EN PORTFOLIO om att konceptualisera & kommunicera byggd miljรถ.
Anna Bergman 0707 98 44 13 hejanna@koncept-ab.se
PROJEKT CAR-GO BIAN Arkitektur och visuell kultur 2013, Anna Bergman & Matilda Haglund
ROOT FOR TREES Strategisk kommunikation och stadsutveckling (full projektbeskrivning finns tillgänglig om önskas) 2014, Restultat av grupparbete
SOCIAL DELIGHT NGBG Projektledning och konceptutveckling (full projektplan med budget, tidsplaner etc. finns tillgänglig om önskas) 2015, Resultat av grupparbete
RONNEBI Urban utveckling och kommunikationstrategi (full projektbeskrivning finns tillgänglig om önskas) 2016, Anna Bergman
APOKALYPSEN 3D-visualisering och visuell kommunikatiion 2014, Anna Bergman
CAR-GO BIAN
Kungsgatan, Malmรถ: Arkitektur och visuell kultur
VAD PLANERAS? En biograf ska gestaltas någonstans mellan Värnhemstorget och S:t Pauli Kyrka längs med stråket Kungsgatan. Biografen ska erbjuda en mindre salong samt en större för minst 50 personer. Gestalningen bör ta hänsyn till stråkets rörelser samt lyfta tanken om visuell kultur ur ett publikt perspektiv. Gestaltningen ska även innehålla ett café, kontor, toaletter samt plats för biljettförsäljning.
VARFÖR? Lyfta stråket genom ett kulturellt inslag som utan att ta platsen i allt för mycket anspråk kan bidra till ändrade rörelsemönster, skapa aktivitet, mötesplats och paus.
FÖR VEM? För de som rör sig längs stråket dagligen, för filmintresserade Malmöbor och för andra runt om staden som vill ha en lugn plats att visatas på där skillnad mellan ute och inne är liten.
HUR? Likt en container färdas över land och hav reser vi i Car-go bian med hjälp av filmens berättande till okända platser. Här är en biograf med film från hela världen. Kanske temporärt, kanske för alltid har dessa containrar med enkel konstruktion staplats runtom, kring och på varandra. De tar hänsyn till platsens form och karaktär och anpassar sig på så vis efter dess givna förutsättningar. Biografen kan både vara intim och publik.
N
Idén bygger på att byggnaden med dess specifika funktioner skall kunna nås från flera olika håll där också aktiva val kan tas kring vilka av dessa delar som besöks. Rörelsediagrammet visar dels biografens tillgänglighet (tjocka pilar) samt hur konstruktionen tillåter rörelse genom och runt på platsen. Besökaren bestämmer själv vilka delar som besöks.
N
Situationsplan, Rörsjöparken
Rörelsediagram och tillgänglighet
Området i Rörsjöparken där utebion är placerad förändras med den aktivitet som tar plats. Containern förvandlar kullen till biosalong då den öppnas, men gör inte särskilt mycket anspråk på platsen då den är stängd. Platsen förändras av de människor som besöker den och den aktivitet de utför. Utebian är gratis och du kan själv välja när du vill komma och när du går. Utbian stängd under dagtid
Utebian under rullning, kvällstid
A L-
R NTO KO
A ON RS PE M RU
Sektion A-A N GÅ GE SA AS GP
BIL
Fasad nordväst
JET .
S ÖR
TF
1
NG LO
NG LO
SA
SA
2
N
A
Plan 1
Plan 2
Principdiagram plan 1+2
Fasad nordost
ROOT FOR TREES
Varvsstaden, Malmรถ: Strategisk kommunikation och stadsutveckling
VAD PLANERAS? Mitt emellan Centralen, havet, innerstaden och Västra Hamnen hittar vi Varvsstaden som nu ska fyllas med bostäder, grönska och gemensamma mötesplatser. Planprogrammets vision är att skapa en välintegrerad blandstadsdel som är till för alla och hållbar över tid, både när det gäller de miljömässiga (grönska) och sociala aspekterna (deltagande) såväl som de ekonomiska (sticklingar istället för stora träd).
VARFÖR ROOT FOR TREES? Då det är det som händer mellan husen som ger områden liv, dignitet, karaktär och skapar mening syftar projektet till att börja etablera en plats redan innan första spadtaget tagits. På så sätt får Varvsstaden som upplevelse växa i takt med att den realiseras fysiskt snarare än att försöka växa ikapp.
FÖR VEM? För alla i Malmö, inte bara de som kan tänkas köpa bostäder eller arbeta i området.
HUR? Med hjälp av deltagande, berättelse, fantasi och minnen skapas skogen i staden. Från att engagera Malmös stadsdelar genom att planetera sticklingar, till att strategiskt placera dessa sticklingar i olika konceptskogar i Varvsstaden. Efterhand sprids dessa och blandas upp i takt med att områdets olika etapper står klara. Skogarna finns då kvar i form av berättelser och minnen. ROOT FOR TREES är en livshistoria.
MALMÖ C VARVSSTADEN
VARVSSTADEN TILL MALMÖBORNA OCH TILLBAKA Precis som ett träd har människan både rötter och ett behov av att rota sig. Ju längre historia vi har, desto djupare rötter. Berättelsen om ROOT FOR TREES börjar inte i Varvsstaden, utan i Malmö. På cyklar med släp lastade med sticklingar åker vi med våra ambassadörer ut till människorna i Malmös fem stadsdelar. Här hjälps vi åt att plantera de fantasifulla skogar som ska växa upp i det nya Varvsstaden. På samma cyklar färdas sedan sticklingarna till Varvsstaden där de sätts i stora krukor. En livshistoria har börjat gro.
Ett event måste först bli till en berättelse innan det kan bli ett kommunikativt event.
Stuart Hall, 1973
EKSKOGEN (EK)
REGNSKOGEN (PIL)
NANGIJALA (KÖRSBÄR)
LINDALLÉN (LIND)
LÖVTEATERN (HASSEL)
0-5 ÅR Konceptskogarna namnges för att trigga fantasin och skapa identiet där de är strategisk placerade: Lindallén följer det grönstråk som löper genom Malmö från Pildammarna, genom Slottsparken och vidare in i Varvsstaden. Ekskogen är placerad där ett grönområde redan är bestämt och vissa av eksticklingarna kan där sättas direkt i mark. Nangijala placeras på flytpontoner i Varvsbassängen för att skapa en koppling mellan kaj och vatten. Regnskogen och Lövteatern skapar ett möte med den planerade gångbron och är väl synlig från andra sidan Varvsbassängen.
DE TEMPORÄRA SKOGARNA ETABLERAS REDAN INNAN BOSTÄDERNA BÖRJAR. BYGGAS.
5-10 ÅR
30 ÅR
I TAKT MED ATT OMRÅDET BYGGS VÄXER TRÄDEN OCH SÄTTS I MARK I OCH MED ATT DE OLIKA ETAPPERNA STÅR KLARA. SKOGARNA UPPLÖSES LÅNGSAMT.
SKOGARNA HAR NU UPPLÖSTS OCH TRÄDEN ÄR UTSPRIDDA OCH UPPBLANDADE DÄR DE FYLLER HELA VARVSSTADEN MED GRÖNSKA OCH MINNEN.
Skogarna kommunicerar med sin omgivning. Träden skapar historia där de växer och vi skapar historia genom att använda platserna. På detta sätt väntar vi inte på att träden ska bli stora, vi växer och skapar tillsammans. Varvsstaden planeras att byggas i etapper och i takt med att en etapp står färdig planteras några av träden från varje skog ut i området. Trots att de faktiska skogarna till slut upplöses lever de kvar som fragment i träden och i de minnen människorna som använt platserna bär med sig. Här ger berättelser, fantasi och minnen Varvsstaden en djupare betydelse och bidrar till den trovärdighet som är så viktig för ett område.
En livshistoria som börjar med deltagande, blir till genom fantasin och lever vidare genom minnen.
SOCIAL DELIGHT NGBG Norra Grängesbergsgatan, Malmö: Projektledning och koncept
VAD SKA GÖRAS? Formulera och konceptualicera ett projekt som syftar till att lyfta Norra Grängesbergsgatan i Malmö, både estetiskt, socialt och ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. VARFÖR? Norra Grängesbergsgatan sträcker sig som ett stråk genom Sofielunds industriområde, från Amiralsgatan i norr till Lönngatan i söder. NGBG är situerad mellan Möllevången och Rosengård, men trots detta upplevs gatan som en barriär mellan dessa stadsdelar där ingen naturlig överlappning sker. Området upplevs som otryggt och trafiken på gatan håller generellt för höga hastigheter. FÖR VEM? För de som använder gatan dagligen. Syftet med projektet är att främja gemenskap och integration, men det handlar inte om att integrera Malmö med NGBG utan snarare om att integrera de som redan använder sig av gatan med varandra. HUR? Genom att greppa tag i det engagemang som redan finns på gatan och tillsammans skapa konst och dialog gatans aktörer emellan.
VÄSTRA HAMNEN
CENTRALEN
TRIANGELN MÖLLEVÅNGEN
NORRA GRÄNGESBERGSGATAN
HYLLIE
ROSENGÅRD
FLÖDEN
GÅENDE
CYKLISTER
FORDON
Diagrammet visar en linjär riktning av flöden med tung trafik. Bristen på övergångsställen gör att gångtrafikanter använder gatan fritt. Hastighetsgränsen på gatan är 40km/h men det upplevs inte som att denna gräns hålls. Gatans raka karaktär och brist på farthinder/ distraktion gör att trafiken upplevs som tung.
0m
5m
10m
0m
15m
Plan korsningen NGBG/Norbergsvägen idag
Plan korsningen NGBG/Norbergsvägen efter Social Delight
Sektionsdiagram NGBG idag
Sektionsdiagram NGBG efter Social Delight
ÖPPNA/STÄNGDA FASADER De röda markeringarna i diagrammet visar stängda fasader/stängsel längs gatan. Som diagrammet kan vittna om medför detta en känsa av att inte vara välkommen på platsen. Vad döljer sig bakom alla dessa stända fasader?
SYFTE: Skapa gemenskap och integration. MÅL: Att genom en process skapa en plats med konstnärliga kvaliteter som ger gatan ett mervärde.
5m
10m
ETT FLERTAL SAMTAL FÖRS MELLAN PROJEKTGRUPP OCH GATANS ANVÄNDARE, PROJEKTETS MOTOR. SAMTAL SKER BÅDE I MÖTESFORM OCH FRITT PÅ GATAN. DETTA FÖR ATT SKAPA INTRESSE OCH MANA DE SOM ÄR INTRESSERADE ATT DELTA I WORKSHOPEN.
15m
Projektet kommer att pågå i två parallella led. Dels handlar det om projekteringsarbetet och omarbetandet av platsen som helhet. Dels handlar det om en process vars syfte är att skapa gemenskap och engagemang. Tanken är att skapa engagemang på gräsrotsnivå. Genom att ta oss ut till gatans användare, föra dialog och bjuda in till möten hittar vi dem är intresserade av att vara med i projektet. Detta leder vidare till den workshop där gestaltningsarbetet av det faktiska konstverket startar. Konstverket reses sedan på platsen och processen blir ett event och en snackis. Alla kommer kunna relatera till det som sker och ha en åsikt om det. Den färdiga platsen blir därför delvis ett resultat av processen där användandet av platsen förhoppningsvis gynnas av att engagemangsprocessen pågått genom hela projektet.
DIALOG ÅSIKTER SAMARBETE = TAR TILLVARA PÅ DET SOM FINNS. DETTA SKER I WORKSHOPFORM OCH UNDER EN 4-VECKORSPERIOD.
skapar konst och installerar ljus!
varför då? vad gör ni?
PROCESSEN BLIR ETT EVENT OCH EN “SNACKIS”
konstigt! snyggt, tycker jag!
där är min bilplåt!
vad ljust och härligt! har du också varit med och byggt detta?
DET FÄRDIGA RESULTATET SKAPAR EN PLATS FÖR ALLA. PLATSEN ÄR ETT RESULTAT AV EN PROCESS OCH BLIR EN GEMENSAM NÄMNARE PÅ NGBG SOM MANAR TILL DIALOG. HÄR HAR EN PLATS MED KONSTNÄRLIGA KVALITETER SKAPATS SOM ALLA KAN RELATERA TILL ELLER HA EN ÅSIKT OM. GATAN FÅR MED DET ETT MERVÄRDE.
bilarna måste köra långsammare nu. ja, jag installerade belysningen.
ESTETISKA UTTRYCK: 1. Material inspirerade av platsen 2. Natur möter industri 3. Hållbart CORTENPLÅT
LÄRKTRÄ
DEN GRÖNA AV MARKERINGSMASSA LÄNKAR DEN NYA PLATSEN MED DEN GAMLA. KOPPARLÖNN
BILPLÅT
NYA BÄNKAR I STIL MED DEN SOM REDAN FINNS PÅ PLATSEN SKAPAR MÖJLIGHETER TILL PAUS BILDÄCK
GRÖN PLASTMATTA
PROJEKTETS TRE ASPEKTER: 1. Socialt 2. Trafiksäkert 3. Estetiskt
DEN GAMLA PLATSEN LÄNKAS MED DEN GRÖNA VÄGGEN.
Projektet sammanfattas i tre aspekter: 1. Lyfta platsen estetiskt. Med nya bänkar, en grön matta och ett konstverk förändras uttrycket radikalt. Konstverket ljussätts sedan av en ljusdesigner vilken har en rumsskapande effekt även kvällstid med syfte att lysa upp den annars väldigt mörka gatan. 2. Tvinga till hastighetssänkning. Främst tack vare det nya farthindret men också pga. att något plötsligt händer längs den raka, monotona axeln och tvingar bilister till ökad uppmärksamhet. 3. Skapa gemenskap och integration. Genom att förena olika kunskaper och kompetenser under workshopen manar vi till dialog över verksamhetsgränser. Det fina med konst är att alla människor kan relatera till den på ett eller annat sätt. Man behöver nödvändigtvis inte tycka om det som kommer skapas, men alla kommer ha en åsikt och det i sig skapar engagemang.
Norra Grängesbergsgatan är en gata full av liv och aktivitet. Den nya staden finns här, fast iklädd en gammal kofta. En gammal tung och unken, lånad kofta.
- Oskar Ponnert, Malmöskribent
Social Delight NGBG vill klä av den unkna koftan, belysa det fula i det fina och det fina i det fula genom att klä gatan i engagemang.
RONNEBI
RĂĽdhusparken, Ronneby: Urban utveckling och kommunikationsstrategi
D
N U TI D
D
VARFÖR? Då skatterna kommer tas ifrån platsen för att ställas ut på Riksmuseet i Stockholm syftar uppgiften till att ge något tillbaka till Ronneby Kommun samtidigt som detta kan berätta en historia, skapa engagemang och bidra till möten.
Om världens alla bin ÅT I
VAD SKA GÖRAS? I Västra Vång utanför Ronneby har skatter från bronsåldern hittats vid arkeologiska utgrävningar. Uppgiften är att designa ett mobilt kuriosakabinett som dockas fast i den byggda miljön någonstans i Ronneby Stad och på ett eller annat sätt berättar om skatten.
FRAM
TID
FÖR VEM? För både besökare och lokalinvånare i olika åldrar och med olika bakgrund som kan mötas eller röra sig parallellt med varandra. HUR? Projektet Ronnebi tar sats ur frågan Vad är en skatt? och vill ur de materiella fynden av guldgubbar och bronsmynt länka dåtid, nutid och framtid meg hjälp av honungsbiet, naturens alldeles egna guld och äldsta skatt. Sedan tusentals år tillbaka har människan använt honungsbiet och honungen för både nytta och nöje och faktum är att utan bin, ingen mat. Detta gör honungsbiet till en ovärdelig skatt för människans överlevnad. Genom en semi-interaktiv app samt ett binett kan besökaren interagera både digitalt och fysiskt med projektet, på plats eller på distans och samtidigt lära om bin och skatterna samt ta del av projektet genom applikationens olika alternativ. Översiktskarta Ronneby Stad
dör ut är mänskligheten utplånad inom fyra år. - Albert Einstein
Situationsplan över binettet och dess placering i Rådhusparken. Binettet är tillgänligt från alla håll och får på så sätt ingen tydlig bak- eller framsida.
Sektion A-A visar också tydligt binettets tillgänglighet. Även de som sitter på bänkarna kan se in i kupan från där de sitter.
Ekosystemen förser oss med grunden för vår livsmiljö genom att exempelvis rena vatten, pollinera grödor, syresätta luft och producera mat. - Ronneby Kommuns Grönstrukturplan
BINETTET: ORGANISKT OCH MONUMENTALT En riktig bikupa placeras i Rådhusparken och fungerar både som en visningskupa där du kan se riktiga bin arbeta, och som ett kuriosakabinett med skåp och lådor fyllda med information. Detta Binett vill både utbilda om och skapa engagemang kring bin och honung och dess betydelse genom historien fram till idag. När mycket har förändrats i hur vi lever och förhåller oss till naturen, är honungen och binas roll fortfarande den samma. Binettets form har tagit inspiration från de statyer som står i parken, bivaxets hexagonliknande form samt det klassiska kuriosakabinettets skåpkaraktär. Kuriositeten i detta kabinett är att få titta på hur det livsviktiga lilla biet arbetar samtidigt som det i binettets lådor och skåp berättas om Vång, människorna och honungen, samt att det lär ut om just bin och dess betydelse då och nu. Binettet är startpunkten för de bikupor som sedan ska placeras ut i Ronneby stad och ut på landsbygden där nya bisamhällen kan pollinera för fortsatt liv.
Principdiagram för kupor och Binett
Lönn, och då den kanadensiska lönnen, är ett av de hårdaste träslag som finns. Ett ganska ljust och mycket tilltalande träslag med sina unika tunna, svagt brunaktiga ådringar. Det är väldigt ljust när det är nytt, men får med tiden en behaglig honungsgul färg. TÄCKSKIVA
SKATTLÅDA SKATTLÅDA SPÄRRGALLER YNGELRUM BOTTEN MED INGÅNG
Startsida, huvudmeny pch berättelsen.
Den mest moderna form av kuriosakabinett kan kanske vara principen av den digitala och interaktiva appen. - Projekt Ronnebi
Menyvalet Bina ger små fun-facts om bin och honung i en enkel slide-funktion.
Under menyvalet Var med! kan du vara med och bidra med bin. Köp 50, 100, 300, 500 eller 1000 bin och hjälpa till med att fylla Ronnebis kupor med bisamhällen.
MED INSPIRATION FRÅN VÄRLDEN
BÅDE EN DIGITAL OCH FYSISK UPPLEVELSE För att projektet ska nå sin fulla potential länkas det fysiska Binettet med en digital app. I Ronnebi-appen hittar du samma information som i Binettets lådor och skåp men i en mer utvecklad version. För att skapa engagemang och deltagande är projektet beroende av dess användare. I appen kan du köpa bin och på så sätt hjälpa till att fylla de riktiga bikuporna med bisamhällen. De som så småningom ska placeras på strategiskt utvalda platser i Ronneby: från Willys, Bruket Kommunhuset och till kullen i Västra Vång längs vandringslederna dit. Syftet är att engagera både privat och kommunal sektor samt invånare och besökare. Så småningom börjar kuporna producera honung vilken såklart kan köpas i appen och bidra till projektets fortlevnad. Honungen får namn efter sin kupa vilket ger både platsen och honungen ett mervärde. Tanken är att Binettet och appen ska fungera var för sig men att de tillsammans skapar en större upplevelse. Ronnebi är både en digital och en fysisk upplevelse som vill belysa människans äldsta och kanske viktigaste skatt: honungsbiet och dess avgörande betydelse för liv eller död.
Ronnebi har inspirerats av en mängd redan befintliga projekt och organisationer, både i Sverige och övriga världen. Mängden befintliga projekt vittnar inte bara om ett behov av att lyfta medvetenheten kring binas roll för alla människor och plater i världen, det visar också att det finns ett genuint intresse och engagemang att bygga vidare på. BEEURBAN, ett svenskt initiativ som vill återknyta den urbana människan med naturen
Elevator B, låter bina få egna byggnader i stadsrummet.
Snøhetta vill med sina urbana kupor visa på att bin behövs lika mycket i staden som på landet.
Vykort i skala 3:3. På temat Apokalypsen kommuniseras ett 3D-renderat Folkets Hus på Nobeltorfet i Malmö till tre mottagare från tre avsändare.
APOKALYPSEN
Folketshus, Malmö: 3D och visuell kommunikation