Tema: Hem & Trädgård
Sidan 12
Förutom godisregnet är djuren barnens favoritinslag i vårmarknaden. Höns, ankor, griskultingar, hästar och kalvar tävlade om uppmärksamheten. På bilden är Carina Jälkentalo, före detta svensk mästare i fårklippning. Foto: Kent Wassdahl
STRÖMSUND (SGT) Engcon i Strömsund har inlett arbetet med att eventuellt introducera miljardföretaget på Nasdaq/Stockholmsbörsen.
– Beslutet är inte taget och det återstår mycket arbete innan vi kan passera nålsögat att komma in på börsen, säger Krister Blomgren, koncern vd sedan 2011 för Engcon i Strömsund.
Han berättar att i höstas började ägarna Stig Engström och Monica Engström att fundera kring en eventuell börsintroduktion.
– Det skedde i samband med att dotterbolaget Mählers (tillverkar plogar) lyftes ur koncernen, förklarar Krister Blomgren.
Han och ägarna leder ett företag som passerat miljardstrecket de senaste tre åren. 2018 omsatte koncernen 1,1 miljard kronor och 2020 ökade omsättningen till 1,2 miljarder kronor med 217 miljoner kronor i positivt resultat efter finansnetto. Förra året passerades 1,5 miljard i omsättning.
– Hade Mählers räknats in i koncernbokslutet hade omsättningen ökat med ytterligare 150 miljoner kronor, säger Blomgren.
Han förklarar skälet till att Engcon kanske ansöker om att komma in på börsen.
– Ägarna vill se om det kan vara en väg framåt för att utveckla
bolaget. Arvtagaren Martin Engström vill fortsätta vara en stor ägare men det handlar om att hitta en struktur som gör att verksamheten kan fortsätta i Strömsund, säger Krister Blomgren.
Men Engcon är ett finansiellt starkt bolag, räcker inte resultaten för att utveckla företaget?
– Det handlar i det här fallet inte om pengar med behov av att göra en emission utan med fler ägare i bilden kan vi bygga ett större bolag som kan stå på egna ben med en fungerande styrelse och ledningsgrupp.
Finns inte då risken att företaget köps upp av andra aktörer?
– Jo om man släpper in en större ägare, men en börsintroduktion gör att man sprider ut ägarskapet på flera och Engströms ska fortfarande ha den största ägarposten, förklarar koncern vd:n.
Han säger att processen med att introducera Engcon på börsen har inletts men företaget måste klara de kvalitetskrav som ställs på ett företag som vill in på Nasdaq/ Stockholmsbörsen.
– Det återstår en hel del arbete innan vi blir börsfäiga. Det är mycket jobb med dokumentation, vilket Stig påpekat tillhör det negativa i processen. Man måste ha en bra struktur i bolaget, och finns det köpare? Det är många bitar
kvar, säger Blomgren.
Han anger att en börsintroduktion skulle kunnat vara på tapeten i år, men händelser i omvärlden har ruckat på planerna.
– Det är nog inte rätt läge nu så det är svårt att uttala sig om när de kan bli, säger koncern-vd:n.
Samtidigt som uppfinningsrika Engcon smider planer på börsen arbetas det aktivt med att ta fram nya produkter. Den tiltrotator för grävmaskiner som började tillverkas för 32 år sedan har hela tiden
utvecklats.
– Nu har vi utvecklat den tredje generationen tiltrotator med ett nytt och smartare styrsystem. Den har en ny hydraulik som gör att grävmaskinisten exakt känner av vilken kraft som behövs i grävningen. Det handlar om en elektrifieringsprocess där det är viktigt att inte använda mer energi än vad som behövs, säger Blomgren, som uppger att tiltrotatorn ska först visas vid en mässa i Norge och senare vid Solvallamässan i Juni.
Produktionen beräknas gå i gång i slutet av 2022.
Som tidigare berättats har Engcon också klivit in i rallycrossvärlden där företaget sponsrar fordon som ska delta i rally för elbilar.
– Det är ett samarbete med Volvo där vi ska vara med och gräva på de ställen där tävlingarna genomförs. Vi vill gärna delta i den gröna omställningen, säger Krister Blomgren.
Tommy NorinBilderna till höger är saxade ur annonser i den här tidningen. Hitta sidorna som annonserna ligger på, summera alla sidnummer och fyll i tävlingsformuläret och deltagaruppgifter, klipp ur talongen och skicka in den i ett frankerat kuvert till: Strömsunds Gratistidning, Box 94, 833 21 Strömsund, så är du med och tävlar om fina priser. Märk kuvertet ”Tävling”. Senast den 10 juni vill vi ha ditt svar. Lycka till!
1:a pris: Presentkort på 500 kr giltigt i butiker anslutna till Strömsunds Köpmannaförening:
2:a pris: Presentkort på 200 kr giltigt i butiker anslutna till Strömsunds Köpmannaförening:
3:e pris: Presentkort på 100 kr giltigt i butiker anslutna till Strömsunds Köpmannaförening:
Namn:
Adress:
Postadress:
Telefon:
E-post:
Strömsunds Gratistidning är samhällsinformation och utkommer en gång i månaden. Upplagan är 11 200 exemplar. Tidningen delas ut som gratistidning till hushållen i Strömsunds kommun, Dorotea, Junsele, Ramsele och norra delen av Krokoms kommun. Har inte tidningen kommit? Mejla ingentidning@stromsundsgratistidning. se. Tidningen finns också i tidningsställ på affärer i utdelningsområdet. Den finns även som PDF på webben: stromsundsgratistidning.se
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Sidan:_______________
Summa:_____________
Ansvarig utgivare: Karin Johansson • red@stromsundsgratistidning.se
Redaktion 072-550 66 02 • Kundtjänst 072-550 66 01 Strömsunds Gratistidning • Box 94, 833 21 Strömsund Layout och prepress: Liljon Kommunikation AB
Tryck: Bold Printing Mitt AB, Östersund Vi förbehåller oss rätten att redigera insänt material.
Annonsklippen ligger på sidorna: 21, 11, 1, 7, 15, 16, 9, 13, 5 = 98
Annonsera i Strömsunds Gratistidning Med en annons i Strömsunds Gratistidning kan du nå 30.000 potentiella läsare. Vår utgivningsplan med datum och aktuella teman hittar du på: www.stromsundsgratistidning.se/utgivningsplan
Kontakta mig så berättar jag mer! Adrian Persson 070-650 26 10 • adrian@pobeda.se
STRÖMSUND (SGT) Under höstterminen utsattes elever för anonyma kränkningar, främst i form av lappar, på Vattudalsskolan, något Jämtlands Tidning var först att berätta om i december. Nu tycker både skolledning och elever att problemet har blivit mycket bättre.
Redan i början av vårterminen hade den dåliga stämningen och kränkningarna minskat kraftigt. Då visste eleven Ingrid Pålsson, en av de utsatta, inte om den goda förändringen berodde på pandemin och hög sjukfrånvaro, men allteftersom månaderna har gått har förändringen bestått. I början av året sa Ingrid så här: – Jag har inte hört folk säga sa-
ker till varandra ens. I min klass har vi haft jättekul sen vi kom tillbaka från jullovet.
Hon försökte analysera vad förändringen berodde på. Var det skolans, lärarnas och rektorns ingripande som hade gett effekt?
– Det är något som har förändrats, och jag vill tro att det är därför. Det har varit så himla lugnt och skönt.
När Jämtlands Tidning frågar Ingrid fyra månader senare, i april månad, hur läget ser ut nu, svarar hon:
– Det har varit nästintill inga kränkningar alls på senaste. Inte mer än kanske fem stycken. Miljön är väldigt lugn.
En uppfattning hon delar med Anna Strömstedt, rektor på Vattu-
dalsskolan.
– Förändringen beror på bra dialog med klassmentorer som tar tag i problemet direkt, menar Anna.
– Det gäller att även elever har en bra dialog med de vuxna, att de vågar berätta.
Kränkningarna har följts upp även på individuella utvecklingssamtal. Det effektiva i Vattudalsskolans arbete ligger i att vara öppen, tror Anna.
– Det är mycket dialog, samtal, prata om det och synliggöra det. Upp med det på bordet. Man har en öppenhet och en dialog, det tror jag räcker gott.
Hur man tar upp problemet diskuteras i samråd med eleverna. Eftersom skolan ännu inte vet vem som lämnat lapparna i skåpen blir
Testa vårt helhetskoncept. Det innebär att vi hjälper dig med allt, stort som smått, i samband med ditt flytt- eller dödsbo. Till exempel:
Flytt, frakt och magasinering av bohag, Försäljning av lösöre, Köp av bohag, Värdering inför bodelning och av enstaka objekt, Tömning av bostad, Flyttstädning med städgaranti, Hantering och sortering av sopor, Kontakt med mäklare, jurist och hantverkare efter behov, Styling av bostad inför försäljning, Gräsklippning och skottning, Slutbesiktning och återlämning av nycklar. Kontakta oss för mer information eller bokning.
diskussionerna mer allmänna.
– Om någon av eleverna fått kännedom om vem det kan vara så får de gärna berätta det. Det är
svårare för oss att lösa problemet när personen eller personerna är anonyma.
9 juni kl 19.00 Folkets hus, Strömsund
Strömsundsgruppen har möten varje onsdag 19.00.
2 (lilla gula huset ovanför Frasses) Kontakt 072-241 20 42
HAMMERDAL (SGT) Strömsunds kommun arbetar just nu fram en ny översiktsplan som ska börja gälla 2022. Medborgarnas synpunkter välkomnas fram till 31 maj. Det sista fysiska samrådsmötet skedde i Hammerdal. Den senaste månaden har samrådsmöten hållits i de olika kommundelarna för att informera om förslaget för den nya översiktsplanen, samt motta medborgarnas förslag.
– Samtliga förslag om byggområden för strandnära tomter som finns i den gamla översiktsplanen kommer enbart från medborgare, berättar Anders Bergman, tidigare chef för miljö- och byggavdelningen, som deltar i delegationen som håller i samrådsmötena.
I det nya planförslaget har bara ett nytt förslag på var man kan bygga strandnära tagits med. I Hammerdal, där det sista fysiska samrådsmötet skedde i tisdags, har medborgarna pekat ut platser bland annat längs Hammerdalssjön och längs Fyrsjön vid Fyrås.
Kommunalråden Susanne Hansson (S) och Morgan Olsson (S), oppositionsrådet Mats Gärd (C), samt Lars Andreasson fanns bland politikerna. Ett femtontal medborgare deltog också.
Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner i Sverige ha en översiktsplan. I Strömsund antogs den senaste 2014 och är inaktuell.
Planen är endast vägledande, inte juridiskt bindande, och innehåller kommunens ställningstaganden gällande i huvudsak hur markoch vattenområden ska användas, samt utveckling och bevarande
av den fysiska miljön. Allmänna intressen ska vägas mot enskilda intressen.
De huvudsakliga förändringarna i det nya planförslaget är bland annat att införliva vindkraftsplanen, som hittills varit ett separat dokument, i översiktsplanen. Små områden som inte är av riksintresse och där inget företag hittills har visat intresse av att bygga vindkraft har plockats bort. Vindkraftverk måste byggas minst en kilometer från närmaste bostadshus, detta för att undvika bullerstörningar.
Kommunen har pekat ut fem områden där de ställer sig positiva till vindkraftsetableringar, dessa finns i Havsnäs, Stamåsen, Raftsjöhöjden, Åskälen, Bodhögarna, Ögonfägnaden. I Havsnäs, Bodhögarna, samt Ögonfägnaden överlappar riksintressen områdena för vindkraft och rennäring varandra. Önskade etableringar utanför dessa fem områden kommer kommunen att fundera på områdets lämplighet från fall till fall.
Andra ändringar är att skogsbruk har lyfts fram som en viktig näring, att man har pekat ut lämpliga områden för industrier samt en uppdaterad klimatanpassningsplan. Man vill bland annat att inlandsbanan ska drivas på vätgas som är producerad inom kommunen. Genom att utveckla bland annat vätgasproduktionen i kommunen ska man minska användandet av fossila bränslen.
Hur pass tungt väger medborgarnas synpunkter in på den slutgiltiga översiktsplanen?
– Det väger in väldigt mycket, säger Mats Gärd.
– Det är just därför vi gör sådana här samrådsmöten.
Medborgaren Karin Stierna var på plats.
– Det är viktigt att kunna vara med och bestämma. Det är en jätteviktig process. En av de viktigaste frågorna som togs upp på mötet är enligt Karin skogsbruksfrågan.
– Det är ett väldigt bra ställningstagande att se skogen som en resurs som inte bara ska bevaras. Att de väver in klimatanpassningen med åtgärder är också bra. Jag ser behov av att använda skogen även i klimatomställningen och
kunna ersätta material som plast med trä.
Fram till den 31 maj kan man lämna in sina synpunkter. Planen ska sedan beslutas om i kommunfullmäktige till hösten. Text och foto: Anna Westerberg
Anders Bergman, tidigare chef för miljö- och byggavdelningen höll i presentationen.
STRÖMSUND (SGT) Vi har tidigare berättat om uppror bland personal i äldreomsorgen på grund av ett förslag på ändrade arbetstider från arbetsgivaren. Förslaget innebar fler nattpass och mindre återhämtning. Nu har kommunen backat.
– Cheferna har gett sig helt och hållet, nu ska de fara hem och ändra tiderna, säger Kommunals fackliga representant Lena Gjersvold. – Jag är jätteglad och lättad. En massa medlemmar här blev överlyckliga. Nu är det klackarna i taket. Det är synd att vi jobbar idag annars hade vi firat ordentligt.
Maritha Mähler, skyddsombud på Älvgården i Backe, säger att det är en stor facklig seger, men om det är skrivet i sten vågar hon inte säga. – Vi vet ju inte vad arbetsgivaren kommer med när vi lägger nytt schema efter sommarens schema som slutar gälla den 11 september, säger hon.
Vård- och socialnämnden har varit kritisk till arbetsgivarens förslag som skulle korta återhämtningen mellan de nattliga arbetspassen. Grunden till förändringarna ligger i ett avtal som blev framförhandlat centralt av Kommunal 2020 där personalen skulle få en extra ledig natt. För två da-
gar sen, en dag innan mötet mellan Kommunal och kommunen, skrev Socialdemokraterna Strömsund på sin Facebooksida om frågan. “Det har funnits gott om tid för att planera för denna arbetstidsförkortning inom verksamheten. Trots det har det dröjt till sista minuten innan arbetsgivaren föreslagit schemaändringar,” skriver man.
Ett argument som arbetsgivaren har framfört är att Kommunals förslag skulle kosta 1,6 miljoner mer, något som Socialdemokraterna menar att de har uppmanat arbetsgivaren att begära tillskott för.
“Någon sådan fråga har politiken inte fått,” skriver partiet som har
gett direktiv till kommundirektören och HR-avdelningen att “lösa frågan i dialog och samverkan” med Kommunal. Lena Gjersvold uppger att hon inte vet orsaken varför arbetsgivaren backade un-
der torsdagens möte med Kommunal, men Maritha Mähler spekulerar i att det kan vara politikernas kritiska uttalanden som ligger bakom.
Anna Westerberg– Arbetsgivaren säger att man ska korta antalet timmar per nattpass på grund av arbetsmiljöskäl. Det har man inte grund till. Återhämtningsgraden är viktigare, har Karin Näsmark, ordförande för Vård- och socialnämnden tidigare sagt. Foto: Strömsunds kommun
Ska du avverka eller gallra så kontakta: Kenneth 070-592 99 94 eller Christopher: 073-833 55 77 e-post: skog@edselesag.se
Edsele Såg AB www.edselesag.se • 0623-203 70
SERVICE & RESERVDELAR BMW • NISSAN • SUBARU Socialdemokraterna i Strömsunds kommun önskar alla en trevlig sommar! Vi syns på marknader och torg i sommar och i valstugan till hösten.
Auktoriserad serviceverkstad – din trygghet Hoting • 0671-109 30 • www.ivarsbilservice.se • info@ivarsbilservice.se
Gäller bara lördag 28/5 kl 10-15.
Melerad fleecetröja 2 färger Ord pris 499:Nu 150:-
Jaktjacka Ord pris 1699:Nu 799:Begr. antal Jaktbyxa Ord pris 899:Nu 399:Begr. antal
NYA D-MAX FÖR OMGÅENDE LEVERANS I OLIKA FÄRGER
VI BJUDER PÅ KOMPLETTA VINTERHJUL VID KÖP AV NY D-MAX *
Powerstretch Tuxer Dam 2 färger Ord pris 699:Nu 199:-
20%
på alla kläder i butik
Gäller endast 28/5 och endast på ord priser.
Fler utgående jaktkläder, stövlar och kängor på marknaden från: ISUZU STRÖMSUND Näsviken 100 0670 - 61 10 35 Mån-fre 08-17 www.folkesbil.se
ISUZU VILHELMINA Parallelgatan 82A 0940 - 100 10 Mån-fre 08-17 www.folkesbil.se
Storgatan 7 Strömsund 0670-107 00
Lördag 28 maj kl 10.00–15.00
Fyra teman ska fotograferas inom tre timmar. Du får använda mobil- eller digitalkamera. Kostnad: 50 kr.
Fina priser utlovas!
Vi har även Öppet hus och lotteri med fina priser!
Vi finns på Sventegatan 3, Studiefrämjandet. Välkommen!
Elektra i Jämtland AB
Strömsunds Blomsterhandel
189:-)
Skicka
Fyll
och Oksana fastnade i kriget i Ukraina när de var hemma på semester. Efter flera försök att ta sig ut ur landet har de nu äntligen kommit hem till Backe.
Viacheslav och Oksana skakar på sina huvuden vid köksbordet i sin villa i Backe. Det är två veckor sedan de kom tillbaka, men de kan knappt tro det. Viacheslav har de senaste tre nätterna äntligen återfått nattsömnen tack vare jobbet i skogen som gör kroppen utmattad. Appen på mobilen skickar fortfarande ut flyglarm. De första dagarna var instinkten att springa ner i källaren när larmet gick.
– Den larmade sex gånger häromnatten, säger Oksana, som har kopplat appen till sin mammas stad, och tillägger:
– Jag kan inte radera den.
Oksana och Viacheslav pratar i munnen på varandra, innan en historia avslutas påbörjar de nästa, paret har oändligt med dem.
– Man måste försöka ha humorn kvar. Annars blir man galen, säger Viacheslav.
Stämningen är till en början uppsluppen, men ingen äter av bakverken som dukats fram. Samtalet handlar först mycket om strategier, varför Putin gör som han gör, varför de ryska soldaterna gör som de gör. Oksana gömmer ansiktet i händerna.
– Jag kan inte hantera alla våldtäkter på kvinnor och barn. Det är så avskyvärt, förskräckligt. Vi förstår inte. Hur kan de våldta barn, små barn? säger hon.
Skratten runt köksbordet har tagit slut, men historierna blir allt fler.
– När folk kommer ut från de ockuperade områdena pratar de inte på flera dagar på grund av stressen, säger Oksana.
– Barnens hår ändrar färg och blir som mitt, säger Viacheslav och drar i en grå hårtest vid tinningen.
– Vi trodde aldrig att det skulle bli den här typen av krig, säger Viacheslav och fortsätter:
– När Ryssland invaderade utbröt masspanik. Vi trodde att kriget skulle hållas i Donbass, inte i Kiev. Vi kunde inte tro det.
– Rädsla var den mest påtagliga
känslan, säger Oksana.
– Nu är folk så vana vid bomber att de bara hukar sig och fortsätter gå, säger Viacheslav.
Paret, som tidigare blivit nekade vid gränsen, bestämde sig för att försöka på nytt. Med ilska som drivkraft gick Viacheslav till ett av militärens kontor.
– Antingen skriver ni in mig i armén, eller så släpper ni ut mig så att jag kan hjälpa mitt land utifrån, berättar han att han sa.
Armén som bara sökte efter specialutbildade militärer rådde
BACKE (SGT) Tillsammans med Fjällsjö Framtid har Backebon Tomasz Fluder startat en tredje insamling till förmån för Ukraina. – Skulle vi få mer än vi får plats med åker jag ännu en gång till, säger Tomasz som ska köra donationerna till Ukraina.
Båtbiljetten för bil och släpvagn är bokad. I maj kör Tomasz med det som Backeborna med omnejd har lämnat. På listan som Fjällsjö Framtid sammanställt finns tåliga varor, billiga storpack, men även utrustning som kikare, hörselkåpor och militärhjälmar.
– Det kan aldrig bli för mycket, bilen kan aldrig bli för full, säger Tomasz.
– Kriget pågår för fullt, men även om det skulle ta slut behöver folk tid för att komma på fötter igen. Det kommer att ta månader.
Han har tidigare berättat om sin oro för att det intensiva nyhetsflödet om kriget ska trötta ut folk. Att det som på engelska kallas “news fatigue”, nyhetströtthet, något som syntes i samband med den rapporteringen om Brexit, ska leda till att läsarna tappar uppmärksamhet och intresse. Tomasz som har rest till gränsen tre gånger ser mindre och mindre aktivitet i form av donationer vid gränsstationerna.
– Vi måste fortsätta för ukrainarna. Nu är deras spartillgångar slut, och många butikshyllor gapar tomma, säger Tomasz.
– Jag lever med Ukraina i tankarna. Vi måste visa Putin att han är en mr Nobody. Det är därför jag fortsätter hjälpa dem. Det var svårt i början och nu är det ännu svårare.
Tomasz, som kommer från Polen men bor i Backe, har rest från Backe till gränsen i Polen och vidare in i Ukraina tre gånger. Han, som har nära vänner i Ukraina, berättar att i östra Ukraina breder förödelsen ut sig och i väst är det nu alldeles för mycket folk.
– Det är de fattigaste som är kvar i landet just nu. När jag var liten i Polen åt vi bröd med socker, det var våra smörgåsar. Det är 25 år sen, men det ser likadant ut i Ukraina idag.
Anna Westerbergåt honom att åka gränsen. Med nya dokument i ordning, samt de svenska papperen, gick det vägen.
– Det var väldigt märkligt, det sjönk inte in att vi var i säkerhet, inte förrän vi var på färjan, berättar Oksana.
Vad vill ni att folk i Sverige ska veta mest?
– Vad kan man säga till folk? säger Viacheslav med låg röst.
– Vi vet inte vad vi ska säga, säger Oksana.
Viacheslav funderar och säger:
– Bara detta enda vill jag ha
sagt: Stöd Ukraina på alla sätt ni kan så att mitt land kan strida för hela Europeiska unionen.
– Det är bra att vi kunde fly, för nu kan vi hjälpa till härifrån med pengar till armén, till våra föräldrar, säger Oksana och tillägger:
– Vem ska annars hjälpa dem?
Plötsligt ljuder flyglarmet från Oksanas mobiltelefon. Tystnad uppstår kring bordet i Backe medan det faller bomber över parets föräldrar i Ukraina.
Anna WesterbergTomasz, som gör tummen upp, hämtade ukrainska flyktingar vid gränsen och körde dem längre in i Polen. Foto: Privat
Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö och kan öka kraftigt. De påverkar då den biologiska mångfalden och orsaka ekonomisk skada. De påverkar även hälsan hos djur och människor negativt. Därför är det viktigt att alla arbetar för att få bort dessa arter. Här beskriver vi hur du gör med växter.
Släng aldrig växtavfall i naturen Växtavfallet kan innehålla invasiva växter som på så vis lätt kan få spridning och tränga undan inhemska vilda växarter i närområdet.
Släng inte invasiva växter i komposten De riskerar att inte brytas ner utan frön och växtdelar får istället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden. Av samma anledning ska du inte slänga avfall från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall.
Transportera inte växtavfall i öppet släp Bekämpningen riskerar att bli en spridning om växtavfallet fraktas utan att förslutas i plastsäckar i ett öppet släp.
Kommunen fortsätter att följa händelseutvecklingen och samverkar regelbundet med andra aktörer.
På vår webbplats finns mer information om invasionen av Ukraina, länkar till bekräftad information, e-tjänst för dig som har hjälp att erbjuda samt vägledning om du känner oro. Samlad information: www.stromsund.se/ukraina
Strömsunds kommun har bytt leverantör av trygghetslarm. Det innebär att alla som idag har trygghetslarm kommer att få nya. Bytet pågår under hela sommaren och vi räknar med att det blir klart under augusti 2022. Mer information kommer till berörda via post.
• Små mängder kan du lägga i en plastpåse som du försluter väl och slänger i ditt restavfallskärl.
• Du kan lägga växtavfall från invasiva växter i en plastsäck med vatten så att det ruttnar.
• Har du stora mängder avfall från invasiva arter, packa det i plastsäckar som du försluter väl innan du transporterar dem. Kolla med ÅVC var du kan lämna dem för förbränning.
Mer information om invasiva arter finns på länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/jamtland/djur/invasiva-frammande-arter.html
Fototävling: Samhällsbilder till Heja Strömsund
Hur ser kommunens byar och samhällen ut genom din kameralins?
Nu har du chansen att få visa just det och bidra till bilden som Heja Strömsund visar upp i sin marknadsföring av Strömsunds kommun och livet här.
Skicka in ditt bidrag senast den 30 juni.
Läs mer på www.stromsund.se/fototävling
Välkommen med ditt bidrag
Arrangörer!
Vill ni ha gratis marknadsföring?
Skicka in era evenemang till kommunens evenemangskalender.
Gör så här: Fyll i formuläret på sidan www.stromsund.se/anmalevenemang
Välkommen till
öppna förskola i
Här väntar ett äventyr för stora och små besökare i vår spännande och lärorika verksamhet i Storstugan på Ströms hembygdsgård.
Verksamheten är gratis, här får barnen leka sig till kulturhistoriska upplevelser med alla sina sinnen.
Öppettider
Vecka 18–38: Måndag, tisdag, onsdag kl. 9–13.
Särskilda sommaröppet-tider vecka 25–34: Tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 11–15.
Välkomna önskar Agneta, Victor, Lukas och Karin
Strömsunds kommun har infört ett nytt system för skolskjutsar och elevresor. Det innebär att inför höstterminen 2022 måste du som vårdnadshavare ansöka om skolskjuts. Elev över 18 år kan själv lämna in sin ansökan.
Gör som så många andra redan har gjort – lämna in din ansökan via vår e-tjänst! På mindre än två veckor har vi fått in över 300 ansökningar om skolskjuts och elevresor, det tycker vi är jättebra! Genom att ansöka digitalt underlättar du kommunens handläggning samtidigt som du kan följa ditt ärende via mina sidor i e-tjänsteplattformen.
Dah ohtje njalleldh saejmieh – mejgujmie idtjimh vielie asth? (föredraget är på samiska)
24 maj, kl. 18.30–20.00 • Tjeedtege, Gäddede
Mah bongken maadtege daehtie voesseste, seamma goh gaptan maadtege svaalhtjeste? Ihkie mijjieh daam vætnoem vååjeldehtimh, idtjimh gujht skåerriem jallh saejmide. Anja Labj båata saarnodh maam satne ussjede, saemiengïelesne.
svärmtelefonen 0766-86 07 01
Med värmen som våren och sommaren medför ökar svärmlusten hos bin. Det kan vara skrämmande att stöta på en bisvärm och de kan medföra besvär för husägare.
Om du råkat få en bisvärm nära dig kan du kontakta biodlarnas svärmtelefon på 0766-86 07 01. Uppge postnummer där bisvärmen är så kopplas du vidare till den lokala svärmfångaren. Läs mer på www.stromsund.se/bisvarm
Det händer att fåglar stör på olika sätt, ofta handlar det om måsar som häckar på hustak, kajor som flyger runt i flock och övernattar på tak eller kråkor och skator som anses störande. De kan föra oväsen, smutsa ner eller attackera människor för att skydda sina ungar.
Det är fastighetsägaren som ansvarar för att göra någonting åt problemen med fåglar som stör. Bor du i hyreshus ska du kontakta din fastighetsägare.
Bäst med förebyggande åtgärder
Det bästa sättet att förhindra störningar från fåglar är att göra förebyggande åtgärder innan häckningen börjar. Under häckningen är måsar och kråkfåglar fredade, annat än för skyddsjakt. Det betyder att du varken får röra bon eller ägg.
För att förebygga problem med fåglar kan du exempelvis:
• Hålla rent vid sopkärl och se till att de är stängda.
• Inte lämna kvar matrester när du äter utomhus.
• Rensa tak och hängrännor från påbörjade bon. Börja tidigt på våren och håll uppsikt fram till att häckningsperioden börjar.
• Se till att måsar inte kan bygga bon på taket eller i hängrännor med hjälp av nät, spänntrådar eller mjuka fågelpiggar.
• Städa bort pinnar och annat material som fåglarna använder som bomaterial.
• Ta bort rester av gamla boplatser, måsfåglar återanvänder gärna gamla boplatser.
Mer information www.stromsund.se/faglar
E-tjänst: Ansökan om skolskjuts, läsår 22/23 (grundskolan) etjanster.stromsund.se/ skolskjuts
E-tjänst: Ansökan om dagliga elevresor, läsår 22/23 (gymnasieskolan) etjanster.stromsund.se/ elevresor
Om du inte redan har lämnat in din ansökan vill vi påminna dig om att sista ansökningsdag är den 31 maj.
OBS! Gymnasieelev i årskurs ett har förlängd ansökningsperiod för att kunna invänta sitt antagningsbesked innan ansökan.
Lämna ansökan senast 31 maj
Vi söker ständigt efter engagerade, duktiga och kompetenta medarbetare som vill vara med och ge en god service till invånare och besökare.
Vill du bli en av oss?
Hör av dig och kolla vilka kompetenser vi har behov av framöver till Anette Bergqvist, bemanningschef, 0670-167 80 • anette.bergqvist@stromsund.se
Se våra lediga jobb just nu!
Alla lediga jobb samt möjlighet att lämna intresseanmälan för att arbeta som timvikarie finns på:
www.stromsund.se/jobb www.facebook.com/stromsundskommun
Strömsunds kommun • Box 500 • 833 24 Strömsund • telefon 0670-161 00 kommun@stromsund.se • www.stromsund.se • www.facebook.com/stromsundskommun
ROSSÖN (SGT) I flertalet artiklar har det berättats om detaljer om den misskötta fibergrävningen i Rossön. Nu svarar Tony Åkerström, vd för fiberinfrastrukturföretaget Zpyke AB, på kritiken.
I fredags hade Zpyke och kommunen ett nytt möte. Zpyke har inkommit med en plan för fortsatt arbete för fiber i Rossön.
Har du förståelse för att kommunen har stoppat projektet?
– Ja, när inte tillstånd har varit på plats och när entreprenören inte har haft koll på kartorna, säger Tony Åkerström, vd för Zpyke. Varför saknas det markavtal?
– Dåvarande projektledaren som skötte markavtalen slutade plötsligt och flyttade till vårt grannland i väst. Då skulle underentreprenören ta över den delen.
Vet ni inte vilka markavtal Zpyke gjorde?
– Den personen försvann väldigt snabbt. Det gjordes ingen bra överlämning.
Så det var projektledaren som schabblade bort dokumenten?
– Jag vill inte säga det, men det är en risk som finns.
Under tiden som kommunen stoppade grävningen förra året såg Tony ingen orsak till att bida tiden genom att reda ut markavtalen. Han kände en överhängande risk att kommunen skulle bryta samarbetet och att arbetet då skulle ha varit förgäves.
– Det känns som att vi blir hårt motarbetade. Det är svårt att skaka liv i det när man inte har kommunen med sig, säger Tony som förra veckan reste till Jämtland för att bland annat träffa den nya underentreprenören.
– Från och med nu är det ordning och reda.
Vad var det som hände med er förra underentreprenör?
– Ja… det var mycket. Det stämmer att de grävde fel. Det blev väldigt dyrt för oss att stå för maskiner. Jag vill inte gå in närmare på det, det är historik.
När ansökte ni om marktillstånden?
– Det är information vi försöker få loss från underentreprenören.
Vad hade Zpyke gjort om kommunen inte hade pausat projektet?
– Vi hade slutfört det, vi hade en plan även vintertid.
Markavtalen då?
– Vi hade naturligtvis haft de klara först.
Men de är ju fortfarande inte klara?
– Kommunen stoppade hela projektet. Vi ville få veta att det är någon idé att ens göra något mer i projektet eller om kommunen skulle säga tack, men nej tack.
Hur många avtal är det som inte godkänts?
– Den uppgiften har jag inte färdig. Men vi gör en dyrare omgrävning för att inte beträda deras marker. Det finns en annan väg att
gå, ledningsrätt, men det är allra sista utvägen.
På hur många ställen har ni grävt utan tillstånd?
– Den siffran är jag osäker på. Hur stora skulder har Zpyke i det här projektet?
– Jag vill inte ta upp den siffran. Men vi har en bra koll på vår ekonomiska situation och den är mycket ansträngd. Vi är på konkursens rand.
Varför är den så ansträngd om ni har haft bra koll? Ni har ju fått 15 procent av slutsumman från kommunen, och ni har fått 800 000 kronor i ägartillskott?
– Man brukar prata om svarta hål. Allt gick till skulder, ingen i ägarskaran har tagit ut ett rött öre, det kan jag gå i god för.
Hur ser ni på att betala vite?
– Vi har motsatt oss det från dag ett. Vi har full förståelse för att kommunen måste följa avtalet, men om hela vitet landar över Zpyke går vi omgående i konkurs.
Vi ska försöka hitta en gemensam väg framåt.
Tore Hansson, ordförande för RSMH, har uppgett att han försökt kontakta Tony många gånger gällande hyrorna för personalboende. De fakturor och påminnelser som var ställda till Zpyke har nu gått till Kronofogden.
– Jag skulle nog ha gjort samma sak. Jag hoppas kunna få reda ut det nu när jag är på plats. Vad har gjorts och inte gjorts, och vilken
Nu svarar vd Tony Åkerström på kritiken. Foto: Inger Kraft Etzler.
dialog har ni med Tore?
Vilka ni?
– Underentreprenören.
Men RSMH har skickat fakturorna till dig, inte underentreprenören.
– Ja, Zpyke stod som hyrestagare av sovplatserna, och naturligtvis skulle vi aldrig ha gjort så. Jag vill inte gå in på det och kasta skit åt något håll.
Men varför måste du gå genom underentreprenören när fakturorna kom till dig?
– Det finns teknikaliteter i fakturorna som inte stämmer överens med vad de sagt till mig. Jag vill fort och smidigt reda ut det och få in pengar så att Tore Hansson kan få betalt.
Det låter som att du tar väldigt mycket ansvar för alla andras misstag, men det är ju ditt ansvar att se
Pierre Bryntesson, Rossönbördig och lärare på Jämtlands Gymnasium i Östersund fick kungligt stipendium. Det var en överrumplad Pierre Bryntesson som på samma dag fick veta att han inte bara var nominerad till Hans Majestät Konung Carl XVI Gustafs 70-årsfond för unga ledare på snö, utan även hade blivit tilldelad ett av årets tre stipendier.
– Jag tycker att själva stipendiet betyder mer än själva prispotten, det är själva kvittot på att jag gör ett bra jobb som värmer. Det är en boost för framtiden att göra ett ännu bättre jobb. Att jag får 30 000 kronor är en bonus, säger en glad Pierre.
– Det är ett ärofyllt pris. Det var min kollega som hade nominerat mig.
Pierre, som var vallare för skidlandslaget i vinter-OS i Peking i
februari, satsar på att bli elittränare på högsta nivå – det är just det som fonden premierar.
– Jag vill satsa på den allra högsta eliten, målsättningen för tränarkarriären är på allra högsta nivå. Man får ta steg för steg och lära mig mer och mer, sen får man se om den dörren öppnas.
Ett steg Pierre kan ta tack vare stipendiet är att vidareutveckla sig inom teknikanalys inom längdskidor.
– Jag hoppas kunna köpa mer digitala verktyg, dator, kamera och hastighetssensorer för att jobba med aktiva skidåkare en och en, och analysera deras teknik genom dataprogram. Jag håller på med det idag, men det finns vassare verktyg.
Pierre avslutar:
– Jag är väldigt engagerad i mycket jag gör, och då är det fint att få det här stipendiet.
Anna Westerbergtill att du har insyn i projektet.
– Jag skulle ha anställt en ny projektledare. Jag beskyller mig själv, jag har brustit i att ha en mer löpande kontroll.
Rossöborna känner sig besvikna över att inte ha fått tillräckligt mycket information om vad det är som pågår, samt över åverkan efter grävandet. Vad kan du säga till dem?
– Jag bad om ursäkt i ett sms över att vi inte skulle hinna klart i vintras. Vi har skickat ut en entreprenör som förra veckan åtgärdade bland annat där vägen var för undermålig.
Kan du förstå Rossöbornas frustration?
– Ja absolut. Jag har själv suttit som privatperson och väntat många år på fiber.
Anna WesterbergROSSÖN (SGT) Sedan 2013 har Jan Hansson kämpat för att göra bron i Rossön mer trafiksäker, något som rapporterats flertalet gånger tidigare. Nu har han fått beskedet att det inte blir några trafikljus i Rossön.
På grund av sprickbildning centrerades trafiken hösten 2021 och gångtrafikanterna hänvisades till trottoarer på vardera sida. De är så smala att tvåbarnsmamman Disa Wilhelmsson valde att inte längre korsa bron med sin dubbelvagn. Samma val gjorde Kerstin Eriksson som använder rullstol. Ortsbon Birgit Gjersvold uppgav även hon att hon slutat gå över bron.
Jan Hansson, tidigare ordförande i PRO Bodum, numer föreningens trafikansvariga har tillsammans med Rossöns samhälls- och företagarförening i en sju år lång mejlväxling med Trafikverket vädjat om trafikljus. Han anser att de nya gångbanorna utgör än högre olycksrisk.
– I vinter har de varit ännu smalare på grund av snösträngar efter
Sommarens Guide
plogbilarna. Det har varit omöjligt att gå på gångbanorna, man har fått gå på körbanan. Har man rollator är det chanslöst, berättar Jan.
– På grund av mötesförbudet och att bron är konkav, man ser inte till andra sidan i en vanlig personbil, blir det oundvikligen ofrivilliga möten på bron. Det är dessutom få som håller hastighetsbegränsningen på 30 kilometer i timmen.
Han pratar utifrån egen erfarenhet.
– Jag var på väg hem från ett möte med Trafikverket, mitt på bron mötte jag en långtradare som inte stannade, så jag fick svänga upp på gångbanan och fick sladd. Jag har aldrig varit så nära en olycka någon gång tidigare, säger han.
Det var på ett digitalt möte med Trafikverket och Sweco som Jan fick veta att man bestämt sig för att inte sätta upp trafikljus. Trafikverket menar att bron kan komma att bytas ut helt och hållet, ett arbete som kan påbörjas först 2026.
Anna WesterbergJan Hansson började kämpa för att få trafikljus i Rossön redan 2013. Det ledde till en sju år lång mejlväxling med Trafikverket. – Det hade jag inte tänkt mig, säger han om det långa tidsspannet. Foto: Anna Westerberg.
Tema: Hoting
Sommarens guide i Strömsund är årets största tidning. Upplaga 26 000 ex. Tidningen berättar om besöksmål, butiker, evenemang, restauranger, kaféer och smultronställen i samarbete med Strömsund Turism.
Tidningen utkommer i Strömsund och Dorotea kommuner, Föllingeområdet i Krokoms kommun, Ramsele, Junsele, Edsele, Resele och Helgum Sollefteå kommun. Förutom ordinarie utgivningsområde går den även ut till 5.000 hushåll i Nordli, Sörli, Grong och Lierne området i Norge och den går ut till nästan 5.000 hushåll som äger fastigheter i utgivningsområdet men själva bor utanför. Den kommer även att finnas på Turistbyråer, Info-points m. m.
Boka din annons senast 27 maj
Utgivning 7 juni
Måndag 4 juli slår vi ihop Strömsunds Gratistidning och Jämtlands Gratistidning inför sommaren.
I detta nummer kommer vi att ha en upplaga på 64.000 ex, så passa på att marknadsföra dina sommaraktiviteter. Vi kommer att ha temasidor om Hotingområdet så välkommen att boka din annons.
I juli månad gör båda tidningarna uppehåll.
Boka din annons senast 20 juni
Utgivning 4 juli
STRÖMSUND (SGT) Vårmarknaden vid Lanthandlarnas lokal var fylld av djur, barn och marknadsstånd. Knallarna brukar vara fler till antalet, men cirka 20 försäljare erbjöd sina lokala och egentillverkade varor. Folksorlet vittnade om glädjen i att få mötas igen, det menar Kent Wassdahl, som var speaker på marknaden.
Nere vid Aborrviken i Strömsunds industriområde utanför Lanthandlarnas lokal ackompanjerades glädjetjut från godisregnet, kalvars råmande och brandbilens sirener med gammeldansmusik från dragspelsspelande spelmän. Marknaden, som är ett säkert vårtecken i Strömsund, återvände med buller och bång – eller kanske snarare folksorl, vilket gladde Kent Wassdahl, speaker och medlem i marknadsgruppen, lite extra i år.
– Det som har stått ut i årets marknad måste vara besökarna.
Att se glädjen bland folk. De har stannat och pratat, varit så glada över att se varandra, säger Kent och tillägger:
– Det märks att människor har varit isolerade och att det har slagit hårt. Trots oron i världen vill man komma ut och hitta samvaro.
Vi har fantastiska besökare som visar hänsyn och håller avstånd.
Det är Vårmarknadsgruppen, en fristående förening, som anordnar marknaden som fyller 34 år i år, inklusive de två pandemiåren när den inte kunde hållas. Men den har anor som går längre bak än så.
– Vårmarknaden har rötter i en äldre kreatursmarknad som brukade hållas på Flata, men exakt var finns inte dokumenterat, säger Kent och kisar mot solen.
– Marknaden är starten på sommaren för många och i synnerhet för mig.
Det enda molnet på himlen var den stängda Strömsundsbron, som till en början skulle vara öppen. Runt åtta knallar avbokade sin plats till marknaden på grund av det stängda bron, med djur i lasten verkar omledningsvägen föga lockande. Omvägen blev för lång.
– Det slår hårt mot människor och företag på andra sidan bron, menar Kent.
Vårmarknadens devis är att främja lokala tillverkare och att hålla på gamla traditioner.
– Vi vill behålla känslan av de gamla marknaderna som de var förr i bondesamhällena, berättar Marie Eriksson, medlem i marknadsgruppen.
– Många lokala producenter har lagt ner på grund av ålderdom, pandemin, eller så har de slutat utan någon som tar över. Men de få som är kvar och tillverkar
ost eller röker kött och så vidare försöker vara med, och det känns som en seger för oss, säger Marie och berättar att skolklasser får stå på marknaden gratis.
En timme innan stängning har de flesta knallarna sålt slut på sina varor. Minst 1800 besökare hittade till Abborviken.
– Sen tappade jag räkningen,
Kent med glimten i ögat. Anna
STRÖMSUND (SGT) Tolv
så kallade landsbyggare ska förstärka positiva attityder om livet på landsbygden. – Vi vill visa det härliga och genuina, säger Sandra Olausson, projektledare.
En videoserie och workshops ska lyfta och stärka landsbygdsbilden. Först ut är landsbyggaren Gertrud Olsson.
Landsbyggare är föreningen Leader 3sams egna projekt som ska slå hål på fördomar, lyfta positiva attityder och visa en mångfacetterad bild av entreprenörskap på landsbygden. I en videoserie ska tolv landsbygdsentreprenörer porträtteras, så kallade landsbyggare. Landsbyggarna visa upp sina liv.
– Vi vill stärka hur man ser på landsbygden, visa det härliga och genuina. Bredda bilden. Det är inte bara en man i flanellskjorta som är entreprenör på landsbygden, det finns mångfald här, säger Sandra Olausson, projektledare.
Projektet syftar inte främst till inflyttning, även om det vore en bonus, utan ska lyfta de som väljer att stanna kvar, och öka landsbygdens attraktionskraft. Den urbana normen har länge sett till att utflyttning är något man ska göra.
– En negativ attityd kan vara: “Jaha, du blev kvar här”, att man inte har några ambitioner i livet om man stannar.
– Alla kan inte bli akademiker, fyller Gertrud Olsson i.
Gertrud är projektets första landsbyggare. Runt hennes frukostbord sitter ett filmteam som ska följa henne under dagen.
– Det känns hedersamt, säger Gertrud. Att få slå ett slag för det trivsamma livet på landsbygden.
Gertrud kombinerar sina ordinarie jobb på Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet med att åka skidor direkt från husknuten, och ta hand om köttdjuren ett par timmar om dagen.
– Det har blivit coolare att vara bonde, säger Gertrud.
Hon har flyttat från Fannbyn i Östersund till Görvik i Hammerdal, men tog en omväg över Kanada, Nya Zealand, London, Frankrike och Uppsala. För 20 år sen blev hennes mans släktgård hennes hem, mjölkkorna hennes deltidsjobb. Men för tolv år sen lade paret om till köttdjur. Den gamla ladugården används för kvigorna.
– Tonårsbruttorna, säger Gudrun med ett gapskratt som smittar av sig till de andra i köket. Som ett led i attitydarbetet är sociala medier ett viktigt verktyg. Med workshoppen Äg din by, som kommer hållas på 25 platser, ska landsbygdsborna lära sig att visa upp sin by i sin egen vardag.
– Om man ska besöka eller flytta till en plats så kollar man
sociala medier. Det finns ett behov av att lyfta upp möjligheterna med sociala medier. En del ser det som ett nödvändigt ont, men räckvidden når ut i hela världen. Det är en svindlande tanke, säger Annakarin Olsson, projektkoordinator på Leader 3sam i Strömsund.
Annakarin berättar att man på Leader har upptäckt även en negativ självbild och självkänsla hos de som bor på landsbygden.
– Det har blivit bättre, men det finns saker att jobba med och stärka upp, berättar hon.
– Med Äg din by menar vi att man måste äga, ta kommando, fundera på vilken bild vi visar upp. Googla Borgvattnet, vad kommer upp? Det hänger ihop med attitydprojektet, man tänker: “vem vill se det här?”. Vi vill höja medvetandet, alla ser det här.
Annakarin menar att alla som
använder sociala medier kan lyfta fram både Strömsund och Ragunda som två fantastiska kommuner.
– Vi jobbar inifrån och ut. In-
flytt är bra, men först ska vi trivas själva.
Anna Westerberg
Personbilar: Service och reparationer, kamremmar, hjulinställning, felkoder/ felsökning. Mekopartnerverkstad, Mekonomen reservdelar. Traktorer och redskap: Service och reparationer av traktorer, maskiner och redskap. Servicepartner och försäljning för
CNH Case och New Holland. Återförsäljare för Olssons i Ellös.
Bodumsvägen 10 Rossön • Mån-fre: 8-17 0624-200 48 • info@rossonsdack.com
Nibe värmepumpar
Nu närmar vi oss den årstid som passar bra för att ta bort träd och buskar på din tomt och runt huset. Jag ordnar med fällningen och bortforslingen av virket och riset och du kan utnyttja RUT-avdrag för arbetet. Heltäckande företagsförsäkring och yrkesbevis.
Ulf Moe • 070-610 57 46 ulf.moe@jamtskogsagare.se
Våren är oftast den mest brandfarliga perioden. Och du, det blir grönt och fint i trädgården även om du inte eldar!
Har du planer på att elda ris och gräs? Trots att säsongen för eldning knappt har börjat har redan byggnader brunnit ned på grund av eldning utomhus.
ATT TÄNKA PÅ OM DU ELDAR UTOMHUS
• Ta reda på vilka regler som gäller i din kommun Av miljö- och hälsoskäl är det ofta förbjudet att elda i tätbebyggda områden.
• Titta på SMHI:s brandriskprognoser
• Elda aldrig när det blåser hårt och se till att det är rätt vindriktning även om det blåser lite.
• Elda minst femton meter från byggnader.
• Vattna en skyddszon på två meter eller välj en plats som är blöt eller fortfarande snötäckt.
• Ha tillgång till vatten
• Försäkra dig om att elden blir ordentligt släckt. Kratta ut glöden, dränk den med vatten och vattna marken runt eldningsplatsen.
Du hittar fler tips och råd på vår webbplats: www.lfz.se
Installera solceller och producera din egen el. Med värmepump sänker du din energiförbrukning. Hitta och åtgärda läckor i ditt vatten- eller fjärrvärmenät. Vi hittar alla typer av läckor i alla ledningar i mark och byggnader.
Kontakta oss:
Anders Eriksson 076 147 86 90
Peter Köpsén 070-584 0240 www.tasjorb.se
HOTAGEN (SGT) En tur till kyrkogården brukar erbjuda en stund av stillhet och reflektioner om generationernas gång. Men en del har blivit förvånade när de besökt Hotagens kyrkogård.
Hotagens kyrka ligger ute på Kyrknäset, vackert omgivet av vatten på tre sidor. Den byggdes år 1861. Förra året renoverade taket med ny plåt under tornspiran, ytterväggarna putsades om och korset förgylldes med bladguld. Men det finns åsikter om hur kyrkogården ser ut idag.
– De vackra Ornäsbjörkarna hade huggits ned och det låg stammar, ris och grenar över gravarna. När jag kontaktade de ansvariga, togs en del bort, men inte allt, berättar Lillemor Lorentzson efter ett besök vid sin fars grav på kyrkogården.
Lillemor är uppvuxen i Rörvattnet. När v tar en promenad på kyrkogården, ligger det fortfarande en hel del grenar och ris kvar. Lillemor påtalar också alla nedtippade gravstenar, som ligger på marken.
– Det är sorgligt att se, en kyrkogård är en kulturplats som ska respekteras. Jag är glad att min 103-åriga mamma slapp se det.
Vi kontaktade därför kyrkogårdschef Johan Reineke med några frågor. Kan du förstå att kyrkogårdsbesökare blir ledsna av nedtippade gravstenar, ris och liknande?
– Jovisst, jag förstår att det ser tråkigt ut under renoveringsarbetet. Men vårstädningen är på gång, säsongarna börjar idag.
Varför höggs Ornäsbjörkarna i allén ned, egentligen?
– Vi har gjort trädvårdsplaner för alla kyrkogårdar. I allén mot Hotagskyrkan visade det sig att 2-3 träd var sjuka. I en allé måste man hugga ned alla träd samtidigt så det var dags att föryngra hela allén. I Föllinge ska vi göra liknande arbeten, träden där är redan bort men vi ska gräva bort mycket häckar och liknande, och där kommer vi att sätta upp skyltar för att förklara varför.
Varför ligger det så många nedtippade gravstenar på kyrkogården?
– Det är mer än 100 stenar som ligger, men ett 60-tal ska ställas upp i sommar. En del kommer alltså att plockas bort då innehavarna inte vill säkra dem. Vi har haft ett samarbete med hembygdsföreningen kring detta. Vi måste provtrycka alla gravstenar vart femte år, förr lade man ned stenar som inte klarade trycket. Idag gör vi inte så, idag har vi plastband och stolpar och då säkrar vi dem temporärt, innehavaren får ett brev
med information. Om gravrättsinnehavarna inte är intresserade av att säkra stenen, blir graven sedan återtagen av oss.
Vad händer med de järnkors och äldre gravstenar som står på sniskan, de lutar rätt rejält?
– Allt som är av gjutjärn är inventerat som kulturgravvårdar, de ska alltså stå kvar. De kommer att försöka riktas, rost har redan skrapats av och processen kommer att fortsätta i sommar.
Längre ned mot vattnet, ligger ett antal gamla gravstenar i en enda hög. Varför det?
– Det är stenar som plockats
bort, som innehavararna inte är intresserade av. De kommer att köras bort. De utgör ett problem för vi vet faktiskt inte vad vi kan göra med dem, eller med de många andra från de andra kyrkogårdarna.
Vi pratar om hundratals gravstenar allt som allt. Vi har påbörjat ett projekt om att återanvända stenarna, men tyvärr verkar folk inte så intresserade.
När Lillemor Lorentzson får höra detta säger hon:
– Det är bra att man sätter upp skyltar i Föllinge nu, som jag påtalade för dem att de måste göra. Men sorgligt att man kör bort
gamla gravstenar. De utgör generationers historia som man bör behandla med respekt. Varför inte ställa upp dem som en mur vid kanten av kyrkogården ner mot sjön?
Lotte Mjöberg
HAMMERDAL (SGT) I Sikås har fackeltåget varje Valborg blivit en tradition. Här samlas bybor och utomsocknes för att välkomna våren, minnas och skapa nya minnen. Det är doften av majbrasor som tar Kaj Persson tillbaka till barndomens by och danserna kring brasan varje Valborg. Hans morfar doppade smala remsor av säckväv i tjära för att göra facklor.
– Det luktade hemskt gott. Minnet vaknar till liv här, berättar han. Han och makan Birgitta Eurenius Persson har tillsammans med ett femtiotal andra samlats i Sikås Valborgsmässoaftonen till ära. När himlen börjar skifta mot skymning ska fackeltåget gå tillsammans ner mot ån som går som en bård i landskapet norr om byn. Först blir det fika, lotteri och körsång i byföreningshuset. Här ackompanjeras utropen med de vinnande lottnumren med det låga surret av röster. Här umgås gamla med unga. Vinstbordet dignar av blommor, drycker, leksaker. När kören går upp på scenen för slutnumret, Jämtlandssången, ställer sig samtliga i lokalen upp och stämmer in. Sista strofen som på jamska lyder: “Hen ska ma lava å minnes allt, som fedran oss sa”, stämmer väl in på aftonen.
– Mina bästa Valborgsminnen är när vi gick till brasan i Gåxsjö när barnen var små, minns Birgitta Eurenius Persson.
– Minnen är oerhört viktiga, säger Kaj och påpekar:
– Nu ska vi ner till brasan. Man gillar när det är brasa, det sitter sen barndomen.
Det börjar bli skumt ute och en viss iver över att få bära facklorna infinner sig. Fackeltåget är en
relativt ny tradition i Sikås som uppkom på initiativ av scouterna i byn, då ledde ungdomarna fackeltåget. Men efter två pandemiår har scouternas verksamhet legat ganska vilande, och detta första Valborgsfirande efter pandemin är det först till kvarn som gäller. Liv Stjernström, Julia Stjernström, Kajsa Schaletzky, Elsa Jonsson och Ella Stjernström har alla gått
i fackeltåget tidigare.
– Det är kul att få tända brasan. Det är coolt, säger Julia.
– Det är tradition. Och så luktar det så gott, säger Kajsa.
– Och så är det mysigt, tillägger Julia.
Fyrverkerierna fascinerar också, även om de skapar en viss oro.
– De skrämmer djuren, säger Julia.
– Och det bor ganska mycket djur här, säger Liv.
– Min häst rymde en gång, minns Elsa.
För säkerhets skull har man därför förlagt brasan så långt från bebyggelse som möjligt. Fackelbärarna bildar en ring runt den stora högen med spillmaterial från Stavagran innan de lägger ner facklorna samtidigt. En tyst stund
uppstår. Elden hypnotiserar och fascinerar. Kaj sitter kvar på knä en stund vid sin fackla medan lågorna tilltar. Kanske tar han in doften från de brinnande sågspånen. Kanske minns han sångerna han sjöng tillsammans med sina morföräldrar när de dansade runt hans barndoms majbrasor.
Text och foto: Anna Westerberg
FROSTVIKEN (SGT) Plogningen av Stekenjokkvägen har påbörjats från norra sidan. De båda traktorförarna, en från norr och en från söder, brukar nå fram till varandra i maj månad vid Hamptjärn, som ligger strax innan områdets högst punkt. Det är också där snön är som allra djupast.
I Strömsund ska Ottossons Åkeri börja ploga vägen söderifrån nästa vecka. Än så länge är Bertil Fjellström ensam traktorförare på kalfjället.
– Ibland kan man se varandra från traktorerna en hel vecka utan att komma något närmare, det är enerverande, säger Bertil som precis idag har plogat sig precis över länsgränsen.
I år är skaren hårdare än vanligt och Bertil beskriver det som att man kan köra med traktorn över snön.
– Jämtlandsfjällen är mer snötäckt än på Västerbottensidan. Snödjupet är bara tre meter, eller “bara”, men i vår värld är det hanterbart, säger Bertil.
Han har ännu en bit kvar till den i Bertils värld beryktade Hamptjärn. Där når mätinstrumenten på fyra meter inte ner till marken.
– Jag tippar på att vi har ett snödjup på fem meter där, säger han.
– Det behöver inte vara någon lång sträcka, men det förstår ju vem som helst att det blir besvärligt.
På en arbetsdag tar sig Bertil allt från 150 meter till en kilometer. Totalt ska 19 kilometer plogas.
Genom Hamptjärn är det runt sex kilometer, det är ungefär där Bertil och traktorn från Strömsund brukar mötas från varsitt håll. När han får frågan om hur lång tid den sträckan brukar ta skrattar han.
– Det kan ta allt från fyra dagar till 3,5 veckor. En kvalificerad gissning är att vi i år möts runt den 18 maj.
Idag tar Bertil vackra bilder inifrån traktorn på snöväggarna som omger vägen under en klarblå himmel med klassiska finvädersmoln.
– Men mitt i alltihop kan man få snöstorm, och då ska man definitivt inte vara här uppe, det är en sak som är säker.
Bertil har röjt snö i Stekenjokk sedan 2008, men rutinerad vill han inte kalla sig.
– Det är aldrig likadant, man blir lika fascinerad varje år.
Är det däri tjusningen ligger?
– Ja, och det är många fina dagar här på våren.
Du får många fina lunchställen att ta rast på?
– Ja, man får sitta på taket på traktorn, säger Bertil och skrattar stort.
– Det är säkert fascinerande för gemene man, och för oss med, men den här tiden tar de flesta fram grillen och gatorna börjar sopas. Det ser lite annorlunda ut för oss.
Här är Bertil Fjellström strax söder om länsgränsen. Han uppskattar att snödjupet är cirka tre meter. Foto: Privat
När Bertils arbete är slutfört tar plogbilen från Gäddede över.
– Bara för att vi hart tagit bort snön är det ingen garanti här uppe. Det är ingen ovanlighet att man kör fast mitt i sommaren. Vi fick åka och skotta loss en bil i mitten på juni en gång.
Anna Westerberg
FROSTVIKEN (SGT) Monica Moberg, ICA-handlare i Stora Blåsjön, och hennes anställda jobbade extra hårt i påsk. Handeln över storhelgen påminde om hur det såg ut innan pandemin.
Påskhandeln i Stora Blåsjön är tillbaka till det normala efter två pandemiår. Norrmännen har successivt hittat tillbaka till gränshandeln.
– Det släppte eftersom. När de började komma kom de med munskydd, och de äldre kom lite senare, berättar Monica Moberg, ICA-handlare på Blåsjöfjäll Livs.
Hon tycker att det är svårt att bedöma om handeln generellt har kommit tillbaka helt efter pandemin.
– Påsken var bra i alla fall, men påsken är ju påsken, säger hon.
Hon är fortfarande lite mör sedan arbetet över påskhelgen. Eftersom hon inte visste hur handeln skulle bli tog hon inte in extra personal.
– Vi ökade kapaciteten och jobbade hårdare och snabbare. Det löste sig, det var tufft, det känns i kropp och själ efteråt. Men det är en så kort period, man får ta det. Hur handeln blir under somma-
ren med de höga bränslepriserna återstår att se.
– Vi har haft bra rullande trafik med husbilar och husvagnar, under pandemin var det extra många. Men de passerar mest förbi. En husbil har ofta fyllt bilen med det de behöver, vi vill ha de som är kvar i bygden och stannar minst några nätter. Då blir de hungriga där emellan och kommer till oss. säger Monica.
Bertil Fjellström i traktorn på Stekenjokkvägen. – Den här tiden tar de flesta fram grillen och gatorna börjar sopas. Det ser lite annorlunda ut för oss, säger han.
– Men vi kämpar på. Vi jobbar utifrån att det är på väg mot ett normalläge ige Anna
WesterbergKontakta Adrian Persson adrian@pobeda.se • 070-650 26 10
DOROTEA (SGT) När du åker genom Dorotea samhälle är chansen stor att du får syn på ett gult hus. Där har Karl-Otto Bohm drivit sin fotoatelje tillsammans med sin fru Helen sedan 1952. I skyltfönstret samsas färgporträtt från 80-talet med svartvita bilder på Dorotea samhälle.
Karl-Otto Bohm är född 1928 och började tidigt intressera sig för fotografering. Han började med att inreda ett mörkrum hemma hos sina föräldrar för att sedan gå i lära hos Edvin Eriksson i Strömsund. Han jobbade även ett halvår på Hasselblads fotografiska i Östersund.
När han var 19 år kom han tillbaka och startade sin egen firma 1947.
– Jag fick inte öppna firma själv eftersom jag var 19 år och var tvungen att vara myndig. Så jag fick hjälp av min bror, berättar han.
Myndig blev man på den tiden vid 21 års ålder.
Han har varit aktiv som fotograf hela livet och det är han fortfarande. Även om det blivit mindre
med åren sedan hans hustru blev sjuk. Numera hjälper han till att ta bilder för körkort. Men även när någon behöver hjälp med att rädda gamla fotografier kan han bistå med sin expertis.
Under sina många decennier som fotograf har han sett sitt yrke förändras.
– Idag finns det ingen marknad för ett sådant här yrke. Att ha en atelje och fotografera folk går ju inte idag. Folk är inte intresserade av bilder! De har dem i mobiltelefonen!
Ändå upplever han inte att digitaliseringen är något dåligt, eftersom man slipper hålla på i mörkrum. Men han tycker ändå att firman höll på under de bästa åren.
Han minns en midsommar 1993/94 då han precis hade pensionerat sig.
– När jag pensionerade mig hade jag fortfarande mycket brudpar. Jag vet en midsommar då vi hade tio brudpar, sex på midsommarafton och fyra på midsommardagen.
Tillsammans har Karl-Otto drivit Bohms foto tillsammans med sin hustru sedan de gifte sig 1952. Han berättar att hon bidragit otro-
Mitt i Dorotea ligger en av landets kanske äldsta fotoalteljeer! Här har Bohms Foto legat i 70 år. Karl-Otto Bohm har jobbat som fotograf i 75 år. En stor del av tiden tillsammans med sin fru.
ligt mycket och att hon har varit en duktig försäljare. Hon har varit otroligt viktig, säger han. Det sista han tillägger innan vi avslutar på samtalet är:
–Kom ihåg att ta med att min fru betytt väldigt mycket för företaget. En sak är säker att fotografierna som nu står i skyltfönstren haft
stor betydelse för alla de människor Karl-Otto Bohm fotograferat genom åren.
Jenny GrahnHOTING (SGT) Efter temadagen Digitaldag, som hölls i Hoting i höstas, följer nu flera tematräffar för att öka den digitala kunskapen. På den första tematräffen bjöds polisen in för att informera om bedrägerier, något som har ökat kraftigt.
Margaret Kanon, 88 år, berättar inför åhörare om de gånger hon har blivit utsatt för bedrägerier. Hon och resten av publiken, runt 25 personer, har samlats i Hotings
Föreningshus där kommunpolisen
Mariana Handler föreläser om olika typer av bedrägerier.
– Det ringde en person som utgav sig vara från tidningen “Gör det själv”, berättar Margaret.
Tidningen, som Margaret länge varit prenumerant hos, ville förlänga prenumerationen med hjälp av Margarets kontouppgifter. Margaret var skeptisk och bad dem skicka ett inbetalningskort. Efter fyra upprepade påringningar gav sig personen. Inget inbetalningskort kom.
Margaret undkom, men många
bedrägeribrott lyckas. Bedrägeribrott är en av de tre vanligaste brottskategorierna i Jämtland. I länet anmäldes 1619 bedrägeribrott i länet. Brotten orsakar mycket skam hos de som blivit lurade, mörkertalen är höga.
– Bedragarna har gjort kartläggningar för att se var det är störst chans att lyckas, så avancerade är de, säger Mariana.
Vishing, bedrägeriförsöket som Margaret blev utsatt för, handlar om att systematiskt ringa offren och försöka komma åt pengar. Mariana frågar om någon i publiken har upplevt vishing och idel händer syns i luften. Ingen i publiken har blivit utsatt för ett fullbordat bedrägeri.
Hon råder publiken:
– Lämna aldrig ut uppgifter på telefonen. Logga aldrig in med BankId på uppmaning av någon annan. Släpp aldrig in någon i hemmet utan att kolla legitimation. Vill de ha vatten kan de dricka det utanför.
Bedrägeribrott har ökat kraftigt och en av orsakerna är den
snabba digitala utvecklingen där säkerhetsåtgärderna inte har hunnit med. När polisen har hunnit åtgärda bristerna har bedragarna redan hittat nya sätt.
– Anmäl alla bedrägeriförsök, för då kan polisen få kännedom om tillvägagångssätten, säger Mariana.
Pandemin är också en bidragande faktor.
– Många satt hemma isolerade, och så ringer någon och vill prata, menar Mariana.
Ökningen beror också på att brotten är väldigt effektiva, oftast finns inga vittnen, och gärningspersonerna, som ibland i princip sitter i callcenter, försvinner ut i etern.
– Därför är det förebyggande arbetet är otroligt viktigt i bedrägeribrott, säger Mariana.
– Romansbedrägeri, som framför allt drabbar kvinnor mellan 65 och 79 år, kostar i snitt 300 000 kronor. Ringer man 20 personer, det gör man på en vecka, och får en enda person på kroken har man håvat in 300 000 kronor.
För att polisen ska nå ut till personer som inte använder sociala medier är föreläsningar viktiga.
– Men ibland kan information göra att man känner sig självsäker och blir drabbad av den orsaken, det är en avvägning hela tiden, säger Mariana. Kan man skydda sig till 100 procent?
– Ja om man inte svarar i telefon och inte handlar med kort och sitter hemma helt och hållet, men det är ju inget liv. Att leva är en risk, och bara genom att leva måste man använda teknik idag. Men man kan absolut försvåra för bedragarna, och det är det vi är ute efter, säger Mariana. Text och foto: Anna Westerberg
RAMSELE (SGT) Hembygdsarbetet består inte alltid av tillvaratagande av äldre hus och föremål. Utan ibland får vi ta ställning till traditioner och berättelser. Eller snarare fragment av berättelser där svårigheten är att avgöra vad som är sanning eller sägen. På senare tid har här i Ramsele intresse väckts för grottor och ev deras användning fordom dags. Att de tidvis varit använda, till och med bebodda framgår av historierna och kvarlämnade spår i form av hällmålningar och vad som tycks vara spår av eldstäder.
Den rika förekomsten av hällmålningar kan tillskrivas det faktum av havet när inlandsisen drog sig tillbaka nådde ända upp till våra trakter och att den dåtida, jagande och fiskande befolkningen lämnade spår i form av målningar vid den dåvarande havskanten.
Grottorna som förekommer är inte kaviteter i urberget utan mellanrum som bildats mellan de ofta enorma stenblock som inlandsisen frigjort från urberget och pressat ner över bergssidorna när den smälte och enorma vattenmassor skulle ta sig fram. Dessa anhopningar av stenblock ligger på bergens sydvästra sluttningar. Dessa grott liknande mellanrum kallas här lokalt för grottor. Särskilt tre grottor hävdas varit bebodda.
Tunåsen
Tunisgubben eller Tunisen som han kallas hävdas ha tillsammans med sin hustru bebott en grotta i trakten
av Tunåsens sedermera anlagda nybygge. Han uppges vara same eller lapp som det kallas. Det berättas att de tidigare hade bebott en grotta i Nordankäl men efter hand flyttat till Tunåsen. Grottan i Nordankäl blev förstörd när man i senare tid skulle bryta sten till fundamenten för Nordankälsbron 1899. Tunisen besvärade allmogen genom att han skogade (ett utryck som betyder att man i smyg tjuvmjölkade kor som gick på skogsbete och även att man tog någon kalv som följde med på betet). Detta kunde ej tillåtas och vid något tillfälle söktes gubben upp vid sin grotta i Tunåsen och där man försökte skjuta honom med gevär. Skottet gav ingen effekt på lappgubben. Här var tydligt att kraftigare don krävdes. I likhet med dylika berättelser var det malm från kyrkklockan som behövdes och som man skavde av för att gjuta en kula. Vid ett nytt avlivningsförsök med den starka kulan lyckades man avliva gubben. Hustrun som var närvarande yttrade: ”Men nu tog det”. Gubben kastades därpå i en tjärn, som fick namnet Tunistjärnen. Gumman, som hette Märta Johanna, bönade för sitt liv och hon drog vidare in på Jämtland och dog väster om Kängsjön när hennes tid var inne.
Nässjö
Vid ett pågående arbete med dokumentation av naturnamn har namnet Tim förekommit. Då särskilt namnet Tims grottan liggande vid vägen till Nässjö kvarn in till höger när man passerat en där befintlig bro. I närheten ligger också det som i folkmun kallas
Tims torpet uppe på en nipa den så kallade Tims nipan. Grottan är ganska stor ungefär 10 meter djup.
För att komma in i grottan måste man kliva över en stor sten som döljer själva grottan. Längst bak bildar stenarna en naturlig rökgång. Man förstår att grottan kan ha fungerat som bostad.
Vem var då denne Tim. När han kommer till Ramsele heter han Nils Johansson. Traditionen säger att han var en förrymd soldat. Vid närmare efterforskning finner man att han var bördig från Gräsmark i Värmland, född 21 oktober 1831, födelsebyn uppges vara Fethögden och Långnäs. Han var son till Jan Hindriksson och Marit Henriksdotter. I hemsocknen har han några drängplatser. Han dyker upp i Ramsele och byn Nordsjö den 23 oktober 1866. Tidigare detta år synes han ha begått nattvarden i Ramsele. Okänt varför han då inte blev skriven i församlingen. I Nordsjö är han skriven som arbetare men antecknas även såsom varande sjuklig. Någon anteckning i Gräsmarks församlingsböcker tyder inte på att han varit soldat. Det är inte ovanligt, att många inflyttade i Ramsele och närliggande socknar kommer från Gräsmark vid denna tiden. Han kan möjligen ha medföljt denna ström av inflyttade. I Nässjö finns vid samma tid en mjölnare med familj som även härstammade från dessa trakter i Värmland. Det är nämligen i Nässjö som han kommer att vistas så småningom. I Nässjö är han skriven för ett torp, vilket synes ha blivit bebyggt. Möjligen har denne Nils Johansson bott i grottan under
den tid det tog att etablera sig på torpet. Soldatnamnet Tim tillskrivs honom sedan han bott i Ramsele i många år. Tim är ett soldatnamn i Värmland. Det har ej kunnat beläggas varför han tillskrivs detta namn. Vid denna tid är det inte ovanligt att man tar sig nya släktnamn. Han blev inte gift och avlider i Nordsjö år 1910.
Ovanmo
Den tredje grottan som berättas ha varit tid efter annan bebodd är en grotta som ligger på gränsen mellan byarna Sel och Ovanmo. Det berg som ligger mitt emot Sels flygplats. Den person som här uppges ha bott är en tragisk figur. Enligt traditionen skall han varit född i Nordanåker i Edsele församling. Som mycket späd skulle han vid ett tillfälle ha passats av sin morfar medan moderna var i skogen för att hämta kvastris. Hur pojken hamnade i golvet och skadade sitt huvud är inte känt. Men han fick så allvarlig skada att han blev handikappad för resten av sitt liv. Det kom att prägla hans hela tillvaro. Mannen dyker upp i berättelserna som kringstrykande bl a i skogen nära Ovanmo. Tydligen gick han i gårdarna för att få lite mat och kläder. Han var eljest en mycket skygg person. Vad hans rätta namn var eller när han var född är inte känt. Hur han kom att få öknamnet Huron gubben är inte känt. Det fans även en grop efter vägen till Återbodarna strax ovanför tegelbruket i Ovanmo. Där skall även Huron haft en lega. Den kom att kallas Huron gropen. Bland nuvarande ortsbor är Huron gubben
välkänd men ingen kan berätta om till vilken tid han kan skrivas, vad han egentligen hette eller när han var född. I trakten brukar man säga om de som går illa klädda ”att du går klädd som en Huron”.
Högberget
Uppe på Högberget som tillhör Nässjö by ligger en grotta omgiven av flera hällmålningar som vittnar om att även den kan ha varit använd. Inget berg i trakten torde ha så många hällmålningar som detta Högberget. I senare tid har grottan använts av inbyggarna i byn som stall och skydd för sina getter nattetiden. När perioden av kreaturslösa gårdar infann sig glömdes grottan bort. Men har i dessa senare tider återfunnits.
Stenviksstrand
Ytterligare en grotta omgiven av Hällmålningar är den som ligger i Stenviksstrand och kallas Lill Klippen. Denna grotta skall enligt traditionen även ha använts som bostad av de första nybyggarna på denna plats. Det uppges att inne i grottan som har ett djup av ca 10 meter finns en hälla på vilken det har bakats bröd. Röken har kunnat ledas ut via en skreva i berget. Forskare tror sig finna ett samband mellan stenåldersboplatsen Bastuloken och grottan på grund av dess närhet. Grottan kallas i folkmun för ”Bakugn”.
Hembygdsföreningen har på olika sätt försökt att sprida kunskap om dessa grottors existens. Bengt Erik Näsholm
med skogsvård, rådgivning och skogsbruksplaner.
Vi fortsätter att expandera i Strömsunds kommun.
STRÖMSUND
ARBETSVILLKOR INOM VÅRDEN – FÖR ALLAS BÄSTA!
En förutsättning för god och nära vård samt omsorg är att det finns tillräckligt med kompetent och engagerad personal. För att det ska bli möjligt måste arbetsmiljön bli bättre och karriärmöjligheterna bli fler. Centerpartiet vill se en långsiktig satsning på ökad trygghet inom svensk sjukvård;
• Alla som arbetar med omvårdnad i äldreomsorgen ska senast 2030 ha en undersköterskeutbildning.
Det ekonomiska stödet till karriärtjänster i sjukvården och äldreomsorgen ska tredubblas. Satsningen ska också gälla undersköterskor.
• Socialstyrelsen bör utreda behovet av miniminivåer för fortbildningstider avseende de olika legitimationsyrkena och reglerade yrkestitlarna.
GRILLA EN NÄRODLAD CENTERPARTIST!
Den 13/6 2022 kl 18.00–20.00 vill vi gärna träffa dig vid Timmerkojan på Strömsunds hembygdsgård och lyssna till dina synpunkter på utveckling – för kommunens bästa. Vi centerpartister sätter oss i heta stolen under kvällen, så kom och fika med oss, ställ dina frågor om eller ge oss dina önskemål på det som du ser är den bästa utvecklingen för vår kommun.
HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!
Vill du veta mer? Välkommen att stödja vårt politiska arbete!
Mats Gärd, oppositionsråd 070-605 84 54.
Kerstin Engkvist, ordförande 070-316 88 86.
BLI MEDLEM DIREKT VIA SWISH!
Skriv ditt personnummer, mejladress och swisha 150 kronor till nummer 123 421 85 33
Preliminärt program för den årliga travveckan i Hoting! Återigen öppet för publik, vilket känns fantastiskt efter 2 års publiktorka! Kompletterande programpunkter och innehåll under veckan, klart efter 1/6 2022!
strömsunds pastorat
Bodums församling
Svenska kyrkan, Strömsunds pastorat | Prästgatan 2, Strömsund | Kyrkoherde: Elisabeth Björklund, 070-589 79 30 Tel 0670-101 18 | stromsunds.pastorat@svenskakyrkan.se | www.svenskakyrkan.se/stromsund
5/6 Pingstdagen 18.00 Bodums kyrka Sommarkonsert med kören.
Fjällsjö församling
26/5 Kristi himmelsf. dag 08.00 Jansjö Gökotta. Medtag fikakorg.
Frostvikens församling
24/5 Tisdag 10-13 Gäddede förs.hem Öppet hus. Fika och prat.
26/5 Kristi himmelsf. dag 13.00 Gäddede kyrka Konfirmationsmässa.
31/5 Tisdag 10-13 Gäddede förs.hem Öppet hus. Fika och prat.
6/6 Annandag pingst 14.00 Forsgården Gemenskapsträff. Sång och fika.
Hammerdals församling
29/5 Söndagen före pingst 11.00 Strandkapellet Gudstjänst.
29/5 Söndagen före pingst 12-14 Kyrkparkeringen Församlingsrådet bjuder på morsdagskaffe.
6/6 Annandag pingst 14.00 Strandkapellet Nationaldagsfirande. Se separat annons.
Gåxsjö församling
26/5 Kristi himmelsf. dag 09.00 Vallnäsbuan Gökotta. Medtag fikakorg.
5/6 Pingstdagen 13.00 Gåxsjö kyrka Konfirmationsmässa.
5/6 Pingstdagen 18.00 Gåxsjö kyrka Konsert: ”Andetag” med Cantilenakören. Körledare Jenny Michanek. Kollekt act Ukraina
Ström-Alanäs församling
28/5 Lördag 11-14 Ströms kyrka Bröllop genom historien. Se separat annons.
29/5 Söndagen före pingst 13.30 Strömbacka Gudstjänst med tårtkalas och musikanter.
4/6 Pingstafton 13.00 Ströms kyrka Konfirmationsmässa.
Tåsjö församling
26/5 Kristi himmelsf. dag 11.00 Tåsjö kyrka Konfirmationsmässa.
2/6 Torsdag 19.00 Tåsjö förs.hem Försommarkväll med kör. Se separat annons.
5/6 Pingstdagen 11.00 Tåsjö kyrka Gudstjänst.
Med reservation för ändringar.
Bröllop genom tiderna
Ströms kyrka
Lördag 28 maj kl. 11.00–14.00
Musikalisk inledning kl. 11.00 Matthias Schaletzky, orgel och Kerstin Pettersson Schaletzky, sång. Visning av brudklänningar, bröllopstårta, blommor och annat smått och gott!
Den här tiden på året börjar allt i naturen vakna på nytt. Vi får bl.a. följa trädens utveckling från det vi upptäcker att grenarna fått ”musöron” till den där vackra, skira grönskan. Som ju hör våren till.
Från Bibeln hittar vi liknelsen om att varje människa är som ett träd: ”Han blir som ett träd planterat nära vatten. Det sträcker sina rötter mot bäcken.” (Jeremia 17:8a)
Jag tänker att det bland oss människor finns många olika sorters träd. Någon av oss kanske känner sig som en knotig fjällbjörk som helst växer lite för sig själv i mer kargt landskap. Någon annan kanske växer på lite bördigare mark tillsammans med andra. Trädens grenar får symbolisera våra olika talanger, uppgifter och intressen.
För varje träd läggs årsring till årsring. Det är mycket som händer under ett helt liv – från planta till vuxet träd! I kyrkans värld får vi i denna tid uppleva många nya små människor som kommer till oss genom dopet: Under de kommande veckorna konfirmeras ett stort antal ungdomar i våra församlingar. Det visar oss på fortsatt växt
Liknelsen från Bibeln säger oss också att varje människa är som ett träd planterat nära vattnet. Vattnet handlar om var vi hämtar vår livskraft. Till vad sträcker sig våra rötter? Jag vill då påminna om att Gud finns där för oss som den vi får hämta vår livskraft ifrån. Som vill dela allt som möter under alla våra olika årsringar och erbjuder oss att vara fast rotade i honom. Så kan vi finnas där för andra som kommer i vår väg.
Vi får be med en bön från kelterna:
”Gör mig lik ett träd, Herre. Stadig. Fast rotad. Användbar. Stöd till dem som behöver det. Skydd till dem som är trötta. Frukt till dem som hungrar. Gör mig lik ett träd, Herre. Stadig. Fast rotad. Användbar.” Amen Elisabeth Björklund, kyrkoherde
Tåsjö församlingshem Torsdag 2 juni kl. 19.00
Tåsjö kyrkokör bjuder in till sång och fika. Lotterier. Behållningen går till Ukraina. Välkommen!
Hammerdals Strandkapell Nationaldagen den 6 juni kl. 14.00
Talare: Ullabritta Engström
Medverkande: John Haque, tenor Elisabeth Björklund, präst Matthias Schaletzky, kantor
En liten blänkare inför…
Måndagen den 5 september kl. 18.00 i Ströms kyrka - Strömsdagen ska firas! Vad som helst kan hända...:)
Ange alltid ändamål när du swishar till exempel ”kollekt”, ”ljusbärare”, ”bokbord” eller ”fairtrade”.
I de fall gåvan ej går att härleda tillfaller den Strömsunds pastorats diakonala fond.
Kom ihåg att när snön är borta börjar kyrkogårdspersonalen att städa våra kyrkogårdar. Ta hem era kransställ och gravlyktor m. m. (OBS! får ej ställas bakom gravstenen). Kyrkogårdsförvaltningen
Kultur/verksamhet i samarr. med