Västerås stad 2021

Page 1

Västerås E n tid ning om att bygga en hållbar s t ad

Vad är det som händer, och var? Kolla in kartan. Sid 6

Dags att förverkliga nästa stora projekt –

en resa långt in i framtiden Sid 12

Från verkstäder till ny stadsdel

En stad i staden

Förnyelse

Gammalt industriområde byter skepnad med bostäder och parker.

Ny stadsdel med hållbarhet in i minsta detalj.

Nya Bäckby tar form med stadskänsla och attraktiva bostäder.

Sid 4

Sid 8

Sid 22


Välkommen

Foto: Michael Nyman

Foto: Joakim Kuylenstierna

I Västerås finns något för alla. En lagom stor stad som blomstrar och utvecklas, där många vill bo, arbeta och leva sitt liv. Här finns även närheten till landsbygden med fina livsmiljöer och naturen inpå knuten.

I Västerås finns framtidstro

V

i står fortfarande mitt i en tid med prövningar. Månaderna med en världsomfattande pandemi har utmanat oss alla på olika sätt. Jag känner med dem som drabbats hårdast och med dem som på olika sätt går igenom svåra tider. Ännu är vi inte helt igenom denna prövning. Tack till alla som bidrar och som håller i och håller ut! I skrivande stund känns situationen hoppfull. Jag blickar med försiktighet framåt och ser möjligheter till ett förbättrat läge redan i år. Mycket talar för det. Mycket talar också för att Västerås som stad kommer att växa, blomstra och utvecklas i framtiden. Fler vill bo här, fler ser sin framtid här och ledande företag vill etablera sig här. Northvolt valde Västerås för sin forskning och digitala jätten Amazon Web Services kom hit för några år sedan. Nästa år blir Västerås universitetsstad! Det är positivt för hela regionen och det innebär bland annat bättre förutsättningar för forskning, samarbeten och investeringar. År 2050 kan vi vara 230 000 invånare. Vi står

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTÖR: Anders Post OMSLAGSBILD: BIG/Play-Time ART DIRECTOR: Joakim Forsberg TRYCK: Bold Printing Mitt, Sundsvall

2

inför ett omfattande samhällsbyggande och vi måste planera staden utifrån flera olika perspektiv. Jag tror på en framtid där vi fortsätter att skapa goda livsmiljöer och fantastiska nya boendemiljöer, och bra förutsättningar för företag och olika verksamheter. Västerås fortsätter att öppna upp mot Mälaren och lever upp till namnet Mälarstaden på riktigt. I Västerås finns en innovation, en vilja och en kraft – en framåtrörelse som känns och märks långt utanför kommunens gränser. I den här tidningen kan du läsa om flera projekt som kommer att göra Västerås ännu bättre att bo, verka och leva i. Projekt Mälarporten, Sätra, Finnslätten – för att nämna några. Det krävs ett bra samarbete på flera olika nivåer och mellan olika aktörer för att driva det här samhällsbyggandet framåt. Och det är så vi bygger staden – tillsammans!

skett i hög takt under en ganska lång tid och vi kommer att behöva bygga fler bostäder. Hela kommunen ska utvecklas på ett hållbart sätt och det finns strategier för detta. I Västerås ska det finnas goda livsmiljöer med olika funktioner på plats i stadens olika delar, så som skola, service, inspirerande mötesplatser, grönska och möjligheter att utöva idrott och kultur. I Västerås ska man trivas och vilja stanna! För mig är byggandet ett tecken på utveckling och framtidstro. Ett hållbart och långsiktigt samhällsbyggande tar tid. Jag hoppas att du som jag känner stolthet när du bläddrar igenom den här tidningen och ser framtidens Västerås växa fram. Staffan Jansson Kommunstyrelsens ordförande, Västerås stad

Det finns självklart utma-

ningar när en stad växer. Bostadsbyggandet har

FÖR TIDNINGAR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50 jorgen.lundh@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Ansvarig på stadsbyggnadsförvaltningen Västerås stad: Carl Arnö, stadsbyggnadsdirektör Tel. 021-39 10 59, carl.arno@vasteras.se www.vasteras.se


Framtida city med nya perspektiv! Vi förädlar befintligt bestånd i kombination med nyproduktion.


Från verkstäder till ny stadsdel

Från verkstäder till levande och hållbar blandstad Få städer har en så rik industri­ historia som Västerås. I stadsdelen Kopparlunden har företag som ASEA och Svenska Metallverken haft stora industrilokaler. Allt­ eftersom staden växt har Koppar­ lunden blivit en centralt belägen del av Västerås. Nu står området inför en stor omvandling. Bland annat kan upp till 2 000 bostäder komma att byggas.

K

opparlunden var ett nav under industrialiseringen av Västerås. Här arbetade många av de som gjorde Västerås till en industristad. På 1990-talet började området öppnas upp för andra företag än de forna industrierna. I dag finns här ungefär 200 företag, gymnasieskolor, gym, läkarmottagning, restauranger och bageri. Även Culturen med kultur- och föreningsverksamhet finns i området. Stora delar av Kopparlunden består dock av hårdgjorda ytor. En del används som markparkeringar och andra har ingen specifik användning. Det gör att delar av området i dag kan upplevas som öde. Nu planeras för att stadsdelen ska få mer liv med bland annat nya bostäder, kontor, parker, torg och restauranger. Men det gäller att gå varsamt fram och ta tillvara det unika industrimiljöarvet. Kopparlundens yta är ungefär 26 hektar och ramas in av E18 i norr, järnvägen i öster, Kopparbergsvägen/Östra Ring­ vägen i väster och Pilgatan i söder. Kopparlundens fastigheter ägs av ett antal fastighetsbolag som gemensamt gör investeringar i området. Västerås stad ansvarar för det som ska byggas på allmän platsmark, där Katarina Berg är projektledare. – Till allmän platsmark räknas gator, torg och parker. Ett planprogram för hela området var klart 2016, vilket gav en vägledning för hur fastighetsägare och Västerås stad skulle satsa på området, berättar Katarina Berg. Är tanken att Kopparlunden i första hand ska bli ett nytt bostadsområde?

– Det ska bli en levande och blandad stadsdel med bostäder, restauranger, verksamheter, service och kultur­historia i samklang. Vi vill skapa en ny stadsdel och nya mötesplatser för alla västeråsare, även de som inte kommer att bo i området. I dag är det många som arbetar i området, men på kvällen är stora delar av området öde. Vi vill skapa en stadsdel som är trygg och trivsam dygnet runt och där 4

människor lever, bor och arbetar. På så vis kan fler ta del av den unika miljö som Kopparlunden har. Hur långt har ni kommit med projektet?

– Vi jobbar med fyra detaljplaner, först ut är detaljplan Norr, Mitt och Syd. Öst kommer att utvecklas i ett senare skede. Planerna går fram för antagande efter sommaren. En möjlig byggstart skulle då kunna bli i början av 2022.

När det gäller kulturmiljön, kommer ni att riva något för att få plats med nya byggnader?

– Själva kärnan av Kopparlunden ska i princip bevaras som den ser ut i dag. Byggnader med kulturhistoriskt värde kommer att bevaras i hela området, men en del andra byggnader kommer att rivas. Det har tagits fram utredningar om kulturmiljön och gestaltningsprogram för Kopparlunden. De beskriver bland annat vilka byggnader som är kulturhistoriskt viktiga och hur den kulturhistoriska miljön ska samspela med de nya miljöerna. Hur ska nya byggnader i Kopparlunden se ut?

– Ny bebyggelse ska utformas med hög kvalitet, omsorg och varsamhet i gestaltning och materialval, på ett sådant sätt som är jämförbart med Kopparlundens kulturhistoriskt värdefulla industribebyggelse. Det kan till exempel handla om att fasader utformas med tegel, säger Katarina Berg.

”Det ska bli en levande och blandad stadsdel” Det kommer att bli två gång- och cykelbroar, den ena över E18 som kopplar området norrut mot Ringvallen och Emausskolan, och en bro söderut över Pilgatan som kopplar området mot Mälar­ porten. Det planeras även för en gångoch cykeltunnel under järnvägen för ett gång- och cykelstråk österut mot Ängsgärdet. Hur planeras den yttre miljön?

– Det blir en del mindre torg, men framför allt två större parker, den ena framför Culturen, där det är parkering i dag. Parkeringar i omKatarina Berg är projektledare.

rådet kommer vi framförallt ha under mark och i parkeringshus. Det gör att mark frigörs för nya byggnader och allmänna ytor. Många barnfamiljer kommer förmodligen att flytta in, och då kan jag avslöja att det blir tre förskolor i området. På vilket sätt är Kopparlunden en hållbar stadsdel?

Eftersom Kopparlunden är ett gammalt industriområde finns det förore-

ningar i marken som kan vara skadliga för människors hälsa och miljön. När vi utvecklar Kopparlunden ska vi sanera området från föroreningar och på så sätt gör vi en stor insats för ett mer hållbart område. Det blir en hållbar stadsdel på fler sätt. Vi tar tillvara det som redan är bebyggt, flera byggnader står i dag tomma och riskerar att förfalla om de blir stående orörda. Fastighetsägarna jobbar tillsammans med hållbara mobilitetslösningar


Vi installerar framtiden i Västerås El, Ventilation, VS och Säkerhet

021-15 48 00 Bravida.se

för att minska trafiken i området. Planerade gång- och cykelvägar och närheten till kollektivtrafiken kommer också göra det enkelt att ta sig hit på ett hållbart sätt. Text: Anders Post Visionsbilder: Archus

Övre bilden: Så kan Kulturparken utanför Culturen komma att se ut. Nedre till vänster: Kulturstråket. Övre till höger: Gatuvy österut längs Varmvalsvägen. Nedre bilden: Entrétorget och västra gaveln på Emausverkstaden.

Förverkliga dina idéer med oss Totalbyggen i Västerås AB är i huvudsak med i tidiga skeden och utvecklar projekt, men vi arbetar även med upphandlingar i konkurrens.

5


Var och när

Här utvecklas Västerås

13

exempel 6

Västerås växer – om 30 år kan vi vara 230 000 invånare. Tillväxten sker på många platser i centralorten men även på landsbygden och i övriga tätorter. Här visas enbart några exempel på områden som utvecklas på olika sätt för att Västerås ska kunna växa hållbart. Utöver bostäder och arbetsplatser behövs planering för och investe­ ringar i bland annat skolor, parker, idrottsplatser, rekreationsområden, kulturbyggnader och förstås en massa infrastruktur. 1. Mälarporten

Här skapas en ny stadsdel, mitt i Västerås. Det är det största och mest komplexa stadsbyggnadsprojektet hittills i Västerås stadsutveckling. Mälarporten ska tillsammans med det nya resecentrumet länka ihop framtidens Västerås. Här planeras 6 000–7 000 nya bostäder. Läs mer på sidan 12.

8

4. Kopparlunden

Kopparlunden ska utvecklas till en ny central, hållbar och levande stadsdel med bostäder, butiker, kontor, förskolor, parker och torg. Industrimiljön är ett riksintresse och när området utvecklas ska kulturarvet bevaras och lyftas. Totalt planeras upp till ett par tusen bostäder i ett framtida Kopparlunden. Läs mer på sidan 4.

7

5. Finnslätten Foto: Michael Perlmutter

I dag är Finnslätten en plats för flera ledande företag och här finns kontor för tusentals människor – men området behöver utvecklas för att kunna möta framtidens behov. Läs mer på sidan 18. 6. Sätra

2. Öster Mälarstrand

Öster Mälarstrand har gått från att vara ett slutet industriområde till att bli en livfull modern stadsdel med närhet till Mälaren, staden och naturen. Området har växt i etapper under de senaste årtiondena och kommer att fortsätta att växa med bostäder och olika verksamheter. Hela Mälarstranden präglas av bryggorna och de sjönära grönytorna som ger stadsdelen dess karaktär. I området finns Poesiparken, Lasse Färnlöfs plats, Not­ uddsparken, Kokpunkten, Kokplattan med mera. I planeringen läggs fokus på att stärka den sociala hållbarheten i området, bland annat genom att skapa förutsättningar för att rummen mellan husen ska bli levande mötesplatser för boende och besökare. Totalt kommer stadsdelen att ha cirka 4 000 bostäder plus 1 700 med Mimers projekt Förseglet. 3. Gäddeholm

Gäddeholm är ett växande bostadsområde och utvecklingen har skett och kommer att ske i flera etapper. Visionen är att skapa en trivsam och varierad miljö med småstadskänsla där det är enkelt och tryggt att ta sig fram till fots eller med cykel. Allt eftersom kommer också service såsom skolor, idrottshall, idrottsplats, kommunikationer och butiker att byggas ut. Det finns planer att på sikt bygga 5 000 nya bostäder i Gäddeholm. 6

Sätra ska bli en ny, hållbar stadsdel med bostäder, service och verksamheter. Totalt planeras cirka 2 000 bostäder. Området kommer att utvecklas i etapper de närmaste åren. Läs mer på sidan 8. 7. Bäckby

I stadsdelen pågår utveckling för fullt med bland annat nya bostäder, parker, torg och andra mötesplatser. Etapp 1 kommer att vara klar inom de närmsta åren, men det finns planer på fler utbyggnadsetapper. Läs mer på sidan 22. 8. Södra Källtorp

Södra Källtorp är på gång att utvecklas till en ny stadsdel med bland annat bostäder, äldreboende och trygghetsboende. I området planeras också en ny lekplats, park- och promenadstråk och en ny konstgräsplan på idrottsplatsen. Visionen är att det ska vara lätt att ta sig till och från Södra Källtorp genom att gå, cykla eller åka kollektivt. Totalt planeras cirka 700 bostäder i området. 9. Västerås innerstad

Innerstaden har stor betydelse för alla västeråsare. Staden, fastighetsägarna och innerstadens näringsliv samverkar för att gemensamt på bästa sätt möta de utmaningar som finns för innerstadens utveckling. Läs mer på sidan 26. 10. Lögarängen

Västerås stad kommer att satsa på att utveckla det citynära rekreationsområdet

Lögarängen. I området finns bland annat en central badplats med bryggor, hopptorn, utegym, lekpark och beachvolleybollplaner samt Lögarängsbadet. Arbete pågår med att ta fram förslag på hur området ska utvecklas i framtiden.

12

11. Svartåstråket

En vandringsväg för fiskar, en fauna­ passage, ska byggas vid Falkenbergska kvarnen och vara klar 2022. Svartåstråket ska ses över. Åtgärder planeras för att göra Svartåstråket från Apotekarbron till Vallbybron vid E18 mer attraktivt, tillgängligt och tryggt. 12. Johannisbergs våtmark

Våtmarken på tio hektar renar dagvatten från västra Västerås och gynnar bland annat insekter, fåglar och fladdermöss. Innehåller även ett grönområde för rekreation. Invigning sensommaren 2021. 13. Badelundaåsen och Bjurhovdaskogen

En satsning görs för att utveckla natur- och kulturmiljöområdet som ligger på Bjurhovda och Badelunda. En invånardialog ligger till grund för en handlingsplan som ska tas fram för att utveckla området och göra det bättre för besökare, natur och djurliv.

Markanvisning seniorboende


Allt ryms inte här! På vasteras.se kan du läsa mer om ytterligare ett 60-tal områden som för närvarande detaljplaneras samt investeringsprojekt som finns eller kommer att finnas med i stadens planer för en hållbar utveckling av Västerås. På vasteras.se/kartor hittar du bland annat detaljplaner, bostadsbyggande och 3D-karta.

5

Via vasteras.se/västeråsutvecklas kan du följa de största stadsutvecklingsprojekten!

13

4

11 9

1 10

2

3

Hela kommunen växer och utvecklas

Planområde, detaljplan 1846

Västerås utvecklas och det byggs nya bostäder i hela kommunen. Utöver central­ orten så finns ett fokus på att utveckla landsbygden och på att stärka serviceorterna. Ett exempel – just nu pågår mycket i Dingtuna. En detalj­ plan som vann laga kraft i fjol är utgångpunkten för hur ett område i Dingtuna kommer att växa med nya bostäder och verksamheter. Planområ­ det ligger strategiskt mellan

Dingtuna tågstation och Dingtuna kyrka och skola. Göran Johansson på Uppsala Akademiförvaltning berättar att man nu börjat bygga gator och cykelbanor i området. Flera byggherrar och bolag som till exempel Irsta Hus Västerås 3 AB, Nordr och Mimer kommer att bygga olika typer av bostäder här. Bland annat planeras radhus, flerfamiljshus och förskola. Dessutom kommer 30

villatomter att säljas under hösten, genom Länsförsäk­ ringar, och det har varit och är ett stort intresse för de nya bostäderna. Rikshem planerar att bygga lamellhus i tre eller fyra våningar vid tågstationen. – Det blir ett bra pend­ larvänligt läge nära tåghåll­ platsen. Det har länge funnits en önskan om att det ska finnas fler valmöjligheter och fler boendeformer I Dingtuna.

Nu kommer även möjligheter­ na att flytta inom Dingtuna att öka, säger Göran Johansson. Totalt kan det bli uppemot 300 nya bostäder i området. För vissa projekt planeras byggstart i höst, medan andra räknar med byggstart 2022. Västerås stad har nyligen markanvisat ett område för att bygga ett seniorboende i centrala Dingtuna.

7


En stad i staden

I Sätra är det hållbarhet som genomsyrar alla delar av samhället.

I Sätra växer en ny stadsdel fram med hållbarhet in i minsta detalj Vill du leva hållbart, tryggt och i vacker miljö nära naturen – så lägg Sätra på minnet. Den blivande stadsdelen ligger mellan Norra Erikslund och Brottberga. Här kommer cirka 2 000 bostäder i olika storlekar och boendeformer att växa fram de närmaste åren. Ledordet för Sätra är hållbarhet.

till huvudleden in mot Västerås. Ett annat exempel i mängden är smart gatubelysning, där vi tittar på belysningsstolpar som försörjs av lagrad energi genom att de laddas med solceller på dagen, och sedan kan känna av när det behövs ljus på kvällen.

P

– Sätra får ungefär 2 000 bostäder i olika storlekar, berättar Ulf Edvardsson. Det blir radhus, villor och flerfamiljshus med bostadsrätter, ägarlägenheter och hyresrätter – en modern variant av den klassiska trädgårdsstaden som även innehåller kommersiella verksamheter, caféer och restauranger.

å Västerås stads hemsida beskrivs Sätra som något extra.

Vad är det som gör den blivande stadsdelen till något extra? Frågan går till projektledaren Ulf Edvardsson.

– Den bärande idén för Sätra är att det ska vara enkelt för invånarna att leva hållbart. Det är något som avspeglar sig i all planering för Sätra. Vi har delat upp begreppet hållbarhet i ekologisk, social, och ekonomisk hållbarhet. Det innebär att allt vi gör, från gator och bostäder till utomhusmiljön, granskas utifrån dessa hållbarhetsbegrepp. Det gäller förstås även själva byggandet av bostäderna, vilka energibesparingar som kan göras och planeringen av kommunikationer. Kan du ge några exempel på hur ni tänker i planeringen?

– När det gäller kommunikationer är cykeln kanske det mest hållbara sättet att ta sig fram på, och då känns det naturligt att planera för bekväma cykelbanor, eller ”cykelmotorvägar” som sedan ansluter 8

gelmässiga samråd. Många påpekar även vikten av gröna ytor inom bostadsområdet. Ulf Edvardsson belyser med några siffror hur ytorna fördelas i området: 30 procent natur, 25 procent vägar, gång- och cykelvägar, 24 procent bostadskvarter, 11 procent samhällsservice i form av skolor, äldreboende, idrott, kultur och förskolor, samt 11 procent parkmark. I området finns ett stort krondike vilket ska förädlas till en vattenpark, som börjar på torget och får ta emot stadsdelens samlade regnvatten.

Hur många bostäder planeras och i vilken form?

En stad i staden?

– Ja det kan man säga, allt kommer att finnas i Sätra eller i dess närhet, som till exempel förskolor, samhällsservice, idrottsplats, allaktivitetshus. Inte långt från Sätra finns dessutom handelsområdet Erikslund med möjlighet till storhandel. Bostadsområdet Sätra ligger nära naturen, vilka ingrepp gör ni för att få plats med allt som planeras?

– Här finns ett stort skogsområde som vi inte kommer att röra. Det ingår i boendekvaliteten att naturen finns inpå knuten där man kan röra sig fritt, jogga och få rekreation. Vi har skapat en mysig grillplats i den del av skogen som ligger närmast Eriksborg, med utsikt över

Ulf Edvardsson är projektledare för Sätra, en stadsdel där det ska vara enkelt att leva hållbart. Bland annat planerar man bra cykelvägar som ansluter till ”huvudleden” in mot Västerås.

åkern som ska förvandlas till den nya stadsdelen. Här finns information om vad som ska hända, och vi vill gärna ha synpunkter från besökarna vad de tycker.

Hur ser det ut i nuläget, och när planeras inflyttning?

– Vi börjar med att dra ledningar och vägar efter sommaren 2021. Byggstart av bostäder planeras till hösten 2022, med första inflyttning 2023, säger Ulf Edvardsson. Text: Anders Post Visionsbild: Tovatt Architects & Planners och Mandaworks AB

Ni har haft flera samråd angående Sätra, vad tycker man?

– Innan vi började planeringen skickade vi vykort till alla kringboende som sedan kunde gå in på webben och skriva in vad de tyckte. Det var många positiva och faktiskt väldigt få negativa synpunkter som kom fram. Att det var positivt beror mycket på att vi bevarar skogen, vilket är viktigt för dem som bor i närheten. De positiva reaktionerna har sedan stått sig under detaljplaneprocessens re-

Fakta 2 000 bostäder för cirka 5 000 invånare, 3 förskolor, 1 skola (F-6, som går att bygga ut till högstadium), äldreboende, idrottshall och allaktivitetshus. En bussgata genom området är planerad. För bilar kommer det att finnas P-hus och möjlighet till parkering i anslutning till bostäderna.


Mälarenergi skapar förutsättningar för hållbar tillväxt När Finnslätten utvecklas lägger Mälarenergi grunden. Väl fungerande infrastruktur som el, fiber, vatten, värme och kyla är en förutsättning för all verksamhet. – Vi ser oss själva som en viktig del i samhällsbygget, säger Anna Bärgård, Key Account Manager på Mälarenergi. VÄSTERÅS VÄXER och flera interna-

tionellt ledande företag har sina verksamheter och kontor på Finnslätten. Varje vecka åker tusentals människor till sina jobb där, och i framtiden kommer området att växa med ännu fler verksamheter och arbetsplatser. Visionen för Finnslätten fastslår att området ska kunna möta morgondagens behov och fortsätta att locka världs­ ledande företag och medarbetare: Finnslätten blir en ny stadsdel som attraherar högteknologiska företag, utbildning och forskning i världsklass med en intressant och framtidsbetonad mix av verksamheter, bostäder och service. Framtidens Finnslätten jämförs

med innovationsklustret i Kista, Stockholm. För att ett område ska kunna erbjuda just en sådan utveckling med nya verksamhetslokaler, service, restauranger, mötesplatser, parker, skolor och boenden krävs också en väl fungerande, anpassad och förberedd infrastruktur, inte minst när det gäller energiförsörjning. Det som inte syns, men som märks desto mer om det inte fungerar. MÄLARENERGI HAR tagit över elnät, VA-nät och fjärrkylenät på Finnslätten från den tidigare ägaren Kungsleden. – Mälarenergi har det långsiktiga perspektiv och kunnande som krävs för att anläggningarna ska skötas och vidareutvecklas på bästa sätt för kunderna, säger Mats Eriksson, Regionchef på Kungsleden i Mälardalen. Tillsammans kan vi nu fokusera på att utveckla området till en inspirerande miljö för högteknologiska och energiintensiva företag som ABB, Northvolt och Alstom. – När Finnslättens expansion sätter fart måste el, fiber, vatten, värme och

Foto: Rosie Alm

Utvecklar och bygger bostäder och lokaler.

ANNONS

– När Finnslättens expansion sätter fart måste el, fiber, vatten, värme och kyla redan finnas där, säger Anna Bärgård.

kyla redan finnas där, säger Anna Bärgård. Något som alla ser som självklart. Det ska fungera väl och dessutom ha sikte på en hållbar utveckling – för en smart och effektiv framtid. – Vi optimerar nu infrastrukturen för att möjliggöra en expansion av området, bland annat med en egen ny fjärrkyleproduktion. Vår nya kylanläggning beräknas vara klar till våren 2022. Vidare planeras för laddplatser för elbilar som en del av omställningen till en hållbar framtid. Finnslätten ska utvecklas och bidra till en hållbar tillväxt i regionen och Mälarenergi hjälper till att driva hållbarhetsarbetet framåt.

Mälarenergi är ett infraserviceföretag inom energi-, vatten- och bredbands­ lösningar. Våra produkter och tjänster ligger till grund för att ett modernt samhälle ska fungera. Genom att alltid vara tillgängliga och bry oss om våra kunder skapar vi rätt förutsättningar för ett hållbart näringsliv och samhälle. Koncernen ägs av Västerås stad.

www.malarenergi.se

9


”Fiber är en förutsättn 5G är den nya generationen mobilnät där G står för just generation. 5G har högre kapacitet och ännu fler avancerade användningsområden, men det kräver också att transporten för all information är så snabb och stabil så att det fullt ut går att lita på den. Ingen vill ha ”badbollar” som snurrar på skärmen. – Ett nät av fiberoptiska kablar är en förutsättning för ett fullfjädrat internet med 5G, säger David Hjälmgården, vd för Fibra. 5G är ju trots allt en trådlös lösning och för att få tillräcklig kapacitet gäller det att så snabbt som möjligt få ner den trådlösa datatrafiken i en fiber.

E

tt mobilnät består av mängder av basstationer, som trådlöst med radiosignaler sköter kommunikationen med mobiltelefoner och annan uppkopplad utrustning. När 5G gör entré på allvar måste det byggas fler basstationer och dessa behöver anslutas till fibernätet. Fibernätverket kan i princip svälja obegränsat med information och datafilerna far fram med ljusets hastighet. Till det har användningsområdet för internet också förändrats betydligt. – Om vi i början blev imponerade av möjligheten att privatsurfa och spela ”Angry Birds” på mobilen, utvecklas internet i dag än mer till en näst intill obegränsad resurs för samhälle och näringsliv. Nya appar löser uppgifter som var omöjliga att lösa förr. EN NYTTA ÄR att fästa sensorer vid livbojar som larmar när en boj tas från sin plats. På det sättet övervakas om en livboj har använts. En annan nytta är att fästa sensorer vid till exempel soptunnorna som skickar en signal till sopåkarna när det är dags att tömma dem. – Ju mer vi talar om nyttan med 5G desto mer uppstår nya idéer om användningsområden, säger David Hjälmgården. Ta exemplet med självkörande fordon. För att säkerställa att bilen får all den information den ska ha, och sänder all den information som behövs för den säkraste framfarten i trafiken, krävs hundraprocentig stabilitet.

ÄR DU BEFIBRAD?

– Det finns de som förutspår att varannan lyktstolpe i stan kommer att behöva fiberoptik anslutet för att koppla upp en 5G-basstation för att klara av självkörande fordon, säger David Hjälmgården. I dag kan man med hjälp av mobilnätet se inom vilket område en mobiltelefon är. Ett fullt utvecklat 5G-nät ger möjlighet att positionera med centimeterprecision. – Vårt sätt att använda teknik kommer att revolutioneras med 5G och fibernätet kommer att göra det möjligt. POTENTIALEN ÄR STOR med 5Gtekniken och utvecklingsarbetet med specifikationer och standarder pågår, i Sverige, Europa och globalt. (Ännu fler exempel i listan här intill). – Det handlar inte om antingen 5G eller fiber. Fiberutbyggnaden är en förutsättning för utbyggnaden av ett fungerande 5G-nät. David Hjälmgården är väl medveten om att vi, med den nya tekniken, lämnar digitala fotspår efter oss, allt vi gör loggas in någonstans, men han påpekar samtidigt att varje människa har rätt till sin integritet och att det finns regelverk i dag som värnar om våra rättigheter, till exempel GDPR. Det är viktigt att själv fundera över vad man godkänner när det dyker upp en jobbig ruta när du ska använda en tjänst på internet.

Under pandemiåret när de flesta som kan har tvingats arbeta hemifrån har efterfrågan på ett starkt, stabilt fibernät ökat dramatiskt. I städerna är fiberförsörjningen numer en självklarhet. Efterfrågan från landsbygden har också blivit tydligare och trots flitig utbyggnad från Fibra under 2020 är det mycket kvar att göra. ATT LÄGGA UT FIBERNÄT är kostsamt,

kostnaden per fastighet kan variera stort beroende på hur svårt eller enkelt det är att gräva fram i marken för fibernätet och hur många fastigheter som vill anslutas, men nu har staten samlat en pott pengar avsatta 10

för just utbyggnad och företag som Fibra får söka bidrag ur den via regionerna. – Nu kan vi glädja alla de eldsjälar som kämpar för att få fiber till sin och sina grannars bostäder med att vi går in i en ny fas med landsbygdssatsningen, säger Stefan Karlstedt, försäljnings- och marknadschef på Fibra. Mycket tack vare att staten anslagit nya pengar för landsbygden för oss att ansöka om. FIBRA ÄGS GEMENSAMT av de kommuner man verkar i, Västerås, Hallstahammar och Strängnäs, vilket betyder att det är invånarna själva som äger nätet. När inga kortsiktiga vinstintressen styr utbyggnaden av nätet eller påverkar prissättningen, blir Fibra mer av en sam-

hällsbyggare över hela regionen. – Vi har satsat på att ha en ansvarig person som alltid finns tillgänglig vid ett fiberprojekt som kan svara på kundernas frågor och som tillsammans med särskilt utsedda erfarna grävmaskinister kan avgöra var det blir bäst för varje enskild fastighet att ansluta till nätet, säger Henrik Söderlund, avdelningschef för Leverans & Projekt inom Fibra. Rollen som samhällsbyggare innebär också att Fibras fibernät är öppet så att kunden fritt kan välja den leverantör av tjänster han eller hon vill ha. – Förhoppningsvis ska den fiber vi gräver ner ligga i minst femtio år. Då är det bättre för kunden att det finns en frihet att välja internetleverantör, säger Stefan Karlstedt.


ANNONS

Detta kan vi ha 5G till:

ning för 5G”

Trafik Styrning av vägsignaler för säkerhet och effektivitet.

Hälsa Säkrare, snabbare och automatisk kommunikation mellan sjukvårdsutrustning och vårdpersonal, från till exempel ambulanser till akutsjukvården om patienters status och vilka åtgärder som behövs. Kirurgiska ingrepp på distans.

Utbildning och forskning Interaktionen mellan lärare och studenter/elever på distans.

Smarta fastigheter och smarta nät Stabilitet och flexibilitet, där boende kan få personlig anpassning av till exempel värme, belysning, och hushållsapparater, beroende på när och vem som vistas i husen. Smarta soptunnor som meddelar sopbilarna när de behöver tömmas.

Industri Automatisering, robotar och realtidsapplikationer kan hjälpa till att frigöra dyrbar tid och viktig kompetens.

Säkerhet och krishantering Realtidsövervakning på offentliga platser där det är viktigt att hjälp snabbt kan komma på plats.

Kultur Arrangera konserter med musiker från många olika platser i världen som samtidigt spelar ett stycke, i realtid.

Sport Möjlighet att se matcher från flera vinklar samtidigt, i realtid, och samtidigt ta del av kompletterande information om spelare, statistik etc.

Gaming

Foto: Rosie Alm

En snabb och stabil uppkoppling är en säkerhetsfråga. Du måste kunna lita på din uppkoppling. Fiber kombinerat med 5G är en förutsättning.

Ger en större helhetsupplevelse och möjlighet att samar­ beta med obegränsat antal andra spelare, utökad förmåga att kombinera digitala element med en verklig fysisk miljö.

Resor Konsumenter kan få en mer realistisk upplevelse av att utforska resemiljöer och resmål.

Fakta/Fibra Vd: David Hjälmgården Ägare : Mälarenergi Västerås, Hallstahammars kommun, Sevab Strängnäs Energi. Nyckeltal: • Omsättning: ca 317 msek (2020) • Rörelseresultat: ca 6,3 msek (2020) • Antal anslutningar: ca 62 000 st • Tillgänglighet nät: > 99,95% • Antal anställda: 43 st Stefan Karlstedt, försäljnings- och marknadschef på Fibra (tv) och Joakim Eriksson, projektledare, tycker det är viktigt att vara på plats och tillgängliga för kunden.

www.fibra.se

11


Stadsplanering in i framtiden

Västerås växer snabbt. Många vill flytta hit, vilket betyder att efterfrågan på bostäder och service ökar. Och visst finns det områden som ännu inte nyttjats på bästa sätt. Ett av dessa är Mälarporten – en central pusselbit i stadsplaneringen, som under många år dominerats av industriverksamhet. Mälarporten utgår från Resecentrum som byggs om för att klara framtidens resebehov.

Mälarporten – en central pusselbit i stadens utveckling

I

stadsdelen Mälarporten ska bostäder,

service, företag och parker växa fram under de kommande åren. Området är på 100 hektar och omfattar stadsdelarna Kungsängen och Ängsgärdet samt delar av Östra hamnen och Lillåudden. – Ja det här är en central pusselbit i stadsplaneringen, och något som Västerås­ borna har väntat på länge, säger projektchef Sanna Edling. Samtidigt är det en komplicerad pusselbit att få på plats. Men Sanna Edling menar att det har varit värt att vänta på, för under tiden har man kunnat fokusera på Mälarstaden Västerås där man de senaste tjugo åren radikalt omvandlat områdena längs vattnet, från industrier till attraktiva bostäder. Dags alltså att förverkliga nästa stora projekt – Mälarporten, en resa som sträcker sig långt in i framtiden. Allt ska hänga ihop och passa in i den nya stads-

12

delen. Det handlar om bostäder, kollektivtrafik, biltrafik, cykel- och gångstråk, bostäder, affärer, samhällsservice – ett flöde som även ska samverka med den övriga stadskärnan. Parallellt med Mälarporten ska intillliggande Kopparlunden utvecklas med nya bostäder, butiker och kontor. Kopparlunden har en kulturhistorisk industrimiljö som delvis ska bevaras. – Även Mälarporten har många kulturvärden som vi utvecklar, säger Sanna Edling. Just nu pågår flytt av flera industriverksamheter.

Västerås nya resecentrum ska fungera som ett landmärke – en plats för alla och porten till staden Västerås. Gestaltningen är speciellt viktig och ska utmärka sig ”självständigt och kraftfullt”, bland annat genom att alla entréer utformas som framsidor.

Du talar om att få ihop pusselbitarna?

– Ja hela uppdraget från politiskt håll handlar om att knyta ihop Västerås med hjälp av Mälarporten. Det är den delen som saknas för att staden ska bli en helhet. Många som kommer hit höjer på ögonbrynen och undrar ”ska det vara så här mitt i stan?” Och den frågan är befogad, Forts. på nästa uppslag

Planen är att bygga två broar över östra och västra ändarna av spårområdet, för gående och cyklister. De tunnelpassager som finns vid Hamngatan och Pilgatan ska finnas kvar och kommer att hänga ihop med Resecentrum.


Arkitekttävling

”Allt ska hänga ihop och passa in”

Den som stiger av tåget i Västerås ska i framtiden inte mötas av ett industriområde.

Under 2021 deltar Mälarporten i den europeiska arkitekttävlin­ gen Europan där unga arkitekter arbetar med olika utmaningar. När det gäller Mälarporten är frågeställningen: ”Hur aktiverar vi en stad under dess utveckling”. Mälarporten är ett långsiktigt pro­ jekt där man vill få invånarna att känna sig delaktiga i den pågående utformningen av stadsdelen.

13


Tillfälligt resecentrum byggs 2022. Under tiden påbörjas första etappen med invigning 2025. I projektet samarbetar Västerås stad med flera olika aktörer, som exempelvis Trafikverket, Jernhusen, Kollektivtrafikmyndigheten Västmanland och Klövern.

Är det här uppdraget drömmen för en stadsutvecklare?

– Ja det kan man nog säga, men den drömmen innehåller också väldigt stora utmaningar. Hade vi inte haft dem så hade Mälarporten varit utvecklad för länge sedan. En av tre större utmaningar som Sanna Edling nämner är en gigantisk silo för spannmål med en skyddszon runt om på två hundra meter. En annan utmaning är stadens avloppsreningsverk. Om silon är synlig och välkänd för alla så är reningsverket ganska anonymt, och även här finns en skyddszon – för bakterier och lukt. Den tredje utmaningen är stadens bussdepå som finns i området och tar upp en stor yta. Förutom pågående industriverksamhet finns numera en hel del tomma industritomter som staden förvärvat och där verksamheterna flyttat. När det gäller reningsverket har en utredning kommit fram till två spår, antingen måste man hitta en helt ny lokalisering, eller däcka över reningsverket med exempelvis en park. När det gäller 14

Resecentrum byggs ut för att kunna erbjuda fler männi­ skor smidiga trafiklösningar. Detta görs i två etapper och är det enskilt största bygg­ projektet inom stadsdelen Mälarporten.

silon pågår sedan länge förhandlingar om flytt. Mälarporten ska tillsammans med Kopparlunden ge plats för cirka 20 000 bostäder och tusentals arbetsplatser.

Den 20 år gamla stationsbyggna-

Vilka tidsperspektiv talar vi om?

– Den här stora stadsutvecklingen kommer säkert att pågå trettio år framåt, säger Sanna Edling. Vi har en målbild som beskriver vart vi är på väg. Det handlar om det hållbara stadsbyggandet – allt ifrån social hållbarhet till kommunikationer och boende. Till den sociala hållbarheten räknas exempelvis att bygga bostäder som passar olika plånböcker – platser som är till för alla. Ett antal informationsmöten och aktiviteter kring projekt Mälarporten har hållits, flera av dem har riktat sig till barn och unga. – Det är kanske inte de som hörs mest i sådana här sammanhang, men det är ju faktiskt de som så småningom kommer att bo och verka i den nya stadsdelen. Hur ser de på sitt framtida boende? Vad är viktigt för dem? År 2050 beräknas invånarna i Västerås ha ökat från nuvarande cirka 155 000 till 230 000. Text: Anders Post Visionsbilder: BIG/Play-Time

Foto: Rosie Alm

menar Sanna Edling. Det är ju ett industriområde mitt i staden och det första man möts av när man stiger av tåget. Ett skyltläge mellan stadskärnan och Mälaren.

Framtidens resecentrum byggs i två etapper

Projektet Mälarporten är något av en dröm för en stadsutvecklare, säger projektchefen Sanna Edling.

Fakta Mälarportsområdet är nästan 100 hektar stort och omfattar stadsdelarna Kungsängen och Ängsgärdet, men även delar av Östra hamnen, Lillåudden och Öster Mälarstrand. Området som tidigare präglats av industri förvandlas med hållbarhet och nytänkande i fokus.

den och bussterminalen kommer att rivas för att så småningom svara upp mot dagens och framtidens resebehov. I detaljplanen för Resecentrum finns även flera hundra bostäder inplanerade. – Den nuvarande stationen har stora kapacitetsproblem och behöver byggas om för att kunna hantera mycket större trafikflöden, rese­ närer, besökare och öppna upp för tillgänglighet på båda sidor av järnvägen, säger projektchef Sanna Edling. Resecentrum ska fungera som en knutpunkt mellan city och de nya stadsdelarna vid bland annat Mälaren, och dessutom visa upp en välkomnande framsida åt alla håll. Resecentrum byggs i två etapper där det gäller att förhålla sig till nuläget men ändå ha flexibilitet inför framtiden. – Västerås Resecentrum ska blicka fram mot 2040 och även vara utvecklingsbart för att klara behoven 75–100 år framåt i tiden, säger Sanna Edling.


ANNONS

”Nu satsar vi för fullt i Västerås” Det byggs på många ställen i Västerås, och tusentals bostäder planeras de närmaste åren. Ett populärt område är natursköna Gäddeholm där bland annat TB-Gruppen bygger attraktiva bostadsrätter som smälter in i den anrika herrgårdsmiljön. TB-GRUPPEN FINNS i Göteborgs­ regionen, Stockholm och Uppsala. Sedan en tid tillbaka även i Västerås där man nu tänker satsa rejält. – Ja vi kommer att flytta in i vårt nya kontor i Kopparlunden i Västerås, och är på gång att anställa fler med­ arbetare, säger Albin Samuelsson affärschef på TB-Gruppen Bostad. Vi vill vara en av aktörerna när staden

växer och planerar nya bostäder. Som första projekt har TBGruppen byggt Syrenlunden i kvarteret SalamanAlbin Samuelsson, dern i Malmenaffärschef på TBområdet. Etapp två Gruppen Bostad. i kvarteret är Herrgårdsbyn. Totalt 36 bostäder uppdelade på par-/kedjehus och flerfamiljshus. – Det blir lite av Bullerby-känsla där bostäderna smälter in i den anrika miljön, med syrenbuskar, ekar och vackra gångstråk längs Mälaren. Här finns plats för såväl barnfamiljer som äldre personer, och den som vill flytta in i sin första lägenhet, säger Albin

Samuelsson. Vår ambition är att skapa möjligheter för alla att trivas och utvecklas. Det är vad vi menar med ett levande samhälle. – ATT BYGGA attraktiva bostäder är inte alltid lätt men att titta på platsen, dess eventuella historia och knyta ihop det med en kundgrupp tror jag är en bra nyckel för att skapa bostäder som många gillar och kan trivas i, säger Albin Samuelsson. En av de stora fördelarna med vårt sätt att bygga bostadsrättsföreningar är att bostäderna alltid följer en röd tråd och är nyckelfärdiga med gräsmattor, staket och häckar. Många kunder är mitt uppe i småbarnsåren, då vill man att allt ska vara klart när man flyttar in.

En heltäckande affärsidé TB-Gruppen är en privatägd fastighets­ koncern som utvecklar, förädlar och bygger kommersiella fastigheter och bostäder i Göteborgsregionen, Stockholm/ Uppsala samt Västerås – dels för försäljning, och dels för långsiktigt ägande med egen förvaltning. TB-Gruppen är med och utformar ett modernt samhälle med stark lokal förankring. www.tb.se

Henrik Reimerth, regionchef Mitt/Nord

Västmanland växer så det knakar. Enligt SCB väntas befolkningen öka med närmare 9 procent fram �ll år 2030. Särskilt stor ökning sker i gruppen 80 år och äldre med drygt 50 procent. – En växande befolkning skapar möjligheter för �llväxt och välfärd, men kräver också en utbyggd social infrastruktur i form av nya skolor och äldreboenden, säger Henrik Reimerth, regionchef Mi�/ Nord, Hemsö. För många kommuner och regioner sker nybyggna�on av samhällsfas�gheter med flera års mellanrum. Hemsö har fas�ghetsutveckling och förvaltning som sin kärnverksamhet och utvecklar kon�nuerligt skolor och äldreboenden runt om i Sverige. – Vår vardag handlar om a� �llsammans med den offentliga sektorn bidra �ll a� lösa behovet av nya skolplatser och äldreboendeplatser, fortsä�er Henrik Reimerth. Västerås är en vik�g �llväxtort för Hemsö. Sedan �digare äger vi bland annat Mälardalens högskola. Hemsö utvecklar just nu även e� äldreboende, trygghetsbostäder, förskolor, Kris�ansborgsbadet, studentbostäder och en ny gymnasieskola i Västerås.

Hemsö stärker ryggraden i samhället

– Genom e� nära samarbete med kommunerna och vår erfarenhet och kompetens säkerställer vi a� den verksamhet som ska bedrivas i huset får bäst förutsä�ningar och blir hållbar över �d, avslutar Henrik Reimerth.

Samhällsfas�gheter är fas�gheter för äldreboende, utbildning, vård och rä�sväsende. De fas�gheter som utgör ryggraden i vårt samhälle. Läs mer på hemso.se

Södra Källtorp, Västerås 15


ANNONS

Västerås största fastighetsägare satsar på

nöjen, service och högteknol Den i särklass största privata fastighetsaktören i Västerås är Kungsleden med fastigheter för 8 miljarder, bland annat i Kopparlunden och på Finnslätten. Målet och affärsidén är att långsiktigt äga, förvalta och utveckla kommersiella fastigheter. Därutöver flödar idéer där möjligheterna tycks obegränsade.

Kungsledens koncept B26 Coworking som blivit en träffpunkt för näringslivet i Västerås.

V

i strävar efter att ha fastigheter samlade i kluster, säger Kungsledens regionchef Mats Eriksson. Det innebär att vi satsar på sammanhängande områden som har bra kommunikationer och service. På så vis kan vi vara med och driva hela områdets utveckling. Ett bra exempel på det är Finnslätten och Cityklustret – två helt olika koncept som speglar företagets mångsidighet. I VÄSTERÅS ÄGER Kungsleden två hela stadsdelar, den ena är Östermalm/City­ klustret där man har 170 000 kvadrat­ meter uthyrningsbar yta som delvis ska bli Västerås nöjescentrum. Den andra är Finnslätten som ska utvecklas till Sveriges viktigaste högteknologiska centrum. Vi börjar med Finnslätten. – Det här är ett långsiktigt och stort utvecklingsprojekt som vi gör tillsammans med ett antal aktörer, bland andra ABB, Westinghouse, Västerås stad, Mälardalens högskola, Northvolt och Alstom, säger Mats Eriksson. Bakgrunden är att företagsområdet inte utvecklats nämnvärt sedan 70-talet. Många världsledande företag finns på plats sedan länge, men i dag ställs högre krav för att konkurrera med internationella företagsetableringar och arbetskraft. Därför går vi nu in och omdanar i stort sett hela Finnslätten för att skapa en högteknologisk stadsdel.

KOPPARLUNDEN ÄR det gamla industri­ området som är beläget centralt i Västerås och som har öppnats upp och ska utvecklas till en modern hållbar stadsdel med bostäder och verksamhet. – Här tycker jag att vi har ett riktigt spännande förslag, säger Mats Eriksson. Det handlar om att flytta universitetet till 16

Finnslättens framtida centrum med bl.a. coworking, restauranger, och bageri. En plats att mötas på!

Kopparlunden. Vi har ritat upp ett förslag på ett komplett universitet där det även ska finnas studentboende, forskarbostäder samt ett hotell med 150 rum. – Vi vill vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle och har därför satsat stort på hållbarhet i alla led. Vi ska vara klimatpositiva i hela värdekedjan år 2035. Fram till dess har vi satt upp delmål: Vi ska vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2030, och vi ska vara klimatpositiva i fastighetsförvaltningen 2025. För att klara det miljöcertifierar vi ett antal fastigheter och framför allt gör vi stora installationer av solceller. Vi tittar på hur vi med hjälp av solcellerna kan ha energilagring och nyttja energin när

den behövs som bäst, vilket även öppnar möjligheter för att kunna skicka energi från en fastighet till en annan som tillfälligt behöver mer energi. – Vi jobbar med många intressanta projekt samtidigt och även om pandemin har gjort att vissa etapper kommer senare än planerat så fortsätter vi att ha sikte på de långsiktiga målen, säger Mats Eriksson.

Kungsledens regionchef Mats Eriksson.

Foto: Rosie Alm

PLANERNA FÖR Cityklustret handlar också om att skapa en plats där människor trivs, men här är det fokus på nöjen. Stadskärnan ska leva upp och där ska det hända saker. – Arbetsnamnet är Nöjescity. Vi kommer bland annat att göra om kontorsytor till restauranger, rusta en k-märkt biograf för event och uppträdanden, och under sommarperioden omvandla parkeringsplatserna på Aseatorget till evenemangsyta med en stor scen för större festivalevenemang, säger Mats Eriksson. Ytterligare tre områden där Kungs­ leden har ett stort fastighetsbestånd är Tegnérområdet, kvarteret Örjan i Hacksta och Kopparlunden.


Vision Finnslätten

logiskt kluster

Finnslätten är ett verksamhetsområde som går i 70-talsstil och som inte längre kan konkurrera med liknande företagsparker runt om i världen. Kungsleden, som äger de flesta fastigheterna, har tillsammans med ett antal andra aktörer i området varit drivande för att utveckla Finnslätten till en attraktiv plats för världsledande högteknologiska företag och deras medarbetare. Här planeras bland annat tågstation, gästbostäder, campus, restauranger, friskvård, skola och förskola. Ja allt som kan göra platsen konkurrenskraftig och intressant. I nuläget arbetar ungefär 5 000 personer här, men när Finnslätten växer kan det bli upp till 40 000. En hel del av det som, via enkäter, efterfrågas av de som arbetar på Finnslätten har Kungsleden redan sett till att etablera, till exempel Friskis&Svettis, boulebana, utegym, idrottshall och kägelbanor. I september öppnar även en italiensk restaurang, ett bageri och en Instabox installeras. Tillsammans med bland annat Northvolt startar man en första testbädd för autonoma batteridrivna elskyttlar som skulle kunna användas för persontrafik genom hela området.

Projekt Nöjescity I Melkerhuset försvinner kontorsytor till förmån för fyra restauranger med möjlighet till uteservering. I husets källare finns en fullstor k-märkt biograf som använts för ASEA:s årsstämmor. Här görs en varsam renovering. Lokalen är lämplig för såväl film som olika uppträdanden. Sommartid fortsätter man på samma tema, men då på den 650 kvadratmeter stora takterassen ovanför Mimergården där Kungsleden har etablerat konceptet B26 Coworking, som blivit en träffpunkt för näringslivet i Västerås. Västerås city utvecklas dessutom med det halvfärdiga P-hus som Kungsleden förvärvade förra sommaren. Här blir det 1 400 p-platser och 30 000 kvadratmeter kontor samt service till hela området i markplan, allt i A-läge.

Symbiotic Concept – Från att leva för arbetet till att leva för ett rikt liv Symbiotic Concept är ett världsunikt koncept från Kungsleden där man knyter ihop den intelligenta byggnaden med hälsa och välmående på ett konkret sätt. Konceptet består av delarna Symbiotic District, Symbiotic Building och Symbiotic Office som symboliserar nivåerna stadsdel, byggnad och kontor. Konceptet bygger på fyra hörnstenar: hälsa, service, intelligens och biophilia. En banbrytande arbets- och mötesplats där digital teknik, förstklassig service och element från naturen samverkar med människan. Allt för att välbefinnandet alltid ska vara i fokus. Det är framtidens arbetsplats, mötesplats, lekplats, uteplats osv. En plats som erbjuder nya perspektiv och ger kreativiteten luft under vingarna. En plats där människa, teknik och natur kan leva i symbios. Att investera i just människor och miljön de arbetar i är den mest lönsamma investering man kan göra.

Kungsleden har tagit fram ett förslag på en helt ny universitetsbyggnad i Kopparlunden. I ett av de gamla industrihusen där utsidan är k-märkt bygger man upp gator, en stor hall och nya byggnader – ett hus i huset med den gamla fasaden bevarad.

17


Världsledande utveckling

Finnslätten ska växa till Sveriges vi centrum för energiteknik Flera ledande företag har sina verksamheter och kontor på Finnslätten i nordöstra Västerås, och varje vecka åker tusentals människor till sina jobb här. Men området är inte utvecklat och rustat för framtidens behov. När Västerås växer behövs Finnslät­ ten som en attraktiv plats för fler världsledande företag att etablera sig på.

H

är finns en enorm potential för utveckling, säger Hans Larsson, planeringsstrateg som jobbat med planprogrammet för Finnslätten. Och det är den utvecklingen som Västerås stad tillsammans med näringslivet planerar för de närmaste åren – en högteknologisk stadsdel med den senaste forskningen inom energi och transporter. Finnslätten är i dag ett verksamhetsområde i 70-talsstil med platta industrilådor och glesbevuxen barrskog runt omkring. Många världsledande företag inom teknik och energi finns på plats sedan länge. – Det var ABB och fastighetsbolaget Kungsleden som från början var drivande med idén att utveckla området, berättar Hans Larsson. Man ställde sig frågan om området som det ser ut i dag skulle hålla för framtida krav och kunna attrahera morgondagens medarbetare? Mälardalens högskola och Västerås stad kopplades in. En problembild och vision formulerades och en styrgrupp bildades med representanter från Västerås stad och ett antal stora företag. I styrgruppen finns ett antal delprojekt, bland annat stadsutveckling Finnslätten.

I planprogrammet för Finnslätten som tagits fram av Västerås stad och fastighetsägarna ryms visionen i ett antal utgångspunkter: → Finnslätten ska bli en ny hållbar stadsdel, tillgänglig för alla invånare i Västerås. Här ska det bli parker, grönska, torg och nya mötesplatser. → Lugna Gatan (som går genom området) ska utvecklas till en levande stadsgata med fokus på gående, cykel- och kollektivtrafik. → Möjligheter skapas för mer tillfälliga boenden, som till exempel lägenhetshotell, studentlägenheter och gästlägenheter, för exempelvis forskare. Målet är en inspirerande och levande miljö dygnet runt med caféer, restauranger och gym. → I planprogrammet beskrivs Finn­ slätten med fokus på forskning och utbildning. Campus ska utvecklas i anslutning till ett centralt torg med närhet till parker och grönområden. I en undersökning riktad till de som 18

Finnslätten ska växa med nya byggnader och verksamheter.

arbetar på Finnslätten med frågor om vad de saknade, svarade en majoritet att de ville ha fler restauranger och möjligheter till träning och gym. – Den omdaningen har redan påbörjats, säger Hans Larsson. Numera finns både gym och ett större utbud av matställen. Kommer Finnslätten att växa med nya byggnader?

– I dag är nästan fem tusen personer verksamma inom området, och i framtiden kommer mellan fyrtio- och femtiotusen personer att finnas här, säger Hans Larsson. Så visst ska det byggas mer, men även göras komplettering av befintliga byggnader, vilket redan påbörjats. Finnslättens utveckling måste var nå­ got som gynnar hela Västerås stad?

– Ja som stad vinner vi på att Finnslät-

ten kan locka till sig fler världsledande företag och kompetent arbetskraft. Hans Larsson tar exemplet Northvolt som bygger sin första fabrik i Skellefteå, men har förlagt allt utvecklingsarbete till Finnslätten. Företaget rekryterar sina medarbetare internationellt och måste erbjuda en attraktiv plats att arbeta på för att kunna konkurrera om arbetskraften. Något man gärna vill se är en internationell grundskola och gymnasieskola i området. – Västerås har alltid varit Sveriges viktigaste energicentrum, något som kommer att förstärkas ytterligare tack vare Finnslätten, säger Hans Larsson. Text: Anders Post Visionsbild: Tovatt Architects & Planners AB Foto: Per Groth

Hans Larsson är planeringsstrateg som jobbat länge med plan­programmet för Finnslätten.


ANNONS

iktigaste Så ser tidsplanen ut Planprogrammet har varit på samråd och i februari 2021 godkändes det av byggnadsnämnden. Viktor Ståhl, planarkitekt på Västerås stad, kommer att ansvara för arbetet framöver. –Nu finns en övergripande plan som ska vägleda kommande stadsutveckling och detaljplaner. Vi kommer att jobba med flera detaljplaner i området och vi kommer att se en stor omvandling av Finnslätten framöver. Det känns väldigt spännande att få vara med och driva en utveckling som bygger på samverkan och hållbarhet, säger Viktor Ståhl.

Vision för Finnslätten Företagen på Finnslätten har tillsammans med Västerås stad och Mälardalens högskola tagit fram en vision. Utgångspunkten i visionen är att Finnslätten ska bli en attraktiv plats för världs­ ledande högteknologiska företag och deras medarbetare: ”Finnslätten blir en ny stadsdel som attraherar högteknologiska företag, utbildning och forskning i världsklass med en intressant och framtidsbetonad mix av verksamheter, bostäder och service. Finnslätten skapar ökade flöden av besökare och ett internationellt intresse samt höjer attraktiviteten i området och i Västerås stad som helhet.”

Västerås stad, företagen och fastighetsägarna i samverkan

Viktor Ståhl är planarkitekt på Västerås stad.

Västerås stad samarbetar med flera företag och andra som är verksamma på Finnslätten för att utveckla området enligt visionen. Arbetet leds av en styrgrupp med representanter från näringslivet, Västerås stad, Mälarenergi och Mälardalens högskola. Vidare finns en stadsutvecklingsgrupp som arbetar för att skapa en bra helhet på Finnslätten, exempelvis med trafikplanering.

Foto: Rosie Alm

”I framtiden kommer 50 000 personer att finnas här”

Nordikons tillträdande vd Jesper Forsberg framför Kungsledens Byggnad 357 på Finnslätten.

”Vi är en del av utvecklingen på Finnslätten” Nordikon, som är en förkortning av Nordiska Byggkoncept AB, grundades 1987. Företaget har specialiserat sig på att ta helhetsansvar i byggprocessens alla delar. Ett av företagets stora projekt just nu är en tomställd fastighet på Finnslätten i Västerås. Här har Nordikon på uppdrag av fastighetsägaren Kungsleden uppdaterat hela byggnaden och anpassar ytorna till nya hyresgästers specifika behov. FINNSLÄTTEN SOM LIGGER strax utanför Västerås ska bli Sveriges viktigaste centrum för energiteknik. Många världsledande företag på området finns sedan länge etablerade. Under de närmaste åren ska Finnslätten rustas för framtidens behov, och bli en högtekno­logisk stadsdel med den senaste forskningen inom bland annat energi och transporter. Här har Nordikon blivit en del av utvecklingen. – Det projekt vi arbetar med här är en fastighet som ägs av Kungs­ leden AB och ligger i centrum på nya Finnslätten, berättar Nordikons tillträdande vd Jesper Forsberg. I NÄSTAN TVÅ ÅR har Nordikon i samverkan med Kungsleden utvecklat den 19 000 kvadratmeter stora fastigheten som tidigare enbart haft en hyresgäst sedan huset byggdes på 70-talet. När hyres­ gästen flyttade för ett par år sedan tomställdes huset och Nordikon anlitades för att uppdatera hela byggnaden, som på sikt skulle fyllas med nya hyresgäster. – Vi började med ett åtgärds­ program för hela byggnaden, som

sedan fräschades upp exteriört, berättar Jesper Forsberg. Vi har dessutom blåst ut allt interiört och bland annat förstärkt byggnadens konstruktion. Själva idén är att det ska finnas flexibilitet för nya hyresgäster. Det betyder att varje hyresgästs behov skräddarsys med hjälp av Nordikon och Kungsleden, vilket innebär ett stort antal delprojekt i fastigheten. – Det mer specifika som vi hittills gjort är att bygga i ordning ett DNA-lab till ett företag som nu flyttat in, säger Jesper Forsberg. Nordikon håller ihop hela projektet och anlitar partners för olika uppgifter, till exempel smidesföretag, elektriker, rörmontörer, ventilation, målare och golvläggare. Vilken typ av hyresgäster är lokalerna lämpliga för? – Det kan vara kontor eller olika produktionsverksamheter, gärna åt teknikhållet eftersom stadsdelen Finnslätten är orienterad mot just teknik. Vi är ungefär mitt i projektet och det finns just nu närmare 15 000 kvadratmeter kvar att hyra ut, säger Jesper Forsberg.

• Nordikon har ca 50 anställda, varav 35 snickare. • Omsättning: 240 miljoner. • Verksamhet: entreprenader, byggservice, projektutveckling/partnering. • Certifierat kvalitets-, miljö- och arbetsmiljösystem.

www.nordikon.se

19


Landsbygd i omvandling

Småstadsidyllen Skultuna utvecklas genom social hållbarhet I småstadsidyllen Skultuna finns världens äldsta bruk som grunda­ des 1607 av kung Karl IX. Bruket som haft, och fortfarande har produktion av produkter i mäs�­ sing har blivit varumärket för kommundelen. I Skultuna bor de flesta i småhus med en väl utbyggd samhällsservice, och ett ovanligt stort utbud av idrotts- och fritids­ möjligheter.

V

i har hela det kommunala uppdraget med heltäckande offentlig service, säger kommundirektör Rasmus Persson. Här finns till exempel vårdcentral, servicehus, gruppboende, skolor, fritidsgård och bibliotek. Enligt Rasmus Persson finns dock en hel del socioekonomiska utmaningar i form av en hög andel invånare som har försörjningsstöd. – Men vi är även i en omvandlingsprocess där fler, ofta barnfamiljer, köper hus i kommundelen. Många ser ju fördelarna med att bo tryggt i en småstads­ idyll nära Västerås centrum, med täta bussavgångar och cykelbanor hela vägen.

De byggprojekt i Skultuna tätort som ligger närmast i tiden är ett trygghetsboende, och nästa år påbörjas nybyggnation och renovering av Persboskolan, som ska stå klar till vårterminen 2024. – Den gamla skolbyggnaden har utdömts som undermålig och ska delvis rivas, säger Rasmus Persson. Den nya skolan kommer att bli ett allaktivitetshus med bland annat fritidsgård och bibliotek. Vi kommer dessutom att öppna upp och integrera skolområdet med alla idrottsmöjligheter som ligger i anslutning, till exempel ishall, konstgräsplan, padelbana, joggingspår och mountainbikebana. I Skultuna finns ett populärt familjevänligt utomhusbad byggt på 60-talet.

Badet har en 25-metersbassäng, bassäng för undervisning, hopp med svikt och hopptorn, samt plaskpool och lekpark. Hit åker man från när och fjärran under sommaren. Nu görs en nysatsning på badet med ett antal kommunala funktioner som gått samman för att lyfta anläggningen och ge sysselsättning åt ungdomar i Skultuna. De får bland annat sitta i kassan, stå i kiosken och delta i den dagliga verkssamheten. Även biblioteket är med och har sagostunder för barnen. – Det här är ett bra exempel på att samverkan skapar möjligheter för en mer social hållbarhet, säger Rasmus Persson. Men stadsbyggnad och hållbarhet

handlar ju inte bara om det fysiska, utan även det innehållsmässiga. Region Västmanlands undersökning ”Liv & hälsa ung” visade att ungdomarna i årskurs nio i Skultuna inte såg alltför ljust på framtiden, särskilt inte flickorna. – Att höja framtidstron särskilt bland flickor, är en av våra stora utmaningar, säger Rasmus Persson. Vi har bland annat satt i gång utbildningen Good Enough, som ska stärka ungdomars mentala muskler och hjälpa dem att hitta sin identitet. Just nu går elva flickor den här kursen. Andra exempel på åtgärder är ”prova- på-aktiviteter” i sommar för både killar och tjejer, där man får testa saker som padel, simning, dans och rollspel – alltså både kultur- och idrottsaktiviteter för att stärka självförtroende och framtidshopp. Rasmus Persson betonar att ett hållbart samhälle bygger på en helhetssyn kring social- ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. – Social hållbarhet är en av våra utmaningar i Skultuna, och där är det viktigt att vi fortsätter satsa och rikta resurser i framtiden, säger han.

Rasmus Persson är kommundirektör i Skultuna.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm och Dan Blommengren Här i Skultuna finns världens äldsta bruk som grundades 1607 av Karl IX.

HEJ VÄSTERÅS! Nu kommer vi tillbaka med kvadratsmarta bostäder på Bäckby Centrum. Inflyttning hösten 2022.

ANMÄL INTRESSE PÅ BOKLOK.SE/RUBINEN

20


Bergsparken i Lindesberg av White. (Foto: Åke E:son Lindman)

Välj trähus för hälsan och klimatet! På samma sätt som vi vill kunna äta mat som produceras utan att utarma miljön, och kunna resa utan stora utsläpp, måste vi säker­ställa att de hus vi bor och verkar i är bra för vår hälsa och inte påverkar miljön mer än absolut nödvändigt.

Vi håller vad vi lovar

Trä är unikt eftersom det är ett förnyelsebart material som binder koldioxid. Modernt byggande i trä ger en möjlighet att skapa hållbara och vackra byggnader samt möjliggör effektivitet och besparingar på byggplatsen. Studier visar dessutom att människor mår bättre och upplever mindre stress i miljöer med exponerat trä. För oss på White är hållbarhet vår drivkraft för kreativitet, innovation, ökad delaktighet och bättre arkitektur. Med vår kunskap om träbyggande hjälper vi till att skapa projekt som både de som bygger dem och de som bor i dem kan känna stolthet över nu och i framtiden. Projekt som är en bra affär, ger merväder till alla som vistas där och som bidrar till lösningen av vår gemen­ samma samhällsutmaning – klimatet.

Läs mer om vårt arbete på whitearkitekter.com

WWW.CONSTOAB.SE

Vi bygger hem och levande grannskap Ett hem är så mycket mer än vad som ryms inom fyra väggar. Som i våra kommande grannskap med Svanenmärkta hyresrätter på Öster Mälarstrand. Redan 2023 kommer 486 lägenheter bli hem för stora som små Västeråsare.

Att hyra en bostad är frihet. Läs mer om Bonavas hyresrätter och grannskapen som är på gång i Västerås. bonava.se/hyresratter

21


Förnyelse

Nu förnyas och utvecklas Bäckby med ökad rörlighet på de gemensamma ytorna.

”Nya” Bäckby tar form med stadskänsla och stor efterfrågan på attraktiva bostäder Omvandlingen av stadsdelen Bäckby är ett av de största bygg­ projekten i Västerås. Det blir nära 600 nya bostäder – hyres- och bostadsrätter såväl som radhus.

H

är blir det även ny huvudgata, nya butiks- och servicelokaler, mötes-, idrotts- och aktivitetsplatser. Parkstråket genom Bäckby rustas upp och byggs ut och ska förutom planteringar rymma bland annat utegym, vattenspel och sittgrupper. Söder om Bäckby Torggata ligger aktivitetsparken, med exempelvis boule, basket, pingis och parkour. Därtill en skejtpark. Åtskilligt är slutfört, enligt tidplanen ska allt stå klart 2024. Det är Boklok, Ikano bostad och kommunala Bostad AB Mimer, Västerås största hyresvärd, som är huvudaktörer på Bäckby. Anna Sjödin arbetade tidigare för

Västerås stad men är nu byggprojektledare på Mimer och talar om kraftsamlingen för att gjuta nytt liv i området och öka stadsdelens attraktivitet. 22

– Vi förnyar och utvecklar det tidigare slitna centrumområdet där det fanns outnyttjade markytor, säger Anna Sjödin. Mycket av det som kom fram i dialogen med de boende har förverkligats, som skejtparken och fotbollsplanen. Vi vill öka rörligheten på de gemensamma ytorna, det skapar trygghet och gemenskap. En ambition på ”nya” Bäckby har varit att skapa stadskänsla och inbjuda till möten och samvaro. Hus med entréer mot gatan, lummiga innergårdar, stora balkonger; en miljö där människor kan mötas skapar ett socialt sammanhang.

agenda som Västerås stad, byggaktörerna och fastighetsägarna arbetar efter. Till de viktigaste frågorna hör utbildningsresurser, hälsa och medbestämmande. Det är stark efterfrågan på de nya bo-

Bäckby har rötterna i 60- och 70- talen.

Liksom i liknande bostadsområden växte problem som bottnade i många invånares svaga socio- ekonomiska ställning och utanförskap. Bäckby stack ut när det gällde arbetslöshet, kriminalitet och ohälsotal. I samarbete med polisen inledde Västerås stad år 2009 ett pilotprojekt för att göra Bäckby tryggare. 2016 sjösattes planerna att på allvar lyfta Bäckby, där förutom nya bostäder ingick sociala satsningar, centrumutveckling, trygghetsfrågor och kultur.

Anna Sjödin är byggprojektledare på Mimer.

Att Bäckby finns på listan över ”utsatta områden” kan sägas vara missvisande, eftersom problemen i huvudsak gäller begränsade delar av stadsdelen. Många vittnar om trivsel och den ”Bäckbyanda” som man nu vill förstärka. Sammanhållning, sysselsättning och trygghet är ledord i den

städerna. De 160 lägenheter som Mimer färdigställde för ett och ett halvt år sedan gick åt direkt. Bäckby är attraktivt av flera skäl, med närhet till grönområden och bra pendlingsmöjligheter. I augusti kommer ytterligare kvarter att vara klara för inflyttning. – Mimer sysslar inte bara med det yttre, säger Anna Sjödin. Vi arbetar också mycket med sysselsättnings- och utbildningsfrågor. Och inte minst föreningslivet. ”Hållbarhet” har blivit en närmast obligatorisk term på de flesta områden. I Bäckbyprojektet talar man om såväl social som ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det innefattar satsningar på ökad sysselsättning, trivsel och trygghet. Till eko- området räknas mycket mellan solcellsparker och insektshotell. Text: Anders Mathlein Visionsbilder: Mimer Foto: BildN, Pia Norlander


Foto: Rosie Alm

ANNONS

I Bäckby växer områdets centrala delar med cirka 600 nya bostäder.

Lisa Andersson, till höger är sälj- och kundansvarig, Peab Bostad Västerås. Till vänster Carin Olsson, marknadskoordinator. Här utanför Kv. Sirenen.

Närproducerat och Svanen­ certifierat när Peab utvecklar nya bostäder i Västerås Peab är en av de största bostadsutvecklarna i Västerås. Hållbarhet är ledordet där svanencertifiering och ett när­ producerat samhällsbyggande ingår – från första idé till valet av material, byggnation och inredning. Nuri Akpinar är fritidsledare på Bäckby fritidsgård, som arrangerar en rad aktiviteter för ungdomarna i Bäckby.

Fritidsgården ger trygghet i tillvaron Som fritidsledare på Bäckby fritidsgård är Nuri Akpinar högst delaktig i stadsdelens utveck­ ling. Han var tidigare adminis­ tratör inom idrottsrörelsen, men känner nu stor tillfredsställelse i den nära kontakten med barn och ungdomar.

F

ritidsklubben har öppet för barn i årskurs 4–6 på eftermiddagarna, och Fritidsgården för 13–18-åringar på kvällstid. Här finns en rad aktiviteter, som pingis, biljard, dans och musikskapande i studio. – Det brukar vara omkring 25–30 barn som kommer till Fritidsklubben, säger Nuri Akpinar. Vi arrangerar också utflykter, och varje tisdag är det bad. Många barn i området kan inte simma. Till fritidsgården och Fritidsklubben kommer barn och ungdomar och hittar en gemenskap. Framförallt i sportaktiviteterna är det en stor blandning av ungdomar med olika bakgrund som deltar. Han framhåller fritidsgårdens och Fritidsklubbens mycket viktiga roll. – För vissa som har jobbiga hemförhållanden är den en oas, den tryggaste platsen. Vi hjälper också till med läxläsning och annat för dem som behöver. Nuri Akpinar har en optimistisk syn

på Bäckby och ser klara förbättringar. Nya Bäckby Idrottspark är en fin arena, fotbollen lockar både tjejer och killar, och sporten är en viktig plattform för framtiden. – Vi vill fostra goda samhällsmed-

borgare, säger han. Vi jobbar mycket med relationsskapande. Det gäller att få barn och ungdomar att inse att Sverige är ett fantastiskt land att leva i, att möjligheterna till utbildning och jobb finns där för dem som vill. Det är ett synsätt som Maria Lindelöf delar. Hon är projektledare för Mimers arbete för socialt hållbar utveckling och understryker särskilt skolans betydelse. Hon talar om de stora skillnaderna i ekonomisk standard mellan olika grupper. Ojämlika uppväxtvillkor, diskriminering och ökande klyftor i samhället präglar både barn och vuxna och får ödesdigra konsekvenser för samhällsgemenskapen. För många har det blivit norm att leva på olika former av stöd, och det präglar även barnen. – Men vi kan ändra detta, vi kan hjälpa människor till en hållbar egenförsörjning, vi måste bara bli mer kreativa, säger hon. Den sociala problematiken finns även inom människor i form av attityder och värderingar. Det behövs positiva förebilder. Maria Lindelöf anser att för att rå på fördomar och segregation måste männi­skor komma ut och träffa andra än den närmaste kretsen. I planeringen av det nya Bäckby har mötesplatser och aktiviteter stor betydelse. Omdaningen betyder förhoppningsvis tillskott av energi och framtidstro i en stadsdel som redan nu har många positiva sidor. – Människor som bor på Bäckby vill bo kvar, säger Maria Lindelöf. Text: Anders Mathlein Foto: Rosie Alm

VÄSTERÅS EXPANDERAR och pro-

jekterar för tusentals nya bostäder de närmaste åren. Här är Peab en av de stora aktörerna med byggnation på ett antal attraktiva platser. – Ett av våra pågående projekt just nu är Tallgläntan på populära Malmaberg, berättar Lisa Andersson som är sälj- och kundansvarig på Peab Bostad i Västerås. Malmaberg är ett uppvuxet och levande område med villor och flerfamiljshus med närhet till skolor, förskolor, mat­ affärer och bra kommunikationer. Brf Tallgläntan rymmer 40 kvadratsmarta lägenheter i två fler­ bostadshus och åtta parhus, där de minsta lägenheterna är 35 kvm och de största i parhusen är 101 generösa kvm. Inflyttning planeras till sommaren 2022. ÖSTER MÄLARSTRAND ÄR ett annat

omtyckt område där Peab har varit med och utvecklat bostäder under flera år. Lisa Andersson, som själv är uppvuxen i Västerås berättar: – Det är jätteroligt och intressant att se hur den här stadsdelen nära Mälaren har fått ta form med bostäder. Tidigare var det ett område med olika verksamheter och uppställningsplatser för båtar. I flera av Peabs bostadsprojekt på Öster Mälarstrand har köparna redan flyttat in, bland annat har 40 lägenheter i Brf Kajutan, och 70 lägenheter i Brf Sirenen blivit färdigställda under de senaste åren. – I kvarteret Poseidon har vi en pågående byggnation med 100 svanencertifierade lägenheter där en mindre del är bostadsrätter och en större del hyresrätter, säger Lisa Andersson. Kommande projekt på Öster Mälarstrand är Kvarteret Sjöormen, som ligger ett par kvarter från kajstråket längs Ägirgatan och granne med Sirenentorget. Totalt

planeras cirka 100 bostäder i det nya kvarteret. I närområdet finns service, livsmedelsbutiker, café, restaurang, träningsmöjligheter, skolor och förskolor. Ett av Peabs större bostadsprojekt i nära framtid är i Kopparlunden – ett historiskt industriområde som nu ska omvandlas till en levande och öppen stadsdel med betoning på hållbarhet. Ett antal äldre fabriks­ byggnader kommer att bevaras och balanseras mot den nya bebyggelsen. Här planeras totalt cirka 1 700 bostäder de kommande åren. – I den del som i detaljplanen kallas Norr planerar Peab att bygga både bostäder och en förskola. I detaljplan Mitt planerar vi för 100 bostäder i flerbostadshus. Ni talar om närproducerat samhällsbygge, vad menar ni då? – Vi kan som exempel nämna att vi arbetar med lokala leverantörer och underentreprenörer så långt det är möjligt. På så vis minskar vi på transportresor. Ett annat exempel är att vi återanvänder bygg­ material i den mån det går. Svanencertifiering verkar vara en viktig del i ert hållbarhetsarbete? – Ja, våra flerbostadshus produceras enligt riktlinjerna för miljöcertifieringen Svanen, vilket bland annat innebär krav på en låg energianvändning som leder till en begränsad påverkan på miljön. Flera av de materialval vi använder leder även till en sundare inomhusmiljö i våra bostäder, säger Lisa Andersson.

www.peabbostad.se

23


Nu byggs Brf Sjömärket på Lillåudden

Här kommer du hem till Sol, vind, vatten och grönska. Rogivande med omtanke om människa och miljö. Samtidigt nära stadspulsen. Låter det som en dröm? Det kan bli din nya verklighet: Nu bygger Riksbyggen det sista kvarteret Brf Sjömärket på eftertraktade Lillåudden. – Jag tycker så mycket om hur de här lägenheterna är planerade – inifrån och ut, säger Catarina Tenor, sälj- och marknadsansvarig på Bostad i Bergslagen.

ET ÄR DEN SISTA bygglotten som

Riksbyggen har på populära Lillåudden där de nu bygger ett nytt kvarter med 80 vackert inredda lägenheter. Visionen har varit att skapa ett stilfullt och funktionellt boende för livets alla skeden. – Vi erbjuder en Svanenmärkt byggnad som har granskats ur ett livscykel­ perspektiv med omtanke om människa och miljö. Här kommer vi att bygga en ny verklighet för både paret som sålt villan och vill slippa trädgården och för den stora familjen som behöver fler sällskapsytor för att kunna kombinera lugn och rörelse i sitt hem. För alla som vill ha närhet till Västerås tempo, men som samtidigt vill komma hem till Mälarens lugn, säger Catarina Tenor.

I Brf Sjömärket får du ett funktionellt och stilfullt boende i livets alla skeden, säger Catarina Tenor.

DET BLIR ljusa, moderna lägenheter, 1–5 rum och kök och mellan 35 och 118 kvadratmeter. Alla lägenheter kommer att ha balkong, terrass eller uteplats. En särskilt spännande lägenhetslösning har de fyra unika lägenheterna som ligger näst högst upp i huset, de kommer ha såväl privat takterrass mot Verksgatan som balkong (två av bostäderna har balkong mot gatusidan och två har mot innergården).

I projektets 5:or på 118 kvm och 4:or på 108 kvm är den sociala planlösningen särskilt ritad för den stora familjen. – Eftersom det finns både vardagsrum och allrum underlättar det att ägna sig åt flera olika aktiviteter samtidigt, säger Catarina Tenor. På innergården skapas föreningens egen oas, en grönskande innergård med pergola, grill och sittplatser. För långväga

gäster kommer det att finnas en övernattningslägenhet där nära och kära kan bo när de kommer på besök. DET ÄR GÅNGAVSTÅND till Västerås centrum och Västerås resecentrum. Det är bara en del av attraktionskraften med Lillåudden. För boende med egen bil kommer det att finnas ett antal garageplatser och någ-

Kulturhistoriens hammarslag ekar i Kopparlunden I Kopparlunden finns Västerås stolta industrihistoria. Den välbevarade miljön är unik för hela landet. Här ska nu Riksbyggen utveckla en stadsdel där historia och nutid förenas. – Vi tillsammans med de andra fastighetsägarna utvecklar Kopparlunden till en attraktiv stadsdel med ett myller av liv, säger Mikael Pettersson Sjölund, marknadsområdeschef för Riksbyggen Bostad Bergslagen. SOM GAMMAL VÄSTERÅSARE minns

Mikael Pettersson Sjölund hur det klingade av metall i Kopparlunden. Då var 24

området inhägnat – bara de som arbetade hade tillträde. – Bara de senaste årtiondena har Västerås utvecklats från industristad till tjänstemannastad. Men Kopparlundens historia går tillbaka till 1897. Det vill vi ska märkas i området – att det nya ska knytas samman med det gamla på ett bra sätt. Dessutom är det ett väldigt strategiskt och bra läge som vi gärna vill vara med och utveckla, säger han. KOPPARLUNDEN BLIR en helt ny stads-

del i Västerås med bostäder, kontor, butiker, skolor och förskolor. De kulturellt viktiga byggnaderna Culturen, Valsverket och Muren kommer att finnas kvar och de nya

byggnaderna ska harmoniera med dem. – Kopparlunden ska leva dygnet runt. Läget med närheten till Mälaren, centrum, resecentrum och högskolan är oerhört attraktivt. Det ligger också strategiskt placerat med närheten till E18 och järnvägen. DET SENASTE ÅRET

under pandemin har det efterfrågats större lägenheter som också kan rymma ett hemmakontor. Gärna nära city så att man slipper ta bilen. – Vi lyssnar förstås på

efterfrågan. Samtidigt gäller det att försöka sia om framtiden – kommer vi att fortsätta vilja jobba hemifrån även efter pandemin? Något som är tydligt är att vi måste erbjuda god internetuppkoppling hemma. Vi funderar också över möjligheten att erbjuda gemensamma hemarbetsplatser med tillgång till skrivare och konferensNu vill många ha större lägenheter med hemmakontor med gångavstånd till city, säger Mikael Petterson Sjölund.


ANNONS

Mälarens lugn Riksbyggen finns nära för att lösa kundens behov

Säljstart är planerad till slutet av augusti 2021 ra få utvändiga platser att hyra inom föreningen. – Och för dem som vill ha tillgång till bil utan att äga en själv har vi gjort det enkelt för bostadsrättsföreningen Sjömärkets medlemmar med en gemensam bilpool, bra för såväl hållbarhet som kunden som inte behöver bil alla årets 365 dagar, säger Catarina Tenor.

rum, säger Mikael Pettersson Sjölund. Biltrafiken kommer att vara begränsad till varutransporter och biltrafik för de som bor i området. – Vi satsar på att bygga en hållbar stadsdel som ska vara så bilfri som möjligt. I stället satsar vi på moderna lösningar med till exempel knutpunkter där man kan hämta sin matkasse och

– Ställ dig i intressekön redan nu på riksbyggen.se/sjomarket för mer fortlöpande information om projektets utveckling och vi vill även tipsa om att ett medlemskap i Riksbyggen förtur kan löna sig. Som medlem i Riksbyggen Förtur kan du se och välja nyproducerade bostäder innan de finns tillgängliga för allmänheten, säger Catarina Tenor.

uthämtningsställen för e-handelsvaror, säger Mikael Pettersson Sjölund. Västerås är en stark och stabil marknad och i Kopparlunden kommer Riksbyggen att bygga cirka 2 300 lägenheter. – Det kommer att vara vår ryggrad i bostadsproduktionen på Riksbyggen under många år framöver, säger Mikael Pettersson Sjölund.

NÄR RIKSBYGGEN HAR byggt en bostadsrättsförening så lämnar de inte bara över bostäderna till den nybildade föreningen, utan det är då Riksbyggens Fastighetsförvaltning kommer in i bilden och fortsätter att hjälpa föreningen med allt som har med fastigheten att göra (driftteknik, ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, fastighetsskötsel och lokalvård mm). Som ett extra stöd i styrelsearbetet har Riksbyggen även med en representant i styrelsen, kallad Riksbyggeledamot, som hjälper och coachar den nya styrelsen. – Det är en utmaning för många att sätta sig in i allt som krävs för att ta hand om och styra en bostadsrättsförening. Vi erbjuder ett professionellt stöd när det gäller att förvalta sina fastigheter så att de bibehåller och förhoppningsvis också ökar i värde för framtiden, säger Andreas Norling, marknadsområdeschef för fastighetsförvaltning i Västmanland. DET ÄR INTE BARA de nya bostadsrättsföreningarna som kan få ta del av hjälpen – Riksbyggen erbjuder även etablerade bostadsrättsföreningar, privata fastighets­ ägare och kommersiella kunder att ta del av förvaltningstjänsterna. – Våra kunder känner en stor trygghet i det professionella stöd som våra erfarna förvaltare, ekonomer, drifttekniker och fastighetsskötare/lokalvårdare kan erbjuda, säger Andreas Norling. En viktig del för Riksbyggen är också hållbarhet. – Det löper som en röd tråd i hela vår verksamhet och Riksbyggen har de senaste två åren utsetts till det mest håll-

bara företaget i fastighetsbranschen. Det visar Sustainable Brand Index B2B, som är Nordens största studie om hållbarhet. Det är något som vi givetvis är mycket stolta över, säger Andreas Norling. RIKSBYGGEN ÄR en av Sveriges största fastighetsförvaltare och har i dag över 300 kontor och verksamhet på mer än 430 orter i hela landet. Sammantaget förvaltar vi cirka 200 000 bostadsrätter i över 4 000 bostadsrättsföreningar och även cirka 100 000 hyreslägenheter över hela landet. Riksbyggen har över 80 års erfarenhet av att utveckla, förvalta och förbättra fastigheter. Samtidigt är Riksbyggen också väldigt lokala. Marknadsområde Väst­ manland finns inte bara centralt i Västerås, utan har även kontor i Sala och Köping. – På det sättet finns vi alltid nära våra kunder och kan hjälpa dem med deras behov. Riksbyggen har väldigt nöjda medarbetare och vi på Marknadsområde Västmanland har internt legat i topp inom Riksbyggen i just medarbetarindex MMI. Det är vi oerhört stolta över och det bidrar givetvis också till en bättre kundservice, säger Andreas Norling. – Vi arbetar konsekvent och målmedvetet för att våra kunder ska få en så bra service som möjligt. Vår ambition är att vara flexibla och lyhörda för kundernas behov, säger Andreas Norling.

Vi hjälper bostadsrätts­ föreningen med allt från drift­ teknik till trappstädning, säger Andreas Norling.

Förhoppningen är att vi ska komma i gång med säljstarter i början av 2022, så är du nyfiken på området så tipsar Mikael Petterson Sjölund om att redan nu göra en intresseanmälan på hemsidan:

www.riksbyggen.se/kopparlunden

www.riksbyggen.se

25


Ett levande city

Samverkan och hållbarhet präglar citykärnans omdaning Hur vill västeråsarna att framti­ dens Västerås ska se ut? Det var en fråga som ställdes när staden in­ ledde arbetet med projektet ”Tyck om din innerstad”, där man ville höra invånarnas mening, och uti­ från den formulera en framtidsbild.

kat i antal med fler butiker i bottenplan. Men framför allt har nöjeslivet med restauranger och caféer ökat markant, och det är något vi välkomnar eftersom city ska leva även efter det att butikerna har stängt.

C

samverkansklimat mellan staden och näringslivet. Samverkan bedrivs bland annat i organiserad form inom City­ samverkan. Hos fastighetsägarna finns en stor investeringsvilja att bygga om och bygga nytt. Det finns många exempel på fastighetsbolag som vill förändra – både när det gäller innehåll och utseende. – Tillsammans med fastighetsägarna och övriga näringslivet ska vi knyta ihop stråk och platser i city för att få den här trivsamhetskänslan som många i medborgardialogen har efterlyst. Dessutom är det flera fastighetsägare som utvecklar mer bostäder i city, vilket ger en mer levande citykärna dygnet runt. De stora projekt staden står inför är annars områdena alldeles intill city: Koppar­lunden och Mälarporten. Här kommer det de närmaste åren att byggas upp nya stads­delar med tusentals bostäder – där hållbarhet i alla former prioriteras. Dessutom byggs ett nytt Resecentrum för att klara nuvarande och framtida kommunikationer. Det blir viktigt för dagens city att dessa nya områden knyts ihop på bästa möjliga sätt med den befintliga stadskärnan.

Staden växer, och för att få en hållbar

utveckling när många vill bo i Västerås behöver citykärnan förstärkas med ny bebyggelse, och väl fungerande offentliga rum. I dialogprojektet Tyck om din innerstad blev det tydligt att västeråsarna vill mer med sitt city än den avskalade modernistiska 60-talsarkitekturen som präglar innerstaden. Man vill ha mer grönt, en ”mysigare” stadskärna helt enkelt. – Vi har ju av tradition haft många gallerior i Västerås, där man vistas inomhus, säger stadsbyggnadsdirektör Carl Arnö. Det skapar kanske inte det folkliv på gatan som man vill ha i city. Utvecklingen på senare år har lett till att galleriorna nu mins-

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

Foto: Per Groth

ity är inne i en stor långsiktig omställningsprocess, vilket gör att det finns ett starkt behov av att skapa gemensamma utgångspunkter och framtidsbilder att arbeta mot. Pandemin har påskyndat en hel del förändringar och även skapat nya förutsättningar att förhålla sig till. En del butiker och andra verksamheter har fått stänga, och de behöver ersättas med annan verksamhet om det gemensamma målet om en levande och hållbar stadskärna som lockar besökare dygnet runt ska kunna uppnås.

Carl Arnö betonar att det är ett bra

Carl Arnö är stadsbyggnadsdirektör i Västerås.

På gång i innerstaden: Kvarteret Herta planeras för högstadieskola. Kvarteret Njord med bland annat Västerås konserthus. Här pågår en detaljplan för att utveckla kvarteret med fler arbetsplatser och kanske även boende. Stora Torget , ombyggnad och upprustning för ett attraktivt och tillgängligt torg. Mimerkvarteren med mera ut­ vecklas succesivt av fastighetsägar­ en med bland annat arbetsplatser, trivsamma stråk och utemiljöer. Punkt och Gallerian, planerad upprustning och ombyggnads­ åtgärder som genomförs av fastighetsägaren.

Tyck om din innerstad. Mer än 4 000 personer deltog i olika former av invånar­ dialog under 2016–2018. Projektet ”Tyck om din innerstad” genomfördes av Västerås stad tillsammans med flera olika aktörer, föreningar, och näringsliv. I målbilden önskas bland annat: Mer aktivitet och evenemang, rikare utbud med en mix av olika funktioner och upplevelser, mer gröna och sköna miljöer samt fler platser för stadens barn att leka på tillsammans.

”Grönare, skönare och roligare stadskärna” ”Skapa en levande och attraktiv stadskärna i Västerås”. Det är det kärnfulla budskapet som Västerås Citysamverkan gör allt för att upp­ fylla. Pandemin har gått hårt åt vissa branscher, men med hjälp av nya idéer och ekonomiska lättna­ der ska man ta sig igenom mot en ljusare och hållbar framtid. – Vi försöker underlätta för verksamhe-

terna i citykärnan genom nya innovationer och idéer , säger Maria Fors som är vd för Citysamverkan. Vi har ett antal delmål och visioner som vi arbetar med. Det högst ställda målet är att vi ska bli Sveriges bästa city. Det var 1997 som Cityföreningen och Fastighetsägarna i city gick samman i det gemensamma bolaget Citysamverkan. – Vi har ett fantastiskt bra samarbete med våra aktörer, säger Maria Fors. Och det behövs med tanke på att pandemin 26

har drabbat många företag inom olika branscher. En del butiker i city har även före pandemin fått känna på den ökande näthandeln. Maria Fors räknar upp ett antal aktiviteter där man tryckt på för att underlätta för företagen i city. – Det har bland annat resulterat i att staden utökat serveringsutrymmet utomhus för restauranger, och dessutom beslutat om ekonomiska lättnader, vilket även gäller butiker som därmed kunnat ha försäljning utomhus. Maria Fors berättar att under normala

förhållanden så arrangerar man många olika evenemang för att dra människor till city. Men under rådande förhållanden får man hitta andra vägar. Ja vad gör man då? – Vi försöker genomföra olika idéer för att verksamheterna i citykärnan ska fortsätta att synas. Konst i skyltfönster var en sådan idé där konstnärer målade direkt på skyltfönster, inom kulturen har

Maria Fors är vd för Citysamverkan. ”Vi försöker genomföra olika idéer för att verksam­ heterna i city ska fortsätta att synas.

vi även haft liveföreställningar på sociala medier och digitala modevisningar. Citysamverkan arbetar tillsammans med Västerås stad i en mängd projekt. Ett samarbete handlar om att försköna stadskärnan – något som ingår i dialogprojek-

tet Tyck om din innerstad, där flera tusen invånare har berättat vad de tycker ska finnas i city. Man vill gärna ha en grönare, skönare och roligare stadskärna. – Om det till exempel är ombyggnation på en gata så ställer vi ut blommor


ANNONS

Arkitektur och miljö För att bygga en hållbar stad behöver vi förstå betydelsen av arkitekturen och hur den påver­ kar oss. Det handlar inte bara om byggnader, utan även om utformningen av den fysiska miljön. Nu pågår arbetet med att ta fram ett arkitekturprogram för Västerås som inkluderar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

2014 var Svealandstrafiken först i Sverige med att köra enbart med biogas. Snart är det elbussarnas tur.

Nya eldrivna stadsbussar i Västerås ger ökad hållbarhet och komfort

Nora Kvassman är projektledare för arkitekturprogrammet. Vad är syftet med programmet?

– Bland annat att höja kvaliteten på arkitekturen och den fysiska miljön runt omkring oss. Här beskrivs stadens ambitioner, och hur man ska arbeta med frågor som rör gestaltning, byggnader och offentliga miljöer. Vem riktar sig programmet till?

– Det ska vara vägledande för alla som arbetar med arkitektur, både för sådant som är stadens eget ansvar, och för dem som vill bygga i Västerås. Det ska bli tydligare vilka krav som ställs och varför. Programmet ska kunna användas som en verktygslåda när man diskuterar utformningen av byggnader och fysisk miljö. Kan du nämna något om målet för programmet?

och växter som västeråsarna får rösta på och vinna presentkort i butikerna. Till det roliga hör också Picknick på stan, som arrangeras varje år där restauranger och andra företag bjuder västeråsarna på picknick. Det kan ske på en trottoar, mitt på en gata, ett torg, eller på vilka oväntade platser som helst i city Maria Fors är både realist och opti-

mist, med en stark tro på att det kommer ljusare tider. – För att lyckas krävs samverkan över gränserna mellan alla olika aktörer i stadskärnan. Och den sammanhållningen finns i Västerås. Det gör att vi, även om det blir en del sår på vägen, kommer att gå starka ur pandemin mot målet att bli Sveriges mest hållbara och bästa stadskärna. Text: Anders Post

– Det ska bidra till ett hållbart samhälle som motverkar segregation och ojämlikhet. Om fler får vara med och påverka den gemensamma miljön, så gynnar det en hållbar stadsutveckling. Förhoppningen är att man genom programmet ska få upp ögonen för vad arkitektur är och hur det påverkar oss, inte bara en byggnads utseende, utan allt runt omkring. Hur är en stad uppbyggd, och hur är våra livsmiljöer gestaltade. Hur kommer man att kunna påver­ ka arkitekturprogrammet?

– Arbetet med programmet kommer att pågå under hela 2021 och 2022, där vi gärna ser programmets utveckling som en lärande-process. Olika målgrupper kommer att kunna delta i föreläsningar, workshops, stadsvandringar och andra utåtriktade aktiviteter. Dessutom planeras en invånardialog. När kan arkitekturprogrammet vara klart?

– Efter olika bearbetningar hoppas vi att kommunfullmäktige antar det i juni 2022, säger Nora Kvassman.

Invånarna i Västerås är Sveriges mest nöjda kollektivtrafikanter, det visar den årliga Samhällsbarometern framtagen av konsultbolaget PE. Nu blir resan ännu miljövänligare och bekvämare när Svealandstrafiken satsar på att elektrifiera en del av sin stadsbussflotta. UNDER SENARE ÅR har många svenska och europeiska städer gått över till eldrivna bussar i kollektivtrafiken och snart är det västeråsarnas tur att färdas tyst och utan avgaser. Redan 2004 började Svealandstrafiken gå över från diesel till biogas och 2014 var de först i Sverige med att endast köra bussar drivna av biogas. Nu är det dags för nästa drivmedelskifte. – Sedan sju år tillbaka har vi en pilotbuss som går på el, och det har fungerat väldigt bra. Därför satsar vi nu fullt ut på stora eldrivna ledbussar i stadstrafiken berättar Geert Schaap, som är Svealands­trafikens chef för hållbarhet och innovation. För närvarande har Svealandstrafiken 80 stadsbussar. Dessa kommer sannolikt att fasas ut stegvis fram till 2030 till förmån för el-bussar. – Som ett första steg har vi beställt tio nya el-bussar från Volvo, som finansierats delvis genom EU-bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa, säger Geert Schaap. Bussarna kommer att börja rulla i trafiken sommaren 2022. ENLIGT GEERT SCHAAP kommer övergången till tysta och avgasfria bussar att skapa nya möjligheter för stadsplaneringen och en hälsosammare stadsmiljö. Hållplatser kan till exempel förläggas inuti köpcentrum och sjukhus och man kan trafikera bostadsområden med högre förtätning.

Geert Schaap är Svealandstrafikens chef för hållbarhet och innovation.

– Dessutom kommer den låga ljudnivån och frånvaron av motorvibrationer att göra resan behagligare för resenärerna och ge förarna en bättre arbetsmiljö. De nya Volvobussarna tar cirka 100 passagerare, förbrukar mindre än hälften så mycket energi per mil som biogasbussar och har en räckvidd på cirka 25 mil. Laddning kommer att ske vid depå. – Hållbarhet genom innovation är nyckelord för oss. Till exempel deltar vi i ett tvåårigt innovationsprojekt, medfinansierat av Vinnova. Det handlar om att öka lokal laddkapacitet på depån utan omfattande förstärkningar av elnätet. Genom smart laddning och energilagring i bland annat återanvända gamla bussbatterier, så kommer vi att kunna ladda fler elfordon och samtidigt bidra till ett stabilare elnät, berättar Geert Schaap.

FAKTA Svealandstrafiken är ett aktiebolag som ägs av Region Västmanland och Region Örebro Län. Uppgiften är att planera och utföra linjelagd trafik med buss i båda länen. Varje dag kör bolaget mer än 65 000 resenärer till jobbet, skolan och hem igen – tryggt och säkert. Svealandstrafiken värnar om miljön och deras mål är att endast ha fordon som drivs av fossilfritt bränsle.

www.svealandstrafiken.se

27


Samhällsbyggande

Stad och landsbygd – alla berörs av översiktsplanen Västerås expanderar befolknings­ mässigt. Utvecklingen pekar på 230 000 invånare år 2050 (cirka 75 000 fler än i dag). Hur ska sta­ den och landsbygden kunna växa och utvecklas på ett hållbart sätt? En del av svaren finns i översikts­ planen, som beskriver olika strate­ gier för en hållbar utveckling.

V

ästerås översiktsplan 2026 är vägledande och fungerar som underlag för beslut om detaljplaner, var det ska byggas och hur mark- och vattenområden används för en hållbar utveckling och bra helhet. – Översiktsplanen är ett viktigt politiskt styrdokument för hur kommunen ska växa, säger Eva Widergren, som är översiktsplanerare på stadsbyggnads­ förvaltningen i Västerås. Översiktsplan! Låter tråkigt? Nej egentligen är det väldigt spännande för det skär genom så många olika frågor och berör faktiskt alla som bor och vistas i kommunen. Och det gäller såväl staden som landsbygden. Utmaningarna är många för en stad

som står inför ett så omfattande samhällsbyggande som Västerås gör. Bostadsbyggandet ska planeras, liksom skola, omsorg, rekreation, näringsetableringar, kommunikationer och en mängd andra saker. Allt behöver utvecklas på ett ekologiskt, ekonomiskt och hållbart sätt. -Just nu håller vi mest på att planera och strukturera arbetet för att ta fram en ny översiktsplan, säger Eva Widergren, som ser fram mot samrådet så småningom där alla har möjlighet att tycka och komma med synpunkter. Vi försöker verkligen hitta vägar att nå ut för att kunna föra en dialog om framtiden. Det är ju så viktigt – det berör oss alla. Text: Anders Post Foto: Thomas Fredriksson

Översiktsplanen är väg­ ledande när det gäller hur mark- och vattenområden används.

Så kommer en översiktsplan till i Västerås Kommunstyrelsen får i uppdrag av kommunfull­ mäktige att arbeta fram en ny översiktsplan. Kommun­ styrelsen i sin tur beställer översiktsplanen av stads­ ledningskontoret, som i sin tur delegerar till stadsbygg­ nadsförvaltningen, som projektleder arbetet, vilket

sedan berör i stort sett alla kommunens förvaltningar: sociala frågor, miljöfrågor, infrastruktur osv. Så småningom (ofta flera år) finns ett utarbetat förslag som går ut på samråd. Där gäller det att nå så många människor som möjligt i

kommunen. Alla ska kunna ta del av förslaget och ge synpunkter. Utifrån vad som kommit in från samrådet ska förslaget bearbetas och förbättras. Därefter går planen ut på granskning, och så små­ ningom är det dags för

Nyhet! Ventilationsaggregat för extremt lågt effekt- och energibehov

kommunfullmäktige att anta översiktsplanen. Översiktsplanen ska räcka länge, men saker och ting förändras efter hand och därför måste man fortlö­ pande arbeta med den, och enligt lag ska den ses över vart fjärde år.

Installatörer Teknisk lösning Försäljning

Våra aggregat återvinner upp till 95 % av frånluftens värme. Energiförbrukningen sänks till minimum liksom kostnaderna. Vi hjälper er att med god marginal nå de låga nivåer för energiförbrukning som krävs för miljöcertifiering som miljöbyggnad silver.

Efiheat är en mycket intressant lösning för energieffektivisering av

miljonbostäder och industri

men även för nyproduktion av hyres­ fastigheter, skolor, köpcentra och dylikt. • Ingen luktöverföring • Ingen effekt för avfrostning • Nästan ingen värme- el förbrukning • Låga sfp värden • Imkanaler inkopplas

28

Västerås 021-12 05 00


Transforming society together

i mitt nästa liv vill jag bli ett champagneglas Nu återvinner vi dricksglas och gamla fönster. Har du ett trasigt glas eller sprucket fönster som är värt en andra chans? Vi ses på Återbruket!

På Sweco Architects i Västerås utvecklar vi attraktiva städer och samhällen med människorna och vår tids utmaningar i centrum. Med kraften från Swecos 17 500 arkitekter, ingenjörer och specialister arbetar vi med livsmiljöer från den stora stadsomvandlingen till bostadskvarteret, torget, parken och den lilla pop up-installationen. Vi utgår från Västerås men arbetar internationellt, alltid med stor nyfikenhet inför varje uppdrag. Tillsammans med våra kunder skapar vi framtidens hållbara samhällen.

Planprogram Månsbo gärde, ny stadsdel i Avesta Ansvarig arkitekt: Ylva af Kleen Illustration: Amanda Wahlén

vafabmiljö.se

ANNONS

Sveafastigheter fortsätter utveckla Västerås Sveriges första stora plusenergihus byggdes i Västerås. Det är inte en slump. Stadens framtidsvision möjliggör för oss att vara långsiktiga och hållbara. Vi är i Västerås för att stanna, men vårt hållbarhetsarbete fortsätter att utvecklas. SEDAN 2018 stoltserar Västerås med Neptun, Sveriges första stora plus­ energishus. De 1 210 kvm solcellerna på taket bidrar till att huset producerar mer fastighetsel än det förbrukar. Men vi är inte nöjda där. I en nyligen publicerad studie undersökte vi om koldioxidutsläppen från byggnationen av Neptun skulle kunna minskas om det byggdes igen med rådande tekniker. Resultatet visar att en halvering är möjlig. 41 procent av minskningen kommer från mer klimatsmarta material, och 11 procent kommer från optimering av konstruktionen. – Det visar vikten av att i upphandling ställa krav på mer klimatsmart betong och att betongproducenter redovisar klimatpåverkan kopplat till deras produkter, något vi på Sveafas-

Bo i ! an Hydr

tigheter ställer krav på i allt större utsträckning, säger Viktor Mandel, vd, Sveafastigheter. Bygg- och fastighetsbranschen står för en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Tidigare i år släpptes Sveafastigheters första Hållbarhetsrapport, där vi transparent visar utsläppet från verksamheten. För alla byggen mäts koldioxidutsläppen från bland annat transporter, avfall och material. – Det är först när vi har alla fakta på bordet som vi kan planera för att minska vår klimatpåverkan. Förhoppningsvis inspirerar vi fler inom branschen att ta efter, säger Viktor Mandel. HÅLLBARHET ÄR så mycket mer än att minska koldioxidutsläpp. Vårt trygghetsboende Hydran i Västerås byggdes med plusenergiteknik, men det är de mjuka värdena som sticker ut. Hydran är byggt för gemenskap. Gemensamhetslokal, en inbjudande innergård och en heltidsanställd bovärd, Desiré, som arrangerar aktiviteter. Ett sätt att råda bot på en av vår tids största folksjukdomar – den ofrivilliga ensamheten. Nu ser vi fram emot att utveckla 127 lägenheter vid Oxbacken Centr-

Granngemenskap i Hydran! Plantering i de nya odlingslådorna på innergården. Vill du flytta in? Besök sveafastigheter.se/hydran

um, med fokus på energieffektivitet och smidiga mobilitetslösningar för hyresgästerna. Likt de allra flesta av våra fastigheter kommer även Oxbackens fastighet ha solceller på taket. Det är en investering för framtiden.

29


Ortsdialoger

Landsbygdens utveckling – en viktig del i översiktsplanen För att få en bild av hur det är att bo och verka i en serviceort på landsbygden har Västerås stad haft ett antal ortsdialoger i service­ orterna. Hur ser de boende på sin ort? Vad saknas, och vad kan göras bättre för att landsbygden ska leva och utvecklas?

O

rtsdialogen är ett underlag för planering och förvaltning, och inte en lista på åtgärder som kommunen åtar sig att göra. – De här kontakterna med invånarna i serviceorterna har stor betydelse när vi arbetar med Översiktsplanen 2026, säger Eva Widergren, som är översiktsplanerare i Västerås stad. Vi bjöd in invånarna på varje ort och förde samtal om nu-läget och olika vardagsfrågor, som exempelvis hur kollektivtrafiken fungerar, boendet, grönområden, cykelvägar fritidsaktiviteter – ja allt sådant som berör människorna på orten. – Det vi har fått fram genom dessa samtal har vi sorterat in i det vi kallar planeringsunderlag, som sedan finns med som värdefull kunskap när vi nu ska ta fram en ny översiktsplan.

Eva Widergren berättar att ortsidalogerna har varit mycket uppskattade, både av invånare och kommunens tjänstemän, samt inte minst av de politiker som var med. – Det som fram- Eva Widergren, kom på flera orter översiktsplanerare. var att många saknar bra kollektivtrafik, men även cykelvägar mellan orterna. Det handlar om att kunna resa hållbart. I Gäddeholm till exempel, där det bor många unga barnfamiljer, är problemet att det inte finns någon fungerande busslinje. Man vill resa klimatsmart, men har ingen möjlighet att göra det. Detta kommer nu att förbättras genom en ny busslinje i slutet av 2021. Text: Anders Post Foto: Per Groth

Här några bilder från serviceorter som deltagit i ortsdialogerna: Övre bilden är från Orresta, under till vänster Dingtuna, och till höger Tillberga.

ANNONS

Kadesjös ”zoomar” in utvecklingen En 75-årig historia säger mycket om ett företag. För Kadesjös, konsultföretag inom bygg- och installationssektorn, betyder det utveckling. – Kadesjöandan gör att vi har en personalomsättning långt under snittet i vår bransch, säger Birgitta Lindblad, vd. Trivsel är en av de nycklar som bidrar till vår utveckling. KADESJÖS ALLRA FÖRSTA uppdrag var en kompressorstation för Boliden AB i Laisvall. I dag har företaget skaffat sig en marknadsledande roll i Mälardalen med den kompetens som krävs för att vara med i alla delar av ett byggprojekt, från kalkylering, förprojektering, projektering, upphandling och projektledning, till slutlig kontroll och besiktning. Kadesjös projekt innehåller allt ifrån bostäder till byggrelaterad projektering av gruv- och processanläggningar för Boliden. Vi har ritat och konstruerat sjukvårdsanläggningar till Region Västmanland, projekterat för utbyggnader av Kraftvärmeverket i Västerås och Stockholm Exergi, ställverksbyggnader och kraftdistribu-

30

tionsanläggningar för ABB, ICA:s olika lager, för att nämna några. Uppdragen varierar, från bostäder och kontor till komplicerade processbyggnader – både i Sverige och utomlands. – Vår främsta resurs är den kunskap som finns samlad hos våra 75 med­ arbetare, yngre som äldre, kvinnor som män, en mix som dessutom skapar en familjär stämning i företaget, säger Birgitta Lindblad. – Därför är Kadesjöandan så viktig för oss att förvalta väl. Utan medarbetare som känner sig som ”hemma” och får ta plats är det så mycket svårare att strategiskt utveckla företaget. Inte minst för våra kundrelationer som uppskattar kontinuitet. – Trots pandemin har vi ett bra resultat och har till och med expanderat bland annat genom förvärv av ett elkonsultbolag och det är vi mycket tacksamma för. I DAG ÄR FÖRETAGET bland mycket annat engagerat i industriområdet Lillsidan i centrala Enköping som genomgår en totalförvandling till en helt ny stadsdel med hyresrätter, bostadsrätter, radhus, förskola, omvårdnadsboende och handel. Kadesjös ska pro-

Kadesjöandan i företaget är stark och fungerar väl även i pandemitider, men visst längtar alla efter att ses ”i verkligheten” och att jobba ihop igen.

jektera för 189 lägenheter och en matbutik. – Pandemin har gjort att vi numera träffas och jobbar via zoom/teams, så vi är fortfarande en sammansvetsad grupp av människor, men visst längtar vi efter att få träffas fysiskt igen, säger Birgitta Lindblad. För oss, vårt arbete och våra kunder. www.kadesjos.se


Samhällsbyggnadsbolaget i Norden skapar hållbara miljöer där människor vill leva, arbeta och vistas i lång tid framöver. SBB:s arbete lokalt bidrar till social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av samhället i stort genom att vara den största nordiska aktören för social infrastruktur.

Socialtjänstens hus Uppförs i Västerås för att samlokalisera en rad verksamheter i en byggnad. Byggs med hög nivå på miljöarbetet: låg enerigianvändning och högkvalitativa materialval med stomme i betong. Certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Livscykelanalysen visar att hela produktionsskedet inklusive materialproduktion till utsläpp om 3 097 ton CO2e. Med en area om 10 570 m2 motsvarar detta 276 kg CO2e/m2.

Ängsgärdet Området i Västerås är omfattar flera detaljplaner och vissa kvarter är redan under uppförande. Vårt kvarter Sågklingan 6 - kommer att innehålla 174 hyresrätter och ett äldreboende med 80 lägenheter vilka kommer att stå klara våren 2023. Äldreboendet kommer att drivas i kommunal regi. Byggnaden uppförs och certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

www.sbbnorden.se


ANNONS

Hållbar finansiering av din nya bostad Att bygga nytt är ett stort steg och ofta något som påverkar familjens ekonomi under en lång tid framöver. Samtidigt är det spännande att kunna planera och påverka sitt nya hem från grunden. Är du en av dem som funderar på att bygga nytt hus har du säkert många funderingar. Här i Västerås kan Handelsbanken hjälpa dig, från din första tanke på att bygga till livet i din nybyggda bostad. – Vi ser oss som en naturlig del av finansieringen i en stad som växer, säger Marie Strandberg, kontorschef på Öster Mälarstrand. Hos oss erbjuder vi en flexibel finansiering som passar bra när du ska bygga hus eller köpa nyproduktion. Hos Handelsbanken i Västerås har medarbetarna lång erfarenhet av finansiering och kan erbjuda all den hjälp som behövs för att du ska kunna förverkliga dina husdrömmar. Banken har tre lokala bankkontor i stan. Ett vid Öster Mälarstrand, ett på Köpingsvägen och ett mitt i city, på Sturegatan. Din tid är nu

Det finns många aspekter att ta hänsyn till innan du bestämmer dig för att bygga nytt hus. Kontakta något av bankkontoren här i Västerås i ett tidigt skede, för att prata igenom dina planer. Ju tidigare i processen desto bättre. Så kan ni tillsammans gå igenom det bästa upplägget för finansiering just för dig. Hur går finansieringen till?

När det gäller nybyggen kan du behöva ett byggnadskreditiv. Mats Söderlund, kontorschef på Köpingsvägen, berättar vad ett byggnadskreditiv innebär: – Det är en tillfällig kredit som används för att betala alla stora kostnader under byggtiden. Utifrån din kredit hjälper vi dig med betalning av fakturor från de olika leverantörerna. Kontorschefen på Västerås City, Pe-

Kontorscheferna på bankkontoren i Västerås, Marie Strandberg, Peter Bergqvist och Mats Söderlund, berättar om hur Handelsbanken kan hjälpa till när du vill bygga nytt.

ter Bergqvist, berättar om en stor fördel med byggnadskreditiv: – Lånet är flexibelt, du lånar inte mer än du behöver vid varje tidpunkt under byggtiden. För dig som låntagare innebär det att du utöver kontraktsränta bara behöver betala räntan för det belopp du utnyttjar.

tid. Därför erbjuder vi en lägre ränta när du gör miljömedvetna val. Det kan handla om finansiering av solceller eller bergvärme, säger Mats Söderlund, kontorschef på Köpingsvägen. År 2025 ska 20 procent av bankens utlåning vara grön eller innehålla villkor som bidrar till en hållbar omställning.

– Vi har så många tips och råd att dela med oss av, säger Marie Strandberg kontorschef på Öster Mälarstrand, tänk exempelvis på att ansöka om bygglov tidigt i processen. Det gör du hos byggnadsnämnden här i Västerås kommun.

Vad händer när huset är klart?

”En bank som stöttar dig genom hela processen. Från första tanke till livet i din nya bostad.”

För Handelsbanken handlar ett bolån om mycket mer än att bara låna ut pengar. Medarbetarna på bankkontoren ger dig professionella råd om din ekonomi i varje situation. Tveka inte att höra av dig till banken med alla frågor som rör bolån och finansiering. Vare sig det handlar om ett nybygge eller ett köp av en befintlig bostad. – Hos oss får du ett personligt bemötande och snabb service i varje möte, varmt välkommen till oss, hälsar kontorscheferna i Västerås.

När ditt nya hus är färdigställt och det finns ett slutbesked gör Handelsbanken en värdering av det nya huset. Därefter läggs byggnadskreditivet om till ett vanligt bolån och du kan flytta in i ditt nya hus. Det lönar sig att göra hållbara val

Kanske ska du passa på att göra klimat­ smarta val när du bygger ditt nya hus? I Handelsbanken är hållbarhet sedan länge en naturlig del av verksamheten. – Vi vill jobba för en hållbar fram-

Bästa tipset till nybyggare

Om du går i byggtankar rekommenderar vi dig att bolla dina tankar med banken så tidigt som möjligt.

Ett smart beslut för ditt bolån

Så här går det till att bygga nytt och låna:

32

Kontakt med Handelsbanken

Startbesked

Byggnadskredit

Slutbesked

Bolån

Dags att flytta in!

1

2

3

4

5

6