Amningsnytt nr 3 -22

Amningsnytt

med

Wollbo, nygammal hjälpmamma

efter en paus. Läs mer om henne på s 10-13.

s

LEDARE

välkommen!

REPORTAGE

jobbar Norge med amningsfrågor nationellt

REPORTAGE

Wollbo är

hjälpmamma - igen!

NYHETER

för nordiska

NYHETER

digitala föreläsningar

FORSKNING

FÖRENINGSINFO

KONTAKT

når

myter

hål

D

ags för höstfärger och varmare tröjor. Det här och nästa numret är de sista i den 49:e årgången av Amningsnytt. Nästa år fyller föreningen 50 år! 50 år av stöd och hjälp när det gäller amningsrelaterade frågor ska förstås firas ordentligt. En viktig fråga för föreningen idag är att driva påverkansarbete för att få till en ordentlig nationell samordning av amningsfrågor - något som saknas idag.

I vårt västra grannland Norge har man drivit amningsarbete på nationell nivå ända sedan 1990-talet, när Baby Friendly Hospital Initiative kom. I samband med det som då var ett projekt uppmärksammades behovet av samordning på nationell nivå - och så blev det och har varit sedan dess. I detta nummer träffar du barnmorskorna Ina Landau Aasen och Mette Ness Hansen, som berättar om deras arbete på Enhet for amming, som sedan årsskiftet organiseras under Folkhelseinsitutettet, norska motsvarigheten till vår Folkhälsomyn dighet. Spännande läsning med början på nästa uppslag!

Mång a som läser Amningsnytt är hjälpmammor. I det här numret möter du en av dem, Martina Wollbo på Gotland. Hon blev hjälp mamma redan på 00-talet, tog sedan en paus och är nu tillbaka igen. Henne träffar du på sidorna 10-13.

Ha en skön höst - på återseende runt jul och nyår!

AMNINGSNYTT

Amningsnytt ges ut av föreningen Amningshjälpen och utkommer fyra gånger per år.

ISSN 1102-7207

Kopiera oss gärna, men ange källa.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet material.

Åsikter som framförs i signerade artiklar står för författaren och motsvarar inte nödvändigtvis Amningshjälpens policy.

Ansvarig utgivare Elisabeth Kylberg, 0730-28 65 05 elisabeth.kylberg@gmail.com

Redaktör

Torunn Öhberg, 0702-96 73 60 amningsnytt@gmail.com

Omslagsbild och tryck

Bild: Mostphotos Tryck: Tryckservice

Annonser

Tidningen förbehåller sig rätten att refusera annonser.

Årsprenumeration

300 kr. Betala på bankgiro 508-3811 eller swish 123 320 11 59. Du kan även prenumerera på digital version av Amningsnytt. Kontakta kontoret@amningshjalpen.se för mer information om den möjligheten.

AMNINGSHJÄLPEN

S:t Hansgatan 8 621 57 Visby telefon: 0700-96 84 24 kontoret@amningshjalpen.se

Amningshjälpen är en ideell förening som bildades 1973. Föreningen vill sprida kunskap om amning och ge stöd åt de som vill amma.

Amningshjälpen är medlem i IBFAN, International Baby Food Action Network.

Medlemsskap

300 kr per år för hjälpmamma, aktiv medlem och stödmedlem.

Avgiften betalas in på föreningens bankgiro 508-3811. Ange namn, födelseår, adress, mejladress och vad betalningen avser.

Meddela alltid förändring av adress uppgifter, medlemsskap och utträde.

Swish 123 320 11 59

Bankgiro 508-3811

Torunn Öhberg amningsnytt@gmail.com

Nationell styrning för norska amningsfrågor

Till skillnad från i Sverige, bedrivs i Norge sedan många år ett arbete på nationell nivå för att skydda och främja amning. Från och med i år är arbetet organiserat hos Folkhelseinstituttet. Här berättar barnmorskorna Ina Landau Aasen och Mette Ness Hansen om möjligheter och utmaningar med att arbeta med amningsfrågor i vårt västra grannland.

I Norge finns en lång tradition av att arbeta med amning på nationell nivå, något som sträcker sig ända tillbaka till 90-talet när arbetet med BFHI – Baby Friendly Hospital Initiative – drog igång i många länder.

Till att bör ja med bedrevs det norska BFHI-arbetet som ett projekt. Genom projektet visade det sig dock finnas ett stort behov av ett nationellt, koordiner at resurscentrum för amning – och 1999 etablerades därför Nasjonalt ammesenter, i linje med WHO:s rekommen dation att ha en nationell koordinerande funktion.

Sedan dess har arbetet med landets amningsfrågor bedrivits nationellt.

- Att jobba på uppdrag av staten underlättar väldigt mycket. Det är en jättestor skillnad jämfört med om det ligger på regionerna, konstaterar Mette Ness Hansen, barnmorska och senior rådgivare som jobbat nationellt med amningsfrågor ända sedan 2005.

Just 2005 fick centret också status som nationell kompetenstjänst i specialistvården.

(artikeln fortsätter på nästa uppslag)

De senaste åren har arbetet administrativt varit organiserat under kvinnokliniken på Oslo sjukhus, men pengar för verksamheten har hela tiden kommit från statligt håll. Och vid årsskiftet gjordes alltså förändringen att flytta verksamheten till Folkhelseinstituttet, något som hade att göra med hur

man valde att organisera kompetenstjän ster i landet generellt.

En bra placering, tycker barnmorskan Ina Landau Aasen som precis som Mette Ness Hansen arbetar på Enhet for amming, som centret heter numera.

”

en läkare, tre barnmorskor och en BHV-sjuksköterska.

- De flesta har masterexamen eller doktorsexamen. Vi ska inte bara ha den kliniska erfarenheten/kunskapen utan även forskningsperspektivet, betonar Ina Landau Aasen.

Den organisatoriska förändringen har hit tills inte påverkat arbetet i så stor grad. Men målsättningen är att man på sikt ska utöka arbetet med forskning.

- Vi arbetar mycket med registerdata och forskning och det kommer vi att utveckla oss inom under de närmaste åren.

- Amning är ju en folkhälsofråg a. Hon har jobbat nationellt med amningsfrågor sedan 2014. Idag jobbar 5,5 årsarbetare på enheten. De flesta arbetar 50 procent på centret och 50 procent någon annanstans. Profession erna är tvärfackliga - en näringsfysiolog,

I uppdrag et ingår att:

• Bygga upp nationell kompetens och sprida kunskap om amning

• Etablera nödvändiga standarder, förmedla och implementera dem

• Utarbeta kunskapsunderlag för

vägledningar och råd om amningsrelaterade frågor

• Bidra till forskning, utvecklingsarbete och övervakning inom området

• Bidra till att underlätta för amn ing i samhället och till utjämning av social ojämlikhet när det gäller amning

• Samarbeta internationellt för att skydda, främja och stödja amning

Vilken är den viktigaste frågan ni arbetar med?

- Det viktig aste för oss är att kvinnor i Norge som önskar att amma får god stöttning genom de sociala systemen, samt god och kunskapsbaserad amningsvägledning när de behöver. Det säkerställer vi genom ”mor-barnvennlig standard” som är ett av våra kärnuppdrag, säger Ina Landau

Mor-barn-vennlig standard motsvaras i Sverige närmast av amningsvänlig vårdkedja och bygger på WHO:s tio steg för att främja amning.

Vi ska inte bara ha den kliniska erfarenheten och kunskapen, utan även forskningsperspektivet

Mette Ness Hansen

Ina Landau Aasen

Att bli godkänd som mor-barnvennligt sjukhus är en lång process. För de sjukhus som redan är godkända görs ett omtag (som kallas för en re-evaluering) efter några år för att säkerställa att standarden upprätthålls. Enligt WHO så ska man omvärdera minst vart femte år.

- Idag föds över 90 procent av alla norska barn på ett sjukhus med morbarn-vennlig standard. Och för de sjukhus som ännu inte är godkända, står det ändå i deras riktlinjer att de ska jobba efter standarden, säger Mette Ness Hansen.

”

För att behålla sin status som mor-barnvennligt sjukhus måste sjukhusen förbättra praxis och rutiner för kejsarsnittsförlösta mammor fram tills nästa re-evaluering.

I likhet med i Sverige består vårdkedjan i Norge av många delar som alla behöver arbeta med att skydda och främja amning. Under 2022 har man från nationell nivå därför påbörjat arbetet med att omutvärdera standarden på landets neonatalavdelningar, där de flesta blev godkända för ca 15 år sedan.

- Vi har inte omvärderat dem förrän nu utan har lagt tiden på mödravård och sjukhus. När vi nu arbetar med dem så blir det mer som en ny utvärdering i miniformat där vi går igenom hela processen igen, vilket de också har önskat, säger Ina Landau Aasen.

via BVC, in årlig statistik fram till ettårsdagen. I Norge görs en omfattande undersökning i nuläget bara vart sjunde år.

- Vi hoppas att vi ska få till årliga data på sikt, och nu sitter vi i en position där vi kanske kommer att kunna åstad komma det, säger Mette Ness Hansen

Data finns nämlig en – alla hälso-stationer registrerar barnet det första levnadsåret. Men uppgifterna ligger i nuläget enbart lokalt hos respektive hälsostation.

Det man vet utifrån den senaste statistiken (Spedkost) från 2018-19 är att 98 procent av mammorna i Norge lägger barnet till bröstet på BB minst en gång. 39 procent helammar vid fyra månader.

- Helamningsdelen är för låg och den önskar vi att den ska öka, konstaterar Mette Ness Hansen.

Precis som i Sverige samlar Norge in statistik om amning – men här är ett område där det lite oväntat är fördel Sverige. I Sverige samlar Socialstyrelsen,

Ett annat område där man vill se förändring är amning vid tolv månader, där man vill höja den nuvarande målsättningen på 50 procent. Detta

Utmaningar finns givetvis ändå. Den senaste re-evalueringen av sjukhus gjorde 2020-21 och omfattade då sjukhus som förlöser med kejsarsnitt. Resultaten visade att många sjukhus har utmaningar med att följa standarden och de tio stegen just när det gäller kejsarsnitt. Exempelvis fick 57 procent av barnen som förlösts med kejsarsnitt modersmjölksersättning på BB, varav en stor andel utan medicinsk grund. (artikeln fortsätter på nästa sida)

Idag föds över 90 procent av alla norska barn på ett sjukhus med ’mor-barn-vennlig standard’

Vi driver just nu frågan att kvinnor bör ha minst åtta månaders föräldraledighet

eftersom den norska rekommenda tionen är att delamma i minst ett år.

- Om rekommendationen är att man ska amma till ett år eller längre, kan man inte sätta ett mål där ”bara” 50 procent ska göra det, menar Mette och Ina.

Här lig ger Norge dock betydligt bät tre till än Sverige. Nästan hälften (48 procent) av barnen delammades fortfarande vid tolv månader enligt senaste Spedkost, jämfört med 28 procent i Sverige (barn födda 2019). Då ska tilläggas att Sverige ändå har haft en svag uppgång i antalet ammade barn vid ett års ålder under åtminstone den senaste tioårsperioden. Bäst i Sverige är för övrigt Gotland med nästan 37 procent ammade vid 12 månader - ändå en god bit efter Norges rikssnitt!

norska föräldraledighetslagstiftningen, där mer tid öronmärkts för pappan.

kvalitetssäkrad kunskap om amning och modersmjölk, förklarar Ina och Mette.

”

Nästan hälften av barnen delammades fortfarande vid tolv månader

- Ett argument för den förändring en som gjordes med att en del av mam mans veckor gick över till pappan, var att kvinnor skulle fortsätta vara attrakti va på arbetsmarknaden och tjäna in pensionspoäng och så vidare. Men nu har man istället sett en del olyckliga effekter av det här, inte minst att kvinnor i högre grad ber om ledighet utan lön, säger Ina. Misstanken är att den förändrade lagstiftningen även påverkar amnings frekvensen negativt.

- Därför driver vi just nu frågan att kvinnor bör ha minst åtta månaders föräldraledighet.

Sedan tidig are finns en vidare-utbild ning, som ger 20 högskolepoäng, som ges på Högskolen i Innlandet och Fagskolen Innlandet. Den har funnits i snart 20 år.

Man har även en digital utbildning i hur man diagnostierar och behandlar kvinnor med mastit.

- Vi vet att de mammorna hamnar överallt i systemet och inte alltid får rätt hjälp.

Från enheten kommunicerar man även digitalt via Helsenorge, som är den plattform där norska myndigheter kommunicerar hälsofrågor. Här har man bland annat tagit fram filmer och texter om matning av spädbarn, hur man introducerar fast föda, olika mat ningsmetoder och så vidare.

- Det är ett spännande projekt som vi jobbat länge med och som hela tiden utvecklas.

Den norska statistiken samlas som nämnts in vart sjunde år. Ina Landau Aasen och Mette Ness Hansen tror att kommande statistik kommer att påver kas dels av den pandemi som varit, men även en förändring som gjorts i den

En annan viktig del av arbetet är utbild ningar inom amning, inte minst digitalt. I augusti i år lanserades en gratis digital grundutbildning i amning för studenter och alla som jobbar med mor-barnvennlig standard.

- Syftet med kursen är att lära upp deltagarna i amningsvägledning genom

När de båda barnmorskorna beskriver sitt arbete slås man framför allt av den förankring som finns i den norska politiken och det fokus som finns på amningsvänlig vårdkedja på myndighetsnivå.

”

Hur kommer det sig att Norge har blivit så framgångsrika när det gäller arbetet på nationell nivå när det gäller amning?

- De som har jobbat med det här genom åren har tänkt väldigt strategiskt på myndighetsnivå, varit bra på att skaffa sig goda kontakter och noga med att det ska vara en överordnad strategi. De har betytt väldigt mycket för att vi är där vi är idag, säger Mette Ness Hansen och tillägger:

- Vi ska inte heller glömma att vi i många år hade Gro Harlem Bruntland som statsminister. Hon jobbade även inom WHO och var väldigt engagerad i amning.

Text: Torunn Öhberg Bild: Mostphotos, Privat

Fotnot: Läs mer om det norska arbetet på Folkhelseinstituttet på https://www.fhi.no/ml/amming-ogmorsmelk/

Här är hjälpmamman som gjorde comeback

Efter ungefär femton år som hjälpmamma kände Martina Wollbo att det fick räcka. Men ödet ville annorlunda och efter att ha gjort 17-frågeprovet är hon tillbaka igen.

- Jag känner att jag har en uppgift att fylla. Att man gör sådan nytta genom att bara finnas och vara känns jättebra, säger hon om rollen som hjälpmamma.

Martina Wollbo bor i Väskinde strax utanför Visby och har en lång historia i Amningshjälpen. Hjälpmamma blev hon något år efter att hon hade fått trean Harry 2004.

- Jag hade lärt känna några av de andra hjälpmammorna i olika sam manhang, och tänkte att “det där är jag också intresserad av”.

På 90-talet var Amningshjälpens lokalgrupp på Gotland också ganska livaktig och energisk. Och genom sitt yrke som präst var (och är) Martina van vid, och bra på, att lyssna på människor.

”

Hospital Initiative och ett gott amningsstöd var en självklarhet på många sjukhus.

- Jag fick jättebra hjälp när vår första föddes. Då var det självklart att man skulle amma - men man “skulle” samtidigt inte amma så länge. Vi var inte så många som ammade över året, berättar hon. Själv var hon också väldigt inställd på att amma och att det skulle fungera.

Jag fick lite panik och tänkte att jag måste ringa en hjälpmamma - men sedan tänkte jag ’Herregud, jag kan ju själv!’

- Idag upplever jag att en del prob lematiserar mycket innan - att det ska vara krångligt och att det kanske inte går och så vidare. Men för mig var det självklart.

- Och så har jag ju fött så många barn också, säger hon och skrattar.

De egna barnen Hilding, Olga, Harry och Karin är födda 1995, 1999, 2004 och 2008. Just på 90-talet när de äldsta föddes var amningsfrekvensen som högst i Sverige med Baby Friendly

När fjärde barnet föddes 2008 var amningsstödet på sjukhuset sämre. Inte för Martina själv, som hade god amningserfarenhet, utan det fick hon istället erfara via salsgrannen på BB.

- Jag delade rum med en mamma som hade fått sitt första och inte fick

igång amningen. Eftersom vi delade rum hörde jag råden hon fick från personalen och de kom in och sa olika saker - någon sa att “du ska göra si”, någon sa att “du ska göra så”.

- Till slut sa den här ung a mamman “Vet du, jag tror att jag bara ska åka hem och lägga mig i lugn och ro med mitt barn och så ordnar det sig nog”. Och hon hade ju instinktivt rätt, det var ju det bästa hon kunde göra! Och precis så tycker jag att det är - många mammor vet själva vad de ska göra, om man bara lyssnar in.

Sin egen amningshistoria beskriver hon som “jättebra, naturlig och självklar”.

- Visst har jag haft någ on mjölk stockning och med fyran fick jag lite panik och tänkte att jag måste ringa en hjälpmamma - men sedan tänkte jag “Herregud, jag kan ju själv!” Men för det mesta har det varit ganska problem fritt.

- Jag har också tyckt jättemycket om att berätta för andra om amning och att vara med vid exempelvis föräldragrup per. Då har jag också varit mån om att

(artikeln fortsätter på nästa uppslag)

”

vara extra piffigt klädd, eftersom jag har märkt att många tycker att det verkar nästan lite bohemiskt med amning, att man ska ha sjal och alternativ klädsel och så.

För några år sedan valde hon ändå att sluta som hjälpmamma.

- Jag hade mycket på jobbet och kände att jag inte hann riktigt. Och så kände jag mig så långt bort ifrån amning för det blev allt längre sedan jag själv ammade. Att lägga ner kändes bra då, berättar hon.

Men bara någ ot år senare ritades spelplanen om. En anledning är att hon snart ska bli farmor.

- Min fantastiskt härlig a sonhustru är så glad och entusiastisk och frågar mig så mycket. Och så har jag en arbetskamrat som ska få barn vilken dag som helst, så det blev naturligt att börja prata om amning igen. Och då tänkte jag “Jag kan ju det här! Varför inte?” Jag ser ju hur många som frågar i facebookgrupperna och hur stort behovet är. Jag känner att jag har en uppgift att fylla, säger hon.

Tycker du att det är någon skilnad på frågorna nu och när du började som hjälpmamma?

- Det är väldigt många samma frågor och samma svar. För den som är drab bad är det förstås ett jättestort prob lem, men ofta har det en ganska enkel

lösning. Ibland känner man sig som att man har ett karbonpapper i munnen när man säger samma sak om och om igen - men för varje ny mamma är det ju unikt.

Hon bär förstås med sig mång a min nen från alla år som hjälpmamma, men ett lyfter hon fram lite extra.

- Jag satt här en måndag och var ledig, jag är ofta ledig på måndagarna eftersom jag är präst. Då ringer det en tjej jag har vigt och undrar med gråten i halsen om jag kan komma på en gång. Så då gjorde jag ett riktigt akut hem besök. När jag kommer dit gråter både hon och barnet, men när jag går en timme senare så sitter hon och ammar och allt är lugnt.

- Jag blir lycklig jag tänker tillbaka på det. Att man gör sådan nytta genom att bara finnas och vara känns jättebra!

En spaning Martina tycker sig ha gjort är att amning idag av många betraktas som något av en jämställdhetsfråga.

- Man tycker inte att man kan amma för att man ska ta varannan måltid och att “flaskan är bra för att båda kan ge mat”. Det skrämmer mig. Man kan vara jämställd på så många sätt, men mamman har tuttarna, så låt henne amma! Allt annat kan man dela på. Det tycker jag är en skillnad mot förut, då fanns inte den tanken på samma sätt. Gör inte amning till en jämställdhets fråga!

- Själv har jag haft en väldigt stöttande man som har sagt att “Jag tar blöjan, du ger mat”. Jag tycker att det är viktigt att man kan vara rätt så jämställda så, att man har en partner som är med i amningsresan. Men låt mamman amma!

En stor skillnad mot 90-talet är förstås också, på gott och ont, sociala medier, där man kan hitta sjal-grupper, amma-länge-grupper och så vidare.

- Det är härligt för mång a att det går att hitta likasinnade, och även att det är enkelt att få stöd. Men jag har också noterat att en del hjälpsökande skriver till flera hjälpmammor samtidigt, vilket kan störa mig lite.

Lokalgruppen på Gotland har förstås ändrat både form och sammansättning under de år Martina varit hjälpmamma.

- När jag bör jade var vi fyra stycken som sågs regelbundet och peppade varandra, men när barnen växer upp så kommer man ifrån det. Men nu var jag och träffade den nya gruppen för några veckor sedan och det känns kul att titta in i amningsvärlden igen. Nu har jag själv lite mer tid i livet också. Och jag tänker att det inte spelar någon roll att jag inte ammar själv - det viktiga är att jag har kunskapen.

Eftersom hon hade tagit en paus på mindre än tre år fick hon göra ett kortare omprov, det så kallade 17-fråge provet, för att få fortsatt förtroende.

Jättekul, är omdömet.

Man kan vara jämställd på så många sätt, men mamman har tuttarna, så låt henne amma! Allt annat kan man dela på.

- Jag tog en fråga om dagen och kände att “det här kan jag ju”. En del fick jag läsa på förstås, men där har jag några bra böcker om amning som jag brukar vända mig till när jag har kluriga frågor. Nu känns det jättekul att vara tillbaka som hjälpmamma. Jag kände mig ganska långt borta ifrån det när jag lämnade, men sedan kom intresset plötsligt tillbaka.

I december börjar en ny epok då Martina Wollbo ska bli farmor när äldsta sonen Hilding ska bli pappa. Skrattande berättar hon att han har varit redo i många år. Eftersom han var 13 när yngsta syskonet föddes har han både burit henne i bärsjal och varit barnvakt.

- Jag minns en gång när hon var liten och han var barnvakt en kort stund. När vi kom hem sa han “Jag har bytt blöja, satt på henne pyjamas och borstat hennes tänder - jag är helt redo att bli pappa!”

Text: Torunn Öhberg Bild: Privat

Bli hjälpmamma eller börja om - så går det till!

För att bli hjälpmamma behöver du har varit aktiv medlem i Amningshjälpen i minst sex månader. Du får inte ha något samröre med barnmatsindustrin.

Såhär gör du för att bli hjälpmamma:

1. Bli aktiv medlem i din regionsgrupp

2. Läs böckerna i litteraturlistan som finns på Amnings hjälpens webbplats amningshjalpen.se, ta kontakt med kontoret för att bli tillagd i Facebookgruppen för provskrivare och ta kontakt med din regionsamordare. Har din region ingen samordnare kan kontoret koppla ihop dig med någon annan.

3. Skriv hjälpmammeprov (finns även ett på engelska) och skicka in för rättning.

Vissa lokalgrupper anordnar kurser för blivande hjälp mammor, där syftet är att förbereda och stötta dig i utbildningen till hjälpmamma. Där diskuteras bland an nat provfrågorna, egna och andras amningserfarenheter samt vad som förväntas av dig som hjälpmamma. Att gå en sådan kurs gör dig inte automatiskt till hjälpmamma, utan du måste fortfarande själv skriva ditt prov och skicka in för rättning, men kursen ger dig förhoppningsvis en god grund att stå på.

För hjälpmammor som tar en paus - som Martina i artikeln här intill - är reglerna såhär:

Paus upp till sex månader: Det går bra att bara påbörja sitt arbete som hjälpmamma igen

Paus sex till tolv månader: Hjälpmamman får göra årets femfrågeprov

Paus ett till tre år: Hjälpmamman får göra ett uppdateringsprov med 17 frågor

Paus fyra år eller mer: Hjälpmamman får göra om hela hjälpmammeprovet med 42 frågor

v 42

Dags att uppmärksamma nordiska amningsveckan

”Step up for breastfeeding - educate and support” - Stå upp för amning - utbilda och stötta. Det är temat för årets världsamningsvecka, som samordnas av Waba, World Alliance for Breastfeeding Action. Här i Sverige uppmärksammas veckan som vanligt under vecka 42 - den nordiska amningsveckan.

Att skydda, främja och stödja amning är viktigare än någonsin, anser Världshälsoorganisationen WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebr eyesus och Unicef-chefen Catherine Russell.

Enligt FN ammas fär re än hälften av alla nyfödda under den första timmen av livet, vilket på befolkningsnivå gör dem mer sårbara för sjukdom och död. Och bara 44 procent av spädbarnen världen över helammas under de första sex månaderna av livet, vilket är mindre än WHO:s mål, på 50 procent till 2025.

I samband med världsamningsveckan första veckan i augusti, gick Unicef och WHO därför gemensamt ut och uppmanade världens regeringar att avsätta ökade resurser för att skydda, främja och stödja amningspolitik och program, särskilt för de mest utsatta familjerna som lever i nödsituationer i fattiga områden, i krig- eller katastrofområden.

Särskilt i dessa områden g aranterar amning en säker, näringsrik och till gänglig mat för spädbarn och småbarn,

(artikeln fortsätter på nästa uppslag)

”

Att skydda, främja och stödja amning är viktigare än någonsin

menar företrädarna för WHO och Unicef.

- Amning erbjuder ett kraftfullt förs var mot sjukdomar och alla former av undernäring hos barn. Amning fungerar också som ett barns första vaccin och skyddar dem från vanliga barn-sjukdo mar.

Att skydda, främja och stödja amning är viktigare än någonsin.

” Arbetet med att skydda, främja och stötta amning blev mer av en utmaning i kölvattnet av covid 19-pandemin

Wabas världsamningsvecka anordnas varje år som en global kampanj där man vill informera, förankra, engagera och stimulera till åtgärder inom amning och amnings-relaterade frågor. I år är fokus utbildning och stöd för att skydda, främja och stötta amning. Något som kräver insatser från många håll i sam hället.

- ”It takes a vilage to raise a child” (red:s översättning: det krävs en by för att uppfostra ett barn). Att stödja amning involverar många aktörer på

olika nivåer. Kvinnor behöver stöd från hälso- och sjukvården, arbetsplatsen och samhället för att kunna amma optimalt, konstaterar Waba i sam band med sin pressinformation om världsamningsveckan.

Att på detta sätt arbeta på många nivåer för att främja amning benämner Waba ”warm chain of support” – vilket närmast kan liknas vid amningsvänlig vårdkedja.

- Även om det har gjorts framsteg, blev arbetet med att skydda, främja och stötta amning mer av en utmaning i köl vattnet av covid 19-pandemin och poli tiska konflikter, som ökat och fördjupat ojämlikheter, konstaterar Waba, och konstaterar att begränsningar av hälsooch sjukvårdssystemens kapacitet också ledde till försämring av amningsstödet, samtidigt som riktad uppsökande verksamhet från formulaindustrin fortsätter att ha en negativ påverkan.

- Regeringar, hälso- och sjukvårdsak törer, samhällsaktörer och samhället i stort måste förespråka att normalisera amningen och skapa amningsvänliga miljöer, skriver Waba.

Kampanjen #WBW2022 utforskar utmaningar och stöd som behövs för amning under graviditet och före födseln, i samband med förlossnin gen, första sex veckorna efter födseln, pågående vård och i särskilda omständigheter och nödsituationer. Det utbildningsmaterial Waba tagit fram (se fotnot) sätter också fokus på hur vården och samhället behöver ställa upp för att främja amning.

- Hälso- och sjukvårdsaktörer, som kuratorer, amningskonsulenter, barn morskor och läkare, spelar en viktig roll när det gäller att stötta amning, och för detta behöver de en konsekvent och lämplig evidensbaserad utbildning, skriver Waba.

(artikeln fortsätter på nästa uppslag)

Tedros Adhanom Ghebreyesus Catherine Russell

WHO:s generalsekreterare uppmärksammar vikten av amning på Twitter:

- Också samhällsaktörer som arbetsgivare, miljöaktivister, partner, media och ungdomar spelar en viktig roll.

Waba menar att det är genom samarbete mel lan många olika aktörer, som man kan täppa till de luckor som finns i amningstödet –något som stärker ”the warm chain”.

Även från FN och Unicef poängterar man vikten av samarbete över gränserna mellan regeringar, civilsamhälle och privatsektor, och ser att fyra nyckelområden måste ha fokus:

1. Prioritera investeringar i politik och program för amningsstöd, särskilt i utsatta områden.

2. Utrusta hälso- och näringsarbetare med de färdigheter de behöver för att

kunna ge kvalitetsrådgivning och prak tiskt stöd till mödrar.

3. Skydda vårdgivare och vårdpersonal från oetisk marknadsföring av formula genom att fullt ut anta och genomföra den internationella koden för marknadsföring av bröst mjölksersättningar.

4. Implementera familjevänlig folkhälsopolitik och initiativ som ger mammor den tid, det utrymme och det stöd de behöver för att amma.

Amningshjälpen och andra aktörer i amnings-Sverige har en lång tradition av att uppmärksamma amning på olika sätt under den nordiska amningsveckan som går av stapeln i oktober, vecka 42. Under årets amningsvecka anordnar till exempel Region Stockholm två öppna digitala föreläsningsdagar för alla som är intresserade av amning. I det spän

nande programmet (se sidan härintill!) finns avsnitt som Amning och tillväxt, Nationell amningsstrategi och faktiskt även Sverige-premiär för de nio stegen för prematura spädbarn. Missa inte dessa spännande föreläsningar, som du kan delta i oavsett var du bor i landet tack vare att programmet är digitalt. Allt helt i linje med veckans temaUtbilda och stötta!

Text: Torunn Öhberg Bild: Mostphotos, WHO, Unicef

Fotnot: Du som är med i Amningshjälpen eller jobbar professionellt med amning - hör gärna av dig till Amningsnytt med bilder eller berättelser om vilka aktiviteter ni anordnar under amningsveckan.

”

Också samhällsaktörer som arbetsgivare, miljöaktivister, partner, media och ungdomar spelar en viktig roll

Öppna digitala föreläsningar under amningsveckan

Region Stockholm ordnar två digitala öppna fullmatade föreläsningsdagar under amningsveckan, 18 och 20/10 (samma program båda dagarna). Av utrymmesskäl kan Amningsnytt enbart publicera punkterna i korthet och med reservation för ev ändringar, men hela finns att ta del av på https://vardgivarguiden.se/utbildning/bmm/nordiska-amningsveckan-2022/

09.00-09.10

Temat för globala amningsveckanStep up for breastfeeding: educate and support Amal Omer-Salim, nutritionist, PhD, projektledare, Region Stockholm

09.10-09.30

Developing breastfeeding support in the Nordic countries and Estonia (engelska)

Leena Hannula, PhD, Midwife, Principal Lecturer, Metropolia, University of Applied Sciences, Finland

09.30-10.00

Nationella amningsstrategin och handlingsplan Socialstyrelsens arbete inom förlossningsvård och amning Åsa Brugård Konde, nutritionist, Livsmedelsverket (20/10 inspelad)

Inga-Maj Andersson, barnmorska, utredare, Avdelningen Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

10.20-10.50

Hur tillämpar man och arbetar med amningsstatus på en amningsmottagning?

Vad tycker föräldrarna om Amningsstatus? En utvärdering

Elisabeth Hjärtmyr leg barnmorska, barnsjuksköterska, amningsspecialist

Anna Gustafsson leg barnmorska, IBCLC, dr med vet

10.50-11.10

Utvärdering av besök på AMSAK amningsmottagning: vård nivåer och kompetens

11.10-12.00

Amning och tillväxt: föreläsning och paneldiskussion

Dirk Wackernagel, Dr. med. Department of Neonatology, Neonatal Intensivstation (NICU), Center for Pediatric & Adolescent Med, University Mainz, Germany. För deltagare i panelen se det fullständiga programmet hos Region Sthlm.

13.00-13.35

Varför kommer de tillbaka? En deskriptiv retrospektiv journalgranskning av anledningar till återinläggning på sjukhus för nyfödda som lämnat BB (Poll) Dokumentation av amning på BVC och amningsmottagning

Pernilla Calmerfalk-Ephrem, barnmorska, enhetsledare, Gynekologisk akutmottagning, Södersjukhuset, Joanna Ting ström Paulsson, universitetsbarnmorska, Södersjukhuset

Lena Marell, Verksamhetsutvecklare BHV Stockholm Norra, Ledare för INKA BHV

13.35-14.20

Amning och jämställdhet: forskning och diskussion

Pernilla Ny, Dr. med. vet., leg. barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Universitetsadjunkt, Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska fakulteten, Lunds universitet (inspelad)

14.30-14.50

Sverigepremiär!

Sverigepremiär: The 9 Stages of Premature Infants –Preterm Breastfeeding Behavior While Held Skin-to-Skin (engelska) Kajsa Brimdyr, PhD, CLC, ethnographic researcher. Healthy Children Project, Inc. Center for Breastfeeding

14.50-15.10

Amningsprojektet i Region Stockholm - resultat och framtidsplaner Amal Omer-Salim

15.10-15.20

Amningsutbildningar i Region Västra Götaland Elizabeth Franklin barnmorska/IBCLC, BB-/Amningsmottag ningen NÄL, Ordförande Amning i VGR

15.20-15.30

Amning i hela vårdkedjan i Region Norrbotten Sofie Landevik, barnsjuksköterska, Neo, Norrbotten Nina Alakulju, samordningsbarnmorska MHV Norrbotten

15.30-15.45

Amningsberättelsen som ett nav i vårdkedjan Lina Palmer, biträdande professor och docent i vårdvetenskap,Akademin för Vård Arbetsliv och Välfärd, Institutionen för Vårdvetenskap, Högskolan i Borås

15.45-16.00

Interaktiv avslutning och sammanfattning Kristin Svensson, Amal Omer-Salim

Anmälan görs via

Koppling mellan att och resultat i

Hur länge ett barn ammats kan påverka dess kognitiva nivå i förskole- och skolåldern. Det visar en ny studie från anrika Oxfords universitet, där man gått igenom data från nästan 8000 barn.

Vilken betydelse amning har för barnets kognitiva förmåga har diskuterats och undersökts flertalet tillfällen. Tidigare studier har funnit vissa samband mellan att ha ammats och vilka resultat barnet sedan presterat på standardiserade intelligenstester, men det är oklart om det verkligen finns ett orsaks samband eller om det kan bero på något annat. Den kognitiva förmågan kan ju också förklaras av andra faktorer, som socioekonomi eller mammans intelligens.

I en ny studie som publicerats i onlinetidskriften Plos One har forskare vid Oxfords universitet analy serat data från nästan 8000 barn födda mellan 2000 och 2002. Barnen har följts upp till 14 års ålder, som del i en större studie vid namn UK Millennium Cohort Study

Det var möjligt att hämta ut både hur länge de deltagande barnen hade ammats och deras resul tat på verbala och spatiala tester vid 5, 7, 11 och 14 års ålder. Dessutom fanns information om poten tiella påverkansfaktorer som socioekonomi eller mammans intelligens, vilket gav möjlighet att justera för dessa.

Efter att ha justerat för just den typen av skill nader, fann forskarna att barn som hade ammats län gre presterade aningen bättre i både verbala och spatiala test upp till 14 års ålder, jämfört med barn som inte hade ammats. Skill naden var 0.08 till 0.26 poäng högre än den genomsnittliga poängen, vilket har

ha ammats kognitiva test

fått forskarna att dra slutsatsen att det tycks finnas en blygsam koppling mellan amnings tid och kognitiva poäng.

- Denna skillnad kan verka liten för ett enskilt barn men kan vara viktig på be folkningsnivå, konstaterar forskarna Reneé Pereyra-Elías, Maria Quigley och Claire Carson.

Text: Torunn Öhberg Bild: MostPhotos

Källa: Reneé Pereyra-Elías, Maria A. Quigley, Claire Carson. To what extent does confounding explain the associa tion between breastfeeding duration and cognitive development up to age 14? Find ings from the UK Millennium Cohort Study. PLOS ONE, 2022; 17 (5): e0267326 DOI: 10.1371/journal.pone.0267326

PLOS. “Breastfeeding duration associated with cognition: Link between breastfeed ing duration and cognitive test scores later in childhood persists even after con trolling for socioeconomics and maternal intelligence.” ScienceDaily. ScienceDaily, 25 May 2022. <www.sciencedaily.com/re leases/2022/05/220525151744.htm>

https://journals.plos.org/plosone/ article?id=10.1371/journal.pone.0267326

”

Denna skillnad kan verka liten för ett enskilt barn, men kan vara viktig på befolkningsnivå

Hösthälsning från styrelsen

Välkomna till hösten 2022. Det är två stora saker från riks håll som är på gång, som alla behöver veta.

Det ena och främsta är att vi planerar vidare för att kunna ha ett hejdundrande 50-årsfirande i vår. För att det ska bli så “extra allt” och lyxigt som vi önskar, så behöver vi jobba mer på att få in sponsorer. Så jag vill be alla att höra av sig till mig eller Elisabeth Kylberg för att hugga i och kontakta en möjlig sponsor.

Det andra är att vi kommer att ha ett extra årsmöte via Zoom den 8 oktober klockan 10.30. Kallelse har gått ut, så har du inte sett den, leta i din inbox. I till exempel gmail kan mejl från Amningshjälpen lägga sig under fliken Kampanjer. På detta möte ska vi välja valberedning och dessutom än en gång välja ny kassör. Det har varit många återkommande kassörsbyten ett tag och det ska vi försöka komma tillrätta med genom att göra som många andra föreningar och lägga ut delar av det löpande ekonomiarbetet på en extern byrå. Vi håller på att sonderar marknad och funderar på vad som bäst läggs ut och vad som bäst behålls som arbetsuppgifter för den valda kassören. Kassören kommer alltid vara den som ansvarar för vår förenings ekonomi, men behöver inte sköta alla detaljer.

Till sist hoppas jag att vi kommer att ha en trevlig höst och att alla läns grupper kan träffas på riktigt.

Anna Herting, för styrelsen

mejl: kontoret@amningshjalpen.se

Kontakta Amningshjälpen

AMNINGSHJÄLPENS STYRELSE

Ordförande, talesperson, mediakontakt

Anna Herting 0706-31 84 90 ordforande@amningshjalpen.se

Kassör

Ny kassör väntas väljas vid extra årsmötet den 8 oktober kassor@amningshjalpen.se

Sekreterare

Sara Vinterdag sekreterare@amningshjalpen.se

Ledamöter Mia Westlund 031-93 25 32 mia.westlund@amningshjalpen.se

Elisabeth Kylberg 0730-28 65 05 elisabeth.kylberg@gmail.com

Emma Welin emma_126@hotmail.com

Kristin Svensson kristin.svensson@amningshjalpen.se

Lin Dalén lin.dalen@amningshjalpen.se

Sara Vinterdag 0738-05 96 80 sara.vinterdag@amningshjalpen.se

Baukje Müller baukje.muller@amningshjalpen.se

Valberedning

valberedningen@amningshjalpen.se

Övervakning av WHO-koden

Gör din anmälan på Konsumentverkets hemsida www.konsumentverket.se eller anmäl till Elisabeth Kylberg, som bevakar frågan för Amningshjälpen: elisabeth.kylberg@gmail.com

Ledamot i AMNIS och nationella amningskommittén Anna Herting 08-644 95 33 ordforande@amningshjalpen.se

REGIONSAMORDNARE

Dalarna

Madeleine Stenberg dalarna@amningshjalpen.se

Gotland

Rebecka Fyhr 0739-80 67 35 gotland@amningshjalpen.se

Gävleborg

Maria Palmeby Sågström 0738-43 78 41 gavleborg@amningshjalpen.se

Jämtland

Erika Haraldsson jamtland@amningshjalpen.se

Jönköping

Boel Dittmer 0370-33 80 23 jonkoping@amningshjalpen.se

Kalmar

Ebba Signert Widings kalmar@amningshjalpen.se

Kronoberg

Ida Qvarsell kronoberg@amningshjalpen.se

Norrbotten

Hanna Kindblom 0738-37 76 65 norrbotten@amningshjalpen.se

Skåne

Susanna Wolfmaier 0735-08 21 09 skane@amningshjalpen.se

Stockholm

Elinor Söderström 0738-37 18 54 stockholm@amningshjalpen.se

Uppsala

Emmeli Stenberg 0702-65 69 66 uppsala@amningshjalpen.se

Värmland

Magdalena Eriksson och Suzanna Sundström varmland@amningshjalpen.se

Västerbotten

Lina Lindblad 0702-70 22 45 vasterbotten@amningshjalpen.se

Västernorrland Victoria Edlund vasternorrland@amningshjalpen.se

Västmanland

Evelina Fredriksson 0737-15 24 50 vastmanland@amningshjalpen.se

Västra Götaland

Klara Hallenius 0722-18 24 07

vastragotaland@amningshjalpen.se

Östergötland

Rebecca Lewis 0768-35 61 57 ostragotaland@amningshjalpen.se

Regioner som saknas i listan har för närvarande ingen regionssamordnare. Kontakta kontoret@amningshjalpen.se för mer information