Nynäshamn 2024

Nynäshamn Juni 2024 | En tidning om att bygga en hållbar kommun

”En perfekt mix av landsbygd och närhet till stan” Familjen Lindberg var en av de första familjerna att flytta in i den nya hållbara och naturnära stadsdelen Källberga som nu växer upp på landsbygden utanför Ösmo.

SIDAN 4

Källberga – kommunens nya och unika stadsdel

Hitta bästa utflyktsmålen i Nynäshamns kommun

Nya spännande utbildningar på Campus Nynäshamn

SIDAN 4

SIDAN 10

SIDAN 14

”Allt fler upptäcker Nynäshamns unika fördelar” I NYNÄSHAMNS KOMMUN finns fantastiska möjligheter. Kommunen har ett utmärkt geografiskt läge med närhet till natur, hav och Stockholms innerstad och är på god väg att bli ostkustens främsta hamnkommun. Det är full fart i kommunen. I Käll­berga byggs ett helt nytt bostads­område och lagom till skolstarten i augusti öppnar en ny skola. I Ösmo planeras för såväl nya bostäder som skolor och i Nynäshamns stad byggs i både centrum och Telegrafen­området. Allt fler attraheras av den naturnära kommunen vilket gynnar näringsliv, kommunal service och tillväxt.

Bostadsbyggandet har bromsat in i övriga länet, men i Nynäshamns kommun verkar det byggas mycket?

– Ja, det är mycket spännande på gång i Nynäshamns kommun just nu. Vi håller på att ta oss ur det gamla industrisamhäl­ let och bli något annat, en attraktiv dyna­ misk småstadskommun med härlig natur som lockar såväl företag som privatperso­ ner att flytta hit. Och för att lyckas med det behöver vi våga satsa och växa, säger Marcus Svinhufvud (M), kommunstyrel­ sens ordförande i Nynäshamn.

Vad är det som lockar människor att flytta till Nynäshamn?

– Vår natur och landsbygd rent gene­ rellt. Att få möjlighet att bo och verka i en liten trygg småstad eller ute på landet bara en halvtimme från Stockholm. Att ha tillgång till det bästa av två världar. Ha

livskvalitet. När vi frågar Nynäshamns­ borna om det bästa med hemorten är det ofta det som kommer upp först.

De närmaste tio åren kommer det att

Antal invånare: 30 311 invånare 1 Yta: 1 301 km² Antal öar: 1 553 Medelålder: 42,7 år Medelpris villor: 4,1 miljoner kronor 2 Medelpris bostadsrätter: 2,1 miljoner kronor 2 Tätorter: Nynäshamn, Ösmo, Sunnerby-Spångbro, Segersäng, Stora Vika, Grödby, Landfjärden och Lidatorp.

byggas hundratals nya bostäder runt om i kommunen. Både i Ösmo och Nynäs­ hamns tätort men även i andra delar av kommunen.

Vad får nuvarande Nynäshamnsbor ut av satsningen på inflyttning och nya bostäder?

– Många saker. Ett större skatteunderlag ger möjlighet att satsa vidare på kommunal service, skola och äldreomsorg. Det blir större ruljangs på bostadsmarknaden och fler olika typer av bostäder att välja på.

Och ett större kundunderlag för affärer, restauranger och kaféer som gynnar alla.

Du nämnde äldreomsorg, vad händer inom det området de närmaste åren?

– Vi bygger ut den. Inne i Nynäshamn uppförs nu det första nya äldreboendet på många decennier. Det är en fristående verksamhet. Vi planerar också för ytter­ ligare ett äldreboende och även korttids­ platser på hemmaplan. I dag hyr vi såda­ na platser i andra kommuner men det är ju bättre att få bo hemma, nära sina anhöriga.

Trenden i Stockholms län är att ungdomar söker sig till gymnasier i andra kommuner, hur ser det ut i Nynäshamn?

– I år har utvecklingen faktiskt vänt.

Allt fler elever har Nynäshamns Gymna­

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Projektledare: Set Fyrmark Redaktör: Magnus Nilsson Omslag: Rosie Alm Formgivning: Joakim Forsberg Tryck: Bold Printing Mitt, Sundsvall För tidningar kontakta: Set Fyrmark, tel. 070-388 07 40 set.fyrmark@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

2

Fakta om Nynäshamns kommun

Marcus Svinhufvud (M), Kommunstyrelsens ordförande.

sium som första val. Och att vissa vill söka sig utanför kommunen är ju heller inget negativt i sig, tvärtom är det ju en tillgång för våra ungdomar att ha ett stort utbud av skolor med olika inriktningar på rela­ tivt nära håll i Stockholmsregionen.

Du lämnade själv Nynäshamn efter gymnasiet?

– Ja, för att studera bland annat histo­ ria, demografi och marknadsföring. Så fick min fru och jag barn, vi ville ha ett större hus till bättre pris, att barnen skulle ha nära till fritidsaktiviteter, natur, ja, en lite lugnare, tryggare och bekvämare till­ varo helt enkelt. Dessutom är jag ju upp­ vuxen här, släkten på mammas sida har faktiskt bott här ända sedan 1500-talet.

1 SCB 2023 2 Källa: Mäklarstatistik

Marcus tipsar om

4

smultronställen i Nynäshamn

• Kvarnängens idrottsplats: ”Här tränar jag yngsta dottern i fotboll.”

• Strandvägen: ”Svårslagen utsikt, öppen havshorisont rakt ut.”

• Torö stenstrand: ”Makalös natur, och kul att se på surfarna.”

• Svampskogen: ”Har flera bra svampställen i skogarna i Sorunda.”

Text: Magnus Nilsson Foto: Johan Gustafsson

Vill du hellre läsa tidningen digitalt?

Scanna QR-koden med din mobil.

Vid frågor om innehållet kontakta: Kontaktcenter Tel. 08-520 680 00 kontaktcenter@nynashamn.se www.nynashamn.se

nynashamnskommun

nynashamnskommun

ANNONS

På raffinaderiet i Nynäshamn finns många specialister och en stor avdelning för forskning och utveckling.

Natacha Ndizeye, som har en doktors­ examen i kemi, har jobbat här i fem år.

Specialisten som utvecklar nya hållbara produkter för våra vägar Du jobbar med bitumen, vad är det?

– Det är bindemedlet i asfalt, alltså själva klistret som håller ihop sten­ materialet. Och det finns i flera olika kvaliteter beroende på vilka krav som ställs på vägarna, vad gäller exempel­ vis bärförmåga och livslängd.

”Vi bidrar till den hållbara omställningen” I snart hundra år har Nynas varit en självklar del av Nynäshamns industriliv. I dag är företagets unika produkter en viktig nyckel i den hållbara omställningen och för elektrifieringen och landets infrastruktur.

40–50 år innan de måste bytas. Sedan kan vi återvinna dem och processa dem på nytt så att de håller i 40–50 år till. Vi har också tagit fram biobasera­ de transformatoroljor.

– Det är lite med våra produkter som med el och vatten. De utgör helt nöd­ vändiga delar i allas våra liv och ska bara funka, det är först när de inte gör det som de märks. Utan transformator­ oljor, som vi producerar här i Nynäs­ hamn, fungerar exempelvis inte elnätet.

Utan bitumen, som ingår i asfalt, blir det inga vägar att cykla eller köra bil på.

Det säger Mikael Dahlskog som är platschef på Nynas raffinaderi i Nynäs­ hamn. En av kommunens största och äldsta arbetsplatser. Verksamheten startade 1928 och numera producerar Nynas specialprodukter och special­ oljor för allt från vindkraftverk till transformatorer och asfaltproducenter.

– Ja, vår cirkulära portfölj blir allt större. Som asfalt till exempel, våra bitumenprodukter för vägbeläggning­ ar är 100 procent återanvändbara.

En central produkt inte bara för

Nynas utan även för hela vårt elsystem är just transformatoroljor. Det är en produkt som kyler och isolerar elek­ triska transformatorer för att el­nätet ska fungera och el kunna levereras ut till konsumenter och företag. De elek­ triska transformatorerna omvandlar spänningen till rätt nivåer i elnätet.

– Våra transformatoroljor är helt nödvändiga för elsystemet och den pågående omställningen och elektri­ fieringen av samhället. Dessutom är de hållbara och cirkulära.

På vilket sätt är transformator­oljorna hållbara?

– Först och främst håller de i uppåt

– Förutom att få lära mig mer och utvecklas inom mitt special­ område så tycker jag om arbets­ miljön här. Den är både kreativ och stöttande, och vi jobbar alla tillsammans för att uppnå bästa resultat.

Hur ser Nynas eget hållbarhetsarbete ut?

Mikael Dahlskog tillträdde som plats­ chef på raffinaderiet i januari 2024, men har jobbat här sedan 2008 i en rad olika roller. I grunden är han in­ genjör.

– Jag är nog ett typexempel på hur vi jobbar med internutbildningar och karriärutveckling inom företaget. Vi har både en internutbildning för pro­ cessoperatörer, och ett program för nyutexaminerade ingenjörer där de får testa på olika avdelningar hos oss inn­ an de bestämmer sig var de vill bli placerade.

Vad är det som lockar med att jobba hos Nynas?

– Dels själva verksamheten, med stora och spännande maskiner och

– Jag är specialist på något som heter polymermodifierat bitumen, som är extra hållbart och hjälper till att förlänga livslängden på våra vägar och asfaltsbeläggningar. Och så utvecklar jag både nya och be­ fintliga produkter, leder forsknings­ projekt och hjälper även till i kon­ takten med kunder.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Kan ni rena och återanvända även andra produkter?

– Vårt mål är att bli helt och hållet klimatneutrala till 2050 genom att bland annat ersätta fossil eldning med el. Vi använder också biobränslebase­ rad vattenånga från kraftvärmeverket i Nynäshamn i våra processer, och leve­ rerar tillbaka restvärme som sedan utnyttjas av Nynäshamnsborna via fjärrvärmenätet.

Hur ser dina arbetsuppgifter på Nynas ut?

Visste du att ...

Nynas har åtagit sig att minska sin egen miljöpåverkan med målet att bli klimat­ neutralt till 2050.

1,25 miljarder människor använder el distribuerad med specialolja från Nynas varje dag.

Om Nynas AB

Mikael Dahlskog är ny platschef på raffinaderiet, men har jobbat på Nynas i 16 år.

processer, och utvecklingen av nya produkter. Och så möjligheten att göra karriär inom företaget. Dessutom är Nynas i dag ett företag i stark medvind och med stark framtidstro. Vi investe­ rade under förra året hela 600 miljo­ ner kronor i verksamheten, och då främst i Nynäshamn.

Grundat 1928 av skepps­ redaren och industrimannen Axel Ax:son Johnson. Från början tillverkades allt från bränslen till bitumen och smörjmedel. Numera tillverkar Nynas enbart specialprodukter och specialoljor, som till exempel bitumen och trans­ formatorolja. I Nynäshamn jobbar totalt cirka 250 personer.

För mer information om Nynas, vårt hållbarhetsarbete och karriärmöjligheter, se: www.nynas.com

3

NYINFLYTTADE

”Det var den perfekta mixen av landsbygd och närheten till stan som fick oss att flytta hit” DE VAR DEN TREDJE FAMILJEN

att flytta till det nya samhället Källberga som nu etableras på åkrarna öster om Ösmo. Nu växer trädgårdarna på den nya villagatan upp, det diskuteras altaner och häckar. I augusti är det skolstart på skolan bredvid, där barnen i familjen en dag ska gå.

– Här, där vårt hus ligger fanns en kohage

innan. Första gången vi var här var en vacker höstdag, solen sken, det var höst­ färger och hästar som gick runt ute i hagen och vi gick runt på de tomma tom­ terna och bara njöt. Och kort därefter slog vi till, det gick så snabbt. Allt kändes bara helt rätt, säger Hanna Lindberg.

Det här var för fyra år sedan. År 2023 flyttade Hanna, Olle, Stig och Ilse in i sin nybyggda villa på Svärtings gata, granne med den lantligt rödmålade Raoul Wallenbergskolan med både för­ skola och F-6-skola och idrottshall. Där barnen Stig, 8 år, och Ilse, 4 år, ska gå om något år. Just nu är de inskrivna i Ösmo.

Runt om familjen Lindbergs nya hus växer samhället Källberga upp med plats för runt 700 bostäder. Den första etappen heter Ängen och det var där familjen Lindberg hittade sin drömtomt. Österut finns en bevarad grön kil med en liten salamanderdamm, och bredvid skolan skapas ett bycentrum.

Varför blev det just Källberga och Nynäshamn? Sökte ni er hit?

– Nej egentligen inte, vi bodde i lägen­ het i Stockholm och längtade efter att bo i hus med trädgård och på landet-känsla.

Närmare naturen. Så satt jag på tunnel­ banan en dag och scrollade på Hemnet när mäklarsidan om Källberga dök upp, säger Hanna.

– Ja, och det som gjorde att vi vågade ta steget var att det här skedde i samband med pandemin, säger Olle Lindberg. När det visade sig att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån ett par dagar i veckan.

För vi trivdes båda med våra jobb inne i stan, så det här var en perfekt hybrid mellan land och stad.

Just den här dagen har Olle jobbdag hemma i villan, där de inrett ett kontor i gästrummet. Annars pendlar han in till Södermalm, bussen in till Globen tar cirka 35 minuter.

– Och det handlar inte bara om jobbet, det är också fint att bara kunna sätta sig på bussen och åka in och se en bajen­ match och träffa kompisar ibland, utan att det tar hela dagen.

Skulle ni hellre ha velat flyttat in i ett redan befintligt villaområde?

– Nej, genom att alla på gatan är nyinflyttade har det uppstått en härlig gemenskap, säger Olle. Barnen springer mellan husen och eftersom alla har samma funderingar om altaner, gräs­ mattor och häckar och liknande har vi ju mycket att tala om. Så vi har fått många nya vänner, vilket var en bonus vi inte räknat med. Är det något ni saknar från era gamla kvarter i Stockholm?

– Det skulle vara att ha promenad­ avstånd till lite fler fik, spännande restau­ ranger och uteställen, säger Hanna. Det skulle också vara bra med lite fler cykel­ vägar så att hela familjen kan cykla, det blir lite väl mycket bilåkande tycker jag.

Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm

Olle och Hanna Lindberg med barnen Ilse och Stig på altanen till sin nybyggda villa i Källberga, som vetter ut mot ett stort grönområde där barnen kan leka.

Källberga – en helt ny stadsdel i Nynäshamns kommun FULLT UTBYGGD kommer runt 3 000

människor att bo i Källberga, öster om Ösmo. En helt ny småskalig naturnära stadsdel som Nynäshamns kommun tagit initiativ till. I augusti öppnar en ny förskola och skola och 49 villor och radhus är redan inflyttade.

Historien bakom Källberga började redan för 20 år sedan. Nynäshamns kommun behövde öka antalet bostäder och området öster om väg 73 mellan Björsta, Lidatorp och Källberga, öster om Ösmo, ansågs ha god potential. År 2018 vann kommunens detaljplan över området laga kraft. Första spadtaget togs 2021 och efter arbeten med infrastruktur, VA-anslutningar och mark­ arbeten flyttade de första invånarna in 2023. I augusti 2024 är det skolstart i områdets nya skola och förskola.

– Det är ett väldigt ambitiöst projekt, med ett gediget gestaltningsprogram som i

4

detalj beskriver hur Källberga ska utfor­ mas och som alla måste hålla sig till. Kom­ munen har ett nära samarbete med mark­ ägaren Källberga Mark som utvecklar området och det är tydligt att alla aktörer delar samma vision och gör allt för att få till en slutprodukt som blir väldigt bra, säger Hanna Hjort Koverberg, projekt­ ledare för Källberga på samhällsbyggnads­ förvaltningen i Nynäshamns kommun.

Hur ser riktlinjerna och visionen för Källberga ut?

– Det ska bli en naturnära och levande stadsdel med många olika boendetyper, där alla får plats, oavsett ålder och livs­ situation. Utbyggnaden av området an­ passas efter den omväxlande naturen med dess kullar och olika naturtyper.

Husen ska vara småskaliga, byggda i sunda material och utformade för att smälta in i landsbygdsmiljön.

Ett exempel på detta är den nya skolan

mitt i byn. Fem småskaliga skolbyggna­ der i falurött, med stående träpanel och en lekplats som sluttar ner mot ett stort grönområde, där det kommer ordnas med spänger för rekreation och en be­ fintlig göl bevaras för vattensalamander.

Längs ena sidan grönområdet ligger 19 fristående villor i trä där Källbergas första invånare flyttade in 2023, och på andra sidan skolan 30 radhus i olika matchande kulörer som också är inflyttade.

– Området byggs i etapper, det som byggs nu heter Ängen och kommer att stå klart runt 2026. Då kommer det att finnas ett litet levande bytorg omgivet av flera lägre flerbostadshus med hyresrätter vid entrén mot området från Muskövägen sett. I bot­ ten på husen blir det verksamhets­lokaler för exempelvis mataffärer och kaféer.

Sedan färdigställs etapp efter etapp.

När hela Källberga är färdigt beräknas det bo runt 3 000 människor här, i 800–

Hanna Hjort Koverberg är projektledare för Källberga på Nynäshamns kommun.

900 bostäder av olika storlek och boende­ typ. Tanken är att stadsdelen ska vara färdigutvecklad senast 2033.

Text: Magnus Nilsson

ANNONS

Foton: Rosie Alm

Nu börjar bostadsutvecklingen av Nynäshamns landmärke: Telis historiska huvudkontor bredvid Teletornet och stadsdelscentret Sjötelegrafen.

Telis före detta huvudkontor från 1938 görs nu om till unika bostäder av fastighetsbolaget Svenska Hus. Bevarade funkisdetaljer och fantastisk havsutsikt från både lägenheter och nybyggd takterrass gör det till ett boende utöver det vanliga.

Spektakulärt boende med milsvid havsutsikt och industriella detaljer Nynäshamns andra stadskärna, Telegrafenområdet, genomgår för närvarande en omvandling med bostäder, stadsutveckling och handel. Fastighetsbolaget Svenska Hus förvandlar nu Telis vita kontors­ byggnader till lägenheter och stadsradhus med Nynäshamns kanske bästa läge.

– Utsikten uppe från taket är enorm så det kommer att bli en väldigt maffig och härlig plats att hänga på för de bo­ ende. När jag var uppe där häromdagen såg jag Gotlandsfärjan glida förbi där nere och bakom den skärgård och öp­ pet hav så långt man kunde se, säger Niklas Gahm, Fastighetsutvecklings­ chef, på Svenska Hus i Stockholm AB.

Runt 250 lägenheter väntas det bli i de tre före detta kontorshusen på Industri­ vägen samt på angränsande mark. Först ut är det historiska huvudkontoret, en funktionalistisk pärla från 1938 med planerad takterrass mot havet. Här ska det bli 76 hyreslägenheter av varierande storlek med planerad inflyttning hösten 2025. Bostäderna läggs ut på bland annat Bostadsförmedlingen och Svenska Hus blir hyresvärd. Även de två nyare kontorsstommarna kommer att återbrukas och utvecklas med nya funktioner och fastighetens parkeringsytor bebyggas med radhus och flerbostadshus i den vackra skär­ gårdsmiljön.

Får lägenheterna också havsutsikt?

– Ja, de allra flesta. Och det i en härlig industriell funkismiljö med jättestora fönster och en takhöjd på 3,5 meter. Alla boendemiljöer har ju sina kvaliteter men det här är verkli­ gen något extra. Det är verkligen en förmån att vi på Svenska Hus har fått möjlighet att gå in och bygga den sista pusselbiten i Telegrafenområdet och det i en av stadens finaste fastigheter, Telegrafen 7.

Det låter exklusivt?

– Jo, det här skulle lika gärna kunna vara dyra bostadsrätter i centrala Stockholm. Kombinationen med havs­

något lockande alternativ bland ut­ budet av lägenheter. Dels stockholmare som söker sig utåt för att få lite mer livskvalitet. Nynäshamn blir ju allt mer integrerad med storstadsregionen.

Telis gamla huvudkontor är kulturskyddat, hur gör ni för att bevara det?

Niklas Gahm är fastighetsutvecklingschef på Svenska Hus i Stockholm AB.

utsikt, unik återbrukad industrihisto­ risk bebyggelsemiljö med gångavstånd till pendeltåget till Stockholm gör projektet attraktivt för många.

Vilka kommer att flytta in i husen tror du?

– Dels Nynäshamnsbor med villa som söker ett bekymmersfritt mindre boende men inte känt att det finns

– Ja huset byggdes på 1930-talet och anses särskilt värdefullt. Vi bevarar där­ för byggnadens tidstypiska funkis­fasad och återskapar ursprungliga indragna smidesbalkonger. I bottenvåningen kommer vi däremot att öppna upp fasa­ den och utveckla stadsradhus med sepa­ rata entréer och förgårdsmark mot gatan så byggnaden upplevs som en välkom­ nande bostadsmiljö. Interiört behåller vi detaljer som de vackra kalkstenstrap­ porna, fönsterbänkar av kalksten och allt fint som förhöjer byggnaden.

Vad händer med Teletornet bredvid?

– Det ska stå kvar och behålla sitt ursprungliga utseende, Svenska Hus äger marken men själva tornet ägs av Telia.

Telis huvudkontor När dåvarande Televerket flyttade sin verksamhet från Stockholm till Nynäshamn 1913 blev de stadens största arbetsgivare. Huvudkontoret på Industrivägen stod klart 1938 och är ritat av Yngve Ahlbom. De översta två våningarna tillkom 1963. De två andra kontorshusen är från 1980-talet. Teli AB, var Televerkets tillverkningsindustri.

Läs mer på www.svenskahus.se

5

LEVANDE LANDSBYGD

Brinner för naturbruk och närodlat BIRGITTA CARLSSON PÅ Kängsta Natur­bruk har på bara några år blivit en drivande kraft för gröna näringar i Nynäshamns kommun.

Hon har dragit igång ett nätverk för gårdsbutiker, skördemarknad och viltvecka, där det som fällts sålts till offentliga sektorn i kommunen och serverats i skolköken. Tillsammans med sin man har hon också byggt upp ett modernt lantbruk i rekordfart.

– Nu har vi haft fem hektiska år av stän­ dig expansion och nybyggnationer på gården så det börjar bli dags att ta hand om det som vi har investerat i, säger Birgitta Carlsson, och ser sig om där hon står framför den nybyggda rödmålade gårdsbutiken.

Gårdsbutiken har formen av ett äldre fyrkantigt lusthus med lanternin, en run­ del av fönster på taket för ljusinsläpp, och en gammaldags vindflöjel på toppen i järn med året 2022 utskuret på vimpeln. Året då gårdsbutiken på gården i Situna, norr om Ösmo, öppnade.

– Det kommer folk hit ända från Vallentuna och Solna för att handla när­ producerad mat. Det har ingen betydelse för många kunder om det tar en timme eller så att åka hit, för när man väl funnit sin egen gårdsbutik blir man ofta kvar.

Många åker hit och köper mat för kanske en månad i taget, som exempelvis viltkött eller kött från gården och fryser in.

Och det är inte bara egna gårdsprodukter

som Birgitta Carlsson säljer i sin gårds­ butik. Tvärtom. Här finns varor från ett tjugotal småskaliga producenter. Allt från färskpressad äppelmust från Kängsta musteri någon kilometer söderut, bak­ verk från Fru Jenny´s hantverk & skafferi i Sorunda, och viltkött från Djursnäs viltbod, för att bara nämna några av alla de producenter som finns i kommunen.

– För mig har det varit väldigt viktigt med samverkan. En del brukar fråga mig om detta: Varför står du och säljer andras produkter, ni är ju konkurrenter? Nej, det är vi inte! Vi är kollegor. Vi vill stärka varandra och öka den lokala livsmedels­ produktionen.

Birgitta Carlsson är också initiativtagare till och projektledare för Växtkraft på Landsbygden, ett EU-projekt som hon sökt genom Leader Stockholmsbygd. Projektet ska öka de lokalt producerade livsmedlen i kommunen. Inom projektet har hon dragit igång skördemarknad, viltvecka och andra aktiviteter på landsbygden.

I den nybyggda gårdsbutiken på Kängsta naturbruk har Birgitta Carlsson varor från ett tjugotal småskaliga lokala producenter.

Birgitta Carlsson är i dag vice ordförande

i LRF Mälardalens regionstyrelse, sitter med i programrådet för Berga natur­ bruksgymnasium, i Västerhaninge, projektledare för Bergadagarna och är delaktig i arbetet med att ta fram en ny uppdaterad regional livsmedelsstrategi för Stockholms län och ledamot i länets viltförvaltningsdelegation.

Dessutom sköter hon gården tillsam­ mans med sin make Henrik, vars familj har bott här i sex generationer, ser till så att det är påfyllt i gårdsbutiken som är öppen alla dagar i veckan, sköter biku­ porna, ungdjuren, plockar vaktelägg ...

Vad är viltveckan för något?

– Det är en satsning för att få upp in­ vånarnas ögon för viltkött som ett hållbart och lokalt livsmedel. Under en vecka varje höst samlas jägare i kommunen för att fälla vilt som sedan styckas och paketeras och serveras på skolor och äldreboenden inom den offentliga sektorn i Nynäshamn.

6

Hur hinner du med allt?

– Ja, jag förstår att det låter mycket, men de olika delarna vävs in i varandra.

Till för fem år sedan jobbade jag som danspedagog och jag brukar likna jobbet här vid en koreografi. Som modern små­ bonde går det inte att satsa på bara mjölk­

produktion och tro att vi ska kunna leva av det, nej det behövs flera ben att stå på.

Och precis som i en dansföreställning måste alla delar i verksamheten samspela för att det ska bli bra och fungera.

Taket på maskinhallen bredvid gårds­ butiken är täckt med solceller som gör gården självförsörjande på el och en bit bort ligger ett nybyggt lösdriftsstall med plats för 100 ungdjur, en samling bikupor och runt om 300 hektar skog och mark för spannmål, raps och vall.

Hur ser du på framtiden för lantbruk som näring?

– Bra faktiskt. Visst, medelåldern bland lantbrukarna är över 65 år i Sverige, och antalet kvinnor är fortfarande allt för få.

Men ungdomarna börjar hitta tillbaka.

Det är faktiskt fullt till hösten på lantbruks­ sidan på Berga naturbruksgymnasium och det har det inte varit på flera år. Så det är jätteskojigt.

På markerna runt gården betar nötboskap och inne i butiken finns färska ägg och honung att köpa. Förutom egen biodling har man också uppfödning av vaktlar.

Och hur ser generationsväxlingen ut på Kängsta?

– Det ser ut som att det kan bli generationsskifte i framtiden. Absolut! Åtminstone en av våra tre söner är väl­ digt intresserad av att driva gården och företaget vidare.

Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm

Hitta din gårdsbutik På hemsidan för Växtkraft på lands­ bygden kan du hitta gårdsbutiker att besöka runt om i kommunen. Här finns också information om Skördemarknad, Viltveckan, Julmarknad och temakvällar med fokus på lokal livsmedelsproduktion och självförsörjning. www.vaxtkraftpalandsbygden.se

ANNONS

Kvarteret Biografen: Ösmos nya entré Ösmo förtätas och på det kanske mest centrala läget planerar Spangarden Fastigheter nu för nya lägenheter, stadsradhus, café och lokaler för coworking. Birkavägen görs om till en lugn lågfartsgata med fokus på gång- och cykel­ trafikanter.

Den som stiger av bussen eller pen­

deln i Ösmo och börjar gå längs den lugna och trädkantade Birkavägen in mot centrum ser det nya flerbostads­ huset på vänster sida, strax efter vård­ centralen. Huset omsluter det äldre hyreshuset i rött tegel och löper ner mot Nyblevägen. Efter att ha passerat den nyanlagda lummiga gräsarmerade parkeringsplatsen syns den gamla bion som nu är ett välbesökt café och ett coworking-kontor för distansjobbare.

Ja, så här kan kvarteret Biografen i centrala Ösmo se ut om några år.

Planförslaget för Fastigheten Halläng­ en 7, som även inkluderar Birkavägen, var ute på samråd i maj 2024. Efter det väntar revidering och granskning inn­ an detaljplanen för området kan antas och vinna laga kraft och Spangarden Fastigheter kan börja bygga.

– Om allt löper på kan vi börja pro­ spektera för bygglov under 2025. Vi är verkligen stolta över att få möjlighet att

utveckla en sådan här central och vik­ tig del av Ösmo, säger Jesper Stengard, delägare Spangarden Fastigheter.

Hur kommer det nya flerbostads­huset och omgörningen av kvarteret att se ut?

– Hur det kommer att se ut i detalj är för tidigt att säga, men huset ska utformas så att det smälter in i Ösmos övriga bebyggelse, med dess karaktär av trädgårdsstad. Vi har intervjuat Ösmobor och förstått att de inte vill ha någon supermodern och stor stads­ byggnad i betong med glasväggar utan ett hus på max fyra våningar i femtiosextiotals-stil med modernare touch.

Och det ska vi hedra.

Biografen då, vad händer med den?

– Vi bygger stadsradhus i ena delen och coworking-lokaler och café i den andra. Kvarteret heter ju Biografen och den här biokänslan kommer att gå igen i konstnärliga utsmyckningar i kvarteret.

Hur kommer de nuvarande hyres­ gästerna i er fastighet att påverkas?

– Det blir bara positivt. De som vill kan ansöka om boende i det nya huset, som blir mer tillgänglighetsanpassat.

Och så rustas innergården upp med

Den röda planerade huskroppen med plats för 60–80 lägenheter sträcker sig mellan Birkavägen och Nyblevägen.

nya uteplatser, lekytor, ny parkering. Vi kommer också att installera postboxar, tillhandahålla cykelverkstad, moderna tvättstugor, bilpool till hyresgästerna, gott om förvaring och mycket mer.

Och så ska Birkavägen rustas upp?

– Ja, det ska bli en kommunal lugna­ re lågfartsgata där barnen kan cykla och gå säkert. Fordon kommer fortfarande att vara tillåtet men trafiken in till Ösmo hänvisas primärt till Nyblevägen.

Parkeringsplatsen i kvarteret utformas för att smälta in i trädgårds­ miljön på ett harmoniskt sätt.

Fakta: Kvarteret Biografen • Antal hyreslägenheter i dag: 24 • Antal planerade nya lägenheter: 60–80 • Antal planerade stadsradhus: 4

Spangarden Fastigheter förvaltar och utvecklar centrumnära hyresbostäder i mindre tätorter runt om i Sverige. Huvudkontoret ligger i Stockholm.

Läs mer på www.spangarden.se

ANNONS

Trygg bostadsaffär Lokala, fysiska mötesplatser, kundcenter och inte minst en mängd anpassade digitala tjänster.

Swedbank Nynäshamn kan tryggt lotsa sina kunder genom bostads­ köpet.

Suriya Hellström, kontorschef på Swedbank i Nynäshamn betonar att en bostadsaffär handlar om så myck­ et mer än att bara låna pengar. Det gäller att se över helheten och att skapa sig en långsiktig trygghet. Allt­ ifrån att ha rätt försäkringsskydd vid till exempel sjukdom eller arbetslös­ het till att ha en trygg buffert ifall något oförutsett händer. Likaså är ett bra långsiktigt sparande förnuftigt.

– Vi erbjuder alltid våra kunder en djupare rådgivning när boende­ affären ska genomföras, via vår bo­ endekoll, säger Suriya Hellström.

På Swedbanks hemsida finns en lista med åtta tips till en lyckad bo­ stadsaffär, från första lånelöfte till tillträdesdagen, när kunden får nyck­ larna till sitt nya hem.

– Sök gärna lånelöftet digitalt. Det är enkelt och tar max tio minuter! I nästa steg är det vanligt att kunderna efterfrågar ett personligt möte och då finns vi här för dem.

Vid bostadsköp är kontantinsat­ sen 15 procent. Samtidigt är det bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter.

Personalen på Swedbanks kontor i Nynäshamn lotsar kunderna rätt vad gäller bolån med mera. Från vänster: Lano, Anna, Anna, Linda, Kristina, Jelena, Altanzul med kontorschef Suriya Hellström.

– Vi rekommenderar våra kunder att försöka spara cirka 10 procent av sin lön. Så klart tar vi fram lämpliga sparformer för både buffert-, lång­ siktigt och pensionssparande.

– Vår boendekoll erbjuder förut­ om bolåne- och sparrådgivning även en genomgång av person- och sak­ försäkringar och juridisk hjälp via våra samarbetspartners. Den som köper eller säljer bostad genom Fastighetsbyrån får rabatt på vissa av Swedbanks tjänster och kan också få hjälp med sådant som hand­ penningslån.

– Kontakta oss för mer informa­ tion om hur vi kan hjälpa just dig, säger Suriya Hellström avslutnings­ vis.

Nya äventyr väntar dig på andra sidan Östersjön.

Välkommen till en hamnstad!

7

Möt teamet bakom Källberga Ett naturnära boende med fokus på social- och ekologisk hållbarhet där man kan förankra sig och bo kvar över generationer Visionen om en ny naturnära stadsdel på landet öster om Ösmo har blivit verklighet. Lagom till skolstarten i augusti 2024 öppnar skola och förskola, flera villor och radhus är redan bebodda och i hög takt växer bebyggelsen ut över skog och slätter. Fullt utbyggt beräknas Källberga vara hemort för omkring 3 000 personer.

– Det känns fantastiskt att se vår

vision om en småskalig och hållbar stadsdel växa fram i samklang med naturen. Och det hade aldrig gått utan det nära samarbete vi har inom gruppen av samarbetspartners som utvecklar Källberga tillsammans med Nynäshamns kommun.

Det säger Daniel Steding, från råd­ givningsföretaget Archus, som är med och utvecklar Källberga på uppdrag av Källberga Mark AB, som ägs av Marcus Wallenberg och Fanny Sachs. Källberga Mark ser till att detaljplanen och visio­ nen om en naturnära, hållbar och levan­ de stadsdel följs genom hela projektet.

8

– Både Nynäshamns kommun och markägaren har höga ambitioner med projektet. De drivande värdedelarna i projektet var redan från början de tre hållbarhetsbenen: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, där vi vill skapa en långsiktigt hållbar stadsdel som smälter in i landskapet och är en plats för alla att bo kvar över generationer.

En helt central del i ett samhälle är

skolan. Och lagom till skolstarten i augusti 2024 slår Nynäshamns första privata skola upp portarna i Källberga, Raoul Wallenbergskolan, en F-6 skola.

Och bredvid en förskola som drivs av samma koncern.

– Inom Raoul Wallenbergskolan brukar vi tala om vikten av att ha sko­ lan mitt i byn, att skolan hjälper till att forma vår framtid. Och mer mitt i byn än så här kan det knappast bli! säger Per Egon Johansson, grundare och vd för Raoul Wallenbergskolan.

Bredvid honom på slänten framför de rödmålade skolbyggnaderna står Carola Strömberg, rektor för F-6-skolan.

– Vi har 220 elever i F-6 och 65 förskolebarn inskrivna. Så det kom­ mer att bli en rejäl invigningsfest i samband med skolstarten.

De som uppfört och äger skolfastig­ heten är fastighetsbolaget Hoivatilat, där Maria Frid är vd: – Skolan är ritad i en lantlig stil med stående träpanel målad med Falu rödfärg och fem mindre byggnader för att göra det småskaligt, mysigt och tryggt för barnen. Fokus på hållbarhet och flexi­ bilitet har genomsyrat hela projektet.

I Källberga får miljön bestämma ut­ formningen av bebyggelsen och inte tvärtom, vilket är det vanligaste.

– Med tanke på att området är för­ hållandevis kuperat har det inneburit en viss komplexitet, säger Daniel Steding.

De som rent konkret har fått ta hand om utmaningarna i landskapet är Styr­ hytten, som står för den grova infra­ strukturen i området, som att bygga vägar och göra anläggningsarbeten.

– När vi kom hit och började jobba var det bara skog, berg, åker och våt­

mark. I vanliga fall plattar man ofta ut och planspränger men här följer vi i stället topografin, vilket är väldigt ovanligt, men samtidigt roligt, säger Tor Andersson, entreprenadchef.

– Ja, och det som gör att det funge­ rar så bra är den goda dialogen mellan samtliga inblandade. Vi fungerar som ett team – Team Källberga, där alla har fokus på slutresultatet, säger Calle Axelson, vd på Styrhytten.

I de två första färdiga bostadsområde­ na, som består av villor och radhus, och ligger granne med skolan har det mestadels flyttat in barnfamiljer.

De första husen att byggas i områ­ det var 19 fristående villor uppförda av Fiskarhedenvillan. I början 2023 flyttade de första invånarna in.

– Som du ser har alla längs gatan valt lite olika utseenden på sina hus, men alla är ganska så nätta i ladustil med sadeltak, stående panel och små takutsprång för att smälta in i lands­ bygdsmiljön, säger Viktor Araskog från Fiskarhedenvillan.

ANNONS

Vy över Källberga, med Muskövägen i bakgrunden, Raoul Wallenbergskolans röda byggnader och i förgrunden Bloocs färdiga och bebodda bostadsrättsradhus.

Interiörbild från ett av bostadsrättsradhusen i kvarteret Knarren, byggda av Blooc.

Hans kollega, Philip Silfverling, pekar upp mot en skogbeklädd kulle på andra sidan där de ska uppföra ett 20-tal villor.

– De kommer att få en makalöst fin utsikt.

Alldeles bredvid skolan ligger Käll­

bergas andra färdiga område, Brf Knarren: 30 mindre bostadsrätts­ radhus i olika matchande kulörer byggda av bostadsutvecklaren Blooc.

– Alla radhusen är sålda och inflyt­ tade och nu under sommaren och hösten håller vi på och gör det fint och planterar träd, häckar och blommor i kvarteret. Och sedan börjar arbetet med 32 nya parhus uppe på kullen här bredvid, säger Stefan Gustavsson, vd på Blooc.

Vad tycker du sticker ut med Källbergaprojektet?

– Det nära och goda samarbetet.

Källberga Mark ringde helt enkelt upp aktörer de tyckte var intressanta och kunde matcha deras vision och värde­ grund för projektet. Vilket är ovanligt

och har skapat en väldigt familjär stämning som främjar projektet.

När Källberga är färdigbyggt om runt tio till femton år beräknas stads­ delen ha cirka 3 000 invånare. Runt 800–900 bostäder ska det bli och då såväl villor, radhus och parhus som flerbostadshus, med både bostads­ rätter och hyresrätter.

Vid entrén till Källberga byggstartas nu 128 hyresrätter, varav 13 i radhus, fördelade på 1:or till 5:or. Husen ska bli 2–3,5 våningar höga och vara i typisk Källbergastil vad gäller skala, färgsättning och materialval. Inflytt­ ning väntas bli 2026 och flera har re­ dan ställt sig i kö hos Heba Fastighets AB, som bygger, äger och kommer att förvalta husen, berättar Fredrik Hagel, projektchef på företaget.

– Förutom lägenheterna har vi ock­ så fått ansvaret att bidra till ett levande centrum med affärslokaler runt ett litet bytorg, där Källbergaborna kan samlas och där det finns verksamhets­ lokaler som kan rymma butiker, kafé och andra verksamheter.

Foton: Rosie Alm

Lag Källberga. Från vänster Tor Andersson och Calle Axelson (Styrhytten), Viktor Araskog och Philip Silfverling (Fiskarhedenvillan), Stefan Gustavsson och Daniela Melzer (Blooc), Fredrik Hagel (Heba), Daniel Steding och Martin Stenlund (Källberga Mark), Carola Strömberg och Per Egon Johansson (Raoul Wallenbergskolan), Maria Frid och Hans Bjurström (Hoivatilat). Några aktörer saknas.

De fristående villorna på Svärtings gata var de första husen att byggas i Källberga. I början av 2023 flyttade de första invånarna in i husen uppförda av Fiskarhedenvillan.

Fakta Källberga • Byggstart: årsskiftet 2020/2021.

• Antal bostäder: cirka 800–900 i blandade former med hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter, m.m.

• Ny förskola, skola, idrottshall i klasserna F-6 med cirka 120 barn respektive 400 elever.

• Antal invånare: cirka 3 000.

• Yta: cirka 74 hektar.

• Källberga byggs ut i flera etapper, och innehåller förutom bostäder och skola/förskola/idrottshall bland annat grön­ områden, lekplatser, torg, bollplan och odlingslotter.

För de som vill uppleva Källberga på plats och även möta oss aktörer som är med och utvecklar Nynäshamns nya stadsdel välkomnar vi alla till ”Källberga-dagen”, lördag den 7:e september runt lunch. Mer information kommer att förmedlas inom kort.

Läs mer om Källberga och följ utvecklingen på www.kallberga.se

9

UPPLEVELSER

Utflyktsmål i Nynäshamn med omnejd Strandvägen, eller ”Ringvägen” som Nynäshamnsborna säger. Vacker slingrig väg längs kusten söder om tätorten. Veva ner bilrutan, cykla, spring och stanna till och ta ett dopp och en utsiktspaus på någon av klipporna och spana ut över havet.

Trehörningen. Promenera runt den trehörniga lilla ön med sina vackra sekelskifteshus, beundra utsikten från det gamla vattentornet och njut av ett spabad på Nynäs Havsbad.

Foto: Klapp & Co

Nickstabadet. Familjens favorit med stor vattenrutschbana, sandstrand, minigolf, café och allt som hör sommaren till.

Dessutom ett hopptorn på 10 meter!

Lövhagen. Hitta din egen badvik i naturområdet Lövhagen, och missa inte den magiska udden Knappelskär med sina klippor och stränder och den häftiga tunnelgrottan. För lek och tävlan kan du här pröva på banan för freesbegolf. Vid entrén till området finns både café, vandrarhem och stugby.

Ta pendeln till havet och motorbåtar som angör och kastar loss. Många med en glass eller kaffe i handen inköpt i de små röda hamn­ bodarna strax intill. Längs kajen ligger också ett pärlband av serveringar som erbjuder allt från färskrökt fisk till lokal­ producerad öl från Nynäshamns Ång­ bryggeri, med namn från skärgårdsöarna utanför. Andra väntar på skärgårdsbåten som ska ta dem till Nåttarö eller Utö.

I STOCKHOLMSREGIONENS mest

havsnära kommun är det lätt och smidigt att hitta spännande utflyktsmål och aktiviteter för alla åldrar och smaker. Från vild surfing på Torös stränder till sköna klippbad, utekvällar i Nynäshamns hamn eller ett besök bland runstenar, svampskogar och gårdsbutiker på landsbygden.

– Har du varit ute på vågbrytaren? Inte?

Det är en helt fantastisk plats, det känns nästan som att man går på vattnet. Den 350 meter långa vågbrytaren omsluter hamnen och det är många som älskar att sitta där och njuta av vädret och utsikten.

Den som tipsar om detta är turistbyrå­ föreståndaren Kristina Stugholm, som har sin bas i en röd stuga med vita knutar nere i Nynäshamns gästhamn på Fiskar­ gränd. Nynäshamns Besökscenter, som det heter, är öppet alla dagar i veckan under sommarhalvåret och ligger bara ett stenkast från pendeltåg, bussar, skärgårds­ båtar och gotlandsbåtar.

– Hamnen är ett självklart besöksmål för alla som kommer till Nynäshamn. Vi

Finns det något en besökare absolut inte får missa i Nynäshamns kommun?

Turistbyråföreståndare Kristina Stugholm på plats i gästhamnen i Nynäshamn.

har en av Östersjöns största gästhamnar med 300 gästplatser, och även 800 fasta båtplatser, så här är full fart såväl dagsom kvällstid. På kvällarna söker sig många hit för att umgås, äta och ha det trevligt, säger Kristina Stugholm.

På havstrappan, en bekväm trätrappa och långbänk som löper längs kajen i hamnen, sitter besökare blandat med Nynäshamnsbor och ser på alla segel-

– Det finns så mycket. Under sommar­ halvåret är det framför allt den unika när­ heten till havet, till vår öppna havshorisont.

Nynäshamns kommun är Stockholms­ regionens mest havsnära kommun och med havet, klipporna och stränderna dess­ utom väldigt lättillgängliga. Och så shop­ pingen inne i Nynäshamns centrum och i de mysiga hamnbodarna och givetvis alla våra naturreservat och landsbygden med sina härliga gårdsbutiker, runstenar, och Landsort och skärgården. Ja, det finns så mycket att uppleva här i kommunen.

Text: Magnus Nilsson

I badkommunen Nynäshamn finns det plats för både friluftsbadare som vill ha lugn och ro och barnfamiljer med krav på action.

Upptäck Landsort På den avlånga och vackra ön Landsort, eller Öja som ön egentligen heter, ligger landets äldsta fyr, från 1691 (se bilden).

Här finns underbara badklippor, militär­ historia, ett rikt fågelliv och olika möjligheter att bo och äta. Båten dit går från Ankarudden på Torö, SL-buss från Nynäsgårds station i Nynäshamn.

I Nynäshamns kommun finns runt 1 500 öar, majoriteten nås med egen båt, andra med bil, som till exempel Oxnö, Svärdsö, Torö och Yxlö, eller med färja som Nåttarö och Landsort.

KOM I KONTAKT MED OSS: INFO@STRANDMAKLERI.SE

10

Foto: Klapp & Co

Fördel Nynäshamn som företagare

I Nynäshamn finns många hemligheter att upptäcka. Platsen ovan visar Knappelskärsgrottan.

Foto: Scandinav/Henrik Trygg

Surfa loss på Torö Stenstrand Co

– Nynäshamn har många unika fördelar

för företag, säger Mia Järliden. Vi är en kommun som ligger storstadsnära med bra kommunikationer. Genom Norviks hamn har vi fått hit regionens viktigaste logistik­ nav för tåg- och containertransporter, det finns färjetrafik till kontinenten, motorväg och möjlighet till nära dialog med vårt Campus Nynäshamn för att säkerställa kompetensförsörjningen.

En surfare står och väntar på bästa vågen på Torö Stenstrand, surfarnas paradis.

Foto: Klap p&

DET FINNS RUNT 3 000 företag i Nynäshamns kommun. Hur är det att driva företag här och vad finns det för möjligheter för den som vill etablera sig här? Vi frågade kommunens nya näringslivs- och etableringschef Mia Järliden och Petra Kålbäck, förvaltningschef på näringslivs- och arbetsmarknadsförvaltningen.

Längst ut i Örens naturreservat på ön Torö ligger östkustens surfarparadis där vågsurfare flockas för att hitta den perfekta vågen. Landsortsdjupet utanför i kombination med uppgrundande vatten skapar brytande vågor för såväl vågsurfare som windsurfare, kitesurfare, paddlare och åskådare som njuter av skådespelet.

Hitta ditt eget smultronställe i Nynäshamns kommun www.nynashamn.se/uppleva www.hittanynashamn.se Information om upplevelser, butiker och sevärdheter i hela kommunen. www.vaxtkraftpalandsbygden.se Gårdsbutiker, skördemarknader, aktiviteter på landsbygden. www.visitlandsort.se Guide till Landsort.

Nynäshamns Besökscenter Fiskargränd 5, 08-520 737 00 info@nynashamn.se

Finns det tillgänglig mark för företag att etablera sig på?

– Vi har nu exempelvis attraktiv mark till salu inom Kalvö verksamhetsområde i anslutning till Norviks hamn. Ett perfekt läge, nära både järnväg, hamn och motor­ väg, med olika tomtstorlekar och möjlighet att etablera allt från industri till restaurang och kontor, säger Mia Järliden.

Vart kan företag som vill etablera sig eller starta upp vända sig?

– Till kommunens företagslots, säger Petra Kålbäck. En kostnadsfri service där företag kan få svar på sina frågor. Här samordnas myndighetskontakter för att göra det enkelt för företag. Lotsen kan även tipsa om stödmöjligheter och hjälp med att hitta lokala samarbetspartners.

Finns det något lokalt företagsnätverk?

– Det finns flera lokala företagsnätverk så som Nynäshamns Stadskärneförening, Lantbrukarnas Riksförbund och Företa­ garna Nynäshamn. Dessutom arrangerar kommunen olika företagsträffar som till exempel frukostträffar och bransch­ träffar, det kan vara en bra dörr in i det lokala näringslivet.

Petra Kålbäck, förvaltningschef på näringslivsoch arbetsmarknadsförvaltningen.

Och var finns hjälp att få för den som funderar på att starta eget?

– Vi har ett samarbete med Nyföre­ tagarcentrum, säger Petra Kålbäck. Där finns kostnadsfri rådgivning, möjlighet att diskutera allt från affärsplan till bud­ get. Vid ett par tillfällen under året finns de också på plats i kommunhuset för den som vill komma dit och prata direkt.

Mia Järliden, näringslivs- och etableringschef.

Text: Magnus Nilsson

Årets företagare i Nynäshamns kommun – Louise Öbrink VARJE ÅR DELAR Företagarna Nynäshamn ut priset Årets före­ tagare. Årets vinnare blev Louise Öbrink på Chokladhuset.

Ur motiveringen: ”Louise har under många år satt Nynäshamn på kartan med Chokladhuset. Dels genom att under 16 år haft det prestigefyllda uppdraget att leve­ rera en pralin till festernas efterfest – Nobel nightcap, dels genom satsningen med den egna butiken i Nynäshamns Centrum.”

Grattis! Hur känns det?

– Jo det är nästan lite överväldigande, men på sätt och vis har jag ju hjälpt till att sätta Nynäshamn på kartan genom fram­ för allt mina nobelpraliner. Det är många turister som kommer in till centrum bara för att köpa dem och då går de samtidigt

runt och tittar på de andra handlarnas utbud.

Finns det någon chokladpralin som inte alls gått hem hos kunderna?

Apropå Nobelfesten, hur många gånger har du varit där?

– Femton gånger, en gång hade jag brutit armen och då skickade jag min son och hans flickvän för att representera.

Det är en helt otrolig fest, som en sago­ värld. Väldigt roligt.

Vilken pralin är Nynäshamnsbornas favorit?

– De med lakrits går alltid bra, liksom mörk tryffel och fräscha smaker som passionsfrukt och hallon. Vi har ju över 200 olika sorters praliner som vi alter­ nerar mellan beroende på säsong. Många kommer ju också hit för vår hemgjorda glass och för att fika.

– Det skulle väl vara den som smakade ärtsoppa med fläsk. Vi bjöd kunderna på den under 1 april ett år. Kul, men inget vi tänker ha på menyn, även om vissa kun­ der faktiskt gillade den.

Hur har de senaste årens lågkonjunktur påverkat företaget?

– Det tuffaste har varit kriget i Ukraina som gjort att kryssningsfartygen inte stannar till i Nynäshamn. Vi har tappat över hälften av vår sommarförsäljning, så det är verkligen kännbart. Och det berör ju inte bara mig utan hela stan egentligen.

Fast Nynäshamnsborna är väldigt stöt­ tande och kommer hit och handlar och visar att de bryr sig. Så det känns bra.

Text: Magnus Nilsson

Välkommen till ett företag utöver det vanliga!

Direktronik är i grunden ett familjeföretag som gjorde sina affärer redan i mitten av 1980-talet. Inriktningen har hela tiden varit import och distribution av produkter och komponenter, framförallt inom området nätverk och datakommunikation men i dagsläget jobbar vi även med komponenter för industrin. Förutom detta har vi även produkter för att underlätta, säkerställa och optimera installation.

Som kund hos Direktronik får Du en kunnig och personlig affärspartner och distributör men viktigast av allt – om du har frågor, ring bara. Vi är lätta att nå och svarar direkt, inga telefonköer eller självbetjäningssystem står i vägen. Du får direktkontakt med en kunnig rådgivare som kan produkterna och vet att rekommendera rätt lösning. Vi är experter och gillar att hjälpa till. www.direktronik.se I 08-52 400 700 I info@direktronik.se Personlig service

Fri rådgivning och support

Genuin omtanke

11

SKOLAN

”Satsningen på skolan börjar nu visa tydliga resultat” FLER NIONDEKLASSARE i Nynäshamn lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det öppnas nya förskolor och grundskolor och antalet behöriga lärare blir fler. Så är allt frid och fröjd i skolan nu?

– Det positiva är att vi nu ser att det

väldigt omfattande förändringsarbete vi bedriver inom förskola och grundskola verkligen har effekt. Samtidigt måste vi vara ödmjuka och fortsätta att satsa så att alla elever, oavsett bakgrund och förut­ sättningar, klarar kunskapskraven och ges en chans att få en trygg start i livet, säger Pär Olsson, förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn.

Läsåret 2022/2023 gick 86,3 procent av eleverna i årskurs nio i Nynäshamns kommun ut med behörighet till gymna­ siet. Andelen behöriga var därmed högre än rikssnittet, som låg på 85 procent, och även jämfört med de omkringliggande kommunerna, berättar Pär Olsson: - Ja det är glädjande att ungdomarna presterar så bra och har möjlighet att söka sig till ett nationellt gymnasie­ program. Även meritvärdet var högre förra året liksom att fler elever lämnade nian med betyg i alla ämnen.

Hur arbetar skolorna i kommunen för att öka andelen elever med gymnasiebehörighet?

– Många av de elever som inte når betygskriterierna i årskurs sex gör det inte heller i årskurs nio. Därför är det viktigt att börja tidigt, helst redan i förskolan, och snabbt sätta in kraftfulla insatser där det behövs så att ingen faller mellan stolarna. Och för detta krävs en ökad samverkan över hela utbildningskedjan.

Pär Olsson lyfter här förskolornas arbete i kommunen.

– Nynäshamns förskolor är mycket bra på att skapa en god lärmiljö där alla barn blir sedda och där undervisningen anpas­ sas efter de enskilda barnens behov. Det här är något grundskolan kan lära av och därför har vi initierat ett erfarenhets- och verksamhetsutbyte mellan förskola och grundskola.

För att säkerställa att undervisningen inom förskolan håller samma höga kvalitet i hela kommunen etablerades för några år sedan ett pedagogiskt centrum. Personalen får här möjlighet till kompetensutveckling, vilket både har lett till lägre personal­ omsättning och bättre undervisning.

- Det var ett lyckat grepp, som vi nu ska upprepa inom grundskolan. Vi byg­ ger vidare på förskolans pedagogiska centrum genom att grundskolan nu kom­ mer att inkluderas. Personalen får här möjlighet till både ämnesspecifik och övergripande pedagogisk kompetens­ utveckling, säger Pär Olsson.

Hur ska ni öka andelen behöriga lärare i skolan?

– Framför allt genom att visa att vi fortsätter satsa på skolan, både vad gäller 12

– Nya fräscha skollokaler och ökade möjligheter till kompetensutveckling för lärarna är några av de insatser som nu görs inom förskola och grundskola, säger Pär Olsson som är chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn.

nya och fräscha skollokaler och ökade möjligheter till kompetensutveckling för lärarna, där obehöriga lärare kan skaffa sig behörighet och behöriga får en chans att utveckla sig. Vi har exempelvis ett unikt samarbete med KTH i grund­ skolan. Andelen behöriga lärare ökade senaste året med nära 4,5 procentenheter, så vårt aktiva arbete börjar ge resultat.

En trygg och inspirerande lärmiljö består av flera delar. Dels att eleverna känner studiero och kan utvecklas i sin egen takt inne i klassrummet, och dels att miljön i och runt om skolan gynnar barnen och deras möjligheter.

Vilka insatser görs för att skapa ett tryggt klimat i skolan?

– Genom bland annat förstärkt vuxen­ närvaro i korridorer och på skolgårdar och ha tydliga ordningsregler. Vi har anställt trygghetsvärdar och kommer nu även att introducera skolsociala team där skola och socialtjänst samverkar på plats i skolan för att fånga upp vissa norm­ brytande beteende innan det går för långt, säger Pär Olsson.

Text: Magnus Nilsson

Fakta Nynäshamns skolor Antal barn i förskola: 1 700 Antal barn i grundskola: 3 600 Antal förskolor: 23 Antal familjedaghem: 5 Antal grundskolor: 7* * Raoul Wallenbergskolan Källberga har skolstart i augusti 2024.

Omfattande renovering av Gröndalsskolan Gröndalsskolan i Nynäshamn genomgår nu en stor uppgradering för att kunna bli stadens enda högstadieskola med fler parallellklasser. Låg- och mellanstadieklasserna på skolan blir kvar. Lågstadiet invigde en helt ny byggnad i augusti 2023. Dagens tillfälliga klassrum på Utsikten avvecklas, och Viaskolan blir renodlad F-6 skola. Arbetet förväntas vara klart lagom till höstterminen 2025.

Flera nya förskolor och skolor i Nynäshamns kommun: • Ny förskola i Sorunda, Gläntan (invigd augusti 2023).

• Raoul Wallenbergförskolan Källberga, fristående, öppnar 12 augusti 2024.

• Raoul Wallenbergskolan Källberga F-6, fristående, skolstart 20 augusti 2024.

• Ny F-6 skola i Sorunda, planerad att stå klar 2027.

• Kullsta förskola har helrenoverats och nyinvigs i augusti 2024.

ANNONS

Välkommen på barnverksamhet och körsång i Svenska kyrkan Kom, sjung och ha roligt och känn gemenskapen i Svenska kyrkans församlingar i Nynäshamns kom­ mun. Här finns barn- och ungdoms­ verksamhet och körer för alla smaker och åldrar. Från baby­ rytmik och kyrkfritids till barn­ körer, glädjekörer, gospelkörer och kyrkokörer med klassisk musik.

Foto: Fredrik Allanson

– Att träffas och sjunga i kör är inte bara roligt utan främjar faktiskt hälsan, det visar en rad studier. Man mår helt enkelt bra av att sjunga. Ofta kommer det fram folk till mig efteråt och säger: Åh, jag var så trött i morse och hade inte tänkt att komma på repetitionen.

Och så nu. Efter att jag sjungit känner jag mig så himla, pigg och glad.

Det säger Roy Olofsson, ansvarig för körverksamheten i Nynäshamns församling. Liksom i de övriga två församlingarna i kommunen, Sorunda och Ösmo-Torö, så är just körsången och musiken en central del av kyrkans verksamhet. Här finns såväl barn- och ungdomskörer som Nynäshamns kyrkokör som sjunger flerstämmigt och håller konserter, och så Korus, en kör för dig som länge velat sjunga i kör men inte riktigt vågat: – Till Korus är alla välkomna. Här krävs ingen körvana, bara viljan att sjunga tillsammans, i grupp. Och det är en mäktig känsla att stå där bland 30 andra och gemensamt sjunga ut, säger Roy Olofsson.

Nynäshamn, Ösmo-Torö och Sorunda församlingar har aktiviteter för såväl små som äldre barn och ungdomar.

På bilden unga konstnärer i Sorunda.

Nynäshamns församling

Foto: Alex Giacomini/Ikon

Barn- och ungdomsverksamhet: Babycafé (0–1 år), öppen förskola (0–5 år), barnkörer (6–13 år), babykonsert (0–1 år), kyrkostund (0–5 år), pysselverkstad och fritidsverk­ samhet i flera grupper för åldrarna 6–20 år.

I Ösmo-Torö församling har de under

sensommaren en liknande kör för den som vill testa på körsång: Sensommar­ kören.

– Vem som helst kan anmäla sig, alla är välkomna, både nybörjare och kör­ medlemmar som lider av körabstinens under sommaren när de vanliga körer­ na har paus. Vi övar tre gånger och avslutar med att sjunga på högmässan i Ösmo kyrka, säger Katarina Rudérus, kyrkomusiker i församlingen.

Repertoaren i de olika körerna varierar, från klassisk kyrkomusik till visor och populärmusik – och så gospel! I Sorunda församling finns en gospelkör ledd av Fredrik Allanson och Kajsa Johansson.

– Det är väldigt roligt och startade på önskemål från en församlingsbo.

Gospelmusiken är ju lite modernare och ösigare och inte minst mer fysisk.

Kören står inte stilla utan rör sig, gung­ ar, dansar. Både själen och kroppen är med, ja det är något alldeles extra, säger Fredrik Allanson, kantor i Sorunda.

Det är inte bara gospelkören och de

vuxna som insett vikten av rytm, rö­ relse och musik i Sorunda församling.

Numera finns också babyrytmik.

– Det finns väldigt många småbarns­ föräldrar i Sorunda och baby­rytmik är ett perfekt sätt att öka anknytningen

Att sjunga i kör är både roligt och bra för hälsan. I Nynäshamns församlingar finns en hel rad olika körer att välja mellan.

mellan föräldrar och spädbarn, och för barnen att utvecklas, säger Marita Eghult, församlingspedagog.

För de lite äldre barnen i åldrarna 6–8 år finns bland annat en barnkör som sätter upp ett musikdrama som sedan vävs in i Sorundamässan, en gudstjänst som firas första söndagen i varje månad och bygger på delaktig­ het. Innan mässan serveras frukost.

Marita Eghult berättar också att de använder sig av kyrkorummets spän­ nande miljö i verksamheterna.

– Vi hade en skolklass här där barnen fick ligga ner i kyrkbänkarna och titta upp mot taket och de nära 500 år gamla målade bibelberättelserna och skapa sina egna berättelser. Det finns mycket att upptäcka i våra fantastiska kyrkor.

I Ösmo-Torö församling finns Tisdagsgruppen, där skolbarn mellan 8 och 10 år träffas under terminerna i församlingshemmet för att pyssla, prata och ha kul.

– Gruppen är så populär att vi har kö till den. Och det beror nog framför allt på att vi är två vuxna som har tid att lyssna på barnen medan vi sitter och pysslar. Om vad som sker i deras liv, om någon varit dum mot dem i skolan, ja allt mellan himmel och jord, säger Nina Åkerlind, församlingspedagog.

I Nynäshamns församling heter fritidsverksamheterna Tisdagsmix och Onsdagsklubben och vänder sig till barn mellan 6 och 11 år. Till hösten ska man även starta upp en ny verksamhet för barn mellan 12 och 13 år, berättar Siri Myhre som är församlings­ assistent.

– Gruppen kommer att heta Chilla och träffas varannan fredag i församlingshemmet. Hit kan man komma efter skolan och umgås, spela spel och göra roliga aktiviteter. För dig som är 14 plus finns Fredagshänget, ett liknande koncept varannan fredag på kvällen.

Körer: Barnkör, Ungdomskör, Korus, Nynäshamns kyrkokör. svenskakyrkan.se/nynashamn

Ösmo-Torö församling Barn- och ungdomsverksamhet: Öppna förskolan ”Kyrkstunden” (0–5 år), Musiklek, Tisdagsgruppen (kyrkfritids, 8–10 år), JaYa! Just as you are! (ungdomsgrupp).

Körer: Barnkören, Ösmo-Torö kyrkokör, Projektkör/kammarkör, Kör för daglediga, Vox Aurora och Sensommarkören (25/7, 8/8, 15/8 och gudstjänst 18/8). osmotoro.se

Sorunda församling Barn- och ungdomsverksamhet: Öppen förskola & sångstund (0–5 år), Sång- & upplevelsestund, Kyrko­ stund, Babysång & babyrytmik (3–12 mån), Minimusikal, barnkör (åk F–2).

Körer: Barnkör, Sorunda kyrkokör, Gospelkören, Glädjekören. svenskakyrkan.se/sorunda

Läs mer på www.svenskakyrkan.se

13

UTBILDNING OCH TRYGGHET

Campus Nynäshamn

En ovärderlig resurs för kommunen och näringslivet fram i nära samarbete med näringslivet för att se hur stort behovet är, berättar Anneli Sahlin: – Vi vill starta utbildningar som efterfrågas av arbetsgivarna. Det är vårt primära mål. Vi vill att våra studenter ska få jobb efter utbildningen och känna sig efterfrågade och stolta över sin kompe­ tens.

De nya YH-utbildningarna är process­ operatör, socialpedagog, trädgårdsmästare, underhållstekniker och vindkrafttekniker.

Dessutom tillkommer en nationell yrkes­ utbildning till marinelektriker.

– Många av våra yrkesutbildningar inom naturvetenskap och teknik är cen­ trala för den gröna omställningen, och behovet av arbetskraft är enormt. Här ges också tillfälle för de som redan är ute i arbetslivet att vidareutbilda sig.

SNABBVÄXANDE Campus Nynäshamn lanserar till hösten hela fem nya yrkesutbildningar. Mest populär är socialpedagog med över tusen sökande till 35 platser, men också utbildningen till marinelektriker, vindkraftstekniker, process­operatör och underhållstekniker väcker stort intresse.

– Det är verkligen spännande. Vi är glada över att kunna erbjuda Nynäshamns­ borna så många olika yrkesutbildningar på hemmaplan. Näringslivet och kom­ munerna har ett stort behov av den kom­ petens vi nu kan erbjuda genom dessa utbildningar, säger Anneli Sahlin, rektor för Campus Nynäshamn.

I dag studerar över 1 600 personer på Campus Nynäshamn, år 2020 var det 600 studerande. Som Stockholmsregionens enda lärcentrum där högskola, yrkes­ högskola och vuxenutbildning finns un­ der samma tak, har lärcentrumet på kort tid blivit en central del av kommunens utbildningsutbud.

– Vi har gjort en väldigt snabb resa. Ett politiskt inriktningsbeslut att bredda ut­ budet av utbildningar har varit grunden för att långsiktigt kunna höja utbildningsnivån i kommunen, förklarar Anneli Sahlin.

Campus Nynäshamn erbjuder möjligheter

för den som saknar behörighet till yrkes­ högskola eller högskola. Här kan man gå

Vilken är den populäraste utbildningen att söka?

– Socialpedagog är vår populäraste utbildning, med över 1 000 sökande från hela landet som konkurrerar om 35 platser. Det är ett otroligt söktryck. Över 1 600 elever studerar nu på populära Campus Nynäshamn där Anneli Sahlin är rektor.

en grundläggande vuxenutbildning eller läsa in gymnasiet.

För den som vill studera eller vidare­ utbilda sig till exempelvis förskollärare men av olika anledningar inte vill eller kan lämna hemorten finns avtal med

Linköpings universitet och Karlstads universitet, där huvuddelen av utbild­ ningen sker på plats i Nynäshamn.

Till hösten startar en hel rad nya yrkes­högskoleutbildningar på Campus Nynäshamn. Utbildningar som tagits

Ni har också bryggeriteknik!

– Ja, den har varit lite av vårt flagg­ skepp, där inte minst vårt lokala mikro­ bryggeri Nynäshamns Ångbryggeri har spelat en viktig roll.

Text: Magnus Nilsson

Så jobbar kommunen för ökad trygghet bor. Så det är viktigt för oss att verkligen lyssna på de boende och i största möjliga mån ta tag i de miljöer och problem som orsakar denna oro.

ÄVEN OM Nynäshamns kommun inte

har några utsatta områden eller annan särskild brottsproblematik så finns det saker som skapar otrygghet. Trafik, nedskräpning och skadegörelse är de områden som påverkar invånarnas upplevda trygghet mest, enligt kommunens trygghetsundersökning.

Vad kan kommunen göra åt den upplevda otryggheten?

Nynäshamns kommun utför vartannat år

en trygghetsundersökning där invånare får svara på ett antal frågor om såväl upp­ levd otrygghet som utsatthet för brott.

Sammanlagt svarade 1 018 personer på den senaste enkäten som gjordes 2022.

De områden som ingick var Nicksta­ höjden, Nynäshamns tätort, Segersäng, Sorunda, Stora Vika, Torö och Ösmo.

– Vi har inga utsatta områden i Nynäs­ hamns kommun, inte heller några öppna drogscener, enligt polisens bedömningar, så enkäten handlar framför allt om upp­ levd otrygghet och i förlängningen vad vi som kommun kan göra åt det. I Seger­ säng ansågs till exempel trafiken vara det största orosmomentet, medan nedskräp­ ning upplevdes vara det största proble­ met i Nickstahöjden.

14

– En klar majoritet av nynäshamnsborna känner sig trygga i sin närmiljö, men det finns alltid mer att göra och därför bedriver vi kontinuerligt en rad olika trygghetsskapande insatser, Milan Vladusic, säkerhetschef Nynäshamns kommun.

Har tryggheten bland invånarna ökat eller minskat de senaste åren?

– Generellt sett har den ökat något, det visar både vår egen och polisens trygg­ hetsundersökning. 79 procent av invå­ narna känner sig exempelvis trygga när de är ute på stan för att äta en bit mat om kvällen. Samtidigt lever vi just nu i en otrygg värld vilket påverkar människors upplevelse av otrygghet, oavsett var de

– Flera saker. Dels är det viktigt att prata om den upplevda otryggheten och vad den beror på. Dels ta itu med det i omgivningen som skapar denna oro. Det kan vara att se till att belysningen är till­ räcklig i närmiljön och att det inte finns några mörka områden. Eller att snabbt ta bort klotter och åtgärda skadegörelse.

Hur får ni reda på vad som måste åtgärdas?

– När det gäller skadegörelse får vi varje morgon in en lägesrapport från kommunens bevakningsföretag som varje kväll och natt är ute och kör ronder i kommunen. Ser de en krossad ruta eller en nedklottrad vägg så får vi veta det och kan sätta in åtgärder direkt. Klotter inte bara upplevs som otrevligt, det bidrar också till en känsla av otrygghet.

Text: Magnus Nilsson

Fler exempel på trygghets­ insatser som görs i Nynäshamns kommun • Polisen, Nynäshamns kommun och Södertörns brandförsvarsförbund har tätt samarbete och gemensamt medborgarlöfte för att öka tryggheten och minska brottsligheten i kommunen.

• En strategisk och en operativ samverkansgrupp träffas regelbundet för att ta fram åtgärdsplaner och dela information i förebyggande syfte.

• Regelbundna trygghetsvandringar på olika platser i kommunen. Polis, kommun, fastighetsägare och boende deltar.

• BOB-råd, en ny samverkansstruktur på lokal, regional och nationell nivå med syfte att förhindra att barn och unga blir en del av grov organiserad brottslighet har startats upp.

• En grannstödsbil ronderar dagtid i kommunen för att öka tryggheten för de boende.

STÖRST på låga priser! ÖPPET ALLA DAGAR

6-22

Hög aktivitet på bostadsbyggande och stadsutveckling i kommunen TROTS TUFFA TIDER inom bygg­ branschen händer det mycket inom bebyggelse och utveckling i Nynäshamns kommun. Vi frågade Jenny Linné, förvaltningschef Samhällsbyggnad i Nynäshamns kommun om vad som är på gång.

– Vi har redan haft flera byggstarter i

Nynäshamns stad i år och planerar för en utveckling av Ösmo. Vi är också mitt i ge­ nomförandet av en helt ny stadsdel i Käll­ berga och där rullar det på i full fart både med skolstart till hösten och färdiga bo­ städer. I många kommuner står byggan­ det still till följd av det allmänt dåliga ekonomiska läget i landet, men så är det faktiskt inte i Nynäshamn glädjande nog.

Vad är det för typ av bostäder som byggs och vem ska bo i Ösmo och Källberga?

– Utgångspunkten är att skapa en mångfald av olika boendetyper som pas­ sar såväl äldre människor som vill sälja sina hus och flytta till mindre, som de som vill ha rum för familjeliv. Nya bostä­ der är avgörande för att vi ska kunna öka tillväxten i kommunen och finansiera välfärden. För inflyttarna väger lägre bostadspriser i kombination med lugn och natur och bra kommunikationer

tyngst, och här har Nynäshamn en stor fördel som vi verkligen kan dra nytta av.

På vilket sätt bidrar utvecklingen av Källberga till Ösmo?

– Områdena kommer att komplettera varandra. Mitt intryck är att Ösmoborna ser fram emot den här utvecklingen.

Dessutom satsar vi ju även i Ösmo ge­ nom att planera för flera etapper där den första, som omfattar de centrala delarna, redan har varit ute på samråd. Tanken är att möjliggöra för cirka 700–1 300 bostä­ der och anlägga bebyggelse av småstads­ karaktär med inslag från trädgårdsstaden, samt torg, handel och service.

restauranger, men problemet är att många besökare inte hittar dit. Vi behö­ ver därför koppla ihop sträckan mellan Alkärrsplan och Gästhamnen bättre så att folk börjar promenera in den vägen. Vi planerar nu för ett platsutvecklings­ projekt i Gästhamnen som ska hjälpa till att lotsa in besökare till centrum.

Vad kommer att hända med det gamla sjukhuset mitt i stan?

Det handlar mycket om tätorterna hur ser utvecklingen ut på landsbygden?

– Campus Nynäshamn och resurs­ skolan kommer att flytta ut till gymnasie­ området och intill fastigheten planerar ägarna att skapa både bostäder och verk­ samhetslokaler. Det här är välkommet, för att få till ett levande centrum behövs det fler människor som rör sig här under såväl dagtid som kvällstid.

Hur jobbar ni för att få Nynäshamns stadskärna mer levande?

* Fram till 1 oktober 2024 är översikts­ planen ute på granskning. En översiktsplan visar hur kommunens mark- och vatten­ användning ska utvecklas på lång sikt.

Under granskningen kan alla kommun­ invånare, föreningar och andra intressen­ ter lämna sina synpunkter. När gransk­ ningen är avslutad ska översiktsplanen beslutas av kommunfullmäktige.

– Vi jobbar nu med en ny översiktsplan*.

Här lyfter vi landsbygdsperspektivet tydli­ gare. Alla delar av kommunen behöver utvecklas utifrån sina specifika förutsätt­ ningar och behov för att kunna bidra till kommunens samlade utveckling. En levan­ de landsbygd och skärgård är prioriterat.

– Staden har redan ett trevligt centrum med en massa fina butiker, kaféer och

Text: Magnus Nilsson

– Nya bostäder är avgörande för att vi ska kunna öka tillväxten i kommunen och finansiera välfärden, säger Jenny Linné, förvaltningschef Samhällsbyggnad.

Vid Nynäsgårds station har Nynäshamns bostäder byggt tre nya flerbostadshus med 95 hyreslägenheter, med inflyttning 2024.

15

Gotland och Nynäshamn rustar för högsäsong För många utgör Nynäshamn porten till Gotland. Härifrån tog drygt 640 000 resenärer färjan till Visby under förra året. Varje år trafikerar Destination Gotland sträckan mellan Gotland och Nynäshamn med omkring 1900 turer, och upp till 11 dagliga avgångar under högsäsong. Med sommaren runt hörnet ser både Nynäshamn och Gotland fram emot att välkomna gamla och nya besökare.

Av alla som åker med färjan till Visby reser 75 procent från Nynäshamn. Nytt för i år är båtbussen som gör det lättare än någonsin att ta sig över till ön, inte minst för de som åker utan bil.

Sedan våren 2024 har Destination Gotland öppnat flera nya linjer med båtbussen från Nynäshamn till Västerås, Enköping, Strängnäs, Södertälje, Stockholm, Arlanda och Uppsala.

– Nynäshamn och Gotland har sedan länge ett starkt band genom färjetrafiken. Under högsäsongen har vi upp till 6 dagliga avgångar till Visby från Nynäshamn, och det är utan tvekan vår mest populära rutt. Nästan två tredjedelar av alla avgångar är mellan dessa två destinationer. Det är också två populära resmål för sommargäster eftersom det finns mycket att upptäcka. Både för gotlänningar som åker till fastlandet och boende på fastlandet som åker till ön, säger Adam Jacobsson, sälj- och marknadschef på Destination Gotland.

Nu laddas det upp inför den stundande sommarsäsongen.

Ett antal gotländska företag och besöksnäringen har gemensamt lanserat ett erbjudande för att ge fler barn och unga möjligheter att upptäcka ön. Under hela första veckan i juli kan familjer

besöka hotell och restauranger på Gotland, klättra, paddla kanot, eller Kneippbyns attraktioner till förmånliga priser. Och för de som är 18 eller yngre är det gratis att resa med Destination Gotland. Se kampanjen på destinationgotland.se/sommarlov.

– För många familjer är första veckan i juli också den första gemensamma sommarlovsveckan Med kampanjen 'Sommarlov på Gotland' hoppas vi locka helt nya besökare. Framför allt ser vi fram emot att fler unga får chansen att upptäcka allt som ön har att erbjuda – och ett startskott för många somrar tillsammans. Ön erbjuder flera familjevänliga utflyktsmål. Alltifrån lekvänliga stränder runt om hela kusten till Pippi Långstrumps Villa Villekulla och historiska efterlämningar som vikingatidens runstenar och medeltida kyrkoruiner.

– På Gotland finns ett stort engagemang för turism och besöksnäring. Tillsammans vill vi bidra till att 2024 skapa fler positiva sommarminnen för både besökare och gotlänningar. Det är svårt att tänka sig en bättre tid att besöka Gotland än nu, avslutar Adam Jacobsson.