Strömsunds Gratistidning nr 1 2017

Redaktion

Strömsunds Gratistidning är samhällsinformation och utkommer en gång i månaden. Upplagan är 14 500 exemplar. Tidningen delas ut som gratistidning till hushållen i Strömsunds kommun, Dorotea, Åsele, Junsele, Ramsele och norra delen av Krokoms kommun.

Har inte tidningen kommit?

Mejla ingentidning@stromsundsgratistidning.se. Tidningen finns också i tidningsställ på affärer i utdelningsområdet. Den finns även som PDF på webben: stromsundsgratistidning.se

Ansvarig utgivare: Karin Johansson red@stromsundsgratistidning.se

Redaktion 070-550 47 07 • Kundtjänst 072-550 66 01

Strömsunds Gratistidning Box 94, 833 21 Strömsund

Layout och prepress: Lise-Lotte Jonsson

Tryck: Tryck i Norrbotten AB

Vi förbehåller oss rätten att redigera insänt material.

Annonsera i Strömsunds Gratistidning Med en annons Strömsunds Gratistidning kan du nå 30.000 potentiella läsare. Vår utgivningsplan med datum och aktuella teman hittar du på: www.stromsundsgratistidning.se/utgivningsplan

Kontakta oss så berättar vi mer

Adrian Persson 070-650 26 10

Thorfinn Johannessen 070-650 26 43 annonsera@stromsundsgratistidning.se

Attåtervända till ursprunget

Min morfar var skogsarbetare och det är anledningen till att jag äger en liten skogskoja i väglöst land. Varje sommar får jag, som fastighetsägare, en tidning från Strömsunds kommun med exempel på vad som händer runt om i kommunen. Det är roligt att se kreativiteten och engagemanget för bygden.

Nu tar vi på Jämtlands Tidningar över uppgiften att spegla vad som händer i byn, i föreningen och på din arbetsplats.

Välkommen till det första numret av Strömsunds Gratistidning! Här kommer vi att en gång i månaden ge er massor av lokala annonser och journalistik, precis som i detta nummer.

Jämtlands Tidningar ägs och drivs av personer som bor här och har anknytning hit. Huvudägare är Ralph Rentzsch som är uppväxt i Strömsund. Han har fortfarande sitt hjärta kvar i kommunen och att hans gamla hemkommun ska ha bra journalistik ser han som en självklarhet.

Visste ni att Ralph startade sin journalistiska bana som lokalredaktör i Strömsund? Redan då var han emot centralisering. När lokaltidningarna lade ner sina redaktioner i Strömsund blev Ralphs motdrag att starta Lokaltidningen i Strömsund, som senare såldes till Mittmedia och bytte namn till 100% Strömsund.

Ralph är en stark förespråkare för lokal förankring och lokal journalistik. De som läser vår prenumererade veckotidning, Jämtlands Tidning, får varje vecka en bred bevakning från hela länet och dess kommuner och vi vet att det är uppskattat.

Nu tar vi ett steg till genom Strömsunds Gratistidning och välkomnar Adrian Persson och Torfinn Johannessen som tidningens säljare. De är välkända lokala säljprofiler och hjälper dig som företagare och organisatör att nå ut med ditt budskap.

Jämtlands Tidningar fortsätter också att bygga ut sitt nätverk av medarbetare runt om i kommunen. Kanske har du något att visa och berätta om? Hör av dig till oss så ska vi tillsammans göra Strömsunds Gratistidning ännu bättre.

Karin Johansson, ansvarig utgivare • red@stromsundsgratistidning.se

Notiser

Inga migrantläger i Strömsund

STRÖMSUND (SGT) Tidningen Expressen uppger att Strömsunds kommun besvarat en enkät om att kommunen har illegala boplatser. Vid SGT:s granskning framkommer att det som förekommit härrör sig från några år tillbaka, då bland annat bärplockare återfanns i ett tält på ett grustag i närheten av gränsen till Sollefteå.

– Det var väldig misär, säger Anders Bergman, miljö- och byggchef, som inte känner till något annat fall. Socialchefen Aki Järvinen instämmer och säger att det kan ha handlat om bärplockare och hänvisar till individ- och familjeomsorgen. Inte heller enhetschefen på socialkontoret, Magnus Ahlstrand, säger sig känna till någon enkät.

– Just nu vet jag inte om något illegalt boende, säger han.

Någon enkät känner inte någon av dem till.

INGER KRAFT ETZLER

Knarkhund på Strömsundsskolor

STRÖMSUND (SGT) En narkotikahund besökte häromveckan

Hjalmar Strömerskolan och Vattudalsskolan i Strömsund. Polisen har avtal med skolorna om att få lov att genomföra göra den typen av undersökning. Polischefen

Jimmy Evans vill i dagsläget inte uttala sig om det blev något utfall, men säger att det har funnits indikationer på narkotikaförekomst som föranledde besöket av narkotikahunden.

Finn och vinn - tävla om fina priser!

Bilderna till höger är saxade ur annonser i den här tidningen. Leta rätt på annonsen och skriv sidnumret där annonsen ligger i tävlingsformuläret. Fyll i deltagaruppgifter, klipp ur talongen och skicka in den i ett frankerat kuvert till: Strömsunds Gratistidning, Box 94, 833 21 Strömsund, så är du med och tävlar om fina priser. Märk kuvertet ”Tävling”. Lycka till!

Första pris: Två enkelbiljetter Östersund­Stockholm med flygbolaget Bra.

Andra pris: Tre Trisslotter.

Tredje pris: Boken ”Käre Bosse”, av författaren Kjell Åke Pettersson, utgiven av Jengel Förlag.

Namn:

Adress:

Postadress:

Telefon:

E­post:

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sidan:_______________

Sylta med tradition i Hammerdal

Jämtlands äldsta charkuteri har anor från 1920-talet

HAMMERDAL (SGT) Just nu är det mycket på gång på Jämtlands äldsta charkuteri, R-chark i Hammerdal. Det gick just upp för ägaren, Richard Olofsson, att företaget kan fira 90 år i branschen. Det andra, och kanske största, som hänt nu i mars är att familjen fått tillökning med en liten Liam, som alltså blir lillebror till Noah. Och så fyller Richard 40 år till hösten och inom kort flyttar familjen in i ett nytt hus. Spackling av väggar pågår.

– Det blir mycket att fira inom

kort, konstaterar Richard.

– Det har inte byggts nytt i Solberg på 25 år. Vi bor nu på släktgården efter min mamma som också flyttar in i ett nytt hus.

R-chark vilar på stark grund. Här tillverkas sylta enligt ett recept som ärvts av Yngve Hemmingsson som hade företaget i sin familj ända sedan 1927.

Richard Olofsson övertog firman år 2000. Dessförinnan tillbringade han mycket tid i sin pappas renslakteri i Vilhelmina och arbetade sedan på slakteriet i Hammerdal.

50 ton sylta tillverkas varje år och numera görs också leverpastej.

– Råvarorna kommer från Stockholm, berättar Richard. ”Yngves sylta” står det fortfarande på syltan.

– Volymerna från grisbönderna i Jämtland räcker inte till. Jag legotillverkar åt Änge Chark i Offerdal, liksom åt Bergströms rökeri i Själevad. Vi har ett jättebra samarbete.

Allting i R-Chark är automatiserat och det finns inga allergener i produkterna. Richard är ensam på jobbet, utom ibland då hans mamma rycker in. Det blir särskilt kring

julen då produktionen är hög.

– Automatiseringen underlättar enormt. Måndagar ringer jag kunder, märker upp, tar hem kött och sedan ner i grytan med alla råvaror.

Eftersom det är automatiserat startar processen på natten, så på tisdagen är det färdigt att malas och blandas med buljong och kryddor. En robot packar i vagnar. Det är ungefär så det ser ut under lågsäsong.

– Två dagar med full lön, det passar mig, särskilt sedan jag fick Noah har jag omvärderat tiden. Två veckor är den längsta semester jag haft. Att vara företagare är ”frihet

PIMPELTÄVLING

Söndag 9 april kl 12.00-14.00

TÄXAN

Startkort:

Penningpriser

Välkommen

Tidsbokning:

0670-106 50, 070-343 67 47 eller mejla angsgatan.service@telia.com

pris vuxen 2.000:1:a pris barn 500:-

under ansvar”. Man har ju ansvar för allt, måste kunna allt. R-Chark är ett aktiebolag och jag måste ha koll på Livsmedelsverket, Skatteverket, kunna sälja och sköta produktionen. Jag har själv valt jobbet! Omsättningen handlar om 1,6 miljoner kronor och att ändra tillverkningen så att det också blir korv eller andra charkuterier finns det inga planer på.

INGER KRAFT ETZLER

TEXT OCH FOTO

Vi lagar fortfarande platt-TV, datorer, stereo och mycket annat.

Måndag-fredag 9.00-16.30 Lunchstängt 11.30-12.30

Lägenheter/Lokaler

0644-100 39 • www.korsta.se

Ett gammalt foto från 1927 – starten till dagens R-chark.

Här ska det bli leverpastej, Richard Olofsson övervakar processen.

Dorotea

Polar expanderar, har nyanställt 15 personer på fabriken i Dorotea

På ett år producerar Polar 400 husvagnar och 20 husbilar

DOROTEA (SGT) Världens nordligaste husvagnstillverkare, Polar i Dorotea, ökar sin försäljning och intresset för husvagnarna från södra Lappland når långt utanför Sveriges gränser. Förra veckan kom fyra holländska män på besök till Dorotea. De åkte hundspann och körde skoter över helgen men det var inte huvudsyftet med resan – de var här för att besöka Polars husvagnsfabrik.

– Det kommer folk hit på fabriksbesök lite då och då säger Polars VD Tony Ekström.

Tony Ekström tillträdde som VD för SoliferPolar AB (som företaget heter nuförtiden) för ett par år sedan.

För att vara VD för ett så stort företag som SoliferPolar är har Tony Ekström en avslappnad stil. Han tar gärna med besökare på en rundtur i fabriken och åker ofta på olika mässor för att visa upp företagets produkter. Och, självklart åker han gärna på husvagnssemester med familjen.

Att ha servicekänsla och väl-

komna folk lönar sig.

– En av holländarna beställde en ny Polarvagn några dagar efter besöket, säger Tony Ekström glatt.

På vintern kommer det någon husvagnsturist då och då men på sommaren är det många som åker förbi Dorotea för ett besök. Mitt emot fabriken och kontoret ligger Polars och Dorotea kommuns husvagnsmuseum. Det är Sveriges enda husvagnsmuseum, kanske till och med världens enda men definitivt världens nordligaste husvagnsmuseum.

På sommaren lockar museet en hel del turister, inte bara Polarvagnsägare, men nu på vintern är det stängt. Bokstavligen. Dörren in till museet har till och med frusit fast. Vi går in i fabriken istället.

I princip hela husvagnarna byggs i Dorotea. Bara ett fåtal delar, delarna till underredet bland annat, tillverkas på andra platser.

För en husvagnsturist eller presumtiv kund är förmodligen slutmonteringen den mest spännande fabrikslokalen. Hit kommer alla delar och här, på bara några meter

skruvas delarna ihop till en färdig husvagn.

Att delarna skruvas ihop är viktigt, det är inte alla husvagnstillverkare som skruvar ihop sina husvagnar, många nöjer sig med att popnita och limma ihop dem.

Här tillverkas två husvagnar per dag, helt för hand. Men redan i år hoppas Polar öka takten med 20 procent och nästa år ytterligare 20 procent.

För några år sedan såg marknaden inte lika ljus ut och Polar tvingades säga upp 35 anställda. Nu har de nyanställt 15 personer bara det senaste halvåret.

I slutmonteringen varvas modellerna. Varje husvagnsmodell tillverkas i en vecka, sedan ställs produktionen om till en annan modell en vecka. Då och då slinker även Polars senaste produkt husbilen in i produktionen.

Polars första husbil kom 2012. Produktionen går sakta uppåt men än ligger husbilarna långt efter husvagnarna. På ett år producerar Polar ungefär 400 husvagnar och 21 husbilar.

Största marknaden för Polar är Sverige. Sedan kommer Norge, Danmark, Holland, Tyskland, Belgien och Schweiz.

Alla husvagnar byggs på beställning och alla är olika. Svenska kunder beställer både de större och de lite mindre husvagnarna och utrustningsnivån är väldigt varierande. Danskarna väljer lite mindre husvagnar men med mycket extrautrustning. Norrmännen vill ha stora husvagnar med rymligt badrum.

Klas-Gunnar Eriksson tar tag i en nybyggd husvagn och drar den över golvet till sin station, dockmonteringen. Nu ska inredningen som kunden beställt monteras och kunden har beställt till svit-paketet som innebär extra mycket utrustning.

I slutet av fabriken vid slutkontrollen står Jörgen Lindman med en husvagn som är färdig, den ska bara gås igenom för att säkerställa att allting är som det ska vara.

– Det är ett kul och varierande jobb, säger Jörgen Lindman som tidigare har provat på andra mo-

ment i tillverkningen.

Gemensamt för Jörgen Lindman och för alla andra i Doroteas husvagnsfabrik är att det finns en stolthet i blicken. En stolthet över att få vara med och tillverka några av världens finaste husvagnar. I Dorotea.

JOHANNES COLLIN

Klas-Gunnar Eriksson drar över en nybakad husvagn till dockmonteringen där hela inredningen kommer att monteras.

Jörgen Lindman vid slutkontrollen fyller i protokollet och kontrollerar att husvagnarna håller måttet.

Olivia vinnare i Strömsunds skattjakt

STRÖMSUND (SGT) För åttonde året i rad arrangerade Strömsunds köpmannaförening skattjakt för barn upp till femton år.

31 av köpmannaföreningens 47

medlemsföretag hade skänkt priser till denna skattjakt.

Skattjakten, som arrangeras på sportlovet, går ut på att hitta gömda pingisbollar. På varje pingisboll står namnet på ett av

de företag som skänkt priser. När man hittar bollen tar man med den till företaget och byter den mot en present.

Uppskattningsvis 90 barn deltog i skattjakten och letade bollar

och alla kunde gå därifrån med en vinst, då det även arrangerades en tävling i snöbollskastning där alla vann ett pris.

Olivia, här med pappa Robert, var en av vinnarna som hämtade

ett pris hos Henrik Engman. Nästa arrangemang från köpmannaföreningen blir Påskparaden på Skärtorsdag den 13 april.

Barnens

Hoting

HOTING (SGT) Får, köttdjur, tunnbröd och turism – en satsning som växer, tack vare ett stort engagemang och sammanhållning bland bönderna som bor i Tåsjödalen.

En långsiktig satsning görs sedan ett par år tillbaka och här finns både kärleken till hembygden och en fast övertygelse om att resurserna för livsmedelsproduktion, nu och i framtiden, finns i inlandet.

Anders Källström, som är vd för LRF, kläckte idén när han efter många års resande genom Tåsjödalen såg hur dalgångarna höll på att växa igen. Projektet ”Tåsjödalen växer” bildades med LRF i ryggen.

– Jag är stolt över att ha medverkat till att det har vänt. Den brukade marken och antalet betande djur har fördubblats, säger han. Nu är det de enskilda företagarna som ska genomföra det hela.

Fem generationer har brukat markerna där Tommy Strömberg och hans pappa Assar bedriver verksamhet med får och nöt i företaget Andersnäset Lantbruk utanför Hoting.

– Jag har åkt traktor sedan jag kunde sitta, säger Tommy, som också jobbar i skogen när det är lågsäsong på gården. Det var aldrig någon tvekan om att han skulle bli bonde.

– Det är intressant att jobba med djur. Det är omväxlande och man styr över sina dagar. Det syns

tydligt det som görs. Djuren växer, man sår på våren och skördar på hösten. Det är klart att det går dåligt ibland, men det är desto roligare när det går bra!

Gården vimlar av små lamm och stora tackor. Två baggar får hållas i egen fålla. Kalvarna är förstås i ett bås för sig och ute går de stora djuren.

– Vi är ekologiskt certifierade, säger pappa Assar.

– Det är klart att det kan finnas en oro för ekonomin, priserna går upp och ner men det är positivt att konsumenterna vill handla svenskt och är mer vakna för ursprunget. Projektet är en inspirationskälla. Förr trodde man att man skulle bli den sista bonden, men det kanske vänder. Det kommer att behövas produktion även här. Det är en livsstil att vara bonde. Det ger mycket tillbaka! fortsätter han.

Ett tydligt exempel på samarbetet mellan tåsjöbönderna står på gården. En nästan helsponsrad djurtransportvagn som används när djuren flyttas till olika beten i området. Djurvagnen drivs i ett gemensamt enkelt bolag med namnet ”Tåsjödalens Djurbönder”.

– Med vagnen är det mycket enklare. Det kan också underlätta för fler att skaffa djur. Fler bönder skapar en trevligare bygd och det blir attraktivt för företagare. Här har vi andra förutsättningar med tanke på klimatförändringarna. Vi

ska vara rädda om den möjlighet vi har! Allt ger ringar på vattnet, betonar Tommy.

Fyra bönder är för närvarande drivande i projektet. En av dem heter Tobias Asplund. Han kallar sig själv för ”Bagarbonde”.

Efter femton år med arbete inom industrin kastade han loss och satsade helhjärtat på bondelivet. Inget bondearv finns i bakgrunden. På gården finns svensk, rödbrokig boskap, men det krävs flera verksamheter för att det ska gå runt.

– Jag hörde att ICA i Hoting efterlyste tunnbröd, så jag sa till morsan att nu får du lära upp mig med deg och så. Jag bakar två-tre dagar i veckan, går upp halv fem, ser till kalvarna och sedan in och tvätta sig och så börja baka.

– Det är hårda dagar. Jag jobbar ensam och det kan ju upplevas som lite osocialt, men jag är med i ett veteranhockeylag och så träffar jag kunder. Jag får den sociala biten!

På gården finns också ett hus som upplåts åt turister.

Men, tunnbröd, naturbeteskött och turism är inte tillräckligt för en kreativ bagarbonde. Tobias har nyligen arrenderat Skirsjönäs, där det finns husgrunder och lämningar efter två gårdar och detta ska återskapas med jordkällare och allt, samtidigt som det blir möjlighet till naturbete för djuren.

– Det blir ett historiskt betessläpp nästa år, berättar han.

Och om jobbet säger han som sina bondevänner på Andersnäset:

– Friheten är värd hur mycket som helst. Jag lever min dröm!

Marie Sjölin, LRF Jämtland, gör löpande en utvärdering av projektet och berättar att det finns planer på utveckling i Tåsjödalen.

– Vi tittar nu på om vi kan få till en andelsmjölkgård med markaktier, det vill säga att man kan gå in med en andel i bolaget genom

marken man äger. Det viktigaste i fortsättningen är att göra en ny fastighetsinventering. Vilka vill sälja? Vilka kan arrendera ut mark? Det kan vara fråga om marknadsföring för att hitta köpare. Det är skarpt läge för ”Gård söker bonde”! säger Marie.

Tåsjödalen växer - kärleken till bygden ger stark sammanhållning

”Friheten är värd hur mycket som helst. Jag lever min dröm”

— Jag lever min dröm, säger Tobias Asplund.

Femte generationen på Andersnäset, Tommy Strömberg, med sina lamm.

Tommy med den mycket uppskattade, sponsrade djurtransportvagnen.

Rossön

Fina knölar i Rossön från länets

tredje största potatisodlare

Verksamheten utökas med lager som rymmer 520 ton potatis

Rossön (SGT) Anders Jonsson, potatisodlare i Rossön, står vid en 200 kg tung binge potatis som ska transporteras till en butik i närområdet. Som tredje största odlare av potatis i Jämtlands län svarar han för en lång tradition i branschen. Hans farfar startade i slutet av 50-talet med det första lagerhuset och före honom odlades också potatis på Norrnäs lantgård. Men då var det potatiskällare som gällde för husbehovet. Anders är tredje generationens potatisodlare. Hans företrädare var pappa Eskil Jonsson.

Odlingen innehåller både utsädespotatis och matpotatis. De sorter som finns i butikerna runtom är Wega, Magda, King Edward och Birte, men i sortimentet hos Anders finns ännu inte mandelpotatis.

– Jag får inte tag på tillräckligt bra utsäde, men kanske nästa år.

I butiken anges bara om potatisen är ”mjölig” eller ”fast”. Varför det?

– Det skulle bli alltför krångligt

för konsumenten om det stod vad sorterna heter. Det finns 2­300 sorters potatis som odlas yrkesmässigt. Det skulle vara ett system som i Finland, där man har en sorts färgmärkning som berättar om det är snabbkokad potatis eller mjuk och så vidare.

– I Norrland finns det bara fyra utsädesodlare kvar nu, mot uppemot ett 30-tal bara för femton år sedan. Det är en komplicerad bransch, men så länge jag kan skicka potatisen runt hela Sverige funkar det.

Potatisspecialisten Anders är utbildad på Torsta.

– Den största kunskapen har jag ändå fått från pappa, säger han, och så beskriver han den sjukdomskänsliga men bästa sorten, King Edward.

– Den funkar bra här norrut. Det är långt mellan odlingarna. Det är nordvästlig vind vilket är bra. Bakterierna färdas med vinden.

Sättpotatisen kommer delvis från Nordirland, där den drivs fram i laboratorier och sedan kommer det miniknölar till mig. Det är de dyraste och kostar fem kronor

styck. Jag köper 25.000 knölar per år, och varje knöl ger femton nya potatisar! Alla potatisar har börjat så. Sorterna ska vara helt rena!

Det visar sig att världspolitiken har klivit rakt in i potatislagret. När Ryssland stängde gränserna för odlarna i Tyskland och Holland började de länderna exportera åt annat håll, norrut, vilket försämrade lönsamheten för odlarna här.

– Nu börjar det löna sig igen, men många odlare har slutat. Jag säljer utsäde till Skåne och upp till Västerbotten.

Vad vill konsumenterna ha för potatis?

– Det ska vara runda, gula fasta sorter och fokus ligger på fina skal. En del har skaffat polermaskin, men det är inget jag satsar på. Hållbarheten minskar.

Vad är bäst med jobbet?

– Att jag får bestämma mina egna arbetstider, även om jag jobbar jämt. Jag får jobba hemmavid, men det varierar förstås. I skördetid blir det sju dagar i veckan och tolvtimmarsdag. Jag odlar konventionellt, vilket innebär besprutning mot bladmögel tre gånger per

säsong vilket ska jämföras med besprutningen som sker söder om Dalälven. Där blir det en gång i veckan. Vi kan odla i två år på samma jord, sedan ligger marken i träda i fyra år. Så är reglerna för sättpotatis. Varje säsong är det inspektion av Jordbruksverket både av jorden och potatisen, vilket är en dyrbar historia. 50 hektar mark brukas och av dem sätts det potatis på fjorton hektar. Nu blir det dessutom

nyodling i Vängel. 474 ton potatis har skördats i år och målet är att komma upp i ännu större mängd. – Jag har just byggt ett lagerhus som kan rymma 520 ton. Men vad är en gård utan djur? Farfar hade kor och nu funderar jag på att skaffa köttdjur. Jag saknar djuren!

Ägaren Anders Jonsson är tredje generationens potatisodlare i Rossön.

Anders Jonsson vid en 200 kg tung binge potatis som ska till en butik.

SOMMARDÄCK FRÅN 995:-/ST, MONTERADE OCH KLARA.*

* Prisexempel avser: 195/65R15 V när du betalar med Volvokort, monterat och klart.

Passa på att boka service nu!

✔ Allbilsverkstad

✔ Rekonditionerig av personbilar

✔ Plåtverkstad

✔ Service- och reparationsverkstad

Nu etablerar MUEK kursverksamhet i Hotingområdet. Vi kommer bl a att genomföra YKB service, där man genomgår en delkurs per år och vi börjar nu med delkurs 1.

Kommande kurser:

YKB delkurs 1, sparsam körning Tors 6 april Tåsjöberget

YKB delkurs 1, sparsam körning Tors 20 april Tåsjöberget

Arbete på väg, nivå 1 och 2 ”SIK”* Tors 27 april Tåsjöberget

*SIK-kursen är även förberedande för att skriva SIK-certifiering på Trafikverket, vilket nu är ett krav för nya objekt.

Du hittar fler kurstillfällen på www.muek.com.

För mer info och anmälan kontakta oss på info@muek.com eller ring

070-535 35 86, 070-535 11 77.

DRÄGER ALCOTEST

Dräger 3820. Användarvänlig,

menyer på svenska. Godkänd mot professionell

✔ Fyrhjulsmätning

✔ Ackrediterad att ”släcka” 2:or

GARAGEDOMKRAFT 2 TON

498:-

BETALA PÅ 4 MÅNADER. INGEN RÄNTA. INGA AVGIFTER. ALLTID LÅGT PRIS PÅ DRIVMEDEL MED VOLVOKORT!

✔ Vi tar hem bildelar och tillbehör till alla bilmärken Samtliga erbjudanden kan ej kombineras med andra avtal och rabatter

Backe

Glada deltagare i årets upplaga av Stenhammarsloppet i Backe

Backe IF lovordades för arrangemanget och det fina vädret

BACKE (SGT) Traditionsenligt i mars anordnas två skidtävlingar samma helg i Fjällsjö/Bodum. Lördagen ägnades åt Sigvard Jonssons Minne i Rossön och avslutades på söndagen i Backe med Stenhammarsloppet. Båda tävlingarna anordnas för barn och ungdomar.

Att döma av engagemanget hos ledare och de unga deltagarna finns det gott hopp om framtida framgångar i skidspåret.

De allra minsta, upp till sex års ålder, åkte 0,5 km, uppdelade i

”dam”- och ”herr”-klass. Två små kajkade runt med gott humör och ville inte ge sig. För deltagare upp till åtta års ålder var det ingen tidtagning, enligt bestämmelser från Svenska Skidförbundet, men pris fick alla!

115 anmälda deltagare fanns på plats tillsammans med föräldrar och ledare. Hela länet var representerat liksom också åkare från grannlänen.

Hela 25 olika lopp genomfördes och var mellan 500 meter och upp till 5 km. De äldsta åkarna var mellan 17 och 18 år. Alla äldre åkare fick vara med om utlottning

av SCA:s penningpris på 1.000 kronor, vilket gick till Pontus Wikström från Hägglunds Ski Team SK.

Bästa klubb blev Ås IF som fick ta emot 1.000 kronor av ICA i Backe.

Vandringspriset erövrades av Ås IF som fick sin första inteckning. Priset var skänkt av Länsförsäkringar Jämtland.

Backe IF hade vädret med sig den här dagen och fick många lovord av de gästande åkarna.

Melika Khavari. John-Gunnar Wallin startar Zeb Löfvenius. Amirali Chanani.

117 deltagande skidåkare från många klubbar i länet.

Taktiksnack. Liam Bagge ger råd.

Leo Bagge – klar för start!

Första parkett för hejaklacken.

Tävlingsledare Anna-Märta Gunneriusson

SERVICE & RESERVDELAR

SERVICE & RESERVDELAR

Saint Paulia

Godis till alla

Bränsleförbrukning blandad körning 5,8–5,9 l/100 km, CO2 132–152 g/km.

*Erbjudandet gäller ASX 1,6 Komfort Plus, ASX 2,2D Komfort Plus och

ASX 2,2D Business Plus MY15,5 så långt lagret räcker. Bilarna på bilderna är extrautrustade. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser.

20 000 KR

Backe

Inger i Backe har export i sikte

BACKE (SGT) På golvet i Inger Sjölanders verkstad i Backe står en låda med hundskor som ska exporteras till Norge. Hundskor är en del av verksamheten som började i Nyåkersgårdens sadelmakeri, men som nu övergått till Sweatech Swedish Assistive Technology. Nu satsar Inger på en större exportmarknad.

– Jag är ensam som tillverkare av selar till ledarhundar och käppar för synskadade i Sverige och kanske den enda i Norden, säger Inger.

– Jag tog över firman av pappa som hade sadelmakeri i Graninge.

Jag gick inte så mycket i lära. När man är dotter så ska man kunna jobbet på en gång! Det är ett jätteroligt arbete, problemet är att jag måste tänka som en synskadad och det är svårt. Det handlar om känsel och enkelhet, allt måste fungera enkelt. Det ska vara en bra, stadig sele som ger känsel i hunden och den synskadade ska känna varje rörelse.

Ledarhundarnas selar är vita och säljs enbart via Synskadades Riksförbund. Jag tillverkar också bruna selar till andra assistanshundar, men där är reglerna annorlunda jämfört med synskadades ledarhundar. Verkstaden är innehållsrik med maskiner och specialverktyg. Verksamheten utvecklas hela tiden och funderingar på nya produkter pågår ständigt.

– Vilka nya hjälpmedel behövs?

Det gäller bara att få tid, idéerna krockar med det dagliga arbetet och nu ska jag satsa på export, berättar Inger.

Inger Sjölander gör det mesta själv – all tillverkning med många moment, alltifrån att stansa ut delar till hundselarna i läder, sy grepp till handtaget, montera, testa och packa. Blir det för mycket finns både make och pappa till hands för att hjälpa till. Teleskopkäpparna görs av aluminiumrör som ska kapas i olika längder, fräsas, brotschas, plastas och förpackas. Det administrativa, med till exempel bokföring, sköter Inger själv. Att vara företagare innebär många moment.

– Firman har en bra omsättning, men jag är inte nöjd än, säger Inger med ett skratt.

– Det är mycket pillrande med allting, men det är jättekul! Det finns cirka 300 ledarhundar i Sverige, men behovet är mycket, mycket större. Nu har jag fått en stor order på hundselar. Det mesta arbetet är annars att göra käppar och jag gör väl ungefär 25 käppar om dagen.

Jag har ett fast avtal med IRIS, som tillhandahåller hjälpmedel bland annat åt synskadade, säger Inger. Hundskorna som väntar på leverans till Norge är gjorda av gummi med mjukt foder, läster hänger på väggen med fotstorlekar från Papillon upp till Sankt Bernhards-

hund. Skorna används till hundfötter som skadats och det är framför allt veterinärer som är kunder.

I sadelmakeriet finns också fårskinn och sittdynor av lammskinn med gummerad undersida som görs på beställning, men traditionellt sadelmakeri förekommer också med remtyg och annat läderarbete som till exempel munkorgar för hund. Det vita lädret till ledarhundselarna kommer från Italien via Jerndahl i Kumla, eftersom ingen leverantör har så stora mängder som behövs för tillverkningen hos Inger i Backe.

– Ledighetskänsla går inte att få på gården. Det är sommaren som är viloperioden, säger Inger.

Jobbet i sadelmakeriet, tre barn i familjen och så en massa efterarbete tar sin tid, så också slalombacken på Landsomberget, som är ett skötebarn.

– Det har blivit stort och det är jätteroligt när man ser det vi gör och att backen uppskattas av åkarna.

Vi har en toppenstyrelse, säger Inger Sjölander, som är ordförande i Fjällsjö Alpina som driver slalombacken.

Drivet hos denna engagerade företagasledare med exporter till utlandet i sikte är inte att ta miste på.

Fakta om ledarhundar Ungefär 100 000 personer har så stora problem med synen att de är inskrivna på en syncentral. De ca 300 ledarhundarna ägs av Synskadades Riksförbund. Den vanligaste rasen är labrador. Ledarhund med vit sele får ej störas. Ledarhunden har vit sele på sig när den jobbar. Stör den inte när den arbetar! Hunden störs lätt av människor som klappar den eller pratar med den. Något ätbart i närheten av nosen kan bryta koncentrationen helt.

Ledarhund får åka gratis

Ledarhunden är en speciell typ av tjänstehund, eftersom den hjälper föraren i vardagslivet. Därför får hunden följa med sin förare in på posten, apoteket, försäkringskassan och andra offentliga platser. Ledarhunden får utan kostnad åka buss, tåg och inrikesflyg. När hundföraren besöker livsmedelsbutiker och restauranger får, enligt Livsmedelsverket, ledarhunden tas med in i lokalen, om respektive verksamhets föreståndare ger sitt medgivande. I livsmedelsbutiker måste dock hunden placeras utanför kassorna.

Källa: Synskadades Riksförbund. Foto: Inger Sjölander.

Fakta om sadelmakeri

Sadelmakaryrket har gamla anor. Arbetet innebär att man tillverkar och reparerar olika produkter i läder eller syntetmaterial som ersätter läder. Sadelmakare kan jobba med många olika produkter och det är vanligt att sadelmakare specialiserar sig inom något område. En sadelmakare tillverkar och reparerar olika produkter i läder, tillverkar remtyg, seldon och sadlar och kan ibland även tillverka väskor, portföljer, etuier och andra läderprodukter.

Källa: Utbildningssidan.

Inger Sjölander med hundsele som ska monteras.

Ägaren Inger Sjölander, unik tillverkare av hundselar, hundskor och käppar.

Mat- och utsädespotatis från egen odling

Norrnäs Lantgård är beläget norr om Rossön efter väg 346, följ skyltning Potatislager.

Anders Jonsson, Rossön 0624-200 71 • 073-837

Norrnäs Lantgård

Välkommen till Landsombergets

Familjehelg 7-9 april

Fredag 16-22, lördag, söndag 10-15

Big airbag i backen

Testa hopp - landa mjukt!

Fredag 17-22, lördag 10-15

STOR BUFFÉ i serveringen, fredag 16-22

Skattjakt med Landsombergsbjörnen För de mindre barnen, lördag.

Landsombergstricket Tävling, fredag-lördag

VI HAR ÖPPET I PÅSK

Onsd och skärtorsd kl 18-20.30 • Fred-månd alla dgr 10.00-15.00 Preliminärt öppet veckan efter påsk

LANDSOMBERGETS SKIDANLÄGGNING vid Jansjöns strand mellan Backe och Rossön

www.landsomberget.se • 0624-500 15

Facebook: Fjällsjö Alpina Klubb

Service och reparationer Engcon tiltrotatorer

Maskin / Entreprenad

Svetsning / Svarvning

Hydraulik / Slangar m m

Påskafton lördag 15/4 kl 11.00-13.00 10.000 kr / 2.000 kr

Vinn på förköpt startkort!

Priser vuxenklass förköp:

Vuxen 150 kr • Ungdom t o m 12 år 100 kr.

• Lynx Adventure LX 600 Ace

• Resepresentkort à 20.000:-

• 2 st resepresentkort à 10.000:-

Priser ungdomsklass förköp:

• Nintendo Switch

• Tält, North Bend Umbrella 3

Utlottning sker på startkort förköpta senast 13/4 kl 12. Startkort säljs även på tävlingsdagen från kl 10 (deltar ej i utlottningen)

Försäljningsställen förköp: Mårtenssons Allservice, Borgafjällens Lanthandel, Ormsjödalens ICA, OKQ8 Dorotea, Sport & Fritid Dorotea, Firma Åke Mattsson Norråker, TIME Hoting, Vilhelmina Värme & Sanitet,

Info: Anders 0942-430 60, 070-332 61 69, Egon 070-244 14 35 • www.raijaik.se

Fler och fler på barn- och babygympa i Fjällsjö

Backe IF ordnar gympa en gång i veckan

BACKE (SGT) Verksamheten för barn- och babygympa växer i Fjällsjö i takt med att barn föds och barn växer.

Från att ha varit några enstaka barn med föräldrar som engagerat

sig har nu Backe IF tagit taktpinnen och arrangerar gympa en gång i veckan i Sporthallen i Backe. De minsta ligger på mattan och håller i sig i en boll, och några barn har nyss lärt sig gå. Engagemanget

märks inte bara hos mammorna, utan en rad pappor finns också med på arrangemanget.

INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO

Glad Liam.

Viggo och Ludvig – Det skaaa gå!

Saga i luften.

Agnes övar danssteg med mamma. Ester och Alicia med rockringar. Saga hoppar och dansar. Alicia och Viggo i en försiktig flirt.

Ramsele

Fullt ös med gympa, spa och spinning på gymmet i Ramsele

- men nu har AnnaKarin beslutat sig för att sälja RafnaGym

RAMSELE (SGT) Spa med catering, gym, spinning eller kanske gubbgympa? Det mesta kan fixas på RafnaGym i Ramsele. Hit kan vårdsökande få remiss och patienterna kommer och får rabatterat pris.

Nu är RafnaGym ute till försäljning. Den drivande kraften, AnnaKarin Häggblom, har av hälsoskäl beslutat sig för att anläggningen ska säljas. Intressenter finns till detta familjeföretag som startade 2010.

– Min man köpte fastigheten som då var en industrilokal. Jag tänkte, när jag kom in: ”Vilket gym man skulle kunna göra”. Idén bara ramlade över mig, och så blev det, berättar AnnaKarin, som tidigare i sin karriär varit undersköterska och som nu jobbar på en skola som lärarassistent. Maken, som har buss-, bärgar- och taxirörelse, håller sig i bakgrunden och runt hörnet av gymmet ligger en automatisk biltvätt.

Ett år tog det att bygga RafnaGym, som utvecklats hela tiden.

– Jag har själv alltid tränat, spelat fotboll, har ägnat mig åt skidåkning och är väldigt mycket ute i naturen. Jag är också jägare, säger AnnaKarin.

– Jag har skaffat mig utbildning i idrottsmedicin också. Friskvård har blivit en livsstil! Det är så mycket som är stressrelaterat i samhället idag. Det är viktigt att hitta en passande träningsform och det ska vara roligt! Nu har höft- och ryggproblem gjort att jag måste trappa ner.

En söndagkväll, när SGT besöker RafnaGym, är det full fart i de flesta lokalerna. Det handlar om Mixed Moves, som är en blandning av puls- och styrketräning. Det är ren styrketräning i en annan lokal och i ett rum pågår spinning så det stänker om det. Där finns Åke Strömqvist och hans brorsa Lars, båda i 50+ -åldern. På kvällskvisten ramlar ett gäng unga nyanlända in. De har gymkort och går regelbundet och tränar.

– Det är jättebra och var en bra satsning när det här körde igång! Det blev ett lyft för samhället, det är bara positivt! säger Åke, som sitter på spinninghojen och som hoppar in helt ideellt och leder grupper som vill träna.

– Tre gånger i veckan är det träning, då kan det vara en bred samling människor på mellan 15 och 80+, berättar Åke, som har fri tillgång till lokalerna.

Det finns också flera som

jobbar ideellt jämsides med de fyra anställda. Varje år firas jubileum och i december firas sexårsjubileum i samband med marknaden Kajsa Kavat. I maj väntar friskvårdsveckan och då blir hela Ramsele involverat och kan prova på aktiviteter i gymmet.

– Jag vill att det hela ska drivas vidare och att rätt personer tar över. Vi har byggt med hjärta och vill att samma anda ska fortsätta och att den som tar över kanske vill hitta på nya grejer. Det har varit ett tufft beslut som jag har bearbetat i flera månader.

– Alla ska hitta något i huset. Vi har byggt på successivt, i till exempel spa-avdelningen har vi också en handikapplyft. Vi jobbar med kvalitet och det roligaste är när någon fått ett recept på träning och jag kan se hur det lyser om den personen när han eller hon kommit igång! De mår så bra! Ibland ordnar vi också barnvakt när någon ska träna. Det är nästan alltid folk i gymmet.

RafnaGym ingår i ett stort nätverk mot antidoping och kan ge råd om var hjälpsökande kan vända sig. Mottot är att vi ska ta hand om vår kropp - ”Du ska bo i den resten av ditt liv”!

Åke Strömqvist hoppar in och leder grupper som vill träna spinning.

Fullt ös med ledaren Susanne Henriksson.

Renålandets byförening håller bygden levande med ideella krafter

RENÅLANDET (SGT) En stor grupp ideellt arbetande i samhället är veteraner och två av dem hittar vi i Renålandets Byförening. Orvar och Ingrid Jönsson drog igång föreningen som legat i träda i många år. Där föddes ett projekt som byföreningen driver.

Planeringen med att ställa i ordning ett utflyktsmål vid Renåsjön är i full gång. Nya generationer ska få veta platsens betydelse.

– Jag funderade varför så många i trakten har namnet Zackarias, säger Orvar, som har det som andranamn.

– Det finns nog någon finne i släkten, för på både mors och fars sida finns namnet. Var och varannan heter Zackarias.

I byföreningen ingår också Mats Göransson, som till vardags har sitt arbete på Landsarkivet. Han bekräftade att det funnits en bosättning vid Renåsjön där svedjefinnar bosatte sig på 1670-talet.

Finnarna fanns på Rivallen, som nu ska göras tillgängligt i ett projekt som drivs genom Leader3sam.

– Delar av vallen finns kvar, husgrunder också. Nu vill vi skapa ett utflyktsmål för att lära de yngre.

Historien är en stor sak att berätta

Lokala nyheter och reportage från länets alla hörn varje vecka direkt i din brevlåda!

Här hittar du också evenemangstips, familjesidor, TV-bilaga, korsord och travtips. Du får ”braal jamska” med Bo Oscarsson, debattera viktiga frågor och läsa en tuff ledare.

Beställ för endast 650 kr/år!

Ring 072-550 66 01 eller mejla prenumerera@jamtlandstidning.se

om genom den migration som ägde rum från Finland till Sverige, från Sverige till Nordamerika. Det finns likheter med dagens situation. Då var det ekonomiska skäl till att flytta, idag är det krig och förföljelse, säger Orvar.

– Vi ska visa att det hänt i alla tider.

– Det är ett generationsskifte, säger Ingrid Jönsson, projektledare.

– Det är de äldre som har en relation till äldre tider. Vi vill berätta för unga familjer om historien. Det handlar också om gemenskap i föreningen. Alla är inbjudna att hjälpa till. Jag är inte ett dugg orolig för att vi inte ska få hit folk!

– Vi ska också se till att flyktingar får en möjlighet att komma hit. Rivallen kan bli en modell för kulturutbyten. Historia, nutid och framtid hänger ihop. Vi samlas runt ett socialt projekt, berättar paret Jönsson.

Efter svedjefinnarna blev det ett annat nybygge på platsen, som redan lockat besökare till Renålandet, nämligen ättlingar till bosättarna, som nu bor i Kanada.

När snön är borta börjar arbetet med att röja, bygga broar, ställa i ordning miljöstationer och inte minst att skapa informationstavlor. Marken ägs av SCA som föreningen skrivit ett nyttjandeavtal

med. Så fort snön är borta kan röjningen sätta igång. Engagemanget är inte att ta miste på.

– Nu håller vi i föreningen på att fixa bystugan. Köket byggs om. Allt för egna pengar och med eget arbete, säger Orvar.

– Får man inte bidrag gör man som man vill. Folk tycker det är trevligt att träffas. Man ser att man behöver varann! INGER KRAFT ETZLER

Pimpeltävling

Nu ska Renån bli känt som utflyktsmål.

Ingrid och Orvar Jönsson, Renålandets Byförening.

Populär bowlinghall i Junsele till salu efter sex års verksamhet

JUNSELE (SGT) Ett livsverk är till salu. Bowlinghallen i Junsele är ute till försäljning sedan ett knappt år tillbaka. Byggtiden var lång innan hallen kunde öppnas 2011, men nu när pensionsåldern närmar sig har ägarna bestämt sig för att de jobbat färdigt.

– Vi var två från början, berättar Lars-Gunnar Ljungqvist, som äger bowlinghallen tillsammans med sin sambo, Barbro Näsström Pallin.

– Jag blev ensam kvar med

själva bygget och sedan stod det stilla i ett år. Jag har byggt det mesta själv och fått hjälp av kompisar. Det tog väl sju år innan vi var i gång. Om bowling visste jag inte ett smack, men jag lärde mig när vi rev en anläggning i Hallsberg. Men nu, först arbetet i kommunen och sedan till hallen. 14 timmars arbetsdag, det är för mycket.

I hallen är det ständig rörelse. Det är seriespel och 65+spel, flera korplag finns och ibland är det stickkafé. Tisdagar serveras mat

Nystart för gamla

då pensionärerna intar några av de sex banorna.

Två anställda finns i företaget, delägaren Barbro och ytterligare en person. På dagtid ska banorna ställas i ordning och maskinerna kollas, vilket sköts av Ole Aarlien och så finns Barbro som sköter administration och i huvudsak finns bakom serveringsdisken.

– Ingen av oss är kock, så vi har fått lära oss livsmedelshantering och annat och så är det jag som har alkoholtillståndet, säger Barbro.

– Jag har lärt mig göra drinkar

Brödboden

- holländare satsar i Junsele

Längtan till skog och fiske förde Henk norrut

JUNSELE (SGT) Brödboden, som upphörde för något år sedan, får nytt liv. I januari flyttade en familj med två barn till Junsele. Familjen kommer att dra igång bageriet den sista mars.

Henk van Bentum flyttade från Grythyttan där han drev ett bageri i sex år. Han har dessutom lång vana av att baka bröd från sitt gamla hemland Holland, där båda hans föräldrar har ett bageri.

– Jag har bakat sedan jag var fem år, säger Henk.

– I Grythyttan bodde jag i sex år

och jag drogs norrut för det är så fint här. Naturen! I Holland är det för mycket folk. Jag gillar naturen, att fiska, att gå i skogen och man kan göra det utan att träffa en enda person. I Holland finns ingen skog, bara hus och vägar.

På nya Brödboden kommer det säljas bakverk och bröd, smörgåsar och sallader. Just när SGT besöker Henk handlar det om att spika, skruva, reparera och ställa i ordning. Frun Malin finns i bakgrunden och sköter om barnen som är tre år respektive sju månader.

Paret Henk och Malin kommer

båda att arbeta i Brödboden, som får behålla sitt gamla namn. – Det finns ett mål. Sista mars ska det vara klart! Nu gäller det att arbeta, arbeta och arbeta! säger Henk.

Fotnot: En beräkning säger att det går tretton Holland på Sveriges yta. Överfört till befolkningsmängd skulle det betyda att Sverige skulle ha 220 miljoner invånare.

INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO

av olika slag och kniper det har jag en fusklapp.

Men Lars-Gunnar har fått lära sig det mesta, alltifrån matlagning till att olja banorna och att ”baka” bowlingklot. Kloten blir, av mycket spel, mättade på oljor och oljan som fastnat måste svettas ut, sedan in i en ugn, torkas och ibland slipas och poleras.

– Många spelare har egna skor och klot, men det ingår annars i banhyran, berättar han.

Beläggningen växlar med årstiderna. Vår, höst och vinter är det

flest besökare. Omsättningen ligger på cirka 2,5 miljoner kronor. Men nu är alltså deras livsverk till salu.

– Det känns skönt, säger LarsGunnar, som hoppas att bowlinghallen snart får nya ägare.

– Det är både tufft och skönt, säger Barbro.Vi får väl hoppa in och jobba extra ibland!

INGER KRAFT ETZLER TEXT och FOTO

Bowlinghallens ägare Lars-Gunnar Ljungqvist och Barbro Näsström Pallin. Seriespel på bana ett.

Agneta Mattsson koncentrerar sig inför nästa omgång med klotet.

Henk van Bentum, ny ägare, snickare och bagare.

Surströmmingsskorpor sätter

Junsele på kartan

Fantasin flödar i Emmas Skafferi

JUNSELE (SGT) Skorpor från Junsele – en sensation som genom Emmas Skafferi växer sig allt större.

Emma Tarberg är motorn och ägaren i företaget där de anställdas engagemang avspeglar sig i alla sorters smaker. Nu bakas det också maränger. För att ta vara på hela ägget och inte köpa vitor på dunk så kavlade de upp ärmarna och knäcker själva alla ägg.

– För att ta rätt på alla gulor var vi ju tvungna att hitta på något, säger Emma.

– Vi gör glass! Det har just varit glasspremiär.

Emmas Skafferi firade tidigare i år 10-årsjubileum. Nu ska företaget förnyas och det är på gång att starta en webbshop, som ska fungera vid sidan om bagerilokalerna i den gamla posten i Junsele.

– Handeln har blivit mycket tuffare. Det är svårt att täcka hela Sverige. Jag är lite gammeldags och vill egentligen inte, men tiderna förändras. Jag vill att kunderna ska kunna smaka och känna! Det är så kul med den nära kontakten med kunderna. För att inte bli omsprungen måste jag ut på nätet, säger den glada bagerskan.

– Jag arbetar inte så mycket i

själva produktionen. Med cirka

150 återförsäljare i hela Sverige så är det viktigt att ta hand om dem. När det är mycket, då bakar jag. Det är en ojämn säsong. Det är mest på hösten och inför julen. Halva omsättningen finns under tre och en halv månad.

Emmas Skafferi verkar ha mycket högt i tak.

– En dag när jag kom till jobbet hittade jag en lapp i kassalådan. Där stod ”Vi har gått hem. Det är så fint väder!” När det är MoDomatch – då stänger vi! Och när det var skid-VM, med damerna, gick vi hem till mig och fikade och tittade på TV. Så kan man ha det när man jobbar på mycket och har verksamhet på landsbygden! Vi har det så bra. Vi gör det som ska göras, alla tar ansvar. Allt tar tid. Vi har inga maskiner. Vi klistrar till och med på etiketter för hand.

Hur förpackningarna ser ut är mycket viktigt, liksom förstås innehållet.

Det ska vara design och kvalitet hela vägen!

Fantasin verkar inte har några gränser för kreativa Emma Tarberg. Här bakas surströmmingsskopor, skorpor med lingon, kardemumma, apelsin, choklad,

mint, chili, polka, lakrits, rom och kola… Sött och salt, allt verkar möjligt för Emma, som är den som funderar ut.

Hon värnar om hembygden och säger att alla fördelar finns just där hon bor och verkar, med man och två barn. Hon är helt självlärd och har gått på sitt brinnande intresse för att medverka till att göra Junsele känt för sina skorpor, både hos skorpglada kunder men också med priser som Emma mottagit, som Årets företagare i Västernorrland och i Sollefteå kommun samt priset 2014 som Årets Mathantverkare.

– Här finns många ambassadörer, säger Emma.

– Att starta på ett litet ställe är bra, det händer något! Man får inte vara rädd för att jobba. Det är hårt jobb och kräver en stark vilja. Det är bara att trampa! Omsättningen är ungefär två miljoner. Det blir inga pengar över, för det är jag i fel bransch, men vi har ju lön allihop. Vi klarar oss! avslutar Anna.

INGER KRAFT ETZLER

Katarina Gideonsson förbereder baket av surströmmingsskorpor. Foto: Emmas Skafferi.

Kreativa chefen för Emmas Skafferi, Emma Tarberg, packar polkaskorpor. Foto: Emmas Skafferi

Dagens bak granskas av Anna Wiklund.

Tina Hällkvist i etiketteringstagen. Katarina Gideonsson packar chokladskorpor.

Till sist

Här jobbar alla med hjärtat!

De lär ut livsviktig kunskap som man hoppas slippa använda

STRÖMSUND/BACKE (SGT)

Hjärtstartare blir alltmer vanligt i samhället, men inte alla vet hur man hanterar den eller vad som kan göras om det inte finns någon tillgänglig när något händer.

”Föreningen HjärtLung i Strömsund” som är en ideell förening sköter om att det blir utbildningar i hjärtlungräddning.

Gun Påhlsson, tidigare sjuksköterska, ledde deltagarna som hade samlats några kvällar i Backe.

– Vi ställer upp när någon ringer och beställer. Vi arbetar helt frivilligt, säger Gun.

– Det är en kunskap som alla behöver, men vi hoppas att ingen behöver tillämpa den! Många är rädda att göra fel, men det är bättre att göra något än ingenting alls. Särskilt här där det är långa avstånd.

Åke Åslund är en av medlemmarna som engagerat sig. Han själv har haft tre hjärtinfarkter, och den sista inträffade för fyrafem år sedan.

– Jag bor i Renålandet och där

finns inte mobiltäckning. Ambulansen kom efter en halvtimme. Det gick att ringa på den vanliga telefonen, men när resultatet från EKG skulle skickas från ambulansen till Östersund så fungerade det inte härifrån. Nu är jag kärnfrisk! Alla borde kunna ge hjärtstart!

– I föreningen har vi varit hundratalet medlemmar, men nu är det bara omkring 70 kvar. Människor försvinner. Det saknas yngre personer. Vi försöker nu påverka att det blir fler som kan ställa upp, säger Åke Åslund.

– Våra medlemmar kan ibland ha egen erfarenhet av någon närstående som behövt hjälp, någon som har kol eller kärlkramp, eller någon som bara vill hjälpa till.

Föreningen har också en hjärtstartare som kan hyras ut, tille exempel vid större evenemang.

Borrning, energi och vattenbrunnar

299,95:-

INGER KRAFT ETZLER

Gun Påhlsson instruerar tillsammans med Åke Åslund.