Upplands-Bro 2022

JUNI 2022 | EN TIDNING OM ATT BYGGA EN HÅLLBAR KOMMUN

UPPLANDS-

BRO Från segregerad förort till småstadskänsla SID 4

Carin Hjulström har skapat sitt eget Midsomer – i Säbyholm SID 14

Caroline af Ugglas:

”Jag kommer aldrig att flytta härifrån” SID 22

Attefall om att få ett populärt hus uppkallat efter sig SID 18

Bro Hof har satt Upplands-Bro på golfkartan SID 8

”Alla barn har rätt till en meningsfull fritid”

Bro får Sveriges första matträdgårdsstad

SID 6

SID 16

Vill du läsa tidningen i mobilen?

Scanna QR-koden.

Vi bryr oss om hur

Upplands-Bro växer UPPLANDS-BRO ÄR EN fantastisk kommun

med underbar natur. Vi tycker därför att de byggnader och utemiljöer som byggs i kommunen ska vara vackra och vi är övertygade om att de allra flesta som bor i UpplandsBro håller med om det. Nya byggnader och utemiljöer ska utvecklas med hänsyn till natur, kulturmiljöer och befintliga sam­ hället. För oss är det en självklarhet.

Vi har tagit flera steg i den riktningen.

Vi omarbetade de detaljplaner som var på gång då vi tog över till att bli blandad bebyggelse med lägre täthet och där minst hälften av ytan ska utgöras av småhus samt fler parkeringsplatser. Och de nya detaljplaner som vi har initierat under den här mandatperioden är småskaliga och attraktiva bostadsområden där småhus dominerar. Om ett par år kommer man att kunna se dessa områden växa fram.

MEN VI NÖJER OSS INTE MED DET. Vi tyck-

er att det behöver tydliggöras hur den arkitektoniska och estetiska utformningen av områden och enskilda byggnader planeras.

Vi vill också veta vad kommuninvånarna tycker: Hur ska Upplands-Bro göras attraktivt och vackert? Vi anser att det behöver uttryckas hur vi bygger småstadsliknande

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTÖR: Anders Post OMSLAGSFOTO: Rosie Alm GRAFISK FORM: Joakim Forsberg TRYCK: Bold Printing Mitt, Sundsvall

2

miljöer utan att förlora en lantlighet och vad som är ingredienser i en attraktiv livsmiljö.

Vi har därför tagit initiativ till att ta fram en gestaltningspolicy. Den ska vara ett samlat dokument som anger mål och strategier för hur Upplands-Bro ska bli vackrare och samtidigt behålla sin landsbygdskaraktär.

Den ska ge svar på hur vi kan gestalta våra nya torg, gator, parker och byggnader med omsorg om helheten såväl som detaljer.

Där ska vi också beskriva hur vi ska rusta upp och gestalta vår redan bebyggda miljö så att vi skapar ett mervärde och hur landsbygden kan utvecklas med omsorg om vårt vackra landskap.

för fotboll vid Kungsängens IP. Det kommer att ge positiva synergieffekter för föreningslivet i kommunen och även ett ökat underlag för kringservice inom områden som rehabilitering, hälsa, hotell och konferens. Även vid denna etablering är den arkitektoniska utformningen viktig. Ett verkligt lyft för Upplands-Bro! För ett bättre Upplands-Bro,

I ARBETET MED ATT TA FRAM en gestalt-

ningspolicy ska bl.a. medborgardialogs­ möten hållas där inspel från allmänheten ska bidra till det slutliga förslaget.

Då vi växer kommer också ett ökat behov av idrotts- och fritidsaktiviteter. Vi kommer därför att utöka möjligheterna vid Bro och Kungsängens IP, för kommunens idrottsföreningar. I detta sammanhang är det extra glädjande att vi tillsammans med Svenska fotbollförbundet (SvFF) ska utreda möjligheten till ett nationellt träningscenter

FÖR TIDNINGAR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50 jorgen.lundh@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

Fredrik Kjos kommunstyrelsens ordförande

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Sara Eklind, Kommunikations- och digitaliseringschef Tel. 08-581 691 41 sara.eklind@upplands-bro.se www.upplands-bro.se

FÖR ETT ÅR SEDAN FATTADES BESLUTET om att projektet Omdaning Bro skulle påbörjas. Kommunen driver projektet som syftar till att vända utvecklingen i centrala Bro. Visionen är att utveckla Bro från en förort med svaga kopplingar mellan bostadsområden till att i stället skapa en sammanhållen plats med småstadskänsla.

– Omdaning Bro kommer att förbättra möjligheterna för alla som växer upp, bor och verkar i centrala Bro. Social hållbarhet är en röd tråd i omdaningen där en levande småstad med livlig och attraktiv närservice ska växa fram parallellt med arbetsplatser och bostäder, säger Fredrik Kjos, kommunstyrelsens ordförande.

Kan Bro bli förebilden för

framtidens småstad?

I OMDANING BRO integreras fysisk plane-

ring med arbetet kring sysselsättning, trygghet, rekreation och mötesplatser.

Inom projektet jobbar medarbetare från olika delar av kommunorganisationen.

– Det är när vi jobbar gemensamt för att skapa förändring på både kort och lång sikt som omdaningen blir möjlig, säger Fredrik Kjos.

En nyckel till att lyckas med omdaningen är att arbeta tillsammans med andra krafter i lokalsamhället, såsom föreningslivet, näringslivet och invånarna.

– Om vi ska kunna skapa en riktig samhällsförändring i Bro behöver vi ta ett helhetsgrepp som kommun och arbeta tillsammans med lokalsamhället, säger Fredrik Kjos.

För att förenkla vad uppdraget går ut på så handlar det om att bygga både fler bostäder och skapa möjligheter för fler verksamheter och ökad samhällsservice.

– Det handlar även om att arbeta med livet mellan husen. Våra gemensamma torg, parker och stråk ska bli mer attraktiva för alla åldersgrupper. I arbetet med gestaltningen är det viktigt att invånarna i Bro också deltar. För det är genom att vi tillsammans utvecklar lokalsamhället som vi skapar gemenskap och småstadskänsla, säger Fredrik Kjos.

Bland annat ska stråket mellan stationen och Bro Torg få mer karaktär av en småstadsgata. Stationsområdet ska bli mer tillgängligt och perrongen ska få två uppgångar, något som är mycket efterlängtat av pendeltågsresenärerna. Bro Torg ska utvecklas så att det blir en attraktiv samlingspunkt.

NÄR MAN SOM KOMMUN ska bygga om eller bygga nytt, så ska beslutet om en detaljplan gå ut på samråd. Det vill säga att invånarna ska få ta del av beslutsunderlaget och ha möjlighet att tycka till om det. Omdaning Bro involverar invånarna tidigare i planeringen och på fler sätt än genom samrådsmöten.

– När kommuntjänstemän, byggare och experter tar fram planer involveras invånarna oftast för sent i processen. Vi får bättre kvalitet i planerna när invånarna ges förutsättningar att delta genom att dela sina tankar, idéer och önskemål kring sin livsmiljö, säger projektledare Maria Acaldo.

Det kan behövas lite mer okonventionella idéer för att skapa delaktighet. Till exempel bjöd man in till en Lego-workshop i Brohuset för att få invånarnas idéer till utvecklingen av Bro Torg. Deltagarna i workshopen fick med hjälp av

arkitekter och tjänstemän som fanns på plats bygga sina idéer med hjälp av legobitar.

– En viktig nyckel till att uppleva sig vara en del av ett samhälle är gemenskap.

Och i arbetet för att åstadkomma det behöver vi vara konkreta och arbeta med såväl yttre faktorer som utsmyckning och trivselbelysning vid mörka stråk, och likväl som att arbeta med att hitta metoder för att fler ska få sin röst hörd, säger Maria Acaldo.

PROJEKTET SIKTAR inte bara på att om-

dana den fysiska miljön i Bro. Det handlar kanske i ännu högre grad om att skapa attraktiva mötesplatser och aktiviteter som förenar de olika bostadsområdena med varandra. Därför sker en samverkan kring otrygga platser med fritidsgård, föreningar, näringsliv och byggare för att minska möjligheten till det som annars kan utgöra ett hinder för människor att mötas.

Beslutet om projektet togs för ett år sedan. Efter att projektteamet kommit på plats och nödvändiga politiska beslut fattats satte projektet i gång på allvar kring nyår.

Projektet Omdaning Bro pågår fram till 2030.

KOMMUNSTYRELSEN HAR fattat beslut om att det ska tas fram en policy i kommunen för hur bebyggelse och det offentliga rummet ska se ut. Kommunen vill utvecklas mer mot en småstad med attraktiva mötesplatser.

Det ska bland annat bli enklare att ta sig från tätorterna och ge sig ut i naturen.

Det finns också tankar på att begränsa hur högt man får bygga.

4

– Vi tycker att det behöver göras tydligt hur den estetiska utformningen av områden och enskilda byggnader ska vara och vad kommuninvånarna tycker gör Upplands-Bro attraktivt och vackert, säger Jan Stefanson, kommunalråd, ordf. samhällsbyggnadsutskottet.

BESLUTET ATT TA FRAM en gestaltnings-

policy är fattat, men några konkreta for-

muleringar finns inte i dag. Policyn är tänkt att finnas som underlag för att underlätta arbetet med framtida detaljplaner och beräknas ta ett år att ta fram.

– Småstadskänslan ska förstärkas genom att skapa möjlighet för fler att engagera sig i hur Upplands-Bro ska se ut i framtiden, säger Jan Stefanson.

Foto: Rosie Alm

Småstadskänsla i nya gestaltningspolicyn

Visionen är att utveckla Bro från en förort med svaga kopplingar mellan bostadsområden till att i stället skapa en sammanhållen plats med småstadskänsla.

5

DE SENASTE ÅREN HAR ETT OMFATTANDE PAKET av trygghetsskapande åtgärder rullats ut i Upplands-Bro. Och det har gett resultat. Mätningar visar en positiv utveckling – Upplands-Broborna känner sig tryggare i sin kommun.

Kraftsamling mot trygghet ger resultat sats som framgångsfaktor bakom den positiva utveckling som nu syns i trygghetsmätningarna. Utan det är summan av de många delarna som ingår i kommunens strategiska arbete för ökad trygghet som gör det.

– Upplands-Bro ska vara en trygg plats för alla människor att bo och vistas i. Vi har gjort ett flertal satsningar de senaste åren och det är glädjande att se att det ger resultat. Vi inrättade ett trygghetscenter i Bro och vi har ökat bevakningen med både väktare och bevakningskameror, för att nämna några exempel, säger Fredrik Kjos, kommunstyrelsens ordförande.

I KOMMUNEN FINNS ett politiskt beslutat mål om att inga områden i Upplands-Bro ska klassas som utsatta av polisen, vilken en del av tätorten Bro gör i nuläget.

För att nå det målet krävs ett spektrum av insatser, från snabba punktinsatser till mer långsiktiga, genomgripande förändringar.

Camilla Stark är trygghets- och preventionschef i kommunen. Hon understryker vikten av att jobba kunskapsbaserat, det vill säga att ta fram metoder som har stöd i forskning. Ett exempel på det är metoden Effektiv samordning för

trygghet, EST, som har tagits fram av Örebro universitet.

Metoden går ut på att arbeta systematiskt tillsammans – främst kommun, polis och bostadsbolag men även väktare, näringsliv, grannstödjade, nattvandrare och andra delar av civilsamhället.

ATT HA EN KORREKT och gemensam

lägesbild är avgörande i EST-arbetet.

För det används ett digitalt verktyg, Embrace, där nyckelpersoner från kommunen, polisen, fastighetsbolag och övriga samarbetsparter, rapporterar in uppgifter. Det kan handla om händelser, som att det har varit oroligt eller bråkigt på någon plats, eller något i den fysiska miljön, som trasiga lampor eller buskage som behöver åtgärdas för att skapa trygghet.

Upplands-Bro kommun ligger i startgroparna för ytterligare en satsning, som specifikt riktar in sig på grovt våld i närsamhället. Satsningen görs tillsammans med lokalpolisen, kriminalvården och Järfälla kommun.

DET HANDLAR OM metoden Group Vio-

lence Intervention, GVI. Den går ut på att polisen kartlägger kriminella grupperingar och sedan arbetar metodiskt med dem. Budskapet är: ”Sluta döda varandra. Hoppa av – vi hjälper er med alla

medel. Eller så fortsätter ni och då försvårar vi för er, för att rädda era och andras liv.”

– Vi kommer att fortsätta att arbeta metodiskt med riktade insatser för att invånarna ska känna förtroende för samhället och polisen, säger Camilla Stark.

Fredrik Kjos är väldigt nöjd med att det i mätningar visar sig att insatserna leder till positiv utveckling.

– När förtroendet ökar känner sig invånarna också mer trygga. Samhället tjänar både liv och pengar på att människor gör klokare val, säger han.

Foto: Rosie Alm

DET GÅR INTE ATT PEKA PÅ en enskild in-

– En viktig nyckel till framgång är samarbete, säger Camilla Stark som leder trygghets- och preventionsarbetet i kommunen.

”Alla barn har rätt till en meningsfull fritid” Alla barn i Upplands-Bro ska ha möjlighet till meningsfulla och hälsofrämjande aktiviteter på fritiden, oavsett om de deltar i föreningslivet eller inte. Här spelar kommunens fritidsgårdar och Sparksapp.se – där unga erbjuds gratis prova på-aktiviteter – en viktig roll.

ATT GÖRA ROLIGA och stimulerande saker på fritiden handlar om mer än att bara ha roligt. Forskning visar att en meningsfull fritid gör att barn och unga mår bättre, både fysiskt och psykiskt. Det bidrar även till att de trivs och presterar bättre i skolan.

I Upplands-Bro jobbar kommunen för att ge alla barn och unga förutsättningar till en meningsfull fritid.

6

– Vi vill att våra barn och unga ska känna att det finns en kraft runt dem hela dygnet. Vi har ett fantastiskt föreningsliv här i kommunen, som engagerar många, men även barn som inte tillhör en förening eller är inskrivna i kommunens fritidsverksamhet ska ha tillgång till meningsfulla aktiviteter, säger Mattias Peterson, kommunalråd och ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

FÖR TVÅ ÅR SEDAN inledde därför kom-

munen ett samarbete med den ideella föreningen Sparks Generation. Kommunen är pilot för aktivitetsajten Sparksapp.se, där det lokala föreningslivet och kommunens verksamheter lanserar gratis prova på-aktiviteter med hjälp av influencers.

De finns på plattformar där barn och unga finns, som Youtube och Snapchat.

När man ser något man vill testa så är det bara att anmäla sig via Sparksapp.se, helt gratis.

–Tanken är att fler ska hitta något som de gillar att hålla på med på fritiden, säger Mattias Peterson. ÄVEN KOMMUNENS öppna ungdoms-

verksamhet på fritidsgårdarna har en viktig roll i att erbjuda aktiviteter för unga. Sedan länge finns fritidsgårdsverksamhet för 12–15 samt 16–20-åringar.

Efter att man uppmärksammat att många yngre rörde sig ute stora delar av dygnet på sommarlovet så öppnade kommunen Hörnet sommaren 2021.

Här erbjuds mellanstadiebarn en plats med trygga vuxna att söka sig till. Det är en öppen verksamhet där barnen får komma och gå som de vill och man jobbar med tydliga ”gårdsregler” som kräver att barnen tar eget ansvar. Hörnet blev snabbt populärt och kommer att vara öppet även sommaren 2022 men i en annan lokal.

– Vårt fokus är att erbjuda olika typer av goda sammanhang för våra barn och unga. Vi vill ge dem möjlighet att utvecklas och känna egenmakt. Det är positivt för dem och i förlängningen för hela samhället, säger Hannah Rydstedt Nencioni, kultur- och fritidschef.

Foto: Rosie Alm

ANNONS

Informationsarbetet gör arbetet mer effektivt och ger djupare perspektiv, säger Magnus Nilsson.

”Tillsammans blir vi effektivare än var och en för sig” Magnus Nilssons roll som kommunpolis fungerar som en brygga mellan polisen och civilsamhället.

– Tyvärr har vi vid några skarpa och trista händelser behövt aktivera den nära samverkan som vi byggt upp med både ett informationsutbyte och upparbetade vägar. Och det har vid de tillfällena visat sig fungera mycket väl, säger Magnus Nilsson.

I STORT ÄR UPPLANDS-BRO en lugn och

FAKTA TRYGGHET OCH PREVENTION: Insatser som redan görs: • Föräldrastöd.

• Samordning och utbildning av kommunens väktare.

• Nattvandrare.

• Grannsamverkan.

• Grannstödsbil.

• Strategiskt samarbete med polis.

• Trygghetsvandringar.

• Trygghetscenter.

• Kamerabevakning.

• Uppsökande socialt arbete till unga och föräldrar.

• Strategiskt arbete inom social hållbarhet, trygghet, brott och kriminalitet, våld, våld i nära relationer, våld och förtryck i hederns namn, våldsbejakande extremism, folkhälsa, alkoholoch narkotikaprevention.

– Vi vill ge unga möjlighet att utvecklas och känna egenmakt, säger Hannah Rydstedt Nencioni.

trygg kommun, menar Magnus Nilsson.

Det finns dock problem som kommer och går, och handlar som det så ofta gör, om ett fåtal individer. Den största utmaningen just nu är centrala Bro, som polisen nationellt bedömt som ett utsatt område.

Under de senaste åren har det blivit skarpt läge. Då har organisationen som byggts upp satts på prov.

– Vi har nära relation med expertisen inom kommunen och kan vid operationer gå in mer kraftfullt och effektivt, säger Magnus Nilsson.

POLISEN HAR ETT UPPDRAG att bekämpa

kriminalitet, men kan inte gå in och göra punktinsatser för individer som riskerar att hamna där. Riskfaktorer som trångboddhet, låga betyg i skolan, familjesituation och så vidare kan däremot förebyggas och avhjälpas genom kommunens försorg.

– Som kommunpolis har jag ofta samtal med fritidsledare, representanter för bostadsföretagen, lärare, socialarbetare och fältarbetare. Det är när vi samverkar som vi kan göra så mycket mer tillsammans än om vi bara arbetar var och en för sig, säger Magnus Nilsson.

Polisen har tillgång till information som samlas in och analyseras genom Enheten för trygghet och preventions försorg.

– Informationsutbytet gör arbetet mycket mer effektivt, eftersom vi kan se ett djupare perspektiv än annars, säger Magnus Nilsson.

KOMMUNENS SATSNING på att skapa ett Trygghetscenter har också bidragit till att kommunikationsvägarna blir smidigare.

Efter årsskiftet kommer Sveriges kommuner att ha ett brottsförebyggande ansvar, som de inte haft tidigare. I UpplandsBro finns hela den organisationen redan på plats.

Tjänsten som kommunpolis liknar ingenting annat inom polisen.

– Det känns väldigt meningsfullt att vara med och påverka lokalsamhället och i samverkan med enheten för trygghet och prevention. Det gör att det alltid är kul att gå till jobbet, säger Magnus Nilsson.

Som i allt Castellum bygger och förvaltar är det stort fokus på miljö och klimat. Målet är att alla nya lagerbyggnader i Brunna ska certifieras med minst Miljöbyggnad nivå silver. Byggnaderna kommer också att förses med stora solcellsanläggningar på taken.

Brunna Logistikpark

Flexibla logistiklösningar i ett av Sveriges bästa lägen Brunna logistokpark har växt otroligt snabbt de senaste åren. Här byggs en blandning nya moderna lagerbyggnader och lokaler för mindre verksamheter. En av de största aktörerna i området är Castellum vars fokus är att bygga arbetsplatser för framtiden.

– Vi utökar just nu vårt befintliga

bestånd med två moderna och klimatanpassade logistikfastigheter i bästa skyltläge läng med E18, berättar Marie Frid, projektchef på Castellum.

Hon beskriver Brunna Logistikpark som ett modernt och snabbväxande företagsområde där fler­ talet stora och välrenommerade bolag valt att etablera sina verksamheter kring lager och logistik.

Castellums etablering i området påbörjades 2017. Bolaget har sedan dess färdigställt två byggnader och fortsätter nu med flera nya projekt.

Först ut är två fastigheter, tillsammans 32 000 kvm, varav en blir färdigställd nu till sommaren, den andra om ett år.

Den här typen av projekt bygg-

startas ofta utan en given kund.

Men med flexibla lösningar kan lokalerna enkelt anpassas för ett brett spann av verksamheter.

– Målet är att bygga flexibelt med så få anpassningar som möjligt och det tycker jag att vi har lyckats med, säger Marie Frid, som ser en enormt stor efterfrågan på det Castellum erbjuder, det vill säga flexibla lager- och logistik­ lösningar i Stockholms närhet för distribution i hela Mellansverige.

Det strategiska läget, mellan Bro och Kungsängen, nära E4, är opti-

malt för just lager- och logistik­ verksamhet, påpekar hon, utan tvekan ett av landets bästa. Med Förbifart Stockholm kommer läget att om möjligt bli än mer attraktivt för alla typer av ytkrävande verksamheter där tillgänglighet och mobilitet är ett måste.

Som i allt Castellum bygger och

förvaltar är det stort fokus på miljö och klimat. Målet är att alla nya lagerbyggnader i Brunna ska certifieras med minst Miljöbyggnad nivå silver. Byggnaderna kommer också att förses med stora solcells­ anläggningar på taken. Elen från solcellerna kommer sedan att kunna nyttjas av våra hyresgäster.

– Det gäller även våra nuvarande och kommande byggnader i Brunna.

Vi vill också att det ska synas vilka hus som är våra. De är med sina moderna och snygga fasader i grå stålplåt kompletterade med färg­ glada cirklar och trädetaljer lätta att urskilja i mängden. Och vi ser att det tillsammans med våra flexibla logistiklösningar uppskattas av både våra nuvarande och nya hyresgäster, avslutar Marie Frid. Även miljön runt husen är viktig, därför satsar vi även på planteringar.

Vill man läsa mer om de pågåen-

de projekten och se lediga lokaler kan man gå in på castellum.se

7

– Vi har inte ens varit i närheten av en golfanläggning i den här klassen i Sverige tidigare, säger Jonas Lindgren.

Sedan Bro Hof invigdes 2007 har de stått värd för Europatouren vid fem tillfällen och fått högsta betyg av internationella spelare.

Golfbana i världsklass Golfbanorna på Bro Hof är av yppersta klass och inte bara en pärla för Upplands-Bro, utan har också satt Sverige på den stora internationella golfkartan. Anläggningen är topprankad och en av Sveriges mest exklusiva. Alla de stora golfstjärnorna har spelat här och banorna lockar spelare från när och fjärran.

NÄRHETEN TILL MÄLARENS glittrande

vatten var för övrigt en av de viktigaste kvaliteter som Bro Hofs ägare och grundare Björn Örås eftersökte när han letade mark för att anlägga en högklassig golf­ anläggning.

– Andra viktiga kriterier var att golfbanan skulle ligga inom en trettio minuters radie både till Stockholms centrum och 8

Arlanda. Stockholm för att en stor del av medlemsunderlaget skulle komma från innerstaden och Arlanda för att det skulle bli en attraktiv bana för att arrangera golftävlingar på, förklarar vd Jonas Lindgren.

SÖKANDET LEDDE TILL Upplands-Bro och 2002 fick Björn Örås köpa marken av KF Fastigheter. På ägorna finns också Bro Hofs slott, då en bedagad skönhet, som uppfördes 1888. Efter en omfattande renovering tjänar slottet nu som klubbhus med restaurang, omklädningsrum och konferensanläggning. Första banan, kallad The Stadium Course, öppnades 2007 och tre år senare öppnades ytterligare en 18-hålsbana, The Castle Course.

– Vi har inte ens varit i närheten av en

golfanläggning i den här klassen i Sverige tidigare. Sen Bro Hof invigdes 2007 har vi stått värd för Europatouren vid fem tillfällen och fått högsta betyg av internationella spelare som till exempel Dustin Johnson, Bubba Watson och Henrik Stenson, säger Jonas Lindgren.

MEDLEMSKAPET ÄR bland de dyraste i

Sverige och lockar riktigt inbitna golfspelare som satsar. Antalet medlemmar är begränsat till 1100 och bygger på att medlemmen köper en aktie i Bro Hof. Att det är de inbitna golfarna som söker sig till Bro Hof syns på medlemmarnas snitthandikapp. Snitthandikappet är tio och det finns även medlemmar med plushandikapp.

–Våra medlemmar har tillgång till 36

hål på Sveriges två bästa banor – The Stadium Course och The Castle Course.

För oss är tillgängligheten av största vikt.

Det ska alltid finnas möjlighet att boka en starttid. Självklart är banorna också öppna för gästspelare som då betalar en greenfee, säger Jonas Lindgren.

Under pandemiåren ökade intresset markant för golfsporten och förra året spelades 60 000 rundor på Bro Hof. – Nu är det väldigt hett med golf och vi har sett ett uppsving under pandemiåren.

Vi får se hur det blir nu när folk är tillbaka på jobbet igen, men vi har en fortsatt tillströmning av medlemmar också nu i vår, vilket är glädjande, säger Jonas Lindgren.

Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

ANNONS

Livgardet

En viktig del av Sveriges försvar Livgardet är ett av Sveriges största förband. Ledningen och väsentliga delar av verksamheten finns i Kungsängen. Nu och under de närmaste åren kommer här en kraftfull uppgradering att äga rum som en betydelsefull del av Sveriges militära försvar.

Hittills består verksamheten av fyra

vitt skilda insatsförband. Säkerhets­ bataljonen arbetar med att upptäcka, motverka och bekämpa olika typer av säkerhetshot. Den motoriserade skytte­ bataljonen är specialiserad på strid i skog och stadsmiljö. Militärpolisbataljonen bedriver utbildning och träning av militärpoliser. Det fjärde förbandet, Livbataljonen, är mest känt för högvakten som bevakar de två kungliga slotten, Stockholms slott och Drottningholms slott.

– Utökningen till reducerad brigad innebär bland annat att vi nu får ytterligare en skyttebataljon. Därmed förstärks vår stridsförmåga väsentligt för försvaret av Stockholm och Mälardalen, konstaterar Stefan Nacksten.

Livgardets förstärkta uppdrag inne-

– Utökningen till reducerad brigad innebär bland annat att vi nu får ytterligare en skyttebataljon, säger Stefan Nacksten.

bär även en nödvändig modernisering av själva regementsområdet. Här har militär verksamhet bedrivits sedan 1970. Sedan dess har inte några större ombyggnader eller renoveringar ägt rum.

– Inte förrän nu, allt med fokus på att vi ska kunna försvara Sverige ännu bättre. Vårt regemente har helt enkelt vuxit ur sin nuvarande kostym, påpekar Stefan Nacksten.

Att göra värnplikt på Livgardet Efter tio månader som värnpliktig på

Livgardet i Kungsängen börjar det närma sig muck för Erik.

– Det har varit kul att göra värnplikt, det var någonting som jag verkligen längtade efter och jag har trivts så bra att jag troligtvis kommer att ta anställning och fortsätta på 13:e säkerhetsbataljonen. Det som är kul med Livgardet är att vi har skytteförband, militärpoliser och säkerhetsför-

band. Det är intressant att se hur olika förband jobbar.

– Jag bor i Malmö så det är långt hemifrån, men Kungsängen är en bra ort och jag blir troligtvis kvar i kommunen efter muck. Som värnpliktig hade jag önskat att det fanns mer att göra när man har ledigt. Vi har Soldathemmet, men det skulle vara bra med något mer liknande det, där man har internet, kan kolla på film och äta snacks till exempel.

Pansarterrängbil 360 är ett trupptransportfordon som används av Livgardets 12:e motoriserade skyttebataljon.

Högt på önskelistan står bygget av en helt ny kasern med plats för 250 personer. Även övnings- och skjutfält behöver renoveras med nya byggnader.

– Det här påverkar givetvis inte ortsbefolkningen. Men det gör där­ emot det som sker på våra övningsoch skjutfält utanför kasernområdet.

Stefan Nacksten talar här om vikten av att boende i Kungsängen, Bro och Brunna, som är vana att kunna besöka övnings- och skjutfält för utflykter, nu måste bli mer observanta.

– Vi kommer på sikt att ha betydligt fler soldater och värnpliktiga. Det innebär att övnings- och skjutfält blir mindre tillgängligt än hittills. Det är därför viktigt att alla respekterar våra avspärrningar. Eftersom vi skjuter med skarp ammunition när vi övar har de ett mycket viktigt syfte, poängterar Stefan Nacksten. Övnings- och skjutfältet är då helt avlyst, alltså stängt för allmänheten.

– Beträd aldrig skjutfältet när det är avlyst. Passera aldrig en fälld bom.

Det är förenat med livsfara även om

du inte hör skottlossning. Det finns tydliga skyltar vid alla infarter. Aktuella avlysningar finns även att ta del av på Försvarsmaktens hemsida.

– Vi vet att vi med vår verksamhet orsakar oväsen och det är ofrånkomligt då vi övar och tränar för det värsta som kan hända. Men det kommer att vara på ungefär samma nivå som hittills. Inte mycket mer eftersom vi har miljötillstånd att ta hänsyn till. Men en sak är säker, vi måste öva. Det handlar om att försvara Sverige.

Till sist lyfter Stefan Nacksten det faktum att Livgardet är en stor och betydelsefull arbetsgivare i UpplandsBro kommun. Många anställda är bosatta nära regementet, i Brunna och Kungsängen och bidrar på så sätt till lokalsamhället.

– Det kan även våra värnpliktiga göra som en välutbildad arbetskraft.

De är teknik-, maskin- och fordonskunniga och är framför allt ansvars­ tagande och vana att arbeta effektivt i grupp. Efter avslutad värnplikt kan de bli en stor och värdefull tillgång på arbetsplatser i Upplands-Bro kommun och runt om i regionen.

Foto: Anna Palm/Försvarsmakten

Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten

Foto: Anna Palm/Försvarsmakten

Försvarsmakten anpassar nu sin beredskap på alla fronter. Bakgrunden är givetvis det allvarligt försämrade omvärldsläget, som ytterligare förstärkts efter Rysslands invasion av Ukraina.

– Det påverkar självklart även oss på Livgardet som fått ett utökat uppdrag i försvarsbeslutet att utvecklas med ytterligare krigsförband i en reducerad brigad. Det är nödvändigt för försvaret av huvudstadsområdet och innebär en avsevärd ökad verksamhet, säger överste Stefan Nacksten, regementschef för Livgardet i Kungsängen.

För närvarande utbildas här årligen cirka 500 värnpliktiga. Här finns dessutom cirka 700 anställda soldater, som ingår i ett aktivt försvar att använda här och nu. Utvecklingen till brigad gör att Livgardets krigsorganisation om några år kommer att bestå av hela 5 000 personer. Det vill säga det totala antalet civila, soldater och officerare som finns tillgängliga vid kris eller krig.

För närvarande utbildar Livgardet cirka 500 värnpliktiga årligen. En siffra som kommer att öka successivt.

Läs mer på www.forsvarsmakten.se/livgardet

9

– Det finns en stor iver att bebygga vår åkermark, samtidigt som vi måste tänka på att ju större befolkning vi blir i kommunen, desto mer är vi beroende av att jordbruket producerar mat. Det är bra att politikerna är medvetna om det, säger lantbrukaren Daniel Riesterer.

Grön näring året runt på Ådö Säteri Ådö Säteri är ett familjejordbruk.

Förutom Daniel Riesterer och hans fru Ulrika, bor och arbetar också deras två barn Jonathan och Ida där. Planen är att de så småningom ska ta över verksamheten vid ett generationsskifte. Ulrika är född på gården, och är tredje generationen på Ådö Säteri.

– Det är omöjligt att driva en gård om man inte också bor på den. Det går inte att hålla på med djur annars. En häst kan smita ur en hage eller något annat kan gå snett. Man måste vara vaken på sin omgivning, säger han.

JUST NU ÄR DET full aktivitet på Ådö

Säteri, bland annat med att köra in tio travhästar. Det är en långsam och successiv process där hästen tränas upp från att bära ett huvudlag till att så småningom

dra en skranglig vagn med kusk i bakom sig. Alla hästar tränas för travsportbanorna, och vår förhoppning är att de ska bli framtida tävlingshästar.

– De får förstås gå kvallopp. Men precis som det är med människor så har hästar olika talanger. Om de inte är tillräckligt snabba för att tävla, så blir de mycket uppskattade tränings– och ridskolehästar, säger Daniel Riesterer.

MEN DET GÅR INTE att bara försörja sig på

hästuppfödningen. Ådö säteri producerar också foder och gör ensilagebalar – både för de egna djuren och för att sälja till andra gårdar. De ingår också i den ekonomiska föreningen Maskinringen som ägnar sig åt snöröjning och sandning om vintern samt sandsopning under våren och andra sysslor inom de gröna näringarna.

– Samtidigt som vi ser att vår verksamhet med uppfödning av travhästar

växer, så växer också våra andra grenar.

Nu har vi en jämnt fördelad verksamhet över hela året, säger Daniel Riesterer.

Sveriges bönder är självförsörjande och kan leva på det de producerar. Men de har också ett uppdrag att producera mat för hela befolkningen, samtidigt som Sverige har de hårdaste miljölagarna i hela världen. De senaste åren har gårdarna i Upplands–Bro skapat Lantbruksforum för att dryfta aktuella frågor. De driver lantbruksfrågor och gör gemensamma upphandlingar. Daniel Riesterer är väldigt nöjd med dialogen med politikerna i Upplands-Bro kommun.

– Politikerna ställde upp mangrant när Lantbruksforum bjöd in dem för att diskutera hur de ser på Upplands-Bro som jordbrukskommun, säger han.

Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

”Hela Sverige ska bli fast i galoppsporten – vi börjar med Bro” Ridsport förknippas ofta med celebriteter och kungligheter – inte sällan beskrivs galoppsporten som ”Sport of Kings”. Det vill Svensk Galopps nya vd Harald Dørum ändra på.

– Min vision är att få hela Sverige fast i galoppsporten – och vi börjar i Bro, säger han.

SOM SÅ MÅNGA ANDRA publiksportan-

läggningar har även Bro Park, som invigdes samtidigt som Täby galopp la ner 2016, varit stängd under pandemin. Nu är verksamheten i gång igen vilket gläder Harald Dørum, Svensk Galopps nya vd.

– Vi har Nordeuropas finaste anläggning som är oerhört effektiv både för träning och tävling. Här har vi kapacitet 10

att ta emot de bästa tränarna, ägare som investerar i galopphästar och det är även en anläggning som är attraktiv för publiken. Men anläggningen är relativt ny och det tar tid för publiken att hitta oss.

HAN LIKNAR BRO PARK vid den legenda-

riska galoppbanan Ascot i England som har haft 300 år på sig att arbeta på sin popularitet. Bro Park har minst lika goda förutsättningar, menar han.

Men faciliteterna är dåligt utnyttjade.

Under ett år är det 35 tävlingsdagar. Resten av året finns möjligheter att utnyttja Bro Park till andra evenemang.

– Bro Park ska bli ett hjärta som pumpar med aktiviteter. Självklart är hästsporten vår kärnverksamhet. Men anläggning-

en rymmer så många möjligheter, säger Harald Dørum. Under våren har till exempel kommunens näringslivsdag arrangerats och även några idrottsevenemang utan hästinblandning. Sedan början av året finns en ny restaurang som snabbt blivit mycket uppskattad. Varje dag har man ungefär 150 personer som äter lunch där.

HARALD DØRUM HAR galopp i blodet och

köpte sin första galopphäst för över fyrtio år sen. Han har tidigare varit vd för Norsk Jockeyklub och Norsk Rikstoto. Men han har också många års erfarenhet av eventbranschen och ser utvecklingspotentialen inom galoppsporten i stort och för Bro Park som är Svensk Galopps flaggskepp.

– Pandemin bidrog till att publiken skapade sig andra vanor. Nu är det en utmaning för oss att vara kreativa för att både få den gamla publiken att komma tillbaka, samt att få fler att hitta till oss.

Bland annat behöver vi bli mer tillgängliga så att nybörjare kan få en introduktion till galoppsporten, säger han och fortsätter.

– Kom gärna och besök oss en tävlingsdag i sommar. Träffa våra tränare och gå samman med några andra och få en guidad tur. Vi ses på galoppbanan, säger Harald Dørum.

Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

Drömmer du om att bo vid vattnet?

Då kan dina drömmar bli verklighet. Nära till glittrande Mälaren som bjuder in till allt från sköna morgondopp till härliga skridskoturer. Ta en löptur längs strandpromenaden och sedan avslutar du dagen med en middag i småbåtshamnen. Så är livet i Bro Mälarstrand.

Här planerar vi radhus, villor och flerbostadshus med olika upplåtelseformer i den mest strandnära delen av Bro Mälarstad.

Läs mer och anmäl intresse: magnoliabostad.se/bro-malarstrand

Bro Mälarstrand är ett samarbete mellan KF Fastigheter och Magnolia Bostad

Inflyttningsklara hyresrätter!

Brogårdstaden etapp 2 är ett klimatsmart kvarter med skogen som granne. Våra hus består av 1-4 rum och kök och husen är byggda med omtanke om både dig och miljön.

Kontakta våra ansvariga uthyrare Tel: 08-660 94 00 Mail: uthyrning@holmstromgruppen.se Hitta din lägenhet idag: magnoliabostad.se/brogardstaden-etapp-2

– Bro Park ska bli ett hjärta som pumpar med aktiviteter. Självklart är hästsporten vår kärnverksamhet. Men anläggningen rymmer så många möjligheter, säger Harald Dørum.

11

Riksbyggen planerar för 1 100 bostäder i Bro Trädgårdsstad en del av Bro Mälarstad

– En gemytlig matträdgårdsstad som främjar en hållbar livsstil Mellan Mälarens strand och Bro Station växer Bro Mälarstad successivt fram med på sikt cirka 4 500 nya bostäder. En av de största aktörerna är Riksbyggen som i sin del – Bro Trädgårdsstad – planerar för cirka 1 100 nya bostäder, med byggstart för ett första projekt redan i augusti.

– Bro Trädgårdsstad som ligger intill

Bro station är en av våra största bostadssatsningar i Stockholmsområdet.

Här planerar vi bostadsmiljöer med gemytlig småstadskaraktär, det vi själva kallar matträdgårdsstaden. Vår ambition är att skapa bostadsmiljöer som främjar välmående, social gemenskap och livskvalitet, säger Magnus Forsling, projektchef på Riksbyggen.

Han lyfter speciellt det faktum att hållbarhet i alla dess aspekter är en viktig och självklar del i Riksbyggens omfattande bostadsbyggande. Och är

12

det någonstans det präglar och genomsyrar en hel stadsdel så är det planeringen av Bro Trädgårdsstad.

Med pendlarmöjligheter till Stock-

holms city, närhet till natur, bad och fritidsaktiviteter i det intilliggande odlingslandskapet, är förutsättningarna för ett innehållsrikt och långsiktigt hållbart liv närmast optimala.

Både förskola och skola kommer för övrigt att finnas i Stadsdelen. Här behövs inget skjutsande med bil, buss eller ens cykel. Tala om ett enkelt och smidigt vardagsliv, till lycka för både barn och föräldrar. I området kommer även grundläggande service som handel, restaurang och café att finnas.

– Våra cirka 1100 bostäder kommer att vara både bostadsrätter och småhus. Med en trivsam variation i bebyggelsen vill vi skapa en småskalig stadsmiljö som möter efterfrågan på många olika typer av boenden. Tan-

ken är att det ska finnas något för alla, säger Magnus Forsling.

Det första projektet, Brf Odlingslunden, 55 lägenheter i flerbostadshus, beräknas att byggstarta i augusti.

Lägenheterna är i storlekarna 24 till 92 kvm. Här finns både ytsmarta ettor och tvåor samt flexibla treor och fyror.

Fasaderna i tegel och puts smälter harmoniskt in i omgivningen med trevliga balkonger, uteplatser samt en stor öppen och grön innergård.

Under hösten planeras även säljstart

av 22 familjevänliga radhus i bostadsrättsform. Båda projekten har beräknad inflyttning i december 2023.

– Med den här mixen av lägenheter och radhus i ett och samma kvarter vill vi tillgodose en boendemiljö för alla, säger Magnus Forsling och ger några exempel.

Det kan vara ungdomar som här skapar sitt första boende eller familjer

som behöver en större bostad. Men lika gärna de något äldre vars villa blivit för stor och här ändå har tillgång till en grön och skön natur och inte minst unika odlingsmöjligheter inpå knuten.

– För mig personligen, som arbetat med bostadsutveckling i 25 år, känns det fantastiskt roligt och inspirerande att vi med Bro Trädgårdsstad, som en integrerad del av Bro Mälarstad, kan erbjuda en i mitt tycke unik boendemiljö, framför allt med en rad konkreta inslag av hållbarhet, säger Magnus Forsling.

Att stadsdelen dessutom ligger vid Mälaren är naturligtvis ett stort plus.

Här anlägger Upplands-Bro kommun en strandpromenad med solbryggor, kaj med småbåtshamn och en badplats. Bara en sån sak ...

ANNONS

ODLA LIVET DÄR DU BOR

– Ett grönare liv med god hållbar och närproducerad mat Intill Riksbyggens nya bostäder i Bro skapas nu en odlingsplats för grönsaker och blommor på befintlig odlingsmark. Bro Trädgårdsstad är en matträdgårdsstad för framtiden, där alla är välkomna.

Med pendlarmöjligheter till Stockholms city, närhet till natur, bad och fritidsaktiviteter i det intilliggande odlingslandskapet, är förutsättningarna för ett innehållsrikt och långsiktigt hållbart liv närmast optimala.

VAD ÄR DET SOM GÖR OSS PÅ RIKSBYGGEN SÅ SPECIELLA? Vi har långsiktigheten och helheten

När våra konkurrenter säljer och lämnar över sina bostadsrättslägen­ heter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början.

Vi har erfarenheten

Vi har funnits i över 80 år och har utvecklat bostäder i hela Sverige under hela den tiden. Under de här åren har vi lärt oss massor om hur man ska bygga och sköta om våra gårdar och hus. Men vi har också lärt oss att lyssna på hur människor vill ha det – för sådant ändras över tiden. Vi lyssnar hela tiden på alla våra medlemmar hur de vill bo, i dag och i fram­tiden. Lyhördheten gör vår erfarenhet ännu mer värdefull.

Vi är medlemsägda

Riksbyggen är ett kooperativt företag som utvecklar attraktiva boendemil­ jöer. Vi är också en av Sveriges största fastighetsförvaltare med bostads­ rättsföreningar, företag och offentliga fastighetsägare som kunder.

På den gamla åkern söder om järnvägen i Bro, där stadsmiljöer möter landsbygd, skapas just nu en vacker inbjudande plats där människor från hela kommunen, ja från hela Storstockholm kan mötas och tillsammans i olika konstellationer odla mat, relationer och kunskap.

– Här finns unika möjligheter att med odling skapa sociala mötesplatser och ett sammanhang där kunskap, förståelse och integration utvecklas.

Det har alla förutsättningar att bli en självklar del i en helhet med bostäder, gårdar, parkområden, skolor och närservice, säger Karin Saler.

Ambitionen är alltså att med odling av god och hållbar närproducerad mat bidra till en stark samhörighet, gemenskap och meningsfulla aktiviteter, där Riksbyggen tar fram själva stommen för odling och samvaro. Innehållet däremot samskapas, förändras och utvecklas av alla de människor som kommer till platsen.

Med stadsodling skapas inte bara en trevlig och njutningsbar bostadsmiljö, utan kanske framför allt en fantastisk möjlighet att ha färska grönsaker på matbordet. Odlingarna blir också en attraktion och en chans till lärande och konkret miljöarbete, både för barn, och vuxna, skolor och förskolor.

Det ger förståelse för natur, mat, livets kretslopp och vår hälsa.

Det är samtidigt en plats för odlingsentreprenörer att utvecklas med ökad praktisk kunskap om odlingstekniker, ätbara grödor, förädling och så vidare.

Odlingarna uppmuntrar även till utevistelse för både unga och äldre, att vara i naturen och umgås bortom skärmen.

I ett samarbete med lokala aktörer skapas här möjlighet för de boende att själva odla mat i gemenskap med andra. Här kommer det också finnas möjlighet att köpa närodlade grön­ saker, säger Johanna Karlén.

– Vi ser framför oss en vacker och inbjudande plats som tilltalar alla

Trädgårdsingenjören Johanna Karlén på bilden, har tillsammans med Karin Saler, som är arkitekt och odlare, arbetat fram visionen bakom Riksbyggens trädgårdsprojekt i Bro.

sinnen. Där man tillsammans med andra odlar mat, kunskap och gemenskap. En plats som rymmer många olika aktiviteter och verksamheter i samexistens. Men också en skön plats för rekreation och rofylld vila. Alla är välkomna, plats finns så att det räcker och blir över.

Framtidsvision 2025 ”En sådan vacker och levande plats!

Första gången jag kom hit satt jag mest och tittade på alla som fixade runt med sina planteringar. Nu är jag med själv och planerar inför vår gemensamma skördemarknad. Det är skönt att gå hit en liten stund efter jobbet, varva ner och bara umgås en stund med dem som är här.”

Återanvändning av odlingsjord, buskar och träd Där mark avtäcks för de nya bostäderna ska matjordslagret i möjligast mån tas tillvara och användas i det nya odlings­ områdena som Riksbyggen skapar i Bro Trädgårdsstad.

Dessutom kommer befintliga träd och buskar, som är värda att bevaras, att flyttas till odlingsområdena, för att se­ dan återplanteras i de nya kvarteren.

Under produktionstiden ska även nya växter, buskar och träd odlas fram på odlingsområdet, för att sedan planteras in i de nya bostadsmiljöerna. På det sättet minskas transporter samtidigt som träd, buskar och bra odlingsjord återanvänds.

Säljstart är planerad till september 2022 – Ställ dig i intressekön redan nu på Riksbyggen.se/odlings­ lunden för mer fortlöpande information om projektets utveck­ ling. Vi vill även tipsa om att ett medlemskap i Riksbyggen Förtur kan löna sig. Som medlem i Riksbyggen Förtur kan du se och välja nyproducerade bostäder innan de finns tillgängli­ ga för allmänheten, säger Karin Dimander Lannergård, säljoch marknadsansvarig.

Läs mer på www.riksbyggen.se

13

Miljön säger författaren Carin Hjulström bidrar i allra högsta grad till hur böckerna i serien Säbyholms gröna fingrar växer fram.

Säbyholm är Carin Hjulströms eget Midsomer Författaren Carin Hjulström har förvandlat Säbyholm till sitt eget Midsomer genom sin cosy crime-serie ”Säbyholms gröna fingrar”. I början av maj firades releasen av den tredje boken i serien och till hösten kommer en julberättelse som utspelar sig i seriens universum, idyllen Säbyholm i Upplands-Bro. – Den gamla plantskolan som är seriens fond är en härlig metafor för växande på olika sätt, säger Carin Hjulström.

CARIN HJULSTRÖM LETADE bostad i Stockholm för att hon ville komma närmare familjen, förlaget och författarvännerna. Men hon ville inte bo inne i stan, utan hade i stället en dröm om att bo på ett gods.

– Så jag googlade. Det var då Säbyholm dök upp i flödet. De hade byggt nya lägenheter i byggnaderna runt en gammal lantbruksskola, i lantlig herrgårdsmiljö. Jag åkte dit på visning tillsammans med pappa, Lennart Hjulström, och hans fru Gunilla Nyroos (som för övrigt är den som läser in Säbyholm-böckerna reds. anm.) När vi kom nedför backen vid Hammartorp, och såg Mälaren som glittrar till vänster, den långa lindallén ned mot sjön, mistlarna i träden och den söta kyrkan skrek jag rakt ut: – Det är så här det ska se ut! Lägenheten jag köpte var en gammal skolsal med en härlig stor balkong med utsikt över parken där man kunde ana Mälaren mellan träden. Så lantligt hade jag aldrig bott tidigare.

Hur kom du på idén till bokserien ”Säbyholms gröna fingrar”?

– När jag hade flyttat in fortsatte jag att skriva på min framgångsrika serie om journalisten Frida Fors i Göteborg. Jag satt hemma och skrev hela dagarna och kände ingen i byn. För att lära känna nya människor gick jag med i en studiecirkel om odling.

Alla som kom och hälsade på påpekade att jag bodde som i ett svenskt Midsomer. Min lillasyster Hanna sa att jag måste skriva någonting som utspelar sig i Säbyholm.

När jag sedan fick idén till en cosycrime-serie som utspelar sig på en plantskola var det naturligt att döpa bokserien efter studiecirkeln Säbyholms gröna fingrar.

14

Hur är det att bo i den miljö du skriver om?

– Jag kan ta en promenad i den här idyllen och se filmscenen framför mig – hur liket ligger ute på åkern eller på Låssa kyrkogård. För mig bidrar miljön i allra högsta grad till hur mina böcker växer fram.

Serien om Säbyholm är ju mycket uppskattad av läsarna – vad är framgångsfaktorn tror du?

– Jag tror att serien har blivit så populär dels för att den har färgstarka karaktärer, dels för de idylliska miljöerna där byborna lever nästan som man gjorde i Sverige för hundra år sedan. Mot idyllen ställer jag som kontrast nutida kriminalitet. I den senaste boken har jag inspirerats även av verkliga, uppmärksammade fall – som elitsoldaten som försvann i Tyresta för några år sedan. Här är det en kvinnlig elitsoldat som försvinner ut i skogen. I Ett lik för mycket ville jag absolut ha en varg med som stryker runt Säbyholm.

Medan jag skrev fick jag höra att man sett varg i området! Då blev det ännu mer spännande.

Vad betyder Upplands–Bro för dig?

Man ser långt, det är ljust. Det är väldigt mycket himmel i UpplandsBro! Det känns att det är trakter där människor har bott och verkat i tusentals år. En karaktär i mina böcker har fått sitt namn efter trälen Holme som Jan Fridegård skrev om i Trädgudars land. Kanske lever trälarnas ättlingar kvar här. Det är en kittlande tanke att snudda vid.

Text: Cecilie Östby Foto: Gabriel Liljevall

Bo på land Säbyholm är ett stort gods som byggdes efter ritningar av Ivar Tengbom 1912. I den gamla skolbyggnaden och elevhemmen ryms nu bostadsrätter i gammal uppväxt parkmiljö.

– Nu utvecklar vi bostäder som ska smälta in i den vackra gamla parkmiljön, säger Jon Arnell, vd för Protorp Fastighetsutveckling som driver projektet.

DET VAR FRÅN BÖRJAN filantropen Mag-

na Sunnerdahls stiftelse som drev en internatskola för fattiga barn på godset.

Här bedrevs sedan utbildning inom jordbruk och trädgårdsskötsel vilket tydligt syns på den vackra och unika växtligheten. I dag är huvudbyggnaden ombyggd och rymmer elva bostadsrätter och elevhemmen rymmer totalt 55 bostadsrätter.

– När vi har gjort marknadsundersökningar är det precis så här som många vill bo. Nära naturen och vattnet, men samtidigt på pendelavstånd till service och till city. Alla de kvaliteterna har vi

här. Vi har till och med en buss som går direkt till och från pendeltåget. Du är inne vid Stockholms central på knappt en timme, säger Jon Arnell.

MILJÖN ÄR AV STORT kulturhistoriskt

intresse. Därför är man på Protorp mycket noga med att ta fram småhus som bibehåller den lantliga känslan, smälter in och harmonierar med de gamla byggnaderna. Bostäderna kommer att ha olika upplåtelseformer – bostadsrätt och äganderätt.

Protorp värnar även om den befintliga bygemenskap som redan nu finns i Säbyholm och kommer därför skapa naturliga mötesplatser så som lekpark, utegym och kolonilotter.

Området ligger i direkt anslutning till Mälaren där nu Protorp har i uppdrag att iordningställa en badstrand som kommer att förvaltas av kommunen.

– Vi är stolta över att kunna addera en möjlighet för fler att kunna få tillgång till Mälaren. Vi kommer också att bygga en brygga där boende i området kommer

Ny gång- och cykelbana byggs till Tjustaskolan DET SKA BLI ENKLARE att välja cykeln framför bilen i Upplands-Bro. I alla fall när det gäller kortare sträckor inom kommunens gränser. Nu är det bestämt att Tjusta gång- och cykelväg ska byggas, som ett led i den satsningen.

– Det finns ett behov av att bygga ut cykelvägnätet och särskilt på vissa håll på landsbygden. Vi möjliggör nu detta, säger Martin Normark, kommunalråd och 1:e vice ordf. kommunstyrelsen.

I dag är det en smal landsväg utan egentlig vägren som är obehaglig att promenera eller cykla på. Under 2022 kommer arbetet med gång- och cykelbanan att sätta i gång. Först kommer man att gräva för vatten- och avloppsnätet i gång- och cykelbanans sträckning 1,5 kilometer ungefär, och sedan asfaltera. Målet är att göra det säkert att ta sig till och från Tjusta­ skolan från områdena runt omkring.

– Kommunen satsar också på särskilda cykelmätare för att få reda på hur många som använder cykel i dag för att sen kunna utforma en strategi för att förmå fler att cykla, säger Jan Helghe, enhetschef Gata, park och trafik.

et nära stan

Laddstolpar för elbilar handlas upp

att ha möjlighet att ha en mindre fritidsbåt, säger Jon Arnell.

I samband med de nya bostäderna medfinansierar Protorp också en ny gång- och cykelväg som kommer att ansluta till det befintliga gång- och cykelväg­nätet i kommunen. Det kommer då att underlätta att man låter bilen stå vid kortare resor samt att större barn kan cykla till och från skolan i Tegelhagen.

DET PÅGÅR EN UPPHANDLING av ladd-

PÅ SÄBYHOLM FINNS också en uppskattad

Text: Cecilie Östby

Foto: Södergruppen Arkitekter

samling hyresgäster som bedriver näringsverksamhet i området. Sköna Trädgård sköter om parken med alla dess växter och många äppelträd. Här finns också mikrobryggeri, en möbelsnickare, ett hunddagis, en konstnär och en musiker. I området finns också en populär förskola som ska få nya och större lokaler.

– Säbyholm är en unik miljö som vi kommer att utveckla med varsam hand, säger Jon Arnell.

Grönt och lummigt i kulturhistorisk miljö, där man varit noga med att ta fram småhus som bibehåller den lantliga känslan.

stolpar för elbilar som ska placeras på strategiska platser i kommunen.

– Allt fler använder elbil eller el­ hybrider i dag. Det finns därför en stor efter­frågan i kommunen att kunna ladda el­bilen. Glädjande är att vi nu kan till­ mötesgå den efterfrågan, säger Martin Normark, kommunalråd och 1:e vice ordf. kommunstyrelsen.

Vilken laddstolpe det blir är inte bestämt ännu. Först när det är klart kommer arbetet med att gräva ned ledningar och bygga fundament för stolparna att sätta i gång.

– Olika laddstolpar kräver olika kablar och fundament. Nu när upphandlingen har satt i gång kan vi snart påbörja arbetet, säger Jan Helghe, enhetschef Gata, park och trafik.

Särskilt kommer man att prioritera parkeringsplatserna invid pendeltågs­ stationerna Bro och Kungsängen och även parkeringsplatserna intill idrottsplatserna i Bro och Kungsängen.

15

Bro får Sveriges första matträdgårdsstad Bro Trädgårdsstad blir landets första planerade matträdgårdsstad där egen odling står i centrum.

Syftet med matträdgårdsstaden är bland annat att den ska bli som ett ”socialt kitt” och därmed bidra till gemenskap.

– Här ges plats för att odla lokalproducerat och bidra till en trevligare bostadsmiljö. På det sättet vill vi bidra till en starkare samhörighet i hela Bro, säger projektchef på Riksbyggen Magnus Forsling.

NÄRHET TILL VILD NATUR och fritids­ aktiviteter runt knuten är det många bostadsspekulanter som drömmer om.

Det blir verklighet i Bro Trädgårdsstad där Riksbyggen nu planerar att skapa kvarter med tusen nya bostäder.

Till att börja med restaureras 6 000 kvadratmeter gammal åkermark söder om järnvägsstationen för grönsaksodling. Odlingen ligger alldeles intill det planerade bostadsområdet.

– Matintresset bara växer och många vill prova att odla själva. Det är en önskan vi gärna vill möta, säger Magnus Forsling.

TANKEN ÄR ATT odlingarna dessutom blir

en möjlig utflyktsattraktion för skolbarn och odlingsentusiaster då det ligger i nära anslutning till både pendeltåg och bussar.

– Det går att bygga hållbart och tryggt för den som söker det goda livet utanför

– Det går att bygga hållbart och tryggt för den som söker det goda livet utanför storstan. Och dessutom går det att skaffa sig en bostad till ett överkomligt pris, säger sälj- och marknadsansvarig Karin Dimander Lannergård.

storstan. Och dessutom går det att skaffa sig en bostad till ett överkomligt pris, säger sälj- och marknadsansvarig Karin Dimander Lannergård.

I OMRÅDET PLANERAS för flerfamiljshus

med allt från ettor till fyror och familjevänliga stadsradhus. Första etappen är Brf Odlingslunden med 55 bostadsrättslägenheter som har en stor böljande inn-

ergård på naturmark, balkonger med plats för egen odlingslåda, förvaring i källaren för både cyklar och grödor.

Dessutom finns möjlighet att spola av leriga stövlar eller kanske en smutsig fyrfota vän innan man går upp i lägen­ heten. Nästa etapp Brf Musteriet är 22 stadsradhus som kommer att ha trädgård med egen odlingsyta och vattentunna, uteförråd, trädäck och cykelparkering.

– Här bygger vi för alla som söker ett boende med frisk luft och skogspromenader som en naturlig del av boendet – och samtidigt med gångavstånd till pendeltåget, som tar dig till centrala Stockholm på bara en halvtimme, säger Karin Dimander Lannergård.

Text: Cecilie Östby Foto: Riksbyggen

ANNONS

Vi sätter Upplands-Bro på hållbarhetskartan I drygt två år nu har den tronat längs E18, strax efter avfarten till Bro: den ståtliga kraftvärmeanläggningen vid Högbytorp.

Anläggningen som väcker både nyfikenhet och stolthet.

– Det här är E.ONs flaggskepp i Stockholm. Här producerar vi återvunnen fjärrvärme till hushåll och företag. Samtidigt produceras upp till 30 MW elektricitet vilket är ett viktigt lokalt tillskott i den här delen av regionen där vi har en allvarlig kapacitetsbrist i elnäten, säger Lena Berglund, regionchef nord på E.ON. Kraftvärmeanläggningen står för en blandning av tradition och nytänkande. Att utnyttja samhällets restprodukter för att göra el och värme är ingen ny teknik. Nytänkandet består i stället

16

av synergier och samverkan. Närheten till miljöföretaget Ragn-Sells skapar hela tiden nya möjligheter.

– Tillsammans med Ragn-Sells har vi tagit återvinning till nya nivåer.

Genom att ligga i direkt anslutning till varandra och samarbeta kan vi återvinna alltmer ur avfallet som kommer till oss. Energi så klart – men också metaller av olika slag och mineraler.

Värdefulla ämnen som minskar behovet av att utvinna nytt.

Att ligga nära innebär också ett minskat behov av transporter företagen emellan. Lastbilar ersätts med transportledningar. Samarbetet skapar även nya affärer. I våras signerades ett avtal om ånga från kraftvärmeanläggningen till Ragn-Sells nya anläggning för saltåtervinning på området.

– Tack vare anläggningen kan Upplands-Bro fortsätta att växa på ett hållbart sätt. Flera stora bostadsområden byggs i kommunen och stora företag etablerar sig här. Samtidigt vill allt fler invånare skaffa solceller på taket och ha en laddbox för elbilen. Då måste vi utnyttja resurser och energi på ett hållbart sätt. Det gör vi här i Upplands-Bro, avslutar Lena Berglund.

Läs mer på www.eon.se

ANNONS

Den lokala sparbanken i Upplands-Bro

Vi vill hjälpa våra kunder att förverkliga sina drömmar En Sparbank är annorlunda, inte alls som andra banker. Här finns inga aktieägare att dela ut till. Grundidén är i stället är att på olika sätt stödja och stötta lokalsamhället och föreningslivet.

– I vårt fall handlar det om Upplands Bro

kommun. Vi förstår vår marknad, vår kommun och de företag och människor som bor och verkar här. Här har vi som lokal Sparbank ett långsiktigt samhällsengagemang där vi kan göra nytta. Det är vi bra på, säger Johan Arktell, kontorschef på Sparbanken i Enköping i Kungsängen.

Han nämner som exempel det stöd som ges till fotbollsföreningar i både Kungsängen och Bro. Även till den ideella föreningen Systerskap i Bro, som arbetar för att göra gott i samhället. Ett annat angeläget exempel är den utbildning i entreprenörskap som gymnasieungdomar får genom föreningen Ung Företagsamhet.

– Det är jätteviktigt att det startas nya företag i vår kommun där vi och våra kunder lever och verkar. Det menar Helene Stråle och Jean Gaby, företagschef och företagsrådgivare på kontoret i Kungsängen. När kommunen växer skapas möjligheter för fler personer att leva och verka i Upplands-Bro. Den långsiktiga ambitionen, berättar de, är att fortsätta vara en traditionell bank med kundmötet i fokus. Sparbanken i Enköping prioriterar och vill utveckla det personliga mötet och servicen.

– Vi tror att våra kunder vill träffa eller åtminstone ha kontakt med en levande person som man känner med både namn, mailadress och direktnummer på telefon. Idag glömmer vi ofta betydelsen av det fysiska mötet, säger Carina Ryman och Anki Pettersson som jobbar som premiumrådgivare och försäkringsspecialist.

Samtidigt gäller det att vara en bank i tiden med alla de styrkor som den digitala världen numera erbjuder. Det är en utveckling som

– Vi har som lokal Sparbank ett långsiktigt samhällsengagemang där vi kan göra nytta. Det är vi bra på. Det säger Johan Arktell, kontorschef på Sparbanken i Enköping i Kungsängen, som på bilden där han står i mitten av bakre raden har med sig hela sitt starka team.

sker i snabb takt. Sparbanken i Enköping är självklart som alla andra banker angelägna om att kunna erbjuda smidiga digitala lösningar.

– En majoritet av våra kunder löser idag sina vardagsärenden via dator eller mobil och där är vi givetvis aktiva med ständiga upp­ dateringar. Men samtidigt tror vi som sagt starkt på personlig service i allt vi gör som bank. Varje enskilt kundmöte är viktigt och unikt. Oavsett hur vi träffas ska det vara enkelt och smidigt, vare sig det är fysiskt på vårt kontor här i Kungsängens centrum eller via telefon och digitala media.

Johan Arktell betonar den primära upp­

giften, att hjälpa varje enskild kund, privatpersoner och företag, att lösa sina frågor och utmaningar, att på olika sätt förenkla deras vardag.

– Målet är att hjälpa kunden att förverkliga

sina idéer och drömmar, säger han. Till exempel att köpa och äga sin bostad, gå i pension på att tryggt och bra sätt och samtidigt vara försäkrade när det oförutsedda inträffar.

För ett företag är det kanske äga sin fastighet och växa som bolag.

– Vi vill ge den hjälp som är bäst för varje kund i varje specifik situation. Ofta i deras största livshändelser, till exempel vid generationsskiften. Då är vi med, stöttar och hjälper.

Vi försöker lösa det mesta. Det är vad en Sparbank är. En bank som verkligen bryr sig, som vågar se förbi siffrorna och i stället se kunden, se människan och hennes behov och förväntningar, säger Johan Arktell.

– I Sparbanken i Enköping har vi möjlighet att verka som bank samtidigt som vi hjälper vårt lokalsamhälle. Det är unikt och någonting som skapar mervärde för både anställda, kunder och kommunen säger Gunhild Strömberg i kundtjänsten på kontoret.

Läs mer på www.sparbankenenkoping.se

17

Vi frågar ... ... Stefan Attefall, som var Sveriges civil- och bostadsminister Hur känns det att ha namngivit ett hus som blivit populärt? Attefallshusen är bygglovsbefriade, varför var det viktigt?

– Det känns jättekul, jag har mött så många som löst sina vardagsproblem tack vare de reformer/förenklingar vi gjorde. Det gäller även utbyggnaden av hus där man kan bygga ut 15 kvadratmeter utan bygglov.

Före dig inrättade Birgit Friggebo (FP) 1979, som bostadsminister den populära ”Friggeboden” dock en mindre byggnad. Tror du att någon kommande minister tar till samma knep att gå till historien med en ännu större bygglovsbefriad byggnad?

– Det tror jag absolut, kan någon minister i en regering hitta lösningar som förenklar vardagen för människor så får de gärna ha namn efter den ministern.

Som bostadsminister uttryckte du ibland en vilja att förkorta tiden som det tar att invänta överklaganden i samband med antagande av detalj­

planer. Hur ser du på det i dag? Vad behöver ändras?

– Det utredningsförslag som vi lade fram ledde till att ett steg i överklagandeprocessen slopades. Man borde även överväga en administrativ avgift för de som överklagar, vilket skulle innebära att fler seriösa överklaganden kom fram.

Viktigast är dock bra samråd under planprocessen.

Vad tycker du om dagens hantering av överklagande tex Länsstyrelsens, där en enskild handläggare kan påverka ett resultat negativt eller positivt vilket kan inverka menligt och kostsamt för en kommun?

– Utgångspunkten måste vara att vi litar på att bedömningar är korrekta och att man gör sitt bästa, men det finns alltid ett visst utrymme för värderingar.

Därför bör det vara ett kollektivt beslutsfattande i alla delar.

Hur väl känner du till Upplands-Bro? Vad tänker du när du hör kommunens namn?

– En kommun som legat lite i skymundan ifrån storstaden, men visat framfötterna på senare år och blivit en mer expansiv kommun.

Har du några råd hur Upplands-Bro ska lyckas möta efterfrågan och samtidigt bevara den lantliga miljön som till stora delar är viktig för kommunen att bevara?

– Det gäller ju att man har en noga genomtänkt idé vad man vill med sin kommun. En bra översiktsplanering och att man prioriterar mark- och detaljplanearbetet och ser till att det är goda förutsättningar för investerare som bygger det man planerat. När det gäller Upplands-Bro, så tror jag att förutsättningarna är goda för att utveckla trädgårdsstäder med småskalig bebyggelse.

Regeringen har infört bidrag till bostadsbyggande vilket främst gäller små hyreslägenheter. Hur ser du på det?

– Jag är skeptisk till den typen av investeringsbidrag, det riskerar att bli bidrag som styr byggandet. Satsa på bra generella spelregler för byggbranschen, och förstärk bostadsbidraget för dem som har det sämst ställt.

Du har erfarenhet av att leda allmännyttans bolag i Jönköping och tidigare i styrelsen för ett allmännyttans bolag i Stockholm. Hur ser du på allmän­ nyttans roll i framtiden?

– Det är bra med en aktiv allmännytta.

Besök ett av kommunens största utegym Gör träningen roligare med ett besök på vår nya multiarena.

Här kan du spela fotboll, handboll, basket, bandy och mycket mer. Bredvid multiarenan hittar du vårt nya utegym, som är ett av kommunens största.

Vår multiarena och utegym hittar du på Fjärilsstigen 1 i Bro. Läs mer om vårt arbete i Bro på victoriahem.se/bro

18

”Jag och Ida är riktiga vattendjur” 2010–2014 Men jag är skeptisk till de kommuner som har en alldeles för stor allmännytta, den får inte dominera.

Hur ser du på de olika upplåtelse­ formernas betydelse?

– Olika upplåtelseformer behövs.

Något vi har försummat är att bygga småhus och egna hem. Annars tycker jag det är viktigt att upplåtelseformerna blandas. Ägarlägenheter skulle vi kunna se mer av. Är priserna på egna hem och bostadsrätter rimliga och därmed hushållens belåning ett problem?

– Priserna avgörs av räntor och hushållens inkomster, men också av bostadsbristen. Det stora problemet är kreditrestriktioner som lagts på varandra och därmed blivit en jättebarriär för unga och småbarnsfamiljer.

Förstärkt bostadsbidrag för de med svag ekonomi, mer av industrialiserade byggprocesser som pressar byggkostnaderna och mer småhusbyggande skulle lösa många problem.

Text: Anders Post Foto: Richard L Eriksson

Elitsimmarna Lars Frölander och Ida Kjos träffades i bassängen och blev ett par 2008. När de fick barn för fem år sedan bestämde de sig för att flytta från lägenhet i Stockholms innerstad till hus i Upplands-Bro. – Vi har båda vuxit upp i hus nära naturen. Ida växte upp i Upplands-Bro och hela hennes familj bor här. Det är väldigt skönt att bo nära familjen nu när vi har barn, säger Lars Frölander.

LARS FRÖLANDER ÄR Sveriges genom

tiderna mest framgångsrika herrsimmare och under sin karriär tog han 56 medaljer i OS, VM och EM och har dessutom lika många individuella SMguld. Ida Kjos, som är chefsjurist, har också tävlingssimmat.

Nu bor de numera före detta elitsimmarna i ett hus mellan Kungsängen och Bro. – Vi bor på landet. Eftersom både jag och Ida är riktiga vattendjur är vi extra glada över att det är så nära till många badställen. Det blir det självklara sommarnöjet med våra två barn, säger Lars Frölander.

Barnen Lykke och Jack går på Plask och lek och tycker att det är kul. Lars Frölander, som förutom att vara expertkommentator på SVT:s simsändningar också är fritidskonsulent i Upplands-Bro kommun, har sin arbetsplats precis intill

– Både jag och Ida är riktiga vattendjur och vi är extra glada över att bo så nära många badställen. Bada är det självklara sommarnöjet med våra två barn, säger Lars Frölander.

simhallen och brukar när det passar simma ett par tusen meter på lunchen. Tävlingssimmandet har han dock slutat med.

– Nu är jag i stället exalterad över att tillsammans med Upplands-Bro simsällskap och Tibble Sjöscoutkår få vara med och arrangera tävlingen Swimrun som ska gå av stapeln i samband med Brodagen i höst.

STARTEN FÖR SWIMRUN kommer att vara i Kungsängen, i Mälaren. Därnäst blir det löpning till Lillsjön där det väntar en ny simsträcka, löpning till och

simning i Örnässjön, varefter det blir löpning till Lejondalssjön. Här blir det en sista simsträcka, till Hällkana friluftsområde, och sen en avslutande distans med löpning till målgången i Bro centrum.

– Loppet är en möjlighet för alla som vill delta (från 15 år med målsmans medgivande) att uppleva de vackra sjöar som vi har här i kommunen. Nu hoppas jag att många Upplands-Bro-bor anmäler sig till tävlingen, säger Lars Frölander.

Text: Cecilie Östby Foto: Privat

ANNONS

Välkommen in till oss på Handelsbanken i Kungsängen

”Vi är ett litet kontor men med den stora bankens alla resurser” Under förra året genomförde Handelsbanken sin första stora omorganisation på femtio år. Det innebär färre kontor men också att de lokala kontoren kunnat öka sin kompetens och sitt beslutsfattande.

Det gäller i högsta grad kontoret i Kungsängen som nu befäster sin starka position på en mycket intressant och växande marknad.

– Trots färre kontor är vi ändå den bank i Sverige som har fortsatt flest kontor med ett stort kontorsnät runt om i landet. Överallt där vi finns representerade har vi ambitionen att vara en viktig och framträdande del av det lokala samhället. Här ligger en del av vår styrka. Vi kan UpplandsBro, säger Anna Karlsson, kontorschef på Handelsbanken i Kungsängen.

Det handlar om stark lokal förankring med kännedom om marknaden i Upplands-Bro, inte minst bostadsmarknaden. Men också om det personliga mötet, både med privat- och företagskunder.

– Vi är visserligen ett litet kontor men har samtidigt den stora bankens resurser i ryggen, betonar Anna Karlsson.

Det innebär att alla kunder kan erbjudas spetskompetens med avancerade lösningar inom alla tänkbara bankärenden, allt från kapitalrådgivning, förvaltning och sparande till private banking och cash-management.

Det personliga mötet är fortsatt högt prioriterat. Samtidigt finns givetvis ett komplett digitalt serviceerbjudande att tillgå och som hela tiden utvecklas efter kundernas önskemål och behov.

– Vi är som vi brukar säga både lokala och digitala. Vi vill möta allas behov och önskemål. Men vi ser att väldigt många kunder föredrar att besöka oss och på riktigt lära känna sin bankkontakt. Det gäller även ungdomar som är födda in i den digitala världen, konstaterar Anna Karlsson.

Vid livets stora och viktiga händelser

vill man inte vara anonym, utan man vill mötas genom ett personligt möte, fysiskt eller digitalt. Det kan vara köpet av den första lägenheten, det första huset, sparandet till barnen, inför pensionen och så vidare.

– Vi är banken för hela livsresan.

Det förutsätter tillit och ett stort för-

– Vi vill skapa verkliga relationer med våra kunder, inte bara fokusera på vilka produkter vi kan erbjuda, säger Anna Karlsson, kontorschef på Handelsbanken i Kungsängen. På bilden med sina medarbetare, fr vänster Nasrin Mohammadi, Caroline Högerberg, Karin Morin, Anna Karlsson, Linda Lennehed, Lena Brolén.

troende och kan ta lång tid att arbeta upp. Vi har många kunder som vi följt under många år, även vidare till kommande generationer, barn och barnbarn. Och de som flyttar härifrån kan fortsätta vara kvar i banken.

Att Handelsbanken alltid över tid ligger i topp vid olika undersökningar av kundnöjdhet är ingen slump, menar Anna Karlsson.

– Vi ser varje kund som unik med specifika behov och önskemål. Att de här ger långsiktig nöjda kunder säger sig självt.

Läs mer på www.handelsbanken.se

19

Hållbarhet genomsyrar allt vi gör Upplands-Brohus har ett ägardirektiv att påbörja bygget av 300 nya lägenheter fram till 2022. Det innebär att bolaget nu är i planeringsfasen av en rad bostadsprojekt.

– Det största är projektet Kokillbacken med 148 lägenheter,

ett stenkast från Kungsängens centrum. Om allt går som planerat kommer det att stå färdigt för inflyttning i slutet av 2024.

Det berättar Ann Hermansson Alm, vd för det kommunägda bostadsbolaget Upplands-Brohus, som äger och förvaltar 2 135 lägenheter i Kungsängen och Bro. Bolaget har dessutom 25 000 kvadratmeter lokaler.

– Samtidigt som vi nu har glädjen att planera flera projekt med nyproduktion av bostäder så värnar vi självklart vårt stora befintliga bostadsbestånd. De fastigheter och lägenheter som vi redan har, att de långsiktigt ska behålla sitt värde, säger Ann Hermansson Alm. Hela 60 procent av beståndet är byggt under miljonprograms-

åren, det vill säga mellan 1965 och 1974. Sedan dess har inga genomgripande renoveringar gjorts. Att dessa fastigheter har ett behov av underhåll säger sig självt. Först ut att uppdateras till dagens standard är 258 lägenheter på Fasanstigen i Råbyområdet i Bro. – Vi har ett cirkulärt tänk med stort fokus på hållbarhet. Vi är därför angelägna om att bevara det som vi redan har, att förnya och förädla i stället för att bygga nytt med nyproducerade och därmed miljöbelastande stål- och betongkonstruktioner. Vi vill i möjligaste mån återanvända det som går, även vid nyproduktion, poängterar Ann Hermansson Alm. Hon förklarar att det i grunden handlar om ett långsiktigt och

ansvarsfullt ägande, där Upplands-Brohus är en viktig aktör i kommunens ambitioner att utveckla och förse Upplands-Bro med attraktiva, trygga och trivsamma bostadsmiljöer.

– Vår verksamhet ska givetvis drivas affärsmässigt men samtidigt enligt vårt ägardirektiv bidra till samhällsnyttan. Det innebär långsiktig hållbarhet i alla dess aspekter, ekologisk, social och ekonomisk. Det ska genomsyra allt vi gör.

Det gäller i högsta grad vid all nyproduktion. Målet är till exempel att projektet Kokillbacken ska bli Svanen-märkt, vilket innebär både kloka materialval och låg energianvändning. Här kommer dessutom solceller att installeras på taken, vilket är planen för alla UpplandsBrohus framtida bostadsprojekt.

Ett annat aktuellt projekt ligger längs Köpman-

vägen i Bro, nära pendeltågsstationen. Här planerar Upplands-Brohus att uppföra tio stadsradhus med bostadsrätt.

– Även det projektet genomsyras av ekologisk hållbarhet. Husen är byggda i trä, det vill säga ett hållbart material med låg miljöbelastning. Även här planeras solceller att installeras.

– Vi har sedan tidigare hyresrätter i närområdet och bidrar med våra nya radhus till en ökad variation av upplåtelseformer. Det är ett av flera projekt i omdaningen av Bro, från förort till en trivsam småstadsmiljö.

Det är naturligtvis viktig att vi som kommunalt bostadsbolag deltar i det arbetet, avslutar Ann Hermansson Alm. – Samtidigt som vi nu bygger nya bostäder värnar vi självklart vårt stora befintliga bestånd av lägenheter, säger Ann Hermansson Alm, vd för Upplands-Brohus AB.

20

Fasanstigen i B först ut att rust Av Upplands-Brohus 2 135 lägenheter är drygt 700 i stort behov av renovering. Samtliga kommer successivt att rustas upp till modern standard. Fasanstigen i Råbyområdet i Bro med 258 lägenheter är först ut.

– Det här är en långsiktig satsning.

Det kommer att ta flera år innan vi har arbetat oss igenom alla våra 700 lägenheter, säger Elias Lindqvist, som är byggprojektledare på Upplands-Brohus.

Arbetet på Fasanstigen har föregåtts av en gedigen boendeinflytandeprocess som påbörjades hösten 2020 i dialog med Hyresgästföreningen. I den processen framförde de boende i området sina synpunkter och önskemål, vad som är viktigt att värna och bevara och vad som inte fungerar bra. En samrådsgrupp har dessutom haft möj-

lighet att påverka delar av projektet, som har byggstart i början av 2023.

– Någon större invändig renovering har inte genomförts här sedan husen byggdes 1969 till 1971. Här har till exempel förekommit vattenskador som är väl kända bland de boende, så det är nu verkligen hög tid att agera, betonar Elias Lindqvist.

Exteriört är fastigheterna färdigre-

noverade med till exempel nya tak, entréer och balkonger. Det ser snyggt och fint ut. Nu återstår det invändiga, det kanske mest väsentliga för de enskilda hushållen. Även här krävs omfattande åtgärder.

– Vi gör en totalrenovering som inkluderar stambyte, nya elledningar med mera. Det innebär att de boende under byggtiden behöver flytta till evakueringsbostäder i området, antingen till boendemoduler eller tomma lägenheter. Möjlighet finns också att byta lägenhet permanent, förklarar Elias Lindqvist.

ANNONS

Exteriört är fastigheterna färdigrenoverade med till exempel nya tak, entréer och balkonger. Det ser snyggt och fint ut. Nu återstår det invändiga.

ro är med 258 lägenheter as upp till modern standard att upplevas som helt nybyggda. Det gäller speciellt badrummen som för att uppfylla dagens tillgänglighetskrav får en lite annorlunda utformning. Åtgärderna sammantaget, där till exempel återvinning av frånluften på ventilationen gör att energianvändningen beräknas minska med drygt 50 procent.

– Helt klart är att renoveringen kommer att ge de boende en påtagligt ökad komfort. Så vi hoppas givetvis att de flesta väljer att flytta tillbaka, säger Elias Lindqvist.

– Någon större invändig renovering har inte genomförts här sedan husen byggdes 1969 till 1971. Så det är verkligen hög tid att agera, säger Elias Lindqvist, byggprojektledare på Upplands-Brohus.

Lägenheterna kommer i princip att få nybyggnadsstandard. Planlösningarna kommer inte att ändras speciellt mycket, ändå kommer lägenheterna

TRYGGHETSBOENDE I KVARTERET KOKILLBACKEN I ett av de fyra trapphusen möjliggörs för att skapa ett trygghets­ boende, där kravet är att man ska ha fyllt 75 år för att få flytta in.

De tillgängliga lägenheterna, samt närheten till service och till en gemensamhetslokal i trapphuset, gör att det blir ett mycket bra och bekvämt boende för äldre personer.

Han berättar att hyran kommer att

höjas i tre steg, tre år i rad. Hyresgästerna kan också påverka den framtida hyran, genom val av nivå på material.

Skillnaden kan vara klinker i stället för plastmatta i badrum eller linoleum i stället för parkett i vardagsrum.

Renoveringen kommer att utföras i etapper vilket innebär ett flertal utoch inflyttningstider. Totalt beräknas renoveringen pågå i cirka tre år.

Läs mer på www.upplands-brohus.se

21

Caroline af Ugglas:

”Jag kommer aldrig flytta härifrån”

Multikonstnären Caroline af Ugglas ska ut på vägarna igen med bland annat nya låten Virus – som titeln till trots inte alls har med pandemin att göra, som man kanske skulle kunna tro, utan handlar om sanningsviruset.

– Vi behöver sanning här i världen just nu. Självklart med tanke på alla lögner som Ryssland och Putin sprider i kriget mot Ukraina, men också annat som skaver.

SANNINGSVIRUSET ÄR NÅGOT Caroline

har stor egen erfarenhet av.

– Jag har lidit av sanningsvirus i hela mitt liv, vilket inte alltid är så lyckat eftersom det kan leda till friktion. Samtidigt kan det få i gång något eftersom friktion är energi. Vi måste säga sanningen om saker ska bli bättre här i världen. Så sanningsviruset är ju inte bara en börda utan viktigt också. Är det inte artistens roll i samhället egentligen att vara en sanningssägare?

– Kanske är det inte så för alla artister.

Men eftersom jag inte går upp på scenen för att tillfredsställa publikens blick – eller är så skönsjungande – så blir det jag sjunger viktigt. Därför har jag också en äldre publik som lyssnar mer på texten. Även i Caroline af Ugglas tavlor vill hon förmedla sanningsviruset genom att skapa friktion som skaver. Inspirationen kommer på resor – gärna i österlandet där ”det inte är så mycket fasad”. Om inspirationen och livsnerven laddas på resorna så står hemmet för motsatsen.

Det är där hon finner Lugnet med stort L. För Caroline är hemmet i UpplandsBro oerhört viktigt.

– Om jag tvingades bo i Tokyo eller New York – som jag också älskar – så tror jag att jag skulle hamna på psyket.

Jag behöver lugnet som finns här hemma, med utsikten över Mälaren, det gröna gräset och djuren. Jag blir lugn av det så att jag kan skapa och få utlopp för all den kreativitet jag har laddat.

CAROLINE AF UGGLAS HAR oftast sina utställningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men nu i höst kommer hon att ha utställning med litografier och mål-

22

ningar i Kungsängen, närmare bestämt på Ladan som ligger i närheten av där hon bor. Caroline ska efter några års uppehåll åter delta i Konstrundan som traditionsmässigt pågår första helgen i september.

– Ladan är min favoritplats i Kungsängen med maten, butikerna och djuren.

När innehållet i den här tidningsbilagan diskuterades kom ditt namn upp som en självklarhet. Kommunen är väldigt stolt över dig. Hur känns det?

– Så glad jag blir över det. För jag är också så stolt över min kommun. En sak är säker: Jag kommer aldrig att flytta härifrån. I love it.

Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

– Jag blir lugn av utsikten över Mälaren, det gröna gräset och djuren så att jag kan skapa och få utlopp för all den kreativitet jag har laddat, säger Caroline af Ugglas.

ANNONS

FANTASTISK POTENTIAL FÖR UNIKA BOSTADSMILJÖER HSB har sedan många år tillbaka ett stort engagemang i Upplands-Bro kommun. Det fortsätter nu med utvecklingen av Rankhusområdet, där HSB Bostad tillsammans med Ikano Bostad äger stora markområden med fantastisk potential för unika bostadsmiljöer.

– Upplands-Bro är en mycket intres-

sant och viktig kommun för oss att verka i. Här har vi bidragit med ett flertal välskötta och fina bostadsrättsföreningar sedan decennier tillbaka. Främst i centrala Kungsängen där vår äldsta bostadsrättsförening bildades redan 1957. Nu går vi vidare med utvecklingen av ett nytt och mycket spännande småstadsprojekt i Rankhusområdet.

Det säger Jonas Erkenborn, vd för HSB Bostad AB, som nu planlägger den första etappen i Rankhusområdet tillsammans med Ikano Bostad, och i samarbete med Upplands-Bro kommun, för att senare genomföra bostadsbyggandet i detta naturområde med närhet till såväl Mälaren som moderna kommunikationer i Kungsängens centrum.

I detta kuperade område, norr om E18 och Kungsängens trafikplats, finns unika förutsättningar att skapa mycket attraktiva och trivsamma bostadsmiljöer. I första etappen handlar det om cirka 750 bostäder med mestadels småhus och på sikt upp till 3 500 i blandad bebyggelse.

– Här vill vi med våra styrkor bidra till en fin och trivsam småskalig stadsdel med fokus på småhus i olika storlekar. Det är något som våra medlemmar också efterfrågat. Tillsammans med Ikano Bostad kommer vi att kunna erbjuda otroligt fina boendemiljöer för våra bosparare, säger Jonas Erkenborn, som samtidigt betonar att det ännu återstår några år innan det är dags att sätta spaden i backen.

För HSB:s del handlar det ändå inte bara om att bygga. Långt därifrån.

Den anrika kooperativa organisationen, som firar 100 år 2023, är långsiktiga i sin verksamhetsidé bosparande, byggande och förvaltning.

– Vi ser boendet ur ett bredare perspektiv. Tillsammans med engagerade medlemmar skapar vi trygga och håll-

bara bostadsområden-ekonomiskt, ekologiskt och socialt, säger Jonas Erkenborn.

Målet är att på så sätt skapa nytta för alla medlemmar och samtidigt bidra till att stärka hela samhället. Det är så HSB alltid arbetat, som bostadsutvecklare och samhällsbyggare för nya bostadsområden.

– Vi har ett stort engagemang i allt vi gör och tror starkt på UpplandsBro kommun. Här kan vi tillsammans med kommunen skapa vackra, naturnära bostadsmiljöer, med bra spårbunden kommunikation in till centrala Stockholm. Precis det som väldigt många människor längtar efter, i synnerhet efter pandemin.

– På Rankhusområdet vill vi med våra styrkor bidra till en fin och trivsam småskalig stadsdel med fokus på småhus i olika storlekar, säger Jonas Erkenborn, vd HSB Bostad AB.

Läs mer på hsb.se

Vi söker tomt(er) för villabebyggelse Allt är av intresse Hör av er till oss: Set Fyrmark, 070-388 07 40 set.fyrmark@wefastighets.com

23

Foto: Archus

ANNONS

Foto: ICA

Icas planerade lager i Brunna sett från öster.

600 rullande robotar arbetar inne i Icas nya och unika e-handelslager, EHL Stockholm, som invigdes i december 2021.

Maria Kristensen, chef inhyrda lokaler och logistikfastigheter på Ica Fastigheter.

ICA vill fortsätta satsa i Brunna

Långsiktiga planer på nytt miljöcertifierat lager I december öppnade Icas nya e-handelslager i Brunna – Sveriges första helautomatiserade lager för e-handlad mat där 600 robotar jobbar dygnet runt med att plocka beställda varor.

Nu vill Ica pröva möjligheten att expandera ytterligare med ett dubbelt så stort nytt butikslager strax intill.

Ingen kan väl ha missat att det

dykt upp en ny spännande byggnad längs E18 i Brunna. En byggnad som är intressant både på utsidan och insidan. Inne: Sveriges första hel­ automatiserade lager för e-handlad mat. Exteriört: en lagerbyggnad med skimrande fasad och en unik kontors­byggnad helt i trä strax intill motorvägen.

EHL Stockholm, som det nya lagret heter, togs i drift i december 2021 och är en alldeles unik satsning. Inne i den 27 000 kvadratmeter stora lager­byggnaden arbetar nämligen 600 supersnabba robotar dygnet runt med att plocka beställda varor som sedan ska levereras till kunder i Stockholmsregionen.

Robotarna åker runt i en hastighet

av fyra meter i sekunden längs ett stort rutnät och plockar bland tio­ tusentals artiklar som finns i behållare under golvet med hjälp av gripdon.

Allt styrs av en automations­lösning utvecklad av brittiska företaget Ocado.

Bakom EHL Stockholm prövar nu

Ica möjligheten att uppföra ett dubbelt så stort lager som ska sträcka sig norrut med Lejondals naturreservat på ena sidan och Kungsängens golfklubb på den andra.

– I dagsläget finns inga beslut fattade rörande ett nytt lager, men vi arbetar nu med en ny detaljplan som ska ge oss förutsättningar att kunna utveckla ett nytt lager på vår tomtfastighet i området. Nu inväntar vi Upplands-Bros återkoppling gällande detaljplanen, säger Maria Kristensen, chef inhyrda lokaler och logistikfastigheter på Ica Fastigheter.

Utöver detaljplanearbetet pågår olika miljöutredningar. För det är en utmanande plats att bygga på.

– Ja, det är mycket att ta hänsyn till i samspelet mellan fastighetens alla delar och den omgivande miljön med sina naturmiljöer och bergiga

mark, men samtidigt något som verkligen kan ge mervärde i slut­ ändan, säger Maria Kristensen.

Ica har som mål att nå minst netto

noll klimatpåverkan i den egna verksamheten 2030 och satsar på att ha en hög hållbarhetsprofil i alla led.

Det nya lagret, om det byggs, ska miljöcertifieras enligt BREEAM-SE som tar hänsyn både till sådant som byggnadens energianvändning och påverkan på närmiljön.

– Vi siktar på att nå den näst högsta nivån, Excellent, och satsar därför stort på hållbarhet. Vi ska bland annat avsätta 40 procent av fastigheten till grönytor, både för rekreation åt våra anställda i form av gångstigar och utemiljöer och genom att säkra livsmiljöer åt fladdermöss och vatten­salamandrar inom planområdet. Vi ska även rena dagvatten i dammar, säger Maria Kristensen.

För att bygga lagret kommer en mindre del av Kungsängens golfbana, vars mark Ica äger och golfbanan arrenderar, att tas i anspråk. Mellan naturreservatet Lejondal och fastigheten anläggs en grön kil.

”Vi vill satsa lång­ siktigt i Brunna” Anna-Lena Gählman är chef för logistikutvecklingen på ICA Sverige.

– På Ica har vi väldigt höga krav på var vi etablerar våra lager och logistikanläggningar. Ica vill satsa långsiktigt här i Brunna och har hos Upplands-Bros kommun mött stort intresse och en lyhördhet för att utveckla Brunna logistikområde och skapa förutsättningar genom exempelvis satsningar på infrastruktur.

Hur många nya arbetstillfällen kan det bli på sikt?

– Det är svårt att säga, förhoppningsvis kan vi komma igång med verksamheten om cirka sex år om allt går bra, men eftersom det inte finns något beslut om detaljplan har vi heller inte beslutat om hur verksamheten kan eller ska utformas.

Därför går det heller inte att just nu besvara hur många arbetstillfällen det kan bli.

Vad är det som lockar med Ica som arbetsplats?

– ICA är ett av Sveriges mest välkända varumärken och jag tror att man som medarbetare både känner stolthet och tillhörighet när man jobbar på ICA. ICA är ett värderingsstyrt företag som, trots stora arbetsplatser, alltid försöker se individer och skapa familjekänsla genom nära relationer. Vi vill ha de bästa cheferna, de bästa medarbetarna och vara de bästa kollegorna.

Vi jobbar hårt för att både kunna erbjuda riktigt bra arbetsvillkor och förmåner och för att spegla samhället på ett genuint sätt. Och så är det ju riktigt häftigt att få försörja över hälften av Sveriges befolkning med mat också!

Läs mer på www.icafastigheter.se

24