fenomen
Hundra år av nländsk kost
öl
Sju personliga sommaröl
vin Mousserande drottning
Bubblande sommarmeny
dryckens källa
Råvaran avgör champagnens själ
CHAMPAGNE GÖRS PÅ hela handplockade druvor. Den ädla drycken kräver råvaror av hög kvalitet. Det svala och fuktiga klimatet i distriktet Champagne utgör en stor utmaning för vinodlarna och champagnehusen.
Pressningen är ett kritiskt moment i tillverkningsprocessen – färgpigmenten i druvornas skal får inte färga den klara druvsaften och kärnorna får inte ge bitter smak. Enligt produktionsbestämmelserna får man ta till vara högst 2 550 liter saft från en sats om 4 000 kg druvor. De första 2 050 literna är bäst och kallas cuvée. Traditionellt använder champagnetillverkarna endast cuvéen, men på senare tid har kvaliteten hos den resterande delen (taille) stigit så mycket att även den kan användas i processen.
✓ Traditionellt använder champagnetillverkarna endast cuvéen.
1 200 000
100 000 euro
är snittpriset för en hektar odlingsmark i Champagne.
1,5 kg
druvor ger en aska champagne
Eftersom druvorna kostar 6–7 euro per kg står råvaran för cirka 10 euro av askans pris.
plockare skördar champagnedruvorna för hand.
50–250
miljoner bubblor ger liv åt en aska champagne.
Källor: CIVC och Alko
På jakt efter smaker
Vad ger upphov till en oförglömlig smakupplevelse? Naturens gåvor, passion, yrkesskicklighet och hög kvalitet? Eller kanske omgivningen och en lyckad smakharmoni?
Vår smakjakt jubileumsåret till ära gav upphov till videoserien Smakjägarna. De första avsnitten i serien behandlar smakerna hos öl från småbryggerier: Hur inverkar vattnet, malten, humlen och jästen på smakvärlden?
Avsnitten avslöjar också hur öl kan smaksättas och hur ölets smakvärld samverkar med smaken hos maten.
✓ Vi gick på smakjakt jubileumsåret till ära.
Till min stora glädje fick jag delta i inspelningen av videoserien. Jag är fortfarande tagen av bryggmästarnas uttalade kompetens och lediga attityd samt den stolthet med vilken de förhåller sig till skapandet av nya smakvärldar. Det kreativa skrået är mer än lyhört för konsumenternas önskemål och nya spirande trender. Bryggmästarnas respekt för naturen och naturen som smakkälla gjorde stort intryck på mig. Vad är väl bättre ett år som detta?
Ölavsnitten hade premiär i april, men de kan fortfarande ses på Alkos webbsidor. Videoseriens sex första avsnitt finns på webbadressen alko.fi/smakjagarna.
De följande avsnitten i serien Smakjägarna lanseras i höst, då vi beger oss på jakt efter smakerna hos hantverkscider och inhemskt gårdsvin.
Soliga hälsningar, Sari Karjalainen
P.S. På tal om jubileumsår: För att uppmärksamma Alkos 85-årsjubileum introducerar vi tre alkoholfria cocktails, så kallade mocktails i sortimentet. Läs mer på sidan 9.
52:a årgången
Utgivare Alko Ab
Arkadiagatan 2 00100 Helsingfors
Postadress: PB 99, 00101 Helsingfors
Chefredaktör
Sari Karjalainen sari.karjalainen@alko.fi
Redaktionsråd alko: Hille Korhonen (ordförande), Maritta Iso -Aho, Sari Karjalainen, Kaisa Kokko, Pekka Litmanen otavamedia oma: Jaana Kalliokoski, Merja Haverinen
Redaktion Otavamedia OMA fornamn.efternamn@otava.fi telefonväxel 09 15 661 Magistratsporten 1, 00015 Otavamedia
6 Entréer
12 Huvudartikel
Kungarnas dryck från Champagne blir allt populärare.
20 Porträttet
Samuli Karjula skapade Skördetidskalendern och guidar nländarna i vegetabiliernas fascinerande värld.
24 Säsongens öl
Sommarens öl är nyansrika och mångsidiga. Lär dig ordna ölprovning.
28 Recept
Mousserande vin lämpar sig som dryck genom hela den fräscha sommarmåltiden.
36 Alkobutiken
Alkobutiken i Östermalm i Borgå.
40 Fenomen
Ett sekel av nländska kostvanor.
44 Framgångsreceptet
Riku Rantalas plånbok röstar på kvalitetsmat.
46 Vägledande
Så väljer Alko sina varor.
49 Kolumnen
Master of Wine Taina Vilkuna berättar hur hon föll för vin.
producenter Jaana Kalliokoski, Marina Ahlberg, Erja Aalto layout Miikka Tikka (AD), Antti Pulkkinen
Tryck UPC Print
Etiketten utkommer med 4 nr per år. Nästa Etiketten utkommer 8.9.2017.
Artikelerbjudanden riktas till jaana.kalliokoski@otava.fi
Tidningen fås avgiftsfritt i Alkobutikerna. Etiketten ansvarar inte för att insänt obeställt material sparas eller retur neras. Medlem av Tidskrifternas Förbund rf. Etiketten trycks på miljöanpassat Svanenmärkt papper
ISSN 0780-5098
Entréer
Cirka 60 procent av nländarna upplever dagens alkoholpolitiska begränsningar som lämpliga eller aningen för milda. Omkring en tredjedel vill mildra reglerna.
opinionsbildare
Estland skärper reglerna för alkoholhandel
Alkoholkonsumtionen i Estland hör till de högsta i världen. Därför skärper landet reglerna för försäljning och marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.
ESTLANDS REGERING har avlåtit en proposition till revidering av lagen om försäljning och marknadsföring av alkoholhaltiga drycker till landets parlament, riigikogu. Konsultativa tjänstemannen Triinu Täht vid social- och hälsovårdsministeriet säger att den nya lagen kommer att minska alkoholskadorna och skydda framför allt barn och ungdomar mot alkoholens negativa effekter. Estländarna löper två till tre gånger större risk att råka ut för olyckor än invånarna i de nordiska länderna. Alkoholen är en alltför vanlig faktor i landets olycksstatistik:
I över 65 procent av alla olycksfall med dödlig utgång har den drabbade varit påverkad av alkohol.
Vilket är syftet med revideringen?
”Huvudsyftet med revideringen är att stävja de alkoholrelaterade sociala, ekonomiska och hälsomässiga skadorna. Strävan är att permanent minska alkoholkonsumtionen till under åtta liter per person och år räknat som ren alkohol. År 2015 uppgick konsumtionen till 8,7 liter ren alkohol per person. I Estland och andra länder omfattar alkoholstatistiken alla 15 år fyllda invånare.”
Vad innebär revideringen för konsumenterna?
”Alkoholdryckerna kommer att förvaras mindre synligt och åtskilt från affärernas andra varor. Målsättningen är att förbjuda alkoholreklam i sociala medier och att begränsa marknadsföringen i radio, TV och tidningar. Lagen kommer att förbjuda all alkoholreklam i radio och TV mellan klockan 7 och 22.”
Hur inverkar revideringen på tillgängligheten?
”År 2016 hade Estland över 2 800 alkoholförande affärer och över 3 500 utskänkningsställen, vilket var en klar ökning från året innan. Målsättningen är att reducera antalet försäljningsställen. Den nya lagen förbjuder försäljning av alkohol till minderåriga. Efterlevnaden av lagen kommer att övervakas med hjälp av bland annat minderåriga provköpare.”
Triinu Täht
Arbete Folkhälsoråd och konsultativ tjänsteman vid socialministeriet
Examen Tartu universitet
Hemstad Tallinn
✓ I dag är alkoholdryckerna alltför lättillgängliga i Estland.
Lär dig säga NEJ
VAD GÖR DU , unga vuxna, om din minderåriga bror, syster eller kompis ber dig köpa alkoholhaltiga drycker?
Det är alltid svårt att säga nej och vägran att skaffa en flaska kan kännas särskilt svår. I årets övervakningskampanj betonar Alko den olagliga langningen till minderåriga.
Institutet för hälsa och välfärds undersökning Nuorten päihteiden käyttö Suomessa 1995–2015 (ung. Rusmedelsanvändningen bland finländska ungdomar åren 1995–2015) visar att det överlägset vanligaste sättet att skaffa alkoholhaltiga drycker är att vända sig till sina äldre syskon eller vänner.
Videoserien Kieltäytymiskoulu (ung. Nejskolan), som lanseras i maj, lär finländarna säga bestämt nej till langning. I de engagerande videoklippen och i resten av kampanjmaterialet informeras finländarna om varför man bör säga nej till langning. Kampanjen syns i Alkobutikerna och på olika digitala kanaler.
Temat langning behandlas även vid Alkos ansvarsutbildning, som riktar sig till alla Alkoanställda.
Eftersom åldern kontrolleras hos kunder som bedöms vara yngre än 30 år, bör alla unga personer medföra legitimation när de handlar i en Alkobutik.
Glöm inte identitetsbeviset! Alkobutikerna kontrollerar åldern hos alla som bedöms vara yngre än 30 år.
Finlands sydligaste bryggeri
På sidan 11 i förra numret av Etiketten (1/17) sades det felaktigt att Sveaborgs bryggeri i Helsingfors är landets sydligaste mikrobryggeri. Det sydligaste bryggeriet är Fiskars bryggeri (f.d. Rekola bryggeri) i Fiskars.
3 tips – sommarmat –
Du hittar recepten och många tips på hur man kan kombinera mat och dryck på adressen etiketten.
Grillbiff och syltigt rödvin
Varför inte ställa till med grillfest och servera saftig entrecôte och chorizo? Läckerheternas smakvärld accentueras av grillad sallad och ett fylligt och syltigt malbecvin.
Mager fisk och strukturerad riesling
Hade du skelycka? Slå in gösen eller siken i bakplåtspapper tillsammans med färska grönsaker, krydda med citronsaft och tillred anrättningen i ugn eller på grill. Servera gärna en strukturerad och nyansrik riesling till läckerheten.
Svamprisotto och chardonnay
Plocka karljohansvamp (stensopp) och tillred en läcker svamprisotto. Servera risotton med parmesan och en chardonnay från till exempel Piemonte.
trender
Sommarens trenddryck
ROSÉVIN är som gjort för sommaren. Det är nog ingen slump att konsumtionen av rosévin under de tre sommarmånaderna uppgår till över hälften av årskonsumtionen. Trenden återspeglas även av produkten: Flaskorna har allt oftare skruvkapsyl och etikett med sommarmotiv.
Rosévinerna finns som torra, halvtorra, halvsöta och söta. Dryckens karaktär beror även på mognadsgraden, syrligheten och spritsigheten. Vinets färg och tanninhalt sammanhänger med skaljäsningen – ju längre jäsningstid, desto mörkare färg.
Rosévinet är ett allroundvin som lämpar sig för bland annat picknickkorgen, buffébordet, sommarens lätta fiskrätter och vegetariska rätter och som sällskapsdryck.
Smakjägare
Videoserien belyser smakvärlden hos öl från småbryggerier: Hur uppstår smakerna? Avsnitten nns på webbadressen alko. /smakjagarna.
Gåvotips: Gyllene cooler
Varför inte slå in ett gott mousserande vin tillsammans med en förslutare i en cellofanpåse och lägga påsen i en guldfärgad cooler? Presenten uppskattas garanterat. Produkterna kan köpas i Alkos webbutik och i Alkos aggskeppsbutik Arkadia.
Årsberättelsen 2016 – Mot framtiden med kunden i centrum
I fjol blev Alko ett serviceinriktat erkanalsföretag. Företaget förnyade sitt butikskoncept och öppnade en webbutik. Alkos kundbetyg var det bästa någonsin. Läs mer om Alkos framgångar på webbadressen www.alko. /vuosikertomus (på nska).
Alkos kunniga personal
Pollinerarna tryggar skörden
Betjäningschef Salla Sallmen hos Alko i Uleåborg är en ivrig biodlare.
”Jag odlar bin för miljöns skull. Honungen är en trevlig bonus.”
Förra sommaren ck Salla
Sallmen hela 40 kg honung från en enda kupa.
”DOKUMENTÄRFILMEN More than honey väckte mitt intresse för bin och biodling. Filmen visade hur viktiga de små insekterna är för våra ekosystem: Utan pollinerare skulle vi inte ha bär, frukt, kaffe eller andra grödor. Min kompis och jag deltog i en grundkurs för biodlare och våren 2015 köpte vi en bikupa. Lyckan stod oss bi och redan det första året kunde vi skörda välsmakande honung av hög kvalitet. I ol skaffade vi en andra kupa som vi placerade i trädgården. Trädgårdsväxternas nektar ger en sötare honung än de vilda växternas. Jag föredrar honungen från vår skogskupa. Bisamhället är mer än fascinerande: Drottningens, drönarnas och arbetarnas organiserade samhälle för tankarna till en liten välfungerande stat. Bisamhället växer under sommaren. Antalet individer kan öka från 20 000 till hela 75 000 på ett par månader.”
Får det vara en mocktail?
När solen skiner är en alkoholfri cocktail, en så kallad mocktail en utmärkt törstsläckare. Alkos fräscha, friska och välsmakande mocktails är tillverkade i Finland. Dryckerna bör avnjutas väl avkylda.
ALKOHOLFRI LIME-BLÅBÄRSMOCKTAIL
0,250 l
Den fräscha drycken med smak av blåbär och lime är ekologisk.
ALKOHOLFRI TRANBÄRSMOCKTAIL
0,330 l
Den lätt bornerande tranbärsdrycken har friska citrustoner.
ALKOHOLFRI MOCKTAIL MED SMAK AV GURKA OCH BASILIKA
0,330 l
Den lätt bornerande limebaserade drycken har smak av gurka och basilika.
Text Jaana Kalliokoski Foto Juha Sarkkinen
Missförhållandena i den sydafrikanska vinproduktionen är verkliga
LÖNENIVÅN , arbets- och boendeförhållandena samt bemötandet av olika etniska grupper i Sydafrika tillmättes stor uppmärksamhet i media förra året. De nordiska alkoholmonopolen och deras varuleverantörer har förbundit sig att förbättra vinarbetarnas rättigheter och arbetsvillkor. De rådande missförhållandena har lett till omfattande åtgärder, bland annat noggrann inspektion av nästan hundra produktionsanläggningar och druvleverantörer. Det målinriktade arbetet tillsammans med varuleverantörerna fortgår.
Energihushållning och återvinning på
Alkos målsättning är att reducera fastigheternas energiförbrukning med 10 procent och koldioxidutsläpp med 50 procent fram till år 2020. Målsättningen är också att minska mängden förpackningsavfall med 10 procent och att höja återvinningsgraden till 100 procent. Alko strävar efter att redan i år tillmötesgå kundernas önskemål om bredare produktrelaterad miljöinformation.
Med siffror
Lyckat 2016
hos Alko
Alkos litermässiga försäljning minskade med cirka en halv miljon liter från år 2015, men omsättningen ökade.
omsättning, milj.€
Omsättning exklusive alkoholskatt, milj. €
litermässig försäljning
93,5 miljoner liter
År 2015 försäljning: 94,0 miljoner liter
försäljning per dryck, miljoner liter
24,5 rött vin
(24,9 milj. l)*
* 2015
21,2 vitt vin (21,1 milj. l)*
8,5 öl (8,6 milj. l)*
5,4 mousserande vin (5,2 milj. l)*
rörelsevinst
46,6 milj.€
År 2015: 49,7 milj. €
personal
2 385 st
Antal anställda i genomsnitt 2015: 2 415 st
investeringar
7,4 milj.€
År 2015: 4,7 milj. €
antal butiker 353 st
I slutet av 2015: 351 st kunder
57,7 milj.
År 2015 antal kunder: 57,7 miljoner.
kundbetyg
8,55
Betyget är det bästa i handelsbranschen. Alkos kundbetyg 2015: 8,50.
”Det förändrade förhållandet mellan omsättning och litermässig försäljning visar att fnländarna allt mer övergår till kvalitetsdrycker”, säger Alkos verkställande direktör Hille Korhonen. Under folåret lanserade Alko ett nytt butikskoncept samt öppnade en webbutik för företags- och konsumentkunder. Företaget vidareutvecklar sina digitala tjänster i samarbete med kunderna.
Distriktet Champagne i Frankrike är känt för sin dryck med samma namn. Namnet champagne är reseverat uteslutande för mousserande viner från detta distrikt. Odlarna, champagnehusen och andelslagen har alla sin egen uppfattning om förstklassig champagne.
Text Sanna Pöyry Foto Juuso Paloniemi Karta Katri Sulin
Champagnens
Champagnens källa
Marsregnet strilar över nejden. Byarna i området Côte des Blancs, som är världsberömt för sin chardonnaychampagne, sover fortfarande vintersömn. Vart man än vänder blicken ser man inte en levande själ. Innan vinrankorna vaknar till liv är allt tyst och stilla.
Côte des Blancs sträcker sig i söder till byn Vertus, vars kanske mest namnkunniga champagnehus är Larmandier-Bernier som idkar ekologisk odling.
”Vår chardonnaychampagne är inte lika aggressivt syrlig som motsvarande dryck från norra delarna av Côte des Blancs”, säger familjegårdens vinmakare Pierre Larmandier.
Som son av byn Vertus är han mycket stolt över dryckernas profil, som i stället för mineralrik och syrlig smak bjuder på mogen fruktighet och mjuka toner av sälta. Druvan Chardonnays popularitet ökade dramatiskt för 40–50 år sedan eftersom den betingade ett högre pris än andra druvor. Chardonnay är därtill lättare att odla än till exempel den lynniga druvan Pinot Noir. I dag tillverkar Larmandier-Bernier även små mängder pinot noir-baserat rödvin.
Naturchampagne med själ
Jäsningen baserar sig på naturlig jäst och vinet tillförs endast små mängder sulfit. Sulfit
är svavelföreningar som skyddar drycken mot oxidering. Drycken innehåller också naturliga sulfitrester från jäsningsprocessen.
”Den naturliga jästen och jäsningen på olika fat ger den färdiga drycken spännande variation. Jag har experimenterat med sulfitfri tillverkning, men min iver till trots tyckte provsmakarna inte om resultatet”, säger Pierre Larmandier leende.
Som för alla vinhus tog det tid för Larmandier-Bernier att hitta sin egen stil. Till en början skedde jäsningen i ståltankar, vilket gav en dryck med relativt smal kropp. I dag jäser och mognar vinet främst på ekfat. Processen räcker upp till 18 månader. Champagnens själ och karaktär avgörs av bland annat druvsorten, växtplatsen, jäsningen och lagringen.
Larmandier-Bernier producerar cirka 140 000 flaskor champagne per år. Druvorna odlas på champagnehusets sex vinodlingar med en sammanlagd areal om 16 hektar. Odlingarna, vars näringsrika jordmån lämpar sig utmärkt för vinrankor, sträcker sig från Vertus till byn Cramant. Det fuktiga och svala klimatet i Champagne ställer stora krav på vinodlarna och den biodynamiska odlingen.
”Vi har tillämpat biodynamiska metoder sedan år 1999, men vi följer inte den biodynamiska kalendern slaviskt. Vädret har stor inverkan på vårt handlande och våra beslut”, säger Pierre Larmandier.
1. Flera stora champagnehus håller till vid bulevarden Avenue de Champagne, som är staden Épernays stolthet. 2. För Sophie och Pierre Larmandier är ekologisk odling och lagring på ekfat honnörsord. 3. Jästfällningen efter den andra jäsningen avlägsnas i samband med kapsylbytet (dégorgement).
✓ Jästfällningen yttas till askhalsen av en robot.
I vinkällaren hos champagnehuset Feuillatte, som är känt för sin ståltankslagrade champagne, nns endast ett rum för små ekfat (barrique).
I vinkällaren gäller strikta tidsscheman för bland annat avlägsnandet av jästfällningen och omkorkningen av buteljerna.
”Vår princip är entydig. Antingen odlar man ekologiskt eller inte – odlingen kan inte vara delvis ekologisk. Champagnens goda renommé döljer i viss mån det faktum att marken på många håll i distriktet är impregnerad av olika kemikalier”, säger Pierre Larmandier som ofta konsulterar och rådfrågar sin fru Sophie.
Champagne i olika stilar
Efter regn kommer solsken och så småningom förgyller solens strålar sluttningarna i Côte des Blancs. I utkanten av byn Chouilly står en enorm silverfärgad byggnad, nämligen Nicolas Feuillattes moderna vineri. Nicolas Feuillatte, som är distriktet Champagnes största och viktigaste vinkooperativ, producerar hela 20–21 miljoner flaskor champagne per år. Varumärket är det största i Frankrike och det tredje största i världen. Nicolas Feuillattes champagne exporteras till cirka 100 länder. Champagnehusets snabba tillväxt slår alla rekord i distriktet Champagne.
”Nicolas Feuillatte, som växte upp i Paris och gjorde sig en förmögenhet på kaffe, inledde sin champagnebana år 1976 i byn Bouleuse där han förfogade över
3.
Olivier Legrand förevisar några av Feuillattes cirka 300 enorma ståltankar.
12 hektar odlingsmark”, säger champagnehusets marknadsförings- och kommunikationsdirektör Olivier Legrand
Tio år senare sålde Nicolas Feuillatte sitt varumärke till andelslaget Centre Vinicole de la Champagne (CVC), som ägs av över 80 självständiga kooperativ.
I dag förfogar CVC över 2 150 hektar odlingsmark, vilket motsvarar cirka sex procent av marken i Champagne. Antalet vinodlare i CVC är cirka 4 500, alltså nästan en tredjedel av distriktet Champagnes sammanlagt 15 000 odlare. Champagnehuset Nicolas Feuillatte profilerar varumärket som andelsodlarnas eget varumärke. Champagnens karaktär beror på var i distriktet druvorna har mognat.
”Druvorna skördas för hand av cirka 6 000 plockare. Våra 370 presserier runt om i distriktet står som garanti för färsk druvsaft”, säger Nicolas Feuillattes PR-chef Sarah Andreosso.
Stål och teknologi
Vinhuset Nicolas Feuillatte producerar nästan tjugo olika sorters champagne med tonvikt på typen blanc de blancs, vars fruktiga och lätta stil rimmar med området Côte des Blancs.
”Champagne är en magisk dryck som förgyller både vardag och fest”, säger Olivier Legrand.
Vinhuset betraktar inte champagne som en lyxbetonad dryck med social status. Man försöker locka nya unga konsumenter med bland annat halvsöt demi-sec-champagne som serveras med is.
Nicolas Feuillatte är det yngsta av distriktet Champagnes stora vinhus, vilket återspeglas av bland annat den ultramoderna tillverkningsteknologin och rulltrappan som leder ner till vinkällaren.
Vinet jäser i stora ståltankar. De största av vinhusets 300 tankar rymmer hela 4 000 hektoliter. De äldre réservevinerna lagras i 2 000 hektoliters ståltankar i syfte att bevara fräscheten.
”Vid den malolaktiska jäsningen förvandlas vinets skarpa syror till rund och mjuk mjölksyra”, säger Guillaume Roffiaen som tillsammans med sitt team ansvarar för vintillverkningen.
Förflyttningen (remuage) och avlägsnandet (degorgering) av jästfällningen sker, liksom i nästan alla champagnehus, maskinellt. Över 400 så kallade gyropaletter vänder flaskorna var sjätte timme under fem dagar. Efter omkorkningen lagras buteljerna
INVÅNARE
ca 1,4 miljoner
Châlons-en-Champagne
I Champagne är den årliga regnmängden cirka 630 mm.
5 pärlor
Odlarchampagne
De små producenteras champagne vinner allt mer terräng. Under den öppna småproducentveckan Le Printemps des Champagnes, som arrangeras i april, kan man provsmaka många intressanta mousserande drycker.
Aube
UNESCO-objekt
HUVUDSTAD + 10 °C
MEDELTEMPERATUR – Frankrike –
Reims
Ébernay
Feuillatte (Chouilly)
Verzy
Bollinger (Aÿ)
Avize
Larmandier-Bernier (Vertus)
Departementet Aube, som ligger drygt 100 kilometer söder om Reims, betraktades länge som ett andra klassens champagneområde. I dag produceras både intressant och högklassig odlarchampagne i området, som också levererar druvor till många etablerade champagnehus.
I augusti 2015 uppfördes 14 historiska objekt i distriktet Champagne på UNESCOS världsarvslista. Varför inte besöka till exempel den pittoreska byn Hautvillers eller någon av vinkällarna längs gatan Avenue de Champagne i staden Épernay?
Epicerie au Bon Manger
Den lilla delirestaurangen i Reims historiska centrum är specialiserad på ekologisk och biodynamisk odlarchampagne av hög kvalitet. Restaurangen är känd för sin utmärkta betjäning och sina läckra charkuterivaror.
Faux de Verzy
Den lummiga lövskogen i byn Verzy lämpar sig utmärkt för skön avkoppling. Den som inte har en egen picknickkorg kan handla champagne med tilltugg i en vinbar byggd i ett av skogens träd. Faux de Verzy erbjuder även inkvartering.
franska SPRÅK
Charleville mezieres
Chalons en Champagne
Troyes
Chaumont
Pinot Noir: Den viktigaste av distriktet Champagnes blå druvor. Champagne gjord på enbart Pinot Noir eller på Pinot Noir och Pinot Meunier kallas blanc de noirs.
Pinot Meunier: En av distriktet Champagnes viktigaste
blå druvor. Förr användes druvan endast som del i blandningar, men i dag tillverkas också champagne gjord på enbart Pinot Meunier. Druvan vinner allt mer terräng.
Chardonnay: Den viktigaste gröna druvan i distriktet Champagne. Champagne gjord på enbart Chardonnay kallas blanc de blancs.
Pinot Blanc, Arbane, Petit Meslier och Pinot Gris: Druvorna är godkända för tillverkning av champagne, men de odlas på mindre än en procent av distriktets odlingsareal. Champagne gjord på enbart någon av druvorna är mycket sällsynt.
Alkos sortiment
Alkos sortiment omfattar cirka 400 champagnesorter, varav en del är torra (Brut Nature och Brut) och en del bjuder på viss sötma (Sec och Demi-Sec). Champagnen säljs i olika askstorlekar: I sortimentet ingår allt från 20 cl:s piccolo askor till jätte askor om 18 liter. Priset varierar mellan 9,98 euro (20 cl) och 3 045,46 euro (75 cl).
Aube
Haute-Marne
Marne Ardennes PARIS
✓ Champagne förgyller både vardag och fest.
minst 15 månader, vilket är den stipulerade minimitiden i Champagne. I Nicolas Feuillattes vinkällare mognar ständigt cirka 70 miljoner flaskor champagne.
I James Bonds fotspår
Vid en smal gata och omgiven av sandfärgade hus står en imponerande byggnad i vitt och rött tegel. På gården till champagnehuset Bollinger, som är James Bonds hovleverantör, står ivriga människor och väntar på att få provsmaka husets icke mousserande basviner (vins clairs) av årgång 2016.
Den på Champagnevis småsömniga staden Aÿ, där man känner historiens vingslag, är känd för sin pinot noir. Bollingers champagne görs till 60 procent av druvan Pinot Noir.
”Alla våra druvor odlas inom en 20 kilometers radie från Aÿ. Vårt läge i centrala Champagne tryggar tillgången till högklassiga råvaror. Vi får fina koncentrerade viner från välkända pinot noir-byar såsom Verzenay och Ambonnay. Hela 85 procent av våra odlingar är Grand Cru-klassificerade”, säger regionexportchef Karl-Frédéric Reuter Champagnehuset Bollinger, som grundades år 1829, är ett familjeföretag i femte led. Fastän Bollinger ofta betraktas som ett av de stora champagnehusen utgör dess produktion endast en procent av den sammanlagda produktionen i Champagne.
Bollinger använder endast cuvéen, det vill säga den första satsen must som pressas ur en druvbatch, i sina viner. De många faten (barrique) i champagnehusets vinkällare visar att lagringen på ekfat är en central del av tillverkningsprocessen. Bollinger har en egen fatbindare, vilket är mycket ovanligt i Champagne.
Réserveviner i magnum askor Bollinger förvarar en del av sina réserveviner i stora magnumflaskor, vilket håller vinet fräscht och friskt. Av innehållet i de 800 000 flaskorna, som medför en stor kostnad för champagnehuset, används årligen
cirka tio procent för inblandning i basvinerna. Det réservevin som används för tillverkning av standardchampagne (non-vintage) lagras 6–8 månader på ekfat.
”Under perioden november–februari när vinrankorna vilar provsmakar och analyserar vårt sjumannateam druvsaften från höstens skörd. Endast den bästa musten tas tillvara för vidareförädling”, säger Bollingers sympatiske vinmakare Gilles Descôtes. I vinkällaren finns champagnesamlingen Galerie 1829 som har fått sitt namn efter Bollingers etableringsår. Den äldsta flaskan i samlingen är från år 1830.
”Vi öppnade nyligen en flaska från år 1914 och champagnen innehöll fortfarande bubblor”, säger Karl-Frédéric Reuter.
På champagnehusets 0,45 hektar stora muromgärdade gård växer verkliga rariteter, nämligen urgamla oympade vinrankor.
”På 1870-talet ställde vinlusen till med stor förödelse i distriktet Champagne, vilket ledde till att rankorna måste ympas på lusresistenta amerikanska rotstockar”, säger Gilles Descôtes.
Bollinger, som lever i både forn- och nutiden, är det enda champagnehuset som har fått certifikat för hållbar vinodling. Champagnehusets moderna energi- och bevattningslösningar har reducerat kolfotspåret avsevärt och avsikten är att redan i år helt frångå kemisk ogräsbekämpning på husets sammanlagt 170 hektar stora odlingar. ✓
3.
2.
1.
1. Champagnehuset Bollinger nns i staden
Aÿs historiska centrum.
2. Vinmakare Gilles Descôtes i provsmakartagen.
3. Restaurang La Banque i centrala Épernay serverar över 30 olika sorters champagne i glas.
4. Unge Karl-Frédéric Reuter känner champagnehuset Bollinger som sin egen cka. 5. Icke mousserande basvin (vin clair) i magnum aska.
6. Bollingers fatbindare binder och underhåller barriquefaten.
4 små portioner 15 min relativt lätt Text och foto Sanna Kekäläinen Dryckesförslag Taina Vilkuna
Kammusslor i champagnesås
INGREDIENSER
16 upptinade kammusslor
Till stekningen: smör-oljeblandning
Champagnesås:
100 g smör
2 rumstempererade äggulor 0,5 dl champagne eller annat mousserande vin
1 msk citronsaft 0,5 tsk salt vitpeppar mald i pepparkvarn
1. Smält smöret i en kastrull. Låt det vila några minuter. Slå försiktigt över den klara fraktionen (inte fällningen) i ett annat kärl.
2. Slå äggulorna och champagnen i en liten kastrull. Värm försiktigt under omrörning tills blandningen är ljus och fluffig.
3. Lyft bort kastrullen från spisen och tillsätt långsamt det skirade smöret under omrörning. Smaksätt med citronsaft, salt och peppar.
4. Torka av kammusslorna. Stek dem 1–2 minuter per sida i smöroljeblandningen (stektiden beror på tjockleken). Servera kammusslorna med champagnesås och grön sallat.
Dryckesförslag
Den självskrivna drycken till stekta kammusslor är friskt fruktig champagne med rostade toner. Alternativt kan man servera en mousserande crémant från Frankrike eller Luxemburg.
Ett halvt kg om dagen
Vegetabilierna är allra bäst när de är förmånliga i a ären. Samuli Karjula lade märke till detta och började göra upp en lista på säsongens vegetabilier. Listan resulterade så småningom i kalendern Satokausikalenteri.
Samuli Karjulas mission är att få oss finländare att öka andelen vegetabilier i kosten. Utöver vegetabilier vill han att vi äter mer inhemsk fisk. Han är övertygad om att ökad konsumtion av vegetabilier och fisk leder till minskad konsumtion av kött.
I kongruens med sin mission skapade Samuli kalendern Satokausikalenteri (ungefär Skördetidskalendern), som i dag hänger på köksväggen hos över 50 000 finländare. Årets kalender omfattar drygt 200 råvaror, varav lejonparten är odlade vegetabilier. Resten utgörs av bland annat vilda örter och inhemsk fisk. Råvarorna är uppdelade enligt säsong.
Syftet med Samulis ursprungliga lista var att underlätta valet av vegetabilier i hans eget kök. I dag är fortsättningen, det vill säga Satokausikalenteri, en stor produkt som sysselsätter Samuli Karjula och hans två bröder.
Upptakten var förbättrad kondition
För sex år sedan var Samuli anställd av Försvarsmakten.
I Sandhamn fick han till uppgift att höja beväringarnas prestationsförmåga, vilket han gjorde genom att utveckla kosten och motioneringen. Diskussionens vågor gick höga om fetter och fettkonsumtion, men ingen sade ett ont ord om vegetabilier. Många räknade intaget av proteiner och kolhydrater, men få kunde bedöma sin konsumtion av vegetabilier.
Löjtnant Karjula började väga upp ett halvt kg vegetabilier, vilket motsvarar det rekommenderade dagliga intaget.
”Jag åt vegetabilier tills jag storknade. Till slut frågade jag mig själv om det inte finns något annat sätt att få i sig de värdefulla näringsämnena”, berättar Samuli.
Han började prova på obekanta vegetabilier, bland annat granatäpplen för hela 18 euro per kg. Granatäpplena som han köpte i juli föll honom inte alls i smaken, men han beslöt sig ändå för att ge frukten en andra chans och när han köpte granatäpplen i november för 4 euro per kg smakade
Text Jaana Kalliokoski Foto Miika Kainu
”Obekanta vegetabilier bör marknadsföras så att användningen jämförs med bekanta vegetabiliers”, säger Samuli Karjula.
Kalendern Satokausikalenteris fader Samuli Karjula
Den bästa kombination av mat och dryck är lätt kokad sparris eller blomkål med citronsmör och en god saison.
Det är både spännande och utmanande att kombinera mat och dryck. De flesta utgår från maten, men jag vill gärna vända på steken och utgå från drycken.
Om jag inte arbetade med Satokausikalenteri skulle jag nog jobba för Försvarsmakten i Libanon, Afghanistan eller Irak.
År 2017 vill jag att finländarna uppmärksammar inhemska mattraditioner och lokala specialiteter. Vi kan alla bidra till att rädda lakkorven och annan traditionsmat.
Den högsta lyckan är att hitta säsongens första kantareller. Kantarellerna signalerar sommar och kan plockas långt in på hösten. Min fru Laura, min son Vilho och jag är sanna kantarellvänner.
Samuli Karjula ser gärna att nländarna väljer inhemska råvaror. Valet av inhemskt främjar odlingsintresset.
✓ Vegetabilierna är
allra bäst när de är förmånliga i affären.
de hur gott som helst. Då insåg han att vegetabilier smakar allra bäst när de är förmånligast, det vill säga när de har säsong. Samuli började jämföra priser och göra en säsongsbaserad förteckning.
År 2012 hade listan hundra råvaror. Avsikten var att göra en väggaffisch, men Samulis bror Johannes stöpte om listan i kalenderform. Samuli, Johannes och Samulis fru Laura började följa kalendern i vardagen och vips blev deras kost mångsidigare.
Påhejad av sina vänner grundade Samuli en Facebook-grupp kring kalendern hösten 2013 och följande år dök Satokausikalenteri upp i butikshyllan. Medan Samuli ännu jobbade hos Försvarsmakten grundade föräldralediga Laura ett företag.
Säsongens vegetabilier i rampljuset
Gurka, tomat, morot, kål, lök, paprika och isbergssallat utgör cirka 90 procent av finländarnas konsumtion av vegetabilier. Samuli undrade varför och började undersöka sambandet mellan affärernas varupresentation och kundernas köpbeteende. Det visade sig snabbt att konsumenterna i allmänhet väljer varor som är tydligt framlagda och lätta att lägga i kundkorgen. Han började fundera på hur konsumtionsbilden skulle förändras om säsongens råvaror bereddes synligare plats i affärernas hyllor.
Samuli vidtalade både Kesko och S-gruppen och i samarbete med affärerna valde han ut 5–9 säsongsvaror som bereddes synlig plats i hyllorna. Försöket föll väl ut. Kålrabbi, butternutpumpa, gulbeta, polkabeta och andra mindre bekanta vegetabilier landade, tillsammans med gurka och tomat, i kundkorgarna och bidrog till att diversifiera konsumenternas kost.
Det låter utmärkt, men i vilka rätter kan man använda de ”nya” vegetabilierna?
Enligt Samuli lämpar sig alla vegetabilier som ingrediens i gamla bekanta rätter. De nya bekantskaperna kan, i likhet med andra vegetabilier, ersätta till exempel kött. Samuli påpekar att matlagning inte är någon invecklad ingenjörskonst.
”Den som kan tillreda köttsoppa kan även koka soppa på kålrabbi och gulbeta. Om till exempel squash känns främmande kan man
föreställa sig den som en gurka med kraftig smak och lång hållbarhet. Svårare än så är det inte”, säger Samuli.
Vegetabilierna öppnar många nya möjligheter: Potatismos kan göras festligare genom att ersätta hälften av potatisen med jordärtskocka och gulbeta, köttfärsen i makaronilåda kan ersättas med riven palsternacka och morot...
Inhemsk fisk i all ära, men är den inte dyr och svår att få tag på?
”På våren kostar gädda 3 euro per kg och på hösten får man ett kg strömming för mindre än en femma. Om man inte kan eller vill rensa och filea fisken själv får man hjälp av affärernas duktiga expediter. På resterna kan man koka välsmakande soppa eller buljong”, säger Samuli.
Sorternas återkomst
Vegetarisk mat är inne. Samuli gläds åt trenden eftersom den ökande efterfrågan på vegetabilier främjar odlingsintresset i Finland. Han tror att trenden kommer att leda till att vissa vegetabilier/sorter seglar upp på den gastronomiska himlen och betraktas som kulinariska läckerheter.
”Bland vegetabilierna finns det, liksom bland vindruvorna, olika sorter. När det begav sig kände finländarna till många olika sorters bondbönor och rovor, men i dag talar man rätt och slätt om bondböna och rova. De gastronomiskt sinnade italienarna känner till olika tomatsorter, vet var de odlas och kan berätta om deras smak och aromer”, säger Samuli.
Han följer fortlöpande med matdiskussionen och anser att den ibland fokuserar alltför mycket på snabb och enkel tillredning. Han påpekar att snabb tillredning inte utesluter användning av goda råvaror av hög kvalitet.
”Härförleden lagade jag vitvinsmusslor på mindre än tio minuter, vilket visar att man kan tillreda god mat både enkelt och snabbt”, säger Samuli.
Om man kallar honom gourmetkock slår han ifrån sig och påpekar att avsikten med säsongstänkandet är att undvika alltför bekanta råvaror och att ge ordet mat en ny innebörd.
”I syfte att göra min kost mångsidigare beslöt jag nyligen att helt ersätta köttfärsen med annat kött, fisk och vegetabilier”, avrundar Samuli Karjula. ✓
Sommaröl med attityd
Årets sommaröl bjuder på mångsidiga toner och aromer. I serveringen ingår olika sorters öl med individuell smakpro l.
Text Lasse Pakarinen Foto Miika Kainu, Alko
Flying Dutchman Skinny
Legged Sun Burned Freckle
Faced White Boy Wheat IPA
Kinn Sommaröl
En gul medelfyllig IPA med stor humlebeska och toner av havreflarn, citrongräs, örter, pomerans och mentol.
Smaka! Lämpar sig utmärkt till kryddstarka ribs.
AEn gyllengul frisk och fyllig pale ale med måttlig humlebeska och toner av flingor, citrus, vinbärsblad och gräs.
Smaka! Rimmar utmärkt med rökt fisk och grillad kyckling.
lko har valt ut sju öl med egenskaper som lämpar sig särskilt väl för sommarsäsongen. Säsongsölen anländer till Alkobutikerna och Alkos webbutik 5 juni.
Produktchef Johanna Varjonen berättar att mångsidighet var det viktigaste urvalskriteriet.
”Under sommaren dricker finländarna öl i olika sammanhang och dessutom varierar vädret. Grillmat hör sommaren till, men säsongens vegetabilier står också högt i kurs”, säger hon.
I sommarens ölsortiment ingår en kraftig stout och ljusa men aromrika IPA-, saison-, pale ale- och veteöl samt en alkoholfri IPA. Sortimentets nässelkryddade öl representerar den spirande vildörtstrenden.
Johanna Varjonen berättar att konsumenterna är allt mer intresserade av dryckernas bakgrund och historia. Bland annat därför satsar Alko på så kallat hantverksöl.
Pinta Sanrajza
Ett tjinuskibrunt friskt och medelfylligt veteöl med stor humlebeska och toner av citrus, grapefrukt, gräs och vete.
Smaka! Lämpar sig utmärkt till fisk och getostsallad.
Prykmestar NokkosPils
En ljusbrun medelfyllig pils med måttlig humlebeska och toner av bröd, spannmål, nässla, äpple och kryddor.
Smaka! Lämpar sig utmärkt till stekt fisk.
Pyynikin Saison
Ett gyllengult medelfylligt öl med måttlig humlebeska och toner av vete, surbröd, citrus och kryddor. Smaka! Rimmar utmärkt med både mager och fet fisk.
Koch Confucius Ingveri Stout
En chokladbrun fyllig och aromrik stout med stor humlebeska och toner av frukttårta, ingefära, kakao och espresso.
Smaka! Rimmar utmärkt med kryddigt grillkött.
Gotlands Easy Rider
Bulldog IPA
Ett gyllengult friskt och medelfylligt alkoholfritt öl med stor humlebeska och toner av citrus, nektarin, halm och gräs.
Smaka! Lämpar sig utmärkt som måltidsdryck till sommarens rätter.
PORTER
VETEÖL
Hur smakar malt i öl? Och varför tillsätter man humle i öl? Dessa och många andra ölrelaterade frågor får du svar på i den nya videoserien Smakjägarna på adressen alko. /smakjagarna.
visste du?
Lärorik ölprovning
Ölets fascinerande smakvärld öppnar sig bäst om man jämför olika öl. Ölprovning är trevligast i glada vänners lag – bjud in dina kompisar till en lärorik ölprovning!
Öl bjuder på en uppsjö av smaker, dofter och nyanser. Alkos betjänings- och produktutbildare Mikko Lehtiniemi konstaterar att öl lämpar sig utmärkt för så kallad provning.
”De små flaskorna gör att man kan prova flera sorter. Innehållet i en vanlig 0,33 liters flaska räcker till sex personer”, säger han.
Vid vinprovning fokuserar man på aromer och struktur, men vid ölprovning bedömer man även humlebeskan, maltens rostningsgrad samt dryckens bubblor och skumning.
”Man börjar i allmänhet med att bedöma ölets toner i smaken och doften. Därefter bedömer man fylligheten, humlebeskan, sötman och syrligheten”, säger Mikko Lehtiniemi.
När man diskuterar ölets egenskaper bör man tänka på att smakupplevelsen varierar från person till perso.
Alternativa teman
Ju större skillnaden är mellan ölen, desto intressantare är ölprovningen. Om man vill kan man koncentrera
provningen till en viss öltyp. Aromrika IPA-öl och friska veteöl lämpar sig utmärkt för sommarens ölprovningar.
Nybörjare klarar sig i regel med fyra olika öl. Antalet öl kan vara upp till åtta, men fler än så är för många.
”Om ölen är av samma typ klarar man färre än om de är av olika typ”, säger Mikko Lehtiniemi.
Tillräckligt många glas Knussla inte med glasen. Glasen behöver inte vara ölglas – enkla dricksglas duger utmärkt.
”För att kunna jämföra ölen behövs minst två glas per person, men glasen får gärna vara lika många som ölen.”
För anteckningarna behövs papper och penna och för ”neutralisering” av munnen mellan varven behövs vatten och bröd.
Efter provningen kan man med fördel prova olika kombinationer av mat och öl.
”Varför inte inleda sommarfesten med en lärorik ölprovning och sedan skölja ner ribs och andra läckerheter med svalt och skummande öl?”, avrundar Mikko Lehtiniemi. ✓
Text Lasse Pakarinen Foto iStock
2/17
Bubblande meny!
Varför inte uppmärksamma Finlands hundraårsjubileum med en ledig och välsmakande måltid gjord på inhemska råvaror?
Förhöj stämningen genom att servera champagne eller något annat mousserande vin som måltidsdryck!
6 portioner 5 min + 30 min lätt
Bubblande
julep
INGREDIENSER
1 dl socker
2 msk nypressad citronsaft
0,75 dl vatten
1 . (75 cl) mousserande vin
1 kruka mynta
1. Tillred först sirapen. Slå sockret, citronsaften och vattnet i en kastrull. Koka upp blandningen och låt sockret smälta. Lyft bort kastrullen från spisen och låt blandningen svalna till rumstemperatur.
2. Fördela sirapen på 6 glas. Fyll upp glasen med mousserande vin och toppa med riven mynta och hela myntablad.
Dryckesförslag
Julepen kan med fördel göras på en fruktig prosecco. Den som föredrar en alkoholfri julep kan välja ett inhemskt alkoholfritt mousserande vin gjort på till exempel svarta vinbär (blad eller sylt).
Tips! Rätten kan göras vegansk genom att ersätta senapsglassen med senapskryddad mjölkfri crème fraîche. Recept på senapsglass hittar du på webbplatsen etiketten. .
✓ Använd
rödbeta i stället för lamm och du får en läcker vegetarisk tartar.
Dryckesförslag
Till vardera tartaren kan man med fördel servera ett torrt mousserande rosévin. Smaken och färgen hos en fransk crémant rosé, en spansk cava rosé eller en mousserande rosé från nya världen rimmar utmärkt med tartarerna. Vill man slå på stort kan man servera en nyansrik roséchampagne med rostade aromer och toner av röda bär.
Lammtartar
INGREDIENSER
1 liten schalottenlök
1 liten kryddgurka
500 g ytter lé av lamm
1–2 msk Worcestershiresås några droppar Tabasco
2 msk liten kapris
1 msk dijonsenap ingsalt
svartpeppar mald i pepparkvarn
Till serveringen:
4 äggulor minigroddar
1. Skala och tärna löken. Tärna kryddgurkan. Skär köttet i tunna skivor och tärna sedan skivorna.
Krydda med Worcestershiresås och Tabasco.
Tillsätt löken, kryddgurkan, kaprisen och senapen. Krydda med salt och peppar.
2. Forma fyra biffar av köttärningarna. Slå äggulorna i skalhalvor och ställ dem på köttet. Servera med groddar eller rucola.
Rödbetstartar
INGREDIENSER
6 medelstora rödbetor 0,25 liten rödlök
1 salladslök
1 tsk liten kapris
2 msk nfördelad bladpersilja
1 msk dijonsenap
1 msk Worcestershiresås
2 tsk olivolja ingsalt svartpeppar mald i pepparkvarn Till serveringen: senapsglass (receptet på etiketten. ) vattenkrasse eller minigroddar
1. Tvätta rödbetorna och rosta dem ca 45 minuter i ugn (+ 200 °C). Låt svalna. Skala och tärna rödbetorna i små bitar.
2. Skala rödlöken och tärna den i små bitar. Skiva salladslöken. Slå rödlöken, salladslöken, rödbetan, kaprisen och bladpersiljan i en skål. Blanda senapen, Worcestershiresåsen och oljan med salt och peppar. Rör ner blandningen i skålen.
3. Forma biffar av massan. Toppa med senapsglass. Servera med vattenkrasse.
Helstekt grisfilé
INGREDIENSER
1 inner lé av gris, ca 600 g ingsalt svartpeppar mald i pepparkvarn örtolja
1. Ställ köttet i rumstemperatur en halv timme före tillredningen. Avlägsna eventuella hinnor från köttet och gnid in det med salt och peppar. För in en stektermometer i köttets tjockaste del. Stek köttet 20–30 minuter på medelhög värme tills termometern visar + 70 °C. Alternativt kan köttet brynas och sedan ställas in i ugnen (+ 150 °C).
2. Täck köttet med foliepapper och låt det vila 5 minuter före uppskärningen. Slå på örtolja.
Morotsromesco
INGREDIENSER
3 msk solrosfröer
1 liten skiva lantbröd
500 g morötter
3 msk olivolja ingsalt svartpeppar mald i pepparkvarn
1 vitlöksklyfta
ca 0,75 dl olja
2 tsk rödvinsvinäger
1 tsk socker
0,25 tsk torkad chili 0,5 dl bladpersilja
1. Rosta solrosfröerna och brödskivan ca 5 minuter i ugn (+ 175 °C). Ta ut och tärna brödskivan. Rör om fröerna och fortsätt rostningen några minuter tills de har fått färg. Låt fröerna svalna på en tallrik.
2. Skala och tärna morötterna. Lägg tärningarna på en ugnsplåt och slå på olivolja. Krydda med salt och peppar. Rosta tärningarna cirka 20 minuter i ugn (+ 225 °C).
3. Slå solrosfröerna, brödtärningarna, vitlöken och oljan i en mixer. Mixa tills blandningen är homogen. Tillsätt morotstärningarna, vinägern, sockret och chilin och mixa blandningen till en grov pasta. Toppa med bladpersilja.
4 portioner 10 + 1 h lätt
4 portioner 10 min lätt
Så här blandar du till örtolja. Se videon: etiketten.fi
Dryckesförslag
Ytgrillningen i kombination med morotsromescons fyllighet sätter extra piff på rätten. Valet av mousserande vin faller på en fruktig cava med frisk syrlighet och mogna citrustoner. Nyansrik och fruktig champagne med rostade toner rimmar också utmärkt med varmrätten.
Gris lé är både läcker och lättlagad. Servera den saftiga helstekta lén med morotsromesco och grillad hjärtsallat!
4 portioner 15 + 25 min lätt
4 portioner 20 min lätt
Dryckesförslag
Servera gärna samma dryck till de vegetariska biffarna som till grisrätten.
Välsmakande och estetiska blomkålsbi ar får snålvattnet att rinna på alla som gillar vegetarisk mat.
Blomkålsbiffar
INGREDIENSER
2 blomkålshuvuden
Till serveringen: örtolja
1. Skär vartdera blomkålshuvudet i fyra tjocka skivor. (Eventuellt överbliven blomkål kan med fördel användas som ingrediens i till exempel soppa).
2. Grilla blomkålsskivorna 5–10 minuter per sida (anpassa grilltiden till skivornas tjocklek och grillens värme). Slå på örtolja.
Havtorns- och rosmarinkompott till vitmögelost
INGREDIENSER
300 g morötter
1 kvist rosmarin
100 g havtornsbär
2,5 dl syltsocker
1 msk rivet apelsinskal (ekologiskt odlad) ca 75 g vitmögelost per person
1. Skala och tärna morötterna. Lägg tärningarna i en kastrull och slå på vatten (så mycket att tärningarna täcks). Tillsätt rosmarinkvisten. Koka moroten under lock på medelhög värme tills den är mjuk. Slå bort vattnet och avlägsna rosmarinkvisten.
2. Slå i havtornsbären. Mosa blandningen. Tillsätt syltsockret och koka upp blandningen under omrörning. Låt blandningen sjuda tills den blir tjock (ca 10 min). Slå i det rivna apelsinskalet. Servera med vitmögelost.
Dryckesförslag
Servera gärna samma mousserande vin som till varmrätten (vid behov kan man servera en och samma dryck till förrätten, varmrätten och osträtten).
✓ Spännande havtorn. Varför inte servera läcker vitmögelost med exotisk bärkompott?
4–6 portioner 25 min relativt lätt
4 portioner 30 min + 2,5 h något arbetsdryg
Sätt pif på den franska klassikern crème brûlée med lakritspulver. Servera läckerheten med inhemska hallon!
Lakritsbrûlée med hallon
INGREDIENSER
4 dl vispgrädde
1 dl lättmjölk eller helmjölk
1 dl socker
1 msk rivet citronskal (ekologiskt odlad)
1,5 msk lakritspulver (t.ex. Urtekram)
6 rumstempererade äggulor
Garnering:
ca 3 msk socker
Till serveringen: inhemska hallon (färska eller frysta)
1. Ställ ugnen på + 150 °C.
2. Slå vispgrädden, mjölken, sockret och det rivna citronskalet i en kastrull. Koka upp blandningen och lyft bort kastrullen från spisen. Rör ner lakritspulvret.
3. Vispa sönder äggulorna. Sila bort citronskalet från blandningen i punkt 2. Slå den varma blandningen över äggulorna under omrörning. Slå blandningen i ugnsfasta portionsformar, kaffekoppar eller i en ugnsfast skål.
4. Ställ formen/formarna/kopparna i en ugnspanna med hett vatten (vattnet bör nå upp till halva formhöjden).
5. Stek längst ner i ugnen tills brûléen har stelnat (ca en timme). Låt brûléen svalna i rumstemperatur. Täck kärlen med plastfilm och ställ in dem i kylskåp (minst en timme).
6. Strö socker på brûléen och karamellisera ytan med en gasbrännare. Servera med hallon.
Dryckesförslag
Servera gärna en blommig och frisk italiensk moscato med citrustoner till brûléen. Drycken är en perfekt avslutning på den bubblande måltiden. Välj antingen en moscato d’asti eller bubblande d’asti.
Adress: Montörsvägen 1, Borgå
Personal: 8 fast anställda personer
Historia: Östermalms Alko flyttade till sin nuvarande adress från en annan fastighet i november 2016.
Egenskaper: Den ena av Borgås två Alkobutiker. Satsar stort på ekologiskt.
Minna Jäppilä och Katarina Forsell (t.h.) berättar att intresset för lokal matkultur syns hos Alko. ”Vi får ofta frågor om viner som kunderna har druckit på lokala restauranger.”
Johanna Anteroinen och Sami Jäppinen väljer drycker till stugmiddagen.
01650 Borgå
Gårdarnas, havets och åns
Borgå lockar allt er vänner av god mat. I Alkobutiken i stadsdelen Östermalm tror man att ekotrenden bara har börjat.
Text Irene Easton Foto Miika Kainu
Solen skiner i Borgåstadsdelen Östermalm där den några månader gamla affärsanhopningen lockar besökare från när och ärran. Allt doftar nytt. Många viker av från vägen mot Lovisa och Kotka för att ta sig en titt på affärerna. En av dem är Kaj Davidsson. Han berömmer den nya Alkobutiken.
”Jag reser mycket, men jag har aldrig stött på en butik med så tydligt framlagda viner eller så kunnig personal”, säger han och fortsätter sin vindiskussion med Alkobutikens betjäningschef Susanna Tallberg
Östermalm lockar även med närproducerade livsmedel. K-Supermarket Tarmola, som satsar helhjärtat på ekologiska och lokala livsmedel, får stöd av sin granne Alko.
”Inför flytten till Östermalm funderade vi mycket på vår profilering. Vi kände till K-Supermaket Tarmolas och Borgånejdens inriktning på ekologiska livsmedel och tyckte att konceptet passar oss. Sagt och gjort: Vi valde det ekologiska temat och i dag tillhandhåller vi ekologiskt producerade varor inom nästan alla dryckeskategorier”, säger Susanna Tallberg.
Alkos sortiment omfattar över 400 ekodrycker, varav de flesta är viner. De drycker som inte ryms i Alkobutikernas hyllor kan beställas i Alkos nyöppnade webbutik.
Restaurangernas Borgå
Gårdsbodarna och torget med färsk fisk är välkända i och utanför Borgå. Ville Vallgrens, Johan Ludvig Runebergs och Runebergstårtans hemstad, som länge varit en oas för läckergommar, präglas av den nya restaurangkulturen.
”Vi får ofta frågor om viner som kunderna har druckit på lokala restauranger. Borgåborna är mycket intresserade av matens och dryckernas ursprung. Förr var ekoprodukterna något för en utvald skara, men i dag vill en stor del av konsumenterna ha ekologiskt producerade livsmedel och drycker”, säger expedit Katarina Forsell. Intresset för ekoprodukter växer i hela Finland. Trots det utmanande ekonomiska läget ökade försäljningen av ekologiskt producerade livsmedel med hela 14 procent år 2016.
Europeisk stämning och respekt
”Alkobutikens inredning och hängande skyltar för tankarna till Mellaneuropa. Jag tilltalas av trädetaljerna, den vackra belysningsarmaturen och de lyckade inslagen av svart. Enligt flera kunder signalerar miljön
respekt för både besökarna och varorna”, säger Susanna Tallberg medan hon skjuter en varuvagn framför sig i butiksgången.
Alkobutikens tekniska lösningar är anpassade till kunderna. Kassadisken kan vid behov sänkas så att höjden lämpar sig för till exempel rullstolsbundna kunder. Det handlar om respekt för besökarna.
Detsamma gäller urvalet av ekodrycker.
”De ekologiskt producerade produkterna är mycket välkomna. Till en början var de både dyra och svåra att få tag på, men i dag är läget ett helt annat”, säger Mika Kalmi som botaniserar bland dryckerna i vinhyllan.
”Vi väljer alltid ekoprodukter. Om det inte fanns ekovin skulle vi nog inte dricka vin överhuvudtaget”, säger Maria Kalmi.
Ekologiskt eller biodynamiskt?
Vilken är skillnaden mellan ekologisk och biodynamisk produktion? Expedit Eija Pirkkalainen reder ut begreppen för sommargästerna Johanna Anteroinen och Sami Jäppinen som är på jakt efter ett gott rödvin till chili con carne.
1. Alkobutiken i Östermalm i Borgå skapar förpackningar som rimmar med säsongen. Butiken har en separat hylla för sina presentförpackningar.
2. Mika och Maria Kalmi uppskattar ekovaror.
3. Alkobutiken i Östermalm satsar på ekologiska varor. Alkos nya webbutik gör det lättare för vänner av ekoprodukter att handla sina favoritdrycker på till exempelvis semesterorten.
4. Kaj Davidsson och Susanna Tallberg utbyter tankar om vin.
”Ekologisk eller naturenlig odling innebär ansvarsfullt och hållbart nyttjande av miljön och naturen. Användningen av vatten minimeras och bekämpningsmedlen ersätts av naturliga ämnen som bevarar markens balans och bördighet. Vid biodynamisk odling, som går ett steg längre än ekologisk odling, följer man naturens rytm vid bland annat plockningen av druvor. Den här tempranillon kanske smakar bäst vid solnedgången”, säger hon.
”För oss är ekologiskt inte ett absolut krav, men vi köper gärna ekoprodukter”, säger Johanna Anteroinen.
Den ekologiska och etiska aspekten finns även inom segmentet öl.
”När jag är i Borgå köper jag mer än gärna närproducerat öl”, säger Sami Jäppinen. ✓
Vilken dryck till nyfångad sk?
Se videon och bekanta dig med Alkobutiken i Östermalm i Borgå på adressen etiketten.fi. Du får samtidigt tips på vin till grillad fisk.
Ät & Drick
Expedit Katarina Forsells favoriter i Borgå
BRASSERIE L’AMOUR.
Krämaretorget 2 lamour.
Den nya lugna och stämningsfulla ne dining-restaurangen serverar även vegetariska rätter. På vin- och ölmenyn nns något för alla smaker. Här kan man äta och dricka gott utan att bli störd. Restaurangen har en baravdelning med avspänd atmosfär.
ZUM BEISPIEL
Krämaregatan 2 zum.
Den avspända delirestaurangen med ekopro l lämpar sig för både snabba luncher och längre sittningar. Restaurangen är känd för sina läckra burgare och sin falafel gjord på lokalt odlade ärter, men på menyn nns också många andra rätter.
MEAT DISTRICT & CAFE POSTRES
Gabriel Hagerts gränd meatdistrict.
Restaurang och kafé under samma tak. Meat District serverar närproducerat ekologiskt kött av hög kvalitet. Välj till exempel en läcker osso buco eller tartar från den italienskinspirerade menyn. Cafe Postres serverar Finlands förmodligen största och läckraste tarte tatin.
fenomen
Seklets matcirkel
Under våra hundra år av självständighet har den nländska matkulturen utvecklats från bristårens knapphet via nästan ohämmat frosseri till dagens hälso- och värdemedvetenhet.
Text Päivi Brink Foto Otavamedia
Före krigen var nländarna självförsörjande
1920-talet
Potatisen intog de finländska matborden i slutet av 1800-talet. På 1920-talet åt finländarna främst rotfrukter och spannmålsprodukter gjorda på råg, korn och havre. Potatis med sås och en och annan köttbit var en vanlig rätt. Sallat förekom knappast alls, men kål, lingonkross, riven kålrot, ättiksgurka och rödbeta var vanliga på matborden. Kosten och matvanorna skiljde sig väsentligt mellan samhällsklasserna och mellan stads- och landsbygdsbefolkningen. Eftersom arbetet i stor utsträckning var fysiskt intog många 3–4 varma måltider per dag.
1930-talet
Recessionen på 1930-talet ledde till massarbetslöshet. Under förbudslagstiden 1919–1932 var mjölk, surmjölk (piimä) och svagdricka (kalja) de vanligaste måltidsdryckerna. Mjölkkonsumtionen har minskat stadigt sedan 1930-talet, men konsumtionen av ost har ökat. På 1930-talet ökade konsumtionen av kaffe. Före vinterkriget konsumerade finländarna 7 kg kaffe per person och år.
1940-talet
Krigsåren präglades av livsmedelsbrist och ransonering. Konsumtionen av potatis trefaldigades eftersom nästan alla andra livsmedel var ransonerade. Den svarta marknaden blomstrade i städerna. Evakueringen från östra Finland spred de karelska pirogerna och den karelska steken till stora delar av landet. Den avgiftsfria skolbespisningen, som inleddes år 1948, tillförsäkrade alla barn en varm måltid per dag.
1930-talet
Från landsbygd till stad, från bybutik till supermarket
1950-talet
När ransoneringskorten försvann började finländarna konsumera som aldrig förr och när kafferansoneringen avskaffades år 1954 blev vetebullen mäkta populär i de finländska hemmen. Kostrekommendationer var ett okänt begrepp. Man konsumerade gladeligen socker och veteprodukter, vilket småningom ledde till ökande övervikt. Allt fler kvinnor arbetade utanför hemmet, vilket ökade intresset för halvfabrikat och färdigmat. Importen och försäljningen av bland annat bananer och citrusfrukter ökade.
1960-talet
I början av 1960-talet började finländarna konsumera juice och läskedrycker och i takt med att den inhemska produktionen ökade blev dryckerna allt vanligare i butikshyllan. År 1969 avreglerades försäljningen av mellanöl. Samtidigt ökade finländarnas intresse för vin. Urbaniseringen tilltog, livsmedelsindustrin växte, tillverkningen av halvfabrikat och färdigmat ökade, de så kallade kolonialvaruaffärerna blev renodlade mataffärer och arbetsplatsbespisningen och restaurangbesöken blev vanligare. Kylskåpen och frysarna dök upp i de finländska hemmen, vilket avsevärt underlättade förvaringen av livsmedel.
1970-talet
I början av 1970-talet slog de första supermarketarna upp sina dörrar. På landsbygden var butiksbilen en vanlig syn. Allt fler finländare drabbades av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Småningom ökade hälsomedvetenheten och år 1972 inleddes det folkhälsoinriktade Norra Karelen-projektet. Finländarna fick lära sig att undvika salt, hårda fetter och rökning. Konsumtionen av fettfri mjölk, grönsaker och kyckling ökade. Tomat och gurka kunde köpas året runt.
Internationell och etisk mat
1980-talet
Kostcirkeln och de första kostrekommendationerna publicerades år 1987. Urvalet av färdigmat ökade. Affärerna började saluföra bland annat nuggets och färdigpizza. Produkter med låg fetthalt, alltså lättprodukter, blev allt vanligare i butikshyllan. Under veckosluten lagade man mat med större hängivelse än på vardagarna. I många hem blev matlagningen en hobby i vilken även männen deltog. Man lagade med förtjusning amerikanska, kinesiska och andra internationella rätter.
1990-talet
När Finland gick med i EU ökade utbudet av importerade varor dramatiskt. Matprogrammen i TV gjorde finländarna förtrogna med internationella matoch vintrender. Mikrougnarna blev allt vanligare, vilket möjliggjorde olika mattider inom familjen. Medvetenheten om bland annat laktosintolernas och keliaki skapade nya kostvanor och ökade utbudet av speciallivsmedel i affärerna. Alkobutikerna blev snabbköp, öl, cider och longdrink dök upp i butikernas och kioskernas hyllor och finländarna började använda öl och vin som måltidsdryck framför allt under veckosluten.
2000-talet
Decenniet präglades av individuell kost och individuella måltidslösningar. Mat som hobby blev en trend, som fortgår än i dag. Klimatförändringen steg in matdiskussionen, närproducerat blev ett begrepp och ekologiska livsmedel var på allas läppar. Livsmedelsforskningen blev allt viktigare, livsmedelssäkerheten tillmättes allt större betydelse och de så kallade funktionella livsmedlen (mervärdeslivsmedlen) växte fram. Finländarnas intresse för vin ökade och småningom passerade rödvinet de vita vinerna.
2010-talet
I dag återspeglar kosten och matvanorna i stor utsträckning vår värdebild: Ohälsosamma och oetiskt producerade livsmedel ratas. Man kan faktiskt tala om en ”fridiet”: laktosfritt, vetefritt, köttfritt, mjölkfritt... Närproducerade inhemska livsmedel står högt i kurs. Import och massproduktion bedöms utgående från etiska värden. De nya dieterna och kostvalen har påverkat familjemåltiderna och andra gemensamma måltider. Mousserande vin har blivit en trend och vid många av dagens tillställningar skålar man i äkta champagne. Finländarnas intresse för mikrobryggerier och deras produkter ökar stadigt. ✓
Maten i går och i dag:
Matkulturen har utvecklats från knapphet via frosseri till hälsooch värdemedvetenhet.
Trots den stora importen av mat uppskattar finländarna lokalt producerade livsmedel.
Bybutikerna har förbytts i supermarketar och närbutiker med långa öppettider.
Kvinnornas deltagande i arbetslivet har främjat användningen av halvfabrikat och färdigmat. Under veckosluten tillmäts matlagningen stor betydelse.
På vardagarna dricker finländarna mjölk och vatten till maten, men under veckosluten är öl och vin populära måltidsdrycker.
Experter:
Projektchef Johanna Mattila, Brahea-centret vid Åbo universitet, marknadsförings- och kommunikationschef Minna Asunmaa, Matinformation (Ruokatieto)
✓ I dag återspeglar kosten och matvanorna vår värdebild.
mitt framgångsrecept
Läckert av basråvaror
Riku Rantala önskar att Mad Cook Show får publiken att skratta åt sina matval och rösta för bättre mat med plånboken.
Text Susanna Haanpää Foto Miika Kainu, Tuukka Koski
Vilken är din matfilosofi? Jag är en allätande läckergom. Fastän jag uppskattar enkla smaker och klassiska rätter är jag vidsynt och experimentlysten. Det är trevligt att basråvarorna har återfått sin ställning i matlagningen. Skördetidstänkandet är ett utmärkt exempel på detta.
Vad lagar du i ditt eget kök? Eftersom vi har tre små barn lagar jag ofta sopprätter. Som instiftare av kampanjen Köttfri oktober strävar jag efter att minska konsumtionen av kött. Om jag får tag på inhemskt hästkött hamnar det på grillen. Jag uppskattar återvinning och så kallad cirkulär ekonomi.
Vilken matupplevelse har gjort intryck på dig? Jag har haft många oförglömliga mat- och måltidsupplevelser under åren. Till de bästa hör nog en oväntad gourmetmåltid på en flott restaurang i den japanska staden Nara. Vår budget som ryggsäcksresenärer tillät endast gatuköksmat och massproducerad sushi. Av en händelse träffade vi en grupp affärsmän som ville bjuda oss på middag på stadens bästa restaurang. I den lukulliska måltiden ingick gomsmekande sashimi, sushi, bläckfisk, ostron och andra läckerheter.
Vad är aktuellt i matvärlden? Medvetenheten om matens inverkan på hälsan, välbefinnandet och miljön har ökat avsevärt under de senaste åren. Matens och livsmedlens politiska och etiska aspekter har också lyfts fram. Många analytiker anser att gamla imperier faller i takt med att kockarnas inflytande ökar. Romarnas frossande ledde till att staten kollapsade – maten hade blivit tongivande. Maten och matvanorna får inte bli en segregerande faktor i samhället!
Varför behövs Mad Cook Show? Jag hoppas att programmet får publiken att skratta åt sina matval och rösta med plånboken för mat och livsmedel som gagnar miljön, produktionsdjurens välbefinnande och den egna hälsan. Avsikten med programmet är att väcka diskussion på ett positivt, trevligt och månsidigt sätt. Man kan nog påstå att Mad Cook Show är en syntes av Nyhetsläckan, olika matprogram och populära talk shows.
Vilket är ditt framgångsrecept? Jag fiskar ofta och mycket på mitt sommarställe i skärgården och jag tillreder fisk på olika sätt. Ett av mina framgångsrecept är fisk grillad på phanganskt vis. I det ursprungliga receptet är fisken red snapper (röd snapper), men i receptet på vidstående sida används inhemsk abborre och gös. ✓
Riku Rantala fascineras av det stora intresset för matens politiska, etiska och miljömässiga aspekter.
Phangansk grillad fisk
FISK OCH MARINAD
2 gösar eller stora abborrar
1 dl sksås
3 msk nfördelat palmsocker havssalt matolja
CITRONGRÄSSÅS ”NAHM JIM”
2 vitlöksklyftor
2 korianderrötter
2 små chilifrukter
3 långa röda chilifrukter
2 stjälkar citrongräs
3 msk palmsocker
2 dl limesaft (färskpressad)
1 msk havssalt
3 msk sksås
1. Fjälla fisken och klipp ner fenorna. Skär ett rutmönster i fiskens skinn (underlättar smakpenetrationen).
2. Lägg fisken i fisksås och låt den marineras några minuter. Avlägsna fisken ur såsen och låt den torka en stund på hushållspapper. Strö palmsocker och havssalt på fisken.
3. Smörj fisken med olja och lägg den på grillen. Grilla på låg värme tills fisken är färdig, det vill säga tills fenorna lossnar med ett lätt ryck. Servera med läcker nahm jim-sås och thai-jasminris.
4. Sås: Finfördela vitlöksklyftorna och korianderrötterna och slå dem och salt i en mortel. Stöt tills blandningen är homogen. Slå i de små chilifrukterna och stöt. Slå därefter i resten av chilin och stöt tills blandning är helt homogen.
5. Slå i palmsocker och rör om tills sockret har löst sig. Tillsätt limesaften och smaka av med fisksås. Tillsätt vid behov vanligt strösocker samt ytterligare limesaft och fisksås. Tillsätt slutligen citrongräs i tunna ringar och rör om.
Dryckesförslag
Som måltidsdryck rekommenderar Riku Rantala en krispig asiatisk lager eller ett vitt vin med restsocker.
Mad Cook – Kulinaristinen seikkailukirja, Tuomas Milono och Riku Rantala, WSOY 2010, i pocketformat 2017 45 2/17
LAGER
bra att veta
Hur väljer Alko sina varor?
Alkos sortiment omfattar 6 000 olika varor. Antalet varor i de enskilda Alkobutikerna varierar mellan 500 och 2 500 beroende på butikens storlek. Alko följer med trenderna och lyssnar till kundernas önskemål i syfte att kunna erbjuda något för alla smaker. Läs hur varorna hamnar i Alkobutikernas hyllor.
Alkos expertpanel bedömer de erbjudna dryckerna sensoriskt med beaktande av de nierade kundbehov. Dryckerna till Alkos sortiment väljs utgående från expertpanelens poängsättning. Före det slutliga valet analyseras produkterna noggrant i Alkos laboratorium.
5.
Varuleverantören eller tillverkaren erbjuder Alko sina produkter.
4.
Alkos sortiment utformas enligt kundernas behov och önskemål med hjälp av ett så kallat produktgruppsträd. De över 200 produktsegmenten i sortimentet styrs till Alkobutikerna på basis av efterfrågan.
1.
3.
2.
Alko beaktar de senaste trenderna samt kundernas feedback och önskemål. Dessa ligger till grund för Alkos inköpsplaner och urvalsbeslut.
Alko söker nya varor genom öppen produktsökning. Huvudprodukterna, som utgör sortimentets ram, väljs utgående från efterfrågan. Sortimentet kompletteras med specialiteter och säsongsvaror.
6.
Alko analyserar de valda varorna i sitt laboratorium med avseende på bland annat legaliteten, alkoholhalten, sockerhalten (viner) och beskan (öl). Analysen står som garanti för hög kvalitet.
7.
När varan har godkänts meddelar Alko leverantören att drycken kan upptas i sortimentet.
Text Jaana Kalliokoski Grafik Sven Flygél
8.
9.
Alko följer fortlöpande med efterfrågan. Ju större efterfrågan på en vara är, desto vanligare är den i Alkobutikernas sortiment. Detsamma gäller även nyheter och specialvaror.
Sortimentet varierar mellan Alkobutikerna, men såväl de stora som de små butikerna tillhandahåller drycker för alla behov. Alkobutikernas sortiment anpassas till den lokala efterfrågan: Vissa butiker satsar på exempelvis vin och specialöl, medan andra är inriktade på förmånliga volymprodukter.
10.
Varuleverantörerna kan registrera varor i Alkos beställningssortiment, som tillhandahålls via webbbutiken. De enskilda Alkobutikerna kan komplettera sina sortiment med beställningsvaror så som hantverksöl och lokala produkter.
1
nya varor upptas årligen i Alkos sortiment. Dryckerna kommer från 70 länder. i siffror
300
Om kunden inte hittar sin favoritdryck i Alkobutiken kan han eller hon i regel beställa den i Alkos webbutik. Vid behov görs en specialbeställning vilket innebär att den önskade produkten eftersöks hos leverantörer runt om i världen. Önskemål och respons kan också framföras i Alkobutiken och via Alkos nätsidor.
11.
12.
Alko utbildar sin personal fortlöpande. Butikernas kunniga expediter hjälper kunderna att hitta de önskade dryckerna och rekommenderar drycker till olika maträtter och för olika tillfällen.
7
800
drycker bedömdes i Alkos urvalsprocess år 2016.
430
ekoprodukter ingick i Alkos sortiment år 2016. Försäljningen av ekodrycker ökade med 16 %.
8,5
är kundernas betyg på Alkos varor (skala 4–10).
Omsorgsfullt valt sortiment
Text Jaana Kalliokoski Foto Ville Rinne
ALKOS PRODUKTSORTIMENT återspeglar både aktuella trender och finländarnas konsumtionsvanor. Målsättningen är att tillhandahålla drycker för olika tillfällen och att tillgodose kundernas önskemål. Alko kartlägger fortlöpande konsumenternas behov och konsumtionsmönster samt sådana internationella trender och nyheter som kan tilltala finländarna.
Under de senaste åren har den totala alkoholkonsumtionen minskat, vilket återspeglar trenden att satsa på kvalitet: Alkos kunder handlar färre men dyrare drycker. Den ökande efterfrågan på drycker från småproducenter och specialproducenter visar att närproducerade varor vinner allt mer terräng.
Dagens fördomsfria och experimentlystna konsumenter söker nya alternativ även hos Alko. Allt fler väljer ekologiska och certifierade drycker: I ol ökade Alkos försäljning av ekodrycker med hela 16 procent och trenden fortgår.
Ansvarsfullhet är en av hörnstenarna i Alkos verksamhet och därför strävar företaget efter att enbart nyttja leveranskedjor med etisk verksamhet och att trygga bland annat odlarnas och småproducenternas arbetsförhållanden. Alko förutsätter att dryckesleverantörerna förbinder sig att följa överenskomna etiska spelregler. Alko är medlem i organisationen Business Social Compliance Iniative (BSCI), som bland annat arbetar för att förbättra arbetsförhållandena i de olika delarna av leveranskedjan. ✓
kolumn
Hur det började
Jag vurmar för vin. Fäblessen började i Tammerfors anno 1988. När jag studerade internationell politik vid Tammerfors universitet fick jag jobb som sommarfågel i Alkos butik i stadsdelen Tesoma. Döm om min lycka och förvåning när jag fick stanna kvar som deltidsanställd efter sommaren.
I vinklubben Viinikilta -88, som grundades i Tammerfors år 1988, kunde vi Alkoanställda studera vinlitteratur och delta i vinprovningar. Eftersom nätet inte ens var påtänkt och den finländska vinlitteraturen befann sig i sin vagga, var vi hänvisade till engelskspråkiga vinböcker som ofta var svåra att ta till sig.
Jag studerade Alkos material med stor iver, jag läste allt jag kom över om vin och jag förvarade ljuskopior av tidningen Viinis första artiklar om kombinationen mat och dryck som en värdefull skatt. Min kunskapstörst var stor!
De viner vi provade i Tammerforsklubben motsvarade i allmänhet sådana viner som i dag kostar mellan 10 och 15 euro. Man kan nog säga att livet förändrades när vi en kväll hade möjlighet att provsmaka röda klassiker från Bordeaux. Priset var relativt högt, men vi lyckades skramla ihop pengar till fyra flaskor.
Bland vinerna fanns en riktig pärla, nämligen en Château Cheval Blanc årgång 1982. Det jag visste om vinet hade jag läst i Hugh Johnsons stora vinbok. Inför provningen berättade vinklubbens ordförande Rauli mer om det utsökta vinet och jag blev verkligen hänförd.
Jag iakttog färgen, jag snurrade vinet i glaset och jag luktade på den ädla drycken. Näsan fylldes av en symfoni av dofter: cederträ, höstlig skog, svarta vinbär, blyertspenna och mycket annat. Jag försökte fånga tonerna på papper, men mitt knappa ordförråd räckte inte till. Efter en stund tog jag den första klunken och lät vinet smeka tungan och gommen. Den överväldigande smakupplevelsen gjorde mig stum och det enda jag kunde säga och skriva just då var nam! I dag vet jag att det fylliga vinet bjöd på balanserade tanniner, mogen bärighet, behaglig ekighet och mycket lång eftersmak. För att vara ärlig använder jag fortfarande ordet nam som slutkommentar när jag har provsmakat ett riktigt gott vin.
TAINA VILKUNA
som är en av tre finländare med examen Master of Wine, älskar att avnjuta vin och speciellt champagne till god mat i goda vänners lag. Till vardags arbetar hon som produktkommunikations chef hos Alko
✓ Det enda jag kunde skriva om smaken just då var: Nam!
När det begav sig visste jag inte vart den stora smakupplevelsen skulle föra mig, men nu vet jag att studierna i internationell politik fick stryka på foten för mitt vinintresse. ✓
2/17
ETIKETTENS PROVNINGAR
KLASSISKA ALSACEDISTRIKTET
Alsace är ett välrenommerat vindistrikt. Det är främst känt för sin vita viner som till överväganden delen är druvsortsviner. Riesling, Gewürztraminer, Pinot Gris och Muscat är de mest kända och odlade sorterna. Under provningen jämför vi viner gjorda på olika druvor. Dessutom lär vi känna viner med olika kvalitetsbeteckningar. Provningen pågår ca två timmar.
Du betalar 22 euro i deltagaravgift plus 20–30 euro för provningsvinerna.
PINOT NOIR, EN GLOBETROTTER
Pinot Noir har sitt ursprung i Bourgogne, men har spridit sig över hela vinvärlden. Viner i både klassisk och modern stil görs på druvan. Du får lära dig mer om röda Pinot Noirviner som har komplexitet och bredd. De är utmärkta kompanjoner till höstens smaker. Provningen pågår ca två timmar.
Du betalar 22 euro i deltagaravgift plus 20–30 euro för provningsvinerna.
PROST!
Kom i Oktoberfeststämning och prova en del av det rika ölutbudet från det klassiska öllandet Tyskland. Vi provar, jämför och diskuterar klassiska tyska ölstilar. Provningen pågår ca två timmar.
Du betalar 22 euro i deltagaravgift plus 10–20 euro för provningsölen.
MED TILLTUGG
För att fira hundraåriga Finland ordnar vi ett evenemang där vi provar viner utan något till och tillsammans med finare tilltugg med finländska smaker. Observera att det inte är en matkurs – vi serverar bara små läckra smakbitar. Vi kan tyvärr inte beakta kostbegränsningar. Provningen pågår ca två och en halv timme.
Du betalar 55 euro i deltagaravgift plus 15–25 euro för provningsvinerna.
ABC OM VINER
Välkommen till nya smakupplevelser!
Prova, upptäck och lär dig mer.
Alsaceviner, Pinot Noirviner från världens alla hörn, klassiska tyska öl och drycker som matchar finländskt tilltugg.
En nyttig kurs för dig som nyss har startat din resa genom vinernas värld! Den kräver ingen tidigare kunskap om vin eller erfarenhet av provning. Du lär dig elementära vinbegrepp och rätt provningsteknik så att vinernas doft- och smakvärld öppnar sig i all sin bredd och mångfald. Provningen pågår ca två och en halv timme.
Du betalar 22 euro i deltagaravgift plus 10–25 euro för provningsvinerna.
HELSINGFORS kl. 17.00
Alkos kurslokal, Arkadiagatan 2
(ingång från Paasikiviplatsen)
Klassiska Alsacedistriktet må 14.8 ti 15.8 on 16.8 to 17.8 må 28.8 ti 5.9 to 7.9
Abc om viner må 21.8 ti 22.8 må 9.10
Med tilltugg on 23.8 to 24.8 on 30.8 to 31.8 må 4.9 on 6.9 må 2.10 to 5.10 ti 10.10
Pinot noir, en globetrotter må 11.9 må 18.9 må 25.9 ti 26.9 on 11.10 to 12.10
Prost! ti 3.10 on 4.10
ÅBO kl. 18.00
Alkos regionkontor, Slottsgatan 11 A
Klassiska Alsacedistriktet ti 15.8 on 30.8
Abc om viner on 23.8
Pinot noir, en globetrotter må 4.9 to 28.9
Med tilltugg ti 5.9 må 11.9
Prost! må 18.9 må 25.9
TAMMERFORS kl. 18.00
Alkos regionkontor, Aleksanterinkatu 22 b, 3. vån.
Klassiska Alsacedistriktet on 23.8 ti 29.8
Pinot noir, en globetrotter on 30.8 ti 5.9
Abc om viner ti 22.8
Med tilltugg ti 19.9 on 20.9
Prost! to 21.9
ULEÅBORG kl. 18.00
Alkos regionkontor, Kirkkokatu 14
Klassiska Alsacedistriktet on 9.8
Med tilltugg to 24.8
Abc om viner to 7.9
Pinot noir, en globetrotter on 27.9
BORGÅ kl. 17.00
Dragonregementet, Ågatan 24
Abc om viner on 27.9
VASA kl. 18.00
Sampo-hus, Handelsesplanade 11 D, 7. vån. Pinot noir, en globetrotter to 5.10
LAHTIS kl. 18.00
Wanha Walimo, Vesijärvenkatu 25 Klassiska Alsacedistriktet to 31.8 Prost! to 14.9
Pinot noir, en globetrotter to 28.9
KUOPIO kl. 18.00
Technopolis Kuopio, Microkatu 1, byggnad M
Klassiska Alsacedistriktet to 31.8
Pinot noir, en globetrotter to 14.9
Med tilltugg to 21.9 Prost! to 28.9
KOUVOLA kl. 17.00
Marttakulma, Torikatu 6 Abc om viner on 20.9
SEINÄJOKI kl. 18.00
Den nya adressen finns på alko.fi/provningar eller hos Kundtjänst. Pinot noir, en globetrotter to 21.9
ROVANIEMI kl. 18.00
Den nya adressen finns på alko.fi/provningar eller hos Kundtjänst. Klassiska Alsacedistriktet to 10.8 Abc om viner on 6.9
Pinot noir, en globetrotter to 28.9
AntAlet PlaTser Är BegrÄNsat SÅ anmÄl dig Fort!
ANMÄL DIG TILL EN PROVNING
Du kan anmäla dig till alla provningar från 10 maj 2017, telefon 020 692 771 (ina/mta), mån-fre 9–20, lör 9–18.
Sista anmälningsdag för alla provningar är två veckor före aktuell dag.
För mer information om evenemangen på detta uppslag och om provningar med fokus på mer exklusiva drycker gå in på alko.fi/provningar.
Provningsvinerna köps in av kursarrangören och kostnaderna för dem fördelas jämnt mellan deltagarna. Faktura skickas ut efter sista anmälningsdagen till en provningskväll. En provning ställs in om färre än tio personer har anmält sig. En anmälan är bindande. Kostnaderna debiteras utifrån antalet personer som deltar i kurserna. Alla kurser hålls på finska.
