Page 1

NR 3 - 2012

Fjärde generationen

Johansson gör entré

Älvsbyhus satsar

på digitala medier Äventyrliga hustransporter i Norge

God Jul & Gott Nytt År Tomtens betydelse för villaköparna


VD:n har ordet Nu kan vi snart summera ännu ett år och konstatera att vi fortsätter åt rätt håll. Vi har befunnit oss i en generationsväxling under några års tid nu och får i detta nummer lära känna några av de nyrekryteringar som gjorts under året. Med en tillverkningstakt om 19 hus/vecka så har vi hjälpt till att skapa ett hem åt fler än åttahundra nordiska familjer under året. På en fortsatt minskande hemmamarknad har våra marknadsandelar ökat ytterligare och vi befäster glädjande nog positionen som svenska folkets favorithus för trettonde året i följd. Vi ser även ökade marknadsandelar på våra exportmarknader. I Finland byggs det nästan tre gånger så mycket småhus som i Sverige och vi kommer under detta år upp i närmare 300 försäljningar. Hos våra grannar i väst byggs det ungefär dubbelt så mycket småhus som i Sverige och vårt norska dotterbolag med säte i Moss, kommer för andra året i följd att slå försäljningsrekord med närmare 250 försäljningar från Trondheim och söderut. Med en kraftigt ökad produktionskapacitet som byggts upp under en intensiv 10-årsperiod mellan 1998 och 2008, har vi genom våra etableringar i Bjärnum, Kauhajoki och Vålberg, skapat ett gyllene tillfälle att kunna öka leveranstakten när marknaden vänder uppåt igen.

Våra ambitioner är att även under 2013 bibehålla samma produktionstakt som innevarande år samt spänna bågen ytterligare i vår försäljningsbudget. Låt oss alla inom Älvsbyhuskoncernen fortsätta agera ambassadörer för omvärlden på samma sätt som i bolagets vision, där vi säger att; ”Våra nöjda kunder blir goda ambassadörer som stärker vårt varumärke ytterligare” Viljan att få göra gott kommer ofta upp vid juletider, känns extra bra att vi under hela året samarbetat med Rädda Barnen i Sverige, Finland och Norge. Läs mer om detta i en av artiklarna. Jag vill passa på att tacka alla för ett bra år och önska alla en God jul och ett riktigt bra 2013!

Toimitusjohtajan puheenvuoro Pian voimme taas tehdä yhteenvetoa vielä yhdestä vuodesta ja todeta, että olemme menossa oikeaan suuntaan. Yritys on viime vuosina käynyt läpi sukupolvenvaihdosta, ja saamme tässä numerossa tavata joitakin kuluneen vuoden aikana yrityksessä aloittaneita uusia työntekijöitä.

loistavat edellytykset toimitustahdin lisäämiseksi markkinoiden taas kääntyessä nousuun. Tavoitteenamme on säilyttää sama tuotantotahti myös ensi vuonna ja kiristää myyntibudjettimme jousta vielä entisestään.

Valmistaessamme 19 taloa viikossa olemme auttaneet vuoden aikana luomaan kodin yli 800 pohjoismaalaiselle perheelle. Olemme lisänneet markkinaosuuksiamme supistuvilla kotimarkkinoilla ja, ilahduttavaa kyllä, lujittaneet asemaamme ruotsalaisten suosikkitalona jo kolmantenatoista vuonna peräkkäin. Näemme markkinaosuuksiemme lisääntyvän myös vientimarkkinoilla.

Jatkakaamme kaikki Älvsbyhus-konsernin työntekijät lähettiläinä muille yhtiön vision mukaisesti: ”Tyytyväisistä asiakkaistamme tulee hyviä lähettiläitä, jotka vahvistavat tavaramerkkiämme entisestään.” Hyvät teot nousevat esiin usein juuri joulun alla. Niinpä tuntuukin erityisen hyvältä todeta, että olemme toimineet yhteistyössä Pelastakaa Lapset -järjestön kanssa sekä Ruotsissa, Suomessa että Norjassa. Siitä voit lukea lisää lehdessä olevasta artikkelista.

Suomessa pientaloja rakennetaan lähes kolme kertaa enemmän kuin Ruotsissa, ja myymme tänä vuonna lähes 300 taloa. Läntisessä naapurissamme pientaloja rakennetaan noin kaksi kertaa enemmän kuin Ruotsissa, ja norjalainen tytäryhtiömme Mossissa rikkoo jo toisena vuonna peräkkäin myyntiennätyksensä myymällä lähes 250 taloa Trondheimista etelään. Olemme lisänneet tuotantokapasiteettiamme voimakkaasti intensiivisen vuosikymmenen 1998–2008 kuluessa. Bjärnumiin, Kauhajoelle ja Vålbergiin perustetut yksiköt ovat luoneet

2 - Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012

Haluan tässä yhteydessä kiittää teitä kaikkia hyvästä vuodesta ja toivottaa Hyvää Joulua ja Oikein Hyvää Uutta Vuotta 2013!


Blivande ingenjörer besökte Älvsbyhusfabriken i Bjärnum Älvsbyhus i Bjärnum väcker intresse bland blivande byggnadsingenjörer. Den 19 september fick fabriken i Skåne besök av 30 internationella studenter från Högskolan i Halmstad. De lyssnade alla intresserat när Simon Viklund berättade om tillverkningen av ytterväggar (bilden).

Krister tillbaka

för att stanna När personalchefen Lena Fernberg hörde av sig och frågade om han var intresserad av en tjänst tvekade inte Krister Eriksson en sekund att tacka ja. - Skönt att vara tillbaka på Älvsbyhus, tycker Krister som varit anställd på företaget två gånger tidigare. - Vi får hoppas på tredje gången gillt, säger Krister med ett skratt och berättar att han två gånger tidigare drabbats av uppsägning på grund av nedgången på den svenska villamarknaden.

Detta var inte första gången fabriken i Bjärnum hade internationellt besök. Studiebesöken hos Älvsbyhus verkar bli allt fler. En del av gästerna kanske blir framtida medarbetare. Andra goda ambassadörer och förhoppningsvis kunder. 

Rusk-igt glöd i dojan! Älvsbytalo i Kauhajoki spelade fotbollsmatch mot Isover. Den slutade 3-3. Men när det gällde vem som skjuter hårdast - då vann Älvsbytalos Jan-Erik Rusk.

len hårdast. Vann gjorde Jan-Erik Rusk, som även svarade för ett av målen i matchen.

Isover tillverkar och levererar husisolering till Älvsbytalo. Ett samarbete med gott resultat.

Dagen avslutades vänskapligt med bastu och mat. Först klockan 02:00 på natten var Älvsbytalos fotbollskrigare hemma igen. Bäst av allt var att ingen blev skadad. Inga sjukskrivningar alltså.

Men den 28 september ville Isover utmana Älvsbyhus - i en fotbollsmatch. Klockan 07:30 satte sig Älvsbytalos lag på bussen för en 4,5 timmars lång färd till Hyvinkää. Att resan satt i benen märktes till en början. Isover tog ledningen med 3-1 i första halvlek. Men efter paus kom Älvsbytalos ”dieselmaskiner” igång och kvitterade till 3-3. Matchen följdes av en skotttävling där en radar mätte vem som sparkade bol-

Längst fram på bilden syns Älvsbytalos målskyttar; från vänster, Jari Pitkäranta, Pauli Mäki-Mikkilä och Jan-Erik Rusk. Övriga i laget från vänster: Håkan Kroksjö, Jani Kallio, Esa Marttila, Seppo Kilpeläinen, Leif Bäckström, Mika Latva-Kurikka, Tommy Kroksjö, Heikki Tuomaala, Antti Hietikko och Arto Kuusisto. 

Senaste gången så sent som i februari detta år. Krister började då arbeta åt Stenvalls Trä i Sikfors. Men när en tjänst blev ledig på Älvsbyhus valde han att återvända. - Det här är perfekt. Jag bor i Älvsbyn och har cykelavstånd till ett jobb jag trivs med. Dessutom har vi ingen skiftgång vilket känns bra när man har småbarn, förklarar Krister som arbetar med ytterväggar. 

Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012 - 3


Älvsbyhus’ samarbete med

Rädda Barnen ger unga i Kenya en chans till utbildning

Genom projektet ”Alla till skolan” kan barn, som i vanliga fall inte har omfattats av grundundervisningen, med Rädda Barnens hjälp, och med bidrag från bland andra Älvsbyhus, börja skolan. Flickor samt barn med särskilda behov och andra barn som hör till minoritetsgrupper får med hjälp av projektet möjlighet att gå i skola.

Rädda Barnens stöd i skolorna har lett till grundförbättringar, som gör det lättare för rörelsehindrade barn att ta sig fram, exempelvis genom hinderfria skolgårdar och ramper. 55 skolor i länen Tharaka, Sabati och Vihiga är med i projektet. Uppskattningsvis 1800 funktionshindrade barn har direkt nytta av projektet. Det har av tradition funnits många hinder för de funktionshindrade barnens skolgång i Kenya. Specialskolorna ligger ofta långt borta och på grund av de långa skolvägarna kan barnen inte gå i skola. Också negativa attityder mot funktionshindrade kan sätta käppar i hjulet för skolgången. Människorna inom vårt projektområde har börjat förhålla sig positivare till barn med funktionshinder. Mängden funktionshindrade barn som inlett sin skolgång har under tre års tid ökat med cirka 40 procent i projektområdet. Amina är en femtonårig rörelsehindrad kenyansk flicka. År 2004 kunde hon inleda sin skolgång i Makobe skola, som stöds av Rädda Barnen. Amina bor i länet Kwale, där diskriminering av funktionshindrade barn är vanligt. För två år sedan blev också Amina tvungen att avbryta sin skolgång på grund av diskriminering. Lyckligtvis kämpade Aminas lärare envist för hennes sak, och nu går Amina i skolan igen. - Jag är tacksam mot min lärare, som fick mig tillbaka till skolan. Jag tycker väldigt mycket om att lära mig saker. Jag tycker om min lärare och mina klasskamrater, berättar Amina. Amina är en av de mest framgångsrika eleverna på sin klass. Hon vill fortsätta i gymnasiet och drömmer om att arbeta som lärare. Amina har också en speciell talang, som hon blir beundrad för; hon kan skriva dikter och sånger. Rädda Barnen har i Kenya främjat tanken om inklusiv undervisning, som omfattar alla barn. Organisationen gör det genom att bland annat utbilda lokala skolmyndigheter. I Rädda Barnens projektskolor riktas stor uppmärksamhet vid inlärningsmetoder, och lärarna uppmuntras att använda sig av barnvänliga undervisningsmetoder. Tack vare de här åtgärderna har agan i skolorna minskat.

4 - Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012

Till Aminas skola har Rädda Barnen skaffat undervisningsmaterial och läromedel. Där har vi också utbildat speciallärare. På bilden visar eleverna olika läromedel, som underlättar inlärningen. Dem har man skaffat med stöd av Rädda Barnen. Amina sitter i den främre raden, andra från vänster. 


Kaikki

oppimaan

Anna och Jari trivs i

Mäntsälä

Kaikki oppimaan -hankkeellaan Pelastakaa Lapset auttaa kouluun lapsia, jotka ovat perinteisesti jääneet perusopetuksen ulkopuolelle. Sen avulla tytöt sekä erityistarpeiset lapset ja muut vähemmistöryhmiin kuuluvat lapset saavat mahdollisuuden käydä koulua. Kouluihin on tehty tuellamme perusparannuksia, jotka helpottavat vammaisten lasten liikkumista. Niihin on muun muassa rakennettu esteettömiä koulupihoja ja ramppeja. Hankkeessa on mukana 55 koulua Tharakan läänistä sekä Sabatian ja Vihigan lääneistä. Hankkeesta hyötyy suoraan arviolta 1800 vammaista lasta.

Vammaisten lasten koulunkäynnille on perinteisesti ollut paljon esteitä Keniassa. Erityiskoulut sijaitsevat usein kaukana eivätkä lapset pitkien koulumatkojen vuoksi voi käydä koulua. Myös kielteiset asenteet vammaisia kohtaan saattavat estää koulunkäynnin. Hankealueellamme ihmiset ovat alkaneet asennoitua vammaisiin lapsiin myönteisemmin. Koulun aloittaneiden vammaisten lasten määrä on kohdealueella kasvanut noin 40 prosenttia kolmessa vuodessa. Amina on 15-vuotias liikuntavammainen kenialaistyttö, joka pääsi aloittamaan koulunkäynnin Pelastakaa Lasten tukemassa Makoben koulussa vuonna 2004. Amina asuu Kwalen läänissä, jossa vammaisten lasten syrjintä on tavallista. Kaksi vuotta sitten Aminakin joutui keskeyttämään koulunkäyntinsä syrjinnän vuoksi. Onneksi opettaja piti sitkeästi hänen puoltaan ja Amina pääsi jälleen kouluun. ”Olen kiitollinen opettajalleni siitä, että hän sai minut takaisin kouluun. Rakastan oppimista. Tykkään opettajastani ja luokkatovereistani.”, Amina kertoo. Amina on yksi parhaiten menestyvistä oppilaista luokallaan. Hän haluaa jatkaa lukioon ja haaveilee opettajan työstä. Aminalla on myös yksi erityistaito, jonka vuoksi häntä ihaillaan: hän osaa kirjoittaa runoja ja lauluja.

Pelastakaa Lapset on vienyt Keniassa eteenpäin ajatusta kaikki lapset mukaan ottavasta inklusiivisesta opetuksesta muun muassa kouluttamalla paikallisia opetusviranomaisia. Hankekouluissamme on kiinnitetty paljon huomiota oppimismenetelmiin ja opettajia on rohkaistu käyttämään lapsiystävällisiä opetusmenetelmiä. Ruumiillinen kuritus on näiden toimenpiteiden ansiosta vähentynyt. Aminan kouluun Pelastakaa Lapset on toimittanut opetus- ja oppimateriaaleja sekä kouluttanut siellä erityisopettajia. Kuvassa oppilaat esittelevät Pelastakaa Lasten tuella hankittuja, oppimista helpottavia välineitä. Amina on kuvassa alarivissä toinen vasemmalta. 

När Älvsbytalo öppnade nytt kontor i Mäntsälä flyttade paret Anna och Jari Pekkala till Finland efter drygt fem år på Älvsbyhus i Älvsbyn. - Jag började få hemlängtan. Så när chansen kom så nappade vi på erbjudandet, berättar Anna. Mäntsälä ligger sex mil norr om Helsingfors, mellan Lahti och den finska huvudstaden. Eller om så vill; mitt i Finlands hetaste husmarknad. - Läget är perfekt och det har varit spännande att få starta upp det nya kontoret, tycker Anna. På kontoret arbetar fyra personer. Utöver Anna och Jari är även nye regionchefen, Jarkko Ojala, och Älvsbytalos VVS-ansvarige, Teuvo Lystimäki, stationerade i Mäntsälä. I Älvsbyn arbetade både Anna och Jari på tekniska avdelningen där de färdigställde bygglovsritningar. I Mäntsälä har de ungefär samma uppgifter. Jari är kontaktperson för finska kunder och Älvsbytalos säljare. Han ritar även finska bygglovsritningar. Anna ritar också finska bygglovsritningar och har fått några nya arbetsuppgifter, bl.a. inom servicen. Hon har även kontaktansvar gentemot finska grundmontörer. Kontoret i Mäntsälä öppnade i februari 2012. 

Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012 - 5


Fjärde generationen

Johansson gör entré Hennes farfarsfar, Göran, grundade Älvsbyhus. Nu arbetar hon själv på företaget. - Det var ingenting jag planerat. Men en tjänst blev ledig och det känns roligt att få jobba i familjeföretaget, säger Jennifer Johansson, nybliven receptionist. Jennifer har en halvtidtidstjänst. Utöver att svara i telefon, ta emot kunder och besökare så arbetar hon med katalogutskick och många andra saker. - Roliga uppgifter. Det känns jättebra, tycker Jennifer, som är dotter till Älvsbyhus VD Kent Johansson.

Hon har tidigare sommarjobbat på företaget och hennes inträde i bolaget innebär att fjärde generationen Johansson tar plats på Älvsbyhus. Jennifer är också en riktig språkvirtuos. Hon behärskar spanska, engelska, franska, tyska och teckenspråk. Den kompetensen kan ju även komma till nytta när Älvsbyhus får internationella besökare. 

Jonas ny på

ekonomikontoret Jonas Berg är sedan i somras vikarierande ekonomiassistent på Älvsbyhus. - Ett väldigt inspirerande arbete. Älvsbyhus är ett stort och intressant företag så det finns mycket att lära, säger Jonas och berömmer sina kollegor. - Jag har jätteduktiga arbetskamrater. Själv är han uppväxt i Älvsbyn men bor sedan några år i Luleå. - Därför känner jag många som arbetar här. Jonas har studerat internationell ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Det kan komma till nytta, inte minst när prognoser för framtiden ska göras och händelser i omvärlden tolkas. - Det kan vara bra att förstå vad som händer på den ekonomiska fronten i Norge, Finland och övriga Europa, konstaterar Jonas som för många sportintresserade är ett känt ansikte eftersom han spelade fotboll med Älvsbyn så sent som den gångna säsongen. Han har även spelat med IFK Luleå. 

6 - Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012

Hallå där... ...Mats Lindlöf som fyller 50 år den 17 december.

Grattis i förskott! - Tackar! Hur firar du 50-årsdagen? - Jag förväntar mig ingenting speciellt. Vi ska ha ett partaj ett tag efter jul. Men i övrigt blir det nog lugnt. Vi får se vad som händer. Man orkar ju inte köra lika hårt i dag som i yngre år, svarar Mats med ett skratt. Kan det bli någonting längre fram? - Jag har haft tankar på en utlandsresa men vill inte resa bort över jul, men kanske senare, avslöjar Mats som arbetar med innertak, tapetsering och målning. 


Efter 33 år

stämplar Esko ut I drygt 33 år har Esko Lastumäki arbetat på Älvsbyhus. Men i december fyller han 65 år och går i pension. - Åren har gått fort, säger Esko. Han är född och uppväxt tillsammans med två bröder i Liminka utanför Uleåborg. Hans pappa var egenföretagare och mångsysslare som bland annat reparerade mopeder och cyklar. - Men jag och min äldre bror hamnade i Sverige och träbranschen. Kanske passande eftersom Lastumäki betyder spånbacken på svenska, berättar Esko. Den 6 oktober 1979 började han på Älvsbyhus. Där har han trivts. - Så måste det vara eftersom jag blivit kvar här så länge.

Vad Esko ska göra som pensionär har han inte funderat så mycket över. - Nej, jag har aldrig tidigare varit pensionär. Vi får se vad det blir. Man vet ju inte alltid vad som händer, förklarar Esko och berättar att det senaste året varit smärtsamt. Hans fru gick bort i vintras. - Det ändrar filmens handling. Vi hade ju tänkt pyssla om varandra på ålderns höst. Trösten är hans tre barn, två söner och en dotter, plus barnbarn. - Jag får hjälpa dem och de hjälper mig. Mina söner har ju var sin kåk så det finns säkert saker att göra. 

”Stor utmaning att börja här” Som ung var han en talangfull skidåkare. Nu ska Jonas Ögren staka ut den ekonomiska färdriktningen för Älvsbyhus. Ögren är koncernens nye ekonomichef. - Älvsbyhus är ett känt och anrikt företag i Norden. Det är en stor utmaning att börja här, säger Jonas som bytt lastbilar, traktorer och grävmaskiner mot hustillverkning. Jonas Ögren bor med sin sambo och 2,5-åriga dotter i Sävast utanför Boden. Han kommer från en tjänst som redovisningsekonom åt entreprenösjätten BDX där han arbetade på huvudkontoret i Luleå. - Jag bytte väderstreck. Nu pendlar jag åt andra hållet (skratt). Från Boden till Älvsbyn. Några problem att aklimatisera sig har han inte. - Nej, jag kan ju språket (pitebondskan) någorlunda. Min mor har sin rötter här och min moster bor här i närheten, i Hällan.

Hans moster är inte vem som helst. Hon heter Helena Öhlund och övertar kommunalrådsposten i Älvsbyn efter nyår. När Jonas såg att Älvsbyhus sökte ny ekonomichef väcktes hans intresse. - Det är ett stort, välkänt och välskött företag. Dessutom är det första gången jag arbetar åt ett företag som säljer en produkt, inte tjänster. Det är en krydda som gör det hela lite spännande och nytt. Som ung var Jonas en lovande skidåkare och pluggade på skidgymnasiet i Gällivare. Tyvärr satte skador stopp för en fortsatt karriär i skidspåren. Men idrottsintresset är starkt och då lär den nye ekonomichefen trivas som fisken i vattnet tillsammans med företagsledning och styrelse där alla är sportnördar i varierande grad. 

Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012 - 7


Älvsbyhus satsar

på digitala medier Älvsbyhus har tagit steget ut i sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och LinkedIn. - Mediasamhället förändras. I dag sker kommunikationen till stor del via Internet. Nu är det våra kunder som till stor del bär vårt varumärke via diskussioner på exempelvis Facebook, säger Elisabeth Ennefors, kommunikationschef på Älvsbyhus. Satsningen smögs igång redan 2011. - Men i höstas sjösatte vi en rejäl satsning och i oktober lanserades vår svenska Facebook-sida, berättar Elisabeth. Facebook redovisade nyligen över en miljard användare per månad. Elisabeth berättar att beslut om satsningen tagits av bolagets ledningsgrupp. Satsningen på digitala medier omfattar alla tre länder där Älvsbyhus är verksamma; Sverige, Finland och Norge. - Vi är väl försedda med olika kanaler där befintliga och potentiella kunder bjuds på små nyheter, roliga tips och en stor dos inspiration. Via Facebook och bloggar kan de utbyta erfarenheter och få frågor besvarade. Det känns väldigt bra att skapa forum där

Älvsbyhus nummer 36 000 På sensommaren lämnade hus nummer 36 000 fabriken i Älvsbyn med destination Gällivare. En villa av modellen Idun. Därmed är ytterligare en milstolpe i Älvsbyhus historia passerad. Nu bor alltså 36 000 familjer i Älvsbyhus runt om i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Nr 34 000 såldes till en norsk kund, nr 35 000 till en finsk (åländsk) kund och nu nr 36 000 till en svensk kund. 

8 - Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012

våra kunder ges möjlighet att kommunicera med varandra och med oss. - Det är också mycket viktigt att vi finns ute på internet och bemöter kommentarer och inlägg som finns om bolaget, såväl positiva som negativa. Älvsbyhus har också en egen blogg som sköts av Elisabeth Ennefors. - Men vi länkar även till bloggar som drivs av nöjda kunder som är goda ambassadörer. Susann Lejon arbetar som extra resurs för just utvecklingen av sociala media. - Hon är väldigt intresserad av kommunikationsfrågor och mycket kompetent, berömmer Elisabeth. Susann är tillika delägare och styrelseledamot i Älvsbyhus.

Jarkko ny regionchef Jarkko Ojala är sedan mitten av augusti Älvsbytalos nye regionchef i södra Finland. Han arbetar från det nya kontoret i Mäntsäla. Ojala är en känd profil inom Älvsbytalo där han under många år arbetat som underentreprenör med husmonteringar och service. 

Den digitala satsningen har mottagits väl med spontana kommentarer och synpunkter. Kommunikationen på Internet hjälper också Älvsbyhus att utveckla sina produkter. - Vi har många besökare och initiativet är uppskattat. Diskussionerna i våra kanaler är oerhört värdefulla, även om det ibland är med lite skräckblandad förtjusning som man släpper diskussionen fri. Nästa år kommer ytterligare utveckling av de sociala kanalerna att göras. Bland annat satsningar på ännu mera rörliga filmer som på ett bra sätt presenterar och beskriver husmodellerna. 

Anders ny elektriker i Bjärnum Anders Olsson anställdes den 16 april som elektriker på Älvsbyhus fabrik i Bjärnum. - Ett trivsamt jobb, hyfsad lön och framförallt trevligt folk att arbeta med, vilket är viktigast, säger Olsson, som tidigare arbetade för Manpower. 


Tankar från

andra sidan staketet Först vill jag passa på att tacka för den storstilade uppvaktningen jag fick ta del av sista arbetsdagen, både från företaget, men kanske framför allt från arbetskamraterna. Det värmde. Och sist men inte minst är jag numera lycklig ägare till den exklusiva ”Takstolskaps-bibeln”, eller ”Det här jävlades ikväll”. Tjillivippen! Åtskilliga år av gott samarbete, åtminstone från min sida, har till slut nått vägs ände. Räkenskapens tid är inne, men nu ska vi inte vara långsinta. Ingen kan väl påstå att det är enkelt, det lär säkert bli lite kris ett tag, men jag är övertygad om att Älvsbyhus kommer att reda ut detta också. För egen del var jag inte alls orolig. Till att börja med. Men det konstiga var att många andra tycktes hysa oro för mig.

svårt att somna. Jag låg och tittade smått oroat mot väckaren när den nådde midnatt, men jag kunde andas ut. Den blev en minut över också. På morgonsidan, när jag lite yrvaket återigen kastade en blick på väckarens display, fick jag något av en chock . Vad i innerst inne i glödheta var detta? S:OS lyste det mot mig, och jag kände hur ångesten grep tag. SOS!? Vad i h-vete är det som händer? Har det skitit sig nu? Trots mitt yrvakna tillstånd hann jag tänka en hel del innan displayen ändrades till S:O6. Klock-fan var sex över fem. Jag kunde andas igen.

-Hur ska du få tiden att gå? har jag hört från flera håll. Ska jag vara riktigt ärlig trodde jag inte att det var mitt problem. Det borde väl räcka med att se till att man har fräscha batterier i klockorna.

Eftersom jag bara är sextiotvå år ung, har jag tänkt gå till Arbetsförmedlingen nu i början på juli. För att vara så väl förberedd som möjligt, har jag så smått börjat fila på mitt CV. Och för att förstå vad det är jag egentligen ska fila på, så slog jag upp vad CV betyder. Det är tydligen en förkortning av latinets ”Curriculum vitae” där ”curriculum” betyder lopp och ”vitae” liv. Alltså bör då CV:t bli en beskrivning på hur man levt loppan.

Men i alla fall, detta tjatande om att få tiden att gå satte sig nog i bakhuvudet, för natten mot första måndagen i frihet hade jag lite

Nu har jag förstått att man inte ska vara blyg när man skriver en sådan levnadsteckning. Det är inte fråga om att sätta sitt ljus under

skäppan, snarare då att göra en hel hönsgård av en fjäder. Därför har jag tänkt mig ungefär följande inledning: ”Redan som spermie visade jag mig vara bäst av miljoner. Och på den vägen har det fortsatt....”. Lite lagom återhållsamt så här i början. Sedan får man börja bre på lite mera. Men nu har jag inte tid med det här längre. Plikten kallar. Jag måste ut och smörja kedjorna på hammocken. Deras gnisslande när man ligger där och gungar och funderar, eller kanske till och med halvsover, är väldigt störande...

F.d Takstolskap-mästaren.

Glädjespridare på truck Efter ett års provanställning ”på banan” fick Jonathan Ottosson, efter semestern, en fast tjänst som truckförare på Älvsbyhus fabrik i Vålberg. - Allt som går att köra på hjul är trevligt. Så jag stortrivs, berättar Jonatan som är en sann optimist. Ottosson ser bara möjligheter och tror att nedgången på den svenska villamarkanden

snart vänder och att försäljningen av Älvsbyhus tar fart. - Egentligen är jag nog halvtidsanställd som glädjespridare, skämtar han. Under sin provanställning hann han bygga trappor, montera ytterdörrar, spackla klädutrymmen och måla under fönster. En mångsysslare med andra ord. 

Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012 - 9


Nyheter i husen

Johan Dahlqvist, produktutvecklare, presenterar tre nyheter som berör samtliga husmodeller i Sverige, Norge och Finland. Det handlar om en utflyttad fönsterdörr, ny köksfläkt och nytt stänkskydd i köket. Nya köksfläkten är av märket Bosch med Clean air-modul. Det nya stänkskyddet, ”Kitchen Wall” är av märket Alloc. 

Ove serviceman i Norge

Från flyget till Älvsbytalo

Ove Staerfelt är sedan den 1 september anställd som serviceman i Östfold, Norge. I hans uppgifter ingår också husbesiktningar och ettårskontroller.

Maritta Meriluoto är sedan den 13 augusti anställd som sälj- och marknadsassistent på Älvsbytalo i Kauhajoki. Hon har ett föräldravikariat. Maritta kommer närmast från turistbranschen där hon var teamleader för ett flygbolags callcenter. - Jag har alltid arbetat med kundservice och trivs jättebra här på Älvsbytalo, hälsar Maritta.. 

- Jag har tidigare arbetat som snickare. Nu blir det lite mer kontorsarbete och jobb framför datorn. Kul med lite variation. Det känns bra, tycker Ove. 

Tomtens betydelse för villaköparna Det gäller att anpassa husmodellen efter tomten, eller vice versa. - Något inte alla tänker på, säger Leif Rehnberg, säljare.

Små villatomter i städerna kan innebära begränsningar. - Då måste husmodellen anpassas efter tomten.

Tomten (då pratar vi alltså inte om jultomten utan om villatomter) kan avgöra vilken husmodell det slutligen blir. - Kunder som redan bestämt vilken typ av hus de vill ha måste hitta en passande tomt. För det är många saker att fundera över. Exempelvis var infarten är, hur garaget ska placeras och var altanen hamnar. Men en del kunder vet inte ens vad som är norr eller söder, förklarar Rehnberg.

Rehnberg råder alltså husspekulanter att fundera över dessa frågor.

Hans roll som seriös säljare är att informera kunderna om förhållandena. - Uteplatsen vill ju de flesta ha på solsidan och det är ju bra om garaget hamnar i anslutning till infarten (skratt).

10 - Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012

Positivt är att köparna av Älvsbyhus i norra delen av landet blir fler och fler efter några år av nästan stiltje på villamarknaden i Norrbotten. Gruvsatsningarna bidrar till en ökad efterfrågan i Gällivare, Pajala och Kiruna - även om kommunerna släpar efter i sin planering. - Jag har sålt 15 hus på Söderbergs kullar i Gällivare. I Luleå ser äntligen området på Hällbacken ut att komma igång och i Boden släpps bra med tomter. Men byråkratin bromsar en snabbare utveckling. I Kiruna har ansvariga fortfarande

inte bestämt var och hur staden ska flyttas. I Gällivare pågår ännu planprocesserna för kommande bostadsområden. - Där måste politikerna bli mer förutseende. En planprocess tar mellan ett och två år även om ingen protesterar. Men lämnas en överklagan in då drar det ut ännu längre på tiden, påpekar Rehnberg, som även gärna ser att länsstyrelsen blir lite generösare med tillståndsgivning av attraktiva sjönära tomter. 


Äventyrliga hustransporter i Norge

Ökat intresse för Älvsbyhus

Att transportera sektioner av nya Älvsbyhus till kunder i Norge är ofta ett äventyr. - Samtidigt är det ett extremt roligt jobb, säger åkeriägaren Christian Andersson, som varit med om många händelser på de norska vägarna.

Älvsbyhus tar marknadsandelar i både Sverige och Norge. - Generellt sett ser vi ett ökat intresse för våra hus- Jag är optimistisk inför 2013, säger Frank Ljungstedt, försäljningschef i Sverige.

Att ratta en tung och bred långtradare på de smala och kuperade serpentinvägarna i Norge kräver yrkesskicklighet och erfarenhet. Christian och hans tre anställda chaufförer vet vad som krävs. - Själv har jag färdats på vägar som varit för smala för möte, en tunnel som vi inte ens tog oss in i, snöstormar som gjort att vi tvingats ändra färdväg och mycket annat, berättar Christian. Men han klagar inte. Tvärt om. - Varje transport är ett nytt äventyr. Dessutom får vi ju se fantastiska platser. Christian berömmer också supporten från Benjamin Blomqvist i Älvsbyn som sköter trafikuppläggen och Gunvor Johansson som ordnar tullhandlingarna. - Benjamin värnar om vår personliga säkerhet och låter oss planera rutterna så att riskerna för transportskador på husen minimeras. Och när Gunvor har semester så saknar vi henne jättemycket eftersom väntetiderna i tullen blir mycket längre när hon inte fixar handlingarna. Dessutom gäller det att sektionerna som transporteras på lastbilarna håller måttet.

- Polisen i Norge är stenhårda och accepterar inte minsta överträdelse vad beträffar högsta tillåtna vikt, bredd eller längd. Enligt Christian är Älvsbyhus transporter unika. - Vi tar oss dit där många andra hustillverkare har problem att komma fram. Älvsbyhus har en fiffig transportlösning med anpassade sektioner. Men en gång var det nära att inte ens Christian kom fram. - Jag kom till en tunnel vid Stongfjorden. Vi tog oss inte in. Köparen fick hyra en semitrailer som fraktade de delar som vi var tvungna att lossa för att komma vidare. Ändå var det millimetrar som gällde. En annan gång fick Christian vänta i fyra timmar utanför en annan tunnel som drabbats av ras. - Man har varit med om det mesta. Christian har transporterat Älvsbyhus i tio år. Först som anställd men sedan 2007 har han eget åkeri. - Åkaren som jag jobbade åt ville sälja en lastbil. Den köpte jag. På den vägen är det. Christian bor i Bjärnum och har i dag tre lastbilar. Han ser till så att husen som tillverkas vid fabrikerna i Bjärnum och Vålberg hamnar rätt. 

Den 20 oktober genomfördes husvisningar av Älvsbyhus samtliga 19 svenska kontor. Det lockade många besökare. - Visserligen är marknaden i Sverige fortsatt tuff. Men det finns ett uppdämnt behov och vår kampanj med egen finansieringslösning har varit lyckad. Vi känner vind i seglen, berättar Ljungstedt. Även i Norge ser det bra ut för Älvsbyhus del. - Vi har gjort en rejäl satsning för att ta marknadsandelar. I dag har vi mellan två och tre procent av den norska marknaden. Ambitionen är att vi ska upp till fem procent, säger Björn Kristiansen, försäljningschef i Norge. Intresset för Älvsbyhus ökar i Norge. Husvisningarna har varit en succé liksom de marknadsföringssatsningar som gjorts. - Vi har kört både TV- och radioreklam. Det i kombination med satsningar på Internet har gett effekt, berättar Kristiansen. - Tillsammans med en väl förberedd säljkår ska vi lyfta försäljningen i Norge. I Finland har Älvsbytalo en egen TV-såpa, ”Drömmarnas Hus” (se artikel i förra Älvsbyhuskontakten). Det har blivit en framgångssaga. Andra säsongen av TV-serien börjar visas i januari 2013. - Första säsongen fick vi många positiva kommentarer både på mässor och visningar under den tid serien sändes men även efteråt. Det var till och med så att våra säljare som deltog i serien blev igenkända på stan vid tillfällen, berättar Asplund. Älvsbytalo ser också ut att behålla sin marknadsandel, eventuellt kommer den att öka marginellt.

Älvsbyhus Kontakten nr 3 2012 - 11


Här finner ni vår kluriga ordlek. Ta hjälp av våra 3 olika hemsidor för att hitta svaren på dessa frågor. Fyll i de tomma rutorna och plocka sedan ut bokstäverna som hamnar på de gula rutorna. När du svarat på alla frågor kommer du ha totalt 6 bokstäver. Sätt dessa i rätt ordning så de tillsammans bildar ett engelskt substantiv. Skicka sedan in svaren på alla 6 frågor, samt

ordet vi söker till: info@alvsbyhus.se, tillsammans med dina kontaktuppgifter. Du kan även posta ditt svar till: Älvsbyhus AB, Ställverksvägen 6, 942 81 Älvsbyn. Vinster kommer då att lottas ut från Rädda Barnens webbshop. Lycka till!

1)

Kirsten Kolbjørnsen är en av många nöjda kunder i Norge. Vilken husmodell valde Kirsten?

2)

Älvsbyhus Sverige har en del husbloggare på sin hemsida. Micaela Nordberg är en av dem. I vilken husmodell bor hon?

3)

Husmodellen ”Kuutar” finns i Finland. Exakt hur stor är den?

4)

,

kvm.

Nämn 3 sociala medier som Älvsbyhus Sverige jobbar med just nu:

F T Y 5)

God Jul & Gott Nytt År

KONTAKTEN

Vad heter Norges senaste husmodell:

6)

Om du skulle vilja bygga modellen ”Katajatar” på orten Aura i Finland, hur mycket skulle det kosta?

EUR.

Älvsbyhus AB 2 81 Älvsbyn Ställverksvägen 6, 94 x 0929-162 99 Tel 0929-162 00, Fa www.alvsbyhus.se o | www.alvsbyhus.n www.alvsbytalo.fi

REDAKTIONSKO

MMIT TÉ

sbyhus AB Elisabeth Ennefors, Älv hus AB sby Älv , Maria Bohman s AB hu sby Älv , Lena Fernberg

ANSVARIG UTG

IVARE

sbyhus AB Kent Johansson, Älv

TEX T/FOTO

SVARET:

736 92 05 Tony Berglund 072-

A LAYOUT/ORIGINeå.

L/ TRYCK

RC Tryck, Pit www.rctryck.se

Kontakten nr3  

Älvsbyhus kundtidning

Advertisement