitalisera samhället och fick ett blomstrande företagande inom IT. Dessutom har vi en trendkänslig befolkning som överlag gärna är tidiga på bollen, ny teknik inkluderat.

Men idag då? Är vi verkligen så digitalt rustade för framtiden? NJA. När vi nu ger oss in i nästa våg av digitaliseringen med teknologier som AI, maskininlärning och blockkedjor i spetsen så sackar vi efter. Visserligen hamnar vi fortfarande relativt högt upp på diverse listor, men dessa tar sällan hänsyn till framtidens tongivande teknologier. Och visserligen har regeringen tagit fram diverse analyser, rapporter och planer – men ordentlig action på området saknas.

“Sverige ska bli bäst i världen på att använda AI, har det hetat från regeringshåll. Samtidigt satsar man futtiga 50 miljoner kronor per år under ett decennium” skriver Anna Dahlberg i en krönika. Hon påpekar också att Sveriges nationella strategi för AI är åtta sidor lång (dvs, väldigt tunn).

Självklart kan det vara svårt för ett litet land som Sverige att bräda giganter som USA och Kina när det kommer till AI. Däremot skulle vi kunna sikta på en pigg position när det kommer till tillämpning av AI, samt satsa på vassa utbildningar inom området. Just nu ser vi oss omsprungna av länder som Estland, Kanada, Finland och Singapore.

I bilden här under visualiserar svenska AI-bolaget Peltarion investeringar i AI som görs av olika länder. Läs mer här.

Världsberömda fysikern: Sverige måste satsa på AI innan det är för sent, https://www.svt.se/nyheter/ vetenskap/varldsberomda-fysikernsverige-maste-satsa-pa-ai-innan-det-arfor-sent

Avslutningsvis vill jag också poängtera att det finns lysande undantag. Ett sådant exempel hittar vi på kommunal nivå, något som nästa trend (nummer 5) handlar om. Ett annat exempel är svenska Lantmäteriet som driver ett blockkedjeprojektet kring fastighetsöverlåtelser och som jag skriver mer om i trend 8, Digital tillit.

Sverige halkar efter, https:// www.affarsvarlden.se/premiumnyheter/sverige-halkar-efter-6975801

Wallenbergs känga till industrin: ”Mycket kvar att göra”, https:// www.di.se/nyheter/wallenbergskanga-vi-maste-vaga-ta-risker

Kritik mot att Sverige halkar efter kring AI, https://www.svt.se/ nyheter/vetenskap/kritik-mot-attsverige-halkar-efter-kring-ai

Trend 5

Kommunen visar vägen Photo by murtaza Ali on Unsplash

Kommunen visar vägen "We want to make Helsingborg a place of action" (citat) Helsingborg har minst sagt lyckats med med att sätta kommunen i digital framkant! Wow så imponerad jag är! År 2013 var Helsingborg först med att tillsätta en Head of Internet. År 2015 blev staden utnämnd till Sveriges IT-kommun och året därpå belönades Helsingborg med Open Knowledge Award för sitt arbete med öppna data.

Under 2017 hade jag själv den stora förmånen att vara ordförande för stadens reformgrupp för digitalisering;“Helsingborgs stad tar hjälp av näringslivsproffs för att möta framtidens utmaningar”. Sedan dess har jag följt kommunens arbete med att förverkliga en rad av av spännande projekt! Något man kan sammanfatta som just ACTION. Helsingborg har bland annat: •

Lanserat Sveriges första kommunaccelerator, “Hbg Works” (2018). Här ska offentliga och privata aktörer samverka för gemensamt kunskapande. Här ska idéer testas och utvecklas med målet att skapa bättre tjänster för stadens invånare, snabbare och billigare. Läs mer på https://hbg.works

•

Initierat byggandet av “AI-fabriken” Smarter City Lab med stöd från Vinnova. En satsning som ska bli en nationell resurs för AI-tillämpningar för den smarta staden. Läs mer här.

https://hbg.works

http://www.mynewsdesk.com/se/helsingborg/pressreleases/ helsingborg-bygger-ai-fabriken-smarter-city-lab-med-stoedfraan-vinnova-2950620

•

Investerat i ett AI-center, Get AI, som startats av en handfull drivna entreprenörer, och i forskningsprojekt på Lunds universitet inom både AI och IoT. Läs mer här.

•

Satsat en kvarts miljard kronor, öronmärkta för innovation, i den öppna innovationsplattformen och kommande stadsmässan “H22 – A Smarter City”. Fokus ligger på att över de kommande tre åren tillsammans med andra städer, regioner, företag och organisationer innovera för att bättre kunna möta morgondagens utmaningar. Läs mer här. https://www.linkedin.com/pulse/helsingborg-takes-leadapplied-ai-cities-micco-gr%C3%B6nholm/

Länk till film om H22: https://youtu.be/XmfwbW14euw

•

Fattat ett enhälligt beslut i kommunfullmäktige om att Helsingborg år 2022 ska vara en av Europas mest innovativa städer. Visionen staden arbetar mot, Helsingborg 2035, kan man läsa mer om här.

https://h22.se

Ja ni fattar. Det händer saker. Nu ökar dessutom Helsingborg tempot och genomför bland annat en massrekrytering av många, helt nya kompetenser i kommunal sektor, exempelvis intraprenörer, IoT-tekniker, full stack-utvecklare, agila coacher, designers, m.m.

Så, vad är nyckeln bakom det som Helsingborg gör? Jag ringde upp Micco Grönholm, Head of Future i Helsingborg, för en kommentar. Han lyfter fram kommunens fokus på att vara handlingsorienterade som centralt. Att man inte fastnar i planer och strategier utan att man istället testar, gör och lär sig längs vägen. Han påpekar också att innovation inte bara handlar om tekniska lösningar utan minst lika mycket om att utveckla nya arbetssätt och metoder.

Orden "Think big, start small. Then fail or scale fast" från en av Miccos föreläsningar får avsluta den här spaningen.

Bild

Trend 6

Nya saker blir digitala Photo by Jake Gard on Unsplash

Nya saker blir digitala Du har säkert hört det förut: ”allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras”. En numera vedertagen sanning där allt fler områden ständigt överförs till en digital logik. På engelska finns begreppet “digitization” men något motsvarande ord på svenska saknas (ytterst få använder översättningen “digitisering”). Oavsett begrepp så händer något spännande när ett nytt område blir digitalt och därmed hoppar på digitaliseringens utvecklingskurva. Jag ska strax ge konkreta exempel på vad jag menar!

Vi är vana vid att allt fler branscher får ett “-tech” på slutet, som fin-tech, ed-tech, health-tech och prop-tech.* Men nu tar sig det digitala inte bara in i nya branscher, utan också in i vår biologi och på nano-nivåer. Så, nu dags för några konkreta exempel.

Bio-tech (bioteknik) Området bioteknik är (inte helt oväntat) en kombination av biologi och teknik där man använder celler, eller komponenter från celler, för att framställa eller modifiera produkter. Ett viktigt område som möjliggör för utveckling av nya lösningar inom exempelvis medicin, hälsa, jordbruk m.m. I en spaning längre fram skriver jag om hur genverktyget CRISPR idag möjliggör för forskare att ändra i våra gener, likt sättet som vi kan jobba med text i ett ordbehandlingsprogram.

*Förtydligande: Fin-tech: finance + tech, Ed-tech: education + tech, Health-tech: health + tech, Prop-tech: property + tech

Nano-tech (nanoteknologi) Ett annat område där sådant som tidigare var icke-digitalt håller på att digitaliseras hittar vi inom nanoteknologi även kallat för atomslöjd. En utveckling som idag ger oss verktygen att förstå och kontrollera material i storleksordningen miljondels millimeter. Detta möjliggör för skapande av nya material eller att förändra egenskaper för ett befintligt material. Ett annat exempel är inom energiområdet där nanotekniken kan hjälpa oss att effektivisera lagring och användning av energi.

Länk: www.lakartidningen.se

Nano- och bioteknik kan vara en del av lösningen till många av de globala utmaningar som vi står inför. Samtidigt finns det risker. Under 2020-talet kommer etiska diskussioner att blossa upp. Bara för att något blir möjligt betyder det inte att det gynnar oss.

Den digitala paradoxen växer sig starkare.

Länk: www.vinnova.se

Trend 7

Det är allvar nu Photo by Markus Spiske on Unsplash

Det är allvar nu

Slut på fl uff och g

litter

På många sätt är det allvar nu. Kairos Future döpte i december 2018 sin rapport till “På liv och död” där man beskriver en växande känsla av att vi lever i den yttersta tiden. Och den mest upplysta och kloka gruppen i samhället idag är på många sätt de unga som tydligt markerar att det räcker nu.

När jag var yngre hade jag lyxen att kunna revoltera mot en vuxenvärld. Skolka från lektioner, lyssna på tveksam musik eller säga saker som ”tror du att jag bryr mej eller?” (även om jag ändå valde den mer präktiga banan som skötsam plugghäst). Men dagens unga har knappast någon ansvarstagande vuxenvärld att revolutionera mot när det kommer till de stora ödesfrågorna. Istället för revolt ser vi nu en generation som markerar genom att bli vegetarianer och klimatstrejka. En generation som försöker ta saken i egna händer.

Vi formas inte bara av våra föräldrar och vårt umgänge, utan också av den tid vi växer upp i.

För dagens unga innebär det en turbulent tid med klimatkris, terrorism, flyktingströmmar, Trump och Brexit på agendan. I deras värld behövs nu ansvar och handling. För företag innebär detta att vi inte längre kan fortsätta att sminka grisen, det vill säga att skönmåla våra produkter och tjänster. Att på riktigt ta ansvar och göra gott är det enda sättet att bygga erbjudanden som upplevs som värdefulla. För politiker betyder det att visa på handling istället för att bara prata. Och för oss alla betyder det att ta oss i kragen och välja de mer hållbara alternativen, även om det kan innebära viss ansträngning.

Photo by Markus Spiske on Unsplash

Fram till idag har sociala medier varit de tekniska plattformarna för transparens – och kommer fortsätta vara det framöver. MEN! Under 2020 kommer det ökade trycket på ansvarstagande och tillit påskynda nya lösningar och teknologier. En av dessa, blockkedjor, kommer nästa trend att handla om. En annan teknologi som kan komma att spela en viktig roll för att skapa transparens och tillit är grafdatabaser.

Det svenska företaget neo4j, som "fortfarande är något av det svenska techundrets doldis", är världsledande inom grafdatabaser. Bland annat utförde man analysen av datamängderna i Panamadokumenten. Till skillnad mot traditionella databaser, som kan liknas vid tabeller eller excelark, fungerar en grafdatabas som ett nätverk eller en graf, vilket möjliggör för snabbare kopplingar och sökningar. Så där en tusen gånger snabbare. Typiska saker som en grafdatabas kan användas till är att hitta bedrägerier och att övervaka IT-nätverk. Men också för produktrekommendationer och för utveckling av artificiell intelligens och maskininlärning.

Bild: neo4j.com

Min vän Stefan Wendin driver Neo4j Innovation Lab i EMEA och han menar att grafer finns överallt. Nördigt uttryckt "(graphs)-[:ARE]->(everywhere)".

"När vi sätter oss och reflekterar en stund så är det uppenbart att det mesta är något i förhållande till något annat. Detta vare sig det är att tydliggöra konsumentbeteenden, en transparent logistikkedja eller att hitta lösningar inom diabetes och cancerforskning. Ett område som är väldigt intressant just nu är hur man kan använda grafdatabaser för att addera kontext i maskininlärning och artificiell intelligens."

Så, i en tid av allvar och där vi behöver ett ökat ansvarstagande kommer olika typer av tekniska lösningar med största sannolikhet att spela en allt mer central roll. Däribland grafdatabaser och med ett gäng vassa svenskar i spetsen.

Photo by Federico Beccari on Unsplash

Trend 8

Digital tillit Photo by Joshua Rawson-Harris on Unsplash

Digital tillit I en tid av falska nyheter, deep fake och missbruk av data välkomnar vi nya sätt att kunna lita på varandra. Under 2020-talet kommer vi inte bara att förstå den potential som blockkedjeteknik har utanför kryptovalutornas värld. Vi börjar också att se tekniken förvandlas från testprojekt till verklig tillämpning. Men först, en kort beskrivning av blockkedjor.

Blockkedjor är en teknik som gör att varje led i en värdekedja kan registreras, spåras och säkras. En kedja av information som i efterhand blir omöjlig att manipulera. Jag nämnde lite kort i spaning nummer fyra att svenska Lantmäteriet genomfört ett uppmärksammat blockkedjeprojekt kring fastighetsöverlåtelser, ett område som förmodligen kommer vara bland de första att blockkedjefieras.

Länk: www.wsj.com

I videon här till vänster kan du se en presentation av Mats Snäll, digitaliseringschef på Lantmäteriet.

Här berättar han mer om satsningen och jag, i egenskap av moderator, för en efterföljande diskussion med honom kring projektet (minut 05:12).

Länk: https://www.sns.se/aktuellt/blockkedjor-ioffentlig-sektor-hur-kan-tekniken-anvandas/

Andra exempel på områden där blockkedjeteknik kan komma att tillämpas är inom spårning av energiproduktionen, kontroll av licenser och rättigheter för digitalt innehåll.

Länk: www.lantmateriet.se

Utvecklingen drivs framåt av vad som är tekniskt möjligt, men också av vad vi som konsumenter eftersöker. För den allt mer medvetna och värderingsstyrda konsumenten innebär det allt tydligare krav på ansvar och hållbarhet från de företag vi väljer att vara kunder hos. Tänk om företag inte bara skulle kunna berätta om sina hållbarhetsarbeten, utan också kunna bevisa hur man jobbar i alla led? Något som skulle kunna göra det lättare för oss som konsumenter att handla verkligt hållbart. Vi skulle direkt i mataffären kunna kontrollera att de kaffebönor vi köper faktiskt är producerade med hänsyn tagen till både miljö och arbetare på odlingarna. Att innehållet är lika bra som förpackningen hävdar. Redan nu ser vi smakprov på just detta i bland annat företag som Almond som utgår från logiken i blockkedjan.

Men det är inte bara nystartade uppstickare som börjar presentera spännande lösningar. Även giganter som Amazon, Samsung, IBM och Microsoft satsar stora resurser på området. Även om teknologin är relativt ny kan vi räkna

Länk: https://almond.org

med att saker kommer att hända under 2020-talet.

Photo by Skyler Gerald on Unsplash

Trend 9

Mänskliga förmågor trendar Photo by Tim Marshall on Unsplash

Mänskliga förmågor trendar Ps, Den här texten är lite längre än de andra. Det är för att jag har hämtat delar av den från min bok “Digital Panik” och resonemanget var svårt att snuttifiera.

Du har kanske hört om en rapport som Stiftelsen för strategisk forskning släppte (år 2014) med titeln “Vartannat jobb automatiseras inom 20 år”. En automatisering som till stor del ska äga rum nu under 2020-talet. I den här spaningen tänkte jag inte dyka ner i det som kan tänkas försvinna utan vad som kommer att bestå. Och vilka kompetenser som kommer att bli extra värdefulla framöver.

Till att börja med kommer de flesta yrken att bli mer digitala när AI:n, robotar och algoritmer blir våra nya arbetskamrater. Detta innebär att vi löpande kommer att behöva uppdatera våra kompetenser. Att vara nyfiken och intresserad av att lära sig nya saker lär vara en bra sak. Men vad mer?

Enligt rapporten Morgondagens arbetsplats från Kairos Future kommer vi att behöva ”kreffektivitet” vilket innebär arbetsplatser som är både kreativa, effektiva och engagerande.

När maskinerna och tekniken tar över mycket av ”producerandet” blir vår roll som människor att tänka och vara kreativa – i team med andra människor och/eller i samarbete med maskiner.

World Economic Forum har i rapporten Future of Jobs Report listat de mänskliga förmågor som de tror kommer att vara mest eftertraktade år 2020. En lista som du ser här till höger.

Sammanfattat tycks vinnarna i framtiden vara de kreativa, flexibla, förändringsbenägna och de nyfikna som ständigt hungrar efter att lära sig nya saker. Beskrivningen av en supermänniska.

På Stiftelsen för Strategisk Forsknings lista över vilka yrken som man tror kommer att finnas kvar, alltså inte försvinna, hamnar präst, psykolog och politiker i topp. På andra listor hamnar även ”yrket” kändis i toppen, ett tecken på att vi även i framtiden vill ha människor att se upp till eller prata strunt om – och inte robotar. Eller som Veckans Affärer resonerar: ”Vi kommer aldrig kunna bli lika provocerade av en robot som vi blir av en kändis som löper amok.”

Veckans Affärer listar också yrkena spirituella ledare, filosofer, coacher och spådamer som säkra

Lista från World Economic Forum Future of Jobs Report.

även i framtiden. ”Med mer fritid på schemat kommer vi vilja ägna mer av vår tid åt att

Bild, Unsplash by Andy Kelly

upptäcka oss själva, förstå världen och finna en mening med livet. De rent mänskliga frågorna kommer föra oss samman och när det inte går att matematiskt räkna ut ett svar blir maskinerna inte till stor hjälp” (citat).

Självklart vet vi inte hur 2020-talet kommer att bli. Vissa målar upp en fantastisk framtidsbild utan stress där vi människor står fria att välja vad vi vill fylla våra liv med. Andra varnar snarare för att vi människor kommer att ha svårt att hantera ett liv utan inrutad struktur.

Ekonomijournalisten och författaren Ryan Avent frågar sig hur vi ska kunna erbjuda våra barn mening och identitet. ”Hur kan vi rikta deras energi mot sunda alternativ så att de inte dras till ideologisk extremism eller social nihilism? Vi ser redan att extrema populistpolitiker som skuldbelägger invandrare går hem hos allt fler väljare.”

Den ekonomiska lösningen kanske blir en så kallad ”medborgarlön” eller ”basinkomst” – en grundinkomst som staten delar ut till alla utan krav på motprestation. Det är en modell som bland annat testas i vårt grannland Finland. Om det är så att vi kommer att arbeta mindre måste vi nog lära oss att skaffa andra värden i livet och hitta en ny mening med hela skiten.

Kanske vi alla behöver bli mer filosofiska, religiösa eller kreativa för att hitta mening? Eller så hittar vi den i någon favoritsport, i en amatörteatergrupp, ett politiskt parti eller som volontär i Stadsmissionen. Om du har brist på idéer kan jag tipsa om att skriva en bok – det tar mer tid än vad man kanske kan ana.

Photo by Fatih Kılıç on Unsplash

Avslutningsvis, för dig som är ung och ännu inte har börjat plugga. Eller för dig som funderar på att skola om dig, så kommer här lite vägledning från den svenska AIrockstjärnan Max Tegmark. I sin bok Life 3.0 rekommenderar han unga att satsa på områden som maskiner är dåliga på och då ställa sig tre frågor. Om svaret är JA på dessa, då är yrket ett bra val för framtiden.

1.

Behöver man i yrket interagera med människor och använda sin sociala intelligens?

2.

Innebär det att vara kreativ och komma upp med nya lösningar?

3.

Innebär jobbet att verka i en oförutsägbar miljö?

Summa summarum, ju mer digitala vi blir desto viktigare kommer det rent mänskliga att bli.

Trend 10

Du 3D-printar något användbart Photo by Rob Wingate on Unsplash

Du 3D-printar något användbart Kanske har du testat att 3D-printa någon mer eller mindre meningslös pryl i plast, för att få kläm på hur det funkar. Men underskatta inte kraften i additiv tillverkning som just nu rusar fram i utvecklingen.

3D-printade produkter säljs idag i handeln. Sedan några år kan du exempelvis köpa Adidasskor med 3D-tillverkade sulor i butik. I nästa steg jobbar företaget mot att du ska kunna få en unikt anpassas sko efter just din fot, utprintad i butik.

Additiv tillverkning kommer framöver att påverka hur produkter tillverkas, vad som är möjligt att producera, vem som gör det och var. Med stor sannolikhet kommer produktion att göras allt mer lokalt, individanpassat och on demand. Dels kommer vi se att 3D-teknik ersätter traditionella tillverkningsmetoder i fabriker med en större flexibel och mer hållbar produktion. Men vi kommer också att printa ut sådant vi behöver – hemma eller på närmaste print-hub.Ett av mina favoritexempel är när 3D-printers idag används för att skriva ut utrustning som behövs i krisdrabbade områden, något du kan läsa mer om här.

Vi kommer också att se en större individanpassning av hjälpmedel och medicinsk utrustning inom sjukvården, utöver höftkulor och hörapparater som redan skrivs ut idag.

2020-talet kommer att handla om allt mer avancerade lösningar för additiv teknik där det idag forskas mycket på att kunna printa organ och kroppsdelar. Ett område som kallas för syntetisk biologi. I Göteborg experimenterar forskare med att skriva ut brosk. Svenska Cellink, som kallar sig för “The first bioink company in the world”, är med och driver utvecklingen framåt. I Israel jobbar man på att i framtiden kunna skapa ett fungerande hjärta med en 3D-skrivare och där man använder patientens egna celler som material. Att lyckas med det sistnämnda ligger dock en bit in i framtiden.

Researchers 3D-print heart from human patient's cells: https:// edition.cnn.com/2019/04/15/health/3d-printed-heart-study/index.html

Ytterligare en spännande riktning som adaptiv teknologi tar är inom vad som kallas 4D. Det innebär att man inte bara printar någonting med bättre funktion än om det hade varit tillverkat med traditionell metod – utan att det som printas också får utvidgade förmågor. Material som kan ändra beteende utifrån kontext. Som att exempelvis kunna bete sig annorlunda i kontakt med vatten eller kamouflagematerial som anpassar sig efter omgivningen. Just 4D är förmodligen enklare att förklara med en video – som den här till höger.

Så, under kommande år kommer du förmodligen att printa något verkligt användbart och inte bara en seriefigur i plast.

Länk: https://youtu.be/x5B0o_bfuFs

Trend 11

Systemet hackas av vem som helst Photo by Haut Risque on Unsplash

Systemet hackas av vem som helst Entreprenören springer snabbare än det samhälle hon lever i. Tekniken springer snabbare än demokratin. Under 2020 kommer det att uppstå allt fler luckor i det system som samhället är uppbyggt kring. Luckor som skapas dels av vad som blir tekniskt möjligt, men framför allt av innovationer och förändrade förväntningar från oss medborgare.

Ett tydligt exempel på detta är den amerikanska appen DoNotPay, ursprungligen byggd för att förenkla processen för att överklaga en P-bot. Blanketter känns för många oerhört förlegat, men att chatta med en bot känns anpassat efter våra digitala beteenden. Till höger hittar du en länk till en film som visar hur det funkar. Numera har DoNotPay utvidgats till att vara “The World’s First Robot Lawyer”. En AI-baserad app för “vanliga människor” där du enkelt och intuitivt får hjälp att exempelvis: -

Fight Corporations

-

Beat Bureaucracy

-

Find Hidden Money Sue Anyone

How To Dispute A Parking Ticket in 120 Seconds: https://youtu.be/u1xUdpY9o88

Så, vad händer med vårt samhällssystem om vem som helst får det betydligt lättare att “sue anyone”? Hur rustade står våra myndigheter när ärenden och överklaganden multipliceras med hundra? Den här typen av hack från medborgare lär vi se mer av framöver.

& här, ren humor på temat - The Daily Show: https://youtu.be/VkizYljxcD8 :)

Trend 12

Vi tar tillbaka vĂĽrt guld Photo by Sharon McCutcheon on Unsplash

Vi tar tillbaka vårt guld Min dotter och jag tittar tillsammans på den tecknade varianten av Robin Hood. Vi skrattar särskilt åt scenen där Sir Väs (ormen) kittlar kungen med tungan när han ligger och sover. Även i sömnen håller kungen hårt i sitt värdefulla guld.

Att det ”nya guldet” i vår uppkopplade tid är data är inte lika enkelt att förstå som säckar av gnistrande ädelmetall. Data i form av stora mängder information om oss, som lagras hos moderna kungadömen som Facebook och Google.

Idag har allt fler börjat inse betydelsen av data – men vi känner oss splittrade. Å ena sidan gläds vi över att ta del av innehåll som skräddarsys just för oss. Å andra sidan oroar vi oss för vår integritet och risken för missbruk av vår data.

Vissa menar att internet nu håller på att förändras till en version där makten ges tillbaka till oss användare. Den här gången bygger förändringen på en decentraliserad idé där informationen inte längre lagras centralt. Även om förändringar sker i logiken behöver den inte upplevas annorlunda för nätets användare. Entusiaster menar att det till och med kommer ge en bättre användarupplevelse. Som användare blir vi framöver mer fria att hoppa mellan plattformar och lösningar, genom att ta med vår egen data och våra kontakter när vi utforskar något nytt. På det sättet slipper vi börja om från början när vi testar ”ett nytt Facebook”.

Intro hämtat från min krönika i Resumé men som där är twistad mot marknadsförare. Du kan läsa krönikan här.

Denna nya fas av internet kallas för Web 3.0 eller DWeb, där D:et står för just decentraliserad.

När maktförhållandet förändras kan det istället bli vi som användare som tjänar pengar på att dela vår data, snarare än mellanhänder som Facebook. YouTube-utmanaren DTube är ett konkret exempel på detta. På plattformen kan man som innehållsskapare ladda upp sitt material och välja huruvida man önskar koppla på annonsering till sitt innehåll eller ej.

Väljer man annonsering går pengarna huvudsakligen till innehållsskaparen snarare än till DTube som mellanhand.

Photo by Franki Chamaki on Unsplash

Under 2020-talet kommer vi alltmer att kunna ta tillbaka kontrollen över vår egen data. Tar tillbaka kontrollen över guldet.

Vill du redan nu utforska decentraliserade plattformar så kommer här en lista: ●

DTube: https://d.tube

●

Flixxo: https://flixxo.com

●

Sapiens: https://www.sapien.network

●

Steemit: https://steemit.com

● ●

Substratum: https://substratum.net VideoCoin: https://www.videocoin.io

Photo by Jeremy Thomas on Unsplash

Trend 13

Toppen sĂĽgas av Photo by Nour Wageh on Unsplash

Toppen sågas av

Redo

Under 2010-talet tog vi kollektivt självförverkligandet till nya nivåer. Vi levde inte bara ut våra drömmar i form av projekt, företag och resor - vi berättade dessutom om dem för allt och alla.

Om våra fantastiska liv som vi levde (och lever) till fullo! Vi retuscherade vår verklighet med hjälp av filter och synliggjorde olika sidor av oss själva via olika kanaler. Skickligt, strategiskt och genomtänkt. Förutsatt att vi haft uppkoppling och laddade batterier i våra telefoner, enligt den uppdaterade Maslow-pyramiden (upphovshen: okänt internetgeni).

Men nu är vi trötta på den omåttliga narcissismen som vi hittar i pyramidens uppkopplade topp.

Casper Törnblom skrev nyligen en artikel i Resumé om just 10-talets självupptagenhet och individfokus som jag rekommenderar er att läsa; "Allt är listornas fel". Han avslutar artikeln med:

“Kanske är det också exakt denna utveckling som givit oss fenomenet Greta, den ofrivilliga klimathjälten. För Greta har gjort precis tvärtemot 10-talets narcissister, hon har konsekvent undvikit att prata person i stället för fråga och många är det där ute som väntat på att narcissismen ska bita tag i henne och få henne att skifta fokus från att upprepa välkänd fakta till att göra samarbeten och bygga sitt personliga varumärke. (...) Kanske är det också här det börjar vända, när decenniets sista ”Person Of The Year” är en person som gör tvärtemot, och i stället för att referera till sig själv som expert hänvisar till forskningen."

Länk: https://www.resume.se/alla-nyheter/ opinion/allt-ar-listornas-fel

åga?

att s

Trend 14

När fejkat känns mer äkta

När fejkat känns mer äkta Föregående trend (nr 13) där “vi sågar av toppen på pyramiden” markerar vi att vi är trötta på influencers och bekanta med de perfekta liven. Och vi är trötta på det som är oäkta och opersonligt. Men vem ska vi då se upp till? Miljöhjältar och andra som kämpar för positiv och verklig förändring, ja. Men också, vad det verkar, de helt påhittade. Min magiska businesspartner Karin Winther har snöat in på området virtuella influencers och bland annat skrivit om fenomenet i Veckans Affärer där hon menar att de ofta “känns mer äkta än slätstrukna människor”.

Citat: ”Ni har säkert märkt att jag är rätt privat. Jag har hemlighållit delar av mitt liv av rädsla för att förlora det som jag jobbat så hårt för att bygga upp. Mina händer bokstavligen skakar.

Jag är inte en människa.”

Så lyder avslutningen på ett inlägg från Instagramstjärnan Lil Miquela när hon kom ut inför sina följare – som robot. En karaktär med över 1,8 miljoner följare på Instagram och som också bland annat släppt låtar på Spotify.

Idag är det många som fascinerat följer virtuella karaktärer i deras vardag där de ofta känns skrämmande mänskliga. I sin krönika belyser Karin det tydligt motsägelsefulla i denna upplevt äkta, men fejkade autenticitet. “I dag är äkthet och ärlighet en hett eftertraktad valuta på sociala medier. Samtidigt kan en profil som är medvetet fejk, men känns mer äkta, vara att föredra framför innehåll som är slätstruket och opersonligt.”

I steg två ser vi nu hur varumärken skapar egna virtuella karaktärer som de hoppas ska kunna knyta band med sina målgrupper. Ett sätt att förkroppsliga vad varumärket står för.

Trendwatching och Adweek skriver mer om virtuella influencers från företag här och här.

För att förstå ett fenomen behöver vi ofta slänga oss in i det. Så, här kommer ett par virtuella influencers för dig att börja följa:

Länk: https://www.instagram.com/lilmiquela

Länk: https://www.instagram.com/shudu.gram

Länk: https://youtu.be/DRJeOrfFlh0

Trend 15

“Made in China” får en ny innebörd Photo by Denys Nevozhai on Unsplash

"Made in China" får en ny innebörd Kina har länge setts som “världens fabrik” och associerats med kostnadseffektiv produktion för varumärken i väst. Och de produkter som utvecklats i landet har ofta varit “copy + paste” på vad andra har gjort. Men. No more!

Nu ska Kina bli världsledande på teknologier som formar framtiden – AI, robotik, blockkedjor, nya material m.m. “Made in China 2025” är namnet på den strategiska plan som ska ta landet uppåt i den globala värdekedjan, framför allt inom tekniktunga områden.

Och på många sätt ligger man redan i framkant med bolag som Alibaba, Tencent och Baidu i spetsen. Exempelvis inom området FinTech har Kinesiska företag ”leapfroggat” sig in i framtiden och står för de mest moderna lösningar. Alibaba/Ant Financial med bland annat Alipay, MYbank och Zhima Credit. Och Tencent med bland annat WeChat Pay.

'Smile to Pay' från Alipay (2017): https://youtu.be/ fRnVMEwkAyc

WeChat Pay: How it works in China: https:// youtu.be/bIPUMdEckiQ

Den asiatiska marknaden är på många sätt väldigt annorlunda än vår, men blickar vi öster ut finns det mycket vi kan lära oss. För att hålla koll på utvecklingen kan jag tipsa om att följa poddarna Den Digitala Draken, ChinaEconTalk och China Business Cast.

Kommentar: Det finns såklart en mängd tveksamheter kopplat till att just Kina vill ligga i teknologisk framkant. Mest omtalat är det system för social kontroll som man utformar. När jag säger att vi kan lära av Kina så syftar jag till den entreprenörsdrivna innovationen. Det är tudelat det där.

Den Digitala Draken

China Business Cast

ChinaEconTalk

Trend 16

Photo by Antonio Gabola on Unsplash

Work & play It-säkerhet eller cybersecurity är viktigare än någonsin och dess betydelse kommer ytterligare att förstärkas i takt med att allt fler IoT-prylar kopplas upp. Mitt i detta är vi smärtsamt medvetna om att Sverige skriker efter it-kompetens inom de flesta områden – en ekvation som är svår att få ihop.

Samtidigt har vi en hel generation barn och unga med imponerande färdigheter som har utvecklats från gaming-världen. Problemet är dock att gapet mellan hur en it-tekniker arbetar och hur en tonåring briljerar med spelkontrollen idag är enormt. Men nu börjar vi se spännande och nutidsanpassade lösningar på den utmaningen.

Photo by insung yoon on Unsplash

Ett exempel på där en yrkesroll håller på att anpassas efter människors faktiska färdigheter är ProtectWise, nyligen uppköpta av upp av Verizon. Man har utvecklat en VR-lösning där “cybersecurity professionals” kan komma att patrullera nätverk i ett tv-spel där man som anställd, likt en polis, letar efter inkräktare som inte hör hemma i systemet. Se hur det funkar i videon till höger.

Lösningar som utgår från människors faktiska kompetenser lär vi se mer av framöver. Inte bara inom säkerhet utan betydligt bredare. När en teknologi utvecklas över tid tenderar den inte bara att bli billigare och mer tillgänglig, utan även lättare att använda. När allt fler yrken “spelifieras” framöver lär många av oss bli slagna på fingrarna av våra barn.

Virtual Reality Tool Allows Security Analysts To Patrol Cyberspace: https://vimeo.com/204086466

Trend 17

En egen butler Photo by Kate Townsend on Unsplash

En egen butler 2010-talet lärde oss att inte bara musik och tv-serier går att få on demand, utan också lägenheter (Airbnb), bilar (Uber), läkare (KRY), mat (Foodora), kontorsplatser (ShareDesk), designers (Upwork), utbildning (Coursera), hundvakter (DogBuddy) och så vidare. Listan kan numera göras lång.

Vi lärde oss också att allt smartare algoritmer genom maskininlärning anpassade tjänsterna åt oss (ingen får såklart lika bra rekommendationer från Spotify och Netflix som just du). Vi låg allt fler kvällar kvar i soffan och fick maten hemcyklad till oss via Foodora eller Uber Eats – i alla fall de av oss som bor i en större stad. Bekvämlighet blev för många det nya normala. När vi går in i 2020 tar vi det skräddarsydda och ständigt tillgängliga för givet och är nu redo för nästa steg: en egen digital butler.

Geniet och stockholmaren Karin Winther, som jag har förmånen att få driva bolag tillsammans med, har länge haft en hemlig dröm om en egen butler. Jag själv är uppvuxen i Småland och måste erkänna att detta grova övertramp mot jante-lagen, á la vem tror du att du är, aldrig har slagit mig. Förrän nu.

Låt oss leka med tanken att vi alla, om si så där fem år, har vårt alldeles egen AI som hjälper oss i vår vardag. En AI som samlar på sig information om oss och snart har bättre koll på våra preferenser än vad vi själva har. En intelligens som sållar bland information åt oss så att vi slipper ödsla tid på innehåll som inte är relevant. Där denna AI säger något i stil med: ”Hej Judith, jag har nu sammanställt dagens nyhetsflöde åt dig. Med tanke på att du haft en intensiv dag så rekommenderar jag en mer lättsam podcast ikväll när du lagar mat. Jag har laddat ner ett par förslag som jag tror att du kommer att gilla.”

Idag består våra dialoger med våra AI:n mest av kommandon – där vi styr vår musik eller ställer frågor kring saker som väder och antalet invånare i Sölvesborg. Men under 2020-talet kommer utvecklingen inom AI att gå i rasande fart, likt en ketchupeffekt, där vi snart kommer kunna föra djupa samtal om meningen med livet med våra kommunicerande AI:n. En både insiktsfull och hjälpsam framtida butler som ofta känner oss bättre än vad vi själva gör och som kan utföra allt fler uppgifter åt oss. Frågan är till vilken grad vi är villiga att välkomna denna bekvämlighet.

Dels finns såklart perspektiv kring säkerhet och integritet där allt mer känslig information om oss ringas in. Men kanske är det också så att vi människor behöver viss friktion i våra liv. Kanske tröttnar vi på att sakta men säkert knuffas mot att bli soffpotatisar. Förhoppningsvis använder vi den frigjorda tiden till något värdefullt.

Som vanligt med framtiden så återstår det att se!

Photo by Thibault Penin on Unsplash

Trend 18

CRISPR skapar bĂĽde hopp och noja Photo by National Cancer Institute on Unsplash

CRISPR skapar både hopp och noja CRISPR, eller CRISPR-Cas9 för att vara exakt, är en teknik som kan användas för att ändra i våra gener. Det är en metod som gör att vi mer preciserat och pålitligt kan oss in och klippa och klistra i DNA. Forskare beskriver det som ett ordbehandlingsprogram, men istället för att jobba med tecken och ord så redigerar vi DNA. CRISPR är en teknik som kommer att kunna lösa många av de problem vi står inför. Som att redigera bort allvarliga genetiska sjukdomar, utveckla grödor som kan växa i brist på vatten när klimatet blir varmare eller utrota malaria.

Forskaren Jennifer Doudna har sagt i en intervju att hon tror att vi kommer kunna ”crispra allt i framtiden”.

Men det finns såklart en mängd faror. En teknik som ger sig in på spelreglerna kring liv och död där den i fel händer kan bli väldigt farligt. Än så länge testas tekniken på celler i laboratorium (med vissa etiska övertramp*), men om CRISPR följer samma logik som annan teknologi blir den förr eller senare både väldigt billig och tillgänglig för dem som önskar.

CRISPR och liknande lösningar lär både skapa hopp och noja under 2020-talet. *Här kan du läsa mer om ett övertramp:https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/genteknik-vacker-etiska-fragorarftliga-sjukdomar-kommer-kunna-klippas-bort

Trend 19

Vüra barn lär oss om robotar Photo by stem.T4L on Unsplash

Våra barn lär oss om robotar Hittills har roboten inte fått något utrymme i den här rapporten (“bara” den virtuella influencern). Och visst är det svårt att prata framtid utan att prata om robotar – det vill säga smart teknologi med en fysisk kropp.

Det har länge pratats om att robotar kommer att flytta in i våra hem, men ännu lyser tekniska filurer som tar hand om vår disk med sin frånvaro. Men kanske är det inte så långt tills dess att vi, via våra barn, välkomnar dem in i våra hem. För när det kommer till robotar så har dessa de senaste tio åren utvecklats enormt snabbt. Från vingliga plåtburkar till nutida versioner som håller avancerade gymnastikuppvisningar med volter. Här kan du se utvecklingen av robotar från Boston Dynamics mellan 2012 - 2019.

Länk: https://youtu.be/I32cKWwB6j0

Men ska vi vara ärliga så skulle nog många av oss tacka nej till att ha en fascinerande, men ganska läbbig, Boston-robot hemma. När det kommer till våra vardagsliv är det mer intressant att följa utvecklingen av intelligenta och sociala AI:n som får trevligare skepnader.

Varför inte en 3D-printad version av din favoritmänniska? Eller kanske den politiker du tycker känns mest sympatisk (själv hade jag dock inte valt just Damberg :). Svenska Furhat Robotics berättar i videon till höger om sina sociala robotars möjligheter till anpassning (Mikael Damberg hittar du minut 1:12) .

Idag har Furhat bland annat flyttat in på Arbetsförmedlingens Digitala Innovationscenter och i klassrummen.

Furhat robot has got personality: https://youtu.be/tFQxIHkRXXI

“Placing a social robot in a classroom to see how the teachers and students can find new applications for them, to enhance learning, is an incredibly exciting learning experience.

It also gives us guidance as we continue building the schools of the future” säger AnnMarie Taylor, CIO, Stockholms Stad i intervju.

Just robotars användning i skolan tycker jag själv är extra spännande! År 2015 var Malmö först ut i Sverige med robotar i skolan där Nao-robotar bland annat har gått Luciatåg programmerade av elever i femte klass (läs mer här). Jag älskar hur staden med bland andra Annie Bergh i täten har skapat ett lustfyllt sätt för barn att testa, lära, misslyckas, testa igen osv. Utforskande färdigheter som är absolut nödvändiga i en digital tid och som vi vuxna generellt sett är alltför dåliga på.

Luciatåg med Nao: https://www.etwinning.se/nao-robotar-

tta som-lucia-i-ett-etwinningprojekt/ in de olla k g! å t = ucia Tips ga L i m r cha

"Att göra det abstrakta konkret och hanterbart är alltid den stora utmaningen i skolan.

Att få en bild av det man pratar om. När elever förstår att en kod gör något med roboten eller att man skickar signaler genom att trycka på ett visst ställe, då blir det lättare att lära sig."

- It-pedagogen Daniel Pamp (citat) När vi är unga är vi som mest formbara. Det vi växer upp med tenderar att bli det normala, som vi sedan utvecklar färdigheter och inställningar utifrån. Men för barn och unga som nu växer upp jämsides med robotar kommer dessa att bli betydligt mer självklara än för oss digitala immigranter. Så, kanske är det våra barn som bäst håller oss i handen när vi nu går in i ett allt mer robotiserat 2020-tal.

Photo by Erhan Astam on Unsplash

Trend 20

En ny start Photo by Chau Cédric on Unsplash

En ny start Under 2010-talet fick vi uppleva många milstolpar i digitaliseringen med bland annat sociala medier, mobilt användande och molntjänster som exploderade. Visst har digitaliseringen på många sätt gjort världen bättre, men vi har också fått uppleva en hel del oanade konsekvenser.

För tio år sedan (när jag var ung och lovande) stod jag på scener och pratade mig varm kring hur internet och sociala medier skulle skapa en bättre värld. Vi skulle mötas över landsgränser, få fler perspektiv och få en ökad förståelse för varandra. Istället blev vi (också) mer inskränkta, lärde oss att leva i en värld av falska nyheter, missbruk av data och förstod att demokratin fått sig en smäll.

Så.

Nu när vi kliver in i ett nytt årtionde och in i nästa fas av den digitala utvecklingen, låt oss ta med oss lärdomar från de senaste åren. Och låt oss utgår från vad vi vill att tekniken ska göra, istället för att låta teknik och utvecklare ensamma sätta riktningen. Något som bland andra Max Tegmark pratar om. För med nästa våg av teknologier såsom AI, robotar, blockkedjor, biotech och 3D-skrivare kan det bli väldigt fel om det går snett.

I videon här till höger sammanfattar jag just detta på Internetdagarna 2019. Länk: https://youtu.be/c353LPfWa1w

Förutom att människor runt om i världen på allvar har börjat engagera sig i klimatfrågan ser vi nu också förändring i samhället och i affärslivet. Bland annat handlade World Economic Forums senaste konferens (21-24 januari 2020) om hur vi tillsammans måste jobba för att, med hjälp av teknologi, forma en hållbar framtid.

Här hittar du en massa spännande artiklar och filmer på temat: https://www.weforum.org/events/world-economic-forumannual-meeting-2020/

& här en film som beskriver utmaningarna och möjligheterna med den fjärde industriella revolutionen: https://youtu.be/ SCGV1tNBoeU

Photo by Gia Oris on Unsplash

Hurra!

Du tog dig igenom hela rapporten.

Fick du ändå inte nog?

Se nästa slide.

Photo by Pineapple Supply Co. on Unsplash

Jag kommer löpande att publicera innehåll kopplat till digitalisering på www.judithwolst.se, www.ketchupeffekten.io och på Linkedin.

Du kan också anlita mig som föreläsare. Olika föreläsningsspår hittar du på nästa slide. Du kontaktar mig enklast på judith@wolst.se eller via någon av mina härliga talarbyråer: -

Speakers & Friends Athenas Kvinnliga Talare Talking Minds

Föreläsningar 2020 Digitala trender för 2020 Vilka trender och teknologier är det som formar framtiden?

Och vilka behöver vi agera på redan idag? Judith Wolst går igenom ett antal aktuella trender, var vi står idag och hur de kan tänkas utvecklas framöver.

Föreläsningens upplägg anpassas efter beställaren där konkreta exempel och framtidsscenarios plockas från närliggande branscher. Detta för att skapa en så stor relevans för åhörarna som möjligt.

Hur digitaliseringen påverkar människan och företag Vi lever i ett innovationssamhälle som kännetecknas av hyperkonkurrens och turbulens. Den tekniska utvecklingen förändrar spelreglerna för företag i alla typer av branscher, men den påverkar också hur vi som människor (och kunder) ser på världen. Samt vilka krav vi ställer på företag som vi väljer att vara kund hos.

I den här föreläsningen går Judith Wolst igenom digitaliseringens grundkomponenter, åt vilket håll utvecklingen är på väg, vilka teknologier som väntar runt hörnet och hur disruption kan tänkas påverka företagets bransch framöver.

Judith avslutar presentationen med att fokusera på människan och allas vår roll i den digitala omställningen.

En aspekt som är minst lika viktig som de möjligheter som tekniken skapar.

Föreläsningar 2020 Digital panik Den här föreläsningen utgår från Judiths bok med samma namn. Föreläsningen går igenom vad digitaliseringen innebär och hur den påverkar människan, samhället och företag – med både uppsidor och utmaningar.

Läs mer om boken på www.digitalpanik.com

Länk: https://youtu.be/MLaEm10ibng

Digitalisering för kommuner och offentlig sektor Digitaliseringen för med sig förändrade beteenden och preferenser och som samhällsmedborgare ställer vi helt annorlunda krav mot vad vi gjorde för bara tio år sedan. Vad innebär detta för kommuner och för offentlig sektor?

Judith brinner extra mycket för hur teknologi kan användas för att skapa ett bättre samhälle. Hon har själv erfarenhet av att bland annat jobba som digital strateg i fyra svenska valrörelser. Samt arbetat som ordförande för Helsingborgs Stads reformgrupp för digitalisering. Mer om just Helsingborg kan du läsa mer i trend 5 i den här rapporten.

Länk: https://youtu.be/-hM7mPJZImE

http://www.mynewsdesk.com/se/helsingborg/pressreleases/ helsingborgs-stad-tar-hjaelp-av-naeringslivsproffs-foer-attmoeta-framtidens-utmaningar-2017903a https://www.hd.se/2017-03-06/femsnabba-fragor-till-framtidsledarna

Om Judith Wolst Judith Wolst är digital strateg, föreläsare och författare. Hon har arbetat med internet och digitala frågor sedan 2005 och har lång erfarenhet av att arbeta med digitala frågor både inom näringsliv och offentlig verksamhet.

Judith kommer senast från rollen som grundare och VD för den tongivande digitala byrån For Sure. Hon har bland annat jobbat som digital strateg i fyra svenska valrörelser. Idag driver hon konsultbolaget Wolst & Winther.

Hösten 2018 kom hon ut med boken Digital Panik - Få koll på läget och just nu är hon i full färd med att skriva bok 2. Judith medverkar löpande i svensk media som digital expert: http://www.judithwolst.se/artiklar-intervjuer Om bolken Digital Panik - få koll på läget!

Digitaliseringen påverkar oss alla och väcker nya typer av frågor. Vart är vi på väg? Hänger jag verkligen med? Är jag fortfarande aktuell? Vilka kompetenser behövs i framtiden? Borde jag kunna det där med det digitala lite bättre? Och vad är det egentligen som händer med världen och demokratin just nu?

I den här boken beskriver författaren Judith Wolst hur den snabba utvecklingen påverkar oss som människor och samhället som vi lever i.

Boken finns att köpas på Akademibokhandeln, Adlibris och Bokus.

Judith Wolst Digital strateg, föreläsare & författare www.judithwolst.se

Slut på rapport.

Början på 2020-tal.

Let's do this.

Photo by Pineapple Supply Co. on Unsplash