Kvinnliga småskaliga bönder

Teresa Agostina Mate är en av miljontals kvinnliga småskaliga bönder som byter, delar och sparar fröer. Hon är även medlem i Afrikagruppernas partnerorganisation UNAC.

KVINNLIGA SMÅSKALIGA BÖNDER

– BESKYDDARE AV FRÖER, MAT OCH MARK

Det småskaliga jordbruket … … står för 70 % av den globala matproduktionen och förser majoriteten av jordens befolkning med föda. Det småskaliga jordbruket, som

Världens kvinnliga bönder

alltså föder 4,5–5,5 miljarder människor,

60–80 % av världens bönder är kvinnor.

använder sammanlagt mindre än

I Afrika producerar de kvinnliga bönderna hela

25 % av jordbruksmarken.

90 % av kontinentens mat och bidrar till ungefär hälften av den globala livsmedelsförsörjningen.

Trots det är det sällan kvinnan som har brukanderätten, äger marken de brukar eller har kontroll över tillgångarna som genereras från jordbruket.

Vad är matsuveränitet?

Matsuveränitet handlar om rätten till och kontrollen över den egna produktionen och konsumtionen av hälsosam mat.

Matsuveränitet bygger på småskalig, hållbar produktion som gynnar både människa och planet.

2

Illustration: Aya Zahra

Kvinnliga småskaliga bönder

– beskyddare av fröer, mat och mark Kvinnliga småskaliga bönder sparar, delar och

fungerar och används. De kvinnliga bönderna är

byter fröerna till många av våra viktigaste

fröernas beskyddare och deras kunskap behövs

livs­medels­grödor. De har bland annat hand

i framtiden om vi ska nå de globala hållbar­hets–

om 75 procent av världens totala utsäde av

målen, bekämpa klimatförändringarna, minska

stapelgrödor som majs, ris, vete och potatis.1

världens hunger och fattigdom samt behålla den

I generationer har kvinnor valt och förädlat grödor och fröer med ett brett spektrum av egenskaper

biologiska mångfalden.

till lagringsmöjlighet har tagits i beaktning. Studier

Kvinnors betydande roll inom livsmedelsoch jordbrukssektorn

visar att kvinnor har mer omfattande kriterier för

Trots att kvinnor har en betydelsefull roll inom

sina frörurval än män som arbetar på samma sätt 2.

livsmedels- och jordbrukssektorn världen över,

– allt från fröernas sjukdomsresistens och smak

är tillgången till mark

Urvalet av de grödor som ska planteras inför regnperioden kräver särskild expertis med förmåga att läsa av

Kvinnor utgör mer än 43 procent

av den totala formella arbetskraften inom jordbruket i det globala Syd.

både ekosystemetet i

och andra resurser som arbetskraft, finansiellt kapital och utbildning inte jämlikt fördelad. Antalet kvinnliga arbetare inom den globala

närområdet och klimatets beteende. Det senare

livsmedels- och jordbruksproduktionen har

är på många håll i världen oberäkneligt och

under de senaste 40 åren ökat 3. Enligt FAO utgör

förväntas bli ännu mer oförutsägbart till följd av

kvinnor mer än 43 procent av den totala formella

klimatförändringar. Kunskapen, ofta sprungen

arbetskraften inom jordbruket i det globala Syd.

ur erfarenheter från agroekologiskt jordbruk,

Trots detta visar nya studier att kvinnors arbete

bidrar även till förbättrade odlingsmetoder som

inom livsmedels- och jordbrukssektorn till största

bibehåller biodiversiteten, vilket är en del av det

delen är obetalt samt att andelen kvinnor i sektorn

globala hållbarhetsmålet nr 15: Ekosystem och

är mycket större 4 än en tidigare trott. Kvinnor

biologisk mångfald. Ett exempel kan vara att skapa

och män behandlas inte lika, varken i offentliga

en polykultur - där utvalda grödor samplanteras

eller privata sammanhang. Från matlagning till

för att bland annat motarbeta skadeangrepp.

städning, till att hämta vatten och ta hand om

Kvinnors roll inom jordbruket är dock mer än att spara, byta och dela fröer. Kvinnliga jordbrukare har även genom generationer delat kunskap om fröer, biologisk mångfald samt jordbruksteknik, -innovationer och -metoder, som fortfarande

barn, så utför kvinnor två och en halv gånger mer obetalt hushålls- och vårdarbete än män, vilket påverkar kvinnors deltagande i den formella arbetsmarknaden. Resurser nödvändiga för jordbruk fördelas inte jämlikt mellan kvinnor och män, varken i södra Afrika eller i världen.5

1 Penn State. (2015, February 13). World crop diversity survives in small farms from peri-urban to remote rural locations.

2 IEED (2003) The major importance of ’Minor’ Resources: Women and Plant Biodiversity, Patricia Howard 3 SIANI (2018) Leaving women behind: gender in agriculture in Sub-Saharan Africa 4 ACBIO and The Gaia Foundation (2016) Celebrating African Rural Women: Custodians of Seed, Food and Traditional Knowledge for Climate Change Resilience 5 Ibid

3

Hunger idag – skillnaden på matsäkerhet och matsuveränitet Ekonomen Amartya Sen menar att mat har varit tillgängligt i de flesta områden som drabbats av hunger och hungersrelaterad död. Människor har dock inte dött på grund av bristen på mat, utan på grund av bristen till rätten att äta den.

Varför leder då inte en ökad global matproduktion till att hungern minskar?

Världens befolkning förutspås växa från dagens 7,7 miljarder till 9,7 miljarder år 2050. Vi producerar idag tillräckligt med kalorier och proteiner för att

År 1996 fastställde FAO att matsäkerhet kan upp­

mätta dubbelt så många människor än vad vi är

nås på individ, hushålls, nationell, regional, och

på jorden, så problemet är inte produktionen.

global nivå när människor har en konstant fysisk

Problemet är istället fördelningen av resurserna.

och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat för att möta sina kostbehov och preferenser för att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Konceptet Matsuveränitet myntades av organisationen La Vía Campesina under World

Problemet med hungersnöd är inte produktionen utan fördelningen av resurserna.

Food Summit samma år. Jordbrukare och ledare visade besvikelse över matsäkerhet som syftar till att maximera livsmedelsproduktionen utan att vikt läggs vid hur maten produceras, var maten kommer från och av vem maten produceras.

Matsuveränitet definieras som människor, samhällen och länders rätt att ha kontroll över sina livsmedelssystem, matkulturer, marknader, produktionslägen och miljöer.6

Den ideologi som mer än andra präglat jordbruksoch matproduktionens utveckling i Afrika under senaste det senaste decenniet kallas den (nya) gröna revolutionen. Drivkraften bakom den gröna revolutionen i Afrika baseras på argumentet att det i regionen finns underutnyttjade naturresurser som, om de används i industriellt jordbruk med hög produktivitet, kan tillgodose matbehovet hos den snabbt växande befolkningen. Strategierna går ut

6

4

Hannah W. (2011) Food sovereignty: A New Rights Framework for Food and Nature? Environment and Society: Advances in Research

på att genom växtförädling och modernisering av

drabbade, de utgör cirka 60 procent av alla som

jordbruksteknologi – som förbättrade bevattnings­

lider av kronisk hunger i världen10. FN framhäver

system, konstgödsel och besprutning öka jordbru-

i det andra globala hållbarhetsmålet, Ingen

kets avkastning. Satsningarna är stor­skaliga och

hunger, att världens odlingar, hav och skogar kan

fokuserar på exportgrödor som socker, soja och

producera tillräckligt med näringsrik mat för att

bomull. Juridiska och politiska ramverk relaterade

mätta en växande befolkning. Flera av delmålen

till land och immaterialrätt har reformerats för att

framhåller vikten av att stärka kvinnliga småskaliga

attrahera företag och möjliggöra privata investe-

livsmedelsproducenter i omställningen till ett mer

ringar. Idag växer närvaron av transnationella jord-

hållbart jordbruks- och matproduktionssystem.

bruksföretag i Afrika och deras inflytande är påtagligt – ett exempel på detta är den harmonisering av frölagar som just nu pågår i södra Afrika.

Där framhävs även vikten av en mer rättvis fördelning av mark, produktionsresurser och kapital, samt av de vinster som matproduktionen genererar. Att FN erkänner och understryker de kvinnliga

Försök till regional harmonisering av fröla-

böndernas avgörande roll i omställningen till en

gar är en viktig del i den gröna revolutionens

socialt och miljömässigt hållbar matproduktion är

agenda, eftersom det underlättar för handel

ett välkommet steg i rätt riktning. Men fortfarande

och hantering av fröer över nationsgränser,

saknas många nödvändiga förutsättningar; som

något som dock stärker den kommersiella

rätten till mark, rättvis konkurrens och tillräckliga

frösektorn och i slutändan det industriella

resurser, för att detta ska kunna ske. Om hållbar-

jordbruket. För en regional harmonisering

hetsmålet om utrotad hunger ska realiseras måste

av frölagar trycker bland annat Alliance for a

dessa visioner också reflekteras i de satsningar på

Green Revolution in Africa (AGRA) och New

jordbruk som genomförs.

7

Alliance for Food Security and Nutrition på för riktlinjer som driver småskaliga bönder bort från att spara, byta och dela fröer - de ursprungliga målen i the International Treaty on Plant Genetics for Food and Agriculture- till att behöva köpa hybridfröer och tillhörande bekämpningsmedel från stora transnationella företag. Kvinnliga småskaliga bönder, som i dagsläget är många frösorters beskyddare, kan komma att kriminaliseras om de byter eller säljer sina lokala fröer och riskerar även att gå hungriga.8

Att stärka kvinnor är att minska hungern Att övervinna ojämlikheter mellan könen och att samtidigt stärka kvinnor kan resultera i positiva sociala och ekonomiska effekter och förbättra produktion, öka livsmedelssäkerheten och bidra till barns hälsa och utbildning. Att stärka kvinnor är därför en genväg till att minska hunger och undernäring, kort sagt det mest effektiva steget för att uppnå matsuveränitet.11 FAO har konstaterat att om kvinnor hade samma möjligheter som män skulle skördarna öka med 20–30 procent. Att minska klyftan mellan könen

Så tyvärr har en ökad matproduktion inte

skulle därmed kunna öka jordbruksproduktionen i

inneburit att färre går hungriga – tvärtom. Enligt

det globala Syd med mellan 2,5 och 4 procent, vilket

FAO har antalet hungriga i världen ökat sedan

i sin tur skulle kunna minska antalet undernärda

2014 och överstiger idag 820 miljoner människor.

människor globalt med 12–17 procent.12

Hungern ökar framförallt i subsahariska Afrika, men även i västra Asien och Sydamerika om än i lägre utsträckning.9 Kvinnor och flickor är värst

7 8 9 10 11 12

Att stärka kvinnor är det mest effektiva steget för att uppnå matsuveränitet.

ACBIO (2018) Where does this leave the regions’ smallholder farmers?

ACBIO and The Gaia Foundation (2016) Celebrating African Rural Women: Custodians of Seed, Food and Traditional Knowledge for Climate Change Resilience FAO (2019) The state of food security and nutrition in the world – safeguarding against economic slowdowns and downturns Global Hunger Index (2017) Inequality, Hunger, and Malnutrition: Power Matters Report submitted by the Special Rapporteur on the right to food, Olivier De Schutter. Women’s rights and the right to food. A/HRC/22/50, 24 December 2012 FAO (2011). The State of Food and Agriculture 2010-2011. Women in Agriculture – Closing the Gender Gap for Development. FAO, Rome.

5

Agroekologi är ett sätt att ­motarbeta klimatförändringar Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är Afrika den konti-

kvinnliga jordbrukare, att utöka tillgången till

nent som är mest sårbar för klimat­förändringarna.

jordbruksservice och att stärka besittningsrätten.

Temperaturen förväntas öka 1,5 gånger fortare på den afrikanska kontinenten jämfört med globalt.

Då cirka 70 procent av kontinentens befolkning är beroende av regn för sin skörd och många står utan skyddsnät, måste förändringar ske nu13. Ett alternativ är agroekologisk odling.

IPCC, men även FAO, menar även att urfolks kunskaper är viktiga i omställningen. De menar att jordbruksmetoder som inkluderar traditionell och lokal kunskap kan bidra till ökad livsmedelssäkerhet, bevarande av biologisk mångfald, bekämpning av ökenspridning och nedbrytning av mark samt

FN:s klimatpanel, IPCC, konstaterade i augusti

att övervinna de kombinerade utmaningar som

2019 att det är omöjligt att hålla de globala

klimatförändringarna innebär.

temperaturökningarna inom säkra nivåer utan en stor omställning av världens livsmedelsproduktion

En sådan lösning kan vara agroekologi. Det är en vetenskapligt erkänd strategi

och markanvändning.14 Klimatrapporten pekade på kopplingen mellan klimatförändringar och frågor som rör markanvändning, bland annat skogsbruk, hållbar markanvändning och

Jordbruksmetoder som inkluderar traditionell och lokal kunskap kan

bland annat bidra till ökad livsmedels­ säkerhet, bevarande av biologisk mångfald, bekämpning av ökenspridning och nedbrytning av mark.

livsmedelssäkerhet.

Rapporten gör tydligt att bland annat storskaliga jordbruk och skogsbruk, samt avskogning och avlägsnande av torv- och våtmarker står för en betydande del av världens utsläpp av växthusgaser.

Dagens intensiva jordbruk har lett till ökad jorderosion och minskade mängder organiskt

för ett hållbart jordbruk, där praxis är att använda sig av ekologiska metoder för att skapa hållbara agrosystem.

Att odla agroekologiskt innebär användning av primärt naturliga metoder för att skapa en frisk och bördig

jord, spara vatten, skydda pollinatörer, skydda vår luft, jord och vatten från skadliga kemikalier. Att odla agroekologiskt medför minimal påverkan på vår miljö och det är inte skadligt för varken djur eller natur.

material i marken, problem som dessutom

Stor potential att minska hunger

kommer att förvärras av klimatförändringarna.

Agroekologiska metoder har stor potential att

IPCC betonar att marken måste skötas på ett

minska hunger och fattigdom, särskilt i en värld

betydligt mer hållbart sätt i framtiden för att en

där den ekonomiska situationen och klimatet är

stundande klimatkris ska kunna undvikas. Bland

instabilt.15 Agroekologiska system kan nå samma

åtgärderna som behöver genomföras återfinns

resultat som ett industriellt jordbruk när den totala

förbättrad tillgång till marknader, att stärka

produktionen jämförs.16

13 AFSA (2019) Agroecology – The sustainable response to climate change in Africa: An AFSA briefing paper 14 IPCC (2019) Climate Change and Land 15 FAO (2015). Agroecology for food security and nutrition. Proceedings of the FAO International Symposium, 18 and 19 September 2014, Rome, Italy 16 Ibid

6

I de miljöer där småskaliga bönder bor och v ­ erkar

lagringsanläggningar som fröbanker, särskilt

är agroekologiska metoder oftast överlägsna.

lämpade för lokala fröer, och att öka användandet

Användandet och utvecklandet av agroekologi

av just lokala grödor och fröer.19

måste därför baseras på att teknologi, innovation och kunskap utvecklat av småskaliga bönder och ursprungsfolk erkänns vara på samma nivå som de som utvecklas i formella institutioner.

Ett erkännande bygger på ett accepterande av småskaliga, främst kvinnliga, bönder som jämlika partners i forskning och utveckling, inte bara passiva användare av teknik som genereras av statliga institutioner och den privata sektorn, så som situationen på många sätt ser ut idag.

Agroekologi bidrar till att stötta småskaliga kvinnliga bönder att skapa och utveckla den kunskap de byggt vidare på i generationer.

Detta underlättas av kunskap, tillgång till innovationer och deltagande på alla nivåer av samhället.

Ojämlika genusrelationer begränsar agroekologins framsteg och därför bör stöd kanaliseras för att säkerställa jämställdhet inom alla delar av jordbruket.17 Bönder i norra Moçambique genererar stora överskott av grödor men det är inte ekonomiskt lönsamt att transportera dessa till de södra delarna landet där överskottet behövs.18 Det handlar därför inte om låg produktivitet utan icke-fungerande lagrings- och distributionssystem, vilket leder till förluster efter skörd.

Därför bör de resurser som förs in i landet fokusera på att stödja produktionen av frösorter som är Illustration: Aya Zahra

mer motståndskraftiga mot lokala skadedjur och -sjukdomar, och utveckla småskaliga

17 Lopes, A.P. and Jomalinis, E. (2011). Agroecology: Exploring opportunities for women’s empowerment based on experiences from Brazil. The Association for Women’s Rights in Development (AWID) 18 ACBIO (2019) Input subsidies in Mozambique: The future of peasant farmers and their seed systems 19 Ibid

7

Kvinnors möjlighet till lika tillgång till mark och andra produktionsresurser skulle öka jordbruksproduktiviteten och därmed teoretiskt kunna lyfta 100–150 miljoner människor över hela världen ur hunger.

Vad har feminism med frörättigheter att göra? Allt!

“Ekofeministerna lyfter att vi inte kan vänta. Vi är i

miljö och omgivning. Kvinnor är ofta de som brukar

en akut situation och måste agera nu. Ekonomier,

jorden, odlar och lagar maten men de äger sällan

kulturer och naturresurser plundras över världen,

marken. De nekas ofta att delta i beslut som rör

så att 20 procent av världens befolkning kan

deras framtid och är oftast den grupp som får betala

fortsätta att konsumera 80 procent av världens

det högsta priset för konsekvenser av beslut de inte

resurser under termen utveckling” - Lynn Wenzel20

fått vara med och fatta.

Mary Mellor definierar “Ekofeminism som en

Rätten att byta, spara och dela fröer är därmed

rörelse som lyfter och synliggör kopplingen

en fokusfråga för ekofeminismen i Afrika. Kvinnor

mellan exploateringen, nedbrytningen av

spelar en stor roll i frågan om frösuveränitet. Deras

jorden och den underordning och förtrycket av

traditionella kunskap kring fröer och deras urval,

kvinnor. Inte bara samlar ekofeminismen element från både miljörörelsen och feminismen, men utmanar också båda”.

21

Ekofeminismen växte fram ur feminist-, freds- och miljörörelserna under

lagring och plantering av

Kvinnor är ofta de som brukar ­jorden, odlar och lagar maten men de

äger sällan marken. De nekas ofta att delta i beslut som rör deras framtid och är oftast den grupp som får betala det högsta priset för konsekvenser av beslut de inte fått vara med att fatta.

övergrepp på naturen som människan gör idag – övergrepp på en miljö som kvinnor ofta är ännu mer beroende av än männen är, men som kvinnorna också beskyddar i många kulturella sammanhang. I globala Syd har ekofeminismen behövt fokusera på att skapa strategiska och politiska allianser mellan kvinnor för att skydda sig själva, naturen och miljön.

Enligt Global Witness22 mördades tre personer varje vecka under 2018 för att de valt att skydda sin

cerar dem direkt i kampen mot klimatförändringarna.

I stark kontrast står de omfattande monokulturella odlingar som de senaste decennierna gjort jordbruket mer sårbart för skadedjur,

70- och 80-talen. Den sammanlänkar förtrycket i patriarkatet med de

olika fröer och grödor pla-

sjukdomar och torka, vilket ofta lett till ett beroende av bekämpningsmedel och konstgödsel som produceras av samma företag som säljer de kommersiella frön som sprids över subsahariska Afrika. Bekämpningsmedel orsakar uppskattningsvis 200 000 dödsfall i akut förgiftning varje år, varav 99 procent förekommer i globala Syd.23 Kommersialiseringen av fröer minskar inte bara biodiversiteten, utan äventyrar även matsuveräniteten, böndernas säkerhet och kvinnornas roll i samhället.

dödsfall per år orsakas uppskattningsvis av bekämpningsmedel. 99 procent av dessa förekommer i globala Syd. 20 Lynn Wenzel quoted in ”Uprooting The Patriarchy” by Joy Pincus (2001) WIN Magazine 21 From the introduction to ”Feminism & Ecology” by Mary Mellor, New York University Press,1997 22 Global witness (2019) Enemies of the state? How governments and businesses silence land and environmental defenders 23 UN General Assembly (2017) Human Rights Council, Thirty-fourth session 27 February-24 March 2017, Agenda item 3, Promotion and protection of all human rights, civil, political, economic, social and cultural rights, including the right to development - Report of the Special Rapporteur on the right to food

10

11

Vad gör det för skillnad hur EU agerar i frågan?

Med över 50 miljarder euro om året i bistånd är

att vattenkällan de använder sig av blir förorenad

EU världens största biståndsgivare. EU är även en

av en närliggande industri eller att de utsatts för

viktig aktör i den globala handeln och kan genom

sexuella trakasserier eller övergrepp.

sina handelsavtal ha stor påverkan på småskaliga bönder. Om EU sätter upp ramar för vilket sorts jordbruk som ska stöttas internationellt samt tar ställning för rättvisa handelsregler kan alla tillsammans bidra till mer gynnsamma villkor för småskaliga bönder i södra Afrika och resten av världen.

EU kan verka för schyssta handelsregler Den globala handeln styrs idag av frihandelsavtal

För att komma till bukt med den straffrihet för transnationella företag som råder idag, har initiativ inom FN tagits för ett bindande fördrag kring företagande och mänskliga rättigheter, det så kallade ”Binding Treaty”. Fördraget skulle på samma sätt som investeringsskyddsavtalen idag skyddar transnationella företagsintressen, skydda människor och miljö. EU har valt att inte ta ställning för fördraget eller att aktivt

som sluts mellan olika länder.

Afrikagrupperna menar att handel varken är rättvis eller fri om inte alla parter har samma förutsättningar. Det är därför viktigt att EU verkar för att de afrikanska länderna

delta i de pågående

100–150 miljoner människor skulle kunna lyftas ur hunger om kvinnor

fick möjlighet till lika tillgång till mark och andra produktionsresurser och därmed öka jordbruksproduktiviteten.

själva får avgöra i vilken takt de kan öppna sina marknader för europeiska varor.

I frihandelsavtal ingår ofta investeringsskyddsavtal där länder garanterar att ge skydd till investerare från andra länder. För att säkerställa att staterna inte bryter mot investeringsskyddsavtalet finns tvistlösningsmekanismen ISDS som reglerar hur en investerare kan stämma en stat för brott mot investeringsskyddsavtalet. Motsvarande mekanism för stater att stämma företag för brott mot de mänskliga rättigheterna och miljön finns inte. För småskaliga jordbrukare i södra Afrika innebär

förhandlingarna kring fördragets utformning. 24 Flera av Afrikagruppernas partnerorganisationer i södra Afrika ingår i ett globalt nätverk av civil­ samhälles­organisationer

som stöttar ”Binding Treaty”. Afrikagrupperna ingår i de motsvarande europeiska respektive svenska nätverken och lobbar för att Sverige och EU ska engagera sig i det pågående arbetet med fördraget och visa att egna ekonomiska intressen inte går före de mänskliga rättigheterna.

Genom ett bindande FN-fördrag för företagande och mänskliga rättigheter skulle småskaliga jordbrukare i södra Afrika få skydd för att kunna fortsätta med sitt viktiga arbete.

det att de inte kan få hjälp från internationellt

Kvinnors roll i EU:s jordbruksstöd

håll för att skydda sina rättigheter eller få rätt till

Enligt FAO:s uppskattningar skulle kvinnors

kompensation om de får sina rättigheter kränkta av

möjlighet till lika tillgång till mark och andra

transnationella företag. Det kan exempelvis röra sig

produktionsresurser öka jordbruksproduktiviteten

om tvångsförflyttningar från marken de brukar, om

och därmed teoretiskt kunna lyfta 100–150 miljoner

24 European Parliament (2019) Parliamentary questions – Subject: The EU´s comments and proposals on the UN Binding Treaty on Business and Human Rights

12

Genom ett bindande FN-fördrag för företagande och mänskliga rättigheter skulle småskaliga jordbrukare i södra Afrika få skydd för att kunna fortsätta med sitt viktiga arbete.

Helena Chilombo arbetar småskaligt med sitt jordbruk i Benguela, Angola. Hon är medlem hos Afrikagruppernas partnerorganisation ADRA.

människor över hela världen ur hunger. Men i

afrikanska länder riskerar att slås ut när de måste

praktiken ser det annorlunda ut. Kvinnor är inte

konkurrera med storskaliga europeiska företag och

målgruppen för de jordbruksprojekt som EU, eller

EU:s kraftigt subventionerade jordbruk.

någon av de större biståndsgivarna, stödjer. Enligt en studie av Oxfam 2017 är EU:s stöd för de tre prioriterade områdena – småbrukare, jämställdhet i jordbrukssektorn och ekologisk hållbarhet – lågt.

Mindre än 1/4 av EU:s stöd till jordbruk går till småskaliga jordbrukare.

Enligt en analys som Oxfam gjort går mindre än en fjärdedel av EU:s stöd till jordbruk till småskaliga jordbrukare. Endast 2–3 procent av EU:s stöd främjar specifikt småskaligt jordbruk och ekologisk hållbarhet nämns inte överhuvudtaget.25 Slutsatsen i Oxfams rapport är att EU:s jordbruksbistånd används för att stödja EU:s utrikespolitiska mål, snarare än att möta behoven hos de som mest behöver det. Stödet ligger till en större del hos potentiella nya medlemsstater. 2019 är Turkiet den största mottagaren. Dessutom ger EU 3,6 gånger så mycket jordbruksbistånd till länder i Europa jämfört med vad som ges till länder i subsahariska Afrika.26 Detta gör att förutsättningarna för jordbrukare blir ojämlika och att jordbrukare och företag i

I de dokument som Oxfam gått igenom går så lite som 0,6 procent av allt jordbruksbistånd till projekt som arbetar för jämställdhet som primärt mål. Endast 3,5 procent går till projekt med jämställdhet som ett delmål. I subsahariska Afrika, där den största delen kvinnor som arbetar inom jordbruket återfinns, är jordbruksbiståndet mindre än i resten av världen. 27

Vi uppmanar därför till att:

• EU och Sverige ska rikta allt jordbruksbistånd i södra Afrika till projekt som värnar om

människor och miljö, både idag och i framtiden.

• EU och Sverige ska rikta allt jordbruksstöd i södra Afrika till projekt där vinsten från

jordbruket stannar i regionen istället för att hamna i fickorna på utländska storföretag.

• EU och Sverige ska stå upp för fröfriheten så att kvinnliga småskaliga bönder kan fortsätta att samla, spara, byta och odla fröer sinsemellan och därigenom försörja sig och sina familjer.

25 Oxfam (2017) Missing out on small is beautiful – The EU´s failure to deliver on policy commitments to support smallholder agriculture in developing countries 26 Oxfam (2017) Missing out on small is beautiful – The EU´s failure to deliver on policy commitments to support smallholder agriculture in developing countries 27 Ibid

13

Vad gör Afrikagrupperna och våra partnerorganisationer?

För civilsamhället är det viktigt att uppmärksamma och lyfta den kriminalisering av fröer som pågår idag och det faktum att främst hybridfröer erbjuds som en del av storskaliga jordbruksinsatser. Det är även viktigt att visa på sambanden mellan kvinnoförtryck och långsam utveckling. Afrikagrupperna arbetar idag med 29 organisationer eller rörelser som alla engagerar småskaliga bönder på ett eller annat sätt. Afrikagrupperna och o ­ rganisationerna vi samarbetar med delar uppfattningen att ­bönderna själva vet vad som bäst gynnar en ­hållbar utveckling i just deras närområde.

UNAC bygger fröbanker UNAC är en nationell bonderörelse i Moçambique som arbetar för ett rättvist och solidariskt samhälle. De strävar efter att vara en stark representantorganisation för bönderna för att på bästa sätt kunna föra fram deras intressen i ekonomiska, sociala och politiska frågor. Till

Rural Women´s Assembly driver feministskolor Rural Women’s Assembly, RWA, är verksamma i 10 länder i södra Afrika och hade 129 980 medlemmar år 2018.

RWA arrangerar årligen feministskolor för sina medlemmar samt utbildar småskaliga jordbrukare (främst kvinnor) i alternativa och hållbara jordbruksmetoder. De arrangerar demonstrationer och protester, samt bemöter beslutsfattare på lokal, nationell och internationell nivå och informerar om småskaliga kvinnliga bönders situation. RWA:s kurser gör stor skillnad för de kvinnliga bönder som deltar. Under 2018 var 50 procent av de kvinnor som deltog unga kvinnor och många av deltagarna är småskaliga bönder.

RWA menar att feminismen inte bara är viktig för en viss samhällssektor; den måste vara ha fäste i alla organisationens medlemmar. RWA:s möten och skolor fokuserar på agroekologi, fröbesparing

exempel har UNAC påbörjat ett grundarbete

och respekten för naturen.

för att spara och öka mängden lokala frösorter i

Ytterligare partnerorganisationer som Afrika­

Moçambique. Ett stort hinder för detta arbete är den nya moçambikiska frölagen, som förhindrar både försäljningen och utbytet av fröer. Detta eftersom lokala fröer på grund av sina

grupperna arbetar med i dessa frågor är bland andra SPP och Ecarp i Sydafrika, Adra i Angola, ABDO i Zimbabwe och den internationella rörelsen La Via Campesina.

heterogena egenskaper inte alltid uppfyller de nya regler som måste uppfyllas innan utsäde får säljas vidare . Dessa regler gynnar alltså de transnationella storföretagens hybridfröer på de lokala fröernas bekostnad.

14

Illustration: Aya Zahra

15

Frågan om fröer handlar om frihet, försörjning och framtid.

Hjälp oss i vårt långsiktiga arbete att stötta södra Afrikas kvinnliga småskaliga bönder genom att: • Bli månadsgivare • Ge ett engångsbelopp (Swish 900 33 77 eller Plusgiro 900337–7) • Engagera dig i Afrikagrupperna (hitta din lokala grupp på afrikagrupperna.se/medlem) • Följa @Afrikagrupperna på Facebook, Instagram och Twitter och delta i debatten Läs mer på afrikagrupperna.se

Afrikagrupperna | Tegelviksgatan 40 | 116 41 Stockholm | Tel: 08-442 70 60 E-post: post@afrikagrupperna.se Hemsida: www.afrikagrupperna.se Denna broschyr har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida, som inte har medverkat vid utformningen och ej heller tar ställning till rapportens innehåll.

Samtliga bilder är tagna av Afrikagruppernas personal och samtliga illustrationer är gjorde av Aya Zahra.

16