”En perfekt mix av landsbygd och närhet till stan”
Familjen Lindberg var en av de första familjerna att flytta in i den nya hållbara och naturnära stadsdelen Källberga som nu växer upp på landsbygden utanför Ösmo.
SIDAN 4
Källberga –kommunens nya och unika stadsdel
SIDAN 4
Hitta bästa utflyktsmålen i Nynäshamns kommun
SIDAN 10
Nya spännande utbildningar på Campus Nynäshamn
SIDAN 14
I NYNÄSHAMNS KOMMUN finns fantastiska möjligheter. Kommunen har ett utmärkt geografiskt läge med närhet till natur, hav och Stockholms innerstad och är på god väg att bli ostkustens främsta hamnkommun. Det är full fart i kommunen. I Källberga byggs ett helt nytt bostadsområde och lagom till skolstarten i augusti öppnar en ny skola. I Ösmo planeras för såväl nya bostäder som skolor och i Nynäshamns stad byggs i både centrum och Telegrafenområdet. Allt fler attraheras av den naturnära kommunen vilket gynnar näringsliv, kommunal service och tillväxt.
Bostadsbyggandet har bromsat in i övriga länet, men i Nynäshamns kommun verkar det byggas mycket?
– Ja, det är mycket spännande på gång i Nynäshamns kommun just nu. Vi håller på att ta oss ur det gamla industrisamhället och bli något annat, en attraktiv dynamisk småstadskommun med härlig natur som lockar såväl företag som privatpersoner att flytta hit. Och för att lyckas med det behöver vi våga satsa och växa, säger Marcus Svinhufvud (M), kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn.
Vad är det som lockar människor att flytta till Nynäshamn?
– Vår natur och landsbygd rent generellt. Att få möjlighet att bo och verka i en liten trygg småstad eller ute på landet bara en halvtimme från Stockholm. Att ha tillgång till det bästa av två världar. Ha
livskvalitet. När vi frågar Nynäshamnsborna om det bästa med hemorten är det ofta det som kommer upp först.
De närmaste tio åren kommer det att byggas hundratals nya bostäder runt om i kommunen. Både i Ösmo och Nynäshamns tätort men även i andra delar av kommunen.
Vad får nuvarande Nynäshamnsbor ut av satsningen på inflyttning och nya bostäder?
– Många saker. Ett större skatteunderlag ger möjlighet att satsa vidare på kommunal service, skola och äldreomsorg. Det blir större ruljangs på bostadsmarknaden och fler olika typer av bostäder att välja på. Och ett större kundunderlag för affärer, restauranger och kaféer som gynnar alla.
Du nämnde äldreomsorg, vad händer inom det området de närmaste åren?
– Vi bygger ut den. Inne i Nynäshamn uppförs nu det första nya äldreboendet på många decennier. Det är en fristående verksamhet. Vi planerar också för ytterligare ett äldreboende och även korttidsplatser på hemmaplan. I dag hyr vi sådana platser i andra kommuner men det är ju bättre att få bo hemma, nära sina anhöriga.
Trenden i Stockholms län är att ungdomar söker sig till gymnasier i andra kommuner, hur ser det ut i Nynäshamn?
– I år har utvecklingen faktiskt vänt. Allt fler elever har Nynäshamns Gymna
Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB
Projektledare: Set Fyrmark
Redaktör: Magnus Nilsson
Omslag: Rosie Alm
Formgivning: Joakim Forsberg
Tryck: Bold Printing Mitt, Sundsvall
För tidningar kontakta: Set Fyrmark, tel. 070-388 07 40 set.fyrmark@activemediapartner.com www.activemediapartner.com
sium som första val. Och att vissa vill söka sig utanför kommunen är ju heller inget negativt i sig, tvärtom är det ju en tillgång för våra ungdomar att ha ett stort utbud av skolor med olika inriktningar på relativt nära håll i Stockholmsregionen.
Du lämnade själv Nynäshamn efter gymnasiet?
– Ja, för att studera bland annat historia, demografi och marknadsföring. Så fick min fru och jag barn, vi ville ha ett större hus till bättre pris, att barnen skulle ha nära till fritidsaktiviteter, natur, ja, en lite lugnare, tryggare och bekvämare tillvaro helt enkelt. Dessutom är jag ju uppvuxen här, släkten på mammas sida har faktiskt bott här ända sedan 1500talet.
Text: Magnus Nilsson
Foto: Johan Gustafsson
Fakta om Nynäshamns kommun
Antal invånare: 30 311 invånare 1 Yta: 1 301 km²
Antal öar: 1 553
Medelålder: 42,7 år
Medelpris villor: 4,1 miljoner kronor 2 Medelpris bostadsrätter: 2,1 miljoner kronor 2
Tätorter: Nynäshamn, Ösmo, Sunnerby-Spångbro, Segersäng, Stora Vika, Grödby, Landfjärden och Lidatorp.
1 SCB 2023 2 Källa: Mäklarstatistik
Marcus tipsar om
smultronställen i Nynäshamn 4
• Kvarnängens idrottsplats: ”Här tränar jag yngsta dottern i fotboll.”
• Strandvägen: ”Svårslagen utsikt, öppen havshorisont rakt ut.”
• Torö stenstrand: ”Makalös natur, och kul att se på surfarna.”
• Svampskogen: ”Har flera bra svampställen i skogarna i Sorunda.”
Vid frågor om innehållet kontakta: Kontaktcenter Tel. 08-520 680 00 kontaktcenter@nynashamn.se www.nynashamn.se
Vill du hellre
”Vi bidrar till den hållbara omställningen”
I snart hundra år har Nynas varit en självklar del av Nynäshamns industriliv. I dag är företagets unika produkter en viktig nyckel i den hållbara omställningen och för elektrifieringen och landets infrastruktur.
– Det är lite med våra produkter som med el och vatten. De utgör helt nödvändiga delar i allas våra liv och ska bara funka, det är först när de inte gör det som de märks. Utan transformatoroljor, som vi producerar här i Nynäshamn, fungerar exempelvis inte elnätet. Utan bitumen, som ingår i asfalt, blir det inga vägar att cykla eller köra bil på. Det säger Mikael Dahlskog som är platschef på Nynas raffinaderi i Nynäshamn. En av kommunens största och äldsta arbetsplatser. Verksamheten startade 1928 och numera producerar Nynas specialprodukter och specialoljor för allt från vindkraftverk till transformatorer och asfaltproducenter.
En central produkt inte bara för Nynas utan även för hela vårt elsystem är just transformatoroljor. Det är en produkt som kyler och isolerar elektriska transformatorer för att elnätet ska fungera och el kunna levereras ut till konsumenter och företag. De elektriska transformatorerna omvandlar spänningen till rätt nivåer i elnätet.
– Våra transformatoroljor är helt nödvändiga för elsystemet och den pågående omställningen och elektrifieringen av samhället. Dessutom är de hållbara och cirkulära.
På vilket sätt är transformatoroljorna hållbara?
– Först och främst håller de i uppåt
40–50 år innan de måste bytas. Sedan kan vi återvinna dem och processa dem på nytt så att de håller i 40–50 år till. Vi har också tagit fram biobaserade transformatoroljor.
Kan ni rena och återanvända även andra produkter?
– Ja, vår cirkulära portfölj blir allt större. Som asfalt till exempel, våra bitumenprodukter för vägbeläggningar är 100 procent återanvändbara.
Hur ser Nynas eget hållbarhetsarbete ut?
– Vårt mål är att bli helt och hållet klimatneutrala till 2050 genom att bland annat ersätta fossil eldning med el. Vi använder också biobränslebaserad vattenånga från kraftvärmeverket i Nynäshamn i våra processer, och levererar tillbaka restvärme som sedan utnyttjas av Nynäshamnsborna via fjärrvärmenätet.
Mikael Dahlskog tillträdde som platschef på raffinaderiet i januari 2024, men har jobbat här sedan 2008 i en rad olika roller. I grunden är han ingenjör.
– Jag är nog ett typexempel på hur vi jobbar med internutbildningar och karriärutveckling inom företaget. Vi har både en internutbildning för processoperatörer, och ett program för nyutexaminerade ingenjörer där de får testa på olika avdelningar hos oss innan de bestämmer sig var de vill bli placerade.
Vad är det som lockar med att jobba hos Nynas?
– Dels själva verksamheten, med stora och spännande maskiner och
Nynas har åtagit sig att minska sin egen miljöpåverkan med målet att bli klimatneutralt till 2050.
Dahlskog är ny platschef på raffinaderiet, men har jobbat på Nynas i 16 år.
processer, och utvecklingen av nya produkter. Och så möjligheten att göra karriär inom företaget. Dessutom är Nynas i dag ett företag i stark medvind och med stark framtidstro. Vi investerade under förra året hela 600 miljoner kronor i verksamheten, och då främst i Nynäshamn.
På raffinaderiet i Nynäshamn finns många specialister och en stor avdelning för forskning och utveckling. Natacha Ndizeye, som har en doktorsexamen i kemi, har jobbat här i fem år.
Specialisten som utvecklar nya hållbara produkter för våra vägar
Du jobbar med bitumen, vad är det?
– Det är bindemedlet i asfalt, alltså själva klistret som håller ihop stenmaterialet. Och det finns i flera olika kvaliteter beroende på vilka krav som ställs på vägarna, vad gäller exempelvis bärförmåga och livslängd.
Hur ser dina arbetsuppgifter på Nynas ut?
– Jag är specialist på något som heter polymermodifierat bitumen, som är extra hållbart och hjälper till att förlänga livslängden på våra vägar och asfaltsbeläggningar. Och så utvecklar jag både nya och befintliga produkter, leder forskningsprojekt och hjälper även till i kontakten med kunder.
Vad är det bästa med ditt arbete?
– Förutom att få lära mig mer och utvecklas inom mitt specialområde så tycker jag om arbetsmiljön här. Den är både kreativ och stöttande, och vi jobbar alla tillsammans för att uppnå bästa resultat.
Visste du att ...
1,25 miljarder människor använder el distribuerad med specialolja från Nynas varje dag.
Om Nynas AB
Grundat 1928 av skeppsredaren och industrimannen Axel Ax:son Johnson. Från början tillverkades allt från bränslen till bitumen och smörjmedel. Numera tillverkar Nynas enbart specialprodukter och specialoljor, som till exempel bitumen och transformatorolja. I Nynäshamn jobbar totalt cirka 250 personer.
För mer information om Nynas, vårt hållbarhetsarbete och karriärmöjligheter, se: www.nynas.com
”Det
DE VAR DEN TREDJE FAMILJEN att flytta till det nya samhället Källberga som nu etableras på åkrarna öster om Ösmo. Nu växer trädgårdarna på den nya villagatan upp, det diskuteras altaner och häckar. I augusti är det skolstart på skolan bredvid, där barnen i familjen en dag ska gå.
– Här, där vårt hus ligger fanns en kohage innan. Första gången vi var här var en vacker höstdag, solen sken, det var höstfärger och hästar som gick runt ute i hagen och vi gick runt på de tomma tomterna och bara njöt. Och kort därefter slog vi till, det gick så snabbt. Allt kändes bara helt rätt, säger Hanna Lindberg.
Det här var för fyra år sedan. År 2023 flyttade Hanna, Olle, Stig och Ilse in i sin nybyggda villa på Svärtings gata, granne med den lantligt rödmålade Raoul Wallenbergskolan med både förskola och F6skola och idrottshall. Där barnen Stig, 8 år, och Ilse, 4 år, ska gå om något år. Just nu är de inskrivna i Ösmo.
Runt om familjen Lindbergs nya hus växer samhället Källberga upp med plats för runt 700 bostäder. Den första etappen heter Ängen och det var där familjen Lindberg hittade sin drömtomt. Österut finns en bevarad grön kil med en liten salamanderdamm, och bredvid skolan skapas ett bycentrum.
Varför blev det just Källberga och Nynäshamn? Sökte ni er hit?
– Nej egentligen inte, vi bodde i lägenhet i Stockholm och längtade efter att bo i hus med trädgård och på landetkänsla. Närmare naturen. Så satt jag på tunnelbanan en dag och scrollade på Hemnet när mäklarsidan om Källberga dök upp, säger Hanna.
– Ja, och det som gjorde att vi vågade ta steget var att det här skedde i samband med pandemin, säger Olle Lindberg. När det visade sig att det gick alldeles utmärkt att jobba hemifrån ett par dagar i veckan. För vi trivdes båda med våra jobb inne i stan, så det här var en perfekt hybrid mellan land och stad.
Just den här dagen har Olle jobbdag hemma i villan, där de inrett ett kontor i gästrummet. Annars pendlar han in till Södermalm, bussen in till Globen tar cirka 35 minuter.
– Och det handlar inte bara om jobbet, det är också fint att bara kunna sätta sig på bussen och åka in och se en bajenmatch och träffa kompisar ibland, utan att det tar hela dagen.
Skulle ni hellre ha velat flyttat in i ett redan befintligt villaområde?
– Nej, genom att alla på gatan är nyinflyttade har det uppstått en härlig gemenskap, säger Olle. Barnen springer mellan husen och eftersom alla har samma funderingar om altaner, gräsmattor och häckar och liknande har vi ju mycket att tala om. Så vi har fått många nya vänner, vilket var en bonus vi inte räknat med.
Är det något ni saknar från era gamla kvarter i Stockholm?
– Det skulle vara att ha promenadavstånd till lite fler fik, spännande restauranger och uteställen, säger Hanna. Det skulle också vara bra med lite fler cykelvägar så att hela familjen kan cykla, det blir lite väl mycket bilåkande tycker jag.
Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm
Källberga – en helt ny stadsdel i Nynäshamns kommun
FULLT UTBYGGD kommer runt 3 000 människor att bo i Källberga, öster om Ösmo. En helt ny småskalig naturnära stadsdel som Nynäshamns kommun tagit initiativ till. I augusti öppnar en ny förskola och skola och 49 villor och radhus är redan inflyttade.
Historien bakom Källberga började redan för 20 år sedan. Nynäshamns kommun behövde öka antalet bostäder och området öster om väg 73 mellan Björsta, Lidatorp och Källberga, öster om Ösmo, ansågs ha god potential. År 2018 vann kommunens detaljplan över området laga kraft. Första spadtaget togs 2021 och efter arbeten med infrastruktur, VAanslutningar och markarbeten flyttade de första invånarna in 2023. I augusti 2024 är det skolstart i områdets nya skola och förskola.
– Det är ett väldigt ambitiöst projekt, med ett gediget gestaltningsprogram som i
detalj beskriver hur Källberga ska utformas och som alla måste hålla sig till. Kommunen har ett nära samarbete med markägaren Källberga Mark som utvecklar området och det är tydligt att alla aktörer delar samma vision och gör allt för att få till en slutprodukt som blir väldigt bra, säger Hanna Hjort Koverberg, projektledare för Källberga på samhällsbyggnadsförvaltningen i Nynäshamns kommun.
Hur ser riktlinjerna och visionen för Källberga ut?
– Det ska bli en naturnära och levande stadsdel med många olika boendetyper, där alla får plats, oavsett ålder och livssituation. Utbyggnaden av området anpassas efter den omväxlande naturen med dess kullar och olika naturtyper. Husen ska vara småskaliga, byggda i sunda material och utformade för att smälta in i landsbygdsmiljön. Ett exempel på detta är den nya skolan
mitt i byn. Fem småskaliga skolbyggnader i falurött, med stående träpanel och en lekplats som sluttar ner mot ett stort grönområde, där det kommer ordnas med spänger för rekreation och en befintlig göl bevaras för vattensalamander. Längs ena sidan grönområdet ligger 19 fristående villor i trä där Källbergas första invånare flyttade in 2023, och på andra sidan skolan 30 radhus i olika matchande kulörer som också är inflyttade.
– Området byggs i etapper, det som byggs nu heter Ängen och kommer att stå klart runt 2026. Då kommer det att finnas ett litet levande bytorg omgivet av flera lägre flerbostadshus med hyresrätter vid entrén mot området från Muskövägen sett. I botten på husen blir det verksamhetslokaler för exempelvis mataffärer och kaféer. Sedan färdigställs etapp efter etapp. När hela Källberga är färdigt beräknas det bo runt 3 000 människor här, i 800–
900 bostäder av olika storlek och boendetyp. Tanken är att stadsdelen ska vara färdigutvecklad senast 2033.
Text: Magnus Nilsson
Nu börjar bostadsutvecklingen av Nynäshamns landmärke: Telis historiska huvudkontor bredvid Teletornet och stadsdelscentret Sjötelegrafen.
Telis före detta huvudkontor från 1938 görs nu om till unika bostäder av fastighetsbolaget Svenska Hus. Bevarade funkisdetaljer och fantastisk havsutsikt från både lägenheter och nybyggd takterrass gör det till ett boende utöver det vanliga.
Nynäshamns andra stadskärna, Telegrafenområdet, genomgår för närvarande en omvandling med bostäder, stadsutveckling och handel. Fastighetsbolaget Svenska Hus förvandlar nu Telis vita kontorsbyggnader till lägenheter och stadsradhus med Nynäshamns kanske bästa läge.
Runt 250 lägenheter väntas det bli i de tre före detta kontorshusen på Industrivägen samt på angränsande mark. Först ut är det historiska huvudkontoret, en funktionalistisk pärla från 1938 med planerad takterrass mot havet. Här ska det bli 76 hyreslägenheter av varierande storlek med planerad inflyttning hösten 2025. Bostäderna läggs ut på bland annat Bostadsförmedlingen och Svenska Hus blir hyresvärd. Även de två nyare kontorsstommarna kommer att återbrukas och utvecklas med nya funktioner och fastighetens parkeringsytor bebyggas med radhus och flerbostadshus i den vackra skärgårdsmiljön.
Telis huvudkontor
– Utsikten uppe från taket är enorm så det kommer att bli en väldigt maffig och härlig plats att hänga på för de boende. När jag var uppe där häromdagen såg jag Gotlandsfärjan glida förbi där nere och bakom den skärgård och öppet hav så långt man kunde se, säger Niklas Gahm, Fastighetsutvecklingschef, på Svenska Hus i Stockholm AB.
Får lägenheterna också havsutsikt? – Ja, de allra flesta. Och det i en härlig industriell funkismiljö med jättestora fönster och en takhöjd på 3,5 meter. Alla boendemiljöer har ju sina kvaliteter men det här är verkligen något extra. Det är verkligen en förmån att vi på Svenska Hus har fått möjlighet att gå in och bygga den sista pusselbiten i Telegrafenområdet och det i en av stadens finaste fastigheter, Telegrafen 7.
Det låter exklusivt?
– Jo, det här skulle lika gärna kunna vara dyra bostadsrätter i centrala Stockholm. Kombinationen med havs
Niklas Gahm är fastighetsutvecklingschef på Svenska Hus i Stockholm AB.
utsikt, unik återbrukad industrihistorisk bebyggelsemiljö med gångavstånd till pendeltåget till Stockholm gör projektet attraktivt för många.
Vilka kommer att flytta in i husen tror du?
– Dels Nynäshamnsbor med villa som söker ett bekymmersfritt mindre boende men inte känt att det finns
När dåvarande Televerket flyttade sin verksamhet från Stockholm till Nynäshamn 1913 blev de stadens största arbetsgivare. Huvudkontoret på Industrivägen stod klart 1938 och är ritat av Yngve Ahlbom. De översta två våningarna tillkom 1963. De två andra kontorshusen är från 1980talet. Teli AB, var Televerkets tillverkningsindustri.
något lockande alternativ bland utbudet av lägenheter. Dels stockholmare som söker sig utåt för att få lite mer livskvalitet. Nynäshamn blir ju allt mer integrerad med storstadsregionen.
Telis gamla huvudkontor är kulturskyddat, hur gör ni för att bevara det? – Ja huset byggdes på 1930talet och anses särskilt värdefullt. Vi bevarar därför byggnadens tidstypiska funkisfasad och återskapar ursprungliga indragna smidesbalkonger. I bottenvåningen kommer vi däremot att öppna upp fasaden och utveckla stadsradhus med separata entréer och förgårdsmark mot gatan så byggnaden upplevs som en välkomnande bostadsmiljö. Interiört behåller vi detaljer som de vackra kalkstenstrapporna, fönsterbänkar av kalksten och allt fint som förhöjer byggnaden.
Vad händer med Teletornet bredvid? – Det ska stå kvar och behålla sitt ursprungliga utseende, Svenska Hus äger marken men själva tornet ägs av Telia.
BIRGITTA CARLSSON PÅ Kängsta Naturbruk har på bara några år blivit en drivande kraft för gröna näringar i Nynäshamns kommun. Hon har dragit igång ett nätverk för gårdsbutiker, skördemarknad och viltvecka, där det som fällts sålts till offentliga sektorn i kommunen och serverats i skolköken. Tillsammans med sin man har hon också byggt upp ett modernt lantbruk i rekord fart.
– Nu har vi haft fem hektiska år av stän dig expansion och nybyggnationer på gården så det börjar bli dags att ta hand om det som vi har investerat i, säger Birgitta Carlsson, och ser sig om där hon står framför den nybyggda rödmålade gårdsbutiken.
Gårdsbutiken har formen av ett äldre fyrkantigt lusthus med lanternin, en run del av fönster på taket för ljusinsläpp, och en gammaldags vindflöjel på toppen i järn med året 2022 utskuret på vimpeln. Året då gårdsbutiken på gården i Situna, norr om Ösmo, öppnade.
– Det kommer folk hit ända från Vallentuna och Solna för att handla när producerad mat. Det har ingen betydelse för många kunder om det tar en timme eller så att åka hit, för när man väl funnit sin egen gårdsbutik blir man ofta kvar. Många åker hit och köper mat för kanske en månad i taget, som exempelvis viltkött eller kött från gården och fryser in.
Och det är inte bara egna gårdsprodukter som Birgitta Carlsson säljer i sin gårdsbutik. Tvärtom. Här finns varor från ett tjugotal småskaliga producenter. Allt från färskpressad äppelmust från Kängsta musteri någon kilometer söderut, bak verk från Fru Jenny´s hantverk & skafferi i Sorunda, och viltkött från Djursnäs viltbod, för att bara nämna några av alla de producenter som finns i kommunen. – För mig har det varit väldigt viktigt med samverkan. En del brukar fråga mig om detta: Varför står du och säljer andras produkter, ni är ju konkurrenter? Nej, det är vi inte! Vi är kollegor. Vi vill stärka varandra och öka den lokala livsmedelsproduktionen.
På markerna runt gården betar nötboskap och inne i butiken finns färska ägg och honung att köpa. Förutom egen biodling har man också uppfödning av vaktlar.
Birgitta Carlsson är också initiativtagare till och projektledare för Växtkraft på Landsbygden, ett EUprojekt som hon sökt genom Leader Stockholmsbygd. Projektet ska öka de lokalt producerade livsmedlen i kommunen. Inom projektet har hon dragit igång skördemarknad, viltvecka och andra aktiviteter på landsbygden.
Vad är viltveckan för något?
– Det är en satsning för att få upp invånarnas ögon för viltkött som ett hållbart och lokalt livsmedel. Under en vecka varje höst samlas jägare i kommunen för att fälla vilt som sedan styckas och paketeras och serveras på skolor och äldreboenden inom den offentliga sektorn i Nynäshamn.
Birgitta Carlsson är i dag vice ordförande i LRF Mälardalens regionstyrelse, sitter med i programrådet för Berga naturbruksgymnasium, i Västerhaninge, projektledare för Bergadagarna och är delaktig i arbetet med att ta fram en ny uppdaterad regional livsmedelsstrategi för Stockholms län och ledamot i länets viltförvaltningsdelegation.
Dessutom sköter hon gården tillsammans med sin make Henrik, vars familj har bott här i sex generationer, ser till så att det är påfyllt i gårdsbutiken som är öppen alla dagar i veckan, sköter bikuporna, ungdjuren, plockar vaktelägg ...
Hur hinner du med allt?
– Ja, jag förstår att det låter mycket, men de olika delarna vävs in i varandra. Till för fem år sedan jobbade jag som danspedagog och jag brukar likna jobbet här vid en koreografi. Som modern småbonde går det inte att satsa på bara mjölk
produktion och tro att vi ska kunna leva av det, nej det behövs flera ben att stå på. Och precis som i en dansföreställning måste alla delar i verksamheten samspela för att det ska bli bra och fungera.
Taket på maskinhallen bredvid gårdsbutiken är täckt med solceller som gör gården självförsörjande på el och en bit bort ligger ett nybyggt lösdriftsstall med plats för 100 ungdjur, en samling bikupor och runt om 300 hektar skog och mark för spannmål, raps och vall.
Hur ser du på framtiden för lantbruk som näring?
– Bra faktiskt. Visst, medelåldern bland lantbrukarna är över 65 år i Sverige, och antalet kvinnor är fortfarande allt för få. Men ungdomarna börjar hitta tillbaka. Det är faktiskt fullt till hösten på lantbrukssidan på Berga naturbruksgymnasium och det har det inte varit på flera år. Så det är jätteskojigt.
Och hur ser generationsväxlingen ut på Kängsta?
– Det ser ut som att det kan bli generationsskifte i framtiden. Absolut! Åtminstone en av våra tre söner är väldigt intresserad av att driva gården och företaget vidare.
Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm
Hitta din gårdsbutik
På hemsidan för Växtkraft på landsbygden kan du hitta gårdsbutiker att besöka runt om i kommunen. Här finns också information om Skördemarknad, Viltveckan, Julmarknad och temakvällar med fokus på lokal livsmedelsproduktion och självförsörjning.
www.vaxtkraftpalandsbygden.se
Ösmo förtätas och på det kanske mest centrala läget planerar Spangarden Fastigheter nu för nya lägenheter, stadsradhus, café och lokaler för coworking. Birkavägen görs om till en lugn lågfartsgata med fokus på gång och cykeltrafikanter.
Den som stiger av bussen eller pendeln i Ösmo och börjar gå längs den lugna och trädkantade Birkavägen in mot centrum ser det nya flerbostadshuset på vänster sida, strax efter vårdcentralen. Huset omsluter det äldre hyreshuset i rött tegel och löper ner mot Nyblevägen. Efter att ha passerat den nyanlagda lummiga gräsarmerade parkeringsplatsen syns den gamla bion som nu är ett välbesökt café och ett coworkingkontor för distansjobbare.
Ja, så här kan kvarteret Biografen i centrala Ösmo se ut om några år. Planförslaget för Fastigheten Hallängen 7, som även inkluderar Birkavägen, var ute på samråd i maj 2024. Efter det väntar revidering och granskning innan detaljplanen för området kan antas och vinna laga kraft och Spangarden Fastigheter kan börja bygga.
– Om allt löper på kan vi börja prospektera för bygglov under 2025. Vi är verkligen stolta över att få möjlighet att
utveckla en sådan här central och viktig del av Ösmo, säger Jesper Stengard, delägare Spangarden Fastigheter.
Hur kommer det nya flerbostadshuset och omgörningen av kvarteret att se ut?
– Hur det kommer att se ut i detalj är för tidigt att säga, men huset ska utformas så att det smälter in i Ösmos övriga bebyggelse, med dess karaktär av trädgårdsstad. Vi har intervjuat Ösmobor och förstått att de inte vill ha någon supermodern och stor stadsbyggnad i betong med glasväggar utan ett hus på max fyra våningar i femtiosextiotalsstil med modernare touch. Och det ska vi hedra.
Biografen då, vad händer med den?
– Vi bygger stadsradhus i ena delen och coworkinglokaler och café i den andra. Kvarteret heter ju Biografen och den här biokänslan kommer att gå igen i konstnärliga utsmyckningar i kvarteret.
Hur kommer de nuvarande hyresgästerna i er fastighet att påverkas? – Det blir bara positivt. De som vill kan ansöka om boende i det nya huset, som blir mer tillgänglighetsanpassat. Och så rustas innergården upp med
Lokala, fysiska mötesplatser, kundcenter och inte minst en mängd anpassade digitala tjänster. Swedbank Nynäshamn kan tryggt lotsa sina kunder genom bostadsköpet.
Suriya Hellström, kontorschef på Swedbank i Nynäshamn betonar att en bostadsaffär handlar om så mycket mer än att bara låna pengar. Det gäller att se över helheten och att skapa sig en långsiktig trygghet. Alltifrån att ha rätt försäkringsskydd vid till exempel sjukdom eller arbetslöshet till att ha en trygg buffert ifall något oförutsett händer. Likaså är ett bra långsiktigt sparande förnuftigt.
– Vi erbjuder alltid våra kunder en djupare rådgivning när boendeaffären ska genomföras, via vår boendekoll, säger Suriya Hellström.
På Swedbanks hemsida finns en lista med åtta tips till en lyckad bostadsaffär, från första lånelöfte till tillträdesdagen, när kunden får nycklarna till sitt nya hem.
– Sök gärna lånelöftet digitalt. Det är enkelt och tar max tio minuter! I nästa steg är det vanligt att kunderna efterfrågar ett personligt möte och då finns vi här för dem.
Vid bostadsköp är kontantinsatsen 15 procent. Samtidigt är det bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter.
Personalen på Swedbanks kontor i Nynäshamn lotsar kunderna rätt vad gäller bolån med mera. Från vänster: Lano, Anna, Anna, Linda, Kristina, Jelena, Altanzul med kontorschef Suriya Hellström.
– Vi rekommenderar våra kunder att försöka spara cirka 10 procent av sin lön. Så klart tar vi fram lämpliga sparformer för både buffert, långsiktigt och pensionssparande.
– Vår boendekoll erbjuder förutom bolåne och sparrådgivning även en genomgång av person och sakförsäkringar och juridisk hjälp via våra samarbetspartners. Den som köper eller säljer bostad genom Fastighetsbyrån får rabatt på vissa av Swedbanks tjänster och kan också få hjälp med sådant som handpenningslån.
– Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa just dig, säger Suriya Hellström avslutningsvis.
Den röda planerade huskroppen med plats för 60–80 lägenheter sträcker sig mellan Birkavägen och Nyblevägen.
nya uteplatser, lekytor, ny parkering. Vi kommer också att installera postboxar, tillhandahålla cykelverkstad, moderna tvättstugor, bilpool till hyresgästerna, gott om förvaring och mycket mer.
Och så ska Birkavägen rustas upp? – Ja, det ska bli en kommunal lugnare lågfartsgata där barnen kan cykla och gå säkert. Fordon kommer fortfarande att vara tillåtet men trafiken in till Ösmo hänvisas primärt till Nyblevägen.
Parkeringsplatsen i kvarteret utformas för att smälta in i trädgårdsmiljön på ett harmoniskt sätt.
Fakta: Kvarteret Biografen Nya
• Antal hyreslägenheter i dag: 24
• Antal planerade nya lägenheter: 60–80
• Antal planerade stadsradhus: 4
Spangarden Fastigheter förvaltar och utvecklar centrumnära hyresbostäder i mindre tätorter runt om i Sverige. Huvudkontoret ligger i Stockholm.
Läs mer på www.spangarden.se
äventyr väntar
dig på andra sidan Östersjön. Välkommen till en hamnstad!
Ett naturnära boende med fokus på social- och ekologisk hållbarhet där
man kan förankra sig och bo kvar över generationer
Visionen om en ny naturnära stadsdel på landet öster om Ösmo har blivit verklighet. Lagom till skolstarten i augusti 2024 öppnar skola och förskola, flera villor och radhus är redan bebodda och i hög takt växer bebyggelsen ut över skog och slätter. Fullt utbyggt beräknas Källberga vara hemort för omkring 3 000 personer.
– Det känns fantastiskt att se vår vision om en småskalig och hållbar stadsdel växa fram i samklang med naturen. Och det hade aldrig gått utan det nära samarbete vi har inom gruppen av samarbetspartners som utvecklar Källberga tillsammans med Nynäshamns kommun.
Det säger Daniel Steding, från rådgivningsföretaget Archus, som är med och utvecklar Källberga på uppdrag av Källberga Mark AB, som ägs av Marcus Wallenberg och Fanny Sachs. Källberga Mark ser till att detaljplanen och visionen om en naturnära, hållbar och levande stadsdel följs genom hela projektet.
– Både Nynäshamns kommun och markägaren har höga ambitioner med projektet. De drivande värdedelarna i projektet var redan från början de tre hållbarhetsbenen: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, där vi vill skapa en långsiktigt hållbar stadsdel som smälter in i landskapet och är en plats för alla att bo kvar över generationer.
En helt central del i ett samhälle är skolan. Och lagom till skolstarten i augusti 2024 slår Nynäshamns första privata skola upp portarna i Källberga, Raoul Wallenbergskolan, en F6 skola. Och bredvid en förskola som drivs av samma koncern.
– Inom Raoul Wallenbergskolan brukar vi tala om vikten av att ha skolan mitt i byn, att skolan hjälper till att forma vår framtid. Och mer mitt i byn än så här kan det knappast bli! säger Per Egon Johansson, grundare och vd för Raoul Wallenbergskolan.
Bredvid honom på slänten framför de rödmålade skolbyggnaderna står Carola Strömberg, rektor för F6skolan.
– Vi har 220 elever i F6 och 65 förskolebarn inskrivna. Så det kommer att bli en rejäl invigningsfest i samband med skolstarten. De som uppfört och äger skolfastigheten är fastighetsbolaget Hoivatilat, där Maria Frid är vd: – Skolan är ritad i en lantlig stil med stående träpanel målad med Falu rödfärg och fem mindre byggnader för att göra det småskaligt, mysigt och tryggt för barnen. Fokus på hållbarhet och flexibilitet har genomsyrat hela projektet.
I Källberga får miljön bestämma utformningen av bebyggelsen och inte tvärtom, vilket är det vanligaste.
– Med tanke på att området är förhållandevis kuperat har det inneburit en viss komplexitet, säger Daniel Steding. De som rent konkret har fått ta hand om utmaningarna i landskapet är Styrhytten, som står för den grova infrastrukturen i området, som att bygga vägar och göra anläggningsarbeten.
– När vi kom hit och började jobba var det bara skog, berg, åker och våt
mark. I vanliga fall plattar man ofta ut och planspränger men här följer vi i stället topografin, vilket är väldigt ovanligt, men samtidigt roligt, säger Tor Andersson, entreprenadchef. – Ja, och det som gör att det fungerar så bra är den goda dialogen mellan samtliga inblandade. Vi fungerar som ett team – Team Källberga, där alla har fokus på slutresultatet, säger Calle Axelson, vd på Styrhytten.
I de två första färdiga bostadsområdena, som består av villor och radhus, och ligger granne med skolan har det mestadels flyttat in barnfamiljer. De första husen att byggas i området var 19 fristående villor uppförda av Fiskarhedenvillan. I början 2023 flyttade de första invånarna in. – Som du ser har alla längs gatan valt lite olika utseenden på sina hus, men alla är ganska så nätta i ladustil med sadeltak, stående panel och små takutsprång för att smälta in i landsbygdsmiljön, säger Viktor Araskog från Fiskarhedenvillan.
Lag Källberga. Från vänster Tor Andersson och Calle Axelson (Styrhytten), Viktor Araskog och Philip Silfverling (Fiskarhedenvillan), Stefan Gustavsson och Daniela Melzer (Blooc), Fredrik Hagel (Heba), Daniel Steding och Martin Stenlund (Källberga Mark), Carola Strömberg och Per Egon Johansson (Raoul Wallenbergskolan), Maria Frid och Hans Bjurström (Hoivatilat). Några aktörer saknas.
Hans kollega, Philip Silfverling, pekar upp mot en skogbeklädd kulle på andra sidan där de ska uppföra ett 20tal villor.
– De kommer att få en makalöst fin utsikt.
Alldeles bredvid skolan ligger Källbergas andra färdiga område, Brf Knarren: 30 mindre bostadsrättsradhus i olika matchande kulörer byggda av bostadsutvecklaren Blooc. – Alla radhusen är sålda och inflyttade och nu under sommaren och hösten håller vi på och gör det fint och planterar träd, häckar och blommor i kvarteret. Och sedan börjar arbetet med 32 nya parhus uppe på kullen här bredvid, säger Stefan Gustavsson, vd på Blooc.
Vad tycker du sticker ut med Källbergaprojektet?
– Det nära och goda samarbetet. Källberga Mark ringde helt enkelt upp aktörer de tyckte var intressanta och kunde matcha deras vision och värdegrund för projektet. Vilket är ovanligt
Vy över Källberga, med Muskövägen i bakgrunden, Raoul Wallenbergskolans röda byggnader och i förgrunden Bloocs färdiga och bebodda bostadsrättsradhus.
Interiörbild från ett av bostadsrättsradhusen i kvarteret Knarren, byggda av Blooc.
och har skapat en väldigt familjär stämning som främjar projektet. När Källberga är färdigbyggt om runt tio till femton år beräknas stadsdelen ha cirka 3 000 invånare. Runt 800–900 bostäder ska det bli och då såväl villor, radhus och parhus som flerbostadshus, med både bostadsrätter och hyresrätter.
Vid entrén till Källberga byggstartas nu 128 hyresrätter, varav 13 i radhus, fördelade på 1:or till 5:or. Husen ska bli 2–3,5 våningar höga och vara i typisk Källbergastil vad gäller skala, färgsättning och materialval. Inflyttning väntas bli 2026 och flera har redan ställt sig i kö hos Heba Fastighets AB, som bygger, äger och kommer att förvalta husen, berättar Fredrik Hagel, projektchef på företaget.
– Förutom lägenheterna har vi också fått ansvaret att bidra till ett levande centrum med affärslokaler runt ett litet bytorg, där Källbergaborna kan samlas och där det finns verksamhetslokaler som kan rymma butiker, kafé och andra verksamheter.
De fristående villorna på Svärtings gata var de första husen att byggas i Källberga. I början av 2023 flyttade de första invånarna in i husen uppförda av Fiskarhedenvillan.
Fakta Källberga
• Byggstart: årsskiftet 2020/2021.
• Antal bostäder: cirka 800–900 i blandade former med hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter, m.m.
• Ny förskola, skola, idrottshall i klasserna F6 med cirka 120 barn respektive 400 elever.
• Antal invånare: cirka 3 000.
• Yta: cirka 74 hektar.
• Källberga byggs ut i flera etapper, och innehåller förutom bostäder och skola/förskola/idrottshall bland annat grönområden, lekplatser, torg, bollplan och odlingslotter.
För de som vill uppleva Källberga på plats och även möta oss aktörer som är med och utvecklar Nynäshamns nya stadsdel välkomnar vi alla till ”Källbergadagen”, lördag den 7:e september runt lunch. Mer information kommer att förmedlas inom kort.
Läs mer om Källberga och följ utvecklingen på www.kallberga.se
I STOCKHOLMSREGIONENS mest havsnära kommun är det lätt och smidigt att hitta spännande utflyktsmål och aktiviteter för alla åldrar och smaker. Från vild surfing på Torös stränder till sköna klippbad, utekvällar i Nynäshamns hamn eller ett besök bland runstenar, svampskogar och gårdsbutiker på landsbygden.
– Har du varit
ute på vågbrytaren? Inte? Det är en helt fantastisk plats, det känns nästan som att man går på vattnet. Den 350 meter långa vågbrytaren omsluter hamnen och det är många som älskar att sitta där och njuta av vädret och utsikten.
Den som tipsar om detta är turistbyråföreståndaren Kristina Stugholm, som har sin bas i en röd stuga med vita knutar nere i Nynäshamns gästhamn på Fiskargränd. Nynäshamns Besökscenter, som det heter, är öppet alla dagar i veckan under sommarhalvåret och ligger bara ett stenkast från pendeltåg, bussar, skärgårdsbåtar och gotlandsbåtar.
– Hamnen är ett självklart besöksmål för alla som kommer till Nynäshamn. Vi
Turistbyråföreståndare Kristina Stugholm på plats i gästhamnen i Nynäshamn.
har en av Östersjöns största gästhamnar med 300 gästplatser, och även 800 fasta båtplatser, så här är full fart såväl dagsom kvällstid. På kvällarna söker sig många hit för att umgås, äta och ha det trevligt, säger Kristina Stugholm.
På havstrappan, en bekväm trätrappa och långbänk som löper längs kajen i hamnen, sitter besökare blandat med Nynäshamnsbor och ser på alla segel
och motorbåtar som angör och kastar loss. Många med en glass eller kaffe i handen inköpt i de små röda hamnbodarna strax intill. Längs kajen ligger också ett pärlband av serveringar som erbjuder allt från färskrökt fisk till lokalproducerad öl från Nynäshamns Ångbryggeri, med namn från skärgårdsöarna utanför. Andra väntar på skärgårdsbåten som ska ta dem till Nåttarö eller Utö.
Finns det något en besökare absolut inte får missa i Nynäshamns kommun?
– Det finns så mycket. Under sommarhalvåret är det framför allt den unika närheten till havet, till vår öppna havshorisont. Nynäshamns kommun är Stockholmsregionens mest havsnära kommun och med havet, klipporna och stränderna dessutom väldigt lättillgängliga. Och så shoppingen inne i Nynäshamns centrum och i de mysiga hamnbodarna och givetvis alla våra naturreservat och landsbygden med sina härliga gårdsbutiker, runstenar, och Landsort och skärgården. Ja, det finns så mycket att uppleva här i kommunen.
Text: Magnus Nilsson
Utflyktsmål i Nynäshamn med omnejd
Strandvägen, eller ”Ringvägen” som Nynäshamnsborna säger. Vacker slingrig väg längs kusten söder om tätorten. Veva ner bilrutan, cykla, spring och stanna till och ta ett dopp och en utsiktspaus på någon av klipporna och spana ut över havet.
Trehörningen. Promenera runt den trehörniga lilla ön med sina vackra sekelskifteshus, beundra utsikten från det gamla vattentornet och njut av ett spabad på Nynäs Havsbad.
Nickstabadet. Familjens favorit med stor vattenrutschbana, sandstrand, minigolf, café och allt som hör sommaren till. Dessutom ett hopptorn på 10 meter!
Lövhagen. Hitta din egen badvik i naturområdet Lövhagen, och missa inte den magiska udden Knappelskär med sina klippor och stränder och den häftiga tunnelgrottan. För lek och tävlan kan du här pröva på banan för freesbegolf. Vid entrén till området finns både café, vandrarhem och stugby.
I badkommunen Nynäshamn finns det plats för både friluftsbadare som vill ha lugn och ro och barnfamiljer med krav på action.
På den avlånga och vackra ön Landsort, eller Öja som ön egentligen heter, ligger landets äldsta fyr, från 1691 (se bilden). Här finns underbara badklippor, militärhistoria, ett rikt fågelliv och olika möjligheter att bo och äta. Båten dit går från Ankarudden på Torö, SL-buss från Nynäsgårds station i Nynäshamn.
I Nynäshamns kommun finns runt 1 500 öar, majoriteten nås med egen båt, andra med bil, som till exempel Oxnö, Svärdsö, Torö och Yxlö, eller med färja som Nåttarö och Landsort.
I Nynäshamn finns många hemligheter att upptäcka. Platsen ovan visar Knappelskärsgrottan.
En surfare står och väntar på bästa vågen på Torö Stenstrand, surfarnas paradis.
Surfa loss på Torö Stenstrand
Längst ut i Örens naturreservat på ön Torö ligger östkustens surfarparadis där vågsurfare flockas för att hitta den perfekta vågen. Landsortsdjupet utanför i kombination med uppgrundande vatten skapar brytande vågor för såväl vågsurfare som windsurfare, kitesurfare, paddlare och åskådare som njuter av skådespelet.
Hitta ditt eget smultronställe i Nynäshamns kommun
www.nynashamn.se/uppleva www.hittanynashamn.se
Information om upplevelser, butiker och sevärdheter i hela kommunen.
www.vaxtkraftpalandsbygden.se Gårdsbutiker, skördemarknader, aktiviteter på landsbygden. www.visitlandsort.se
Guide till Landsort.
Nynäshamns Besökscenter Fiskargränd 5, 08-520 737 00 info@nynashamn.se
DET FINNS RUNT 3 000 företag i Nynäshamns kommun. Hur är det att driva företag här och vad finns det för möjligheter för den som vill etablera sig här? Vi frågade kommunens nya näringslivs- och etableringschef Mia Järliden och Petra Kålbäck, förvaltningschef på näringslivs- och arbetsmarknadsförvaltningen.
– Nynäshamn har många unika fördelar för företag, säger Mia Järliden. Vi är en kommun som ligger storstadsnära med bra kommunikationer. Genom Norviks hamn har vi fått hit regionens viktigaste logistiknav för tåg och containertransporter, det finns färjetrafik till kontinenten, motorväg och möjlighet till nära dialog med vårt Campus Nynäshamn för att säkerställa kompetensförsörjningen.
Finns det tillgänglig mark för företag att etablera sig på? – Vi har nu exempelvis attraktiv mark till salu inom Kalvö verksamhetsområde i anslutning till Norviks hamn. Ett perfekt läge, nära både järnväg, hamn och motorväg, med olika tomtstorlekar och möjlighet att etablera allt från industri till restaurang och kontor, säger Mia Järliden.
Vart kan företag som vill etablera sig eller starta upp vända sig?
– Till kommunens företagslots, säger Petra Kålbäck. En kostnadsfri service där företag kan få svar på sina frågor. Här samordnas myndighetskontakter för att göra det enkelt för företag. Lotsen kan även tipsa om stödmöjligheter och hjälp med att hitta lokala samarbetspartners.
Finns det något lokalt företagsnätverk?
– Det finns flera lokala företagsnätverk så som Nynäshamns Stadskärneförening, Lantbrukarnas Riksförbund och Företagarna Nynäshamn. Dessutom arrangerar kommunen olika företagsträffar som till exempel frukostträffar och branschträffar, det kan vara en bra dörr in i det lokala näringslivet.
Och var finns hjälp att få för den som funderar på att starta eget?
– Vi har ett samarbete med Nyföretagarcentrum, säger Petra Kålbäck. Där finns kostnadsfri rådgivning, möjlighet att diskutera allt från affärsplan till budget. Vid ett par tillfällen under året finns de också på plats i kommunhuset för den som vill komma dit och prata direkt.
Text: Magnus Nilsson
näringslivs- och etableringschef.
VARJE ÅR DELAR Företagarna
Nynäshamn ut priset Årets företagare. Årets vinnare blev Louise Öbrink på Chokladhuset.
Ur motiveringen: ”Louise har under många år satt Nynäshamn på kartan med Chokladhuset. Dels genom att under 16 år haft det prestigefyllda uppdraget att leverera en pralin till festernas efterfest – Nobel nightcap, dels genom satsningen med den egna butiken i Nynäshamns Centrum.”
Grattis! Hur känns det?
– Jo det är nästan lite överväldigande, men på sätt och vis har jag ju hjälpt till att sätta Nynäshamn på kartan genom framför allt mina nobelpraliner. Det är många turister som kommer in till centrum bara för att köpa dem och då går de samtidigt
runt och tittar på de andra handlarnas utbud.
Apropå Nobelfesten, hur många gånger har du varit där?
– Femton gånger, en gång hade jag brutit armen och då skickade jag min son och hans flickvän för att representera. Det är en helt otrolig fest, som en sagovärld. Väldigt roligt.
Vilken pralin är Nynäshamnsbornas favorit?
– De med lakrits går alltid bra, liksom mörk tryffel och fräscha smaker som passionsfrukt och hallon. Vi har ju över 200 olika sorters praliner som vi alternerar mellan beroende på säsong. Många kommer ju också hit för vår hemgjorda glass och för att fika.
Finns det någon chokladpralin som inte alls gått hem hos kunderna?
– Det skulle väl vara den som smakade ärtsoppa med fläsk. Vi bjöd kunderna på den under 1 april ett år. Kul, men inget vi tänker ha på menyn, även om vissa kunder faktiskt gillade den.
Hur har de senaste årens lågkonjunktur påverkat företaget?
– Det tuffaste har varit kriget i Ukraina som gjort att kryssningsfartygen inte stannar till i Nynäshamn. Vi har tappat över hälften av vår sommarförsäljning, så det är verkligen kännbart. Och det berör ju inte bara mig utan hela stan egentligen. Fast Nynäshamnsborna är väldigt stöttande och kommer hit och handlar och visar att de bryr sig. Så det känns bra.
Text: Magnus Nilsson
Direktronik är i grunden ett familjeföretag som gjorde sina affärer redan i mitten av 1980-talet. Inriktningen har hela tiden varit import och distribution av produkter och komponenter, framförallt inom området nätverk och datakommunikation men i dagsläget jobbar vi även med komponenter för industrin. Förutom detta har vi även produkter för att underlätta, säkerställa och optimera installation.
Som kund hos Direktronik får Du en kunnig och personlig affärspartner och distributör men viktigast av allt – om du har frågor, ring bara. Vi är lätta att nå och svarar direkt, inga telefonköer eller självbetjäningssystem står i vägen. Du får direktkontakt med en kunnig rådgivare som kan produkterna och vet att rekommendera rätt lösning. Vi är experter och gillar att hjälpa till.
www.direktronik.se I 08-52 400 700 I info@direktronik.se
Personlig service Fri rådgivning och support Genuin omtanke
FLER NIONDEKLASSARE i Nynäshamn lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det öppnas nya förskolor och grundskolor och antalet behöriga lärare blir fler. Så är allt frid och fröjd i skolan nu?
– Det positiva är att vi nu ser att det väldigt omfattande förändringsarbete vi bedriver inom förskola och grundskola verkligen har effekt. Samtidigt måste vi vara ödmjuka och fortsätta att satsa så att alla elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, klarar kunskapskraven och ges en chans att få en trygg start i livet, säger Pär Olsson, förvaltningschef för barn och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn.
Läsåret 2022/2023 gick 86,3 procent av eleverna i årskurs nio i Nynäshamns kommun ut med behörighet till gymnasiet. Andelen behöriga var därmed högre än rikssnittet, som låg på 85 procent, och även jämfört med de omkringliggande kommunerna, berättar Pär Olsson:
Ja det är glädjande att ungdomarna presterar så bra och har möjlighet att söka sig till ett nationellt gymnasieprogram. Även meritvärdet var högre förra året liksom att fler elever lämnade nian med betyg i alla ämnen.
Hur arbetar skolorna i kommunen för att öka andelen elever med gymnasiebehörighet?
– Många av de elever som inte når betygskriterierna i årskurs sex gör det inte heller i årskurs nio. Därför är det viktigt att börja tidigt, helst redan i förskolan, och snabbt sätta in kraftfulla insatser där det behövs så att ingen faller mellan stolarna. Och för detta krävs en ökad samverkan över hela utbildningskedjan.
Pär Olsson lyfter här förskolornas arbete i kommunen.
– Nynäshamns förskolor är mycket bra på att skapa en god lärmiljö där alla barn blir sedda och där undervisningen anpassas efter de enskilda barnens behov. Det här är något grundskolan kan lära av och därför har vi initierat ett erfarenhets och verksamhetsutbyte mellan förskola och grundskola.
För att säkerställa att undervisningen inom förskolan håller samma höga kvalitet i hela kommunen etablerades för några år sedan ett pedagogiskt centrum. Personalen får här möjlighet till kompetensutveckling, vilket både har lett till lägre personalomsättning och bättre undervisning.
Det var ett lyckat grepp, som vi nu ska upprepa inom grundskolan. Vi bygger vidare på förskolans pedagogiska centrum genom att grundskolan nu kommer att inkluderas. Personalen får här möjlighet till både ämnesspecifik och övergripande pedagogisk kompetensutveckling, säger Pär Olsson.
Hur ska ni öka andelen behöriga lärare i skolan?
– Framför allt genom att visa att vi fortsätter satsa på skolan, både vad gäller
inom förskola och grundskola, säger Pär Olsson som är chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn.
nya och fräscha skollokaler och ökade möjligheter till kompetensutveckling för lärarna, där obehöriga lärare kan skaffa sig behörighet och behöriga får en chans att utveckla sig. Vi har exempelvis ett unikt samarbete med KTH i grundskolan. Andelen behöriga lärare ökade senaste året med nära 4,5 procentenheter, så vårt aktiva arbete börjar ge resultat.
En trygg och inspirerande lärmiljö består av flera delar. Dels att eleverna känner studiero och kan utvecklas i sin egen takt inne i klassrummet, och dels att miljön i och runt om skolan gynnar barnen och deras möjligheter.
Vilka insatser görs för att skapa ett tryggt klimat i skolan? – Genom bland annat förstärkt vuxennärvaro i korridorer och på skolgårdar och ha tydliga ordningsregler. Vi har anställt trygghetsvärdar och kommer nu även att introducera skolsociala team där skola och socialtjänst samverkar på plats i skolan för att fånga upp vissa normbrytande beteende innan det går för långt, säger Pär Olsson.
Text: Magnus Nilsson
Fakta Nynäshamns skolor
Antal barn i förskola: 1 700 Antal barn i grundskola: 3 600
Antal förskolor: 23 Antal familjedaghem: 5 Antal grundskolor: 7*
* Raoul Wallenbergskolan Källberga har skolstart i augusti 2024.
Omfattande renovering av Gröndalsskolan
Gröndalsskolan i Nynäshamn genomgår nu en stor uppgradering för att kunna bli stadens enda högstadieskola med fler parallellklasser. Låg- och mellanstadieklasserna på skolan blir kvar. Lågstadiet invigde en helt ny byggnad i augusti 2023. Dagens tillfälliga klassrum på Utsikten avvecklas, och Viaskolan blir renodlad F-6 skola. Arbetet förväntas vara klart lagom till höstterminen 2025.
Flera nya förskolor och skolor i Nynäshamns kommun:
• Ny förskola i Sorunda, Gläntan (invigd augusti 2023).
• Raoul Wallenbergförskolan Källberga, fristående, öppnar 12 augusti 2024.
• Raoul Wallenbergskolan Källberga F-6, fristående, skolstart 20 augusti 2024.
• Ny F-6 skola i Sorunda, planerad att stå klar 2027.
• Kullsta förskola har helrenoverats och nyinvigs i augusti 2024.
Kom, sjung och ha roligt och känn gemenskapen i Svenska kyrkans församlingar i Nynäshamns kommun. Här finns barn och ungdomsverksamhet och körer för alla smaker och åldrar. Från babyrytmik och kyrkfritids till barnkörer, glädjekörer, gospelkörer och kyrkokörer med klassisk musik.
– Att träffas och sjunga i kör är inte bara roligt utan främjar faktiskt hälsan, det visar en rad studier. Man mår helt enkelt bra av att sjunga. Ofta kommer det fram folk till mig efteråt och säger: Åh, jag var så trött i morse och hade inte tänkt att komma på repetitionen. Och så nu. Efter att jag sjungit känner jag mig så himla, pigg och glad. Det säger Roy Olofsson, ansvarig för körverksamheten i Nynäshamns församling. Liksom i de övriga två församlingarna i kommunen, Sorunda och ÖsmoTorö, så är just körsången och musiken en central del av kyrkans verksamhet. Här finns såväl barn och ungdomskörer som Nynäshamns kyrkokör som sjunger flerstämmigt och håller konserter, och så Korus, en kör för dig som länge velat sjunga i kör men inte riktigt vågat:
– Till Korus är alla välkomna. Här krävs ingen körvana, bara viljan att sjunga tillsammans, i grupp. Och det är en mäktig känsla att stå där bland 30 andra och gemensamt sjunga ut, säger Roy Olofsson.
I ÖsmoTorö församling har de under sensommaren en liknande kör för den som vill testa på körsång: Sensommarkören.
– Vem som helst kan anmäla sig, alla är välkomna, både nybörjare och körmedlemmar som lider av körabstinens under sommaren när de vanliga körerna har paus. Vi övar tre gånger och avslutar med att sjunga på högmässan i Ösmo kyrka, säger Katarina Rudérus, kyrkomusiker i församlingen. Repertoaren i de olika körerna varierar, från klassisk kyrkomusik till visor och populärmusik – och så gospel! I Sorunda församling finns en gospelkör ledd av Fredrik Allanson och Kajsa Johansson.
– Det är väldigt roligt och startade på önskemål från en församlingsbo. Gospelmusiken är ju lite modernare och ösigare och inte minst mer fysisk. Kören står inte stilla utan rör sig, gungar, dansar. Både själen och kroppen är med, ja det är något alldeles extra, säger Fredrik Allanson, kantor i Sorunda.
Det är inte bara gospelkören och de vuxna som insett vikten av rytm, rörelse och musik i Sorunda församling. Numera finns också babyrytmik.
– Det finns väldigt många småbarnsföräldrar i Sorunda och babyrytmik är ett perfekt sätt att öka anknytningen
Att sjunga i kör är både roligt och bra för hälsan. I Nynäshamns församlingar finns en hel rad olika körer att välja mellan.
mellan föräldrar och spädbarn, och för barnen att utvecklas, säger Marita Eghult, församlingspedagog.
För de lite äldre barnen i åldrarna 6–8 år finns bland annat en barnkör som sätter upp ett musikdrama som sedan vävs in i Sorundamässan, en gudstjänst som firas första söndagen i varje månad och bygger på delaktighet. Innan mässan serveras frukost.
Marita Eghult berättar också att de använder sig av kyrkorummets spännande miljö i verksamheterna.
– Vi hade en skolklass här där barnen fick ligga ner i kyrkbänkarna och titta upp mot taket och de nära 500 år gamla målade bibelberättelserna och skapa sina egna berättelser. Det finns mycket att upptäcka i våra fantastiska kyrkor.
I ÖsmoTorö församling finns Tisdagsgruppen, där skolbarn mellan 8 och 10 år träffas under terminerna i församlingshemmet för att pyssla, prata och ha kul.
– Gruppen är så populär att vi har kö till den. Och det beror nog framför allt på att vi är två vuxna som har tid att lyssna på barnen medan vi sitter och pysslar. Om vad som sker i deras liv, om någon varit dum mot dem i skolan, ja allt mellan himmel och jord, säger Nina Åkerlind, församlingspedagog.
I Nynäshamns församling heter fritidsverksamheterna Tisdagsmix och Onsdagsklubben och vänder sig till barn mellan 6 och 11 år. Till hösten ska man även starta upp en ny verksamhet för barn mellan 12 och 13 år, berättar Siri Myhre som är församlingsassistent.
– Gruppen kommer att heta Chilla och träffas varannan fredag i församlingshemmet. Hit kan man komma efter skolan och umgås, spela spel och göra roliga aktiviteter. För dig som är 14 plus finns Fredagshänget, ett liknande koncept varannan fredag på kvällen.
Foto: Alex Giacomini/Ikon
Nynäshamn, Ösmo Torö och Sorunda församlingar har aktiviteter för såväl små som äldre barn och ungdomar. På bilden unga konstnärer i Sorunda.
Nynäshamns församling
Barn och ungdomsverksamhet:
Babycafé (0–1 år), öppen förskola (0–5 år), barnkörer (6–13 år), babykonsert (0–1 år), kyrkostund (0–5 år), pysselverkstad och fritidsverksamhet i flera grupper för åldrarna 6–20 år.
Körer: Barnkör, Ungdomskör, Korus, Nynäshamns kyrkokör. svenskakyrkan.se/nynashamn
Ösmo Torö församling
Barn och ungdomsverksamhet:
Öppna förskolan ”Kyrkstunden” (0–5 år), Musiklek, Tisdagsgruppen (kyrkfritids, 8–10 år), JaYa! Just as you are! (ungdomsgrupp).
Körer: Barnkören, ÖsmoTorö kyrkokör, Projektkör/kammarkör, Kör för daglediga, Vox Aurora och Sensommarkören (25/7, 8/8, 15/8 och gudstjänst 18/8). osmotoro.se
Sorunda församling
Barn och ungdomsverksamhet: Öppen förskola & sångstund (0–5 år), Sång & upplevelsestund, Kyrkostund, Babysång & babyrytmik (3–12 mån), Minimusikal, barnkör (åk F–2).
Körer: Barnkör, Sorunda kyrkokör, Gospelkören, Glädjekören. svenskakyrkan.se/sorunda
SNABBVÄXANDE Campus Nynäshamn
lanserar till hösten hela fem nya yrkesutbildningar. Mest populär är socialpedagog med över tusen sökande till 35 platser, men också utbildningen till marinelektriker, vindkraftstekniker, processoperatör och underhållstekniker väcker stort intresse.
– Det är verkligen spännande. Vi är glada över att kunna erbjuda Nynäshamnsborna så många olika yrkesutbildningar på hemmaplan. Näringslivet och kommunerna har ett stort behov av den kompetens vi nu kan erbjuda genom dessa utbildningar, säger Anneli Sahlin, rektor för Campus Nynäshamn.
I dag studerar över 1 600 personer på Campus Nynäshamn, år 2020 var det 600 studerande. Som Stockholmsregionens enda lärcentrum där högskola, yrkeshögskola och vuxenutbildning finns under samma tak, har lärcentrumet på kort tid blivit en central del av kommunens utbildningsutbud.
– Vi har gjort en väldigt snabb resa. Ett politiskt inriktningsbeslut att bredda utbudet av utbildningar har varit grunden för att långsiktigt kunna höja utbildningsnivån i kommunen, förklarar Anneli Sahlin.
fram i nära samarbete med näringslivet för att se hur stort behovet är, berättar Anneli Sahlin:
– Vi vill starta utbildningar som efterfrågas av arbetsgivarna. Det är vårt primära mål. Vi vill att våra studenter ska få jobb efter utbildningen och känna sig efterfrågade och stolta över sin kompetens.
De nya YHutbildningarna är processoperatör, socialpedagog, trädgårdsmästare, underhållstekniker och vindkrafttekniker. Dessutom tillkommer en nationell yrkesutbildning till marinelektriker.
– Många av våra yrkesutbildningar inom naturvetenskap och teknik är centrala för den gröna omställningen, och behovet av arbetskraft är enormt. Här ges också tillfälle för de som redan är ute i arbetslivet att vidareutbilda sig.
Vilken är den populäraste utbildningen att söka?
– Socialpedagog är vår populäraste utbildning, med över 1 000 sökande från hela landet som konkurrerar om 35 platser. Det är ett otroligt söktryck.
Ni har också bryggeriteknik!
För den som vill studera eller vidareutbilda sig till exempelvis förskollärare men av olika anledningar inte vill eller kan lämna hemorten finns avtal med
Campus Nynäshamn erbjuder möjligheter för den som saknar behörighet till yrkeshögskola eller högskola. Här kan man gå en grundläggande vuxenutbildning eller läsa in gymnasiet.
Linköpings universitet och Karlstads universitet, där huvuddelen av utbildningen sker på plats i Nynäshamn. Till hösten startar en hel rad nya yrkeshögskoleutbildningar på Campus Nynäshamn. Utbildningar som tagits
– Ja, den har varit lite av vårt flaggskepp, där inte minst vårt lokala mikrobryggeri Nynäshamns Ångbryggeri har spelat en viktig roll.
Text: Magnus Nilsson
ÄVEN OM Nynäshamns kommun inte har några utsatta områden eller annan särskild brottsproblematik så finns det saker som skapar otrygghet. Trafik, nedskräpning och skadegörelse är de områden som påverkar invånarnas upplevda trygghet mest, enligt kommunens trygghetsundersökning.
Nynäshamns kommun utför vartannat år en trygghetsundersökning där invånare får svara på ett antal frågor om såväl upplevd otrygghet som utsatthet för brott. Sammanlagt svarade 1 018 personer på den senaste enkäten som gjordes 2022. De områden som ingick var Nickstahöjden, Nynäshamns tätort, Segersäng, Sorunda, Stora Vika, Torö och Ösmo. – Vi har inga utsatta områden i Nynäshamns kommun, inte heller några öppna drogscener, enligt polisens bedömningar, så enkäten handlar framför allt om upplevd otrygghet och i förlängningen vad vi som kommun kan göra åt det. I Segersäng ansågs till exempel trafiken vara det största orosmomentet, medan nedskräpning upplevdes vara det största problemet i Nickstahöjden.
– En klar majoritet av nynäshamnsborna känner sig trygga i sin närmiljö, men det finns alltid mer att göra och därför bedriver vi kontinuerligt en rad olika trygghetsskapande insatser, Milan Vladusic, säkerhetschef Nynäshamns kommun.
Har tryggheten bland invånarna ökat eller minskat de senaste åren?
– Generellt sett har den ökat något, det visar både vår egen och polisens trygghetsundersökning. 79 procent av invånarna känner sig exempelvis trygga när de är ute på stan för att äta en bit mat om kvällen. Samtidigt lever vi just nu i en otrygg värld vilket påverkar människors upplevelse av otrygghet, oavsett var de
bor. Så det är viktigt för oss att verkligen lyssna på de boende och i största möjliga mån ta tag i de miljöer och problem som orsakar denna oro.
Vad kan kommunen göra åt den upplevda otryggheten?
– Flera saker. Dels är det viktigt att prata om den upplevda otryggheten och vad den beror på. Dels ta itu med det i omgivningen som skapar denna oro. Det kan vara att se till att belysningen är tillräcklig i närmiljön och att det inte finns några mörka områden. Eller att snabbt ta bort klotter och åtgärda skadegörelse.
Hur får ni reda på vad som måste åtgärdas?
– När det gäller skadegörelse får vi varje morgon in en lägesrapport från kommunens bevakningsföretag som varje kväll och natt är ute och kör ronder i kommunen. Ser de en krossad ruta eller en nedklottrad vägg så får vi veta det och kan sätta in åtgärder direkt. Klotter inte bara upplevs som otrevligt, det bidrar också till en känsla av otrygghet.
Text: Magnus Nilsson
Fler exempel på trygghetsinsatser som görs i Nynäshamns kommun
• Polisen, Nynäshamns kommun och Södertörns brandförsvarsförbund har tätt samarbete och gemensamt medborgarlöfte för att öka tryggheten och minska brottsligheten i kommunen.
• En strategisk och en operativ samverkansgrupp träffas regelbundet för att ta fram åtgärdsplaner och dela information i förebyggande syfte.
• Regelbundna trygghetsvandringar på olika platser i kommunen. Polis, kommun, fastighetsägare och boende deltar.
• BOB-råd, en ny samverkansstruktur på lokal, regional och nationell nivå med syfte att förhindra att barn och unga blir en del av grov organiserad brottslighet har startats upp.
• En grannstödsbil ronderar dagtid i kommunen för att öka tryggheten för de boende.
ÖPPET ALLA DAGAR
Hög aktivitet på bostadsbyggande och stadsutveckling i kommunen
TROTS TUFFA TIDER inom byggbranschen händer det mycket inom bebyggelse och utveckling i Nynäshamns kommun. Vi frågade Jenny Linné, förvaltningschef Samhällsbyggnad i Nynäshamns kommun om vad som är på gång.
– Vi har redan haft flera byggstarter i Nynäshamns stad i år och planerar för en utveckling av Ösmo. Vi är också mitt i genomförandet av en helt ny stadsdel i Källberga och där rullar det på i full fart både med skolstart till hösten och färdiga bostäder. I många kommuner står byggandet still till följd av det allmänt dåliga ekonomiska läget i landet, men så är det faktiskt inte i Nynäshamn glädjande nog.
Vad är det för typ av bostäder som byggs och vem ska bo i Ösmo och Källberga?
– Utgångspunkten är att skapa en mångfald av olika boendetyper som passar såväl äldre människor som vill sälja sina hus och flytta till mindre, som de som vill ha rum för familjeliv. Nya bostäder är avgörande för att vi ska kunna öka tillväxten i kommunen och finansiera välfärden. För inflyttarna väger lägre bostadspriser i kombination med lugn och natur och bra kommunikationer
tyngst, och här har Nynäshamn en stor fördel som vi verkligen kan dra nytta av.
På vilket sätt bidrar utvecklingen av Källberga till Ösmo?
– Områdena kommer att komplettera varandra. Mitt intryck är att Ösmoborna ser fram emot den här utvecklingen. Dessutom satsar vi ju även i Ösmo genom att planera för flera etapper där den första, som omfattar de centrala delarna, redan har varit ute på samråd. Tanken är att möjliggöra för cirka 700–1 300 bostäder och anlägga bebyggelse av småstadskaraktär med inslag från trädgårdsstaden, samt torg, handel och service.
Det handlar mycket om tätorterna hur ser utvecklingen ut på landsbygden?
– Vi jobbar nu med en ny översiktsplan*. Här lyfter vi landsbygdsperspektivet tydligare. Alla delar av kommunen behöver utvecklas utifrån sina specifika förutsättningar och behov för att kunna bidra till kommunens samlade utveckling. En levande landsbygd och skärgård är prioriterat.
Hur jobbar ni för att få Nynäshamns stadskärna mer levande?
– Staden har redan ett trevligt centrum med en massa fina butiker, kaféer och
restauranger, men problemet är att många besökare inte hittar dit. Vi behöver därför koppla ihop sträckan mellan Alkärrsplan och Gästhamnen bättre så att folk börjar promenera in den vägen. Vi planerar nu för ett platsutvecklingsprojekt i Gästhamnen som ska hjälpa till att lotsa in besökare till centrum.
Vad kommer att hända med det gamla sjukhuset mitt i stan?
– Campus Nynäshamn och resursskolan kommer att flytta ut till gymnasieområdet och intill fastigheten planerar ägarna att skapa både bostäder och verksamhetslokaler. Det här är välkommet, för att få till ett levande centrum behövs det fler människor som rör sig här under såväl dagtid som kvällstid.
* Fram till 1 oktober 2024 är översiktsplanen ute på granskning. En översiktsplan visar hur kommunens mark och vattenanvändning ska utvecklas på lång sikt. Under granskningen kan alla kommuninvånare, föreningar och andra intressenter lämna sina synpunkter. När granskningen är avslutad ska översiktsplanen beslutas av kommunfullmäktige.
Text: Magnus Nilsson
– Nya bostäder är avgörande för att vi ska kunna öka tillväxten i kommunen och finansiera välfärden, säger Jenny Linné, förvaltningschef Samhällsbyggnad.
För många utgör Nynäshamn porten till Gotland. Härifrån tog drygt 640 000 resenärer färjan till Visby under förra året. Varje år trafikerar Destination Gotland sträckan mellan Gotland och Nynäshamn med omkring 1900 turer, och upp till 11 dagliga avgångar under högsäsong. Med sommaren runt hörnet ser både Nynäshamn och Gotland fram emot att välkomna gamla och nya besökare.
Av alla som åker med färjan till Visby reser 75 procent från Nynäshamn. Nytt för i år är båtbussen som gör det lättare än någonsin att ta sig över till ön, inte minst för de som åker utan bil. Sedan våren 2024 har Destination Gotland öppnat flera nya linjer med båtbussen från Nynäshamn till Västerås, Enköping, Strängnäs, Södertälje, Stockholm, Arlanda och Uppsala.
– Nynäshamn och Gotland har sedan länge ett starkt band genom färjetrafiken. Under högsäsongen har vi upp till 6 dagliga avgångar till Visby från Nynäshamn, och det är utan tvekan vår mest populära rutt. Nästan två tredjedelar av alla avgångar är mellan dessa två destinationer. Det är också två populära resmål för sommargäster eftersom det finns mycket att upptäcka. Både för gotlänningar som åker till fastlandet och boende på fastlandet som åker till ön, säger Adam Jacobsson, sälj- och marknadschef på Destination Gotland.
Nu laddas det upp inför den stundande sommarsäsongen. Ett antal gotländska företag och besöksnäringen har gemensamt lanserat ett erbjudande för att ge fler barn och unga möjligheter att upptäcka ön. Under hela första veckan i juli kan familjer
besöka hotell och eller Kneippbyns attraktioner till förmånliga priser. Och för de som är 18 eller yngre är det gratis att resa med Destination Gotland. Se kampanjen på destinationgotland.se/sommarlov
restauranger på Gotland, klättra, paddla kanot,
– För många familjer är första veckan i juli också den första gemensamma sommarlovsveckan Med kampanjen 'Sommarlov på Gotland' hoppas vi locka helt nya besökare. Framför allt ser vi fram emot att fler unga får chansen att upptäcka allt som ön har att erbjuda – och ett startskott för många somrar tillsammans.
Ön erbjuder flera familjevänliga utflyktsmål. Alltifrån lekvänliga stränder runt om hela kusten till Pippi Långstrumps Villa Villekulla och historiska efterlämningar som vikingatidens runstenar och medeltida kyrkoruiner.
– På Gotland finns ett stort engagemang för turism och besöksnäring. Tillsammans vill vi bidra till att 2024 skapa fler positiva sommarminnen för både besökare och gotlänningar. Det är svårt att tänka sig en bättre tid att besöka Gotland än nu, avslutar Adam Jacobsson.