Page 1

UMEÅ VÄXER En tidning om ett Umeå med 200 000 invånare

Här växer Umeå 10–11

Utan bil gav nya bättre vanor 8

I Umeå litar vi på varandra 14

HUSET SOM ENGAGERAR ALLA I STÖCKE

Foto: Jonny Rönnblom, Pondus Kommunikation

14

Samverkan och dialog för en hållbar framtid 4


UMEÅR VÄXE t ng om et En tidni

ed Umeå m

invånare 200 000

Här växer Umeå

VÄLKOMMEN

10–11

gav Utan bvilanor re 8 nya bätt litar vi I Umevåarandra på 14

SOM HUSETGERAR ENGA STÖCKE ALLA I

4

Nu plockas fuchsiorna in i värmen Ute vid Forslunda odlas de växter som pryder Umeås parker. Helio­ tropen med sina blålila blommor och lockande doft av vanilj och honung är stadsträdgårdsmästare Michael Holmströms egen favoritväxt. – Bin och fjärilar älskar den, säger han. När du håller den här tidningen i dina händer börjar växtsäsongen nå sitt slut. Michael Holmström och de andra trädgårdsmästarna börjar flytta växterna till vinterdepåer i växthusen ute vid Forslunda. Fuchsiorna – en del av dem är över sjuttio år gamla – är köldkänsliga och plockas in för vinterförvaring. Stamrosorna ställs i jordkällare för att vintervila. Sommarhalvåret har varit hektiskt med guidade visningar av parkplanteringarna. Årets tema var sötsaker och parkerna har fyllts av blommande ”tårtor” av olika slag. – Döbelns park fick en gräddtårta av smultron, röda dahlior och vita margeriter, säger Michael Holmström. Växthusen är nu rensopade inför nästa växtsäsong och tempot sjunker betydligt när säsongsarbetarna försvinner. Men för Michael och hans personal är idéarbetet snart igång inför nästa års tema. Beställningslistan med växter som behövs måste vara färdig till Lucia. – Det gäller att vara ute i god tid – inte minst för att beställa tolvtusen tulpanlökar från Holland som vi planterar ut i april, säger Michael Holmström.

Foto: Fredrik Larsson

kan Samveiarlog för id och dållbar framt en h

ny Foto: Jon

Rönnbl

om, Pon

dus Kom

tion munika

14

Umeå växer med tillit, hållbarhet och innovation T

re ledord som beskriver Umeå är kunskap, forskning och hållbarhet. – Vi är på väg att bli en större stad och för att lyckas växa hållbart behöver vi arbeta mer med klimatsmarta lösningar, säger Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande. Umeå har nominerats till Europas mest hållbara stad flera år i rad för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete inom många områden. – Umeå var först i Sverige med att köra elbussar i kallt klimat 2010 och vi har i sommar invigt 25 nya elbussar. Övrig fordonsflotta drivs på fossilfri diesel. Den nya färjan för Kvarkentrafiken kommer att gå på batteri och biogas, säger Hans Lindberg. – Satsningen på elbussar innebär att cirka 75 procent av resande med kollektivtrafik har övergått till eldrift, säger Rune Brandt, samhällsbyggnadschef, Umeå kommun. Allt fler låter bilen stå för att istället resa med kollektivtrafik eller cykel, vilket minskar koldioxidutsläppen. Cykeltrafik främjas genom bra infrastruktur, vinterväghållning och bra cykelparkeringar. – Nu finns också cykelgarage vid flygplatsen, vilket är ganska unikt för en stor stad som Umeå. Det ska vara enkelt att låta bilen och taxin stå, säger Hans Lindberg. Umeås innovativa miljö får vårt näringsliv att växa och lockar nya företag att etablera sig här. Under förra året tillkom 700 bolag och 1 100 nya jobb. Att Umeå förra året kom på andraplats som Europas innovationshuvudstad är ett kvitto på att vi ligger i framkant. – Europa har koll på oss och vet att Umeå har nya och intressanta lösningar som kan gagna Europas alla städer. Umeå är därför en testbädd för flera olika tekniska innovationer, till exempel inom klimatområdet, säger Hans Lindberg. Utbudet av kultur och fritid har stort genomslag och ökar Umeås attraktionskraft och utveckling. Ett bevis för att Umeå har lyckats även på det området är kulturhuvudstadsåret 2014 och de effekter det har gett efteråt. – Umeå är en storstad utan att ha storstadsproblematik med segregation och utanförskap. När vi bygger nytt ser vi till exempel till att blanda upplåtelseformer. På det sättet motar vi segregationen innan den ens har uppstått, säger Hans Lindberg. Förra året byggdes 1 300 nya bostäder och staden har de se-

naste tre åren ökat med 6 300 invånare. För att möta ökade välfärdsbehov har till exempel den nya gymnasie- och högstadieskolan Maja Beskowskolan öppnat i höst. Under sommaren har översiktsplanen för I 20-området varit utställd för synpunkter. (Läs mer om pågående projekt på sidorna 10–11.) – På I 20-området finns möjligheter att skapa minst 20 000– 25 000 bostäder med bra boendemiljöer i en hållbar struktur och inom cykelavstånd från stadscentrum, säger Rune Brandt. Vägen från översiktsplan till ett bygglov tar tid. Tiden är även en garant för den demokratiska processen (läs mer på sidan 23). Tillit är också ett viktigt kriterium för en välfungerande demokrati. Även i Statistiska centralbyråns (SCB) tillitsbarometer hamnar Umeå i topp. – Det finns en särskild Umeåanda: Vi är tillräckligt små för att vara krismedvetna och tillräckligt stora för att våga göra stora satsningar. Vi håller ihop, säger Hans Lindberg. – Jag tror att Umeåborna och alla besökare gillar att det är nära till så mycket. Efter jobbet promenerar jag på gågatan genom vårt fina centrum och fortsätter sedan på cykel ut till idylliska Nydalasjön och lägenheten på Tomtebo. Det är fantastisk fint och allt är inom ett avstånd på fem km. Det är viktigt att vi håller fast vid den strategin när Umeå fortsätter att växa, säger Rune Brandt.  

www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Anders Olow & Cecilie Östby FORMGIVNING: Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMediaPrint

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Peter Juneblad, näringslivschef, Umeå kommun

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Azrang, tel. 070-640 34 16 per.azrang@activemediapartner.com

www.umea.se/kommun

2

Text: Cecilie Östby

Rune Brandt, samhällsbyggnadschef (till vänster), och Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande, Umeå kommun.


ANNONS

Swedavia har ett offensivt arbete i att minska fossila koldioxidutsläpp i sin egen verksamhet och kommer redan 2020 att nå noll i utsläpp av fossil koldioxid.

”Välj biobränsle och skäms inte över att flyga inrikes i Sverige ” Umeå Airport har förlorat drygt sju procent av sina passagerare mellan januari och april i år jämfört med samma period förra året. Jämfört med 2015 är minskningen 4,5 procent. Bengt-Ove Lindgren, flygplatschef vid Umeå Airport tror att en del av förklaringen är flygskammen som har blivit ett begrepp i klimatdebatten. – Det pågår en osaklig debatt där flyget framställs som en stor miljöbov som har sin grund i att flygskamdebatten bara ser i backspegeln när man blickar framåt. Det som inte framgår av debatten är att det redan i dag går det att som resenär välja att flyga med biobränsle genom ”flygreenfund. se”, säger han.

2016 stod inrikesflyget för mindre än en procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Med flygets tekniska utveckling där bränsleförbrukningen minskat med 80 procent de senaste 50 åren, den ökande andelen av biobränsle och kommande etablering av kommersiellt elflyg fortsätter minskningen av den redan låga andelen koldioxidutsläpp – det går att resa hållbart med flyg. – Swedavia har ett offensivt arbete i att minska fossila koldioxidutsläpp i sin egen verksamhet och kommer redan 2020 att nå noll i utsläpp av fossil koldioxid. Swedavia köper sedan några år biobränsle för allt sitt resande med flyg. Alla resenärer kan enkelt köpa biobränsle för flygresan och det är viktigt att alla tar sitt ansvar och gör det. Vi måste fortsätta och transformera flygresandet till att vara hållbart för att denna fantastiska region ska kunna fortsätta att utvecklas, säger Bengt-Ove Lindgren.

F

Det finns många utmaningar för re-

ör näringslivet är effektiva kommunikationer en överlevnadsfråga och för alla som bor i norra Sverige är möjligheten att smidigt kunna besöka och besökas av nära och kära viktigt för att norra Sverige ska vara en attraktiv plats att bo på. Miljödebatt behövs för att alla verksamheter i samhället ska utvecklas mot ett hållbart perspektiv. Men den behöver vara saklig, menar BengtOve Lindgren. Enligt Naturvårdsverkets siffror för

Fly Green Fund

Det går redan i dag att som resenär välja att flyga med biobränsle genom ”flygreenfund.se”, säger Bengt-Ove Lindgren, flygplatschef vid Umeå Airport.

relation till vad flyget ger för möjligheter. Men där stannar vi inte utan vi måste fortsätta att minska koldioxidutsläppen och det ligger i ditt val att göra det, säger Bengt-Ove Lindgren. Han menar att skamdebatten är ett

gionen som beror av det långa avståndet till södra Sverige och övriga världen. Ett av dem är arbetsmarknadskonkurrensen. – Livskvalitet och möjlighet att resa smidigt har en viktig koppling. Flygplatsens närhet till Umeå har starkt bidragit till Umeåregionens utveckling och behövs även för framtiden. Det norrländska flyget har en mycket liten belastning genom koldioxidutsläpp och den måste ställas i

lågvattenmärke och att det i ett historiskt perspektiv inte finns några lyckade exempel där människor har försökt att belägga varandra med skam. Tvärtom. – Människor är sunda och förnuftiga i sina val bara det finns tillgängliga och relevanta fakta att ta ställning till. För miljöns och vår framtids skull måste vi se till att debatten är saklig så att rätt beslut kan fattas av såväl den enskilde, företag och våra beslutsfattare, säger Bengt-Ove Lindgren.

Flygbranschen var den första att sätta ett globalt miljömål och minska sina koldioxidutsläpp med 50 procent fram till 2050, oavsett hur mycket vi flyger. Swedavia är med och driver Fly Green Fund som ger privatpersoner och företag möjlighet att minska sina klimatavtryck vid flygresor. – En timmes resa kostar 400 kronor mer i biobränsle. Genom att själv betala för biobränsle för sin egen flygstol varje resa, så bidrar det till att skapa ökad efterfrågan på biobränsle, säger Bengt-Ove Lindgren. Det är med större efterfrågan som priset på biobränsle kommer att sjunka. En studie visar att det går att utvinna biobränsle av den biprodukt som skapas i Östrands massaindustri av svartlut som skulle räcka för allt inrikesflyg. Redan nu är det flera företag som köper alla sina resor med biobränsle genom Fly Green Fund. Det kan du också göra. – Vi har sedan länge gjort miljövänliga val i våra elavtal. Det är inte svårare att göra det också när vi flyger, säger Bengt-Ove Lindgren.

www.swedavia.se

Läs mer på svensktflyg.se om flyget och dess miljöpåverkan. På Flygreenfund.se kan du boka din flygstol med biobränsle.

3


Illustration: Linnea Blixt

TOMTEBO STRAND

Umeå växer. För att det ska ske långsiktigt hållbart måste vi hitta nya sätt att planera för framtidens boende. På Tomtebo strand sker det i samarbete mellan Umeå kommun, kommunala bolag och byggföretag.

Unikt samskapande för livet i framtidens Umeå Lärande, hållbarhet och samverkan är tre ledord för planeringen av Tomtebo strand – den nya stadsdelen vid Nydalasjön. Gamla planeringsmodeller har lagts åt sidan och lett till att Umeå har ett stadsplaneringsprojekt som kan ge avtryck på stadens utveckling. Här ska en stadsdel skapas där människor kan inspireras och attraheras av möj­ ligheterna att utveckla en hållbar livs­ miljö.

H

ur kommunen, kommunala bolag och byggaktörer tidigare har planerat bostadsområden har vänts upp och ner. Vi vill åstadkomma en stadsdel utöver det vanliga, och därför måste vi våga prova nytt, säger Johan Sjöström, projektledare, Umeå kommun. Det var en gång … Tomtebo strand är en historia som är annorlunda på många sätt. Fem bostadsbolag började prata med varandra om möj-

ligheten att tillsammans skapa ett bostadsprojekt i Umeå med hållbarhetsprofil som ingen har sett maken till tidigare. Det fanns kommunägd mark mellan universitetet och Nydalasjön som i översiktsplanen var utpekat för bostäder och verksamhetslokaler, men där detaljplanearbetet inte hade kommit igång. Det skulle passa perfekt. Bostadsbolagen tog kontakt med kommunen för att berätta om vilka idéer de hade för området. Kom­ munen tyckte att byggaktörernas initiativ var ambitiöst och låg helt i linje med hur man vill att Umeå ska växa hållbart. Man tog också med ytterligare två hyresrättsaktörer och tre kommunala bolag i samarbetet.

de sociala och ekonomiska, säger Johan Sjöström. Hållbarhetsprogrammet är indelat i fyra områden. Samarbetsparterna utvecklar tillsammans strategier och arbetar fram lösningar i fokusgrupper. I stora drag handlar de fyra områdena om hur alla ska kunna bo på Tomtebo strand och känna delaktighet, ansvar och gemenskap, hur naturmiljön blir utgångspunkt för planeringen och hur vi med modern teknik och nya byggtekniker kan skapa en resurssnål, delande och klimatneutral stadsdel. Området som handlar om hur vi reser i vardagen och hur mobilitetsfrågorna ska lösas är mycket viktig och berör inte bara Tomtebo strand.

Hållbarhetsprogrammet är grundstenen – Vi inledde vår samarbetsprocess 2016 med att arbeta fram ett hållbarhetsprogram för Tomtebo strand som bygger på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Vi har tagit med flera hållbarhetsaspekter, inte bara de ekologiska utan också

Samverkan, lärande och hållbarhet Byggaktörerna har skrivit ett samarbetsavtal mellan varandra som bland annat lyfter lojalitet, ärlighet och transparens. – Vi behöver inte bryta arm. Vi är överens om att utveckla det här tillsammans, skapa gemensamma lösningar och ta med

4

oss erfarenheterna in i framtiden, säger Magnus Stenvall som representerar Umeå Energi i styrgruppen för samarbetet mellan bolagen. – Vi har inte alla tekniska lösningar ännu för att förverkliga våra mål. Fjärrvärme är en systemlösning som under lång tid har bidragit till att minska belastningen på vår miljö. Solceller är bra och vi behöver hitta lösningar för att lagra energi. Men, vi behöver också ta fram spetslösningar utan att det blir för dyrt för folk att bo här, säger Magnus Stenvall. Johan Sjöström understryker att Tomte­ bo strand inte är en ensam ö, utan måste hänga ihop med resten av Umeå. Service och offentliga platser ska vara tillgängliga även för de omkringliggande stadsdelarna och övriga Umeå. Än så länge är det inte klart hur Tomtebo strand kommer att bli eller se ut. Men det finns en gemensam vision och starka målbilder; till exempel att Kolbäcken ska bevaras, grönFortsättning på sidan 6 >>


ANNONS

Lerstenen planerar för 500 nya hyresrätter – Vi fortsätter investera i Umeå

3. Visionsbild av Sandåkern 7 vy från broparken

Lerstenen äger, förvaltar och utvecklar hyresrätter och kommersiella lokaler i Umeå. Idag förvaltar bolaget över 1300 lägenheter samt 110 000 kvm lokaler. Sedan 2015 har Lerstenen producerat 400 hyresrätter i egen regi i Umeå. Nu är siktet inställt på att utveckla ytterligare 500 lägenheter. Dessutom pågår uppförande av en ny kontorsbyggnad inom Umestan Företagspark och planer finns även på en ny padelhall. Samtliga projekt har utmärkta centrala lägen. - Vi har aldrig haft en intressantare projektportfölj än nu, säger Lars Sällström, Lerstenens grundare och VD.

L

erstenen bygger hyresrätter och kommersiella lokaler med fokus på kund och funktion för eget långsiktigt förvaltande. Verksamheten bygger på ett fungerande kretslopp där kunden är nöjd, fastigheterna mår bra och företaget kontinuerligt utvecklas med nya fastigheter och kunder. Lerstenen återinvesterar i stort sett allt överskott i nya projekt och på det sättet fortsätter företaget växa över tid. Mycket energi läggs på

förvaltningen där kunderna står i centrum. Det betyder att engagerad och driven personal som trivs att jobba med hyresgästerna är oerhört viktiga för verksamheten. Lerstenen har ett tydligt fokus på sin primära marknad Umeå, även om investeringar på andra orter förekommer. – Vi har inte låst oss vid en fastlagd strategi utan försöker göra bra saker varje dag med en evig syn på företaget och våra fastigheter, fortsätter Lars Sällström.

7

6

5 4

2 3

1

Planerade projekt 1. Handlaren – Perfekt läge på Teg

Handlaren ligger mellan Tegsbron och gångbron. Ett fint område där vi har förutsättningar att bygga 90 lägenheter. Områdets blandning av villor, hyresrätter, restauranger och motionsanläggning gör boendet på Teg till en central småortsidyll.

2. Brinken – Unikt område vid älven

Lerstenen har förvärvat ett markområde med stor potential längs med Västra Brinkvägen. Området ligger precis vid älven. Här är visionen att bygga 100 attraktiva bostäder. Ett varierat spektra av olika storlekar och höjder med älvsutsikt, strandpromenad och närhet till staden. Detta kommer bli ett fantastiskt boende.

3. Sandåkern 7 – Ett landmärke intill Broparken

På Umeås absolut bästa läge planerar vi att bygga 30 lägenheter med spännande arkitektonisk höjd där älven och broparken blir närmsta grannar mitt i Umeå. Storstadskänslan när den är som bäst!

4. Båtsmannen – Innerstadskänsla mitt i City

Båtsmannen ligger i korsningen vid Ridvägen/V.a Esplanaden. Här planerar vi att bygga 40 lägenheter med integrerad handel och kontor i bottenplan. Ett centralt boende med närhet till stadskärnans liv och rörelse.

133 nyproducerade lägenheter på Hedlunda som stod klart 2018.

Nöjda hyresgäster Var tredje år genomför Lerstenen en Nöjd-hyresgästundersökning (NHI) och företaget är stolta över de senaste goda resultaten. Det sammanlagda resultatet för 2019 är 13 punkter högre än 2016 vilket är en förbättring med drygt 22%. NHI-resultat visar att företaget är på rätt väg och att personalen gör ett fantastiskt jobb.

”Jag bor i en ny lägenhet på Ängesvägen. Jag har aldrig känt mig så trygg i ett hem som den lägenhe­ ten jag nu bor i. Plan­ lösningen är helt fantas­ tisk och jag har världens bästa grannar” (citat från hyresgäst­undersökning 2019)

5.Guldskrinet – Naturnära läge på Haga Niklas och Petra flyttade in på Hedlunda i november 2018.

Vi träffade Niklas och Petra som berättar om hur de trivs med att bo hos Lerstenen. Hur upplevde ni inflyttningen? Vi blev varmt välkomnade av Ler­ stenens personal som bjöd på fika. Allt gick smidigt och snart var vi på plats i en fräsch och trevlig lägenhet.

Lerstenen har tillsammans med tre andra aktörer fått marktilldelning där gamla badhuset låg. Lerstenens andel omfattar 100 lägenheter. Området ligger på bästa läge med närhet till centrum, idrottsanläggningar och rekreationsområde.

6. Padelhall – Centralt på Umestan

I samarbete med Umeå Padel Center planerar vi för en helt ny modern padelhall på Umestan Företagspark längs Hissjövägen. Det blir en hall på ca 3000 kvm med 7–8 banor. Umeåborna kommer få en av Sveriges bästa padelhallar om ett par år.

7. Hus 19 – Guldskimrande kontorshus på Umestan

9500 kvm lokaler är i full produktion på Umestan företagspark. Ytan är till 90% uthyrd med ÅF och Nordic Biomarker som stora hyresgäster.

Vad trivs ni bäst med? Lägenheten såklart! Den är välplanerad och öppen med stor balkong som ett plus. På gården finns grill och fina sociala ytor. Hur upplever ni kontakten med Lerstenen? Väldigt tillmötesgående och hjälpsamma. Vi har fått väldigt bra service och snabb återkoppling från både uthyrning och fastighetsskötare.

7. Hus 19 kontorshus om 9 500 kvm på Umestans Företagspark.

Läs mer på www.lerstenen.se 5


TOMTEBO STRAND: Tomtebo strand är ett av de större bostadsprojekten i Umeås historia och kommer att rymma 3 000 bostäder, kontor och servicehubbar på en yta ungefär lika stort som Umeå centrum. Tomtebo strand är en del av femkilometersstaden – nära naturen, nära stora arbetsplatsområden och nära Umeå centrum.

Vision

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell förebild för hållbar stadsutveckling och medveten livsstil.

Tidplan

Samråd för detaljplanen beräknas ske i slutet av 2019/början av 2020. Detaljplanen kan antas under våren 2020. Möjlig inflyttning för den första etappen kan ske 2022–2023. Det är många som arbetar med Tomtebo strand på olika sätt. På bilden syns delar av processledningen vid dialogplatsen. Från vänster: Johan Sjöström, projektledare Mark och exploatering, Umeå kommun; Magnus Stenwall, affärsutvecklare Umeå Energi; Magdalena Blomquist, planarkitekt Umeå kommun; Daniel Ödling, affärschef NCC Building. Sittande: Maria Wetterlöv, kommunikatör Umeå kommun; Anna Flatholm, projektchef Gator och parker, Umeå kommun.

>>

Tomtebo strand är ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun, HSB, NCC, PEAB, Riksbyggen, Rikshem, Skanska, Slättö, Umeå Energi, Upab och Vakin.

Vill du påverka?

korridorer genom området, cykel- och bilpooler, smart avfallshantering, energisnåla lösningar, odlingar, service för vardagslivet, olika och kanske nya upplåtelse­ former med mera. Förändring är en möjlighet Maria Wetterlöv, kommunikatör, är mån om att visionen om en hållbar stadsdel där de boende har en medveten livsstil förankras. – Vi lyssnar för att förstå vad som kan bli gångbart i området, inte bara i den fysiska miljön, utan när det gäller det hållbara vardagslivet. Vad är man beredd att göra för eller tillsammans sin granne? Kan vi dela prylar och tjänster? Vi vill också ha samtal om att förändring av livsstil eller boende inte nödvändigtvis behöver betyda uppoffringar utan istället möjligheter. – Samskapande mellan kommunen, byggaktörer och kommunala bolag sker i ett extremt tidigt skede i det här projektet. Därför har också samtal med invånare dragits igång ovanligt tidigt, långt innan det finns ett förslag till detaljplan.

Samarbetspartner

Du som vill kan delta och påverka arbetet, till exempel i Kommunhörnan i Väven, på webben, på dialogplatsen vid Olle Fiskares väg och genom workshops och seminarier. Läs mer och kontakta oss: www.umea.se/tomtebostrand www.tomtebostrand.se

Känner du din granne?

Tomtebo strand ska bli en inkluderande stadsdel där det finns ett stort socialt engagemang och gemenskap. Vilken relation vill du ha med dina grannar? Scanna koden med mobilen för att svara eller gå in på webben.

Tomtebo strand ligger mellan Nydalasjön och E4. På dialogplatsen (röda krysset) finns ett bokskåp där man kan dela böcker – en symbol för social och ekologisk hållbarhet.

– Vi kommer att bygga Tomtebo strand i säkert femton, tjugo år. Det känns hedrande att vara del av ett arbete som bi-

drar till framtidens samhällsutveckling, säger Magnus Stenvall.

Att dela sparar tid och pengar Frågan vi ofta ställer oss när vi talar om miljön är om vi är beredda att be­ tala för mer hållbarhet? Philip Näslund, projektledare, och Lucas Röhlinger, samhällsplanerare, som job­ bar i projektet Sharing City Umeå, me­ nar att frågan inte alltid är relevant. – Miljö och ekonomi går ofta hand i hand. Om vi delar resurser istället för att äga allt själva kan vi göra stor skillnad för miljön, säger Philip Näslund. 

Projektet testar bland annat så kallade servicehubbar – platser som erbjuder olika tjänster som delas med andra. Till exempel kan mat och andra varor levereras till en hubb som ska ligga i nära anslutning till hemmen. – Målet är att förenkla vardagen och spara tid, pengar och miljö, samtidigt som vi arbetar för att Umeå ska vara en tät stad med korta reseavstånd, säger Philip Näslund.  Lucas Röhlinger menar att delning kommer att bli en viktig del av ett hållbart

6

samhälle. Han undersöker vilka tjänster som ska erbjudas vid servicehubbarna i framtiden. – Ett exempel är hur vi använder våra bilar. Statistiskt sett står bilen stilla 95 procent av tiden och det är inte särskilt hållbart. Om vi delar bil istället använder vi våra resurser bättre. Men, det måste vara enkelt och gå snabbt att dela. I det planerade bostadsområdet Tomtebo strand diskuteras till exempel servicehubbar för de boende.

SHARING CITY UMEÅ: Projektet Sharing City Umeå testar och utvecklar nya hållbara lösningar som skapar förutsättningar för en hållbar livsstil. Det sker genom att utveckla infrastrukturen och göra det enkelt att dela resurser i staden.


FULL FART I HAMNEN I Umeå Hamn projekteras och genomförs f.n. investeringar för 1.4 miljarder kronor under perioden 2019-2023 - nya kajer, ny godsterminal för järnväg, nya ytor för lagring, nya magasinsbyggnader, effektivisering av järnvägsanläggningen m.m Dessutom byggs en ny miljövänlig färja Umeå - Vasa med ökad godskapacitet som sätts i drift i april 2021

Följ oss på: www.umeahamn.se

7


MOBILITET

Foto: Malin Grönborg

Citat från familjerna:

När tio familjer fick testa att leva bilfritt i tre månader fick det stor uppmärksamhet i medier och diskussioner fördes om livsval i förhållande till bil, om hälsoeffekter av att cykla och ekonomiska aspekter av att inte använda bil. Personerna på bilden ingick inte i testet.

Utan bil i tre månader gav mersmak Förra hösten fick tio familjer i Umeå med barn i olika åldrar testa att leva tre må­ nader helt utan bil. Resultatet blev att några gjorde sig av med bilen och alla deltagare fortsätter att tänka efter både en och två gånger hur de använder bilen.

F

örsöket pågick från mitten av september till mitten av december förra året och intresset för att delta var stort. 170 hushåll ansökte och 10 barnfamiljer i olika åldrar valdes ut. Familjerna fick busskort, låna en elcykel och fick tillgång till både ellådcykelpool och bilpool. Testperioden valdes för att få med årstidernas skiftningar och utmaningar. Att prova leder till upptäckter Sofia Isberg, universitetslektor vid Handels­ högskolan, Umeå universitet, djupintervjuade familjerna före, under och efter test­ perioden. Hon tycker att testet var lyckat,

eftersom det har lett till förändrade vanor och beteenden hos samtliga familjer. – När människor får möjlighet att ändra sitt beteende, med hjälp av resurser som gör att de vågar ta steget och utmana sig själva, så blir det många positiva följdeffekter, säger hon.  – Man lär sig saker om sig själv och om sin kapacitet genom att börja göra annorlunda. Man kanske upptäcker att man gör på ett visst sätt av gammal vana. Och det kan uppenbarligen leda till beslut om att använda bilen mindre eller till och med avveckla den. Det måste finnas alternativ Många familjer har återgått till att använda sin bil, men det ser inte Sofia Isberg som ett misslyckande.  – Beteenden ändras inte över en dag. Det tar tid att hitta nya strategier att hantera vardagslivet som innebär jobbpendling, handla mat, resor till stugan och sopsortering. För

att det ska förändras över tid måste det finnas bra alternativ till egen bil. Det måste till exempel finnas bra och väl utbyggd kollektivtrafik, men också bra cykelvägar och bekväma möjligheter att dela bil i en bilpool. Iakttagelserna i slutrapporten visar bland annat att • flera av dem som hade långt till jobbet upptäckte överraskande att det gick fortare att ta cykeln • bussresande upplevdes av flera som den största utmaningen – trångt och krångligt jämfört med den bekväma bilen • tonåringar klarar sig alltid, för dem var inte frånvaron av bil något problem • de tre tonårsfamiljerna hade två månader efter testet fortfarande inte tagit sina bilar i bruk. Hela slutrapporten och familjernas berättelser finns på www.umea.se/bilfri. 

Text: Anders Olow

”Det är smidigt att cykla än­ da fram, från dörr till dörr. Det hade jag inte tänkt på tidigare men om jag nu jäm­ för med att åka bil så sparar man inte så mycket tid som man tror.” ”Det är en positiv känsla när man ser att det fungerar att vara utan bil – att vi kan ställa om till kanske 80–90 procent.”  ”Man förlorar tid på att sa­ ker och ting tar längre tid, men jag tror också att jag sparat in tid för att jag tän­ ker annorlunda!”  ”Med elcykeln kan man cyk­ la längre sträckor och inte riskera att komma fram till jobbet svettig.”  ”Det är ett annat flow med cykeln än med bilen. Det ha­ de jag inte upptäckt om vi inte hade varit med i det här projektet.”

FAKTA: Bilen står för 15 procent av Umeåbornas klimatpåverkan.

Eldrivna lådcyklar är en succé

Lådcykeln är klimatsmart, den kan lastas med upp till 75 kilo och ersätta många bilresor i stan. Lådan är rymlig och utrustad så att barn kan åka i den – perfekt när du ska åka och handla eller göra utflykter.

Det är inga problem att cykla längre sträckor, ett fulladdat batteri räcker i cirka åtta mil. Cyklarna hyrs ut året runt och har dubbdäck på vintern och finns i garage på universitetsområdet och på Cykel­ stället, Kungsgatan. Foto: Mikael Sjöberg

Ett mycket bra alternativ till bilen när man försöker få ihop vardagspusslet är eldrivna lådcyklar. Därför har kommunen sedan en tid satsat på U-bike, uthyrning av eldrivna lådcyklar. Målet att få minst 150 medlemmar att cykla cirka 1 500 mil första året har överträffats med råge. – Sommaren 2019 har vi nått maxantal medlemmar, det vill säga 250 personer, vilket är mycket glädjande, säger John Bylund, trafikplanerare, Umeå kommun.

LÅNA EN ELDRIVEN LÅDCYKEL: •B  li medlem och boka cykel på triply.se/ubike • Medlemskap: 50 kr/månad • Timme 1–3 per dag: gratis • Från timme 4: 10 kr/timmen

Cykelstället på Kungsgatan har nominerats till finalist i kategorin ”Årets samhällsbyggare” på Stora Samhällsgalan. På Cykelstället finns uthyrning av eldrivna lådcyklar, låst cykelparkering, servicestation med cykeltvätt, uttag för laddning, väderskyddad uteplats och en cykelkarusell för barn.

8


ANNONS

Umeå är ett nav i det Europeiska transportnätet Den medeltida Sidenvägen är ett historiskt exempel på hur handelsvägar har främjat samarbete mellan nationer. Nu talas det om ”den nya sidenvägen” – en naturlig nordlig gren mellan Mo i Rana på norska sidan, genom Umeå vidare till Vasa, genom Finland, Ryssland, Kazakstan och Kina. Samtidigt pågår utvecklingen av järnvägssystemet i nord-sydlig riktning med bland annat Norrbotniabanan – Att vara i spänningsfältet mellan dessa initiativ innebär intressanta möjligheter för regionens näringsliv, säger Isabella Forsgren, infrastrukturstrateg på INAB.

U

meå har ett långvarigt samarbete mellan Norge, Sverige och Finland i det östvästliga stråket längs E12 som går från norska Mo i rana genom Umeå och vidare till Vasa och Helsingfors. Färjetrafiken mellan Umeå och Vasa har under de senaste åren förstärkt sambandet ytterligare och resenärerna över Kvarken har ökat från ungefär 42 000 till 200 000 per år sedan 2011. Nu är det klart att den nuvarande färjan ska ersättas med

en ny, innovativ och miljövänlig färja. – I takt med att infrastrukturen i E12-stråket utvecklas så stärks samarbetet. Otroligt mycket intressant är på gång nu, säger Isabella Forsgren. Kvarkenrådet, som är ett gränsregio-

nalt samarbetsorgan, ombildas till EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete) som ska stärka positionen och samarbetet ytterligare. Samtidigt pågår utbyggnaden av järn-

– Färjan mellan Umeå och Vasa är en del av ”den nya sidenvägen”. Det ökar samarbetet, säger Isabella Forsgren.

vägsterminalen i Storuman, planering för elektrifiering av Tvärbanan och färdigställandet av en järnvägsterminal i hamnen. I höst drar dessutom INABs dotterbolag Dåva Terminal AB igång bygget av en ny järnvägsterminal på Dåva Företagspark, som idag rymmer runt tio företag inom energi- och återvinningsbranschen. – Potentialen för området är stor och med en järnvägsterminal på området ges möjligheten till miljövänliga transportlösningar, säger Isabella Forsgren. Järnvägsterminalen ansluter till för-

sta utbyggnadsetappen av Norrbotnia­ banan som Trafikverket har påbörjat och beräknar vara klar 2023/2024. Umeå hamn är utpekad som övergripande hamn i det Europeiska transportsystemet. – I praktiken innebär ett utpekande att det finns möjlighet till medfinan-

siering från EU för investeringar som förbättrar och kompletterar det strategiska nätet. Umeå har också fått regionalt stöd för satsningarna i hamnen, säger Isabella Forsgren. Färjan och hamnen tillgodoser ett större område än Umeå. Det är en regional angelägenhet att i framtiden kunna erbjuda alternativa transportmöjligheter. Det talas idag också om att i större utsträckning utnyttja de norska djuphavshamnarna för transporter genom Nordostpassagen samt mot Kanada och USA. Den europeiska och nationella ambitionen att flytta över mer gods till sjöfart och järnväg ger avtryck. – Vi på INAB arbetar för att stärka Umeås position i det Europeiska transportnätet, säger Isabella Forsgren.

Fler tåg i tid med ny tågterminal I februari 2020 kommer den nya vagnverkstaden att invigas. Det första spadtaget har tagits nu i sommar. – När man får möjlighet att tina upp tågen snabbare och svarva hjul på plats, så kommer också tågtrafiken att gå smidigare, säger Gunnar Isaksson, byggprojektledare. Två stora bekymmer med Norrtågs trafik bland annat på Botniabanan uppstår under vintertid. Dels är det kapaciteten för att avisa de tåg som kommer till Umeå och dels är det att svarvning av hjulen. I den nuvarande anläggningen tar det fyra till fem timmar att avisa varje tåg vilket ofta medför förseningar.

– Nya vagnverkstaden ger mer säkerhet och snabbare hantering av våra inkommande tåg, säger Gunnar Isaksson.

– I februari hoppas vi kunna öppna dörrarna till den nya anläggningen som avisar ett tåg på mindre än en timme. I praktiken betyder det att man kommer att kunna hantera alla tåg som kommer in till Umeå, säger Gunnar Isaksson.

reparationer är i dag hänvisade till Luleå. En hjulsvarv kommer att installeras i byggnaden och beräknas vara färdigt att tas i bruk till nästa sommar. – Samtidigt arbetar Norrtåg strukturerat med förebyggande underhåll på tågen för att förbättra driftsäkerheten. Där har den nya anläggningen en avgörande betydelse, säger Gunnar Isaksson. I den nya hallen blir det till skillnad

från nuvarande anläggning genomgående spår, så att man slipper backa ut vagnarna som man gör nu. – Det innebär att man får att effektivare flöde i anläggningen vilket också kommer att spara tid och förbättra säkerheten, säger Gunnar Isaksson.

Första spadtaget togs i somras till den nya vagnverkstaden. Där kommer tågen tina upp snabbare.

Även svarvning av hjulen ställer i

dagsläget till problem, eftersom hjul-

www.inab.umea.se

9


ÖVERSIKT

Mer av Umeå

Klockarbäcken

Ny fabrik för Komatsu Forest. Detaljplanen är antagen och bygglov ska ges för området som omfattar 50 ha mark för företagande. Handelsområdet utvecklas ytterligare.

U

meå är mitt uppe i sin mest expansiva fas någonsin, vi fördubblar vår befolkning på mindre än femtio år. Det skapar ett härligt driv och nybyggaratmosfär, och såklart väldigt goda förutsättningar att utveckla staden och kommunen ytterligare – för alla som bor här nu och för kommande generationer. I takt med att det tillkommer nya bostäder, planerar och bygger Umeå kommun även förskolor, skolor och omsorgsboenden. Det är helt enkelt viktiga delar av den samhällsservice som behövs. På projektkartan hittar du större delen av vad vi bygger och planerar i kommunen, men även en stor del av vad andra aktörer har för planer och byggprojekt. Kartan visar allt från långsiktiga planer flera år framåt i tiden till pågående bygg- och vägprojekt.

Stenmorgärdet

Planering för 200 bostäder, förskola och konstgräsplan. Utbyggnad förväntas ske efter 2020.

DU HITTAR KARTAN PÅ WWW.UMEA.SE/STADSPLANERING DÄR KAN DU KLICKA DIG VIDARE OCH LÄSA MER OM DE OLIKA PROJEKTEN.

Lundabron

Ny bro mellan Lundåkern och Bölesholmarna. Sveriges längsta hängbro för gående och cyklister. Klar senhösten 2019.

Aspgärdan

Västra länken

Här planeras för cirka 400 bostäder och förskola.

Sista etappen i ringleden. Färdig senare delen av 2021.

Sävar

Arbete med en fördjupad översiktsplan pågår. Planen innehåller bland annat en ny tågstation och nya bostäder för upp till 6 000 invånare.

Röbäck

2017 antogs en ny fördjupad översiktsplan för Röbäck. Röbäck ska kompletteras med bebyggelse för 25 procent fler invånare.

10


I 20-området

Arbete pågår med en fördjupad översiktsplan. Möjligt med tusentals nya bostäder och verksamheter.

Maja Beskowskolan

Olofsdal

Ny gymnasieskola och högstadium invigd hösten 2019. Plats för 1 600 elever.

Centrumfyrkanten

Här planeras för nästan 900 bostäder, förutom handel, kontor och service.

700 lägenheter, förskola och verksamheter. Markanvisning under 2019.

Lilljansberget

Här planeras för minst 1 500 bostäder.

Tomtebo strand

Området är lika stort som centrala Umeå och här planeras för cirka 3 000 nya bostäder och 100 000 kvm för verksamheter.

Norra Ön

2 500 nya bostäder. Byggstart tidigast efter 2021/2022.

Västerteg

380 nya lägenheter. En större del av lägenheterna är anpassade för äldre. AB Bostaden planerar att ha vård- och omsorgsboendet och trygghetsboendet klart 2022.

Teg – innanför ringen

När Västra länken är klar skapas möjligheter att bygga om de tidigare europavägarna från genomfartsleder till stadsgator och komplettera med ny bebyggelse.

Tomtebogård

1 200 nya bostäder i form av flerfamiljshus och radhus. Planerad byggstart 2020.

Vad visar kartan?

Kartan visar större delen av alla projekt som planeras och byggs i Umeå, till exempel pågående detaljplaner, vägarbeten och bygglov för bostäder. Då många projekt är på längre sikt kan förändringar ske.

Gata

11

Park

Bostad

Skola/ omsorg

Verksamhet

Fritid


Balticgruppens vd David Carlsson:

”Vi är framsynta stadsu – Umeås vision är vår vision. Tillväxt är avgörande för Umeå och för oss. Det säger David Carlsson, vd och koncernchef för Baltic­ gruppen sedan ett år tillbaka. – Vi vill bygga en stad som tänker nytt kring förtätning, stärker kopplingen mellan centrum och Umeå universitetsstad och gör det hållbart.

B

alticgruppen tillhör de stora aktörerna i Umeå och delaktiga i uppförandet av flera uppmärksammade byggnader och områden i Umeå. Väven, gallerian Utopia och Konstnärligt cam-

pus är några av dem. Men det handlar inte enbart om att bygga enstaka fastigheter, alla är de del i det sammanhängande nät som utgör en stads karaktär. – Umeås plan är att växa med ett Luleå och då handlar det om så mycket mer än bostäder, säger David Carlsson. Vi vill förstå hur vi som företag kan bidra till stadens framtida tillväxt och samtidigt skapa hållbara förutsättningar för de som bor i staden och de företag som verkar i staden. Vårt största bidrag är när vi gör det vi kan bäst: att investera långsiktigt för framtiden genom att utveckla, bygga och förvalta fastigheter. – Jag skulle vilja beskriva oss som framsynta stadsutvecklare. Att ”bygga stad” i Umeå är för Baltic­

12

gruppen möjligheten att koppla samman centrum och Umeå universitetsstad. – Just nu har vi två ”centrum” istället för en kärna som skulle kunna bära hela stadens styrkor. Balticgruppen är engage-

rade i Östra station och Hamrins­berget som är två viktiga länkar i det Umeå som växer samman. Inom kort sätts spaden i marken på Östra station och på Hamrins­­berget pågår detaljplanearbetet för fullt. Om­rådena kommer att ge plats för bland annat kongressanlägg-

ning, kontor, bostäder, livsmedelsaffär, gym, restauranger och flera parkeringshus. – Vi arbetar för att komplettera platsen genom att bygga blandstad, genom att mixa olika typer av funktioner, service och bostäder i samma stadsdel för att på så vis stärka områdets betydelsefulla roll som nod inom

– Det finns en stor potential i att koppla ihop stadens centrum med Universitets­ staden, säger David Carlsson, Balticgruppens vd och koncernchef.


ANNONS

Östra station – blandstaden med hållbarhet i fokus – Startskottet för Östra station som en ny hållbar stadsdel är ett stort steg för att uppnå visionen: Ett Umeå som genom hållbar tillväxt har 200 000 invånare 2050. En vision vi delar med Umeå kommun, säger Balticgruppens vd, David Carlsson. I företagets nya hållbarhetsrapport beskrivs Östra station som ett konkret exempel på hur Balticgruppens projekt bidrar till utvecklingen av en hållbar stad. I den nya stadsdelen vill de skapa förutsättningar för att både företag och medborgare ska kunna agera hållbart. Rapporten pekar ut fyra nyckelområden: Umeå centrum och universitetsstad behöver kopplas ihop. Separerade översiktsplaner har bidragit till en uppdelning, men den stora möjligheten för framtiden är att se staden som en helhet. Centrum behöver vara levande dygnet runt för att människor ska trivas och känna sig trygga. När Umeå växer blir vi mer hållbara per capita. Koncentrationen gör att vi använder befintlig infrastruktur mer effektivt och det leder också till att vi skapar större värde i projekten med mindre resurser. Företag behöver producera ny kunskap som leder till innovation. Möjligheten ligger i att Umeå har en gynnsam miljö för kunskapsföretagande. Genom att utforska koncentration och koppling skapas möjlighet – och behov – för framtidens infrastruktur. – Balticgruppen har under 30 år bidragit till Umeås utveckling, men på många sätt är det nu vi noga analyserat och fått fördjupad förståelse kring hur vi som företag bidrar till Umeåbornas långsiktigt, hållbara liv i vår stad, säger David Carlsson. Vår affärsstrategi måste bidra till de globala målen för hållbar utveckling.

Så blir Hamrinsberget Hamrinsbergets bruttoarea är dubbelt så stor som Östra stations. Här planeras för stor kongressanläggning på bergssluttningen mot centrala Umeå med plats för 3 000 sittande, utrymme för ett hotell, parkeringshus för uppemot 2 000 bilar bakom Hotell Björken, kontor och runt 500 lägenheter. – Vi ser det också en direkt koppling till Östra station som vi nu påbörjat. Det hänger ihop, säger David Carlsson.

Rörelserikt liv ger hälsosamt liv

utvecklare” hållbart resande. Här passerar 40 000– 50 000 människor dagligen vilket underlättar stadskärnans utbredning i den här riktningen, säger David Carlsson. Med en geografisk närhet till sjukhu-

set, universiteten, flygplatsen och utvecklingsområdet Ön har projekt Östra station en vital funktion i Umeås utökade stadskärna. – Just vår geografiska närhet är en styrka i Umeå. En stad som vår femkilometersstad kan verkligen bli en blandstad där invånarna har nära till allt, arbete, bostad, skola, affärer, kommunikation och inte minst trygghet. – Klippta buskar och bättre gatubelysning är bra och viktigt, men trygghe-

ten skapas genom umgänget och närheten till andra människor fler timmar på dygnet.

Ett rörelserikt liv. De mjuka värdena. Det är vad Change the game, startat av Balticgruppen, handlar om. – Syftet med Change the game är att vårt arbete ska bidra till hållbar social samhällsutveckling genom rörelserikedom, säger David Carlsson, vd för Balticgruppen. Lika väl som våra barn får möjlighet att lära sig att skriva och räkna måste de få chans att lära sig att bli rörelserika, en förutsättning för ett hållbart och hälsosamt liv. Change the game skapar både egna arrangemang, varav det största är det årliga evenemang i Umeå som är nu i september, och samverkar med en rad andra nationella och internationella aktörer för att sprida kunskap om rörelserikedom till såväl barn och ungdomar som ledare, lärare och föräldrar.

Att allt fler människor väljer att bo i stä-

www.change-the-game.se

der är ett faktum världen över och urbaniseringen förväntas öka. Den hållbara stad vi ser i horisonten möter mänskliga behov med smarta lösningar för minimal miljöbelastning och maximal livskvalitet. – I grunden är vi ett entreprenörsdrivet företag och är stolta över det. Att vi dessutom arbetar med vår egen närmiljö där vi själva lever blir tillsammans ryggraden i Balticgruppen. Därför är också Umeås vision vår vision.

www.balticgruppen.se

13


LANDSBYGD

Umeås tätortsnära landsbygd lockar Illustration: Julia Samberg/Arkinova

När Umeå växer så växer både stad och landsbygd. Utvecklingen hänger ihop. Var tredje kommuninvånare har valt att bo utanför Umeå stad. Så har det varit länge och inget tyder på att den ande­ len kommer att förändras. – Planering av bostäder och infra­ struktur bygger på den väg som män­ niskor själva har valt, säger Annika Myrén, utvecklingsstrateg, Umeå kommun.

N

– Vi har en tämligen välmående landsbygd. Det är viktigt att ta tillvara landsbygdens och byarnas särskilda kvaliteter och även skapa möjligheter både för dem som bor och dem som vill bosätta sig här. Tätorter och byar på landsbygden fyller en viktig roll för att erbjuda bland annat småhusboende som många efterfrågar, säger Annika Myrén.

Ny bebyggelse bör komplettera befintlig i

orterna på landsbygden och i första hand lokaliseras till orter vid de kollektivtrafikstråk som finns i dag. Det ger ökat underlag till service och kollektivtrafik och ger livskraftiga byar. I scenariot för 200 000 invånare pekas stråk ut med orter som redan i dag har en stark utveckling och i många fall både skola och affär med potential att utvecklas vidare. Stråken kan liknas vid pärlband där byar knyts samman med regional busstrafik och målet är hållbar utveckling. Central­orterna Holmsund, Obbola, Hörnefors och Sävar kan mer än fördubbla sin befolkning på lång sikt. – I Umeå kommun finns ingen glesbygd,

Stöckebygdens utveckling arbetar med stort engagemang för att få till ett aktivitetshus för Stöckeborna och invånarna i grannbyarna.

Foton: Emma Garzon

är många väljer att bo på landsbygden väljer man oftast platser och tätorter som har service som skolor, affärer och bra kommunikationsmöjligheter. När det nu blir en station på Norrbotniabanan i Sävar får det en väldig betydelse för Sävars framtid och stärker Sävars roll som centralort. Förtät­ning av staden, tätorters och landsbygdens utveckling hänger ihop och ger draghjälp åt varandra.

Maria Bergsten i samspråk med Helena Tobiasson, forskare från KTH. Helena har varit ansvarig för de workshops som hållits med barnen i Stöcke skola. men däremot det som kallas tätortsnära landsbygd. Det blir en balans mellan att stärka den bebyggelseutveckling som sker lokalt och samtidigt skapa ett hållbart resande och stärka och bygga på befintlig struktur, säger Annika Myrén. Landsbygdsutveckling behöver komma lika mycket från gräsrotsnivå som ovanifrån, ett samspel för hur framtiden ska utformas. Stöckebygdens utveckling är exempel på det. Här finns ett enormt engagemang och en bra dialog med Umeå kommun, företagare och lokala matproducenter. – Vi arbetar för hållbar landsbygdsut-

Umeå är i tillitstoppen I Umeå litar vi på varandra. Det är inte bara något man säger, det är statistiskt säkerställt. – En bidragande faktor kan vara att Umeå är en välmående stad och att många upplever vardagslivet som sta­ bilt och tryggt, säger Fredrik Torberger, framtidsstrateg, Kairos Future.

T

illit har av Nordiska ministerrådet kallats för ”det nordiska guldet”. Om livet är gott för många så ökar tilliten, det är statistiskt vederlagt. Den enskilt viktigaste tillgången som ett land kan ha är att medborgarna både litar på sina demokratiskt valda representanter och på varandra. Sverige ligger näst högst upp i tillitsbarometern i de jämförda län-

veckling och målet är att göra Stöckebygden till en ännu mer attraktiv plats att bo på, leva och verka i, säger Maria Bergsten, engagerad projektledare för Stöckebygdens utveckling, bildad som ekonomisk förening.

Föreningen bildades för drygt två år sedan och har fått stöd av bland annat Umeå kommun, Tillväxtverket, Jordbruksverket och Vinnova. Just nu arbetas det intensivt för att få allt klart med det aktivitetshus som Stöckeborna arbetar för. Det ska bli en attraktiv samlingspunkt för boende, verksamma och besökare

i Stöcke och kringliggande byar som tillsammans har cirka 2 800 invånare. Huset ska bli en tillgänglig och flexibel anläggning med funktioner för kommersiell service som kafé och butik för dagligvaror. Där ska också finnas en fullstor idrottshall, gym och en mindre multihall.

Kostnaderna är beräknade till 33 miljoner kronor och föreningen har själva lyckats få ihop nästan hälften i dagsläget. Men, först måste detaljplanen bli klar. – Vi har gjort noggranna ekonomiska analyser och kartlagt situationen i Stöcke och byarna här omkring och bland annat kommit fram till att nästan alla intjänade pengar i området spenderas någon annanstans än här, så visst finns det möjligheter för oss bli mer attraktiva. – Vi vill kunna bygga, verka och ha livet här, och inte alltid behöva åka in till Umeå, säger Maria Bergsten. 

Text: Anders Olow

Lästip Minirapp s: Morgond orten medborg agens kairosfutu are på re.com

FREDRIK TORBERGERS TRE TIPS FÖR TILLIT:

derna. Och Umeå finns i toppen av de jämförda städerna. Hur det kommer sig att just Umeå har så stark tillitsgrad finns det inte något entydigt svar på. Men, det går att säga något om hur tillit fungerar generellt. Om det är stora skillnader i livsvillkor mellan medborgare brukar tilliten minska. Umeå kommuns arbete med social hållbarhet har fokus på just välbefinnande och tillit, berättar Linda Gustafsson, samordnare för den sociala kommissionens arbete i kommunen. – Vi har ett gynnsamt läge eftersom tilliten är så hög i Umeå. Det ska vi behålla och ha i åtanke när vi bygger staden. Vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för välbefinnande för alla invånare. Det är speciellt viktigt för arbete, försörjning och barn och ungas uppväxtvillkor, säger hon.

14

• Sveriges tillit bygger på en historia av att många är villiga att bidra till det gemensamma – fortsätt hålla den fanan högt. • Som förälder – var ett föredöme för barnen och tala gott om att bidra till samhället. • Var tacksam och ödmjuk om du lever i ett land med hög tillit – raserad tillit är svår att bygga upp igen. När en stad har hög tillitsgrad märks det genom att fler deltar i påverkansprocesser som demokratiska val, föreningsliv och annat. En intressant sak är också att tillit smittar. Det finns forskning som visar att människor som kommer till nya länder lär sig tillit av sina nya landsmän.

Fredrik Torberger, framtidsstrateg, Kairos Future – Men, vi behöver ha klart för oss att det är svårt att bygga upp raserad tillit, så den tillit vi har ska vi vara rädda om. Vi bygger tillit varje dag och hela tiden. Där bidrar vi var och en, du och jag, säger Fredrik Torberger.   Text: Cecilie Östby


ANNONS

79 nyproducerade bostadsrätter till salu på Grubbe OF Bygg är Umeås äldsta stora byggföretag. Nu bryter man ny mark med 79 nya bostadsrättslägenheter planerade för stadsdelen Grubbe som i dag i huvudsak består av villor och lägre bebyggelse. – Det är ett väldigt fint läge på bostäderna och prisnivån den rätta, säger Gunnar Ahlgren, vd för OF Bygg.

L

ägenheterna kommer att ligga i korsningen Kungsgårdsvägen och Backenvägen, där det en gång låg en bensinmack, sedan länge riven och marken sanerad. Den kommunala ambitionen är att Umeås tillväxt så långt

det är möjligt samlas inom fem kilometers radie från centrum. Det är effektivt och långsiktigt hållbart att nyttja befintlig infrastruktur och samtidigt ett sätt att minska bilberoendet genom att bygga nära kollektiva transportmedel. Det är längs kollektivtrafikstråken som kommunen vill fortsätta att förtäta staden. Därför sa också kommunen i början av året ja till OF Byggs planer på flerfamiljshus i ett område som blir ett av de första med lite högre bebyggelse på Grubbe. Området ligger väldigt bra till i förhållande till offentlig service som skola, vård och omsorg. De nya husen ska vara lägre mot söder och väster för att möta de närliggande husen höjdmässigt. Mot

? d a r e s s e r t In

nordost och rondellen på Backenvägen får husen bli upp till sju våningar. – Vi har jobbat i tre år med projektet för vi vet att det här kvarteret kommer att bli mycket attraktivt. Det är nära till fina omgivningar, älven och busslinjer och skola, säger Gunnar Ahlgren.

Resurserna ska stanna i Umeå! Vår strävan är även att gynna den lokala marknaden i alla led. OF Byggs ryggrad är annars större entreprenader och företaget har bidragit till många kända byggnader i Umeå, inte minst universitetssjukhuset.

Arkitekterna Arkinova är lokala, nå-

got som ligger helt i linje med OF Byggs tradition. – Vi är en stor lokal byggare, stolta över det och har eget folk från trakten anställda. Vi började som företag bygga i Umeå redan 1937 och har ett ansvar att verka för en hållbar utveckling. – I vårt arbete med hållbarhet är ”lokalproducerat” ett viktigt ord.

www.ofbygg.com

Kontakta Mäklarcity. E-post: begonian@maklarcity.se. Tel: 090-13 12 20. 15


NORRA ÖN

Hur låter Umeås klimatångest? Alexander ”Academics” Juneblad har skapat en hoppfull och rytmisk tolkning av Umeåbors uttryck av sin klimatångest – ”the Uååh song”. Lyssna på www.klimatorientering.se.

Allt vi köper och konsumerar orsakar någon form av utsläpp som bidrar till den globala uppvärmningen. Umeå kommun ville veta mer om hur Umeåbornas resor, boende, mat- och klädinköp påverkar klimatet och gjorde en undersökning bland invånare. Resultatet visar bland annat att hälften av våra utsläpp kommer från resor och att personer med hög inkomst har högre utsläpp. För att fler skulle få del av resultaten skapades www.klimatorientering.se. Där kan du jämföra konsumtionsvanor och klimatavtryck i Umeås olika geografiska områden. Flyger Tegsbor mer än snittet och hur ser Mariehems­bornas shoppingvanor ut? Du ser också vilka förändringar i levnadsvanor som gör stor skillnad.

Umeå klimat­ neutralt 2030 Umeå är en av nio städer som får stöd till projekt för att snabba på klimatomställningen. Umeå tar sig därför an uppgiften att bli klimatneutral till 2030. Umeå ska genomföra innovationsinsatser som ska ge snabba och kraftfulla effekter när det gäller resande, livsmedel, energismart boendeenergi, kläder och möbler. Projektet omfattar också utveckling av stadsdelarna Tomtebo strand och Norra Ön, som båda har förutsättningar att vara förebilder för hållbar stadsutveckling internationellt. – Vi kommer också att arbeta för att engagera Umeåborna i klimatomställningen, säger Sebastian Holmström, kommunikatör och samhällsplanerare, Umeå kommun. Projekten finansieras av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och Umeå kommun.

Foto: Lars Lindh

Är Hörnefors vego-vänligt? Norra Ön är ett stort och i vissa delar komplicerat exploateringsprojekt vilket innebär att planeringsprocessen och utbyggnaden av infrastruktur tar några år.

Ett rörelserikt liv på Norra Ön Det har varit ganska tyst om planerna för Norra Ön, förutom någon nyhet om vitryggade hackspettar. Men, även om det inte skrivs eller märks så mycket så pågår planering för fullt. Nu tar Umeå kommun fram en så kallad strukturplan, ett dokument med en grov skiss över hur det är tänkt att gator, grönska, torg och byggnader ska hänga ihop i den nya stadsdelen. Stadsplanering handlar om så mycket mer än hur nya hus ska place­ ras, det handlar om livet i den nya stads­ delen, till exempel hur man rör sig och var man möts.

P

å Norra Ön vill vi bygga en stadsdel som uppmuntrar till fysisk aktivitet och social samvaro, för vi vet att det gör gott och stärker folkhälsan. Vi vet också att närhet till service och handel är en väsentlig faktor för ökad vardagsrörelse, liksom hur promenad- och cykelvägar utformas. Frågan är vad vi kan göra mer, säger Sandrine Rivoire, mark- och exploateringsingenjör. – Ett av uppdragen i regeringens utredning ”Samordning för bostadsbyggande” är att underlätta arbete med innovationer för hållbar stadsutveckling. Här är Umeå kommun först ut med innovationsprojektet ”Planering för rörelserikedom”. Vad är rörelserikedom? Rörelserikedom är ett bredare begrepp än

16

fysisk aktivitet. Det handlar inte om att vara vältränad eller snabb på hundra meter, det handlar om tillgång till en palett av rörelsefärdigheter som att kunna hoppa, balansera, kasta, simma och så vidare, men också om självförtroende, förståelse och motivation att leva ett fysiskt aktivt liv. Våra allt mer stillasittande liv gör att många människor dör i förtid. Det är extra viktigt att barn och unga får en möjlighet att bli rörelserika. Rörelserikedom handlar också om vikten av ett socialt sammanhang och att koppla rörelse till njutning, glädje och vänskap. Det är att tidigt etablera rörelse som en självklar del av livet.

Rörelse i fokus ger fördelar På Norra Ön kommer omkring 6 000 personer att flytta in i upp emot 3 000 nya bostäder. Det kommer inte att vara möjligt att alla dessa människor ska ta sig fram med bil. Boende och verksamma på Ön ska uppmuntras att i första hand använda andra färdsätt för vardagsresor. Gång- och cykelbroar från Ön till Tegssidan och till centrala stan ska vara på plats tidigt i utbyggnaden. Gående och cyklister ska erbjudas attraktiva, gena, trygga och säkra vägar och stigar. Även när vi inte är på väg någonstans ska vi röra oss mer. Det kan till exempel handla om att klättra i en lekpark eller hoppa mellan stenar längs en stig. Hur naturområden, idrottsytor, parker och andra offentliga miljöer placeras i förhål-

lande till skolor och förskolor, vård- och omsorgsboenden med mera är också ett sätt att arbeta med rörelserikedom i området. Områden som uppmuntrar till rörelserikedom ska vara tillgängliga. – Ön har ett fantastiskt läge, bara det kan uppmuntra till rörelserikedom. Värdefulla strandskogar ska bevaras och allmänhetens tillgång till stränderna ska förbättras. Ambitionen är att stränderna ska vara viktiga inslag i boendemiljön med stora rekreationsvärden, för både boende på Ön och andra Umeåbor, säger Anna Löfqvist, mark- och exploateringsingenjör. Genom att planera en stadsdel med rörelse i fokus följer fler fördelar än bara aktiva invånare. Tillgången till staden ökar till exempel när vi underlättar för gående och cyklister att ta sig fram. Det bidrar till en tryggare och mer jämställd och socialt hållbar stad. Samråd inom ett år Nästa stora steg för Norra Ön är ett förslag på detaljplan. I planen ska förutsättningar säkras så att Umeå kommun tillsammans med andra aktörer kan realisera goda idéer för rörelserikedom när byggarbetet väl börjar. När det är dags att börja bygga på Norra Ön är för tidigt att säga, men förhoppningen är att detaljplanen kommer ut på samråd inom ett år.


ANNONS

I det framtida Tomtebo Strand sätter HSB tillsammans med andra aktörer de hållbara lösningarna i första hand och affären i andra. Illustration: White Arkitekter

”Alla ska kunna bo i en HSB-miljö” – Jag skulle vilja kalla HSB för ett samhällsbyggande företag. Vi är evighetsförvaltare, säger Mattias Lundström, vd för HSB Norr. Och vi kommer att vara kvar i minst 100 år till.

H

SB har en lång historia av gediget boende och respekterat varumärke, men är långt ifrån bara historiska. Nya idéer kring boendet vinner mark. Håll­ barhet och yteffektiva bostäder har blivit ledord. Och HSB är med i framkant. HSB Norr är en av de 27 föreningar som finns i det kooperativt demokratiskt idéburna HSB, som i hela landet ägs av sina över 650 000 medlemmar. I Umeå finns cirka 4 600 HSB bostadsrätter, men också över 200 hyreslägenheter i centrala stan, på Berghem, Tomtebo och Östra Ersboda, även om bostadsrätterna ändå är HSBs signum. – Umeå är till stor del en kulturstad med ung befolkning, stor andel kvinnor och kraftig tillväxt. Den fjärde etappen av Mariehöjd är

ute till försäljning just nu. Lägen­ heterna har öppen planlösning och balkonger med bra sollägen. Av de 94 nya lägenheterna finns drygt tio lägenheter kvar, samtliga 3:or. HSB har även planer för bostadsrätter på Teg, bland annat för dem som kanske sålt villan men ändå vill ha en rymlig lägenhet. – Vi vill växa i Umeå och då även med hyresrätter, säger Mattias Lund­ ström. Vi vill kunna erbjuda ett attraktivt boende för alla faser i livet,

På Teg planerar HSB att bygga cirka 200 bostadsrätter med hög standard. Du kan anmäla ditt intresse redan nu.

både för de unga som vill ut på bostadsmarknaden och för dem som ska bilda familj och köpa sin första lägenhet. Alla ska kunna bo i en HSBmiljö. Det är svårt för unga att ta sig

in på bostadsmarknaden, speciellt efter att det strängare amorteringskravet infördes. Därför har HSB lanserat en delägarmodell för personer under 30 år – HSB Dela riktar sig till unga bosparare i HSB mellan 18 och 30 år som erbjuds att köpa en nyproducerad lägenhet med en lägre kapitalinsats. HSB står som medfinansiär med 50 procent och köparen ingår i ett samägandeavtal som löper över 10 år. Köparen kan sälja lägenheten när som helst efter tillträdet skett, och då säljs också

HSBs andel i bostaden. Efter fem år går det att köpa ut HSBs del av lägenheten. Än så länge på försök, dock med goda resultat. – Att kunna erbjuda ett bra boende är överordnat att tjäna pengar, säger Mattias Lundström och knyter an till HSB:s kooperativa historia – att tillsammans med medlemmar och hyresgäster vara aktiva i samhällsutvecklingen och skapa det goda boendet.

– Vi vill kunna erbjuda ett attraktivt boende för alla faser i livet, säger Mattias Lundström, vd för HSB Norr.

17

Framtida projekt i Umeå • HSB Norr planerar att bygga ca 200 bostadsrätter med hög standard i stadsdelen Teg i Umeå. Teg är ett spännande utvecklingsområde, som passar perfekt för dig som vill bo i nyproduktion i mycket bra läge. Planerad säljstart sker tidigast 2020. Om du anmäler ditt intresse på HSB Norrs hemsida redan nu, så kommer du att få fortlöpande information om projektet och en inbjudan till säljstarten när det blir dags. • HSB har tillsammans med Umeå Kommun och fler andra stora byggaktörer ingått ett unikt samarbete för att skapa en helt ny stadsdel – Tomtebo strand. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell förebild för hållbar stadsutveckling och medveten livsstil. Det unika i projektet är att alla aktörer sätter de hållbara lösningarna i första hand och affären i andra. Detaljplanen tas fram under 2019 med möjlig inflyttning 2022-2023. www.hsb.se/norr


GEMENSKAP Hjälp till! Umeå växer stadigt och säkert. Och vi vill växa med kärlek och omtanke, för varandra och för miljön. Ju fler vi blir desto viktigare är det att vi ser varandra, för att behålla Umeås själ och hjärta. – I en växande stad behövs fler frivilliga. Det är en förutsättning för social hållbar tillväxt, säger Monica Wahlström, verksamhetschef, individoch familjeomsorg. Kommunen söker fler som vill ta uppdrag som avlösare, familjehem, god man, jourhem, kontaktfamilj, kontaktperson, ledsagare eller stödperson. I dag finns cirka 2 200 uppdragstagare, men det är många fler som är i behov av stöd och hjälp. Behovet finns för människor i alla åldrar, barn, ungdomar, vuxna och äldre. – Vi vill ha en stad för alla och då måste vi också se till att de som behöver extra stöd för att må bra och ha ett bra liv kan få det. Då får alla plats och känner förtroende för varandra, det måste vi göra tillsammans, säger Monica Wahlström.

Ida tog steget att bli kontaktperson Det var när väninnan blev kontaktper­ son som Ida började fundera på om det kunde vara något för henne också. För ett år sen tog hon steget och nu är hon kontaktperson för tre personer. – Det ger mig energi att känna att det betyder mycket, för den jag är kontakt­ person för och att det samtidigt ger mig så mycket tillbaka, säger hon.

F

örsta mötet var nervöst. Ida hade fått höra att den person hon skulle bli kontaktperson för behövde stöd för att leva ett mer socialt liv. Ida Eriksson undrade om hon skulle klara av att överbrygga skillnaderna. – Jag är en social person och ville gärna bidra till att hjälpa någon att komma ut och hitta på saker. Jag var rädd att det skulle vara svårt att locka ut personen, att jag inte skulle lyckas med det, säger hon. Men oron var obefogad. Även om personerna Ida är kontaktperson för tycker att det är jobbigt att åka buss och att det är tufft att vara ute bland andra människor så har de tagit sig genom svårigheterna tillsammans med Ida. – Vi träffas en gång i veckan och gör olika saker tillsammans. Det kan bli bio, promenader eller att gå och handla, säger hon.

Samvaro och gemenskap är för de flesta av oss viktigt för att vi ska må bra. Bli gärna kontaktperson.

Ida råder alla som är intresserade att ta chansen. – Anmäl dig bara. Det finns inget att förlora, du kan bara vinna på det. Skulle det vara så att omständigheterna föränd-

ras för mig eller den jag möter så finns möjlighet att avbryta samarbetet. 

Text: Cecilie Östby

På www.umea.se/frivilligauppdrag finns en broschyr med mer information om vad du kan göra.

Har du ett stort hjärta, är intresserad av att utveckla relationer, kanske lära dig något nytt och samtidigt växa som människa – då har vi uppdragen för dig. Vi har alltid behov av fler snälla och engagerade människor, både för korta och långa uppdrag. Du kan göra skillnad. Läs mer om vad de olika uppdragen

innebär, vad andra tycker om sina uppdrag och anmäl ditt intresse på www.umea.se/frivilligauppdrag. När du har skickat in din intresseanmälan blir du kontaktad och får mer information. Du förbinder dig inte till något genom att göra en intresseanmälan.

Bra städer byggs med samlad kunskap NCC utvecklar och bygger morgondagens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö. Bygg framtidens Umeå med oss! Kontakta Daniel Ödling, affärschef, daniel.odling@ncc.se, 070-516 01 26

18

Foto: Helder Almeida

FRIVILLIGA UPPDRAG


ANNONS

– Vi vill ha en kultur där alla bidrar, säger HR-chef Åsa Alvarson.

SCA behöver dig!

Obbola pappersbruk ligger bara 14 kilometer från Umeå centrum ute vid kusten. Här arbetar cirka 300 personer året runt, dygnet runt.

”Vi tar största hänsyn till miljön” SCA Obbola står inför en modernisering av fabriken för att möta morgondagens behov av miljövänliga produkter och nya sätt att ta tillvara de restprodukter som kommer från produktionen. – Flera förprojekt är igång samtidigt, men inga beslut är fattade, så vi går i väntans tider, säger fabrikschef Pär Eriksson.

E

tt av flera förprojekt är att investera i en ny pappersmaskin som har dubbelt så stor kapacitet som en befintliga. – SCAs kärnverksamhet blomstrar. I och med den ökade e-handeln behövs pappersförpackningar i större utsträckning för privatmarknaden. Behovet av pappersförpackningar inom frakt och spedition ökar också stadigt, säger Per Strand, projektchef på SCA Obbola. Det har varit en lång process som Per Strand har arbetat med i ett år till-

sammans med leverantörer, entreprenörer och konsulter. Detaljplanen som tillåter oss att bygga ut fabriken har vunnit laga kraft nu i sommar och miljödomstolen har också givit grönt ljus. Nu återstår att sammanställa ett bra beslutsunderlag. Pappersproduktion är en utveck-

lingsbransch men det är en relativt gammal och miljövänlig produkt. Per Strand delar den globala oron över utvecklingen med plasten som hotar att översvämma våra hav. – Vårt arbete är ständigt inriktat på att hitta bättre och mer miljövänliga lösningar, säger Per Strand. Det finns även en önskad investering i en ny mesaugn som eldas med träpellets istället för olja. – Det skulle minska vårt oljeberoende till i princip noll, säger Pär Eriksson. Dessutom pågår en försöksverk-

samhet för att ta till vara den svartlut som är en biprodukt i sulfatmassaprocessen, och omvandla den till biodrivmedel.

– Behovet av pappersförpackningar inom frakt och spedition ökar också stadigt, säger Per Strand, projektchef på SCA Obbola.

– Det är en pilotanläggning, men resultaten hittills är mycket lovande, säger Pär Eriksson. Även om det har funnits en industriplats i Obbola i över 100 år och fabriken är en av Europas största kraftlinerproducenter så är SCA som bolag och Obbola som fabrik relativt okänt i Umeå. – Nu vill vi att fler ska få upp ögonen för oss även i Umeå, säger Pär Eriksson, fabrikschef på Obbola.

Industrin står inför ett generationsskifte och SCA är i behov av att få in nya medarbetare. – Vi räknar med att ungefär hälften av medarbetarna kommer att ha gått i pension inom 15 år. Med en industri i ständig förändring finns stora chanser att fortsätta utvecklas och prova nya tjänster inom företaget, säger Åsa Alvarsson, HR-chef. Under kommande år har Obbola ett rekryteringsbehov inom produktion, underhåll och marknad. Det kommer också att behövas ingenjörer, operatörer, tekniker, chefer och specialister. – Vårt vanligaste rekryteringsunderlag är SCAs semestervikariat. Vi tar in ungefär 80 semestervikarier och många väljer att komma tillbaka eller stanna kvar, säger Åsa Alvarson. Det finns ett brett internt utbildningsutbud och en kultur där alla medarbetare ständigt förbättrar processer och löser problem tillsammans. – Vi vill ha en kultur där alla medarbetare är bidrar. Det skapar både engagemang och resultat, säger Åsa Alvarson. Många har en förlegad bild av

vad det innebär att arbeta inom industrin. Idag är det inte smutsigt som förr, utan rent och snyggt. Det tunga, farliga arbetet blir mer och mer automatiserat. – Är du en person som vill stanna kvar i Norrland och vara med och utveckla – och utveckla dig själv – så finns enorma möjligheter att få jätteroliga jobb hos oss, säger Åsa Alvarson.

Fakta Obbola pappersbruk är attraktivt beläget bara 14 kilometer från Umeå centrum ute vid kusten. Här tillverkas oblekt kraftliner som är ytskiktet på wellpapp. Kraftlinern levereras till för-

packningsföretag och konverterare, som använder kraftliner och så kallad fluting, det veckade innerskiktet i wellpapp, för att göra förpackningar. Totalt arbetar cirka 300 personer på

Obbola och det är en kontinuerlig tillverkning året runt, dygnet runt. Tillgången till råvaran är god. SCA använder i huvudsak färsk fiber från egen skog och virke som

19

köps från privata skogsägare i Västerbotten, samt sågverksflis. Även en andel returpapper används som råvara. www.sca.com


SKOLA

Hög andel behöriga lärare I en stad som växer – både i antal invå­ nare och antal nationaliteter som bor här – har skolan en oerhört viktig roll.

I

våra verksamheter skapas förutsättningar för lärande och utveckling så att eleverna kan göra självständiga val. Vi erbjuder redan nu hög kvalitet och är en topprankad skolkommun. Här mår barn och ungdomar bra, trivs och är trygga, säger Ann–Christine Gradin, utbildningsdirektör. Umeå ska växa till 200 000 invånare till 2050. När staden utvecklas med nya bostadsområden uppstår behov av fler förskoleplatser och skolor. – Vi arbetar med skolstrukturen för att få fler grundskoleplatser och för att fler ska kunna gå i en skola nära hemmet. En ny skolstruktur bidrar också till en mer likvärdig skola där alla elever får ämnesundervisning med behöriga och legitimerade lärare. Den växande staden behöver också ett stort antal lärare till förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Antalet nyutexaminerade lärare täcker inte behovet, särskilt inte eftersom många också kommer att gå i pension de närmaste åren. – Utmaningen för skolans del är både en fråga om lokaler och personal. Precis

som i resten av landet har vi brist på lärare. Men, vi har fördel av att det finns en lärarutbildning på Umeå universitet. En stor andel av lärarstudenterna gör praktik hos oss. – Vi är en attraktiv arbetsgivare och har också god andel behöriga lärare. I grundskolan är 95 procent av lärarna behöriga jämfört med 83 procent i övriga landet, och i gymnasiet är 87 procent behöriga jämfört med 81 procent i övriga landet. När skolan fungerar bra lockar det också fler behöriga lärare, säger Ann–Christine Gradin.

Nu har precis Maja Beskowskolan invigts, en kombination av högstadium och gymnasium, där kommunen vill skapa en trygg skola med fokus på måluppfyllelse. – Elever är olika och har olika behov, en del vill ha puls och en del vill ha lugn och ro. Hela skolan kommer fysiskt att fylla elevers olika behov. Vill man umgås och bygga relationer finns möjlighet till det och vill man befinna sig i det lilla sammanhanget så går det också bra. I Maja Beskowskolan kan vi erbjuda både elever och lärare att arbeta i en modern pedagogisk miljö, säger Ann–Christine Gradin. 

Text: Cecilie Östby ANNONS

Selbergs Entreprenad är med när Umeå Växer S

elbergs Entreprenad grundandes 2013. Under de här åren har vi vuxit ordentligt i dag är vi 115 medarbetare och omsätter drygt 500 miljoner kronor. Vi är tacksamma för alla möjligheter vi fått och det som format oss till vilka vi är. Även om vi haft en stor tillväxt och våra fortsatta planer är att växa lever vår ursprungliga strävan vidare. Våra kärnvärden är de samma och vi vill fortsätta vara det enkla och kompetenta företaget som man vill arbeta med. Det ska vara roligt att göra sin investering med oss.

Umeå siktar på 200 000 invånare 2050 vi vill så klart vara en viktig pusselbit i det, att bygga en stad som är attraktiv och rolig att leva och bo i. Vi har flera pågående projekt och vi står på en stadig och bred bas, vår kärna har alltid varit bostäder men i dag bygger vi också bland annat förskolor, kontor, hotell, och industrilokaler. Allt det vi gör ger ringar på vattnet, vi har

en fin stämning på våra arbetsplatser det känner också underentreprenörer, leverantörer och det är roligt när det sprids till våra beställare. Vi får också höra från flera av våra kunder att produktionerna går bra det gör att fler blir nyfikna och vill samarbeta med oss.

– Vi har flera projekt på gång i Umeå, säger vd Ulrik Wållberg.

www.selbergsab.se

20


SMART CITY

”Teknik och beteende måste gå hand i hand” Universitetsstaden är nu i slutfasen av del ett i EU-projektet Ruggedised. Under den första fasen har olika teknis­ ka lösningar för att spara energi utveck­ lats och prövats, och under fas två som börjar efter nyår ska de utvärderas. Visar lösningarna sig ge goda energibe­ sparingar ska de skalas upp och använ­ das på fler ställen i Umeå.

M Illustration: White arkitekter

ånga förvånas över att de inte kan se särskilt stora skillnader på universitetsområdet jämfört med tidigare. Det beror på att de flesta lösningar som har tagits fram är dolda i huskropparna. – Ett exempel är smartare ventilationsanläggningar som sätts igång först när någon finns i rummet och som stängs av när rummet är tomt, säger Carina Aschan, projektledare, Umeå kommun.

Nya Maja Beskowskolan vill vara en trygg skola med fokus på måluppfyllelse.

I projektet har städerna som deltar utvecklat en rad innovativa tekniklösningar för att nå lägre energiförbrukning med sikte på ekologisk och social hållbarhet. Men, den största förändringen är medborgarnas eget beteende. För att motivera boende i Universitetsstaden har en app tagits fram som ger användare olika utmaningar och tips på hur man kan minska sin egen

RUGGEDISED OCH SMART CITY: Ruggedised är ett stort samarbetsprojekt, medfinansierat av EU:s Horizon 2020, som också Rotterdam och Glasgow deltar i. Syftet är att utveckla framtidens tekniska lösningar för att spara på energi och samverka för mer hållbara kommunikationsoch transportlösningar. En Smart City kännetecknas av att den är digital och energieffektiv, och att företag, organisationer och medborgare arbetar tillsammans.

Den klimatsmarta hållplatsen. Illustration: RISE och Rombout Frieling Lab.

energianvändning och leva mer hållbart. Man kan tävla med sig själv för att bli bättre och kanske utmana sina grannar. Appen utvecklas och testas just nu. – Tekniken och beteendeförändringen måste gå hand i hand. Universitetsstaden är det område där folk reser mest hållbart i hela Umeå. Men, om bara några procent till av de 40 000−50 000 som besöker universitetsområdet varje dag skulle cykla och resa kollektivt istället för att ta bilen skulle det göra stor miljönytta, säger Carina Aschan. 

Text: Cecilie Östby

Ordet ruggedised betyder miljötålig och innebär att man paketerar något delikat och känsligt till något robust som tål tuffa klimatförhållanden.

KLIMATSMART BUSSHÅLLPLATS Den klimatsmarta busshållplatsen vid universitetet blir klar i september och är ett exempel på hur teknik möter beteendeförändring. Hållplatsen är utrustad med smart belysning och ljud för att det bland annat ska bli en behagligare upplevelse att vänta på bussen. På sikt är förhoppningen att det ska skapa större motivation att ta bussen och låta bilen stå.

umeaenergi.se

Tillsammans bygger vi framtidens hållbara samhälle

Umeå Energi har sen starten 1892 varit en möjliggörare för både utveckling och tillväxt i Umeå-regionen. Det är ett arv som vi tar på största allvar och en position som vi tänker behålla. Partnerskap är en viktig framgångsfaktor för att lyckas med framtidens affärer – det krävs helt enkelt mer av en vinnare imorgon än vad det gör idag. Tillsammans bygger vi framtidens hållbara samhälle.

21


ANNONS

Det kommande Clarion-hotellet blir tillsammans med Thulehuset och MVG-gallerian en mötesplats för modern handel, bostäder, konferensmöjligheter, kontorsytor för co-working, högklassigt hotellboende och upplevelser. Arkitekt: Krook & Tjäder

DIÖS SATSAR PÅ UMEÅ Diös, ett av Sveriges största fastighetsbolag, satsar på stadsutveckling i Umeå. – För oss handlar stadsutveckling om ett långsiktigt hållbart engagemang som skapar tillväxt i våra städer. Det handlar både om att utveckla och förtäta, säger Göran Fonzén, affärschef Väster­botten och stationerad på Stor­gatan i Umeå. I vår stadsutvecklingsstrategi har vi koncentrerat våra fastigheter till centrum.

en mix av modern handel, bostäder, konferensmöjligheter, kontorsytor för co-working, högklassigt hotellboende, upplevelser och mycket mer. – Här ska man kunna bo, jobba, äta och dricka, shoppa, upptäcka, må bra, mötas och mycket mer. Det är precis det vi menar med stadsutveckling, säger Göran Fonzén. När fastigheterna innehåller både kommersiella lokaler, kontor och bostäder bidrar vi till att göra centrala Umeå betydlligt mer levande.

ygget av nya Clarion Hotel är igång och blir en del av det kvarter som sträcker sig från Thulehuset till MVG-gallerian mitt i city. Hotellet kommer att innehålla cirka 270 rum, konferenslokaler, en takterrass med utsikt över Umeälven, restauranger och barer som kombinerar internationella och lokala influenser, gym och spa. Ambitionen är att skapa en levande mötesplats för både Umeåbor och stans besökare. Tillsammans med Thulehuset och MVG-gallerian blir utbudet i kvarteret

när det gäller hur vi shoppar, hur vi upplever och hur vi jobbar. Utveck­ lingen av e-handel, nya möjligheter för logistik, nya typer av kontorsmiljöer och behovet av attraktiva mötesplatser i centrum är redan här. Det skapar nya förutsättningar och ger oss nya möjligheter att utveckla våra städer. På ett nytt sätt. – Vi är övertygade om att utmaningen ligger i att skapa attraktionskraft genom förändrat utbud och kanske framförallt inspirerande miljöer. Diös äger också fastigheten där

B

Vi har förändrat våra beteenden

22

System­bolaget tidigare hade sina lokaler alldeles intill busstorget. Här blir det restaurang, kafé, kontor på två plan och 85–90 lägenheter. Detalj­ planearbetet pågår och förväntas bli klart senare i höst. Och i somras blev det klart att Polis­

myndigheten blir ny hyresgäst till Diös på Signalvägen i centrala Umeå. Diös kommer, tillsammans med Polisen, att bygga en av landets modernaste polisstationer med helt unik arkitektur. Den nya polisstationen blir en nybyggnation som länkas till den befintliga fastig­ heten. Inflyttning i de nya lokalerna sker preliminärt hösten 2022. – Hela vägen från själva centrum bort till universitetet är ett stråk, färdigt att bindas ihop, och intressant för oss, säger Göran Fonzén. Vi har en väldigt stor tro på Umeås tillväxt och ser stora möjligheter att kreativt få bidra till den utvecklingen. – Vår blick sträcker sig långt fram i tiden och vi vill vara med att utveckla Umeå.

– Vår blick sträcker sig långt fram i tiden och vi vill vara med att utveckla Umeå, säger Göran Fonzén, Diös affärsområdeschef Västerbotten.

www.dios.se


KONTAKT

Från planering till byggstart

Kontakta oss

Planering för ny bebyggelse följer en tydlig process enligt plan- och byggla­ gen (PBL). Arbetet kan vara omfattande och ta lång tid. Det påverkar många och det är en demokratisk process. Det är viktigt att du som är invånare kan ta del av planerna och har chans att vara med och påverka.

Planer och projekt Läs om stadsplanering och byggprojekt: www.umea.se/stadsplanering Vad är på gång där du bor? Detaljplaner: www.umea.se/detaljplaner

”K

Översiktsplan Alla kommuner har en översiktsplan. Den visar intentioner för hur mark ska användas och vilka utvecklingsambitioner som finns. Umeås översiktsplan består bland annat av fördjupningar för centrala Umeå, universitetsområdet, landsbygden och mycket mer. Översiktsplanen ska hållas aktuell och ses över en gång per mandatperiod. Utvecklingsplan och planprogram Kommunen kan också göra en utvecklingsplan, en mer detaljerad plan för ett större område, eller ett planprogram, om det behövs flera detaljplaner inom ett visst område. Planprogrammet visar kommunens avsikter för området och är vägledande för detaljplanerna. Detaljplan Nästa steg är en detaljplan som bland annat visar var man får bygga i ett visst område, om det ska vara bostäder, lokaler för handel eller andra verksamheter, hur högt man får bygga och hur byggnaderna får se ut. Detaljplanen används vid ansökan om bygglov och är juridiskt bindande.

Planer ställs ofta ut i stadshuset och på stadsbiblioteket. Foto: Fredrik Larsson

ommunen bygger” kan det stå i rubriker i medier, men det är främst byggbolag och fastighetsägare som bygger bostäder. Kom­ munen anlägger gator och torg, vatten och avlopp så att bostadsområden blir möjliga. Kommunen anvisar också mark att bygga på och ger riktlinjer för hur områden ska se ut. Innan kommunen ger klartecken att bygga är det mycket som måste utredas och diskuteras: Vad är visionen och behoven? Finns det risker för miljön? Hur väger vi det ena mot det andra? Du har störst möjlighet att påverka i början av planarbetet, till exempel när kommunen bjuder in till samråd.

Här har du störst chans att påverka!

Samråd Alla som berörs ska få ta del av, diskutera och lämna synpunkter på förslag på ett nytt planprogram eller en ny detaljplan. Det kan vara boende eller företagare i området, eller någon som på annat sätt berörs. Det kallas för samråd och är viktigt för att beslutsunderlaget ska bli så bra som möjligt. Granskning Om en detaljplan är av stor betydelse eller påverkar många tar kommunen efter samrådet fram ett nytt förslag utifrån synpunkter som har lämnats in. Under en granskning får invånare ytterligare möjlighet att påverka detaljplanen. Granskningstiden är minst tre veckor. Antagande Kommuner i Sverige har planmonopol, vilket innebär att kommunen ansvarar för planläggning av mark och vatten. Bygg­ nadsnämnden beslutar att en detaljplan ska upprättas och vad som är syftet. Kom­ munens tjänstepersoner tar fram planförslaget och byggnadsnämnden eller ibland kommunfullmäktige beslutar om att anta detaljplanen. Överklagande När en detaljplan är antagen kan beslutet överklagas av personer som har lämnat

skriftliga synpunkter under samråd eller granskning som inte har blivit beaktade eller tillgodosedda. Personer måste också vara berörda av förslaget för att få överklaga. Laga kraft Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla tidigast tre veckor efter antagande, om beslutet inte har överklagats. Markanvisning Kommunstyrelsens planeringsutskott fördelar kommunal mark som ska bebyggas till en eller flera byggbolag genom markanvisningsbeslut. Ett byggbolag eller en arkitekt kan också ansöka om markanvisning. Mark och exploatering leder och samordnar utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden. En markanvisning ger ett byggbolag ensamrätt att under en viss tid ta fram förutsättningar för att bygga. Kommunen vill skapa blandad bebyggelse så att mark fördelas mellan bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter. Bygglov När detaljplanen har vunnit laga kraft är det dags att söka bygglov. Det behövs också ett startbesked från kommunen innan byggarbetet kan börja.

Frågor Har du frågor om ett visst område? Kontakta ansvarig för planen: www.umea.se/detaljplaner 090-16 10 00 (växel)

Synpunkter Vill du lämna synpunkter? Inbjudan till aktuella samråd: www.umea.se/kommun www.umea.se/anslagstavla Inbjudan sker också i annonser, sociala medier eller direkt till dig som är berörd.

Politiker Kontakta politiker: www.umea.se/politiker

Allmänna frågor/förslag Har du allmänna frågor? Kontakta: Umeå kommuninformation 090-16 10 10 Lämna allmänna förslag och synpunkter: www.umea.se/dialog

5G är nästa generations nätverk för snabb, säker och stabil uppkoppling. Umeå kan bli den första 5G-staden. – Det handlar om medborgarnytta, till exempel för nya sjukvårds- och tra­ fiklösningar, säger Anders Kjellander, verksamhetschef, Umeå 5G.

med varandra, det är främst det 5G-nätet är till för. 5G kan kommunicera data mycket snabbt, med minimal fördröjning och med flera uppkopplade enheter på en gång. Det ger helt nya användningsområden för viktiga samhällsfunktioner och i näringslivet.

V

Inom sjukvården kan det handla om automatisk kommunikation mellan sjukvårdsutrustning och vårdpersonal eller att visa en ambulans bästa vägen till sjukhuset. Exempel i trafiken är styrning av vägsignaler, information till förare om vägförhållande, bilens status och bilköer, och

ärlden blir allt mer uppkopplad och vi gör allt fler av våra vardagssysslor med smarta telefoner, läsplattor och datorer. ”Sakernas internet” (Internet of Things) erbjuder många nya lösningar där maskiner kommunicerar

automatisk inbromsning vid olycksrisk. 5G har stor potential, men tekniken behöver testas. Det tar tid att klargöra vad som är möjligt och vad vi ska prioritera. Pilotsatsningar på tjänster och produkter kan visa vad som ger mest nytta. – Vi vill på sikt erbjuda tjänster som ligger i framkant och underlättar vardagen. 5G ska användas där det behövs och gör nytta. Att Umeå är ”teststad” stärker Umeås position som en innovativ, kreativ och attraktiv universitets- och IT-stad, säger Anders Kjellander. Läs mer: www.umea5g.se

23

Foto: Fredrik Larsson

5G-nät för snabb och stabil kommunikation


Säljstart hösten 2019

Aktivt läge för skogstokiga Välkommen hem till Lav på Tomtebo gård, ett nytt grannskap med nyproduktionens alla fördelar. Här bor du nära natur och sjö, med gemensam bastu och relax – perfekt att koppla av i efter en löptur i skogen. Nyfiken? Anmäl ditt intresse idag, för mer information om höstens premiärträff.

Lav på Tomtebo gård Bostadstyp: lägenheter | Kontakt: Claes Lindblom, 073-966 96 95

bonava.se/lav

Profile for Active MediaPartner Nordic AB

Umeå kommun  

Tidning från Umeå kommun.

Umeå kommun  

Tidning från Umeå kommun.

Advertisement