Östersund 2024

APRIL 2024 | En tidning om studier, kultur, tillväxt, stadsbyggande, besöksnäring och entreprenörskap.

STADSKÄRNA MED HJÄRTA OCH PULS Sid 14

Företagsklimat i svensk toppklass

FORTSATT STARKT ETABLERINGSTRYCK Sid 6

KOMMUNEN MED DET VARMA HJÄRTAT SID 2 | SVERIGES MEST FJÄLLNÄRA UNIVERSITET SID 4 | EVENEMANGSSTAD I VÄRLDSKLASS SID 8 | DEN DIGITALA IDÉRESAN FORTSÄTTER SID 16 | FRÅN STOCKHOLM TILL ETT LIV NÄRA NATUREN SID 19

INLEDNING FAKTA OM ÖSTERSUNDS KOMMUN Antal invånare: 65 000 Yta: 2 501 km² Medelålder: 42 år Medelpris på hus: 3,7 milj.

Medelpris bostadsrätter: 1,37 milj.

Tätorter: Brunflo, Fåker, Häggenås, Lit, Orrviken, Tandsbyn

Foto: Göran Strand

VISSTE DU ATT ...

Välkommen

1786 ... Östersund är en förhållandevis ung stad i Sverige.

Staden, som är residensstad i Jämtlands län, fick sina stadsprivilegier utfärdade så sent som 1786 av kung Gustav III.

...

Har du sett Östersundshjärtat? För mig är det en

utmärkt symbol för den fantastiska plats som vi lever på.

Vi är en lysande tillväxtstjärna i Norrlands inland där medborgarna har goda möjligheter att växa och utveck­ las. Vintrarna kan ibland vara kalla men våra hjärtan är alltid varma.

I Östersund hittar du de stora engagemangen, öppen­ het och framåtanda. Invånare och besökare kan känna Östersundspulsen. Här finns långa anor som handels­ centrum som skapat en företagartradition och ett krea­ tivt näringsliv, vilket syns i omgivningarna.

den unika blandningen mellan stad, natur och fjäll.

Varannan student väljer också att stanna efter studierna.

Fritid är ett signum. I Östersund finns natur- och friluftsliv i världsklass inpå knuten. Den förhållandevis lilla staden bjuder på stora upplevelser för alla tillfällen.

Du kan se allt från världscuptävlingar i skidskytte och skidor till fotboll, basket och hockey i toppklass och sommartid samlas tusentals unga från hela världen för att spela Storsjöcupen. Du får heller inte missa det breda utbudet av kultur och musik, som Storsjöyran eller läns­ museet Jamtli till exempel.

Här råder också något av en nybyggaranda med de

Det är invånarna som gör vår plats till vad den är.

många företag och verksamheter som etablerar sig liksom växer här. Under kommande år väntas tusentals nya jobb komma till kommunen. Östersund är och ska vara en självklar del av den gröna tillväxten och omställningen. Vi satsar på skolan och förskolan, för att barn och unga ska få bästa möjliga förutsättningar i livet. Ett exempel är Ottfjällets förskola, den första utsläppsfria byggarbetsplatsen i EU. För oss hör en grön tillväxt och en stark välfärd samman!

Här finns också många studie­

möjligheter, bland annat på Mitt­ universitetet. Studenter som väljer Östersund säger ofta att det är för

Därför gläder det mig att fler och fler väljer att flyt­ ta till Östersund och Jämtland. Det är lätt att vara en stolt jämte med ett klappande Östersunds­ hjärta och för min egen del kan jag inte komma på någon bättre eller tryggare plats att leva och låta mina barn växa upp på. Kanske funderar även du på att flytta hit? Nyinflyttad som jämte sen generationer – här finns något för alla och många ställen att träffa nya vänner på.

Varmt välkommen hit, vi ses i Östersund!

Niklas Daoson (S) Kommunstyrelsens ordförande

Foto: Joakim Lind

till Östersund – kommunen med det varma hjärtat!

... Storgatan sägs vara en av Sveriges bäst bevarade miljöer från 1900-talets två första årtionden. Många äldre trähus ersattes då av nya stenhus som uppfördes i så kallad jugendstil.

... ... I den senaste rankningen placerar sig Östersund på en delad åttondeplats i tidningen Fokus årliga stora undersökning ”Bäst att leva”. Östersunds kommun får särskilt höga poäng inom områdena utbildning, barnomsorg, trygghet samt serviceutbud.

Foto: Michael LeBancs

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Projektledare: Set Fyrmark Redaktör: Per-Åke Hultberg Omslag: Göran Strand Formgivning: Joakim Forsberg Tryck: Bold Printing Mitt, Sundsvall För tidningar kontakta: Set Fyrmark, tel. 070-388 07 40 set.fyrmark@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

2

Vill du hellre läsa tidningen digitalt?

Scanna QR-koden med din mobil.

Vid frågor om innehållet kontakta: Kundcenter Tel. 063-14 30 00 kundcenter@ostersund.se www.ostersund.se

ostersundskommun

ostersundskommun

HSB BRF ODJURET, ÖSTERSUND

GILLAR DU UTSIKTEN? ANMÄL INTRESSE PÅ HSB.SE!

BLI BOSPARARE REDAN IDAG!

Ja, visst gillar man utsikten! HSB brf Odjuret blir ett boende för dig som vill bo bekvämt och bekymmersfritt i centralt och vattennära läge på Storsjö Strand. Här planerar vi såväl för yteffektiva som för rymliga lägenheter.

Självklart med balkong eller uteplats med utsikt över Storsjön och fjällen. Ännu ett tag dröjer det till säljstart, preliminärt räknar vi med att den kan ske under 2025. Men intresset är redan stort så vänta inte med att anmäla dig till intressekön.

Eller för den delen att bli bosparare för att få möjlighet att välja lägenhet först*. *HSBs bosparande erbjuds i samarbete med Danske Bank.

Kontosparandet omfattas av insättningsgaranti upp till 1 050 000 kronor.

LÄS MER OCH ANMÄL INTRESSE

Framtiden bor här!

3

STUDENTSTADEN

Östersund rankas som Norrlands bästa studentstad och sjätte bästa i Sverige, före städer som Umeå, Luleå, Uppsala och Norr­ köping. Kategorier som talar för Östersund är bland annat närheten till fjäll, bostadsgaranti, aktivt studentliv och bra möjlig­ heter till praktikplats. Hälften av studenterna trivs så bra att de väljer att stanna kvar för att jobba efter avslutade studier.

Kontrollrummet i labbet på Risk and crisis research centre.

Sveriges mest fjällnära universitet

Studera med fjällvärlden och Storsjön alldeles runt knuten betsmarknaden och en mysig stadskärna.

Det gör att hälften av alla studenter stan­ nar kvar minst två år efter examen, kon­ staterar Jessica, som själv är uppväxt på Frösön.

För dig som vill studera i en univer­ sitetsstad med stort utbud av sportoch fritidsaktiviteter, kultur och nöjen, närheten till fjällen och inte minst med ett aktivt och spännande studentliv, ja då är Mittuniversite­ tets campus i Östersund ett hett alternativ.

Campus Östersund har cirka 3 500

studenter i staden plus omfattande dis­ tansutbildningar. Här finns program som spänner över en rad olika områden inom besöksnäringen, offentlig sektor, vård, skola, IT, teknik, ekonomi och natur­ vetenskap.

– Utbildning och Campus Östersund symboliserar framtiden och är en viktig konkurrenskraft. Att vi är en universitets­ stad bidrar till vår identitet. Det präglar staden och vi ser ett kontinuerligt inflöde av nya människor, för studier och forsk­ ning, vilket bidrar till kompetensförsörj­ ning inom både privat och offentlig sektor.

– Vi jobbar för en stark samverkan med

näringslivet och hela arbetsmarknaden, något som ger stora möjligheter till både nätverk, praktik och jobb, direkt efter examen. För att inte tala om vår student­ bostadsgaranti, säger Jessica Stenbäck.

Hon jobbar som universitetssamord­ nare och inflyttarvägledare på Öster­ sunds kommun och ser sig själv som en ambassadör för Östersund och Jämtland, både gentemot studenter och andra som funderar på att flytta hit.

– Jag brinner för bemötande och värd­ skap, att alla som söker sig hit ska känna sig varmt välkomna, få en riktigt bra start och sedan trivas och slå ner bopålarna här för gott.

Jessica berättar att många, både studen­ ter och nyinflyttade, kommer hit utan tidigare relation med staden. Att de då också oftast är positivt överraskade, både över fint bemötande och av staden, ja hela

4

Universitetssamordnaren Jessica Stenbäck tillsammans med studentkårens ordföran­ de Emanuel Magnusson.

bygden med dess fantastiska omgivningar.

– Även universitetet och studentlivet får höga betyg. Det är lätt att trivas här med det rika restaurangutbudet, alla eve­ nemang som äger rum, kulturlivet, ar­

Att det har påverkat stadslivet, dess mentalitet och vitalitet, säger sig självt.

Jessica Stenbäck menar att Östersund av i dag på många sätt är en helt annan stad än den hon själv lämnade i slutet på 90talet för jobb och studier i södra Sverige.

– Det har varit en enorm utveckling. Östersund är i dag en mycket roligare, livligare och mer stimulerande stad än

den jag växte upp i. Så någon mer flytt söderut kommer det definitivt inte att bli, säger Jessica och skrattar.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Håkan Wike, Tina Stafrén & Rosie Alm

FAKTA OM MITTUNIVERSITETET: Två campusorter – Östersund och Sundsvall.

446 fristående kurser.

61 utbildningsprogram på kandidatnivå.

36 utbildningsprogram på magister- och masternivå.

Cirka 24 000 studenter – varav cirka 6 000 på campusutbildningar med jämn fördelning mellan Östersund och Sundsvall, övriga läser distansutbildningar.

Foto: Rosie Alm

ANNONS

– Jag tittar på vad vi kan göra inom utbildningssektorn för att inkludera fler kvinnor i IT-branschen, säger doktoranden och IT-läraren Lisa Sällvin. På bilden tillsammans med forskarna Lena-Maria Öberg och Felix Dobslaw.

Foto: Rosie Alm

Viktigt med könsbalans inom IT-sektorn

Här i Mittuniversitetets simuleringslabb får forskare på Risk- och krisforskningscentrum RCS, Olof Oscarsson och Emma Brännlund med flera, en helt unik möjlighet att simulera och identifiera risker i extrema miljöer och händelser. Det gäller även deras studenter på Risk- och krishanteringsprogrammet.

Spetsforskning och utbildning inom risk– och krishantering Mittuniversitetet i Östersund, med sitt moderna och trivsamma campus mitt i staden, sjuder av liv, entusiasm och innovationer. Här bedrivs spetsforskning och utbildning inom en rad områden – allt från sport och outdoor, idrott, besöksnäring och vård till AI och IT. Och inte minst inom det nu högaktuella ämnet risk- och krishantering.

O

lof Oscarsson och kollegan Emma Brännlund tar emot i universitetets häftiga simuleringslabb. De är båda forskare på Risk- och krisforskningscentrum, RCR, och dessutom lektorer och programansvariga för Risk- och krishanteringsprogrammet.

– Här får både forskare och studenter en helt unik möjlighet att simulera och identifiera risker i extrema miljöer och händelser, allt från flygplatser, nattklubbs­ miljöer till konferens- och klassrum. Det är bara fanta­ sin som sätter gränser, säger Olof Oscarsson.

Labbet, med alla dess möjligheter, har blivit en viktig och

populär del i både forskning och undervisning. Emma Brännlund arbetar just nu inom internationella forsk­ ningsprojekt kring säkerhetsfrågor i konfliktdrabbade områden, med fokus på kvinnor och barn i Sydasien.

Olof Oscarsson å sin sida är bland annat engagerad i ett projekt som studerar säkerhetsrisker på gymnasiesko­ lor i Jämtland, vilket säger något om bredden på RCR och Mittuniversitetets uppdrag.

– Vi ska vara till nytta för samhället, främst för of­ fentliga organisationer men vi ska även bidra till regio­ nal utveckling. Bland annat genom externa uppdrag.

En sak är säker, hela samhället har ett skriande behov

av ny och relevant kunskap i risk- och krishantering, även på individnivå. Det är vad både Risk- och kris­ hanteringsprogrammet och vår forskning ytterst hand­ lar om, betonar Olof Oscarsson.

Faktum är att Risk- och krishanteringsprogrammet är den enda utbildningen i Sverige som har risk och kris med sociologi som huvudämne. Syftet är att ge framtida risk- och krishanterare unika kunskaper som hjälper dem att förstå och analysera vad som händer med samhället under påfrestning. Dessutom får de kunskaper i förebyggande arbete samt i hur vi kan åter­ hämta oss efter att något hänt.

Det är med andra ord en unik tvärvetenskaplig forsk­

ningsmiljö. Det rör sig om cirka 40 forskare från ett 10-tal olika discipliner som tillsammans driver 15–20 projekt, alla med ambitionen att skapa en högkvalitativ utbildning.

– Majoriteten av de drygt 30 studenter som årligen tar sin kandidatexamen går direkt ut i arbetslivet inom en rad olika områden, inom kommuner, myndigheter, regioner och företag, säger Emma Brännlund.

Hon är relativt ny i sin tjänst och kommer närmast från

ett universitet i Storbritannien.

– Jag lockades av att få jobba i en forsknings- och un­ dervisningsmiljö i framkant, och av att få komma tillbaka till Norrland. Det jag framför allt uppskattar är den posi­ tiva och konstruktivt öppna miljö som präglar Campus Östersund. Här finns en närhet mellan lärare och studen­ ter som gör att vi verkligen lär känna varandra.

Mittuniversitetet vill att fler tjejer ska få upp ögonen för IT-branschen. Övervikten av killar hänger ännu kvar, men på Campus Östersund jobbar de aktivt för att ändra på det.

Den ojämna könsfördelningen i IT-

branschen speglar även hur det ser ut på programmet till systemutvecklare på Campus Östersund.

– Det finns en problematik i att inte ha den mångfald och kompetens som fler kvinnor innebär. Vi gör därför allt vi kan för att anpassa vår undervisning så att tjejerna ska trivas och fullfölja sina studier, säger Lena-Maria Öberg, forskare och lektor i Informatik.

Hon påpekar att de AI-tjänster som nu kommer är skapade av systemut­ vecklare. Med enbart män som bygger system blir de också anpassade för män. Det här är en problematik som engagerar doktoranden och IT-läraren Lisa Sällvin.

– Jag tittar på vad vi kan göra inom utbildningssektorn för att inkludera fler kvinnor i branschen, speciellt vad vi som lärare kan göra för att bli mer inkluderande i vår undervisning, säger Lisa Sällvin.

Det finns en risk, menar hon, att studen­ ter som är i minoritet känner att de inte passar in och tappar motivationen.

Det här är en utmaning som IT-utbild­ ningarna tar på stort allvar.

– Vi jobbar aktivt med genusper­ spektiv i undervisningen men med så få kvinnliga IT-studenter kan vi ändå inte vara nöjda, säger Lena-Maria Öberg.

– Jag är speciellt glad över att vi har så fina kontakter och samarbeten med IT-branschen och näringslivet i stort.

Bland annat med olika företagsevent då kvinnor står för presentationen. Det är så oerhört viktigt med kvinnliga före­ bilder, så att inte IT-jobb upplevs som manliga yrken.

AI kan bli en assistans till bättre skolundervisning Artificiell intelligens är här för att stanna. Frågan är hur AI som verktyg tas till vara. En uppdatering av kompetens inom alla områden behövs, inte minst inom skolan. Där kan AI bli en assistans till bättre undervisning.

Det menar Felix Dobslaw, forsk-

ningsledare som jobbar med att tillämpa AI i olika sammanhang. Han har bland annat varit ute på gymnasieskolor för att inspirera och ge idéer.

– Lärare bör se AI som en tillgång, och inte enbart som ett problem med fuskande elever. Att det

kan bli ett verktyg i undervisningen som underlättar och förenklar lärarens vardag med rutinmässiga arbetsuppgifter, som att skapa quiz, hitta stavfel eller att hjälpa till med omformuleringar. Där kan AI användas och göra det både bättre och snabbare, säger han.

Läs mer på www.miun.se

5

NÄRINGSLIV

Företagsklimat i svensk toppklass:

”Vi har fortsatt starkt etableringstryck” Ekosystem Östersund. Ett elintensivt genombrott.

Nyckeletablering för den gröna omställningen Ett datacenter som drivs av förnybar energi, som samtidigt levererar värme till storskalig livsmedelsodling, kommer att etableras på företagsområdet Verksmon i Östersund.

– Det här är vår största företags­ etablering någonsin, fullt utbyggt kan det handla om tusen direkta arbetstillfällen. Det är också en nyckeletablering för den gröna omställningen i Östersund och Jämtland Härjedalen, säger kom­ mundirektör Anders Wennerberg.

Ecosystem Östersund som sats­ ningen heter är en cirkulär indu­ strisymbios mellan bolagen Eco­ DataCenter och WA3RM. Datacentret med stora interna­ tionella bolag som kunder kommer att drivas med 100 procent förny­ bar energi. Spillvärmen som gene­ reras ska sedan användas till att värma växthus med storskalig livs­ medelsodling. Kyla därifrån levere­ ras därefter tillbaka till datacentret.

Byggstart är beräknad till 2025.

Vad talade för just Östersund, utöver grundförutsättningen för storskalig datalagring, det vill säga tillgång på fossilfri energi och mark?

– Vi möttes framför allt av en stark vilja och entusiasm här i Öst­ ersund. Det var helt enkelt männ­ iskor som trodde på oss och vår idé att med vårt datacenter som ankar­ etablering bidra till att elektrifiera Östersund och därmed också med­ verka till att lösa samhällets utma­ ning med digitalisering på ett håll­ bart sätt, säger John Wernvik, marknads- och kommunikations­ chef på EcoDataCenter.

Att Östersund erbjuder en myck­ et attraktiv boendemiljö var också en viktig pusselbit i beslutsfattan­ det. Det med tanke på det stora behovet arbetskraft som Ecosystem Östersund innebär.

– Det här är ett elintensivt ge­ nombrott som utan tvekan öppnar upp för fler industrietableringar i regionen. Vi ser redan tydliga posi­ tiva signaler, även internationellt, konstaterar Anders Wennerberg.

Text: Per-Åke Hultberg Illustration: EcoDataCenter

6

Östersund, den trivsamma och inbjudande staden med sin fina stadskärna i sluttningen ner mot Storsjön, har många styrkor. Är till exempel välkänd för sin handel, besöksnäring och stora publik­ dragande event.

– Men Östersund och vårt näringsliv

har så mycket mer att erbjuda, säger nä­ ringslivschefen Fredric Kilander.

Inte utan viss stolthet, berättar han att Östersund rankas topp tre i Sverige bland större kommuner i SKR:s senaste mät­ ning av företagsklimat.

– Vi har en stark tillväxtkraft som helt klart bidragit till att ett flertal företag av olika storlek och branscher valt att etable­ ra sig just här i Östersund och fler är på ingång.

Fredric Kilander beskriver ett starkt, innovativt och brett näringsliv, ”mycket av det mesta”. Dock inga dominerande storföretag att bli allt för beroende av, vilket har sina fördelar.

– Vi har tillverkande industri av skilda slag, en del som är kopplade till försvars­ industrin många tjänsteföretag och en stor offentlig sektor som dessutom växt över tid. Det gör att vi inte är så påverka­ de av konjunktursvängningar, konstaterar Fredric Kilander.

– Det innebär att vi har en mycket sta­ bil arbetsmarknad. Vi har också en bättre kompetensförsörjning än flertalet andra kommuner av vår storlek.

Han nämner som exempel ett nytt

fängelse som med stor sannolikhet ska byggas på Frösön, där just kompetens­ försörjningen var ett viktigt skäl till att Kriminalvården valde Östersund för sin etablering.

– Vi har ett fortsatt starkt etablerings­ tryck med ett flertal case på gång inom alla sektorer. I vissa fall går det snabbt, i andra kan det ta flera år. Vi har till exempel un­ der ganska många år jobbat målmedvetet och aktivt för att locka till oss elintensiv industri. Nu ser vi äntligen, som frukt av

Näringslivschefen Fredric Kilander beskriver ett starkt, innovativt och brett näringsliv, ”mycket av det mesta”. Dock inga dominerande storföretag, vilket har sina fördelar.

det arbetet, att de båda bolagen EcoData­ Center och WA3RM i symbios valt att etablera verksamhet i vår kommun.

Fredric Kilander beskriver det som ett elintensivt genombrott, en nyckeletable­ ring för den gröna omställningen. Det­ samma gäller energikoncernen Unipers nya projekt Northstar H2. En storskalig produktionsanläggning för tillverkning av förnybart elektrobränsle, som är tänkt att ersätta fossila bränslen inom sjöfart och kemindustri. Anläggningen som ska byggas intill Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik beräknas vara i drift 2028 och då en arbetsplats för mellan 50 och 100 personer.

– Det är ett oerhört spännande fram­ tidsprojekt som än mer stärker Östersund som viktig etableringsort för verksam­ heter med fokus på grön omställning.

Det är också ett kvitto på vår attraktivitet.

Vi har det som krävs, vilket ger positiva signaler, även internationellt.

– Jag skulle kunna nämna många fler företag som valt att både expandera och etablera verksamhet här i kommunen.

Trots konjunkturläget ser vi ett fortsatt stort intresse, både bland myndigheter och företag. Vi ser också en militär återetable­ ring, delvis med anledning av vårt strate­ giska läge med tanke på det kommande Natomedlemskapet. Med andra ord, väl­ digt många tror uppenbarligen på Öster­ sund. Det känns fantastiskt inspirerande.

Fotnot: SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm

Östersundsföretagare prisade Bröderna Adam och Daniel Brånby, ägare av Östersundsföretaget Woolpower, utsågs i höstas till Årets företagare 2023 i Sverige.

Företaget startades 1969 och har fram

till i dag varit Östersund troget. Under nästan alla år har det handlat om varma, hållbara underkläder och strumpor med ull som bas, alltid med fokus på yrkes­ marknaden.

– Det känns fantastiskt roligt att få det här priset. Det är ju så många som förtjä­ nar det. Men så enormt roligt att det blev just vi, säger Adam Brånby.

Det var brödernas pappa Gabriel som

förvärvade företaget 2002 då också Adam klev in i verksamheten. Tre år senare lan­ serades namnet Woolpower, ett namn som låg i tiden. Adam tog sedan tillsammans med sin bror Daniel över bolaget 2010.

Verksamheten har sedan dess haft en

kraftfull expansion. Den gamla fabriks­ lokalen visade sig snart bli för trång.

Våren 2023 invigdes en ny modern fabrik som i dag sysselsätter drygt 200 personer från 22 länder.

Det juryn betonade i sin motivering var bolagets starka tillväxt med fokus på produktutveckling, hållbarhet och socialt ansvarstagande.

– Det är få förunnat att få en så fin uppmärksamhet och uppmuntran, så vi är förstås otroligt stolta, säger Adam Brånby.

Ur juryns motivering: ”Med stolta medarbetare och lokalt tillverkade produkter bidrar de till både integration och tillväxt i hela landet. Denna duo är en inspiration för oss alla och visar vad det betyder att bli varma i kläderna.”

Priset ”Årets företagare” delas ut av organisationen Företagarna som företrä­ der över 60 000 företagare i landet.

Text: Per-Åke Hultberg

ANNONS

Den gröna omställningen skapar

fantastiska möjligheter Innovation är en viktig nyckel för att lösa samhällsutmaningar, särskilt när det gäller vårt klimat och vår miljö. Därför är Peak Innovation Science Park, regionens innovationsarena, en drivande aktör i den gröna omställningen.

– Jämtland Härjedalen har de vitala förutsätt­

ningarna, god tillgång på fossilfri energi och ett starkt entreprenörsdrivet näringsliv, dess­ utom närhet till ledande forskning vid Mitt­ universitetet, NTNU i Trondheim och Luleå Tekniska Universitet. Det skapar möjligheter för innovationsdrivna företag att utveckla nya affärsmodeller, produkter och tjänster, men det gäller att agera nu, säger Anna Eklöf, vd för Peak Innovation.

Peak Innovation jobbar med hela regionen som sin arbetsplats och har fysiska kontor på Campus Östersund och i Åre på House Be. Här möts unga talanger, studenter, entrepre­ nörer, företag, akademi och offentlig sektor i olika konstellationer.

– Vi är en kreativ mötesplats för entrepre­ nörer, nya idéer och startups med den tydliga ambitionen att skapa morgondagens företag, att utveckla nya idéer och hållbara affärs­ modeller, förklarar Anna Eklöf.

Men uppdraget är större än så, påpekar hon. Peak Innovation har en samordnande roll i regionens innovationsarbete.

– Det handlar om att hjälpa det befintliga näringslivet att ta stora kliv i förnyelse, kon­ kurrenskraft och tillväxt. Samtidigt ska vi bidra till att skapa en samsyn i samhället kring den gröna omställningen.

En del av verksamheten är fokuserad på företagsutveckling. Här arbetar Peak Innova­ tion, bland annat, med tidiga innovativa start­ ups och varje år kvalificerar sig cirka 10–12 bolag till att även vara en del av Inkubator­ programmet. Här får bolagen tillgång till dju­ pare strategisk rådgivning, potentiella investe­ rare, branschexperter och samarbetspartners.

Självklart finns ett skräddarsytt program för de bolag som kommit lite längre på sin till­ växtresa och därmed har andra behov för att växla upp tempot.

– Målet är att vi med vår coachning och kunskap ska medverka till flygfärdiga produk­ ter och tjänster, att framgångsrika företag skapas med inriktning på hållbarhet och nya cirkulära affärsmodeller. Vi ser nu en påtaglig ökning av innovativa företag som med nya lösningar vill skapa en verklig förändring med sikte på framtiden. Det känns oerhört gläd­ jande, säger Anna Eklöf.

Hon lyfter också det faktum att de regiona­

– Omställningen till ett hållbart samhälle skapar möjligheter för företag att växa genom att utveckla nya idéer, affärsmodeller, produkter, tjänster och digitala lösningar. Det säger Peak Innovations vd Anna Eklöv.

la tillgångarna nu attraherar stora företags­ etableringar och investeringar. Att det i sig skapar fantastiska möjligheter till nya samar­ beten och samutveckling med länets olika aktörer, befintliga företag, startups och entre­ prenörer säger sig självt.

”Vi brinner för att skapa möjligheter, få idéer att komma till liv och se visioner växa sig starka.”

– Omställningen till ett hållbart samhälle skapar möjligheter för företag att växa genom att utveckla nya idéer, affärsmodeller, produk­ ter, tjänster och digitala lösningar. Men vi måste ta vara på möjligheten för att framtids­ säkra vårt regionala näringsliv. Vi behöver tillsammans fråga oss, vad vi kan göra för att ligga i framkant, här och nu, vi själva och tillsammans med andra aktörer, säger Anna Eklöf.

Hon berättar att ett antal etablerade före­ tag, för närvarande ett 30-tal, tagit fasta på

möjligheten att med hjälp av Peak Innovation snabba på sitt omställningsarbete.

– Vår uppgift är att med handfasta råd hjäl­ pa företagen att se möjligheter, att med kun­ skap, digitala verktyg och smarta cirkulära processer hitta framtidsprodukter, tjänster och lösningar som stödjer omställningen.

Helt enkelt uppmuntra företag att tänka nytt, växa och att våga ta stora framtidskliv, säger Anna Eklöf.

Hon betonar att samverkan i olika former är

helt avgörande för att lyckas. I synnerhet som Jämtland Härjedalen är en liten region, även ur ett nationellt perspektiv. Peak Innovation har därför stort fokus på att utveckla nya möj­ ligheter till partnerskap och affärer, både med nationella och internationella nätverk.

– Vi brinner för att skapa möjligheter, få idéer att komma till liv och se visioner växa sig starka. Det kan handla om att matcha fö­ retag och entreprenörer med varandra, med ny kunskap, samarbeten och nya partnerskap.

Men också om att röja hinder på resan och inte minst att inspirera för att skapa energi framåt. Vi vet att nya innovationer och affärs­ modeller är en viktig pusselbit för att lösa samhällsutmaningar och en viktig drivare i den gröna omställningen.

Peak Innovation Science Park ägs av akademin, näringslivet och offentligheten tillsammans.

Peak Innovation Science Park är en del av branschförening SISP, Sveriges Inkubatorer och Science Parks.

Läs mer på www.peakinnovation.se

7

UPPLEVELSER

VISSTE DU ATT ...

Välkända Storsjöyran med huvudscen på Stortorget är en av Skandinaviens största musikfestivaler. Den senaste upplagan samlade totalt 47 000 betalande besökare under de tre festivaldagarna.

Evenemangsstad i världsklass Östersund har en lång tradition som arrangör av större evenemang. Är internationellt kanske mest känd inom vinteridrott, med världscupen i skidskytte i spets. Men det är ändå bara en del i ett stort utbud av upplevelseevent, året om.

– Vi brukar ibland tala om de tre ”S:en” Storsjöyran, Storsjöcupen och Skidskytte som tillsammans årligen lockar hundra­ tusentals människor till Östersund, besö­ kare och deltagare, säger Mikael Jonsson, vd för Destination Östersund.

Välkända Storsjöyran som etablerades i sin nuvarande form redan 1983, är en av Skandinaviens största musikfestivaler.

Den senaste upplagan, med artister som Benjamin Ingrosso, Carola och Hooja, samlade totalt 47 000 betalande besökare under de tre festivaldagarna.

– Lägg därtill alla som tog del av Yran­ veckans övriga event: konst, teater, film och utställningar. Dessutom ett digert och lockande utbud av restauranger och caféer, så handlar det om många fler be­ sökare än de som har biljetter säger Mi­ kael Jonsson.

Det andra ”S:et”, Storsjöcupen, är en av

Sveriges största fotbollscuper för barn och ungdomar, och kan beskrivas som Mellannorrlands motsvarighet till Gothia cup i Göteborg. Den brukar också lite

8

Östersunds skidstadion är Sveriges national­arena för skidskytte. Här hölls världscupstävlingar så sent som i november-december 2023.

skämtsam och samtidigt på fullt allvar kallas för Norges största fotbollscup. Mål­ sättningen är att till i sommar uppnå 500 anmälda lag, det vill säga nivån innan pandemin.

Något som också lockar storpublik

från Norge är givetvis världscupen i skid­ skytte som årligen arrangerats i Öster­ sund sedan 2007. På skidstadion som för övrigt är nationalarena för just skidskytte, har även mästerskapstävlingar i längdski­ dor arrangerats, världscup så sent som i december 2023.

– Men vi har så mycket mer att bjuda på i form av årligen återkommande eve­ nemang, både nationella och internatio­ nella, säger Mikael Jonsson.

Han betonar speciellt deras och hela besöksnäringens enormt stora betydelse för Östersund som helhet. Inte bara det faktum att alla tillresande turister och andra besökare bidrar till stadens starka utbud av handel, kulturliv, restauranger och nöjen.

– Det är ovanligt starkt och omfattan­ de, ja ganska unikt i Sverige för en stad av Östersunds storlek. Det visar, poängterar Mikael Jonsson, att ju fler evenemang, desto större positiv påverkan på civilsam­ hället, inte bara ekonomiskt.

– Vi är till exempel bra även inom vinterparasport, vilket helt klart bidragit till ett stort fokus på frågor om delaktig­ het och tillgänglighet, även på folkhälsan i stort. Det har i sig drivit på utvecklingen inom flera områden, att till exempel ho­ tell och offentliga miljöer har anpassats för alla, både besökare och invånare.

–Evenemangen har blivit som en iden­ titet och stolthet för Östersund och i för­ längningen för hela regionen, där alla våra evenemang sammantaget fungerar som drivkraft för ett bra samhälle, avslu­ tar Mikael Jonsson.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Göran Strand

... Storsjöyran har anor från 1963.

Vid nystarten 1983 blev ”Yran” den första musikfestivalen i Sverige med sitt koncept med flera scener och restauranger uppbyggda mitt i ett stadscentrum. Även hamnen är en del av festivalområdet. Hit flyttar under festivalveckan ett flertal restauranger som tillsammans bildar Krogstråket. ... Östersunds Skidstadion har närmare 90 kilometer skidspår att välja mellan. Här finns motionsspår, elljusspår, tävlingsspår och rullskid­banor, samtliga i varierande längder och svårighetsgrader. ... Besöksnäringen sysselsätter cirka 1 400 människor och passerar snart en miljard kronor i årlig omsättning, med de tre essen – Storsjö­yran, Storsjöcupen och skidskyttet – som de största dragarna. ... Nordiska spelen – Föregånga­ren till vinter-OS förlades i början på 1900-­talet ibland till Östersund på grund av snöbrist i Stockholm.

EVENEMANG – ETT LOCKANDE AXPLOCK Arctic Cat Cup, Europas största skotercrosstävling. Februari.

Nordiska ungdomsspelen – tävlingar i slalom, längd, skidskytte.

Februari.

Gregoriemarknad – en tusenårig historia. Lokala delikatesser, hantverk mm. Mars.

VM i curling i april.

Anrika Jamtli – upplev tre museer på en plats. Årlig Vårmarknad i slutet av maj. Östersunds Bluesfestival – årligen återkommande sedan år 2000.

Oktober.

För mer information: Visitostersund.se

Läs vår nya AI-studie ”Kontorets roll i en värld av hybridarbete”.

Framtidens kontor finns på Sveriges hetaste marknad.

Norra Sverige är Europas hetaste marknad. Det investeras

En viktig ingrediens i den levande och trygga staden är

tusentals miljarder i vår tids största tillväxtrevolution genom

kontoret. Kontoret är inte längre platsen där du ”bara jobbar”.

den gröna omställningen – vilket leder till fler arbetstillfällen,

Det är där du träffar kollegorna runt kaffemaskinen för att

ökad inflyttning och en ökad efterfrågan på allt som städerna

prata ikapp, tanka energi och hämta inspiration. Framtidens

i norr har att erbjuda.

kontor är dessutom en viktig varumärkesbyggare, både gentemot kunderna och för att attrahera ny kompetens.

I dessa städer är vi största fastighetsägare. Det innebär både ett stort ansvar och enorma möjligheter. Genom att fylla våra

Letar din verksamhet nya lokaler i Östersund? Prata

fastigheter och kvarter med rätt hyresgäst på rätt plats, och

med oss! Tillsammans utvecklar vi ett varumärkes­

på så sätt skapa ett mixat och inspirerande innehåll, kan vi

byggande kontor där människan och företagskulturen

bidra till att skapa attraktiva och trygga stadskärnor.

står i fokus.

dios.se

”Välkommen hit – det är här det händer!”

Ylva Andersson, vd på Jämtkraft.

De senaste två åren har Jämtkraft varit delaktigt i att attrahera två stora gröna industrisatsningar till Östersund. En datahall med tillhörande växt­ hus och en industri för tillverkning av elektro­ bränsle till sjöfarten. Satsningarna innebär en långsiktig utveckling för Östersund och oss som är verksamma här.

Satsningarna väntas tillsammans skapa ett historiskt stort tillskott av arbetstillfällen under de närmaste åren och ännu fler indirekta jobb. Det behövs under­ leverantörer till de satsande företagen, både under byggfas och driftsfas och deras anställda behöver service både ifrån kommunen och från Östersunds näringsliv.

Jämtkraft växer – få ångrar en flytt

Även Jämtkraft har rekryterat i takt med att företaget investerat i ny elproduktion, kraftvärme och elnät. I dag har det kommunalägda energibolaget knappt 500 medarbetare inom många olika yrken. Elektrifieringen av samhället ställer höga krav på energisystemet som helhet vilket kräver att energibranschen behöver kom­ petenser av många slag.

– Vi har en fantastiskt positiv utveckling vilket gör att just rekrytering kommer att bli en utmaning, både för Jämtkraft och Östersund i stort. Men den som är intresserad av att jobba i den här regionen ska veta att det är försvinnande få som ångrar en flytt från stor­ stadsregionerna. Så välkommen hit! Det är här det händer, säger Ylva Andersson vd på Jämtkraft.

Högteknologiska satsningar

Det är företagen Ecodatacenter och Wa3rm som står för industrisymbiosen datahall och växthus, medan den tyska energijätten Uniper planerar att investera i elektrobränsletillverkning i samarbete med Jämtkraft.

Tanken är att fånga in koldioxiden från Jämtkrafts två kraftvärmeverk.

– Det är många pusselbitar kvar, både tekniska och affärsmässiga. För att satsningen ska bli riktigt cirku­ lär vill vi ta vara på varandras restprodukter så långt som möjligt. Men exakt hur det ska gå till tar lite tid att reda ut, säger Ylva Andersson.

Ecodatacenter och Wa3rm räknar med att ha sin verksamhet igång i etapper med början 2026. Om Uniper väljer att realisera sin förnybara elektrobränsle­ tillverkning beräknas den vara igång 2027.

10

Jämtkraft ställer o skapar ett hållbart Med egen förnybar elproduktion, ett eget regionalt elnät och innovativ handel med el har kommunalägda bolaget Jämtkraft en stark position i den gröna omställningen. Under tio­ årsperioden 2020 till 2030 håller bo­ laget den högsta investeringstakten i bolagets historia. Den röda tråden är investeringar och satsningar som befinner sig i den absoluta front­ linjen i att skapa framtidens hållbara energisystem.

Jämtkraft satsar just nu i alla delar av sin verksamhet, från elnätet till produktio­ nen och konsumtionen av el. Här finns viljan och modet att testa nya tekniker.

Nytt elnät och pilotprojekt för ökad flexibilitet

–Energibranschen befinner sig mitt i en historisk grön omställning. Jämtkraft har bestämt sig för att vara med och leda den utvecklingen. Vi bygger bland annat ett nytt elnät som klarar av att transportera mer effekt till Östersund med omnejd. Det

Johanna Barr, elnätsstrateg på Jämtkraft.

är en viktig möjliggörare för elektrifiering­ en och regionens fortsatta utveckling, säger Johanna Barr, elnätsstrateg på Jämtkraft.

Johanna Barr är uppflyttad till Öster­ sund och har jobbat på Jämtkraft i knappt ett år. Hon kommer senast från Power Circle, en intresseorganisation som sam­ lar energibranschens aktörer kring elek­ trifieringens framtidsfrågor. Det som lockade med Jämtkraft var bolagets fokus

ANNONS

Johanna Renman, projektledare på Jämtkraft.

Batterilagring och ny kraftvärme framtidssäkrar Östersunds energisystem

Foto: Sandra Lee Pettersson

Ett storskaligt batterilagringsprojekt och ett nytt kraftvärme­ verk är exempel på satsningar som tryggar energisystemet och banar väg för Östersundsregionens fortsatta tillväxt och utveckling.

om Östersund – t energisystem på förnybar energi och att det gärna anammar nya innovativa lösningar. Det gjorde företaget till en utmärkt plats för att kunna jobba vidare med ett av hennes expertområden – marknadsbaserad flexi­ bilitet.

–Vi kör just nu ett pilotprojekt för att testa en lokal flexibilitetsmarknad där utvalda kunder kan sälja flexibilitet, vil­ ket avlastar elnätet när belastningen är som högst. Syftet är att så effektivt som möjligt nyttja vårt befintliga elnät. Även om vi inte har någon akut kapacitetsbrist i dagsläget, så är det här projektet ett bra exempel på Jämtkrafts ambition att stän­ digt ligga steget före, säger Johanna Barr.

Bidrar till klimatomställning och samhällsnytta

Att bygga framtidens hållbara energi­ system handlar både om produktion av förnybar el, att framtidssäkra för elinten­ siva industrietableringar, befolknings­ tillväxt och elektrifiering av tunga och lätta fordon. Samtidigt ska befintlig energi­ infrastruktur nyttjas på ett så smart sätt

som möjligt. Jämtkraft jobbar på alla dessa fronter parallellt.

– Det är spännande att Jämtkraft tar ett så stort ansvar för regionens omställning och att så mycket spännande utveckling samlas kring just Östersund. Min viktigaste personliga drivkraft är möjligheten att vara med och aktivt bidra till klimatomställning­ en och det gör jag tydligt genom att bygga framtidens hållbara energisystem och ut­ veckling här i Jämtland, säger Johanna Barr.

Framtidens energi optimeras genom att kombinera olika tekniker

Jämtkraft analyserar även möjligheten att i framtiden kombinera pumpkraft, vätgas, solkraft och batterilagring.

–Det råder ingen tvekan om att energi­ lagring är en viktig pusselbit i energisys­ tem med mycket energi från vind-, soloch vattenkraft. Även på det här området tillhör Jämtkraft pionjärerna, vi var till exempel ett av de första energibolagen i landet att installera batterilager tillsam­ mans med vattenkraft för att bättre kunna balansera elsystemet, säger Johanna Barr.

Batterilagring är en viktig pus­ selbit i framtidens hållbara och stabila energisystem. Vid vatten­ kraftverket i Granbo har Jämt­ kraft tidigare investerat i en av landets första anläggningar som kombinerar vattenkraft och batterilager. Anläggningen, som kallas hybridanläggning, blev en stor framgång och väckte stort intresse från andra energibolag runtom i landet.

Stor batterisatsning ska säkra ett hållbart elnät

Hösten 2024 väntas Jämtkrafts nya hybridanläggning vid vat­ tenkraftverket i Hissmofors stå klar. Även här innebär det att vattenkraftverket kommer att integreras med ett batterilager, som kommer att ha femton gånger högre kapacitet än sin föregångare i Granbo.

Både batterilager och vattenkraft kan användas till att stabilisera elnätet och tillsam­ mans kan de utnyttja varandras styrkor. Batterilager reagerar blixtsnabbt på förändringar i frekvensen i elnätet, medan vat­ tenkraften bidrar med en något långsammare trygg och stabil effekt. Projektledare för hybrid­ anläggningen är Johanna Ren­ man, nyligen uppflyttad och ny medarbetare på Jämtkraft med gedigen kompetens kring just storskalig batterilagring.

–Förändringar i frekvensen i elnätet som behöver balanseras kan till exempel handla om ett

oväntat stopp i en kärnkrafts­ reaktor eller andra plötsliga bortfall eller tillskott av energi, säger Johanna Renman.

Nytt kraftvärmeverk ökar till­ gången på förnybar el året runt

I stadsdelen Lugnvik byggs Jämtkrafts andra kraftvärmeverk som ska framtidssäkra en stabil och säker fjärrvärmeleverans till ett växande Östersund. Det nya kraftvärmeverket är anpassat för att även kunna köras under sommaren. Det ger rätt förut­ sättningar för förnybar elpro­ duktion året runt. Det nya kraft­ värmeverket hjälper även till att klara kallare perioder utan att behöva nyttja fossila energi­ reserver.

Flera pusselbitar bildar fram­ tidens hållbara energisystem

Framtidens hållbara energisys­ tem består av en kombination av många olika energikällor. Under 2023 invigde Jämtkraft tillsam­ mans med Persson Invest en nybyggd vindkraftpark på grän­ sen till Västernorrlands län och bolaget undersöker kontinuer­ ligt möjligheter till nya investe­ ringar i både sol och vind.

–Vi bygger nu ett mer kom­ plext och hållbart energisystem som bidrar till ett mer attraktivt Östersund. Varje pusselbit i en­ ergisystemet bidrar med sam­ hällsnytta och är lika viktig för att rusta oss för framtiden, säger Johanna Renman.

Läs mer på www.jamtkraft.com

11

MYNDIGHETER

”Vi är en attraktionskraft för hela regionen” Östersund har utvecklats till ett centrum med ett stort antal statliga myndig­ heter. Närmare ett 40-tal, med tillsammans uppåt 4 000 anställda, är just nu representerade i Jämtlands län som helhet med fokus på Östersund.

Som i alla residensstäder finns här ett antal

statliga myndigheter med länsstyrelsen i spet­ sen. Uppdraget från regeringen är nationellt förutom Länsstyrelsen som har ett geografiskt ansvar. Det gemensamma är att de har närvaro i länet.

– Vi statliga myndigheter är tillsammans en av länets största arbetsgivare och bidrar i hög­ sta grad till liv, rörelse och kompetens och där­ med också till attraktionskraft för hela regio­ nen, säger Marita Ljung, som sedan våren 2021 är landshövding i Jämtlands län.

Hon betonar att fördelarna med en stark offentlig närvaro är uppenbara. Att det helt klart bidragit till att Östersund numera har en stabil och mångsidig arbetsmarknad, en perfekt mix av såväl stor privat som offentlig tjänstesektor.

– Den bredden med tillgången till bra jobb kan vara en avgörande möjlighet för en familj som funderar på att bosätta sig i Jämtland. Men också för alla dem som utbildat sig vid Mittuniversitetet här i Östersund, där hela 53 procent som nu är antagna till campusprogram kommer från andra län än Jämtland, påpekar Marita Ljung.

Som regeringens företrädare har hon och länsstyrelsen ett övergripande ansvar att verka för att de nationella målen får genomslag i lä­ net genom samverkan mellan statliga myndig­ heter, kommuner och regionen. Det har nu konkretiserats i ett för Sverige unikt initiativ – Myndighetsnätverket, vars syfte är att stärka samarbetet mellan myndigheterna.

– Vi såg ett behov att samordna våra natio­

nella myndigheter och har nu här i Östersund skapat landets första plats för coworking där statliga myndigheter strålar samman, säger Marita Ljung.

Just nu ingår elva myndigheter tillsammans

med Östersunds kommun och Region Jämt­ land i nätverket, men fler är på ingång.

– Vi vill med olika aktiviteter lära känna varandra, inspireras, utbyta erfarenheter och tillsammans ta tag i olika utmaning­ ar, utveckla idéer och innovativa lös­ ningar. Till exempel kring utbildning och rekrytering för att då visa att det är intres­ sant och spännande att bo och arbeta här i Jämtland, säger Marita Ljung.

Hon betonar det faktum att många väljer att flytta hit tack vare möjligheten att komma nära naturen och ett rikt fri­ luftsliv, den livskvalitet som utan tvekan är en drivkraft för hela länet. Det är också något som Marita Ljung lyfter som en styr­ ka hon själv tar del och njuter av så mycket det bara går.

– För mig är det skidor på läng­ den och tvären, jag åker även mountainbike. Och närheten till fjällen är ju en fantastisk tillgång.

Det är lätt att skapa balans mellan arbete och fritid när man bor här i Jämtland, avslutar Marita Ljung.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Sandra Lee Pettersson

Östersund har betydligt fler statliga verksamheter än vad som är vanligt. Ett tiotal myndig­heter utlokaliserades hit i början på 2000-talet, ett resultat av nedskärningarna inom Försvarsmakten, då Östersund blev hårt drabbad med ett stort bortfall av arbetstillfällen i och med nedläggningen av hela fyra regementen.

Men det som var en kris har visat sig bli en långsiktig framgångsfaktor. Under åren fram till i dag har ytterligare ett antal myndigheter etablerat kontor i staden. Det gör att de statliga verksamheterna i dag utgör en betydande del av den lokala arbetsmarknaden. Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Livsmedels­verket, Luftfarts­verket och Kriminalvården är bara några exempel. Det här har gjort Östersund till en attraktiv in­flyttningsort för akademiker och kompetensdrivna företag.

”I grunden finns här i Jämtland ett entreprenörskap som imponerar, nedärvt sedan generationer. ”Vi klarar oss själva”. Man gör inget väsen av sig, skryter inte, man bara agerar och får saker gjorda.”

Marita Ljung, landshövding

12

– Jag tvekade inte att ta mig an det fina uppdraget som landshövding i Jämtlands län och därmed möjlig­ heten att flytta till Östersund, säger Marita Ljung, landshövding.

Bo och arbeta i Östersund – Några styrkor som landshövdingen noterar: Mathantverkstraditionen med ett fantastiskt restaurangutbud, gäller hela Jämtland.

Besöksnäringen – med välkända destinationer som Funäsdalen, Vemdalen, Klövsjö, Åre med flera gör att man gärna besöker länet och kanske beslutar att stanna kvar.

Idrottsstaden – med sin national­ arena för skidskytte har satt Östersund på kartan i stora delar av Europa.

Landets lägsta arbetslöshet och högst sysselsättningsgrad.

IT-klustret – arbeta i hela världen med Östersund som bas.

Själva staden Östersund med sin levande och trivsamma stads­ kärna. ”Det är alltid härligt folkliv på stan”.

ANNONS

Foto: Jenny Olsson, Jamtli

Foto: Tina Stafrén

Foto: Jamtli

Foto: Göran Strand

JAMTLI ÄR

TRE MUSEER PÅ EN PLATS STIFTELSEN JAMTLI, Jämtlands läns museum, kan beskrivas som tre museer på en plats. Här finns friluftsmuseet med djur, kulturhistoriska hus och jordbruk, länsmuseets kulturhistoriska utställningar och National­ museum Jamtli, som drivs i samverkan med Nationalmuseum i Stockholm.

J

amtli har nära hundra medarbetare och bedriver en bred museal verksamhet med samlingsförvaltning, konstoch kulturarvspedagogiska program, arkeologiskt och byggnadsantikvariskt arbete i hela Jämtlands län, ut­ ställningar och evenemangsdagar. Här finns också butik, kafé och ett vandrarhem. Särskilt sommartid är Jamtli en välbesökt turistattraktion i Östersund.

På Jamtli får du som besökare uppleva både historia, konst

och kulturhistoriska miljöer på en och samma plats som till­ sammans skapar unika och spännande upplevelser året runt.

Jamtlis basutställningar berättar om länets historia i ett underjordiskt landskap fyllt av upplevelser: samisk historia, stenåldern, vikingatiden, medeltiden och bondesamhället.

– Här tar du rutschkanan ner genom Storsjöodjurets mage och där börjar upplevelsen. Du kan spela forbondespelet eller sitta inne i kåtan och lyssna på berättelser om samiskt liv och leverne. Här finns alltid något att se och uppleva med alla sin­ nen, säger Christina Wistman, biträdande museichef på Jamtli.

I de fasta utställningarna finns även Överhogdalsbonader­ na, de unika vikingatida vävnaderna, som tros gestalta bryt­ punkten mellan hednisk och kristen tid.

av självhushåll på Lillhärdalsgården 1785 eller besöka mark­ naden på torget i Östersund år 1895. I Per Albin-torpet 1942 hotar kriget och alla varor är ransonerade, men du kan få smaka kaffesurrogat. Vid macken år 1956 kan barnen gå en trafikskola med trampbilar som har sin förebild i Monarks trafikskola.

– Jamtli Historieland är så uppskattat. Här får du verkligen göra en resa i tiden genom nedslag som berör och handlar om oss, också i dag. 1956 kan det pratas om när ketchupen kom till Sverige, ketchup är ju inget nytt för oss i dag. Du kan sätta saker och ting i perspektiv samtidigt som det är en rolig upp­ levelse.

I temaparken ”Fem myror är fler än fyra elefanter” kliver du rakt in i teveprogrammet med samma namn och får möta Magnus, Brasse och Eva, rosa elefanter, träna på siffror och bokstäver.

– Det är inte bara för barnen, utan lika mycket för de vuxna som kommer hit tillsammans med barnen. Alla generationer ska kunna träffas på Jamtli. Det är lustfyllda upplevelser samti­ digt som du lär dig något. Vi vill att människor ska ha med sig någonting när de går hem, avslutar Christina Wistman.

I Nationalmuseum Jamtli erbjuds konstupplevelser i världs­ klass med bas i Nationalmuseums samlingar. Varje vår invigs en ny utställning och till den erbjuds visningar och program för alla åldrar liksom konstateljéverksamhet.

Sommartid kommer friluftsmuseet till liv som Jamtli Historie­land då aktörer gestaltar livet förr i de kulturhistoriska gårdarna. Gör en resa genom tiden, från år 1785 till 1975, och möt människor som lever på dåtidens sätt med vardagssysslor, glädje och bekymmer. Du kan möta familjen Herdell som lever

Läs mer på www.jamtli.com

13

LEVANDE INNERSTAD

Stadskärnan

Stadens hjärta och puls Stadskärnor runt om i landet av­ folkas, butiker stänger för gott och gatorna ligger öde. Men inte i Östersund. Här är det liv och rörelse sommar som vinter, mycket folk, butiker, restauranger och caféer.

Att Östersund har en genuin och

mycket trivsam stadskärna är något som säkert alla kan intyga. Både östersundare, länsbor och andra besökare gillar att vis­ tas här, shoppa, gå på restaurang, fika eller bara flanera.

Till skillnad mot många andra städer skövlades inte Östersund på sin fina trä­ husbebyggelse när rivningsvågen drog fram på 60–70 talet. Visst, några betong­ kvarter byggdes även här, men en stor del av de gamla trähusen finns kvar. Främst bebyggelsen längs Storgatan, en av stads­ kärnans huvudgator, med stadsmiljöer från 1880-talet, som anses vara en av de mest välbevarade i Sverige.

Parallellt med Storgatan löper Präst­

gatan, Östersunds främsta handelsgata.

Det är här och i gränderna mellan de båda gatorna, som båda mynnar ut vid Stortorget, som stadskärnans sociala folkliv flödar som mest.

Faktum är att Östersunds innerstad är en av de främsta i landet, prisad som den blev 2019 som Årets Stadskärna. I juryns motivering stod det bland annat ”att det är lätt få sina idéer och planer hörda av staden” och att det leder till att ”galna idéer kan bli en innovativ verklighet till stor glädje för invånare och besökare”.

Mitt i stadskärnan sträcker sig Hamngatan ner mot Storsjön med Frösön på andra sidan vattnet. Gatan korsar de båda dominerande handelsgatorna Prästgatan och Storgatan.

Det har knappast avtagit efter 2019, snarare tvärtom. Kommunen, handlarna och näringslivet i stort har sedan länge insett värdet av en levande och attraktiv innerstad. Ambitionen är att kontinuer­ ligt skapa positiva upplevelser, bland an­ nat genom olika event, musik, teater och konst. Storsjöyran har till exempel Stor­ torget som sin centralpunkt.

Ett ganska färskt projekt, med nam­ net #färgstänk, handlar om att tillsam­ mans med fastighetsägare och konstnärer dekorera och färglägga staden. Häftiga fasadmålningar finns nu på ett tiotal platser i city, även målningar på ett antal elskåp.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm och Sandra Lee Pettersson

Konst i stället för klotter. Färgchock mitt i den gamla innerstadsbebyggel­ sen vid Mårtens torg. Den häftiga muralmålningen är en del av projektet #färgstänk. Faktum är att sedan projektet kom igång 2021 har klotter­ saneringar minskat drastiskt i stadskärnan.

Det finns gott om trevliga och unika smakupplevelser inom mat och dryck i Östersunds breda utbud av restauranger.

14

... Östersund är utsedd till gastronomistad av UNESCO. För övrigt Sveriges enda.

...

...

... Längdskidåkarna Frida Karlsson, Ebba Andersson, Jonna Sundling och Linn Svahn är bosatta i Östersund. Detsamma gäller samtliga skidskyttar i landslaget, med systrarna Elvira och Hanna Öberg i spetsen. Sebastian Samuelsson bor i grannkommunen Krokom, bara sju kilometer från skidstadion.

Foto: Göran Strand

... Östersunds kommun vann priset ”Sveriges främsta elit­idrottskommun 2023”. I kategorierna bästa evene­mangs­kommun respektive idrottskommun kom Öster­sund på finfina tredje respektive femte plats.

...

VISSTE DU ATT ... ... Krogtät som få – Östersund kan i dag stoltsera med över 300 butiker och 50 restauranger i den stadsnära miljön.

ANNONS

Just nu genomför Peab ett större byggprojekt i Krokoms kommun som innefattar både ny- och ombyggnation av den befintliga skolan Ås.

– Ambitionen är att hela projektet ska vara i mål enligt plan, under 2025, säger Peabs Arbetschef Peter Kristensson, på bilden tillsammans med platschefen Olle Semb.

Foto: Rosie Alm

Det lokala företaget med det stora bolagets resurser Peab har i decennier varit en engagerad samhällsbyggare i Östersund. Men drivkraften och viljan att utveckla stadens infra­ struktur, offentliga byggnader och bostäder fortsätter alltjämt, alltid med fokus på hållbarhet, miljö och klimat.

innebär. Men för att skapa harmoni, liv och rörelse behövs så mycket mer, poängterar Peter Kristensson.

– Inget är främmande för oss, be­ tonar han. Skolor, förskolor, äldrebo­ enden, köpcentrum, kontor, arenor, bibliotek, vägar, broar, offentliga mil­ jöer och så vidare.

– Utvecklingen av nya bostäder i Sve­ rige har stannat av, men i avvaktan på att bostadsbyggandet sätter fart igen har vi på Peab fokuserat på offentliga projekt och projekt till industrin. Ett aktuellt exempel är ett stort skolpro­ jekt i Ås, med Krokoms kommun som beställare, som innefattar både ny- och ombyggnation av den befint­ liga skolan.

Det säger Peter Kristensson, ar­ betschef på Peab med ansvar för Jämtland Härjedalen.

Han betonar att Peab, som en av Sveriges och Östersunds största bo­ stadsbyggare, kommer att fortsätta sin offensiva projektutveckling.

– Vi köper och förädlar fastigheter, utvecklar och bygger nytt, precis som vi alltid gjort, med ambitionen att vara en medaktör i arbetet att utveckla Öst­ ersunds stadsmiljöer, även i Åre, Berg och Krokoms kommun. Det handlar om att skapa helheter där bostäder givetvis har en oerhört stor betydelse.

Det är ju våra hem, med allt vad det

När Östersund och hela regionen nu växer med många fler invånare, är det viktigt att utbyggnaden av nya skolor och annan samhällsservice inte sack­ ar efter. Peter Kristensson vet vad han talar om, hur viktigt det är med en helhet av samhällsservice för att var­ dagslivet ska fungera. Själv flyttade han med sin familj till Östersund från Göteborgsregionen för fem år sedan, helt utan kopplingar till Jämtland.

– Vi ville uppleva fyra tydliga årsti­ der, framför allt riktig vinter, vilket vi verkligen har fått. Hela familjen trivs här i Östersund. Det är enkelt och smidigt och alltid nära till skidåk­ ning, som vi älskar.

Peter ser fram emot att kunna starta i gång bostadsbyggandet så snart som möjligt. Vi vill, påpekar han, fortsätta att skapa nya fina hemmiljöer för människor som funderar på att flytta till Jämtland för arbete och studier.

– Vi har en stark och varierad portfölj som ligger färdig för bygg­ start. Vi är redo.

I väntan på att vändningen ska kom­ ma i Östersund och hela Sverige, foku­ serar Peab som sagt på offentliga pro­ jekt och på industri. Det nu aktuella projektet, grundskolan i Ås, innehåller en ny skolbyggnad på 4 000 kvm, där stommen nu är rest och invändiga arbeten påbörjats, och en ombyggna­ tion på 1 300 kvm. Dessutom ska en ny lekyta samt fotbollsplan anläggas.

– Nu i vinter har det blivit många timmar snöskottning, säger Peter och skrattar. Ambitionen är att hela skol­ projektet ska vara i mål enligt plan, under 2025.

Peter Kristensson ger en eloge till kommunerna, Östersund, Krokom, Berg och Åre, som tagit sitt ansvar med strategiska beslut att bygga och renove­ ra skolor. Ett flertal projekt är nu på gång, även på stora industrisatsningar.

– Att stora industriföretag nu letar sig in i landet, att de inte bara satsar i de större kuststäderna, är väldigt posi­ tivt för den här regionen. I konkurren­ sen att få bygga är det ingen tvekan om att vi har nytta av vårt namn och re­ nommé, av att vara ett stort bolag och heta Peab. Det är en trygghet för alla beställare, vi kommer att finnas kvar.

Han nämner som exempel att Peab byggt världens första byggnad med fossilfritt stål i Lund. Byggnadens vägg- och takkonstruktioner är till­ verkade med SSAB:s fossilfria stål.

Investering i framtidens arbetskraft I skolprojektet i Ås har ett team från Peab besökt elever i årskurs 8–9 inför deras gymna­ sieval.

– Vi vill inte bara bygga en skola. Vi vill bidra med lite mer, presentera oss som bransch för eleverna och berätta om vilka olika yrkesroller som finns.

Byggbranschen har stort behov av arbetskraft inför framtiden.

Vi är jätteglada att skolan villigt tog emot vårt erbjudande om att vidga vyerna och bidra till elev­ ernas framtidsval, säger Peter Kristensson.

Peter betonar också betydelsen av

att Peab ligger i framkant i fråga om hållbarhet, miljö och klimat, vilket återspeglas i både stort och smått.

Läs mer på www.peab.se

15

SMARTA LÖSNINGAR

Idén om digital kostregistrering inom vård- och omsorg håller nu på att implementeras i Öster­sunds kom­ muns särskilda boenden.

Tidigare har omvårdnadspersonal använt papper och penna för att re­ gistrera kostintag. Därefter gjordes tidskrävande manuella beräkningar av näringsvärden.

– Genom att övergå till digital kost­ registrering automatiseras processen, vilket möjliggör snabbare och smidiga­ re beräkningar, samt skapar underlag för mer precisa åtgärder, säger Therese Norbäck, verksamhetsutvecklare inom vård- och omsorgsförvaltningen.

Bakgrunden är nya föreskrifter från Socialstyrelsens om förebyggande av och behandling vid undernäring bland äldre personer. Verksamheten måste nu genomföra riskbedömningar, vilket inkluderar undersökning av kostintag över en definierad tidsperiod.

Arbetet att utveckla en prototyp för den digitala kostregistreringen gjordes tillsammans med en student från Mitt­ universitetet. Prototypen har sedan anpassats av ett företag inom e-hälsa för att möta Östersunds kommuns spe­ cifika önskemål.

– Det här är ännu en av alla fantastis­ ka idéer som är resultat av vårt digitali­ seringsprojekt Digiresan, säger kom­ mundirektör Anders Wennerberg.

Kretskortet öppnar avfallsgrinden i Lit Boende i bygden kring tätorten Lit,

ett par mil från centrala Östersund, kan nu lämna sitt avfall vid den lokala återvinningscentralen, även när den är obemannad – ­ ett resultat av Digiresan.

Det ska vara tillgängligt, enkelt och smidigt att lämna sitt avfall. Fram till att ”Krets-kortet” introducerades i Lit har det inte varit optimalt, berättar Joakim Björklund, som är verksam­ hetsutvecklare för avfall vid Öster­ sunds kommun. Hans idé har nu varit i drift i drygt ett halvår.

– Tidigare har vi haft ett fåtal öppet­ tider i veckan med bemanning. Nu har vi med ”Kretskortet” gjort det möjligt för dem som vill ansluta sig, att med hjälp av en kortläsare vid grinden kun­ na köra in och lämna sitt avfall under ett antal timmar torsdag till söndag.

För att få ”Kretskortet”, antingen

inprogrammerad i körkortet eller via en app i telefonen, krävs en entimmes utbildning. I dag finns närmare 200 anslutna användare och många står i kö, allt utan egentlig marknadsföring.

Den initiala målsättningen om 200 registrerade användare har överskri­ dits med råge.

– Det är en fantastisk succé. Ett smart koncept med nöjda användare.

Det fungerar perfekt. Målet är att vi på sikt ska kunna ha öppet hela dagar, varje dag i veckan.

16

Den digitala idéresan fortsätter Nu genom Idéportalen Hur kan digital teknik förenkla arbetssätt och därmed möta behov och utmaningar i samhällsutvecklingen? Det var frågan när Öster­ sunds kommun 2020 lanserade Digiresan, ett projekt som blev en så lyckad idémotor att resan mot fler digitaliserade lösningar nu fortsätter i kommunens ordinarie verksamhet – Idéportalen.

Utgångspunkten var att kommunen såg behovet att på allvar accelerera digita­ liseringstakten, att med nya idéer och smart teknik effektivisera, förbättra och snabba på olika processer i förvaltningar­ nas olika verksamheter.

– Servicen mot medborgarna var ock­ så en viktig aspekt. Det gäller även ambi­ tionen att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Peter Borg, projektledare för kom­ munens IT-enhet, nu dessutom föränd­ ringsledare för nya Idéportalen.

Vem som helst kunde lämna in förslag på nya smarta lösningar, dels internt från medarbetare inom kommunens samtliga sju förvaltningar, och dels från alla invå­ nare.

– Totalt fick vi in 201 förslag, varav 45 från Östersundsborna. En stor del har nu förverkligats. Vi ser till exempel att ny teknologi kan möta vissa delar av vårdens och omsorgens stora utmaningar. Det känns väldigt positivt, säger Peter Berg.

Vissa idéer kunde genomföras ganska

enkelt med stöd från IT-enheten, utan några extra ekonomiska medel. Andra krävde större insatser. I vissa fall fanns redan satsningar igång som tangerade de nyinkomna förslagen.

– Att det från start fanns tillsatta resur­ ser för genomförandet var en viktig fram­ gångsfaktor, betonar Peter Borg. Både pengar och det faktum att utsedda perso­ ner inom de medverkande förvaltningar­ na fick möjlighet att driva arbetet med

idéer och samtidigt fungera som en länk mellan projektet och förvalt­ ningen.

Bland idéerna som nu är verklighet finns en stor bredd, både i fråga om an­ vändningsområden och teknikdjup. Eller vad sägs om digital signering av läkeme­ del, sensorer som meddelar snödjupet inför snöröjning, app för kostregistrering inom vården, virtuella rundturer på kommunens anläggningar och ett helt unikt skolplaneringsverktyg.

Har då den digitala mognaden inom Östersunds kommun ökat under de här tre åren?

– Ja, absolut. Innan vi startade projek­ tet visade undersökningar att vi låg på

genomsnittet för Sverige. Nu lig­ ger vi klart högre. Samtidigt hade vi pan­ demin som också drev på digitalisering­ en. I dag dominerar digitala möten inom vissa delar av kommunens verksamhet.

Innan pandemin förekom det sällan.

Men som sagt, den digitala resan fortsät­ ter även om Digiresan som projekt är över.

– I det vi kallar Idéportalen tar vi in alla typer av idéer, inte bara de som handlar om digitalisering.

– En sak är säker, det finns absolut ingen brist på idéer om vad som kan göra vår kommun och verksamhet bättre, tvärtom, säger Peter Berg och skrattar.

Text: Per-Åke Hultberg

Sverigeunikt skolplaneringsverktyg Jenny Jernström jobbar med strategisk fysisk planering på Östersunds kommun. Hennes idé, att utveckla ett skolplaneringsverktyg med hjälp av ett geografiskt informationssystem (GIS), har blivit en succé som nu sprids över landet.

olika scenarier, till exempel ta hänsyn till prognoser för framtida befolkningsutveck­ ling. Det betyder att kommunen kan skapa en skolstruktur som ger god och kostnads­ effektiv service samt bra förutsättningar för människors hälsa och för vår miljö.

– Att planera var skolor och förskolor

erbjuder snabb överblick och goda be­ slutsunderlag, något som spridit sig till andra kommuner som upplever samma utmaningar.

– Det finns ett stort intresse av vårt verktyg och tanken är att det ska komma till gagn i hela landet. Det var för övrigt nominerat till GötaPriset 2023, avslutar Jenny Jernström.

ska ligga och hur många elever och barn de ska kunna ta emot i dag och i framti­ den är ett komplicerat arbete där många olika faktorer påverkar resultatet. Det arbetet har tidigare gjorts i Excel, berättar Jenny Jernström.

Med det nya GIS-baserade verktyget finns möjlighet att på ett smidigt sätt testa

Foto: Östersunds kommun

Digital kostregistrering ska motverka undernäring

Verktyget som är i drift sedan 2021

Jenny Jernströms succéverktyg för skol­ planering sprids nu ut till kommuner runt om i Sverige.

Fotnot: GötaPriset delas ut vartannat år och belönar goda exempel som bidrar till samhällsutveckling och en bättre välfärd.

NY FRÄSCH ARBETSMILJÖ

VISSTE DU ATT ...

150 ... IT-sektorn växer så det knakar i Östersund. Här finns cirka 150 IT-företag, i Jämtlands län uppåt 200.

...

Framtidens kommunhus nu färdigt och inflyttat är det faktum att de gamla lokalerna hade en historia av dålig inomhusmiljö. Huset med sin koppling till Rådhuset stod fär­ digt 1970. Precis som vart tredje hus från 1970-talets början visade sig även kom­ munhuset ha stora problem. Av hälsoskäl utrymdes lokalerna 2015. Hela byggna­ den revs och sanerades. Bara betong­ stommen blev kvar.

– Det är otroligt skönt att vi nu äntligen kan sitta tillsammans efter att ha varit utspridda i olika lokaler runt om i stan, dessutom i en härlig arbetsmiljö, säger kommundirektör Anders Wennerberg.

Han förklarar att det nu är lokaler med öppna ytor som gäller, anpassade till ett aktivitetsbaserat flexibelt arbetssätt. Det innebär att betydligt fler medarbetare får plats på samma bruttoyta som tidigare, vilket är en stor fördel.

Det som nu byggts på den gamla stom­ men är helt nytt, ändå inte riktigt allt, påpekar Anders Wennerberg.

– En hel del bygg- och anläggnings­ material har kunnat återanvändas, helt i linje med kommunens ambition om cir­ kulärt byggande. Det gäller även delar av inredningen där närmare 40 procent av möblerna är återbrukade och förnyade.

Ett kommunhus är givetvis ett hus för alla, i synnerhet för Östersunds medbor­ gare. Det ska vara lätt att hitta rätt. Som tidigare är besökare välkomna till recep­ tionen med ingång i hörnet mot Rådhus­ gatan. Här finns nu ett Medborgartorg med kundcenter, informationsdisk och samtalsrum. Det är här som möten med kommunens tjänstepersoner sker.

– Ja, hit är alla hjärtligt välkomna, poängterar Anders Wennerberg.

Tidigare hade alla egna kontor. Nu finns tre olika zoner att välja utifrån vad som passar bäst för stunden, en kreativ, en lugn och en mellanzon. Dessutom finns en mängd mötesrum att tillgå.

– Vi hoppas nu så klart att det här ar­ betssättet ska stimulera till ökat samarbe­ te och samtidigt till större trivsel så att vi alla ska kunna göra vårt jobb på bästa sätt, säger Anders Wennerberg.

Bakgrunden till det nya kommunhuset

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Roger Strandberg och Göran Strand

...

50

... Östersund har drygt 50 lekplatser som kommunen ansvarar för.

...

Foto: Göran Strand

Östersund ”nygamla” kommunhus har genomgått en totalomvandling.

Hela huskroppen med sina ursprungliga fyra delar är nybyggd, invigd och klar. Allt är nytt och fräscht och samtidigt helt annorlunda, allt utom betongstommen. Här alldeles intill det pampiga Rådhuset huserar nu 630 medarbetare.

På Mittuniversitetet i Östersund finns en vind­ tunnel som har ett av världens största rullband. Det kan simulera regn och vind uppemot 50km/h.

Östersunds ståtliga rådhus ligger mitt i centrala staden, omöjligt att missa. Det stod färdigt 1912 och är byggt i national­ romantisk stil. Efter att ett nytt kommun­ hus togs i bruk 1970 har Rådhuset använts för representation och för kontor. En stor del av den ursprungliga interiören och möbleringen finns kvar både i entréhall, trapphus, övre hall och i de två stora salarna Domsalen och Rådhussalen.

VISSTE DU ATT ...

... Östersund är en av två städer i landet med fjäll­ utsikt. Beroende på var i staden du befinner dig ser du Oviksfjällen, Åreskutan och även delar av den norska fjällkedjan vid klart väder.

... ... Från Åre Östersunds flygplats på Frösön kan du resa ut i världen, både med reguljärflyg och via charter.

... Östersunds kommun – Staaren Tjeltje på syd­samiska, ligger på traditionellt samiskt renskötselområde.

17

BO-STADEN

BLOMSTERGÅRDEN

Första etappen av stadsdelen Storsjöstrand, med sitt fantastiska läge med utsikt mot fjällen på andra sidan Storsjön, är färdigbyggd och inflyttad.

Östersund fortsätter växa Fler människor förutsätter fortsatt bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Östersund har precis som i hela landet stannat av, däremot inte intresset att flytta hit för studier och arbete. Det gör att de privata fastighetsbolagen står redo att starta nya projekt så snart konjunkturen vänder. Även kommunen står redo.

– Vi jobbar just nu med ett stort antal

detaljplaneprojekt. Det handlar totalt om cirka 2 000 nya bostäder i mycket attrak­ tiva lägen. Vissa projekt kan byggstartas omgående, så snart marknaden är redo, säger stadsarkitekt Maria Boberg.

Hon berättar att Östersund har haft ett kraftfullt bostadsbyggande under det senaste decenniet. Liknande intresse från marknaden att bygga bostäder har inte setts sedan 1970-talet.

– Intresset är fortsatt stort, vilket inte är direkt förvånande, påpekar Maria Boberg.

Antalet invånare har nämligen ökat för elfte året i rad och trenden tycks bara fortsätta. Bara under första kvartalet i år flyttade 726 personer till Östersunds kommun, de flesta från andra län. Inom

18

kort passeras 65 000 invånare och prog­ nosen framåt pekar mot 75 000 år 2040.

Det innebär med andra ord ett långsiktigt stort behov av nya bostäder.

Planarbetet på samhällsbyggnadsför­ valtningen fortsätter därför som vanligt, trots att byggstart av nya projekt står på vänt.

– Antalet planärenden och ansökning­ ar är på fortsatt mycket hög nivå. Det visar väl om något att marknaden uppen­

”Vi jobbar just nu med ett stort antal detaljplane­ projekt. Det handlar totalt om cirka 2 000 nya bostäder i mycket attraktiva lägen.”

Maria Boberg, stadsarkitekt

barligen har en grundläggande tro på Östersund och de nu under tiden passar på att planera framåt, säger Maria Boberg.

Parallellt jobbar Östersunds kommun alltså målmedvetet vidare för fortsatt stadsutveckling och det med stort fokus på hållbar tillväxt i dess olika aspekter.

Det innebär bland annat att när ny be­ byggelse planeras är grönområden, cykel­ vägar, promenadstråk och bra kollektiv­ trafik viktiga ingredienser. Byggaktörerna uppmuntras samtidigt att implementera energieffektiva lösningar och gröna tek­ nologier i själva byggprocessen.

Kommunen har också en uttalad ambi­

tion att bevara Östersunds unika kultur­ arv, inte minst genom att behålla och förstärka stadens karakteristiska arkitek­ tur. Flera av de nya bostadsmiljöerna har en direkt koppling till innerstaden och har utformats med respekt för den befint­ liga stadsbilden.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Håkan Wike

En ny stadsdel planeras i anslutning till Östersunds skidstadion och intilliggande bostadsområden, som en fortsättning av innerstaden, nära city. Ambitionen är att skapa en levande stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet, med en blandning av verksamheter och bostäder i en tät och omväxlande stadsmiljö. Den antagna detaljplanen innehåller cirka 500 bostäder med betoning på flerbostadshus, även studentbostäder samt kontor och service i bottenvåningarna.

Dessutom ett för hela stadsdelen gemensamt parkeringshus. I den nordvästra delen av området planeras kontor, hotell och handel, som skydd för buller och ljusstörningar från skidstadion. Planen innehåller även förskola och skola.

STORSJÖSTRAND Har som namnet antyder ett fantastiskt fint läge i staden med utsikt mot fjällen på andra sidan Storsjön. Första etappen är färdigbyggd och inflyttad. I etapp två följer ytterligare sex kvarter och planeringen av etapp 3 ska snart påbörjas. Totalt uppåt 1 000 bostäder i flerbostadshus samt en del radhus. En blandning av hyres­ rätter och bostadsrätter är att föredra. Byggstart kan ske så snart marknaden är redo.

BANGÅRDSGATAN Omvandlingen av Bangårdsgatan fortsätter, som en förlängning av stadskärnan söderut via järnvägsstationen. Här finns ett gammalt industriområde på ovansidan om järnvägen som nu steg för steg utvecklas till en modern stadsdel med blandad bebyggelse, bostäder, arbetsplatser och service. Både ny- och ombyggnation samt viss påbyggnad kan bli aktuell med flera fastighetsägare involverade.

INFLYTTARE

Karin längtade till naturen och ett lugnare liv

”Jämtland passade perfekt” Efter att ha studerat och provat på storstadslivet i Stockholm i tio år fick hon nog. Hennes längtan till naturen, fjäll, skog och vatten och ett lugnare liv tog över. Sedan sex år tillbaka lever Karin ett helt nytt liv i Östersund och Jämtland.

– Jag hade knappt varit här och kände inte en människa när jag flyttade hit.

Men jag ångrar verkligen inte att jag gjor­ de det. Jag visste att det var en stad nära både vatten och fjäll, det räckte, säger Karin Henriksson och skrattar.

Hennes intresse för natur och frilufts­ liv hade vuxit sig allt starkare. Men det var alltid ett så stort projekt att i Stock­ holm ta sig ut till skog och natur.

– Jag var också trött på den karriärjakt som präglar storstadslivet. Jag ville hitta ett sätt att få ut mer av både vardagen och livet i stort.

Drömmen var egentligen att bo i en stuga i skogen. Det har Karin faktiskt också hunnit provat på under sina år i Jämtland. Närmare bestämt i Ytterån, några mil från Östersund.

– Det var superhärligt, för både mig och min hund, men ändå inte optimalt med mitt företag och verksamheten i stan. Så nu bor jag i en lägenhet centralt i Östersund. Och det har också helt klart sina fördelar att bo nära till allt.

Karin beskriver Östersund som en aktiv stad i vid bemärkelse. Här finns till exempel ett imponerande stort utbud av restauranger. För att inte tala om högklas­ sig sport, basket, fotboll, hockey, skid­ skytte och så vidare.

– Jag älskar all sport, i synnerhet bas­

– En perfekt ledig dag är en dagstur ut i naturen tillsammans med min hund och kompisar. Antingen med min campervan eller så tältar vi. Det är helt underbart att bara njuta av dagen, säger Karin Henriksson som bytt bort stress, hets och jäkt i Stockholm mot en livskvalitet som många bara drömmer om.

ket. Men här finns framför allt alla möj­ ligheter till ett eget spontant aktivt liv.

Det är en fantastisk lyx att ha fjäll, vild­ mark och enorma vidder bara en timme bort. Och vill jag besöka mina vänner i Stockholm så finns bra kommunikationer med både tåg och flyg.

siolog. Och det har gått överraskande bra som nyetablerad i en för henne ny stad.

– Det är så tydligt att människor här i Jämtland arbetar för att leva. Att de inte lever för att arbeta. Man jobbar för att få frihet att hitta på saker med vänner och familj. Så jag kände mig direkt hemma.

Karin har under sin tid i Östersund drivit egen verksamhet som personlig tränare, massageterapeut och sportkine­

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Emelie Strand

ÖSTERSUND I ETT NÖTSKAL: Det är nära till allt – man kan snabbt ta sig vart man vill.

Man hälsar på hemma hos varandra, mycket oftare än i storstan.

Människorna är levnadsglada och jobbar främst för att få en rik fritid.

Synsam valde Östersund vid sin hemflytt från Asien Som en av Europas ledande aktör inom optikbranschen har Synsam påbörjat hemflytten av sin produktion av glasögon från Asien till Sverige. Valet föll på Östersund där företagets produktions- och innovationscenter togs i drift på Frösön sommaren 2022.

– Att flytta hem produktionen till Sveri­

ge var ett viktigt steg i vår strävan att bidra till ett minskat klimatavtryck, säger Ida Geiler, vd för Synsam Groups Produk­ tions- och Innovationscenter i Östersund. Östersund uppfyllde flera av Synsams krav. Här finns ett bra lokalt näringsliv i en expansiv region med en välutvecklad infrastruktur.

– Hållbarhetsperspektivet, att vi kunde återanvända en befintlig lokal var också en viktig fördel, påpekar Ida Geiler.

Det handlar om ”Hangar 90” på gamla flygflottiljen F4, en lokal som är lika stor som en fotbollsplan. Den är nu omvand­ lad till toppmodern produktionsanlägg­

ning, utan att ha tappat sin unika histo­ ria. Fullt utbyggd kommer den årliga produktionskapaciteten att vara cirka en miljon glasögon.

Hittills har cirka hundra nya tjänster

rekryterats till produktion, ekonomifunk­ tioner och kundservice. En klar majoritet bor i regionen. Några är också hemvända­ re och nyinflyttare från andra landsändar.

– Att flytta hem produktionen till Sveri­ ge har flera uppenbara fördelar. Vi har nu kortare transporter och en miljömässigt bättre produktion, dessutom kontroll över arbetsmiljö och villkor för våra medarbe­ tare. Att vara nära vår hemmamarknad ger också lägre kostnader för lager, logistik och transporter, påpekar Ida Geiler.

– Vi har blivit mycket positivt och varmt välkomnade. Vi är mycket nöjda så här långt och ser med stor tillförsikt på framtiden.

Text: Per-Åke Hultberg

– Hållbarhetsperspektivet, att vi kunde återanvända en befintlig lokal var en viktig för­ del, säger Ida Geiler, vd för Synsam Groups Produktions- och Innovationscenter som togs i drift på Frösön sommaren 2022.

19

Foton: Rosie Alm

ANNONS

För väldigt många bankärenden behövs inte längre direktkontakt med bankens personal, vare sig via telefon eller besök. Men det innebär inte att betydelsen av det personliga mötet har minskat, tvärtom.

Prisade digitala tjänster frigör tid till det viktigaste: Kundmötet Intåget av nya digitala tjänster har gjort att man som bankkund i dag kan hantera de flesta av sina ärenden via mobilen och digitalt.

Så även hos Nordea, i dag den ledande digitala banken i Sverige.

Men behovet av det personliga mötet har inte minskat, utan sna­ rare ökat. I dag efterfrågar många kunder konkreta lösningar på de större livsavgörande frågorna.

Och hos Nordea är dörren alltid öppen.

– Välkommen in till oss. Här får du

som kund en egen kontaktperson att knyta an till. Det är alltid dina behov och önskemål som avgör våra insat­ ser. Och då vill vi självklart på bästa sätt hjälpa till med det vi kan, och det är faktiskt en hel del, säger Henrik Sjödin och skrattar.

Henrik är kontorschef på Nordea i Östersund och tar emot i bankens öppna, ljusa och fräscha lokaler på Storgatan 36. Här centralt i gamla stadskärnan har bankverksamhet be­ drivits ända sedan huset byggdes 1890.

Bara det ger en känsla av trygghet.

Henrik Sjödin berättar att den lokala verksamheten haft en mycket positiv utveckling, en tillväxtresa där nyckeln till framgången framför allt är en kombination av lokal närvaro och tillgänglighet.

– Vi har mycket god kännedom

om livsvillkoren här i Östersund och hela Jämtland. Men en minst lika viktig förklaring till vår positiva ut­ veckling är vår tillgänglighet. Vi är angelägna om att vara nåbara med ett äkta och genuint engagemang gente­ mot våra kunder, säger Henrik.

Nordea har som fullsortimentsbank

en stor och bred palett av produkter och tjänster att erbjuda. Men det är genom rådgivningen de kan göra verklig skillnad.

– När vi väl rett ut kundens behov kan vi stötta upp med relevant exper­ tis. Förutom att vi kan stödja såväl företag, privatpersoner som private banking-kunder, har vi stark expertis inom såväl pensions- och försäk­ ringsfrågor som förmögenhetstjäns­ ter. Det är genom att arbeta tillsam­ mans med kunden vi kan göra verklig skillnad.

– Vi har dessutom tack vare våra digitala tjänster numera mer tid för det personliga mötet, säger Henrik och påpekar det faktum att Nordea med sitt erbjudande utsetts till Sveriges bästa digitala bank.

– Hos oss har du hela banken i din hand. Vår internetbanksapp är pris­ belönt och ger en smidig överblick och kontroll över din ekonomi, ditt sparande och dina konton. Du kan enkelt själv flytta pengar, även handla med aktier. För väldigt många ären­ den behövs med andra ord ingen

– Vår ambition är att med stark lokal närvaro leverera snabb service och bemötande i högsta klass och samtidigt förmedla en äkta och varm känsla av tillgänglighet med ett genuint intresse för våra kunder, säger Nordeas kontorschef Henrik Sjödin.

”Vi vill med goda råd, individuella och konkreta lösningar och snabba beslut hjälpa våra kunder att förverkliga sina idéer och drömmar.”

Läs mer på www.nordea.se

20

direktkontakt med oss, vare sig via telefon eller besök.

Men det innebär inte att betydel­ sen av det personliga mötet har mins­ kat, tvärtom. Henrik Sjödin och hans medarbetare kan snarare se att beho­ ven av privatekonomisk rådgivning ökat. I synnerhet är det rådgivning med konkreta lösningar och praktis­ ka tips i de större, ofta livsavgörande frågorna, som efterfrågas.

– Vi är en bank för alla, i livets alla skeden. Från familjebildning med frågor om sparande för det lilla bar­ net och sedan fortsatt genom åren i alla de olika angelägna händelser som rör privat- och familjelivet. Den för­ sta egna bostaden, kanske ett bilköp och sedan vidare mot olika mål i livet.

Inte minst pensionssparandet som många tycker är svårt. Även inför riktigt komplexa situationer då juri­ diska aspekter kanske måste vägas in, betonar Henrik Sjödin.

Han berättar om den osäkerhet som

många kunder uttrycker, att de därför gärna vill sitta ner och samtala en stund, även de som normalt snabbt kan googla fram svar på det mesta.

– Grunden i allt det här är relatio­ nen, att vi känner varandra och att kunden därför kan vara trygg med den kompetens vi har och med de råd vi ger. Det är ju därför man söker råd­ givning, för att få hjälp med det man själv inte kan, avslutar Henrik Sjödin.