Trots att viltolyckorna ökar ser vi på Älgskadefondsföreningen fram emot årets arbete med stor tillförsikt. Vi har mycket på gång, och som ny verksamhetsutvecklare vill jag passa på att presentera verksamheten och dela med mig av vad vi ser genom vindrutan 2026, samtidigt som vi kastar några blickar i backspegeln på det som varit.
Under 2025 genomförde föreningen en flytt från Åseda till nya, ändamålsenliga lokaler i Växjö. Självklart tog vi med oss vårt starka medlemsfokus i flytten. Du som medlem ska alltid känna trygghet i att få snabb, professionell och engagerad hjälp när du kontaktar oss. Vårt samarbete med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) fortsätter och fördjupas. Vi fortsätter självklart att bjuda nya körkortstagare på ett års medlemskap i föreningen för att förmedla hur viktigt det är att Tänka Vilt i trafiken.
Vi är en nationell förening med hela Sverige som arbetsfält. Nytt för i år är att vi öppnar filialer för att kunna vara närvarande runt om i landet på ett mer konsekvent sätt än tidigare. Det innebär ett nytt och spännande arbetssätt för oss. Först ut är Falun. Ny fältutrustning är på väg in för att vi ännu bättre ska kunna möta behovet av informations- och utbildningsinsatser. Jag vill också lyfta de mervärden som följer med ett medlemskap. Viltolycksfonden är ett gott exempel. För dig som ännu inte känner till den finns mer information i tidningen.
Vi fortsätter även vårt samarbete med Besikta Bilprovning. Du har väl inte missat att du som medlem får rabatt hos dem när du besiktigar dina fordon?
Under 2025 fortsatte antalet viltolyckor att öka. Ökningen var mindre dramatisk än tidigare år, men eftersom vi redan ligger på mycket höga nivåer är det oerhört viktigt att vi gör allt vi kan för att åstadkomma ett trendbrott under 2026.
Vad behöver vi som förare tänka på när vi är ute på vägarna? Anpassa hastigheten och håll avstånd till framförvarande fordon – det är det viktigaste. Vidga synfältet och visa hänsyn i trafiken. Håll fokus under hela resan. Med rätt beteende ökar marginalerna. Se också till att ha bilen utrustad med markeringsremsa om olyckan skulle vara framme.
Samhällets kostnader för viltolyckor är enorma. En tidigare rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att de årliga kostnaderna uppgår till mellan 11 och 15 miljarder kronor. Rapporten publicerades 2019, och när vi ser på utvecklingen av viltolyckor fram till i dag kan vi konstatera att dagens kostnader vida överstiger de nivåer som då redovisades. Utöver de ekonomiska konsekvenserna behöver vi även stanna upp och reflektera över djurens lidande och de följder som drabbar dem som kolliderar med vilt. Det krävs betydligt mer arbete med förebyggande åtgärder, liksom med information och utbildning.
Du som medlem är helt avgörande för att vi ska kunna arbeta vidare med vilt- och trafikfrågor. Vi är glada att kunna meddela att vi i år återgår till ett fysiskt årsmöte. Kallelsen finner du i tidningen. Varmt välkommen! Besök oss gärna på vårt kansli eller titta in på hemsidan. Där kan du bland annat ta del av information och registrera ärenden. Följ oss även i våra sociala medier och glöm inte att lyssna på vår uppskattade podd.
Vi riktar ett stort tack till er medlemmar för att ni är med oss och vi hoppas att ni kommer att uppskatta årets tidning.
En viltolycka sker oerhört snabbt. Men om vi är uppmärksamma och medvetna om riskerna kan vi hantera olika trafiksituationer på ett bättre sätt. Djuren saknar, som ni vet, trafikvett – det är något vi förare måste stå för. Tänk Vilt!
Ta hand om er på vägarna!
Omslagsbild: Varg (Canis lupus)
Längd: kropp 70–150 cm, svans 33–50 cm, mankhöjd 80–105 cm. Vikt 20–55 kg, (hanar är störst och kan undantagsvis väga upp till 80 kg). Pälsen varierar i färg men är vanligen grå eller grågul, ofta med mörkare stickelhår på ryggen, så att ryggen blir mörkare, och ljusare buk. Även huvudet kan ha varierande teckningar, men kinderna är nästan alltid vita hos svenska vargar. I andra områden förekommer stor färgvariation från helt vita polarvargar till nästan helt svarta skogsvargar i Nordamerika. Huvudet är kraftigt och tassarna stora (> 100 mm långa). Den yviga svansen är proportionellt sett kortare än hos rödräv och hålls vanligen hängande.
Vargar lever normalt i flockar (familjegrupper) som delvis upplöses och splittras i samband med parningstiden i februari–mars. Ett vargrevir i Skandinavien uppgår till
Martin Jäverbrant Verksamhetsutvecklare ca 10 kvadratmil. Vargarna utnyttjar gärna vägar och stigar då de patrullerar reviret. Det är inte heller ovanligt att de uppträder invid bebyggelse. Varg blir könsmogen vid knappt 2 års ålder. I en vargflock föder vanligtvis endast en tik ungar. Dräktighetstiden är cirka 65 dygn. Antalet valpar varierar stort, men 6 utgör medelvärdet. Lyan är ofta enkel, ett hål grävt i en sandbacke eller i en bergsskreva.
Spår av varg är stora och kan påminna om spår av lo Lynx lynx, men normalt ser man avtryck av klorna hos varg medan kloavtryck inte syns i lospår.
Källa: Artfakta.se
Foto: Adobe Stock
Innehåll
4 Vilka är vi?
6 Samarbete med Sveriges Trafikutbildares Riksförbund stärker arbetet mot viltolyckor / Viltolycksfonden – ett mervärde i ditt medlemskap
7 Vargen väcker starka känslor
8 EU:s förändring av vargens skyddsstatus minskar skyddet
9 Rekordfå trafikolyckor med tätortsnära jakt
10 Jämn avskjutning behövs för att minska rådjursolyckor på Gotland
11 Kallelse Årsmöte
12 Prisad eftersöksjägare som älskar att lära ut
13 Väg 25 blir allt viltsäkrare / Viltet är där – även när det inte syns
14 Värme och vegetation kan ställa till det för viltvarningssystemen
15 Ny metod för kartläggning av klövvilt kan ge säkrare trafik
16 Dovhjorten – ett vilt som ökar i olycksstatistiken
19 Mats blev medlem efter sin första viltolycka
20 Föreningsinformation
21 Medlemsportalen
22 Vi jobbar med utbildning / Medlemsförmån från Besikta
23 Hur fungerar medlemskapet?
Älgskadefondsföreningen
Tänk Vilt 2026 ges ut av Älgskadefondsföreningen.
Ansökan om medlemskap görs via hemsidan eller direkt till kansliet i Växjö.
Älgskadefondsföreningen
Post- och besöksadress: Rådjursvägen 1, 352 45 Växjö
Älgskadefondsföreningen är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden trafiksäkerhetsorganisation.
Vi har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att sprida kunskap och information om viltolyckor samt att medverka till åtgärder som minskar antalet olyckor.
Det andra är att ge ekonomisk hjälp till medlemmar som kolliderat med vilt enligt § 40 i Jaktförordningen (björn, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår, örn och varg) samt vid kollision med ren.
Kansliet
Vårt kansli finns i Växjö. Sedan sommaren 2025 sitter vi i fina lokaler, och du är alltid varmt välkommen att titta in om du har vägarna förbi. Vi bjuder gärna på en kopp kaffe och pratar vilt och trafiksäkerhet.
I Växjö finns även en del av våra ekipage stationerade.
Medlemsservice
När du ringer till oss är det våra administratörer som svarar. Vi är en liten organisation med stort fokus på personlig medlemsservice – inga knappval och oftast inga väntetider.
Vi hjälper dig när du har råkat ut för en viltolycka. Många medlemmar uppskattar att vi kan stötta i de frågor som uppstår efter en olycka, inte minst kring försäkringar. För många är det också viktigt att få prata om det som hänt. Det värdesätter vi – era erfarenheter ger oss ökad kunskap som vi använder i vårt förebyggande arbete.
Vi delar gärna med oss av medlemmars erfarenheter för att öka medvetenheten och förebygga framtida olyckor. Har du varit med om en viltolycka och vill dela din berättelse? Kontakta kansliet.
Behovet av information är stort – antalet viltolyckor ökar för varje år.
Älgskadefondsföreningen på fältet
– vår utåtriktade verksamhet
Vår utåtriktade verksamhet bedrivs av våra fältinformatörer. Vi deltar på mässor och andra arrangemang där vi informerar allmänheten om vilt och trafik. Med våra ekipage och aktiviteter täcker vi hela landet.
Utöver mässdeltagande erbjuder vi även utbildningar för företag, transportgymnasier och andra verksamheter.
Utbildningar
Kontakta oss för en skräddarsydd utbildning för ditt företag eller din arbetsplats. Vi genomför utbildningarna till självkostnadspris. Det är en uppskattad personalaktivitet som både skapar trygghet och bidrar till färre olyckor på vägarna.
Är du intresserad av att arbeta som fältinformatör hos oss? Kontakta kansliet så berättar vi mer.
Nya stationer – så når vi fler
Sverige är ett avlångt land, och för att nå fler satsar vi nu på att etablera stationer i andra delar av landet. Stationerna placeras på trafikövningsplatser där vi kan dra nytta av varandras verksamheter och skapa ett givande samarbete.
På trafikövningsplatser finns redan etablerade utbildningsupplägg och ett naturligt flöde av körkortstagare – här når vi många människor i rätt tid.
Falun blir först ut. Där etablerar vi oss hos Säker Trafik AB, som bygger en helt ny hall för sin verksamhet. I deras upplevelsehall kommer vårt ekipage att finnas på plats tillsammans med information från oss. Här kommer vi att hålla utbildningar och även utgå för aktiviteter i regionen, såsom mässor och företagsutbildningar.
Våra ekipage
Under 2026 gör vi en stor satsning på våra ekipage och den utåtriktade verksamheten. Vi bygger nya, anpassade släp, uppdaterar våra simulatorer och investerar i ytterligare en bil.
Satsningen gör det möjligt för oss att synas på fler platser och att utöka vår utbildningsverksamhet. Att ekipagen dessutom får en ny, modern och enhetlig utformning är vi naturligtvis extra glada över.
Hoppas vi ses!
Vårt uppdrag är viktigare än någonsin. Viltolyckorna fortsätter att öka och kunskapen hos allmänheten har stora brister. Det krävs fler åtgärder för att minska antalet olyckor.
Varje viltolycka innebär lidande – för människor och djur. Vi behövs. Och tillsammans kan vi göra skillnad.
Har du nyligen tagit körkort?
Har du egen bil eller lånar du någon annans bil?
Vi bjuder alla nya körkortstagare på medlemskap det första året!
Gäller från den dagen du har klarat ditt körkort och 12 månader framåt.
Anmäl dig som medlem senast en månad efter du klarat ditt körkort.
Läs mer på www.algen.se
Samarbete med Sveriges Trafikutbildares Riksförbund stärker arbetet mot viltolyckor
Hur når vi ut till landets alla trafikanter? En bra början är att nå dem redan när de tar sitt körkort.
Under 2025 har vi utvecklat och fördjupat vårt samarbete med trafikskolorna genom Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR), som representerar cirka 80 procent av landets trafikskolor. Det ger oss en unik möjlighet att tidigt förmedla kunskap om viltfara och förebyggande åtgärder till nya förare.
Vi vill att alla trafikanter ska ha god kännedom om riskerna med vilt i trafiken – men också veta vad man konkret kan göra för att minska risken för en olycka och hur man ska agera om olyckan ändå är framme. Genom samarbetet gör vi det enklare för trafikskolorna att ge en grundläggande och kvalitetssäkrad information om vilt i förarutbildningen. Vår ambition är att detta ska bli en naturlig del av utbildningen.
Som stöd har vi tagit fram en film med tillhörande handledning, särskilt anpassad för trafikskolor. Filmen kan användas både i den ordinarie elevutbildningen
och vid handledarutbildningar. Dessutom kan skolorna enkelt och kostnadsfritt beställa vårt informationsmaterial.
Filmen finns tillgänglig på vår webbplats, där trafiklärare också kan beställa material. För STR:s medlemmar går det även att beställa via förbundets medlemssida. Självklart gäller erbjudandet samtliga trafikskolor, oavsett medlemskap. Vi värnar särskilt om nya körkortstagare. Därför erbjuder vi ett års kostnadsfritt medlemskap till alla som nyligen tagit körkort. På så sätt vill vi uppmuntra fortsatt kunskap och engagemang i trafiksäkerhetsfrågor.
Utöver detta finns vi representerade på trafikövningsplatser runt om i landet, där vi fortsätter att sprida kunskap och stärka medvetenheten om viltolyckor.
Tillsammans med trafikskolorna lägger vi grunden för en ny generation förare med bättre kunskap om viltfara – och därmed säkrare vägar för både människor och djur.
Viltolycksfonden – ett mervärde i ditt medlemskap
En viltolycka kan förändra livet på ett ögonblick. För de flesta stannar det vid en chock och materiella skador – men för några får olyckan allvarliga och långvariga konsekvenser.
Därför finns Viltolycksfonden. Fonden är till för dig som är medlem och som drabbats av en svår viltolycka där samhällets stöd och försäkringar inte räcker hela vägen. Det kan handla om rehabilitering, särskilda hjälpmedel eller andra kostnader kopplade till skadan som gör vardagen lättare att hantera. (Fonden ersätter inte fordonskostnader.)
Vi vet att en allvarlig olycka påverkar fler än den som sitter bakom ratten. Därför kan stöd även beviljas till närstående – make eller maka, barn eller föräldrar –när behov finns.
Ett stöd – och en framtidssatsning Viltolycksfonden är också en investering i framtiden. Medel kan beviljas till forskning och initiativ som bidrar till att förebygga viltolyckor och rädda liv. På så sätt hjälper fonden både här och nu – och i det långsiktiga trafiksäkerhetsarbetet.
Så fungerar det
Ansökan skickas till Älgskadefondsföreningen och beslut fattas av föreningens styrelse. På vår hemsida finns mer information om hur du går tillväga.
Fonden är en del av vårt löfte till dig som medlem: vi arbetar förebyggande varje dag – men vi finns också vid din sida om det värsta skulle hända
Vi vill tipsa om 112-appen!
Med 112-appen får du snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som inträffar i din närhet.
Benny Gäfvert, rovdjursexpert på Världsnaturfonden, arbetar för en mer nyanserad bild av vargen. Foto: Pressbild
Vargen väcker starka känslor
Bara ordet kan framkalla myter, skräck, hat och skyddsvilja. För att förstå varför detta rovdjur upplevs som så kontroversiellt i Sverige och hur man kan skapa en mer nyanserad bild, har Tänk Vilt talat med Benny Gäfvert, rovdjursexpert på Världsnaturfonden (WWF).
-Många har försökt analysera relationen mellan människa och varg, såväl filosofiskt som statistiskt, säger Benny Gäfvert. – Det är svårt att ge ett enkelt svar. Stad/landsbygdsdebatten kring vargfrågan skapar polarisering, och många har egentligen ingen personlig erfarenhet av arten utan man skapar sig en uppfattning baserad på hörsägen.
Tyst acceptans
Benny Gäfvert betonar att vargen är ett potent rovdjur, men att det inte finns skäl att vara rädd för den som individ eller art. Liksom alla vilda djur bör den behandlas med respekt. Han påpekar också att det finns en tyst acceptans för illegal jakt av varg.
-Det handlar ofta om ett fåtal individer som tar saken i egna händer och avlägsnar revir, säger Benny. Han brukar jämföra sådan jakt med att köra rattonykter vilket är socialt oacceptabelt, men när det gäller att skjuta varg finns det grupper som ser det som något man kan hålla tyst om. Vissa revir försvinner naturligt, till exempel på grund av sjukdom eller skador, men att revir systematiskt försvinner från samma område kan i princip bara förklaras av illegal jakt.
Nyanserad bild
Samtidigt finns det ”solskenshistorier” som kan ge en mer nyanserad bild av vargmöten, till exempel det möte som inträffade i januari 2026 då en hundägare mötte en varg i Karlshamn. Hundägaren schasade, med sin hund i kopplet och en mobilkamera i andra handen, iväg vargen till synes utan några större problem och vargen föreföll mer nyfiken än aggressiv.
-Det där känner jag igen från andra sammanhang, att vargar lite nyfiket närmar sig ett annat hunddjur för att testa hur farligt detta är. Det kan dock övergå i ett angrepp om inte, som i det här fallet, hundägaren hade varit med och ropat på vargen. Det låter dessutom som att det rörde sig om en ung varg som ännu inte skapat sig en uppfattning om verkligheten utan ville testa sig fram. I det här fallet var hundägaren trygg och visste hur man uppträder kring vilda djur och hur vilda djur oftast beter sig.
De flesta vargobservationer på nära håll handlar om enskilda individer. Vargar i flock agerar på ett mer skyggt sätt och håller sig borta från människor, även om man ibland kan se flockar på långt håll, till exempel vid en sjö.
Oroväckande siffror
Beslutet under 2025 att sänka referensvärdet för vargstammen från 300 till 170 individer oroar WWF. -Det är oroväckande för det är så pass lågt att inte ens de forskare som skrev rapporten som Naturvårdsverket refererar till tycker att den är korrekt tolkad. Man anar att beställaren bestämt sig för en siffra och försökt skapa ett vetenskapligt underlag för att kunna motivera den siffran. Detta är något Kammarrätten refererade till när man beslutade stoppa jakten. Vi som organisation ser det som ohållbart att hålla referensvärdet på den låga nivån.
WWF menar att regeringen behöver satsa mer för att förbättra den genetiska statusen hos de vargar som finns om man vill behålla ett högre referensvärde.
Geografin påverkar olyckorna
Under 2025 rapporterades över 20 viltolyckor med varg, vilket Gäfvert menar beror på att djuren rör sig allt längre söderut.
-Vi behöver fler vargar i södra Sverige, säger han.
-Där finns gott om bytesdjur och populationen behöver spridas för att inte trycket från rovdjur ska bli för stort i ett och samma område, som i Värmland och Dalarna.
Carl-Magnus Wennerholm
EU:s förändring av vargens skyddsstatus minskar skyddet
Imaj 2025 ändrades vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad, vilket innebär att arten nu har ett lägre skydd. Beslutet innebär att jakt på varg inte längre behöver motiveras lika strikt som tidigare, uppger Per Risberg, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
– Det går numera att besluta om jakt även om det inte finns risk för allvarlig skada, fortsätter Per Risberg. –Beslutet gör det enklare att fatta snabba beslut i enlighet med målet om att minska vargstammen.
Per Risberg poängterar att varg är ett ämne som engagerar många människor starkt, vilket gör att Naturvårdsverket ständigt får in synpunkter från allmänheten.
Inte många vargolyckor
Ur trafiksäkerhetssynpunkt påverkar den nya skyddsstatusen inte statistiken, då vargar sällan är inblandade i kollisioner. Om vargar börjar röra sig i miljöer där människor bor, är det upp till respektive länsstyrelse att besluta om eventuell skyddsjakt.
– Vi har satt en gynnsam bevarandestatus med en miniminivå, och den är skyddad i lag. Om populationen skulle understiga denna nivå bryter vi mot EU:s lagar, säger Per Risberg.
– Andra faktorer, som sjukdomar i viltpopulationen, kan påverka, men det är något annat än mänsklig påverkan.
Beror på gruppens sammansättning
Hur liten en population kan bli utan risk för inavel beror helt på dess sammansättning. Per Risberg förklarar att om en grupp består av tio individer som inte är släkt med varandra är risken för inavel liten initialt.
Samtidigt varierar toleransen för inavel mellan arter. Hos varg kan ett fåtal individer ligga bakom inavelseffekter, medan exempelvis bäverpopulationer visar minimal genetisk variation trots stora populationer. Utter är också hårt drabbad av inavel, men har en förmåga att klara sig, vilket kan bero på motståndskraft eller andra faktorer.
– Det är en komplex fråga, säger Per Risberg.
2025 blev ett dystert år med över 70 000 viltolyckor på svenska vägar!
I genomsnitt anmäls mer än 197 viltolyckor i Sverige varje dag. Är du medlem i Älgskadefondsföreningen kan du ansöka om ekonomisk hjälp med minst 1 000 kronor och max 10 000 kronor vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.
Gäller om du har hel-, halv- eller trafikförsäkring.
Som medlem bidrar du också till arbetet med att sprida information om riskerna med vilt i trafiken.
Medlemskapet kostar 250 kronor per år och gäller alla motorfordon som du är registrerad ägare till, oavsett förare.
Bli medlem direkt eller ge bort ett medlemskap till någon du är rädd om
Scanna qr-koden eller besök www.algen.se
Vargens status är sedan maj 2025 ändrad från strikt skyddad till skyddad.
Rekordfå trafikolyckor med tätortsnära jakt
Eftersöksjägaren Anders Wiklund från Falun har under många år arbetat med tätortsnära jakt för att förebygga viltolyckor. För sitt engagemang prisades han av Älgskadefondsföreningen år 2021. Efter lång tid av arbete för att få med hemkommunen på tåget har han nu ett väl fungerande samarbete, vilket har resulterat i rekordfå trafikolyckor – hittills i år har endast 15 rådjursolyckor inträffat, den lägsta siffran någonsin.
– Totalt har han satt ut sju utfodringsställen på strategiska platser i staden för att djuren ska ha ett regelbundet rörelsemönster. – Det är viktigt för att hålla ordning på viltet, säger han.
I stöd för verksamheten samarbetar han med ett lokalt försäkringsbolag som bidrar med pellets till foderplatserna. Bolaget ser tydliga fördelar med den tätortsnära jakten, då färre skador på vilt minskar kostnaderna för skadeärenden, som uppskattas till cirka 40 000 kronor per olycka. Till sin hjälp har Anders Wiklund ett 15-tal personer som ser till att foderplatserna fylls på var fjärde dag.
– Jag skulle kunna upprepa hur många gånger som helst att folk inte ska utfodra vilda djur i sina trädgårdar, för det ställer verkligen till problem, säger Anders.
Ringar på vattnet
Det lyckade konceptet har givit ringar på vattnet, och Anders Wiklund får ofta föreläsa på temat runt om i
landet. Den avskjutning som sker i Falun används dessutom till välgörande ändamål – bland annat får äldreboenden färskt rådjursskött gratis.
– De som arbetar med tätortsnära jakt möts oftast av uppskattning och väldigt sällan av sura miner. Folk förstår vad vi gör, och vi är noga med att informera när vi verkar i ett område. Eftersom vi hållit på under många år känner många igen oss, säger Anders.
Även under sommaren pågår aktiviteter för att optimera jakten i tätorten, och nyligen har man bland annat satt upp ett nytt jakttorn.
Mer trafikskadat vilt
Anders Wiklund noterar att det blir allt mer skadat vilt på vägarna. Hans teori är att dagens bilar ofta skadar djuren utan att döda dem direkt, vilket ökar eftersöksjägarnas arbete.
I dagsläget är det i stort sett uteslutande rådjur som ingår i den tätortsnära jakten; vildsvin har han ännu inte stött på.
– Vi förväntar oss dock att de kommer att dyka upp med tiden, men än så länge håller grisarna sig i utkanten av Falun. Jag lär varje år upp nya jägare i området, och det viktigaste är att de har rätt inställning till den här sortens jakt. Vi blir ju äldre, så föryngring är nödvändig. Jag anser att tätortsnära jakt fungerar lika bra i stora städer som i mindre, och ju fler som använder sig av metoden, desto färre viltolyckor blir det i tätorterna, säger Anders Wiklund.
Anders Wiklund i jakttagen. Foto: PRIVAT
Anders Wiklund
Jämn avskjutning behövs för att minska rådjursolyckor på Gotland
När man anländer med färjan till Gotland finns där sedan snart fyra år en skylt på plats vilken lyder: ”Stor viltfara för rådjur” och på skylten anges även att öns vägar inte saltas. Fram till mitten av augusti 2025 hade 452 olyckor inträffat och ordförande för Svenska Jägareförbundet Gotland Carl-Johan Jürss tror på en totalsiffra i år som ligger i paritet med fjolårets, det vill säga 737 stycken.
Carl-Johan Jürss har bott på Gotland i 20 år men kommer ursprungligen från Skåne och beskriver väderförhållandena ungefär som i hans forna hemtrakter med bland annat långa kalla vårar. På Gotland finns inga viltstängsel alls uppsatta vilket sålunda lämnar helt fri passage för djuren. Förutom rådjur är det enda rapportskyldiga viltslag som finns på ön ett antal dovhjortar (mellan 30 och 40 individer under 2023 enligt flera medier) på den norra delen av ön som sägs ha rymt ur hägn, men som väckt länsstyrelsens intresse. – Vi har 1600 medlemmar på ön och vi är för närvarande den enda länsföreningen i hela Sverige där antalet medlemmar ökar, vilket är riktigt roligt i dessa tider med vikande medlemsantal i föreningar. Vi gjorde en rådjursinventering för ett år sedan ganska exakt, det blev en väldigt bra inventering som är statistisk säkerställd, tyvärr har tidigare års inventeringar inte hållit lika hög kvalitet vilket gör det svårt med jämförelsetal, säger Carl-Johan Jürss.
Ganska stabilt
Han pratade tidigare med jaktvårdskonsulenten på Gotland och man ser att rådjursolyckorna ligger ganska stabilt fram till juli i år med en skillnad på 20 djur jämfört med samma period för 2024. Hur situationen utvecklar sig menar ordförande beror på en rad olika faktorer. Kommer det mycket snö går djuren upp på vägarna med fler olyckor som följd och senaste vintern var ganska beskedlig vilket troligen höll ner dessa. – Tittar man på stammens utveckling är den jämn för hela ön över tid, men med stora lokala variationer där det är väldigt gott om rådjur på vissa ställen medan det är betydligt färre rådjur på andra ställen. Detta hänger ihop med ett alldeles för hårt jakttryck på vissa ställen och på andra ställen jagar man betydligt mindre eller ingenting alls.
Viss mättnad
Ordförande och många han pratar med upplever en viss mättnad inom jägarkåren på Gotland där en del
Gotland.
Foto: PRESSBILD
söker sig till fastlandet många gånger då man tröttnat på att bara jaga rådjur, Carl-Johan Jürss är dock noggrann att poängtera att detta är en grov generalisering. Ett annat fenomen man delar med fastlandet är att jägarkåren är ganska gammal och när rådjuren blev populära att jaga på Gotland var många jägare betydligt yngre och mutade in stora områden och nu har jakttrycket därför med ålderns rätt minskat. För att jämna ut jakttrycket arbetar Jägareförbundet Gotland mycket med olika träffar där de bjuder in till föreläsningar om rådjursförvaltning.
– Det är viktigt att komma ihåg att på Gotland har vi ingen mångårig historik av att förvalta rådjurspopulation, utan det var först i slutet av 1980-talet som vi kunde börja prata om att rådjuren etablerat sig på hela ön vilket ju inte är så längesedan. Vi jobbar därför mycket med förvaltning av rådjursstammen, vilken avskjutning ska man ha per tusen hektar och vi tar också upp mycket om det jaktetiska, säger Carl-Johan Jürss. Carl-Magnus Wennerholm
Carl-Johan Jürss är ordförande för Svenska Jägareförbundet
Kallelse till Älgskadefondsföreningens årsmöte 2026
Lördagen den 18 april på
Home Hotel Uman, Umeå
Storgatan 52, 90 326, Umeå
Program
9.30 Samling med kaffe
10.00 Välkomsthälsning av ordförande Morgan Palmquist
10.10 Föredrag på temat vilt och trafik
10.50 Bensträckare
11.00 Årsmötesförhandlingar
12.00 Lunch
Sedvanliga årsmöteshandlingar finns tillgängliga att ladda ned från Älgskadefondsföreningens hemsida www.algen.se. Du kan också få handlingarna via post om du kontaktar Älgskadefondsföreningens kansli. Årsmöteshandlingarna kommer även att finnas tillgängliga vid årsmötet.
Vi behöver ha din anmälan hos oss senast måndagen den 6 april. Skicka din anmälan till kansli@algen.se eller till Älgskadefondsföreningen, Rådjursvägen 1, 352 45 Växjö.
I anmälan anger du vem/vilka anmälan avser inklusive medlemsnummer, samt om du har någon allergi vi behöver ta hänsyn till gällande fika/lunch. Anmäld medlem som uteblir utan att meddela oss om detta kommer debiteras kostnad för fika och lunch.
För den som vill ha hotellövernattning i Umeå har Älgskadefondsföreningen ett förmånligt pris med anledning av årsmötet 2026 med Home Hotel Uman. Behöver du logi kontaktar du hotellet direkt på 090-12 72 20 och anger kod Älgen26 som referens att du deltar vid Älgskadefondsföreningens årsmöte. Som hotellgäst betalar du själv kostnaden för ditt hotellboende.
Väl mött på årsmötet 2026!
Med reservation för ändringar.
Prisad eftersöksjägare som älskar att lära ut
Ett stort hundintresse från barnsben ledde Helena Lyckoskog från Alingsås in på banan som eftersöksjägare. Blott 42 år gammal är hon redan en veteran inom hundträning och eftersök och har sedan 2006 utbildat hundägare i både eftersök och viltspår.
Hennes stora passion för eftersök och jakt ledde till utmärkelsen som årets eftersöksjägare 2023. Hon har också skrivit flera böcker och är aktiv på sociala medier, där hon berättar om sitt yrkesliv för en stor följarskara – en slags eftersöksjägarinfluencer, en titel hon själv roas av.
– Jag vet inte riktigt vad jag har för yrkestitel, eftersöksjägare är jag ju, och jag har förstått att jag inspirerar många, vilket känns fantastiskt. Det är framförallt kvinnor som ser vad jag gör, så det är kul att kunna inspirera kring hundträning, säger Helena Lyckoskog.
Prisad
Något hon värderar högt är priset som årets eftersöksjägare 2023, som hon ser som ett kvitto på att hennes kunskapsspridning fungerar. Samtidigt poängterar hon att eftersök kryllar av duktiga personer med olika kompetenser som lägger ner enormt mycket arbete. Ödmjukhet är ett ledord och något Helena alltid bär med sig, tillsammans med insikten att man aldrig blir fullärd inom yrket.
– Sedan 2019 har jag enbart arbetat med eftersök. Innan dess gjorde jag även annat, som till exempel försäljning. Hur ofta jag rycker ut varierar mycket, beroende på årstid, brunst, torka som kräver vattensök,
eller när vägarna saltas på vintern. Ibland kan det gå en månad mellan uppdrag, ibland blir det tre eftersök på en dag.
Vilka uppdrag hon kan ta beror också på vilka hundar hon har hemma. Det vanligaste viltet inom hennes område är vildsvin och rådjur. Älg förekommer inte lika ofta, även om antalet ökat något i skogsområdet, då Västgötaslätten inte är optimal miljö. Dovhjort förekommer också lokalt.
– Numera jagar jag inte så mycket rent för nöjets skull. Jag är inte med i något jaktlag utan jagar mer hemmavid. När man arbetar mycket med eftersök förlorar man lite känslan av jakt och fokuserar mer på att observera levande djur.
Jag gör primärt eftersök på trafikskadat vilt, och då är min empatiska sida viktig – djuren ska inte behöva lida. Det är vi trafikanter som orsakar detta, säger Helena.
Var uppmärksam
Helena Lyckoskog betonar vikten av att trafikanter är uppmärksamma när de ser små tälten som markerar viltolyckor och pågående eftersök. När hon eller kollegor arbetar i ett område kan skadat vilt springa upp på vägen, och eftersöksjägarna befinner sig hela tiden i ett riskfyllt område. Därför är det extra viktigt att sänka hastigheten och hålla uppsikt.
– Bland eftersöksjägare har vi alltid superfina kollegor att ventilera med. Det finns ingen machokultur, utan vi delar mycket hemskt vi sett och upplevt, och då måste man kunna prata med varandra, säger Helena Lyckoskog.
Carl-Magnus Wennerholm
Skogen har betytt mycket för Helena Lyckoskog sedan barnsben.
Foto: PRESSBILD
Väg 25 blir allt viltsäkrare
ALVESTA – Väg 25 är en viktig kust-till-kust-väg i södra Sverige, som sträcker sig 242 kilometer mellan Halmstad och Kalmar. Vägen har successivt förbättrats, och just nu pågår planering av flera viltåtgärder längs sträckan.
Två större projekt planeras mellan Alvesta och Ljungby. Sergen Yesilkayali är projektledare för Trafikverket och berättar att projekten bland annat omfattar två faunabroar. – Målet är att skapa hållbar infrastruktur, förbättra trafiksäkerheten och samtidigt ta hänsyn till ekologi, säger han. Trafiken mellan Alvesta och Ljungby ligger på ungefär 3 000 fordon per dygn. – Längs vissa delar av sträckan “läcker” vilt in vid öppningar och enskilda anslutningar, och på några platser finns inga viltstängsel. Det ökar risken för viltolyckor. Därför bygger vi faunapassager som gör att djuren kan ta sig över vägen istället för att fastna, säger Sergen Yesilkayali.
Platsen för de framtida faunabroarna. Foto: Trafikverket
I projektet ingår också uthopp för vilt, som gör det möjligt för djur som hamnat på fel sida om stängslet att komma ut igen.
Faunabroar och stängsel
En av broarna planeras nära Moasjön i Alvesta kommun, och den andra väster om Tutaryd i Ljungby kommun. Vid Ryssby i Ljungby kommun kommer en delsträcka av väg 25 att stängslas; där är hastighetsbegränsningen i dag 70 km/h.
– Planprocessen pågår fortfarande, och vi tar hänsyn till synpunkter från berörda fastighetsägare. Byggstarten är preliminärt planerad till 2027, men tidsplanen kan ändras beroende på överklaganden eller andra faktorer, säger Sergen Yesilkayali.
Viltet är där – även när det inte syns
SVEDALA – För sex år sedan installerades den första övergången i plan med viltvarningssystem på väg 108 i höjd med Svedala. Syftet var bland annat att minska olyckor med kronhjort. Sedan dess har systemet vidareutvecklats, och tidigare i år började man bygga fler anläggningar. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, ser lösningen som i princip lika effektiv för att minska viltolyckor som andra åtgärder med stängsel och passage över vägen.
Ur djurens perspektiv menar han att det sannolikt känns tryggare att passera genom en viltbro eller ekodukt med naturliknande miljö.
– Men vi ska inte glömma att en lösning med övergång i plan är mycket billigare. Här handlar det om att djuren ska passera över vägen, och miljön i passagen ska inte inbjuda till att de stannar och betar. Det finns olika lösningar: i Svedala har vi gruslagt passagen, medan man på andra platser kan använda pyramidmattor för att få en exkluderande effekt, säger Johan Rydlöv.
Interagera med viltet
Hela idén med viltvarningssystemet är att få trafikanterna att uppmärksamma djuren, sänka hastigheten och vara beredda på att något kan hända vid passagen. Trafikverket och samarbetspartnerna har sett att systemet hittills fungerar väl och att djuren går rätt över vägen.
En faunapassage för stora djur kostar ungefär 50 miljoner kronor att bygga, beroende på topografi och andra faktorer. En passage i plan med viltvarningssystem kostar däremot cirka fem miljoner kronor.
– Det är viktigt att förstå att detta inte är någon universallösning som löser alla viltolycksproblem längs våra vägar. Passagen måste byggas där sikten är god, på raksträckor, med rätt trafikmängd och utan höga hastigheter. Där systemet fungerar är det ett mycket bra sätt för oss att bli mer effektiva i vårt förebyggande arbete. Och eftersom det är billigare blir det också lättare att motivera besluten att bygga passagen, säger Johan Rydlöv.
Kontrollera hastigheten
Framöver kommer Trafikverket att särskilt följa upp att trafikanterna verkligen sänker hastigheten. Skyltar med rekommenderad hastighet sätts upp när viltlarmet triggas.
– Det är viktigt att poängtera att det handlar om rekommenderad hastighet, eftersom vi inte kan ändra gällande hastighetsbegränsningar hur som helst. Den stora utmaningen med de sex passager vi redan har, och de ytterligare fem till tio vi planerar att bygga under de kommande tio åren, är att trafikanterna verkligen tar varningen på allvar. Även om man inte ser ett djur i passagen ska man reagera som om viltet vore synligt. Våra uppföljningar visar att djuren ibland befinner sig en bit in i passagen innan de korsar vägen – systemet fungerar, men därför är det viktigt att vara uppmärksam, säger Johan Rydlöv.
Viltpassagen vid Slätthult på väg 25 i Kronobergs län.
Värme och vegetation kan ställa till det för viltvarningssystemen
När viltvarningssystemen trimmas in på våren förorsakar passerande lastbilar värme i detektionszonen och när vegetationen växer och vajar kan det utlösa ett larm i passagen. Larmet löser ut av rörelser och pixelförändringar alltså förändringar i värmesilhuetter och om man ställer in gränsvärdena på våren kan detta förändras över tid när vegetationen växer, menar Mattias Olsson, doktor i biologi på Triekol, (Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi).
Det har inte varit någon katastrof medan det var lite oväntat även för oss som jobbar med den biologiska biten, bäst verkar systemet fungera nattetid, säger han. Pixelförändringsanalysen arbetar med AI och trimmas in. Han betonar att om skylten lyser ska man som trafikant utgå från att det är vilt i passagen. Mattias Olsson menar att
trafikanterna får acceptera att det under en övergångsperiod kan bli fellarm ibland och ser passagerna som en mycket bra lösning för Trafikverket i det medelstora vägnätet där man inte annars skulle ha råd att sätta upp traditionella faunapassager.
”Avsikten är att viltvarningssystem i plan inte ska sättas upp där det är skyltat mer än 80 kilometer i timmen”
Tre komponenter
Det blir som tre komponenter i tre steg. Stängslet är det som får ner olycksfrekvensen och passagerna gör så att djuren kan passera samtidigt som systemet gör passagen tryggare för djuren och sammantaget ska detta minska viltolyckorna.
– Avsikten är att viltvarningssystem i plan inte ska sättas upp där det är skyltat mer än 80 kilometer i timmen, men passagen vid Slätthult på väg 25 i Kronobergs län projekterades då man utgick från att det skulle ske en hastighetssänkning så den byggdes ändå. På den här sidan går ju utvecklingen väldigt snabbt så det som sitter i passagerna och detekterar idag kommer att följas av betydligt bättre och skarpare teknik i en nära framtid, vi har ju märkt på passagen på väg 108 i Svedala att det gick djur genom varje gång den larmade, däremot larmade den för mycket dagtid då det blev en reaktion på värme i vegetationen, säger Mattias Olsson. Text: Carl-Magnus Wennerholm
Foto: Carl-Magnus Wennerholm
Mattias Olsson är doktor i biologi.
Foto: PRESSBILD
som letar efter föda på ett fält med blommande lila ljung
Ny metod för kartläggning av klövvilt kan ge säkrare trafik
ESKILSTUNA – Jägareförbundet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) arbetar sedan två år tillbaka med att kartlägga klövvilt. I ett försök att förfina metoden används viltkameror tillsammans med artificiell intelligens (AI). Mellan den 1 april och 31 maj 2025 placerades exempelvis 50 viltkameror ut i Sörmland, och resultaten ska redovisas vid årsskiftet 2025–2026.
Idén till samarbetet mellan Jägareförbundet och SLU väcktes när det blev tillåtet att använda viltkameror för systematisk inventering av viltstammarna.
– Sedan dess har vi arbetat med olika referensområden som startade under 2023 runt om i Sverige, på 15 000 hektar per område. Syftet är att ta fram en beräkningsmodell för framförallt klövvilt, berättar Filip Ånöstam, projektledare på Jägareförbundet.
I fjol fick SLU och Naturvårdsverket dessutom ett regeringsuppdrag att ta fram en inventeringsmetod specifikt för vildsvin. – Då kom man
Filip Ånöstam är projektledare på Jägareförbundet. Foto: INSTAGRAM
fram till att vi skulle använda både referensområden med egna kameror och bilder från jägare inom större områden, för att kunna översätta tätheten från ett begränsat område till ett större.
Fem län i fokus
I år ligger fokus på vildsvin, men tanken är att modellen i framtiden ska kunna användas för alla klövviltsarter. – Insamlingen i april och maj omfattade fem län: Sörmland, Skåne, Östergötland, Örebro och Värmland. Varje område är cirka 200 000 hektar stort. SLU hoppas kunna presentera en första beräkningsmodell för vildsvin i december, vilket också är när regeringsuppdraget ska redovisas. Förhoppningen är att vi kommande år ska kunna förfina modellerna så att de även gäller andra klövviltslag. Vi vill få en tydligare bild av hur många kameror som behövs och vilken information som krävs om kameraplatserna, säger Filip Ånöstam.
Dela med sig av teknik
Informationen som projektet genererar används initialt för viltförvaltning, men Filip Ånöstam ser också möjligheter för exempelvis Trafikverket att använda den i förebyggande trafiksäkerhetsarbete.
– Vi adderar nu ytterligare data för att kunna extrapolera resultaten, alltså översätta försöken från referensområdena till de större områden där vi samlade in information i april och maj. Man kan säga att vi nu har gått in i fas två av projektet, säger han.
Vildsvin
Foto: Gettyimages
Dovhjorten – ett vilt som ökar i olycksstatistiken
Vilken utveckling ser vi i statistiken?
Några djurslag där vi ser att antalet viltolyckor ökar är dovhjort och utter. Även varg och örn har en högre siffra för 2025 jämfört med 2024. Vildsvinet som ökade kraftigt mellan 2023 och 2024 håller sig på en fortsatt hög nivå. Även älgen ligger kvar på en hög siffra och när det gäller älg har 2026 tyvärr startat med en ökning av antalet olyckor. Tyvärr gäller ökningen fler djurslag, hur kommer 2026 att sluta? Starten pekar tyvärr på ytterligare ett nytt rekordår.
Vi tittar här lite närmare på dovhjorten.
Dovhjort – en växande trafikrisk
Antalet olyckor med dovhjort ökar i de områden där arten är etablerad. I takt med att stammarna växer ser vi också en tydligare påverkan på trafiksäkerheten.
Dovhjorten är i dag ett av de viltslag som kräver ökad uppmärksamhet från trafikanter, särskilt i södra och mellersta Sverige där arten har starka fästen.
Varför innebär dovhjorten en särskild risk?
Där dovhjorten trivs växer populationerna snabbt. Arten lever ofta i landskap med en blandning av skog, jordbruksmark och öppna ytor – miljöer som ofta genomkorsas av vägar. Det innebär att djuren regelbundet rör sig över vägbanor i samband med födosök och förflyttning mellan olika betesområden.
En viktig faktor ur trafiksäkerhetssynpunkt är att dovhjortar ofta rör sig i grupp. Om en individ korsar
vägen är risken stor att flera följer efter. För bilförare kan detta skapa plötsliga och svårbedömda situationer, särskilt under gryning och skymning när djuren är som mest aktiva.
Under höstens brunstperiod ökar rörelseaktiviteten ytterligare, vilket också kan innebära fler passager över vägar.
Känn igen dovhjorten
Dovhjorten är storleksmässigt mitt emellan rådjur och kronhjort.
• Kroppslängd: 140–160 cm
• Mankhöjd: 75–110 cm
• Vikt: 30–100 kg (hanar kan väga upp till 130 kg) Sommartid är pälsen rödbrun med vita fläckar och vit undersida. Vintertid är den mörkare brun och utan fläckar.
Det tydligaste kännetecknet – året runt – är den vita akterspegeln som är omgiven av svart, samt den nedhängande svansen med en svart mittstrimma. Den tydliga kontrasten baktill gör att djuret ofta syns väl när det rör sig bort från vägen.
Hanen bär från cirka tre års ålder breda, skovelformiga horn. Honan saknar horn.
En normalt färgad dovhjort skiljer sig sommartid från rådjur och kronhjort genom att den har vita fläckar på kroppens sidor och har vit undersida. Dess akterspegel är annars det bästa kännetecknet. Hos kronhjort Cervus elaphus är hela akterspegeln gulbeige och svansen brun. Hos rådjur Capreolus capreolus är akterspegeln
Dovhjorten – ett vilt som ökar i olycksstatistiken
diffust gulvit och svansen mycket liten och inte nedhängande. Vintertid saknas fläckar hos alla arterna, och då är akterspegelns färg den tydligaste skillnaden. Rådjur har då tydligare vit akterspegel utan svarta inslag och bara något ljusare undersida.
Livsmiljö och utbredning
Dovhjorten är inte ursprunglig i Sverige utan infördes under 1500- och 1600-talet för jakt i hägn. I dag finns arten fritt i stora delar av södra Sverige och sprider sig successivt norrut.
Den lever främst i lundartade ädellövskogar eller blandskog med rik undervegetation, ofta i anslutning till öppna marker. Den livnär sig till stor del av gräs (i motsats till övriga svenska hjortdjur) men äter också en del örter och blad från småträd och buskar. Under sommaren och hösten äter den också bär, och på senhösten och vintern äter den mycket ek- och bokollon och en del hästkastanjer. Sommartid kan den även göra skada på diverse grödor och ungskog av bl.a. tall och gran genom sitt betande.
Närbesläktade hindar lever tillsammans med kalvar och fjolårskalvar i familjegrupper som ofta slår sig samman till större grupper under sommaren. Hjortar lever stora delar av året ensamma eller i små ungkarlsgrupper.
Brunsten och parningstiden infaller under oktober till början av november. Hjortarna slåss då inbördes för att avgöra dominansförhållanden och söker upp områden där hindarna uppehåller sig. De största hjortarna samlar ihop en grupp hindar på samma sätt som kronhjort och bevakar dessa mot rivaler. Liksom hos kronhjort brölar hjortarna, för att avskräcka rivaler och locka till sig hindar. Brölet är ett mycket djupt, ett snarkande eller grymtande läte, olikt kronhjortens ganska tjurlika råmande.
Efter en dräktighet på 230–245 dygn föder hinden 1–2 kalvar (oftast en) i juni–juli. Hindar blir könsmogna vid två års ålder och föder oftast sin första kalv året därpå. Kalven är liksom hos de flesta hjortdjur rödbrun eller brun med vita fläckar, och ligger stilla på marken, ofta i högt gräs nära en buske, medan modern födosöker. Hjortar blir könsmogna något år senare men får möjlighet att para sig först vid 6–7 års ålder när de kan klara av att försvara en grupp hindar mot rivaler När arten etablerar sig i ett område kan stammen öka relativt snabbt. Det innebär att även risken för viltolyckor ökar i takt med tätheten av djur.
Vad bör trafikanter tänka på?
• Var särskilt uppmärksam där vägar passerar mellan skog och öppna fält.
• Sänk hastigheten i områden där dovhjort förekommer.
• Var beredd på att fler djur kan följa efter om du ser en individ korsa vägen.
• Var extra vaksam under gryning, skymning och under höstens brunstperiod.
Dovhjorten är en naturlig och uppskattad del av vårt landskap. Men i takt med att stammen växer behöver även medvetenheten i trafiken öka.
Genom kunskap, anpassad hastighet och uppmärksamhet kan vi minska risken för olyckor – och bidra till säkrare vägar för både människor och dovhjort.
Viltolyckor med dovhjort ökar stadigt, ny toppnotering förväntas för 2026
Viltolycksstatistiken bygger på uppgifter från uppdragstagare inom NVR som återrapporterar de uppdrag de tilldelats av polisen. Ta i beaktning att rapportering från uppdragstagare kan dröja upp till två månader. Betrakta därför statistiken från de senaste två månaderna som ej komplett.
År 2026
Månad
År 2025 Månad
År 2024
Mats blev medlem efter sin första viltolycka
När Mats Svensson från Bjärnum kolliderade med en älg – en ”åttataggars älgtjur”, som han själv beskriver det – blev det en rejäl krasch med den gamla Volvo 240 han körde. Trots den kraftiga smällen klarade han sig oskadd. Kort därefter valde han att bli medlem i Älgskadefondsföreningen – ett beslut som senare skulle visa sig vara klokt.
För drygt ett år sedan, på annandag påsk, var det dags igen. Den här gången kolliderade han med en hjort en bit söder om Halmstad.
Olyckan inträffade när Mats och hans fru Gunnel var på väg till ett evenemang längs väg 15.
– Man är ju extra noggrann på den vägen med fartkameror och allt. Sikten var perfekt och det var bra dagsljus. Vi såg hjorten komma springande, och när den hoppade upp från sidan av vägen träffade den bilen, berättar Mats Svensson.
Han kunde inte stanna direkt utan körde vidare tills han hittade en ficka en bit bort.
– Jag ringde in olyckan till polisen och berättade exakt var det hade hänt, så jag behövde inte åka tillbaka och markera platsen fysiskt.
Oklart vilket djur
Mats och Gunnel klarade sig utan fysiska skador, men plastdetaljerna på bilens front, vid den nedre kofångaren, skadades rejält. Hur det gick för djuret har de inte fått någon information om. Det är inte heller helt klarlagt vilken sorts hjort det rörde sig om – bara att den var större än ett rådjur.
– Vi åkte senare till en verkstad som rekommenderade försäkringsbolaget att fronten skulle bytas. Det gick väldigt smidigt eftersom inga viktiga delar på bilen hade skadats. Jag har faktiskt kvar samma bil i dag, och det
Mats Svensson blev medlem i Älgskadefondsföreningen efter sin första viltolycka.
var heller inga problem att köra den från olycksplatsen, säger han.
Kollisionen väckte starka minnen från den första olyckan med älgen. Numera upplever Mats att han är mer uppmärksam, särskilt vid körning i skymning och mörker.
– Efter den första olyckan kände jag ett slags lyckorus över att ha klarat mig. Små problem kändes plötsligt oviktiga. Det var också då jag bestämde mig för att bli medlem i Älgskadefondsföreningen.
Efter den senaste olyckan fick han stor hjälp av föreningen.
– Jag fick ett mycket bra bemötande hela vägen, tydlig kontakt och bra korrespondens. De ersättningar som utlovades betalades ut, vilket innebar att jag fick full ersättning för skadan. Jag är väldigt tacksam.
Erfarenheten från fjolårets hjortolycka har gett honom ytterligare insikt om hur snabbt en viltolycka kan inträffa.
– Det behöver inte vara i gryning eller skymning. Det kan hända när som helst, även om man är uppmärksam. Samtidigt kan man ju inte gå och tänka på det hela tiden, men det finns med i bakhuvudet att man blivit mer försiktig, säger Mats Svensson.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Foto: Privat
Vill du ha en trisslott? - Värva en medlem. Värvar du tre medlemmar - får du ett medlemsår gratis!
För varje ny registrerad medlem du värvar till Älgskadefondsföreningen skickar vi en trisslott till dig (åldersgräns 18 år).
När vi fått in din värvning skickar vi ut information och betalningsalternativ märkt med ditt medlemsnummer som referens till den/de du vill värva. När de sedan har betalat in medlemsavgiften och vi har registrerat dem som medlemmar, skickar vi ut dina trisslotter.
När du värvat tre medlemmar eller fler under ett år så får du själv ettmedlemsår gratis!
Enklast värvar du genom att scanna qr-koden eller går in på vår hemsida.
Du kan också värva genom att maila, ringa eller skicka per post.
Vår bästa värvare 2025
Vår bästa värvare kommer att få ett pris som skickas ut med post.
Vinnarna är
Ingeborg Boje Bodin 4 nya medlemmar
Saknar du markeringsremsa i bilen?
Du vet väl att du kan få remsor från oss kostnadsfritt!
Maila eller ring kansliet så skickar vi nya till dig. kansli@algen.se eller 0474-77 39 50 Tack för ett fantastiskt jobb!
Uppmaning till dig som medlem!
E-post
Vi uppmanar alla medlemmar som har en e-post att låta oss veta den. På detta vis minskar vi utskick på papper i framtiden.
Du kan skicka ett mail till kansli@algen.se Skriv ditt medlemsnummer eller personnummer i mailet så vi kan hitta rätt person till mailadressen.
Du som saknar e-post får utskick per post i vanlig ordning.
Medlemsportalen
Medlemsportalen finns till för dig som medlem. Här kan du ändra adress, lägga upp ett ärende för ekonomisk hjälp vid viltolycka samt se dina medlemsfakturor. Du hittar den på vår hemsida www.algen.se Klicka på är medlem.
Medlemsportalen finns tillgänglig på vår hemsida. Där kommer du som medlem kunna se dina uppgifter och ärenden samt komplettera din information. Det som krävs för att komma in i portalen är registrerad e-post hos oss. För att skaffa lösenord så klicka på glömt lösenord. Om du inte får någon återställningslänk för lösenord beror det antagligen på att du inte har någon e-post registrerad hos oss. Skicka ett mail till kansli@algen.se så lägger vi in den. Därefter kan du prova igen.
Under menyn finns konto. Här kan du se ditt medlemsnummer och adress. Du kan uppdatera dina uppgifter om de inte stämmer.
Under menyn finns Ärenden. Här kan du se dina ärenden som du har och har haft. Du kan också lägga upp ett nytt ärende som du söker ekonomisk hjälp för. Här laddar du upp dina dokument som efterfrågas.
Under menyn finns Fakturor. Här kan du se din medlemsfaktura. Du kan betala din faktura eller förnya ditt medlemskap.
Om du inte vill eller kan använda medlemsportalen så går det bra att skicka per post eller ringa oss!
Vi jobbar med utbildning
Värna om din personal och bidra till säkrare vägar.
Har du personal som är ute på vägarna? Vår utbildning i Vilt och Trafik är en uppskattad personalvård som samtidigt ger företaget tryggare bilförare och lägre skadekostnader. Vi kommer med vår viltsimulator där man lär sig agera på rätt sätt när vilt kommer upp på vägen, andra delen av utbildningen är i sal där vi pratar om vilt och trafik.
Utbildning behövs!
Vi är ute hos företag, kommuner, transportgymnasier, trafikskolor med flera.
Vi kommer till ert företag / er arbetsplats för självkostnadspris.
Ni är självklart alltid välkomna till vårt kansli i Växjö om det passar bättre. Vi kan göra en heldag där vi även fixar med lunch och fika i våra fina lokaler.
Välkomna med förfrågan på kansli@algen.se
Hoppas vi ses!
Ett tips!
Jobbar du i hemvården?
Säg till din chef att ge dig och dina kollegor vår utbildning.
En
säker bil ger tryggare vägar
Som medlem hos Älgskadefondsföreningen får du alltid 15% rabatt vid kontrollbesiktning av personbil, lätt lastbil, lätt släp, husvagn, MC och lätt husbil (max 3500 kg).
Använd kampanjkoden: VILT2025
Boka tid på besikta.se eller ring 0774-400 800.
Scanna QR-koden och boka direkt
Hur fungerar medlemskapet?
Hur fungerar medlemskapet?
Detta är en fråga som vi ofta stöter på i föreningen. För att förenkla för dig som medlem och för dig som vill bli medlem har vi gjort en liten guide.
• Medlemskapet är personligt och gäller privatägda motorfordon (ej yrkesmässig trafik).
• Oavsett hur många motorfordon du äger (bil, MC, husbil) var du än bor eller hur gammal du är, så är kostnaden för ett medlemskap 250 kr/år (12 mån).
• Alla motorfordon du är registrerad ägare till är skyddade av ditt medlemskap oavsett vem som är förare vid olyckstillfället.
• Om du lånar någon annans privatägda fordon kan du söka ekonomisk hjälp i egenskap av förare av olycksfordonet. Det är viktigt att du kan styrka att det är du som drabbas av kostnaden för reparationen. Vi betalar bara ut ekonomisk hjälp till medlemmar.
• Det gäller även privatägt och tillkopplat släp/ husvagn.
• Ersättning betalas ut vid sammanstötning med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lodjur, utter, järv, mufflonfår, örn samt ren.
• Olyckan måste vara anmäld till polisen.
Vilken hjälp får man för 250 kr/år (12 månader)?
Du kan få 1 000 -10 000 kr i ekonomisk hjälp fördelat enligt nedan.
• 1 000 kr i grundersättning. Detta utbetalas även om man inte har några kostnader för självrisk, reparation eller hyrbil/bärgning.
• Upp till 9 000 kr i ekonomisk hjälp till att betala självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnad vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.
Några exempel på hur den ekonomiska hjälpen fungerar
Du har en helförsäkrad bil (ägare och förare)
Ida är medlem i föreningen och krockar med en älg. Som tur var klarade hon sig bra i olyckan men bilen blev ordentligt tillbucklad. Ida har en självrisk på 5 000 kr i sin försäkring. Hon har behov av en hyrbil under tiden bilen lagas. Hyrbilen kostade 2 670 kr. Så när hon ansöker om ekonomisk hjälp från föreningen får hon 5 000 kr till att betala sin självrisk, 2 670 kr för kostnaden av hyrbilen samt 1 000 kr i extra kostnadsersättning.
Totalt får Ida 8 670 kr i ekonomisk hjälp.
Du har en halvförsäkrad/trafikförsäkrad bil (ägare men inte förare)
Emil är medlem i föreningen och hade lånat ut sin bil till en kompis som kolliderade med ett rådjur. I olyckan förstördes ena framlyktan och framskärmen blev skadad. Eftersom Emils bil var gammal så var den bara halvförsäkrad och han får därmed ingen hjälp från sitt försäkringsbolag. Emil är händig och bestämmer sig för att laga bilen själv. Han köper in delar själv från en återförsäljare av begagnade bildelar. Delarna kostar honom 7 750 kr. Mot uppvisande av kvitton får han av föreningen hjälp med 7 750 kr till delarna samt 1 000 kr i extra kostnadsersättning.
Totalt får Emil 8 750 kr i ekonomisk hjälp.
Du har lånat någon annans bil (förare men inte ägare) Kim är medlem i föreningen och har lånat sin grannes bil. Han kolliderar med ett vildsvin så att hela fronten på bilen blir intryckt. Grannen vill att Kim ska stå för självrisken som är på 4 500 kr. Kim har ett kvitto på att han har betalat grannens självrisk. Kim söker ekonomisk hjälp i egenskap som förare av olycksbilen. Han får grundersättningen på 1 000 kr och 4 500 kr i hjälp till självriskkostnaden.
