Amenvisst - nr 4, 2022

Tidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

Ansvarig utgivare: Peter Forsberg, 0612-855 20

Redaktör: Linus Ottosson, linus.ottosson@svenskakyrkan.se, 0612-855 66

Redaktionsgrupp: Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Lars Parkman, Linus Ottosson

Omslagsbild: Julkrubba med Maria och Jesusbarnet. Foto: Alex & Martin /Ikon

Tryck: Ågrenshuset, Bjästa Distribution: Postnord Årgång: 2 Nästa nummer: Mars Läs Amenvisst digitalt: issuu.com/amenvisst Kontaktuppgifter: Kramfors pastorat Jättestagatan 13 872 34 Kramfors kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00 (vxl)

Se hemsida för fler kontaktuppgifter

Expeditionernas telefontider: Kyrkogård, mån-tors 09-12 Gudmundrå, mån 9-12, ons 13-15 Nora-Skog, tis 10-12, tors 13-15 Nordingrå, mån 13-15, tors 10-12 Ullånger, mån & ons 10-12 Ytterlännäs, tis & tors 10-12 Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors Följ oss på facebook: @svenskakyrkankramfors Skänk en diakonigåva: (märk inbetalningen "diakoni") Flyktinghjälpen swish 123 250 46 94

Gudmundrå Diakonikrets swish 123 548 46 05

LP-kontakten Kramfors pg 454 67 09-9

Nordingrå församlings vänner swish 123 509 64 33

Igenkännandet ger trygghet

Det finns tider när livet leker, när det mesta är enkelt och går väl. Med tydlig framtidstro, hopp. Tider då man upplever att det blir bättre. Kanske har många som nu läser detta upplevt att det var en sådan tid före orostiden, och före pandemin. Inte alla har upplevt det så, för så enkelt är ju knappast livet. Men tillräckligt många så man kanske kan säga att det var bättre då?

Nu letas extrapriser på mat och blandas med ängslan för kostnaden för boende och energi till det som absolut behövs i form av värme och trygghet. Och samtidigt med oron en plågsam medvetenhet om att ändå vara relativt lyckligt lottad. I Ukraina är kölden svår, det saknas vatten och sanitära möjligheter och hela tiden hot om våld och förödelse. Afrikas horn är svårt drabbat av torka och det saknas mat. Och så ser det ut på fler håll i världen. Människor kämpar för det som behövs för dagen, är på flykt, strider, skyddar barn och familj, sitt land.

Men nu firar vi ändå jul. Och ljusen som tänds, stjärnorna i fönstren, granen som pyntas med pomler och glitter är på trots mot mörkret, även bildligt uttryckt. Julkrubban tas fram och kärt julpynt. Traditionerna blir viktiga när oron ökar. Det är hemtamt och tryggt. Och julens pynt finns det ofta starka

Jesaja 9:1a, 2-7 :

Natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.

Du låter jublet stiga, du gör glädjen stor. De gläds inför dig som man gläds vid skörden, som man jublar när bytet fördelas.

Oket som tyngde dem, stången på deras axlar, förtryckarens piska bryter du sönder, som den dag då Midjan besegrades.

minnen förknippade med, ibland nedärvt som att änglaspelet var farmors som hon tyckte så mycket om, eller morfar band julbocken i halm. Mammas fina julgransprydnader. Barnens pynt de gjort i skolan. Traditioner kan ge trygghet.

I dagarna förbereds julens gudstjänster. Texterna som används i gudstjänsterna är välkända, sångerna känns igen. Det ger trygghet också. Men när tiderna förändras så tolkas texterna annorlunda, de läses i ett annat och nytt ljus.

En av texterna som alltid läses är Jesajas profetia om barnet som fötts och som finns här intill. Med den tid vi just nu lever i får den nya betydelser. Läs och se själv. Själv tänker jag också på händelsen under första världskriget då vapnen tystnade på julnatten och soldaterna firade julen med vapenvila och sång tillsammans. Julen är miraklens tid och vi behöver våga tro. Bön

Kärlekens Gud, som låter julen upplysas av det sanna ljuset, hjälp oss, som vandrar i mörkret, att se ljuset från din Sons krubba och tillsammans med änglarna bära bud om fred på jorden för Jesu Kristi skull. Amen.

Gud välsigne dig Peter Forsberg, kyrkoherde

Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod, allt detta skall brännas, förtäras av eld.

Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste.

Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns för Davids tron och hans rike. Det skall befästas och hållas vid makt med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Herren Sebaots lidelse skall göra detta.

Fira julafton tillsammans - öppet för alla

Det kan vara otroligt skönt att vara själv, alldeles ena-stående. Att känna sig ensam bland andra är nåt helt annat. Tänk om vi på olika sätt denna juletid kan vara med och öka gemenskapsglädjen, delandets meningsfullhet och leendets värmande tilltal! Vill du fira jul tillsammans med andra några timmar på julafton men inte riktigt vet hur: Varmt välkommen till

kyrkans julaftonsfirande ”Gemensam Jul”, i Mariakapellet i Kramfors med start 12:30 på julafton. Ring 0612-855 42/46 för en sista-minuten-anmäl. Deltagandet är kostnadsfritt och öppet för alla. Här bjuds julbord (skänkt av Hotell Höga Kusten), gemenskap, sånger och trevliga överraskningar. Tillsammans kan vi få en riktigt God Jul.

Julens musikevenemang

Musik i julnatten

Julafton 24 december 22:00, Styrnäs kyrka Stämningsfull musik i Styrnäs kyrka på julnatten med Magnus & Emma Engqvist.

Julkonsert: I denna natt blir världen ny Onsdag 28 december 19:00, Nordingrå kyrka Nordingrå församlings traditionella och uppskattade julkonsert, i år med rubriken ”I denna natt blir världen ny”. Medverkar gör Nordingrå Kyrkokör, solister, instrumentalensemble, Dir Cecilia Parkman.

Biljetter 150 kr vid entrén. Barn upp till 18 år, fri entré.

Julmusik för trumpet & orgel Fredag 30 december 18:00, Ytterlännäs kyrka Julmusik i toner från trumpet & orgel, med trumpetare Lukas Johansson och organist Håkan Dahlén.

Böneveckan för kristen enhet

Böneveckan för kristen enhet är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder. Den infaller 18-25 januari, alltid samma datum varje år. Temat för ekumeniska böneveckan 2023, är: ”Gör det goda, sträva efter rättvisa” (Jesaja 1:17). Planering pågår för lokalt utformat program. Tidigare år har det hållits olika bönesamlingar, lovsångskvällar, ekumeniska gudstjänster och bjudits in gästtalare. Håll utkik i kommande annonsering för mer information!

Beställning av sommarplantering

Plantering av blomster vid grav för sommaren 2023 beställs senast 31 mars. I paketet "sommarplantering" ingår grundskötsel och bevattning. Vi byter jord och band i era planteringslådor. Har ni inte planteringslåda så byter vi jorden i er rabatt. Innan midsommar planteras sommarblommorna, Begonior och Lobelia. Sen sköter och vattnar vi dessa under sommaren. På hösten tar vi sedan bort blommor men lämnar kvar jorden. 0612-855 00 (knappval 1) mån-tors 09-12, kramfors.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se

Julens sånger i Ullånger Trettondedag jul 6 januari 11:00, Ullångers kyrka Julens sånger med Ullånger/ Vibyggeråkören, Sotto Voce med solister.

Julens sånger i Gudmundrå Trettondedag jul 6 januari 17:00, Gudmundrå kyrka

Julens sånger med Gudmundrå kyrkokör, Åsa Jönsson, ensemble, Anna Larsson & Masako Karlsson. Scanna och läs även om musiken i gudstjänsterna

Foto:

Foto: Linus Ottosson

Har du någon viktig jultradition?

Vi kollar tankar kring traditionerna vid jul bland några församlingsbor. Känner du igen något svar som stämmer även för egen del?

Intervju & foto: Ann-Charlotte Agrell, Lars Parkman, Kristina Tosteberg

Billy Norberg, Nordingrå

- Förutom glädjen att få samla familjen, är det julmusiken. Jag har en favorit: Ward Swingles´ arrangemang av ”Nu tändas tusen juleljus”.

"Att man är vänner"

Lovis Heino, Styrnäs

- Att ha vår lysande kyrka hemma och vara med vänner.

Isabelle Heino, Styrnäs

- Att man är vänner och att ha julstjärna på granen.

Signe Gradin, Styrnäs

- Att vara tillsammans och att ha pynt på granen.

Att få träffas. Gemenskap. Det är ju det som är viktigast.

Ingela Gradin, Kramfors

"Mammas havrekex"

Gunnela Nordlander, Nordingrå

- Det viktigaste är nog att samla familjen. Och så julbordet förstås, mammas havrekex är ett måste!

"Gemenskap"

Tuva Engqvist, Styrnäs

- Jag vill vara med släkten och ha kul med min ponny.

Inez Norén, Nyland

- Viktigt för mig är julskinka och julpynt.

Micael Demander, Väja

- Ja, vi klär alltid julgranen med familjen dagen innan. Det är något jag själv gjort sen jag var liten och det är roligt att föra det vidare till barnen; att göra det tillsammans.

"Julmusiken"

"Julskinka & julpynt"

”Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.”

Genom årtusenden har denna berättelse bevarats åt oss i dag.

Rubrikens ord är hämtade från Luk. 1:19 och ingår i Bibelns berättelse om Jesu födelse. Versen handlar om hur Maria, Jesu mor, tog emot det som herdarna berättade om vad ängeln hade sagt till dem om barnet i krubban. Denna vers säger oss dels att Maria tog herdarnas ord till hjärtat. Det handlar om att hon la på minnet vad herdarna sa och bevarade det. Dels står det också att hon begrundade det hon fick höra. Det betyder att hon jämförde det med det hon tidigare hade fått höra. Jag tänker att det handlar om att hon jämförde herdarnas berättelse med det som ängeln Gabriel hade sagt till henne nio månader tidigare.

Det finns några intressanta paralleller mellan, ängelns budskap till Maria, när hon fick veta att hon skulle bli mor till Guds Son och ängelns budskap till herdarna natten då Jesus föddes. Den första parallellen handlar om vilka som fick lyssna till ängeln ord. I båda fallen handlar det om att ängeln kom till de små och obetydliga i samhället. Maria som fick uppdraget att föda Guds Son var en ung flicka, en jungfru, som trolovats med Josef.

Hon kallar sig själv för Herrens ringa tjänarinna. Herdarna tillhörde också de ringaktade. De var fattiga och hade ett av de sämsta och mest illa ansedda arbeten man kunde tänka sig på den tiden. Den andra parallellen handlar om ängelns ord till Maria: ”Var inte rädd” och ängelns ord till herdarna: ”Var inte rädda.” Och den tredje parallellen handlar om att ängeln sa till Maria om

var sådant som Maria i sin begrundan tänkte på.

Ytterligare en intressant reflektion kring detta som Maria tog till sitt hjärta och begrundade är att det är väldigt troligt att hon också så småningom delade med sig av detta som hon gömt och begrundat. Lukas ger ju uttryck för att han grundligt satt sig in i allt ända från början innan han skrev den bok som vi kallar för Lukasevangeliet. Jag kan liksom se hur Lukas besökte Maria för att få lyssna till hennes ögonvittnesskildring innan han började skriva. Kanske han också fick kontakt med någon eller några av herdarna för att få höra deras ögonvittnesskildring.

den Son hon skulle föda: ”du skall ge honom namnet Jesus.” Namnet Jesus betyder: Herren frälsar, eller Herren är frälsning. Det var detta som ängeln också berättade för herdarna: ”I dag har en frälsare fötts åt er i David stad, han är Messias, Herren.” Jag tänker att detta

Genom årtusenden har denna berättelse bevarats åt oss i dag. Budskapet som förmedlats av Maria och herdarna och som har skrivits ned av Lukas är detsamma än idag. Ett budskap från Gud till oss om att inte vara rädda. Ett budskap om att Gud ofta utväljer de fattiga och ringa och oansenliga att förmedla budskapet om Jesus. En uppgift som vi alla, på vårt unika sätt, får delta i. Att bära ut budskapet om att Jesus är Frälsaren som Gud har sänt till oss för att rädda även oss i vår tid. Amen.

Lars E Eriksson, präst som snart fullbordar sitt pastorsadjunktår, reflekterar kring bevarandet av julens budskap genom årtusenden, till oss idag. Foto: Jeff Jacobs/Pixabay, Jeff Weese/Ikon, Gerd Altmann/Pixabay

"

Traditioner då och nyss

Text: Ann-Charlotte Agrell

Elsy Björner berättar om gamla och nya jultraditioner. Hon minns sina barndomsjular på Ulvön med tomte på kvällen. Då tog familjen sparken fem kilometer till kyrkan för att fira julotta. Det var alltid tidigt på morgonen, mörkt och mycket snö. Det fanns både präst och kantor och man sjöng de traditionella julsångerna som vi sjunger än idag. 1963 flyttade Elsy till Bjärtrå för att bilda familj och har under alla år varit aktiv i församlingen. Som hon minns det har de alltid haft julkrubba i kyrkan på julaftons förmiddag till för några år sedan. Vice pastor Gustav Ölund, verksam 1989-1991, hade köpt handsnidade figurer i Betlehem vid en resa till Israel. Det var en gåva till Bjärtrå, Ytterlännäs, Styrnäs och Dals församlingar och de används varje jul än idag. I Bjärtrå fick barnen hjälpas åt att ställa figurerna vid stallet.

Elsy tror att julottan också funnits i Bjärtrå i alla tider. Innan eluppvärmningen kom fanns det en kamin i kyrkan, så det var aldrig kallt. Hon tycker dock att stämningen förändrats då julottan numera firas när det inte längre är mörkt ute.

I Bjärtrå hölls också julspel i kyrkan så länge skolan fanns kvar och i många år i nutid dramatiserades berättelsen om Papa Panov i Bjärtrå kyrka varje trettondagsafton. Traditioner kommer och går.

Firar jul 7 januari

Text: David Tosteberg. Foto: Privat

Julen firas på olika sätt. Zersenay Fitsum, präst i den eritreanskortodoxa församlingen Santa Maria i Kramfors, berättar att julen firas den 7 januari, men vart fjärde år, på evangelisten Johannes år, blir det den 6 januari. Innan dess infaller Profeternas fasta i 43 dagar då man minns hur profeterna (Jesaja, Sakarja m fl) längtade efter Guds utlovade räddning. Under fastan avstår man från vissa typer av mat, enkelt uttryckt allt protein såsom kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. När sedan julen kommer är man först i kyrkan under natten och sjunger, läser evangeliernas berättelser och ber. Sedan går man hem och slaktar (om man har) ett lamm, en get eller en ko och ställer till fest.

- Vi äter en speciell gröt också, som görs på vetemjöl.

Under jultiden bjuder man hem grannar och släktingar och försöker hjälpa dem som inte har så mycket mat eller kläder.

Lite som hur vi ger julklappar här i Sverige.

Björner Foto: Frida Helgesson

- Det vi saknar här är en egen kyrka att vara i och många saker som är svåra att få tag i härifrån.

Vilken gudstjänst ingår i din jultradition?

Text: Lars Parkman

Vår ”gudstjänsttätaste” högtidsdag är juldagen. Traditionellt firas tre mässor under juldagsdygnet: ”Änglarnas mässa” vid midnatt, ”herdarnas mässa” i gryningen och högmässan på förmiddagen.

Vi kan se hur det lever än idag! Många församlingar firar julnattsmässa då vi sjunger med änglarna ”Ära åt Gud i

höjden…”. I gryningen följer vi herdarna till stallet. Från min tid i Rättvik minns jag att man ville vara först vid Siljan att hylla barnet. Därför firas julottan redan kl 4 på morgonen!

Helgdagar börjar redan vid helgsmål, alltså kl 18 dagen innan. Därför har julaftonen fått en särskild ställning hos oss. På julaftonen börjar många familjer sitt julfirande med att delta i en samling

kring krubban eller ett julspel som dramatiserar julens berättelse.

Körerna har en intensiv tid under julen. De flesta inbjuder till julmusik eller konsert antingen dagarna innan jul eller i mellandagarna. Julsångerna är inte bara nostalgi utan de öppnar våra hjärtan för Guds födelse i oss!

Välkommen att fira jul i kyrkan!

Elsy

Dramatisering av den första julen startade i Ytterlännäs församling i början av 2000-talet. Varje år bjuds förskola–åk 3 i Bollstabruk och Nyland, in att komma till kyrkan för att resa tillbaka mer än 2000 år i tiden.

Barnen får träffa de vise männen som ska ut på en resa för att finna den nya konungen – Jesusbarnet, som den unga jungfru Maria ska få föda i Betlehem.

I julspelet leds barnen in i kyrkorummet och får möta Maria och Josef i Nasaret och ängeln som kom med budet att de skulle få uppdraget att föda Guds son. Barnen får även träffa kung Herodes som inte alls vill att en ny kung ska födas och inte vill barnet väl.

Efter en lång strapats till Betlehem får skolbarnen möta det nyfödda barnet i stallet, ängeln och de vise männen som lämnar sina fina gåvor till Josef och Maria för att hylla Jesusbarnet som vilar i krubban. Vi sjunger några julsånger tillsammans och efter det bjuds skolbarnen på fika i sockenstugan.

Det är mycket uppskattat av skolorna och de tackar gladeligen ja år efter år till att komma till kyrkan. Tradition sedan många år är också en julspelsgudstjänst i Ytterlännäs kyrka, dit alla är välkomna!

Text: Ann-Charlotte Agrell

Julspel

under 2000-talet

På film är julen magisk och skimrande, en tid då drömmar slår in och alla är lyckliga. I verkligheten kan julen innebära ångest. Vad göra när ekonomin kraschat, pga sjukdom eller annat?! Och ett försörjningsstöd som bara räcker till absoluta minimum. Kanske kan man få något extra i stöd.

Barnen som ringer till BRIS jourlinje (numret 116 111) beskriver inte heller en gnistrande och mysig jul. Istället handlar de samtalen om ensamhet, besvikelser och bråk i hemmet. Och organisationen Vit Jul säger att ca 15%(!) av alla barn påverkas negativt av att en förälder dricker för mycket alkohol.

Verkligheten har så olika ansikten. Men… Vad skulle hända om vi alla, var och en, började se oss om med frågan: ”Vem, utanför mitt livs bubbla, kan jag glädja i jultid?!” Kanske med vänlighet eller en hemlig julklapp? Delat julbord eller med en slant? Många bäckar små blir ju en stor å: Vilken glädje och så meningsfullt! Jesus sa: Det är saligare/lyckligare att ge än att få.

Text: Kristina Tosteberg

I skuggan av traditionernas glans

Foto:JosefnLundgren

Sångerna/psalmerna som hör julen till är många. Några har spritts över hela världen. England är nog det land som har flest julsånger. Under veckan före jul kan körer eller andra grupper gå från hus till hus i ett kvarter eller samhälle och sjunga julsånger, carols, det kallas att go caroling. En av de bäst kända sångerna är O come all ye faithful. Sångens tillkomst är omdiskuterad, ursprungligen på latin Adeste Fideles, och på svenska Dagen är kommen. Engelska julsånger har förutom i Europa, spritts i Afrika och Asien.

Frankrike har gett oss O helga natt (Cantique de Noel) och julsångernas julsång Stilla natt (Stille Nacht) kommer från Tyskland. Den finns översatt till mer än 300 språk.

Varför har vissa sånger erövrat världen? På grund av texten, musiken eller den stämning som sången skapar?

Har någon svensk julsång spritts över världen? Många psalmer/ sånger har översatts från svenska till språk i Etiopien och Abbé Voglers Hosianna, David Son översattes och trycktes i en sångbok på amhariska redan 1881 och sjungs fortfarande med glädje under adventstiden.

Text: Marianne Nilsson (mer om textförfattaren på sid 16)

Tomteverkstad i Styrnäs när julpysslet kom fram. Kyrkans Unga är och bowlar tillsammans på en av sina onsdagsträffar.

En kall och vacker stjärnklar adventskväll stod fullmånen över Bjärtrå kyrka.

Gemensam konfadag där de tre konfirmandgrupperna sammanstrålade. med aktivitet; stor uppblåst hoppbana (på bild), femkamp,

Glatt gäng från Gudmundrå kyrkokör på körresa till Stockholm och Hedvig Eleonora kyrka.

Station på Gudmundrå kyrkogård vid allhelgona. Här i ett tält pyntat med ljusslinga fick barnen bl.a. dekorera gravljus.

sammanstrålade. En rolig dag fylld femkamp, grillning, popcornmaskin mm.

Lea Kinnunen välkomnades som ny kyrkvärd första advent i Torsåkers kyrka. Mats Westin ordf i Torsåkers församlingsråd överlämnar en gåva.

En lördag i november ordnades utbildning för kyrkvärdar, förtroendevalda och vaktmästare. Här möts vi i vapenhuset i Gudmundrå kyrka.

Foto: Annica Strindin, Ann-Charlotte Agrell, Eva Nilsson, Terhi Saarela, Jonny Fritz

Minior och juniorer tillsammans med ledare Monika, på en träff i församlingsgården i Kramfors.

Fikastund i samband med babysången i Dals sockenstuga. Vigsel i Ytterlännäs gamla kyrka i september.

Barn i Vibyggerå samlade runt ett bord för att dekorera gravljus vid allhelgona.

Finskt julfirande

Terhi Saarela och Jeanette Öhlén har två saker gemensamt (minst). De är våra två nyaste medarbetare i församlingsverksamheten och uppvuxna med julfirande från grannlandet i öst.

Text: Terhi Saarela, Jeanette Öhlén

Foto: Johannes Frandsen/Ikon, Gustaf Hellsing/Ikon, Terhi Saarela, Jeanette Öhlén

Jeanette:

Min jul har haft många inslag från mors uppväxt i Finland under 1960- till 70-tal. Så vi börjar där. Min kära mamma har berättat att traditionerna hon främst tog med sig var förberedelserna inför den 24:e december. Det var även viktigt att ta del av julfriden som utlystes från Åbo varje år. Detta görs fortfarande och SVT direktsänder den kl. 11 på julafton. Vilka var förberedelserna? Dagarna innan jul skulle det storstädas. Två gånger om året gjordes denna enorma städning, till jul och till midsommar. Alla vrån putsades. När städningen var till ända blev bakningen och matlagningen huvudattraktionerna. Förråd, kyl och frys fylldes. Det bakades bland annat finska julstjärnor med plommon, moster Hannas småkakor (Hannatätin kakkuja), pepparkakor och skedkakor (lusikkaleipiä), karelska piroger, den ena med risfyllning och den andra med potatis. Mat som tillagades var morotslåda, kålrotslåda, leverlåda och sedan var ”imellettyä perunalaattikko” en specialare under mammas uppväxt. Finländare från södra Finland kanske känner igen detta, ett jäst potatismos som tillagas under 2 dagar och smakar lite sött. Karelsk gryta serverades också på julbordet, en slags köttgryta. Lutfisken var viktig men även plommonoch fruktkrämen som gjordes till risgrynsgröten!

På själva julafton vaknade de tidigt för att hinna med allt till kl. 12 när julfriden skulle utlysas. Det tvättades golv

och lades på nyskakade mattor, julgranen hämtades in från skogen och pyntades. Sedan ordnades det sista med maten. När klockan blev tolv skulle det inte fixas mer, man samlades för att insupa julfriden som spreds genom televisionen eller radion till nationen, ”Turku julistaa joulurauhan”. Julfirandet var nu i gång och var det dags att ta en julbastu! När man på kvällen skulle äta julbord, lästes julevangeliet innan. Julfirandena under min uppväxt var en blandad kompott av finska och svenska inslag, eftersom mamma blandade traditionerna. Det jag mest kommer ihåg är den stora städningen och förberedelserna av mat och bakning. Mamma var som en virvelvind ända fram tills att Kalle Anka börjades visas på tv. Efter Kalle Anka njöt vi av julmiddagen och efter det började julfriden hemma hos oss!

Terhi:

När jag var liten hängde vi alltid upp orangea julstjärnor gjorda av papper i våra fönster till advent. Skenet där hemma blev gyllene och magiskt på något sätt. Pappa högg alltid julgranen själv i skogen (med eller utan lov…) och känslan i magen var varm och förväntansfull. Jag minns att vi pysslade och gjorde smällkarameller och pappershjärtan

att hänga i granen. Julgranskulorna var av glas och vi var tvungna att vara så försiktiga med dem när granen pyntades minns jag och sorgen blev stor när någon kula gick i kras. Lättare var det med kulorna som var täckta med tunn, tunn tråd som skimrade vackert i de levande ljusen i granen.

Så såg nog julen ut i de flesta hem runt omkring mig kan jag tänka, även om min bästa vän Helenas familj alltid hade en jul-tall…

När det gäller maten såg det nog inte riktigt likadant ut. Min mamma lagade, förutom julskinka, alltid de obligatoriska ”lådorna”. Tre olika varianter; leverlåda, morotslåda och kålrotslåda. Leverlådan ratades av oss barn medan min favorit var kålrotslådan och min bror föredrog morotslådan. Och så är det fortfarande, alla dessa år senare. Men precis som hemma hos Jeanette bakades det! Julstjärnorna är ju ett gudomligt minne! Mamma gjorde dem både som stjärnor och som halvmånar ibland.

En annan tradition som jag tagit med mig till min egen familj och mina barn är att baka karelska piroger till jul, det är ett måste för oss. När den doften sprider sig i köket under baket vet vi att snart är det jul.

Och sist men inte minst, hör jag sången ”Joulupuu on rakennettu” så färdas jag tillbaka i tiden och minns hur julen kändes på riktigt.

Eftersom vi gärna vill dela med oss av den vackra texten kommer här en julgåva från oss båda till er alla.

Lyssna på "Joulupuu on rakennetu" genom att scanna QRkoden med mobilkamera.

Joulupuu on rakennetu, joulu on jo ovella. Namusia ripustettu ompi kuusen oksilla.

Kuusen pienet kyntiläsiet valaisevat kauniisti. Ympärilla lapsukaiset lulelevat sulosti.

Kiitos sulle, Jeesuksemme, kallis Vapahtajamme, kun sä tulit vieraaksemme, paras joululahjamme. Tullessasi toit sä valon, lahjat rikkaat, runsahat. Autuuden ja anteeks´annon, kaikki taivaan tavarat. Anna, Jeesus, Henkes valon, jälleen loistaa sieluumme, sytytellä uskon palon. Siunaa, Jeesus, joulumme.”

Eftersom vi gärna vill dela med oss av den vackra texten kommer här en julgåva från oss båda till er alla, sångens text fritt översatt till svenska:

Julgranen är pyntad, julen står för dörren. Godsaker pryder granens grenar.

Ljusen i granen glittrar vackert. Runt omkring den sjunger barnen rart.

Tack Jesus, vår dyrbare Frälsare, att du kom som vår gäst, den bästa julgåvan.

Du kom med ljuset och gåvor i överflöd. Salighet och förlåtelse, alla himmelska ting.

Ge oss Jesus, din andes ljus, att åter lysa i vår själ och tända trons låga. Välsigna, Jesus, vår jul.

Barnkörresa till Soul Children festival

För första gången efter pandemin samlades Soul Childrenfamiljen igen på norra Europas största körfestival för barn- och ungdom. En av körerna på plats var Nordingrå Soul Children.

Barn, föräldrar och ledare, totalt 14 personer, utgjorde en grupp som tillsammans verkligen fick leva årets tema: ”We are family”. Vi hjälptes åt med allt i det stora och det lilla, både under den långa tiden av förberedelser, under resan och under själva festivalen.

Att få delta i festivalen ger massor av inspiration för både ledare och deltagare. Att lära sångteknik, få en större repertoar och sjunga i en kör bestående av 1600 sångare är en superkul upplevelse och erfarenhet att ha med sig.

Arenan Oslo Spectrum, i centrala Oslo, fylldes i tre dagar av kick-offparty, morgonsamlingar, övningar och konserter. Hela arrangemanget var otroligt proffsigt och välordnat med teknik, filmer, ljud, ljus och fantastiska artister, inte minst Oslos egna körer.

Övningspassen var långa och krävande och resulterade i två stora framträdanden; Soul Church Concert (bild 1) och utomhuskonsert på Universitetsplassen (bild 2), dit alla körer tågade längs Karl Johann från Spectrum. Bland artisterna som uppträdde med barnen kan nämnas Blåsemafiaen (NO), LinD (S), Chip Kendall (UK), Samuel Ljungblahd (S), Jesus Loves Electro (N) och Lurine Cato (UK).

Överlag imponerades vi av arrangörernas energi och glädje, men också deras ständiga påminnelser om allas lika värde. Det blev en helg med mycket folk, många möten och hög musik. Vi har blivit berörda, inspirerade, utmanade och har fått en hel del att fundera över. Vi har hört flera olika språk och även om vi inte riktigt förstått allt så kan man ändå mötas i sångglädje. Barnen sammanfattar det hela med roligt, spännande och jobbigt.

Vi är tacksamma att vi kunde åka på denna resa - det var en fantastisk upplevelse!

Barn och ledare från Nordingrå reste under hösten till Oslo för en sprakande barnkörfestival.

Text & foto: Miriam Hägerlind, Cecilia Parkman

"Julen är bäst!"

Här är Erik Malmehed, glad och trogen gudstjänstbesökare, som älskar sport men också att sjunga julsånger.

Text: David Tosteberg

Foto: David Tostberg, Elisabeth Öhman

TJENA! Rösten är stark, kroppen reslig och kraftfull. Kanske kan man bli lite rädd om man inte känner honom. Fast bara tills man ser det varma leendet och de glittrande ögonen. Och förresten verkar han redan känna väldigt många, Erik Malmehed.

I söndagens gudstjänst i Gudmundrå är han nästan en självklarhet. Med långa kliv och svikt i steget kommer han troget vecka efter vecka. Ibland får han en specifik uppgift när han kommer, ibland inte. Det kan handla om att bära fram bröd eller vin till altarbordet, hänga upp törnekronan på korset på Långfredagen eller något annat.

- Det är roligast att hälla upp vinet. Det är viktigt. Och lite svårt med locket på kannan.

Så, vad får honom att avstå från TV-soffan framför Vinterstudion på söndagsmorgonen och istället trotsa vädret för att ta sig till kyrkan? Erik är ju väldigt sportintresserad.

- Jag måste ju tänka på Gud! Och träffa folk. Alla jag känner.

Det första svaret kommer helt utan betänketid. Det andra kommer en stund senare. Att gudstjänsten hör ihop med att möta Gud är helt givet.

- Gud hjälper mig och pratar med mig när jag säger något.

Erik fyllde 50 nu i höst och har vid det här laget decennier av erfarenhet av Gudmundrå församling. Han har nästan bokstavligt vuxit upp i kyrkbänken.

- Jag var jättebusig! Det var konstigt i kyrkan då. Inte som nu!

Vi delar den där bakgrunden, Erik och jag, att ha en pappa som är präst

(kyrkoherde dessutom). Men när jag antyder att det kanske inte alltid är så bekvämt, att som barn ha församlingens blickar på sig, så slår Erik ifrån sig bestämt.

- Det var bra! Pappa är bra! Det var inget jobbigt alls!

Hemma har Erik läst i sin Bibel. Berättelsen om Den förlorade sonen är en favorit. Den pratade de om på konfirmationen också, minns han. Men varför Jesus blev så arg på de som köpte och sålde i templet förstår han inte riktigt. Välte borden och allting. Varför gjorde han så?

Det finns många saker under året som Erik absolut inte vill missa: Adventsauktionen hör dit, liksom Rullatorrallyt i augusti, men allra mest är det kring jul och påsk. Julgröten för församlingens alla medarbetare (anställda, förtroendevalda och ideella), julaftonens Gemensamma julfirande och så Påskvandringen med dramatiseringen av hela berättelsen om korset och den tomma graven.

- Julen är bäst! Jag älskar att sjunga julsånger! Stilla natt är min favoritpsalm. Men Påskvandringen missar jag aldrig. Fast man får skynda sig så man får en stol att sitta på.

Min sista fråga handlar om MoDo och hur de ligger till i tabellen. Jag får veta att de leder HockeyAllsvenskan och att det finns gott hopp om att de ska ta sig tillbaka upp i SHL.

Men jag håller med min vän Erik. Det finns faktiskt viktigare saker än sport. Gud först och främst, men också vi andra. Folket. Oss kan man också längta efter på söndagsmorgnar.

Gud hjälper mig och pratar med mig

Erik (2:a fr. höger) var funktionär vid årets RullatorRally. Foto taget efter diplomceremonin.

Döpta, konfirmerade, vigda, avlidna medlemmar

DÖPTA

Gudmundrå

2022 09 11 Floke Larsson

2022 10 22 Leo Wilhelmsen

2022 12 10 Sam Strömberg Norlin

Ullånger 2022 11 12 Lilly Öberg Vikner

Vibyggerå

2022 11 19 Elvis Ottosson

Ytterlännäs 2022 11 13 Melker Gradin

KONFIRMERADE

Bjärtrå 2022 11 13 Jonny Fritz

Gudmundrå

2022 10 16 Tobias Kolehmainen

VIGDA

Gudmundrå

2022 10 15 Emma Dexell Oskar Viklund

Styrnäs

2022 09 24 Anna Ulrika Hallin Björn Arkad

AVLIDNA

Bjärtrå

2022 11 03 Gudrun Marianne Nordstrand

Gudmundrå

2022 09 19 Ann Sofi Linnéa Nordin

2022 09 19 Evy Maj Britt Sjöblom

2022 09 24 Sven Erik Norberg

2022 09 27 Per Arne Olsson

2022 09 27 Ingrid Gunnel Birgitta Hellström

2022 10 00 Monica Margareta Westerlund

2022 10 02 Kerstin Viola Edman

2022 10 06 Laila Inger Birgitta Johansson

2022 10 07 Gunn Britt Öhman

2022 10 11 Siv Agnes Kristina Östlund

2022 10 12 Ulla Lovisa Larsson

2022 10 21 Irma Anneli Nordh

2022 10 21 Tea Anita Källberg

2022 10 27 Leif Sune Eriksson

2022 10 28 Per Rikard Melin

2022 11 03 Mona Högberg

2022 11 03 Ulla Dahlén

2022 11 07 Helmi Sahlin

2022 11 08 Rut Ingeborg Edström

2022 11 11 Kerstin Lenz Jensen

Nordingrå 2022 10 19 Hugo Johannes Lundström

Nora-Skog

2022 10 25 Bengt Wilhelm Hedquist

2022 10 29 Bengt Sune Nordlander

2022 11 15 Ingrid Marianne Jonsson

Styrnäs

2022 10 19 Rolf Tore Adolf Niva

Ullånger

2022 09 18 Birgit Linnéa Norman 2022 09 24 Ulf Simon Forsberg

2022 10 08 Barbro Eveline Wångby 2022 10 15 Ulla Margareta Wikman 2022 10 28 Erik Folke Vigren

2022 11 17 Zeynep Koyuncu Solmus

Vibyggerå

2022 09 13 Dan Ivar Brodin

2022 09 18 Eva Kristina Bäckström

2022 10 15 Kerstin Margareta Vedin

2022 11 09 Nils Per Göran Wiberg

2022 11 13 Olof Sören Nordin

Ytterlännäs

2022 09 05 Kerstin Ulla Hildegard Edstrand 2022 09 29 Björn Kenneth Schill

2022 10 03 Hilkka Ritva Kaarina Puskala 2022 11 02 Kjell Andreas Nylander

2022 11 18 Maud Vivi Margareta Söderberg

1. Firade 2 juni. Fr.v: Ulla Åman, Stig Näslund, Ingemar Persson, Ingrid Eriksson, Gunnar Sonesson.

2. Firade 15 november. Fr.v: Gunilla Hägglund, Bosse Lund, Karin Alsén, Gertrud Sundin, Margit Ulander, Anders Nyberg, Sture Melin, Alice Melin, Lennart Thylander.

3. Firade 25 oktober. Fr.v: Kerstin Sonesson, Sture Viberg, Marianne Viberg, Kerstin Brander, Ulla Edström, Åsa Vallin, Gunilla Alex, Ulla Eames, Svea Larsson.

Foto: Lars-Åke Wennstig

En dold skatt från 1400-talet

Ett liturgiskt plagg bevarat genom århundraden utgör en dyrbar och något dold kyrkskatt.

Text

& foto: Sven Palmquist

Vissa skatter i kyrkan ter sig gömda och lite hemliga, eftersom få vet om dem.

En sådan skatt ska vi här upptäcka. I sakristian i Ytterlännäs nya kyrka finns ett skåp som gömmer en hemlighet som få har sett eller hört talas om. När vi sakta öppnar den lite tröga glasdörren så ser vi den. Det är en gammal mässhake som hänger där i skåpet. Skyddad från omgivningen för att inte bli förstörd.

Mässhaken har varit röd och blå men färgerna är slitna och lite grånade. Det står 1753 på mässhaken men stommen till den är från 1400-talet, som lagades och ”moderniserades” under 1700-talet.

På mässhaken finns det många fina broderier med pärlor och en broderad bild av Maria och det lilla Jesusbarnet. Vi känner igen bilden - det är en bild av den madonnaskulptur som blev skänkt till Ytterlännäs gamla kyrka av ärkebiskop Jakob Ulfsson Örnfot, under hans visitation 1507.

I de blå fälten ser vi broderade änglar

och så här i juletid kan vi föreställa oss att de flyger runt och sjunger i julnatten: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

Tyvärr vet vi inte var mässhaken ursprungligen är tillverkad men troligen är den av tyskt ursprung och mycket dyrbar. Den är förmodligen skänkt till församlingen vid firandet av någon stor begivenhet. En teori skulle kunna vara att den skänktes i samband med att Ytterlännäs församling upptogs i Torsåkers pastorat under 1400-talet.

1753 återinvigdes Ytterlännäs gamla kyrka efter en omfattande restaurering där man bla hade gjort kyrkan ljusare genom att sätta in större fönster och kalkat över väggmålningarna mm. Till denna stora begivenhet hade man även restaurerat den gamla mässhaken till det utseende som vi ser idag.

Vi är glada över att denna något dolda skatt fortfarande finns bevarad och kan öppna dörren till historien om kyrkans och församlingens tro och liv.

Kyrkskatten

"Det står 1753 på mässhaken men stommen till den är från 1400-talet

SNA-

BÖNESTÄLLEN STYR BIDEN

NING

TONSLÄKTE VISKAS FIGUR RENAR DISNEYS ORM

RIKSTELEFON DOTTERSVULSTER

VERKTYG GÅRDSPLAN

HAR BJÄRTRÅ I KUB

Skicka in - Vi drar 3 + 1 vinnare bland korrekta lösningar & bildsvar. Skicka in senast 28/2 via post; Jättestag. 13, 872 34 Kramfors, eller mejla fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

Senaste korsordet - Av inkomna var 85% korrekta. Grattis till våra vinnare från förra numret! Korsord: Urszula Halvarsson (Söråker), Lena Fälldin (Bollstabruk), Staffan Sjölund (Kramfors). Bildfråga: Åke Walberg (Nyland). Vinsten i form av något läsvärt & rättvisemärkt choklad kommer att skickas till er.

Namn: Adress: Ort:

VÅR HJÄLPORGANISATION

FRUKTDRYCK NYHETSBYRÅ DIREKTIV HAR BARSTA LUGN ADVENT FÖR ÅTER GÖR SÅR IBLAND DRAMATEN

TIDIG DELIKATESS HÄST

BELA KORT EXAMEN

LÄGE PROFET RIKT-

FÖR HOPSÄTTNING

HAR GUDMUNDRÅ

JURIDISK KANSLER VÄGBOK -STAV

HUND HAR KYRKA UPPSYN DRIVMEDEL DEL I MÅL

KALLE I GRANNLANDS SERIE

FOTOGRAFJOBB TAS OFTA MED RESON

BESLAG ÖBOR PÅ BILPLATS

PRÄST I GT LUTETIUM

APOSTEL SKAPA TUNN SKIVA

LAR VAPEN MED 4 VANLIG BIL

MÅLARE RYMDHUND

NYARE PC-DISK

STAD I ZAMBIA BESÖKS I JUL

HÄLLA UT SITTS PÅ OCH STÅS I

GARVMEDEL SPÅR JUL OCH PÅSK

PÅ KUVERT BIBELMAN

HASSE I RUTAN FÖR HELIG SALO HINDRAR SIKT SKER I BRANT

BIBELMAN KORT MÅTT

IN GREYS DRYCK TÄVLING FÖRKASTAD KORT MILITÄRVAPEN ÄR SKYMD FRÅN GATAN NATRIUM

DÅLIGA FILMER VILL FRIARE HÖRA BETYG Kramfors Amenvisst mall 17 x 16 Arial 6 pkt, lösning Times Roman 18 pkt

Korsordsmakare: Anders Nordmark

KLURIGHETER - KORSORD & BILDFRÅGA VILKEN VY!?

Var i vår vackra bygd är detta foto taget?

Skicka in din gissning:

Rätt svar förra numret: Rotsidan Foto: Terhi Saarela

Foto: Kristin Lidell/Ikon NR 4 2022 AMENVISST 15

Med hj♥rta för församlingen

”Tillsammans med andra blir det så mycket roligare”

Text & foto: Lars Parkman

Marianne Nilsson ursprungligen från Själand är en eldsjäl i Nordingrå församling. Efter ett spännande yrkesliv som lärare och musiker med sammanlagt 18 år i missionstjänst i Etiopien, där hon var med och utvecklade den inhemska kyrkomusiken, återvände hon till hembygden 2002 och avslutade sin aktiva tjänst som kantor i församlingen. Fortfarande rycker hon in när det behövs på orgelpallen. I olika konstellationer bidrar hon till det rika musiklivet i Nordingrå. Hon har lett pensionärskör och spelar med i Psalmorkestern. Tillsammans med kollegan Bruno Sjölander får hon hela församlingen att sjunga i allsångskör. Med hjärta både i kyrkoförsamlingen och i EFS´ missionsförening bidrar hon aktivt till det goda kyrkliga samarbete som finns i bygden.

När flyktingarna kom 2015 organiserade Marianne som gammal SFIlärare den frivilliga svenskundervisningen tillsammans med många andra engagerade församlingsbor.

Med början i en studiecirkel som började sortera nordingråprofilen Emil Nordenmarks efterlämnade foton och skrifter växte en omfattande bokproduktion fram under Mariannes redaktörskap. Nordingråhistoria, berättelser, sånger, dikter, prästporträtt och missionärsbiografier samt inte minst nordingråmålet har dokumenterats och räddats till eftervärlden!

När jag frågar Marianne vad som är hennes drivkraft, svarar hon: - Engagemanget bottnar i en vilja att få bygga upp något och göra världen lite bättre. När man kan göra det tillsammans med andra blir det så mycket roligare och berikande. När jag arbetade i Etiopien fanns mycket av fattigdom och elände, men det koncentrerade man sig inte på för genom kyrkans arbete var vi med om att motarbeta problemen och bygga upp något bättre.

Vill du också engagera dig i en församling?

Prata med andra som redan är engagerade (kanske du känner någon?).

De hjälper gärna till, om du också vill vara med. Eller använd någon av de anställda som bollplank för att hamna rätt. Välkommen med!

BÖNE SV��RET

Har haft hjärtarytmi sen förra hösten, har korrigerat viss medicin lagt om kost och utökat promenader för att det ska bli bättre vilket det även blivit. Men inte helt bra då det gärna vill komma kvällstid när jag ska sova. Har även fått förbön mot detta där de talade ut att pulsen ska bli normal. Häromkvällen, rätt sent kände jag mig manad att kliva upp då "pulsen bråkade". Sträckte upp mina händer mot Himlen och då plötsligt kom starka varma "elektriska" strömmar genom hela kroppen, fysiskt kännbara!

Det var Helig Andes kraft, jag bara stod tyst blundade och tog emot. När jag efter en stund la mig igen var pulsen normal! Har gjort ett ultraljud på hjärtat som är fullt friskt, men överläkaren sa att om arytmin fortsätter kan de operera, ärra nerven till hjärtat som sänder fel signaler.

Nu har Bästa Pappa Gud gripit in och fixat det istället och enormt tacksam är jag för det. Så till dig som läser detta, Jesus vill även förvandla ditt liv. Därav detta vittnesbörd.

Hälsningar från en 60+

Tack Gud för att du hör vår bön och möter oss med kärlek!

Har du ett bönesvar att dela?

Skriv via mejl till diakon Kristina: kristina.tosteberg@svenskakyrkan.se