Lunds kommun 2020

Skapar framtiden – kunskap, innovation, öppenhet

Illustration: Elinor Thornblad

VI GÖR PLATS FÖR FLER PÅ VÄSTERBRO SID 8

NY STATION KLAR OM FYRA ÅR

GAMLA OCH NYA LUND FÖRENAS

Industrimark blir bostäder i Dalby

SID 6

SID 14

SID 16

6

Unikt driv skapar en hållbar framtid i Lund Sveriges tolfte största stad fortsätter att växa. Vid års­ skiftet hade Lunds kommun 124 935 invånare, en ökning förra året med 1 987 personer. Arbetstillfällena blir också fler. Och bostäderna.

2018 slog bostadsbyggandet i Lunds kommun nya rekord, så mycket hade det inte byggts här sedan miljonprogramsåren under tidigt 70-tal. Och vi fortsätter att växa. I den här tidningen kan du läsa om flera nya projekt. I Lunds innerstad, i Dalby, Veberöd, Källby, Nöbbelöv ...

– Lund i sig har ett mycket attraktivt läge i en region som växer, säger Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lund. Snart kan du åka tåg på drygt tre timmar från Hamburg och hit, vilket ger en helt annan arbetsmarknad.

– Lund är en motor i regionen med universitet, avancerad forskning och därmed spännande innovativa företag. Samtidigt har vi en medeltida vacker kulturhistorisk stadskärna. Det är unika förutsättningar. I Lund möter medeltiden framtiden.

– Att så många vill uppfylla sina drömmar i just vår kommun visar hur attraktivt Lund är och att vi verkligen går åt rätt håll.

14

8

Samtidigt finns Lund på Sveriges bästa åkermark, så tankar, visioner och planer om var vi alla ska få plats, samtidigt som vi bygger en hållbar framtid blir en utmanande balansgång.

Hans Juhlin är ny stadsbyggnadsdirektör i Lunds kommun sedan 1 februari, och han är väl medveten om den balansgången. ”Tillväxten – Lund har en stark identitet i är motorn i sitt historiska arv, men också i sitt innovativa driv, säger han. utvecklingen” Dessutom ligger vi i ett värdefullt jordbruksområde. Det är viktigt att ha en ödmjuk inställning till alla dessa kvaliteter.

– Tillväxten är motorn i utvecklingen, och Lund har ett väldigt driv, men vi har också ett ansvar att göra den utvecklingen hållbar. Vi måste hushålla med marken.

18

Hans Juhlin kommer närmast från Karlskrona där han varit samhällsbyggnadschef och stadsarkitekt i 14 år och bland annat lett utvecklingen av stadskärnan där.

Skillnader och likheter?

– Karlskrona har också en rik historia att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Med örlogsbasen tillhör Karlskrona världsarvet och havet sätter också gränser för expansionen, på sitt sätt jämförbart med åkermarken här.

Efter bara en månad i nya jobbet vill Hans Juhlin framför allt skaffa sig rejäl lokal kunskap.

– I Lund skapar vi framtiden och jag har länge inspirerats av de beslut och projekt som genomförs här. Det ska bli oerhört spännande att få träffa alla som gör detta möjligt, och tillsammans ta nästa steg, säger han.

10

16

Foto: Jan Nordén

INNEHÅLL

Hans Juhlin (tv) är ny stadsbyggnadsdirektör i Lund. Här tillsammans med Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande.

4 6 8 10 14

Lund ska växa inifrån och ut.

Förtäta. Fokusera. Bygg färdigt är ledorden.

Den nya stationen Klostergården blir ett nav i utbyggnaden av Källby och sydvästra Lund.

Nu ska Öresundsvägens industriområde omvandlas till stadsdelen Västerbro.

Nu flyttar pionjärerna in i Brunnshög.

Balansgång mellan gammalt och nytt för stadsantikvarie Henrik Borg.

16 18 20 22

www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Anders Olow & Cecilie Östby FORMGIVNING: Joakim Forsberg TRYCK: MittMediaPrint

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Petra Kling Gutenwik. kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret tel. 046-359 47 48, petra.klinggutenwik@lund.se

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Azrang, tel. 070-640 34 16 per.azrang@activemediapartner.com

www.lund.se

2

Industrimark i Dalby blir bostäder.

Nu utbildas de nya spårvagnsförarna.

Samråd om Nöbbelövs utveckling.

Så här ser framtidsplanerna ut för Veberöd.

ANNONS

– En sund ekonomi är lika aktuell hela livet och mitt i det står Sparbanksidén och vi som Sparbank, säger Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne i Lund.

Sparbanksidén firar 200 år

Sund ekonomi är hållbar ekonomi – Det händer så mycket i Lund just nu. Vi har varit med på resan hela vägen och det fortsätter vi med, sä­ ger Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne i Lund.

I år firar dessutom Sparbanks­ idén 200 år.

S

parbanken har alltid varit synonym med sunt sparande. Vi minns Lyckoslantens ”Spara och Slösa” som hjälpte oss att förstå att spara är bra, slösa är dåligt. Tidningen började komma ut i mitten av 1920-talet, redaktören var folkskollärare och den vände sig till de svenska skolbarnen för att ge dem ekonomisk fostran, och gör så än. Tidningen skickas fortfarande ut fyra gånger per år till alla landets mellanstadieelever och är i dag en av Sveriges största barntidningar med en upplaga på 340 000 exemplar.

Goda råd om sund ekonomi har alltid varit Sparbankens signum. Spar­ banksrörelsen som idé kommer ursprungligen från en skotsk präst som gick ut på att vem som helst, när som helst skulle få sätta in hur små belopp som helst och dessutom kunna ta ut

dem när de ville. Han ville hjälpa alla till en sund ekonomi.

I Sverige bildades den första sparbanken för 200 år sedan. Att spara för framtiden och låna när det behövdes var nyheter då på 1800-talet.

En viktig del av sparbanksidén var att

ingen person skulle äga en sparbank.

Vinsten skulle återinvesteras i det område där banken var verksam.

Vinsten stannar kvar i den lokala sparbanken och det lokala samhället till nytta för banken, kunderna och samhället. En sparbank verkar tillsammans med lokalsamhället, vilket innebär att banken är beroende av hur det går för området där den finns och har ett starkt intresse för lokalsamhällets utveckling.

För Rasmus Roos är det här fortfarande grundidén för både hans engagemang och Sparbanken Skånes verksamhet.

– Vi är högst närvarande i Lund, säger han. Oavsett om det handlar om våra företagskunder i Ideon eller nyproduktioner av bostäder för privatpersoner.

– Sparbanken Skåne är ingen ”stor-

bank”, men en stark regional Sparbank och vi som jobbar här bor också i regionen. Med ledningskontor i Lund och medarbetare fördelade på 22 kontor i 15 skånska kommuner bygger vi verksamheten på grundläggande sparbanksvärderingar, där besluten fattas nära dig som kund. På så sätt har vi nära anknytning till marknaden.

– När det gäller till exempel nyproduktion erbjuder vi helheten. Vi har dedikerade personer till nyproduktionsprojekt och vi jobbar tätt tillsammans med mäklarna och byggbolagen. Vi är med på visningar och är mycket pålästa kring objekten.

– Jag tycker vi förverkligar drömmar. Vi är en bank som gör skillnad när en dröm skapas, till exempel en drömresa, ett nytt boende eller ett eget företag, så är vi med på resan. Både i med- och motvind.

När det gäller Lunds framtid ser han ljust på den.

– Personligen är jag spänd på spårvägen och vad som kommer att hända runt den. Hela Brunnshögs utveckling är spännande.

Samtidigt som Sparbanksrörelsen

www.sparbankenskane.se

3

har sina rötter 200 år tillbaka måste den också följa med sin tid.

– Vi måste driva en rationell affärsmässig bank för att kunna investera i framtiden och säkra samhällsutvecklingen, säger Rasmus Roos. Samtidigt är grundidén i vår historia fortfarande lika relevant. Även om vi i dag snarare kallar det för hållbarhet.

– En sund ekonomi är lika aktuell hela livet, för oss alla, inte bara för mellanstadieeleverna, och mitt i det står Sparbanksidén och vi som Sparbank.

Sparbanken Skåne • Sparbanken Skåne är Sveriges största Sparbank med 500 anställda.

• Sparbanken Skåne ägs till 78 procent av tre Sparbanksstiftelser; Sparbanksstiftelsen Finn, Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta samt Sparbanksstiftelsen 1826 med 26 procent vardera.

Resterande 22 procent ägs av Swedbank.

ÖVERSIKT

Text & Illustration: Lunds kommun

Så ska Lund växa Lund ska växa inifrån och ut och helst i de områden som redan finns. Nya bostäder och arbetsplatser ska dessutom helst byggas längs stråk där det finns eller planeras kollektivtrafik.

En blandad stad, där bostäder finns, tillsammans med service, skolor och arbetsplatser, ger stadsdelar som lever hela dygnet.

SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET & SJUKHUSOMRÅDET VÄSTERBRO Området ska stegvis utvecklas från ett traditionellt industriom­ råde till en hållbar stadsdel där bostäder blandas med skolor, arbetsplatser handel och ser­ vice. Utvecklingen sker på lång sikt med början i de östra delarna.

BRUNNSHÖG Brunnshög är Lunds framtida stadsdel med både flerfamiljshus och stadsradhus.

Service och arbetsplatser integreras med bostäderna. Sölvegatan med sin för­ längning blir ett tydligt stråk som kopplar den nya stadsdelen med Lunds centrum. I norr finns ESS och Max IV, två världsledan­ de forskningsanläggningar, där planeras också Science Village med ytterligare forskning, utveckling, utbildning, gästbostäder och service.

Kunskapsstråket startar vid Lund C och sträcker sig genom universitetsområdet och förbi sjuk­ husområdet. En viktig knutpunkt är universitetssjukhusets hållplats som snart är hållplats för spårvagn.

Sjukhusområdet kommer under många år att omvandlas med flera nya byggnader och vägar.

NORRA UNIVERSITETS­ OMRÅDET & IDEON­ MEDICON VILLAGE Ideontorget och platsen vid Kårhuset blir nya knutpunkter med spår­ vagnshållplatser som ger liv och rörelse. Utvecklingen i hela detta stora område går mot ny, tätare och mer varierad bebyggelse i en blan­ dad stadsmiljö. Tanken är att området ska bli mer levande över hela dygnet.

SÖDRA RÅBYLUND OCH HASSLANDA

KÄLLBY I sydvästra Lund byggs station Kloster­ gården som kommer att ha 4–6 avgångar i timmen. Nya bo­ städer, service och kontor kommer att byggas nära stationen. Målet är en mer blandad stadsdel som växer fram under en längre tid, samti­ digt som området knyts ihop bättre med centrala Lund.

Ett nytt bostads­ område håller på att växa fram i östra Lund, med närhet till omgivande natur. Unikt för området är Råbysjön. När området är färdigbyggt kommer det att bo drygt 4 500 personer i Södra Råbylund.

Längre söderut gör vi plats för Lunds verk­ samheter. Området är lättillgängligt för besökare och transporter och det är nära till det etablerade verksam­ hetsområdet Gastelyckan.

4

ANNONS

Johanna Camitz, Linnea Berglund Madsen och Johanna Wictorin vill skapa starka och långsiktiga relationer med kunderna och kan erbjuda allt från bolån till pension.

Lund är en speciell marknad och stan är tillräckligt liten för att man ska heja på varandra om man möts på stan under helgen.

”Närheten till kunden finns i Handelsbankens DNA” Långsiktigheten i relationerna till kunderna är viktig och Handels­ banken är en bank för hela livet.

Kunderna erbjuds rådgivning för hela sin privatekonomi. Det medför ett förtroende och en långsiktighet i relationen till såväl kunder som anställda.

– Närheten till kunden finns i bankens DNA. Det är det som gör att jag trivs så bra i Handelsbanken, säger Johanna Camitz, chef för pri­ vat- och kapitalmarknad.

J

ohanna Camitz jobbade extra i kundtjänsten på Handelsbanken under juridikstudierna och planen var att det skulle stanna vid det. Efter examen blev hon erbjuden jobb inom försäkringsdelen inom Handelsbanks­ koncernen som rådgivare. Men när Handelsbanken utlyste en tjänst som bankjurist tvekade hon inte att söka den. Nu har det blivit 22 år i banken på olika enheter och befattningar.

– Jag har varit på flera olika kontor och avdelningar inom banken och har ett stort nätverk. Överallt har jag mött en energi och generositet att låta de anställda utvecklas. Det genomsyrar hela organisationen, säger hon.

Nu har hon har just kommit tillbaka till Lund för tredje gången. Den här gången som chef för privat- och kapitalmarknad.

– Lund är superdynamiskt med forskning och innovation. Men här finns också kultur och historia, säger hon.

Johanna Wictorin, privatrådgivare, började också i kundtjänsten under studietiden. Nu har hon varit i banken i totalt tretton år och känner att hon ständigt utvecklas inom olika områden för att ständigt överträffa kundens förväntningar.

– Jag är väldigt intresserad av bostadsmarknaden och följer den på nära håll. I Lund är det mycket nyproduktion och själv är jag är ofta med på visningar och svarar på frågor. Det är väldigt stimulerande att få möta kunderna personligen och vara med i ett av deras viktigaste beslut, säger Johanna Wictorin.

Efter alla år på banken känner Johanna Wictorin sina kunder som oftast har sitt sparande, sin pension, sitt bolån och sina lönekonton i banken. Därför är det lätt för henne att fatta beslut om bolån eller krediter väldigt snabbt.

– Vi har en decentraliserad organisation som innebär att den som träffar kunden också är den som fattar besluten. Kunden får ett snabbt besked. Jag har också möjlighet att göra unika lösningar som passar varje enskild

kund. Vi har ju allt man kan tänka sig, säger hon.

Linnea Berglund Madsen, är privatrådgivare på Lundakontoret sedan några veckor efter att ha jobbat ett par år i telefonbanken Handelsbanken Direkt. Redan tidigare, när hon arbetade på en annan bank, hade hon siktet inställt på Handelsbanken.

– Jag hade hört från vänner som jobbade i banken att de trivdes så bra och från kunder att de var så nöjda.

Det är det bästa betyg man kan få, säger hon.

När hon började på telefonbanken

Handelsbanken Direkt för ett par år sedan upplevde hon för första gången vad det innebar på riktigt med en decentraliserad organisation.

– Känslan att vara så nära sina kunder och kunna ge dem personlig service, jag tror inte att den finns på detta sätt någon annanstans, säger Linnea Berglund Madsen.

– Att tilliten till den enskilda medarbetaren är stark beror förstås på att personalen har en gedigen grundkompetens. Lund är en speciell marknad – här får du göra alla slags affärer. Vi är också väldigt nära våra kunder. Stan är tillräckligt liten för att man ska heja på varandra om man möts på stan under helgen, säger Johanna Wictorin.

5

För Linnea Berglund Madsen är det nytt med det fysiska mötet med kunden.

– Det är så inspirerande att kunna skapa starka och långsiktiga relationer, att jag får följa mina kunder i livets olika faser, säger hon.

En sak som många har funderingar

kring och som Johanna Camitz brinner extra mycket för är pensionen.

– Sedan reglerna ändrades och vi själva förväntades spara till vår pension, är det många som känner sig förvirrade och inte vet vad de ska förvänta sig. Våra duktiga privatrådgivare vet allt om pensionssparande och hjälper gärna till att räta ut de frågetecknen, säger Johanna Camitz och fortsätter.

– Vi vill ha långsiktiga relationer med våra kunder och vi tror på det lokala och det personliga mötet. Hos oss får du hjälp med allt från bolån till pension.

www.handelsbanken.se

KÄLLBY

Text: Cecilie Östby • Foto: Skånetrafiken

Klostergården blir entré till Källby och sydvästra Lund är ett av de viktigaste utbyggnadsområdena i Lund. Den nya stationen Klostergår­ den kommer att ge området möjlig­ heter för utveckling med nya bostäder och arbetsplatser. Men det blir också en entré till naturområdet Höjeådalen som också blir mer tillgänglig för människor som inte bor i Lund.

O

m fyra år står en ny järnvägsstation klar vid Klostergården.

Stationen kommer att ha fyra till sex avgångar i timmen och ger möjligheter att nå stora delar av Skåne. Den nya pågatågsstationen vid Klostergården kommer att ligga söder om Nordanväg, i höjd med värmeverket. De två nya spåren, på sträckan Lund–Flackarp, byggs på den västra sidan om dagens spår.

Den nya stationen blir ett nav i Källbys utveckling där det finns plats för 3 000 till 4 000 nya bostäder. De stora industrifastigheterna som finns på den västra sidan av järnvägen planeras att göras om till en mer blandad bebyggelse. Även östra sidan har potential att utvecklas.

Men innan man fastställer några detaljplaner görs en fördjupning av översiktsplanen som utreder vad som är viktigt att bevara och vilka kvaliteter som är viktiga att utveckla. Ett samråd kring utvecklingsplanerna hölls under 2019 och värden som Lundaborna lyfte fram var rekreation och idrott. Det finns också politisk enighet om att göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat.

Det finns planer på att Lunds avloppsvatten ska pumpas och tas om hand i Malmö.

En av frågorna som ställs i fördjupningen av översiktsplanen är vad man då ska göra med marken om reningsverket försvinner.

En annan fråga är hur snabb utvecklingstakt som området ska ha.

Höghastighetstågen skapar bra förutsättningar

T

rafikverket har i uppdrag att planera för och bygga nya stambanor för höghastighetståg mellan Stock­ holm–Göteborg och Stockholm–Malmö.

Byggnationen börjar med tre projekt från ändpunkterna; Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund.

– Vi har fullt på spåren och underkapacitet i järnvägssystemet redan i dag, och dessutom vill allt fler åka kollektivt med järnväg. Nu börjar en process med att hitta lösningar för järnvägens sträckning genom Lunds kommun och samtidig utveckling av Lunds central, säger Pernilla

von Strokirch, kommunens programledare för stambanan genom Lund.

Den nya dubbelspåriga stambanan mellan Hässleholm och Lund kommer att trafikeras med höghastighetståg med hastigheter upp till 320 kilometer i timmen för fjärrtåg och 250 kilometer i timmen för snabba regionaltåg. Den nya järnvägen kommer att öka robustheten i det sydsvenska järnvägssystemet, ge snabbare resor i södra Sverige och avlasta Södra stambanan.

– Utan ny räls går det inte att underhålla den befintliga järnvägen utan stora avbrott i trafiken, säger Pernilla von Strokirch.

6

Höghastighetstågen har fått en större aktualitet sedan miljöfrågan åter har fått en stark plats i debatten.

I dag tar resan mellan Stockholm och Malmö fyra timmar och tjugofem minuter. I framtiden kommer det att gå betydligt snabbare. Men stambanan ska också underlätta att nå utanför Sverige – för såväl näringslivet som för privatpersoner.

– Restiden måste ner för att tåget ska vara en verklig ersättning för flyget, säger Pernilla von Strokirch.

I samband med att lokaliseringsutred-

ning för den nya stambanan startades, beslutade Lunds kommun att utreda kostnadsskillnaden mellan att gräva ner både de nya och de befintliga spåren genom centrala Lund i tunnel jämfört med att bygga ut spåren i markplan.

I dag är tågrälsen en barriär mellan västra och östra Lund. En tunnel skulle göra det möjligt att ändra på det.

– En tunnel skulle göra det möjligt att bygga fler bostäder där tågen passerar i dag. Det måste i så fall bestämmas nu i samband med stambanans utbyggnad, säger Pernilla von Strokirch.

Illustration: Gunilla Svensson Arkitektkontor

Höjeådalen Vy över det nya bostadskvarteret i södra Råbylund.

Källby och sydvästra Lund ses som ett av de viktigaste utbyggnadsområdena i Lunds tätort i framtiden. Den nya stationen blir en central del i områdets utveckling – nya bostäder, service och kontor ska skapas i närområdet. Det är Trafikverket som bygger stationen och Lunds kommun är beställare och medfinansiär.

150 nya bostäder i Råbylund Strax söder om Dalbyvägen, i södra Råbylund, kan det nu byggas ett helt nytt kvarter med bostäder, park och odlingslotter. Det blir ungefär 150 nya bostäder – flerbostadshus med lite över 100 lägenheter och radhus med knappt 50 lägenheter. De fyra till fem våningar höga flerbostadshusen kommer att ligga närmast Dalbyvägen och lägenheterna ska vara genomgående så att alla lägenheter har rum som inte störs av ljudet från vägen. Söder om flerbostadshusen placeras radhusen som kommer att få två-tre våningar.

Ambitionen är att skapa ett område med mycket grönska som vävs ihop med den nya parken söder om bostadsområdet. Som en del av parken anläggs också ett helt nytt odlingsområde med plats för mellan 50 och 60 odlingslotter. Det

Fyrvägsspår med ny station

Detaljplanen reglerar till viss del hur husen ska se ut, till exempel att husen ska ha sadeltak. I planarbetet har också tagits fram gestaltningsprinciper som ger en vägledning om lämplig fasad, exempelvis variationsrikt tegel på de större husen och träfasad i jordtoner på radhusen.

Det är LKF och OBOS som planerar att bygga i kvarteret. I de andra delarna av Södra Råbylund, som sträcker sig hela vägen ned till Råbysjön, har det byggts och planeras för över 2 000 nya bostäder, både flerfamiljshus, radhus och villor.

Mer info: www.lund.se/sodrarabylund

Illustration: Stadstudio

Regeringen har beslutat att bygga ett nytt fyrvägsspår på sträckan LundFlackarp. Med ett nytt fyrvägsspår ökas nu kapaciteten och störningarna minskar på en av landets mest trafikerade järnvägssträckor.

Järnvägsplanen för sträckan LundFlackarp omfattar fyra spår från Ringvägen i Lund till Flackarp, strax norr om Hjärup. Den nya stationen i Klostergården kommer att byggas av Trafikverket med Lunds kommun som beställare och medfinansiär. Bygget omfattar själva stationen och området runt omkring. Dessutom påbörjas en tunnelförbindelse för bussar, cyklister och gående under järnvägen i Sunnanvägens förlängning, söder om stationen.

Bygget på sträckan Lund-Flackarp startar under 2020.

blir möjligt med mindre växthus och redskapsbodar, men odlarna kommer inte att kunna bygga egna stugor.

En idéskiss om hur området Sandby backe kan utvecklas.

Med fokus på framtidens Sandby Planen för en stadsutveckling är lika mycket invånarnas angelägenhet som beslutsfattares. Information, samtal och möten, diskussioner och nya idéer, allt är viktiga delar när beslut som har konsekvenser långt in i framtiden ska fattas.

Fokus Södra Sandby är ett sådant projekt som ska pågå in i nästa år och är en fortsättning på Lunds kommuns tidigare ortsutvecklingsprojekt Fokus Genarp, Fokus Veberöd och Fokus Dalby.

Syftet med Fokus Södra Sandby är att utveckla orten Sandby med omnejd tillsammans med boende och verksamma i området med målet att Södra Sandby ska vara en attraktiv boendeort som kan växa och som erbjuder mångsidig service, handel och ett varierat utbud av olika aktiviteter.

Just nu arbetas det till exempel med en detaljplan för ett nytt bostadsområde i

för regional tågtrafik Planerad byggstart för stambanan Hässleholm–Lund är 2029. Arbetet som redan pågår med Ostlänken mellan Järna och Linköping pågår sedan 2017 och från 2021 blir det produktion på hela sträckan.

Ostlänken beräknas vara färdig mellan 2033 och 2035.

– Restiden måste ner för att tåget ska vara en verklig ersättning för flyget, säger Pernilla von Strokirch.

Foto: Jan Nordén

Text: Cecilie Östby

7

Södra Sandby nära både Killebäcks­skolan och idrottsområdet – i backen längs med Dalbyvägen. Dessutom görs plats för ett mindre gruppboende. Kommunen har även inlett ett parallellt arbete med att ta fram ett planprogram för de centrala delarna av Södra Sandy i syfte att utveckla ortens centrum. Där blir dialogen som redan påbörjats en viktig pusselbit.

I höstas fick alla hushåll i Södra Sandby möjlighet att svara på en enkät på webben och 790 personer valde att svara och ge sina synpunkter. Arbetet har sedan fortsatt med dialogmöten, nu senast ett ”Open Space”-möte i februari.

– Det har varit ett fantastiskt gensvar från Sandbyborna hittills, säger Ulrika Dagård, projektledare Fokus Södra Sandby.

Fler aktiviteter planeras framöver.

VÄSTERBRO

Text: Cecilie Östby • Illustration: Lunds kommun

Stadsliv ska prägla Lunds eget Västerbro Nu kommer Västerbro som nästa stora utvecklingsområde efter Kunskapsstråket och Brunnshög.

– Det här är ett område med stor potential, inte minst genom sin närhet till både Lund C och stadskärnan, säger Katarina Meier, planarkitekt och planeringsledare för Västerbro.

E

n del känner till området som Öre­ sundsvägens industriområde. För andra är Lunds nästa stora utvecklingsområde bara något de passerar på väg till Nova.

Mer exakt sträcker sig området från Kung Oskars bro i öster till Fjelierondellen i väster.

Området rymmer i dag främst småindustrier och verksamheter, men på sikt ska här byggas 3 900 nya bostäder, service, verksamheter, småindustrier och förskolor.

Stadsomvandlingen ska ske österifrån, med start i kvarteren närmast Kung Oskars bro. Under 2020 börjar detaljplaneringen av området och om ett par år kan byggnationen starta. Hela omvandlingen beräknas ta minst 20 år.

Industriområdet ska bli en blandad kvartersstad. Det blir mestadels flerbostadshus i fyra till sex våningar, men även ett fåtal stadsradhus.

I dag rymmer området en bredd av verksamheter – publika lokaler som träningslokaler för padel, gympa och dans samsas med snickeri, bageri, verkstäder och bilhandlare. En del kommer att erbjudas nya adresser men det ska finnas plats för en bredd av småskaliga verksamheter även framöver. Västerbro ska bli en blandad stadsdel.

Stadsdelens historia ska synas, trots tillskott av bebyggelse. En del gamla byggnader som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde ska bevaras och ges en ny användning.

Arbetet med Lunds nya stadsdel Västerbro tar fart. Under de kommande 20 åren ska det centrumnära industriområdet omvandlas. Upp till 3 900 bostäder planeras tillsammans med nya och befintliga verksamheter, parker, förskolor och grundskola.

– Att bevara en del gamla industribyggnader kommer att bidra till Västerbros karaktär, säger Katarina Meier.

Från öster till väster får stadsdelen en

”Västerbro blir en levande del av staden”

ny ryggrad, Västra Esplanaden. Gatan ska kantas med flerbostadshus, vissa med butiker, caféer och andra verksamheter i markplan. Gatans sträckning är historisk – den blir identisk med Bjärredsbanan, järnvägen som invigdes 1901. Det var en privat järnväg vars syfte bland annat var att ge Lundaborna en möjlighet att ta sig till havet i Bjärred och bada.

Längs Västra Esplanaden ska kollektivtrafik, cykel- och gångtrafikanter prioriteras. Kollektivtrafikens hållplatser läggs

Katarina Meier

En av Sveriges mest intressanta stadsplaner

Västerbro i siffror

samtal och möten. Vi har bland annat återkommande träffar där vi delar visioner och idéer för området, säger Katarina Meier.

Just de långsiktiga samarbetena med fastighetsägarna och medskapandeprocesser gör att projektet nu nominerats till Planpriset 2019.

Vem som vinner Planpriset 2019 meddelas den 10 mars.

Läs mer på lund.se

8

Foto: Lunds kommun

Planeringen för Västerbro är en av Sveriges mest intressanta just nu. Det tycker Sveriges Arkitekter som därför nominerat Lunds kommun och Västerbro till Planpriset 2019.

En av anledningarna är de ovanliga förutsättningarna. På Västerbro äger kommunen nästan bara gator och parker – övrig mark ägs i dag av 25 privata fastighetsägare. Det har gjort att kommunen tagit ett annat grepp om stadsutvecklingen.

– Vi utvecklar den nya stadsdelen tillsammans med fastighetsägarna, genom avtal,

Katarina Meier, planarkitekt och planeringsledare för Västerbro.

nära små platser eller torg och mindre parker. Bilar hänvisas i första hand till andra gator och stadsdelens parkeringsplatser samlas främst i så kallade mobilitetshus som även ska rymma bilpooler, cykelpooler och andra delningstjänster.

Utvecklingen av Västerbro gynnar hela västra Lund. Den nya stadsdelen länkar samman de västra stadsdelarna och kopplingen till stadskärnan blir tydligare.

– Med Västerbro blir Lund större och området blir en levande del av staden, säger Katarina Meier.

■6 6 hektar utvecklingsområde ■2 5 fastighetsägare ■3 900 nya bostäder* ■8 0 000 m2 lokalarea för verk-

samheter (nya och befintliga)*

■ 1 grundskola* ■4 –6 förskolor* ■ 1 idrottshall* ■6 mobilitetshus ovan mark ■4 5 000 m2 nya parker*

* Enligt fördjupningen av översiktsplanen

ANNONS

Projektfakta Antal bostäder: 50 lägenheter Boarea: ca 49–112 kvm Antal rum: 2–5 rum och kök Säljstart: Våren 2020 Upplåtelseform: Bostadsrätt

Husens variation i form och färg, olika takvinklar och spännande fönstersättningar skapar ett levande område som det är enkelt att känna sig hemma i.

OBOS bygger Lundaportens Trädgårdsstad Södra Råbylund har cykelavstånd till Lunds centrum och nära till ut­ flykter i det vackra skånska kultur­ landskapet. Förskolor, skola och annan service finns på promenad­ avstånd – och du cyklar in till Stortorget på en knapp kvart.

Södra Råbylund är en idealisk plats att bo och leva på.

R

är du kommer från Dalby i sydost och kör genom landskapet in mot Lund är det Södra Råbylund som är entrén till staden. Lunds kommun utlyste markanvisningstävling för de östra delarna och OBOS i samarbete med LKF vann med sitt förslag ”Lundaportens trädgårdsstad” ritat av av Gunilla Svensson Arkitektkontor AB och Liljewall arkitekter.

Avgörande för juryn var ”den lekfulla variationen av material och arkitektur tillsammans med anpassningen till området och den terrasserade marken söder om Dalbyvägen”.

Här ska nu OBOS bygga både lägenheter och friliggande hus i en alldeles egen stil. Du ser det på illustrationen här ovanför. Husens variation i form och färg, olika takvinklar och spännande fönstersättningar skapar ett levande område som det är enkelt att känna sig hemma i. Husens stomme i trä och fasadernas jordnära färgsättning ger ett vilsamt lugn, som livas upp av accenter i rött och grönt. Och förrådsbyggnaderna pryds av levande, gröna sedumtak. ”En pittoresk miljö med ett småskaligt uttryck” som arkitekten Gunilla Svensson uttrycker det.

– Här finns influenser av både staden och landet, precis som sig bör i ett kvarter som blir en del av dem båda, säger Eva Dahlgren, projektutvecklare på OBOS. För Eva Dahlgren är gestaltning av ett nytt kvarter inte bara en fråga om hur husen kommer att se ut, det hand-

lar lika mycket om livet mellan husen.

– Här ska man kunna röra sig fritt mellan husen i naturliga stråk, träffa grannen och ta en pratstund på en bänk.

Här ska det finnas lekplats, boulebana och cykelverkstad. Grusade ytor, plattsättning och klätterväxter Det ska kännas som en trygg plats. En plats man vill vara på.

En sluttande söderslänt har tagits tillvara för de nya husen så att alla bostäder har egna uteplatser eller balkonger i söderläge. Egna entréer gör det också enkelt att skapa sitt eget liv i och omkring sin bostad.

– Den här delen av Lund är en ljus och solig plats i sig. Släntens söderläge är positivt, därför får husen ett öst-västligt läge för att utnyttja solläget, och de placeras också lite förskjutna från varandra, berättar Gunilla Svensson.

Husen börjar säljas nu och inflyttning kan bli framåt sommaren 2021.

Arkitekten Gunilla Svensson beskriver området som ”en pittoresk miljö med ett småskaligt uttryck”.

Eva Dahlgren, projektutvecklare på OBOS.

Vi bygger i trä för skönheten och miljöns skull – Vi älskar att bygga i trä, säger Eva Dahlgren, projektutvecklare på OBOS. Vi vill göra så liten miljöpåverkan som möjligt, det är därför vi bygger våra hus i trä.

Trä, som naturens eget material, är ett förnybart byggmaterial som lagrar koldioxid under hela sin livstid, till och med som färdigbyggda hus. Att tillverka ett trähus kräver i sig väldigt lite energi. Och när husets stomme består av trä i stället för andra mate-

rial minskar koldioxidutsläppen med upp till 40 procent.

Sverige har traditionellt byggt villor av trä, men flerbostadshusen har varit betongens marknad. Under 2020 räknar dock Träbyggnadskansliet med att 20 procent av flerbostadshusen kommer att byggas av trä.

I OBOS byggs bostäderna till största del industriellt i trä och fördelarna med att bygga i trä i fabrik är många. Kontrollen blir bättre, vädret

påverkar inte, hela processen kan styras effektivare och erfarenheter tas bättre till vara jämfört med att spika ihop eller gjuta husen på plats.

Forskningsrapporten ”Industriellt byggande i trä – nuläge och prognos mot 2025” menar att det industriella träbyggandet i Sverige fram till 2025 har potential att leverera 50 procent av flerbostäderna på den svenska marknaden, en siffra som i dag bara är 10 procent.

9

– Trä ger också ett så varmt intryck, säger Eva Dahlgren. Med sin speciella karaktär passar det väldigt bra i Södra Råbylund.

www.obos.se

BRUNNSHÖG

Text: Cecilie Östby • Foto: Jan Nordén

Nyinflyttad i Brunnshög

Låg temperatur värmer I höstas invigdes världens största lågtempererade fjärrvärmenät i Brunnshög i Lund. Första kunden var Science Villages konferensanläggning Möllegården, som får spillvärme från forskningslaboratoriet MAX IV. Värmeöverskottet från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS kommer först att värma upp de moderna husen i Brunnshög, tidigt ut är åtta energismarta radhus som med hjälp av bland annat solceller och lågtempererad fjärrvärme kommer att få låga driftskostnader. Därefter tas returvärmen tillvara för att se till att alla spårvagnshållplatser blir snö- och isfria och uppvärmda.

Lösningen med att använda spillvärmen från MAX IV och ESS i ett lågtemperaturnät för att värma hållplatser ökar inte bara trivseln, utan sparar också in på samhällskostnader och kostar mycket mindre än med traditionell teknik.

Underhållet blir i det närmaste obefintligt, eftersom det inte krävs skottning och sandning. Spår­ vagnarna kommer inte att slitas lika mycket eftersom man slipper sanden. Men gladast kanske ändå resenärerna blir, som kommer att få ett mer bekvämt resande med spårvagnen och slipper att riskera benbrott på isiga hållplatser.

Vetenskap för alla Science Center kommer att ta emot minst 150 000 besökare per år som vill lära lite mer om nya innovationer och vetenskapliga fenomen. Centret kommer också att vara ett fönster in på ESS och MAX IV och andra forskningsmiljöer i LundMalmö-området. Genom fyra till fem olika utställningar kommer man att visa upp vetenskaper och innovationer från Lund och Skåne på olika teman: Stadsutveckling och urbanitet, Life science, klimatförändringar och digitala teknologier.

Centren kommer också att ha en experimenthall där besökaren kan utforska fysiska fenomen som elektromagnetism, gravitation och optik.

Löpande program kommer att finnas med kvällsföreställningar och vetenskapsshower för alla åldrar.

Ett science center är ett komplement till skolans teoretiska undervisning inom naturvetenskap och teknik och finns i arton städer över hela landet.

Science Center kommer att ersätta Vattenhallen och beräknas stå färdigt 2024 i centrala Science Village.

”En fantastisk stadsdel” I södra Brunnshög är flera hus redan befolkade. Byggaktiviteten är hög och här kommer ungefär 700 bostäder att byggas – en blandning av hyres­ rätter, bostadsrätter, studentlägenhe­ ter och radhus.

L

unds kommunala bostadsbolag, LKF, har byggt 105 hyresrätter längs med spårvägen här. Ett hus kallat Hammocken uppdelat i fyra trapphus med både 1:or, 2:or, 3:or och 4:or.

Kirill och hans familj har precis flyttat in i en 3:a på fjärde våningen.

– Det är mycket som ska passa in.

Utrymmet vi behöver, närheten till arbetsplatsen och området i sig. Det här passade oss alldeles utmärkt, säger Kirill.

Familjen kommer från Kiev i Ukraina och har bott i Sverige i snart fem år. Kirill arbetar på ett läkemedelsutvecklingsbolag i Medicon Village, hans fru med forskning i Köpenhamn. Kirill tror att fler med vetenskaplig inriktning kommer att flytta hit till området lockade av nya Max lV. När de kom till Sverige bodde de i ett kedjehus i Dalby, för det var inte så lätt att få lägenhet inne i Lund.

– Vi stod på kö hos LKF och när jag såg att det fanns möjligheter här anmälde vi oss.

– Att bo i hyresrätt är också bättre för oss då vi inte säkert vet vart vår forskning för oss i framtiden. Det är bra att vara flexibel.

– Brunnshög är för oss en fantastisk stadsdel, nära till naturen samtidigt som det går snabbt att nå E22, ny spårväg, butiker ...

– Nu ska vi bara komma i ordning också.

LKF planerar att bygga ytterligare cirka 90 nya bostäder i två kvarter i centrala Brunnshög med tänkt inflyttning 2023.

– Helt rätt stadsdel för oss, säger Kirill som med sin familj är alldeles nyinlyttade i LKF:s nya hyresrättrer i Brunnshög.

Vindarnas park knyter samman gamla Lund med framtiden De sex platanerna och två lindarna som flyttades från Clemenstorget har etablerat sig och mår bra vid Vindarnas park som ligger i Science Village i Brunnshög.

– Genom att plantera växter redan innan vi bygger här gör att det kom­ mer att vara grönt och välkomnande redan när de första gästforskarna kommer hit till Science Village, säger Susanna Ideberg, fastighetsutvecklare på Science Village Scandinavia AB.

R

edan nu är det många forskare som arbetar vid forskningsanläggningen Max IV som berömmer området för möjligheten att kunna få en grön rekreation i pauserna.

– Vi bygger inte bara en plats att arbeta och bo på. Här ska man kunna ta en pro-

10

menad i pauserna och få frisk luft i en grön miljö, säger Susanna Ideberg.

Förutom att träden skyddar mot blåsten från den skånska slätten, så kommer en och annan planta från parken att planteras i Nobelparken som ska anläggas i centrala Brunnshög. De olika trädsorterna skyddar varandra och därför kan skörare sorter också växa sig starka och vänja sig vid den blåsiga miljön.

Parken kommer också att erbjuda träning och andra aktiviteter.

Nobelparken ska bli en slingrande promenadloop som leder löpare, hundägare och flanörer mellan gröna öar och öppna fält.

Eftersom träden fortfarande är relativt unga, skyddas de av viltstängsel och parken är inte öppen för allmänheten annat än vid speciella tillfällen – som vid kulturnatten i höstas.

Parken ingår i projektet Hållbar Kun­

skapsstad och har delfinansierats av Delegationen för hållbara städer. Håll­bar kunskapsstad är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU), Lunds kommun och Science Vil­ lage Scandinavia AB. SLU har valt ut vilka träd som skulle planteras i den botaniska skogen. Här finns bland annat lärkträd, björk, bok, magnolia och kinesisk sequoia. Träden är valda för att ge variation.

– På sikt kommer Vindarnas Park att bli allmänt tillgänglig och ingå i ett grönt sammanhängande stråk som går från MAX IV:s kullandskap via grönskan i Science Village och sist nå Kunskaps­ parken. Par­ken kommer att bli ett arboretum och kommer säkert att bli ett besöksmål för trädnördar. Det är inte en vanlig anlagda park utan en häftig vildvuxen skog med exotiska inslag, säger Susanna Ideberg.

ANNONS

Skanska bygger på bortglömd plats med ett bra läge

Visionsbild: White arkitekter

I

Atriumgården är öppen för såväl allmänheten som de som arbetar i The Loop för att kunna skapa så många olika möten som möjligt.

Friktion i arkitekturen skapar nya möten i The Loop Med The Loop bygger Skanska ett ekosystem för att få fart på småfö­ retagandet Science Village. The Loop kommer också att ha smarta energilösningar som gör byggna­ den i stort sett självförsörjande.

– I första hand är The Loop desig­ nat för att tvinga folk som annars inte skulle träffas att mötas och skapa friktion. På det sättet bidrar vi till att det skapas nya kopplingar och idéer, säger Hans Fransson, af­ färsutvecklare på Skanska.

R

ent fysiskt blir The Loop en sex våningar hög byggnad med totalt 13 000 kvadratmeter som ska ligga mellan Max IV och ESS i Science Village. Den är tänkt att bli en arbetsplats för att skapa möten mellan kommersiella företag som kan föra ut forskning, innovation och kreativitet på marknaden.

En lång kedja av händelser och människor krävs för att en upptäckt eller innovation ska kunna nå marknaden som en kommersiell produkt.

Arkitekturen är utformad för att den typen av spontana möten ska uppstå.

Här uppstår den där fruktbara friktionen med kreativa forskare och innovatörer å ena sidan och affärskonsulter, jurister, banktjänstemän försäkringstjänstemän, marknadsförare å den andra.

– Vi har samlat representanter från de stora bolagen och från forskarvärlden i referensgrupper och workshops.

De har fått beskriva vad de vill ha.

Till slut blir det hus av det, säger Hans Fransson.

Ju längre upp i byggnaden och ju

längre in, desto mer kommer det att gå från semiprivat till att bli mer och mer privat. I stället för att ha vanliga, målade väggar, kommer man i stället att ha whiteboardtavlor där man kan rita upp olika idéer där man råkar mötas. Allt för att gynna en innovativ och kreativ miljö.

Just nu utvecklas en app som de som arbetar i The Loop kommer att få tillgång till som kommer att vara långt mycket mer än att boka konfe-

Alla lägenheter får balkong

eller uteplats. Materialvalen har hög kvalitet med parkettgolv, kakel och klinker i badrum samt tvätt- och torktumlare. Den som väljer en bostadsrätt kommer att få möjlighet att göra egna tillval.

– Läget är väldigt bra för dem som arbetar vid forsknings­ anläggningarna vid Brunnshög och Ideon. Man cykar till centrala Lund på bara tio minuter.

Precis utanför kvarteret går också regionbussarna till Malmö, Hyllie och Värnhems­ torget, säger Thomas Heinegård.

Kvarteret kommer att ha fyra

The Loop har flera olika accessnivå-

er, beroende på om du är besökare eller om du arbetar i huset. Atrium­ gården är öppen för såväl allmänheten som dem som arbetar i The Loop för att kunna skapa så många olika möten som möjligt. Här kommer det att finnas gym, en förstklassig restaurang och en bar. En konsertlokal för 800 besökare med en flexibel läktarlösning kommer också att finnas där man förutom konserter också kan ordna konferenser, föreläsningar, events, mässor och till och med banketter.

dag är det en övergiven parkeringsplats som blivit övervuxen av sly och som känns allmänt otrygg. Men inom bara tre och ett halvt år kommer Skanska att i kvarteret Fastig­hetsboken att erbjuda ett trevligt bostadsområde med både hyresrätter och bostadsrätter.

– Här kommer det att finnas något för livets alla faser, säger Thomas Heinegård, affärs­ utvecklare på Skanska.

Med bara fem minuter att gå till spårvagnshållplatsen vid Ideontorget kommer det nya bostadskvarteret Fastighets­boken att bli attraktivt för såväl studenter som unga karriärister. Men det kommer också att finnas utrymme att växa som familj.

– Här uppstår en miljö som är större än de enskilda beståndsdelarna, säger Hans Fransson, affärsutvecklare på Skanska.

rensrum. Här kommer man att kunna lägg upp sin profil och i realtid få information om det finns någon i närheten – till exempel i baren eller på restaurangen – som har en matchningsprofil för det man just nu behöver för att komma vidare med sitt arbete.

– The Loop är innovativt och kreativt och har ett tydligt samhällsvärde.

Här uppstår en miljö som är större än de enskilda beståndsdelarna. Här kan vi göra stor skillnad inom områden där samarbete och kreativitet behövs så som hållbarhetsutmaningen och teknikutvecklingen. Det är precis det Skanska vill åstadkomma – något som är större än oss själva, säger Hans Fransson.

www.skanska.se

11

hus med fyra till åtta våningar.

Kvarteren skapar en stor innergård med plats för gemenskap och utegym som är avskärmad från omgivande gator.

Projektet kommer att certifieras med miljöbyggnad silver och bostadsrätterna kommer att Svanenmärkas. Dessutom undersöks möjligheterna för att ha solcellspaneler på taket.

Projektet utvecklas av Skanska Hyresbostäder och ritas av arkitektbyrån Planoch Byggnadskonst i Lund.

Beräknad inflyttning 2022 till 2024.

HON VILLE BO på landet. Han ville bo i stan.

Med bostadsrättsradhuset i Brf Solkatten i Råbylund fick både Sandra Persson, 31, och Akwasi Karikari, 33, sitt drömboende.

– Här har våra världar kunnat mötas, säger Sandra Persson.

Familjen Persson–Karikaris dröm om att bo i Bullerbyn mitt i stan har slagit in. Och här finna många andra barnfamiljer.

Vi hittade vår (urbana) Bullerby i Rå

S

andra Persson och Akwasi Karikari var studenter när de flyttade ihop i sin första bostad på Vikingavägen i Linero. Men när de pratade om att ta nästa steg och köpa en bostad gick deras åsikter isär.

– Akwasi är uppvuxen i lägenhet på Norra Fäladen och kunde inte tänka sig att bo utanför stan. Jag å min sida är uppvuxen i en liten by. Jag längtade efter utsikten från farmor och farfars gård på landet utanför Helsingborg med öppna rapsfält, säger Sandra.

När de två barnen Theodore och Benja­ min kom – som nu är fem och två år gamla – och familjen flyttade till en större lägenhet på Vikingavägen aktualiserades frågan på nytt.

– Mina syskon började undra om vi verkligen skulle bo i lägenhet med småbarn. Men vi hade bestämt oss för att bo billigt för att kunna spara så mycket som möjligt, säger Sandra.

De fick en plats på populära Montessori­ förskolan Rosa tornet och det var när Sandra och Akwasi turades om att lämna äldsta barnet på förskolan varje dag som de följde utvecklingen av Södra Råbylund.

– När vi såg hur fint det blev med den urbana miljön och med Råbysjön, började vi drömma om att bo där. Men priserna var höga och vi hade som studenter inte tillräckligt med inkomster. Men vi började spara, säger Sandra.

Paret sökte intensivt efter information på kommunens hemsida och upptäckte att det fanns en bit mark mellan de andra bostadshusen som det inte fanns planer för. En dag satt en skylt från Riksbyggen på tomten och Sandra fotade av den och bad Akwasi kolla upp det.

– När vi fick veta att de skulle bygga bostadsrättsradhus föll allt på plats och vi ställde oss i kö direkt. Jag skulle få mitt Bullerbyn och Akwasi skulle få sin urbana miljö med stadsbussen till centrala Lund utanför på gatan, säger Sandra.

Målbild för sparandet var nu tydligt och

2017 blev de erbjudna att köpa sitt drömradhus.

– Vi var exalterade när vi fick skriva på

5-åriga Theodore kan gå över den bilfria gården till någon av sina kompisar och de kan cykla och springa på gården utan att vara rädda för trafiken.

kontraktet. Sen blev vi inbjudna till Riks­ byggen när första spadtaget togs och senare för att göra materialval och andra aktiviteter där vi fick träffa våra framtida grannar. Så när vi flyttade in vid påsk förra året, kände vi redan varandra lite grann, säger Sandra.

Familjen Persson–Karikaris dröm om att bo i Bullerbyn mitt i stan har slagit in.

12

Alla som bor i Brf Solkatten är i samma fas i livet med småbarn eller med planer på tillökning.

På den bilfria gården finns en pergola med bänkar där föräldrarna kan sitta och prata medan barnen leker på gräsmattan.

Där finns också odlingslotter där man kan plantera ett träd, jordgubbar eller an-

dra växter med barnen. Radhusen är från 1,5 plan med 111,5 kvadratmeter upp till tre plan med 149,5 kvadratmeter. Alla med utsikt över åkrarna.

Nu har Sandra Persson och Akwasi Karikari levt i sitt drömhus i snart ett år.

Drömmen är verklighet. Akwasi tar stadsbussen till jobbet som IT-konsult i Malmö varje morgon och Sandra cyklar

ANNONS

Bli äldre med livskvalitet i Veberöd OM DU VILL HA mer information om Brf Solkatten, kontakta: Marie Lundström, marie.lundstrom@ riksbyggen.se

Mårten och Stina har bestämt sig för att sälja Nilssons Blomsterhandel, verksamheten de haft i Veberöd i tre generationer sedan 1926.

I stället bygger Riksbyggen be­ kväma bostäder för människor över 55 år.

– Hade jag inte haft mitt lilla hus på 140 kvadratmeter som vi ska flyt­ ta in i när vi inte orkar med den sto­ ra gården, hade jag ställt oss i kön direkt, säger Mårten Nilsson.

D

åbylund

et fanns ett rivningsbeslut på ett av Nilssons växthus och när man skulle diskutera en ny bygglovsansökan för tomten, växte beslutet fram att sälja handelsträdgården.

– Vår son ville inte ta över verksamheten och vi kände att tiden var inne för att göra något annat. Bland annat har jag jakten och hundarna och Stina har sina hästar. Så vi bestämde oss för att sälja, säger Mårten Nilsson.

När Riksbyggen som ständigt har

”örat mot marken” och söker nya fastigheter för sitt 55 plus-koncept Bonum, blev genast intresserade när de fick höra talas om att marken var till salu.

– Hela idén med Bonum är att bygga prisvärda bostadsrätter för männi­ skor som är trötta på att underhålla villan och vill ha pengar över till det goda livet. Man vill inte flytta till Lund eller Malmö, utan bo kvar där man bott hela livet. Veberöd – som mest har villor – är klockrent för Bonum, säger Emmie Dehn, projekt-

– Bonum ska göra det enklare att bli äldre med livskvalitet, säger Emmie Dehn, projektledare på Riksbyggen för Bonum i Veberöd.

Här kan det bli 34 bostadsrätter på mellan två och fyra rum, kök med balkong eller uteplats.

ledare på Riksbyggen för Bonum i Veberöd.

Nu arbetar Riksbyggen med detaljplanen tillsammans med kommunen och har presenterat ett koncept med 34 bostadsrätter på mellan två och fyra rum och kök med balkong eller uteplats. I trädgården ska det finnas möjlighet till odlingslotter som ska knyta an till platsens historia med handelsträdgården.

– Våra arkitekter arbetar för att husens utformning ska passa in i Vebe­ röds typiska formspråk med tegelhus med sadeltak med tegel, säger Emmie Dehn.

Bonum lägenheter byggs alltid i centrum nära service och busshållplatser. Det finns alltid en samlingslokal i huset där man kan bjuda till fest eller ordna med sociala aktiviteter. En särskild husvärd ordnar det praktiska och hjälper till med allt från att spika upp tavlor till snöskottning och rensning av takrännorna.

– Bonum ska göra det enklare att bli äldre med livskvalitet. Förhoppningsvis leder det också till en flyttkedja där villorna säljs till unga familjer som vill låta sina barn växa upp i Veberöd, säger Emmie Dehn.

Riksbyggen RIKSBYGGEN ÄR ETT kooperativt företag som utvecklar nyproducerade bostäder, både bostadsrätter, äganderätter och hyresrätter. Riksbyggen är också en av Sveriges största fastighetsförvaltare med bostadsrättsföreningar och övriga fastighetsägare som kunder. Riksbyggens företagsidé är att skapa attraktiva och hållbara boenden för alla. Vi har i dagsläget pågående nyproduktion av ca 4 000 bostäder i 60 kommuner.

I LUNDS KOMMUN har vi under den senast 10-årsperioden byggt ungefär 700 nya bostäder och vi förvaltar ca 3 000 lägenheter. Riksbyggens ambition att bygga bostäder för alla innebär för Lund att vi har förverkligat bostadsområden som Källby med 400 bostäder, både bostadsrätter, äganderätter och hyresrätter, ändamålsenliga bostäder för äldre i Dalby enligt vårt Bonumkoncept och boen-

till Biomedicinskt centrum där hon nyligen har disputerat.

– Det är precis som jag drömde.

Theodore som är fem nu kan gå över den bilfria gården till någon av sina kompisar och de kan cykla och springa på gården utan att vara rädda för trafiken. Nu längtar vi bara efter våren och grönskan, säger Sandra.

de för nyanlända i Genarp. Framöver i Lund är vi förberedda för att bygga bostäder i områden som Söderport, Källby och Västerbro.

MEN VI GENOMFÖR inte bara stora samhällsprojekt utan bidrar även med mindre tillskott som 23 radhus i bostadsrättsföreningen Solkatten i Råbylund. Solkatten är vi speciellt stolta över eftersom de boende där tillhör några av Sveriges mest nöjda bostadsinnehavare enligt den senaste nöjdkundundersökningen.

VI ÄR OCKSÅ glada över att inom något år kunna skapa ett 30-tal nya ändamålsenliga bostäder för äldre i Veberöd enligt vårt Bonumkoncept. Där skapar vi flyttkedjor som frigör befintliga villor för tex barnfamiljer när de äldre flyttar från sina villor till de nya Bonumbostäderna.

Läs mer om oss på www.riksbyggen.se

13

PERSPEKTIV Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

Han binder ihop framtid med Det byggs och byggs om som aldrig förr i Lund. Och det finns en person som alltid finns med och som alltid har de avgörande argumenten för de viktiga besluten i sin hand: Stadsan­ tikvarien.

– Lund är en gammal stad med många fina, gamla byggnader. Men det är samtidigt en stad i ständig förändring. Min insats i världen är att se till att man inte kastar bort vårt värdefulla kulturarv med ivern att modernisera och förbättra, säger stadsantikvarien Henrik Borg.

med Kulturen i Lund som pågick mellan maj och oktober förra året.

– Vi visste att området har historiska rikedomar, eftersom Dominikanerna byggde sitt första kloster där för 800 år sen och hade verksamhet i 300 år, säger Henrik Borg.

Ska det byggas ett underjordiskt garage är sannolikheten också stor att man stöter på arkeologiska fyndigheter.

– Man skulle kunna betrakta hela Lunds stadskärna som en fornlämning.

En hel del finns dokumenterat om troliga intressanta platser. Dessutom är det god jordmån för att trä, ben och läder ska bevaras, säger Henrik Borg.

omten på St Mikaelkvarteret – Stora Algatan – har stått tom sedan 1959 då studentkasernen Peters­borg revs. Nu planerar man att bygga bostäder på tomten. Men först gjordes en arkeologisk undersökning i samarbete

Många tror felaktigt att Henrik Borg skulle vara mot förnyelse och nybyggen.

Tvärtom ser han det som byggs i dag som spår för framtida antikvarier att bevara.

Ett exempel på en modernisering som numer är av kulturhistoriskt värde är

T

14

Stadshallen. När den ritades av Klas Anselm och byggdes 1968 var det tal om att riva och ersätta det gamla rådhuset.

Då blev det protester och Stadshallen fick maka på sig för att stå intill rådhuset på Stortorget. I dag har både rådhuset och Stadshallen kulturhistoriskt värde.

”Man skulle kunna betrakta hela Lunds stadskärna som en fornlämning.”

Henrik Borg

– Jag ser inte som min uppgift att stoppa upp och vara bakåtsträvare. Men jag bidrar gärna till att fasader smälter in i Lunds speciella miljö, säger Henrik Borg.

Lundaborna har också ett starkt intresse för sin stad. Det kan bli starka protester om ett gammalt hus ska rivas. Intresset var också stort när man hade öppna visningar vid utgrävningen av St Mikael – 3 000 besökare var med på dem.

Något som Henrik Borg verkligen brinner för är att sprida kunskapen om det klimateffektiva i att använda gamla byggnader och stommar när man bygger nytt – i stället för att riva allt och börja om från början.

– Det är en gammal praxis som fallit i glömska. Historiskt har en byggnad fått många olika liv varefter behoven har skiftat. Städerna har utvecklats organiskt.

Men så föll den erfarenheten i glömska. I stället började man bygga ABC-städer som en följd av att vi började använda bilen mer. Nu börjar vi förtäta städerna igen för att få bort biltrafiken. Det är spännande att tänka i de här perspektiven för

Alla kartor i nya kartportalen Den nya ”Kartportalen” på Lunds kommuns hemsida gör det lätt att hitta den information du behöver. Du kan till exempel söka på adresser och platser, bibliotek, cykelstråk, skolor, detaljplaner, koloniområden, anhörigcenter, historiska kartor, seniorers mötesplatser, vilka vägar som prioriteras vid snöröjning och fastighetsinformationen du behöver för att söka bygglov.

I stället för en karta med flera syften som ska passa alla och därför riskerar att bli rörig har vi nu en kartportal. Över tjugo olika temakartor, anpassade efter olika behov finns tillgängliga på kartportalen.

Alla temakartor har dessutom valbara bakgrundskartor. Du kan använda dig av flygfoto och du kan få kartorna i både färg och gråskala. Med de olika verktygen på sidan kan du sedan bland annat detaljsöka, mäta, dela och rita.

Missa inte heller möjligheten att jämföra olika historiska kartor för att se hur Lund har utvecklats över tid!

Vill du bo på bästa läget i Råbylund?

Här bygger Slättö 81 bostadsrätter i en tydlig kvartersform med sex bostadshus, spännande och vacker gårdsmiljö och karaktärsfull arkitektur.

Hållbarhet. Nytänkande. Hemkänsla.

Slättö skapar trivsamma och personligt utformade bostads­rätter som kombinerar hållbarhet med prisvinnande arkitektur. Vi utvecklar våra bostäder efter den enkla men grundläggande principen att alltid skapa långsiktiga värden och hög upplevd kvalitet för våra kunder och samarbetspartners. Det är så vi bygger dagens och framtidens boende!

Läs mer om Slättös projekt på kajpromenaden.se och slatto.se

– Det skulle inte bli någon spänst i utvecklingen om ingenting alls skulle förändras. Men jag ser stolt på mig själv som en i raden av stadsantikvarier som värnar om vårt historiska kulturarv, säger Henrik Borg, Lunds stadsantikvarie.

forntid att göra frågeställningen mer komplex, säger han.

Det finns tillfällen när Henrik Borgs arbete inte är lika roligt. Det är när privata fastighetsägare har eftersatt underhållet, så att en fastighet måste rivas – trots sitt kulturhistoriska unika värde.

– Visst ställer vi då krav på utseendet på framtida byggnader. Men det känns i hjärtat när något värdefullt gått förlorat, säger Henrik Borg.

Och även om Henrik Borgs ord har stor tyngd i vad som får rivas och vad som måste vara kvar, är han inte intresserad av att stoppa utvecklingen.

– Det skulle inte bli någon spänst i utvecklingen om ingenting alls skulle förändras. Men jag ser stolt på mig själv som en i raden av stadsantikvarier som värnar om vårt historiska kulturarv, säger han.

Foto: Erik Mårtensson

kartportalen.lund.se

GRATTIS LUND NU PLANERAR VI FRAMTIDENS BOENDE!

”Lunds kulturpris” delas årligen ut till den som stärkt kulturen för Lunds medborgare och besökare. Årets pristagare var producenten och regissören Caterina ”China” Åhlander.

Lund störst kulturpotential i Europa Lund är en av de städer i Europa som har störst kreativ och kulturell potential. Tillsammans med Paris, Köpen­ hamn och Florens placerar sig Lund i topp i städernas respektive storleksklasser.

Det visar EU-kommissionens rapport ”The Cultural and Creative Cities Monitor” som omfattar 190 städer i 30 länder. Mätningen speglar de tre viktigaste aspekterna av städernas kulturella, sociala och ekonomiska livskraft: Kulturell dynamik, mäter stadens kulturella puls i form av kulturinfrastruktur och kulturdeltagande.

Kreativ ekonomi, fångar hur de kulturella och kreativa näringarna bidrar till jobb och innovation i staden.

En gynnsam miljö, speglar de materiella och immateriella tillgångar som hjälper staden att knyta till sig kreativa talanger och få fler att delta i kultur­livet.

Vi planerar för ett smart boende med ett 100-tal bostäder i olika storlekar och bostadsformer invid Nobelparken i Brunnshög. Social hållbarhet, lekfull arkitektur och innovation är utmärkande drag hos kvarteret med lägenheter, co-living och co-working koncept samt verksamheter. ▶ HITTA DIN NYA DRÖMBOSTAD PÅ OBOSKARNHEM.SE

15

OBOS Kärnhem Lund Pärlan annons februari 2020 115x167.indd 1

2020-02-10 14:00:39

DALBY

Text: Cecilie Östby Visionsbild: Möller Arkitekter

Gårdsvy från fastighet ”Vattenrännan” i Dalby.

Uttjänt industrimark blir modernt bostadsområde i Dalby Det som i dag är ett övergivet industriområde, med uttjänta lokaler kommer att inom några år vara ett modernt bostadsområde med ny skola och förskola.

– Industrilokalerna kommer att rivas. Men det gamla stallet är ett riktigt fynd som kommer att bli till glädje för skolbarnen, säger Kent Ratcovich, planarkitekt på Lunds stadsbyggnadskontor.

Det gamla stallet kommer att bli till glädje för skolbarnen,

K

varnskon och Vattenrännan ligger mellan Veberödsvägen, Pinnmölle­ vägen och Östra Möllavägen. I dag ser det ganska skruttigt och övergivet ut.

Men LKF – Lunds kommunala fastighetsbolag – såg lägets potential för ett nytt och modernt bostadsområde.

På Veberödsvägen föreslås en ny busshållplats med trafik mot Lund och Malmö.

I anslutning till hållplatsen planeras det för ett torg med lokaler.

– Vi gör alltid en ordentlig kartläggning av platsen när vi gör detaljplanen för att se vad vi kan bevara och kanske ge en annan användning, säger Kent Ratcovich.

Ett riktigt fynd är det gamla stallet som finns på området. Det har en gammal stensockel och har karaktärsdrag som man gärna vill ta till vara.

– Hur det ska användas är inte klart ännu, men det kan bli ett cykelförråd eller

Tegelbruksparken

– Området är beläget på en kulle där marknivåerna planeras att sänkas och komma i nivå till intilliggande befintlig bebyggelse. Eventuella markföroreningar från tidigare verksamheter kommer att tas bort, säger Kent Ratcovich.

Trägångar över fuktig mark, joggingspår, grillplatser och naturlekplatser.

Om några år kommer Tegelbruks­ parken att vara ett rekreationsområde som binder samman de äldre östra delarna av Dalby och det nya bostadsområdet Påskagänget.

Nu saneras marken för fullt eftersom delar av området förorenats efter att ha använts som soptipp mellan 1940 och 1970. Marken kommer att täckas med gummiduk och en meter tjockt jordlager.

Detaljplanen planeras att behandlas av byggnadsnämnden i juni 2020. Om ingen överklagar detaljplanen kan första spadtaget tas under hösten. Sen kommer området att byggas i etapper och stå färdigt 2026.

Man utför också löpande bekämpning av den invasiva växten parkslide som skadar ekosystemet.

I juni 2020 beräknas grundarbetet vara färdigt och därefter anläggs parken.

Vattenrännan blir ett bilfritt område med 186 lägenheter.

kanske ett hus för lek och aktivitet för barnen, säger Kent Ratcovich.

Kvarnskon ligger närmast det villaområde som ligger i anslutning till det nya bostadsområdet. Där planeras för 33 lägenheter. De hus som ligger närmast villorna kommer inte att bli högre än två våningar.

Vattenrännan blir ett bilfritt område med 186 lägenheter.

Mellan bostadsområdena planeras det för en skola/förskola. I Kvarnskons norra del anläggs en park med intilliggande cykel- och gångväg.

16

ANNONS

Enkelt att leva och bo klimatsmart i Brf Maxa Just nu gjuts stommarna till det som kommer att bli Brf Maxa – Ikano Bostads prisvärda och kva­ dratsmarta lägenheter i den helt nya hållbara stadsdelen Brunnshög.

– Stämningen på Brunnshög är förväntansfull och framåttänkan­ de. Vi är så stolta över Brf Maxa som är Ikano Bostads första pro­ jekt i Lund, och framöver ska det bli kul att bygga på Västerbro som också blir en superspännande ny stadsdel i Lund, säger projektleda­ re Andreas Lundh.

B

rf Maxa har gott om ettor och tvåor som är tänkta att attrahera många i studentstaden och forskningsstaden Lund. Men även den som säljer villan och vill ha ett mer bekvämt och bilfritt liv kommer att trivas i kvarteret som Ikano Bostad bygger på Brunnshög.

– Alla som köper en bostad hos oss blir medlemmar i områdets bilpool.

Eftersom det tar knappt en kvart att cykla till centrala Lund och att spårvägen kommer att vara i full gång vid inflyttingen 2021, så kan man klara sig helt utan egen bil. Men LKP kommer också att bygga parkeringshus där det finns möjlighet att hyra plats, säger Andreas Lundh.

Ikano Bostad vill göra det så enkelt som möjligt att bo och därför gör man alltid djupintervjuer med människor en tid efter att man har flyttat in.

Andra bostadsrättsinnehavare som redan bor i något av Ikano Bostads hus har bidragit med sin erfarenhet och upplevelse som man tar hänsyn till i nya projekt.

– I brf Maxa kommer det att finnas en gästlägenhet att hyra, jättesmidigt när man har långväga gäster. Och det är kanske inte omöjligt att det för en dag blir ett out-of-home-kontor eller gamingrum att hyra, det är upp till bostadsrättsföreningen att själva bestämma, säger Andreas på Ikano Bostad.

Alla lägenheter är utrustade med kök och vitvaror från Ikea. De som bokar sin lägenhet tidigt får möjlighet att göra en del personliga val, varav en del är helt kostnadsfria. Alla lägenheterna är inredda med Ikano-standard som innebär vitt på väggarna, ekparkett på golven, helkaklade badrum och egen tvättutrustning.

Brunnshög är en klimatsmart stadsdel som ställer krav på sina byggentreprenörer. Ikano Bostad har re-

Nu har du chans att köpa en kvadrat­ smart och prisvärd Ikanolägenhet i Lund. Med egen balkong, kök- och badrumsinredning från IKEA och smarta förvarings­lösningar.

Brf Maxa

– Andra kunder som redan bor i något av Ikano Bostads hus har bidragit med sin erfarenhet och upplevelse som man tar hänsyn till inya projektet Brf Maxa, säger projektledare Andreas Lundh.

dan sedan tidigare en hög miljöstandard och ligger i framkant när det gäller att hitta nya, innovativa hållbarhetslösningar.

Ett exempel på det är Boappa, som är

en app som ska göra det enklare för de boende med delningstjänster.

– Det kan vara enkla saker som att man frågar om någon vill ha en sallad, när man ändå råkade köpa en för mycket, eller att man lån-byter verktyg med varandra. Vi har provat det med stor framgång i andra bostadsprojekt, säger marknadsansvarig Maria Hill­ bertz Persson.

Brf Maxa kommer att ha solceller på taket, en cykelverkstad där de boende kan meka tillsammans och det kommer att finnas odlingslådor på innergården där man kan odla örter och andra växter.

– Vi gör mycket för att våra boende ska lära känna varandra och skapar olika möjligheter till möten. Odlings­ lådorna är en sån sak. Men vi ordnar också träffar som ger möjligheter till umgänge. Man känner sig mycket tryggare om man känner sina grannar, säger Maria Hillbertz Persson.

17

Brf Maxa är fördelat på fem trapphus med totalt 99 välplanerade lägenheter. Huset blir ljust med inslag av tegel i mörkt för fina ljusskiftningar i fasaden. Innergården planteras grön med blommor, buskar, träd och gräsmattor för en fika på filten. Här finns också grillen med sittplatser och en lekyta för de små. Cykeln parkeras i cykelförråd i källaren och på gården, en del klädda med gröna sedumtak.

Lägenhetsfördelning: 1 rok 26–37 kvm 12 st 2 rok 40–67 kvm 45 st 3 rok 64–79 kvm 25 st 4 rok 85–96 kvm 17 st Inflyttning från sommaren 2021.

Boka din lägenhet på: ikanobostad.se/maxa

SPÅRVÄGEN

Text: Cecilie Östby • Foto: Rosie Alm

Ge fri väg för spårvagnen Thomas Kourkakis har precis kommit tillbaka till Lund efter den två veckor långa spårvägsförarutbildningen i Stockholm.

– Premiären för spårvägstrafiken på Luciadagen är årets höjdpunkt i Lund, säger han.

U

nder 1980-talet studerade Thomas Kourkakis på Lunds universitet.

För sex år sedan kom han tillbaka efter att ha bott i hemlandet Grekland i sjutton år. Nu arbetar han som chaufför och kör stadsbussarna.

När han fick höra talas om att man sökte förare till spårvägen, tvekade han inte att söka.

Rekryteringen av förare pågår fortfarande – totalt ska trettio förare utbildas.

Men det är få som tar sig igenom nålsögat som utgörs av flera olika tester: Förutom språk- och siffertester får aspiranterna gå igenom ett tiotal psykologitester.

– Du måste kunna ta till dig och bearbeta information snabbt. Andra personli-

ga egenskaper som man efterfrågar på testerna är bland annat hög koncentrationsförmåga och simultankapacitet, säger Thomas Kourkakis.

Det var inte förrän Thomas Kourkakis kom till Ulvsundadepån i Stockholm för att gå förarutbildningen som han riktigt förstod hur komplicerat och stort det är att införa ett nytt trafikslag i Lund.

Förutom insikten att spårvagnen är ett energieffektivt transportmedel och att det kan transportera långt fler människor än en buss, så har också Thomas Kourkakis fått ett nytt säkerhetstänkande.

Redan nu har de noga gått igenom sträckningen och vilka korsningar som kan innebära en större risk.

– Säkerhetsnivån är snäppet högre för spårvägen än för busstrafiken. Eftersom den går i stadsmiljö kräver det större uppmärksamhet och försiktighet både som förare och hos andra trafikanter. Man måste vara hundra procent koncentrerad och kunna stanna för att ingen ska bli skadad, säger Thomas Kourkakis.

Spårgående fordon trafikerar redan nu

Lunds framtida spårvagnsförare går nu igenom en två-veckors utbildning i Stockholm.

Lundaspårvagnar som nu tillverkas av CAF i spanska Zaragoza kommer att vara gröna.

spåret för att göra olika kontroller. När depån är färdigbyggd och de nya spårvagnarna kommer från Spanien ska Thomas Kourkakis och hans kollegor

börja provköra vagnarna på den nya spårvägen.

– Det är stort för mig att få vara med från början, säger han.

När kommer spårvagnen?

Nu: Spårvagnarna testkörs 5000 felfria kilometer i Zaragoza, Spanien innan leverans till Lund.

Nu–maj: Spårvagnsdepån görs redo för att ta emot spårvagnarna.

Maj: Första spårvagnen kommer till Lund.

Juni–december: Spårvagnarna testkörs i Lund.

13 december: Spårvagnarna börjar gå med betalande resenärer.

Stort intresse för nya bostäder i Lund Peab Bostad fortsätter att utveckla bostäder i Lund. Efter försäljningssuccén Solvändan på Brunnshög etableras nu ett större kvarter intill attraktiva Tuna - Brf Scheele Promenad. Här växer nya moderna hem fram med varierande planlösningar, allt ifrån 1-6 rum och kök.

Brf Scheele Promenad inrymmer tre fastigheter runt grönskande gårdar och med garage under husen.

Försäljning pågår och redan efter sommaren 2020 flyttar de första förväntansfulla köparna in.

Kunderna erbjuds stora möjligheter att sätta sin egen stil i lägenheterna. Tillsammans med inredare från Olsson & Gerthel har vi tagit fram fyra stilar för köken men det går också att välja olika golv och badrumsinredning. Det i kombination med varierande planlösningar skapar alla möjligheter att forma ett personligt hem.

Världens första bostäder med ectogrid™ Som granne med Medicon Village blir du som bor på Scheele Promenad också en del av det senaste inom hållbara energilösningar - ectogrid™. En innovation från E.ON som går ut på att överskottsenergi från Medicon Village tas till vara och används i husen på Scheele Promenad.

Brf Scheele Promenad erbjuder en lummig oas mitt på Lunds kunskapsstråk.

– Miljöarbetet är en självklar del av Peabs samhällsbyggande och med ectogrid™ ligger vi i framkant med den senaste utvecklingen säger Anders Klasson, distriktschef på Peab Bostad. Är du nyfiken och vill veta mer? Besök vår inredda visningslägenhet för att få en känsla för bostäderna.

Läs mer på peabbostad.se/scheelepromenad

peabbostad.se

18

Kommande projekt Vi har fler kommande bostäder på gång i Lund.

Håll dig uppdaterad på peabbostad.se

ANNONS

Energirevolutionen finns redan på Medicon Village Tänk om det fanns en energilös­ ning som både gav minskat klimat­ avtryck och sparade pengar?

Framtiden är redan här och den finns på Medicon Village. Och pengarna som sparas går tillbaka till forskning.

– Nu kommer intresserade hit från hela världen för att se den nya energirevolutionen, säger Sonny Strömberg, Affärsområdes­ ansvarig Fastighet på E.ON.

E

.ON och Medicon Village träffade varandra 2015 på innovationsplattformen Future by Lund. Medicon Village planerade ett nytt bostadsprojekt som skulle vara energieffektivt med framtidens energilösning – Future Living – och sökte samarbetspartners.

E.ON hade då påbörjat utvecklingen av ectogrid-konceptet som enkelt beskrivet är ett effektivt sätt att återvinna värme och kyla i byggnader och dela med sig av överskottet till grannarna.

– Medicon Village är vår perfekta samarbetspartner. De är framåtlutade när det gäller innovation. Det ligger i deras DNA att prova på nya saker.

Samtidigt går överskottet av verksamheten tillbaka till den forskning och utveckling som bedrivs på Medicon Village och i regionen. Ett sådant sammanhang vill vi gärna finnas med i, säger Sonny Strömberg.

Eftersom Medicon Village arbetar aktivt med delningsekonomi och hållbar tillväxt, samt har byggnader med olika värme- och kylbehov visade det sig att ectogrid skulle passa väldigt bra. Det blev en perfekt matchning.

– Vi bestämde oss för att implementera ectogrid på Medicon Village – som blir världens första fullskaliga anläggning, säger Erik Jagesten, fastig­hets­ direktör på Medicon Village.

Utgångspunkten för det patenterade ectogrid-konceptet är att det i moderna städer finns tillräckligt med termiska energiflöden för att täcka hela stadens behov av värme och kyla. Två oisolerade plaströr kopplar ihop byggnaderna och används för att dela och lagra det energiöverskott som finns. Genom att temperaturen i rören är låg och til�låts variera kan energi som normalt inte

återvinns nyttiggöras på ett effektivt sätt. Byggnaderna använder värmepumpar och kylmaskiner och gör vid behov ”insättningar” och ”uttag” från rörsystemet, – byggnaders energibehov balanseras mot varandra. Enkelt uttryckt ”tar vi från de rika och ger till de fattiga”. Tillsammans med ett smart styrsystem som tar hänsyn till ectogrids energilagringsförmåga, väder och vind, energipriser etc fås en lösning som med minimal energitillförsel och på ett kostnadseffektivt sätt tillgodoser byggnaders behov av värme och kyla.

– ectogrid kan byggas som små öar, fristående system, som delar energi. Öar kan senare byggas ut eller byggas ihop. På det sättet är det ett flexibelt system, säger Sonny Strömberg.

Nu reser intresserade från hela världen för att se hur ectogrid fungerar i praktiken på Medicon Village.

Medicon Village är en arbetsplats för fler än 2 200 personer. Medicon Village har nu kompletterat den befintliga miljön. Den första byggnaden som Medicon Village själva byggt, The Spark, rymmer mer än 70 verksamheter, bland andra har Innovation Skåne, Lunds universitets sektion för Forskning, Innovation och Samverkan sina kontor här.

– Här delas tankar, idéer och man växer tillsammans med fler jobb och nya innovationer. Vi är pragmatiker och lever som vi lär, säger Anette Orheim, kommunikationschef på Medicon Village.

Medicon Village grundades för åtta år sedan då stiftelsen med hjälp av en donation på 100 miljoner kronor från Mats Paulsson tog över en folktom anläggning från AstraZeneca. Visionen var att bygga en science park med starkt fokus på delningsekonomi.

Känslan skulle vara att återskapa ett gammalt bysamhälle och dela kompetenser såväl som utrymmen i form av kontor, möteslokaler och laboratorier.

De små bolagen kan hyra kontor och laboratorier och på så sätt ha samma fördelar som större företag.

Dessutom finns SmiLe Incubator som hjälper små forskningsbolag att växa, säger Anette Orheim.

Stiftelsens stadgar stipulerar att

Det som är unikt med ectogrid är tex att temperaturen är låg, mellan cirka 5 och 40 grader, och endast två oisolerade rör behövs för att dela både värme och kyla mellan grannar. Precis som hos ectoterma djur varierar temperaturen utifrån rådande förutsättningar. Detta gör att ectogrid på ett effektivt sätt återvinner allt överskott av värme och kyla i en fastighet, och konceptet kan utgöra en viktig pusselbit i att minska utsläpp och energiförbrukning i många av världens städer.

ectogrid

– Det ligger i Medicon Village DNA att prova på nya saker och deras överskott går tillbaka till forskningen. Ett sådant sammanhang vill vi på E.ON gärna finnas med i, säger Sonny Strömberg. Stående: Anette Orheim, Medicon Village. Sittande från vänster till höger: Fredrik Rosenqvist, E.ON. Sonny Strömberg, E.ON. Erik Jagesten, Medicon Village.

överskottet i Medicon Village ska gå tillbaka till den forskning som bedrivs i byn och regionen; främst inom life science. Bland annat pågår en intensiv cancerforskning som stiftelsen bidrar till.

Den nya huvudbyggnaden The Spark är bara början på Medicon

TM

www.eon.se

19

Village tillväxt. Ett annat stort projekt är Perituskliniken, en cancerklinik som ska öppna i år. Kliniken kommer främst att ha fokus på prostatacancer.

Utöver detta planeras för byggnation av ännu fler kontor, bostäder, ett parkeringshus med mera.

www.mediconvillage.se

NÖBBELÖV

Text: Anders Olow • Illustration: Lunds kommun

Samråd om Nöbbelövs utveckling Nu är det dags för invånarna i Nöbbelöv att säga sitt om framtiden i sin stadsdel. När nya generationer växer upp förvandlas också gamla stadsdelar, och byggnadsnämnden presenterade sitt framtidsförslag för Nöbbelöv i december.

och parhus, men exakt var det ska vara vad är ännu för tidigt att säga något om. − Det är fortfarande planering med breda penseldrag, som än så länge har fokuserat på hur mycket det är möjligt att förtäta och vilka konsekvenser det skulle ge. Viktigt är att förslaget stärker stadslivet med tydliga stråk och fler möjligheter till service samtidigt som det ger en bättre trafikmiljö för främst dem som går och cyklar, säger Ole Kasimir, planchef på stadsbyggnadskontoret.

N

öbbelöv domineras i dag av småhus med blandade upplåtelseformer, men nu ska det förtätas och göras plats för 700 nya bostäder, mer service och förbättringar för cyklister och fotgängare.

Huvuddelen av programrådet ligger i östra och mellersta delen av Nöbbelöv.

Området avgränsas av Nöbbelövs torg i norr, av södra stambanan i öster, av Nöbbelövsparkens möte med villabebyggelsen i väster och av Nöbbelövsvägens och Danska parkens möte med villa- och radhusbebyggelsen i söder.

Kävlingevägen och Nöbbelövsvägen är i dag utformade närmast som landsvägar som inbjuder till höga hastigheter, tanken är att de ska bli stadsgator som känns trygga också för dem som går och cyklar.

Det ska också vara enkelt att röra sig mellan de olika delarna i Nöbbelöv, därför vill man bygga en gång- och cykeltunnel under järnvägen så att Nöbbelöv knyts ihop bättre med Sankt Hans backar och bostadsområdena öster om järnvägen, till exempel Annehem.

Ett långsmalt torg kan förlänga stråket från centrum ut mot Kävlingevägen. Vid torget kan det bli plats för lokaler i bot-

Förslaget är att majoriteten av de nya husen kan ligga längst med Kävlingevägen och Nöbbelövsvägen och det kommer att finnas plats för både flerfamiljshus, radhus

Översiktsvy över Nöbbelöv. Det är fortfarande planering med breda penseldrag.

tenplan för att ge mer liv och rörelse. Det kommer också att vara möjligt med en ny förskola och kanske kan det bli en busshållplats i ena änden av torget.

Om dagens stora och utspridda bilparkeringar till stor del ska försvinna behöver de ersättas och förslaget visar hur några så kallade mobilitetshus kan byggas på strategiska platser i området. I mobilitetshusen ska det finnas plats för vanlig bilparkering, men också annan service till exempel bilpooler och cykelservice.

Nu är det alltså samråd kring förslaget, som därefter går tillbaka till stadsbyggnadskontoret för att i nästa steg förvandlas till mer konkreta detaljplaner.

Sista dag för synpunkter är 31 mars.

Framtidens Nöbbelöv ■C irka 700 nya bostäder ■F örskola med 4–6 avdelningar.

■3 –5 nya parkerings-/mobilitetshus.

■N y gång- och cykeltunnel under

Södra stambanan.

■F örädling av nya och befintliga

”gröna” platsbildningar.

■U tveckling av Nöbbelövs centrum.

Mer info: www.lund.se/planeringnobbelov

REDO ATT FLYTTA? VI HAR ALTERNATIVEN! BOFAKTABLAD

4 RoK 100 m2

HSB Skåne Brf. Nätet

Planlösning - Grundutförande

3

1

2

Lunds Kommun

Bostadsrätter BOFAKTABLAD

Plan 2 lgh nr 62 Plan 3 lgh nr 67 Plan 4 lgh nr 72 Plan 5 lgh nr 77

4

Hyresrätter FÖRKLARINGAR i kvarteret Målet Arenaparken, Lund

1 RoK 43 m2

DATUM: 2019-04-02

i HSB brf 3Nätet Arenaparken,Plan Lund 2 lgh nr 42 HSB Skåne Plan 3 lgh nr 46 Plan 4 lgh nr 50 Plan 5 lgh nr 54

Lunds Kommun DATUM: 2019-04-02

RUM 01 14 m2

1 rum och kök 43 kvadratmeter

G

K/F ST

TM TT

FRD 4m PASSAGE 9 m2

RUM 02 9 m2

KÖK 14 m2

BAD TYP Bs 5 m2

BAD TYP As 6 m2

STÄDSKÅP

K

KYL

F

FRYS

DM

DISKMASKIN SPISHÄLL

KÖK/MATPLATS 17 m2

4 rum och kök 100 kvadratmeter

FÖRKLARINGAR KAPPHYLLA

U

SPISHÄLL/UGN

G

GARDEROB

MU

MIKRO

ST

STÄDSKÅP

TT

TORKTUMLARE

K/F

KYL/FRYS

TM

TVÄTTMASKIN

DM

HSB BRF NÄTET SMALDISK

Pris fr. 4 020 000 kr avgift fr. 5 620 kr

1

5m

INKLÄDNADER AV KANALISATION I TAK KAN FÖREKOMMA

U/M

UGN/MIKRO

TM

TVÄTTMASKIN

TT

TORKTUMLARE 58 kvadratmeter

2 rum och kök

Balkong på 6 kvm Förråd i lgh på 2 kvm Inflyttning Q2 2021

RUM 03 9 m2

Inflyttning nov 2020

RUMSHÖJD CA 2,6 m - LGH CA 2,4 m - VID INNERTAK CA 2,3 m - VÅTRUM

Här hittar du bostadsrätter på 1–4 rum och kök, fördelat på 40–106 kvadratmeter. Pris från 1 805 000 kronor N med 1en 1 5 m kronor. Läs mer på hsb.se/skane/natet månadsavgift från 2 425 SKALA 1:100 (A4) SKALA 1:100 (A4) eller kontakta oss på nyproduktion-skane@hsb.se

RÄTT TILL ÄNDRINGAR FÖRBEHÅLLES

KÖK 11 m2

DM

RUMSHÖJD CA 2,6 m - LGH CA 2,4 m - VID INNERTAK CA 2,3 m - VÅTRUM

VARDAGSRUM 18 m2

DM

VARDAGSRUM 12 m2

F

ALKOV 6 m2

U/M

G

K

G

ST

Inflyttning Q2 2021

U/M

DM G

GARDEROB

TM

G

MU

BAD TYP As 6 m2

WC/D TYP Ds 3 m2

Inflyttning nov 2020

G

3 rum och kök 76 kvadratmeter Balkong på 9 kvm Förråd i lgh på 3 kvm

KAPPHYLLA ENTRÉ 4 m2

ST

U

ENTRÉ 4 m2

FRD 3 m2

SKJUTDÖRRSGARDEROB

ENTRÉ 4 m2 HALL 3 m2

fr. 1 885 000 kr LGHPris 3-1142 avgift fr. 2 672 kr

TM TT

G

G

2

ST

4

1

G

Brf. Nätet

1

KVARTERET MÅLET

Här hittar du hyresrätter på 1–4 rum och kök, fördelat på cirka

N35–90 kvadratmeter. Alla lägenheter har balkong eller uteplats.

5m

Läs mer på hsb.se/skane/malet eller kontakta oss på nyproduktion-skane@hsb.se

5m

YTANGIVELSER INKLUDERAR FAST INREDNING

RÄTT TILL ÄNDRINGAR FÖRBEHÅLLES

YTANGIVELSER INKLUDERAR FAST INREDNING

YTANGIVELSER ÄR PRELIMINÄRA

INKLÄDNADER AV KANALISATION I TAK KAN FÖREKOMMA

YTANGIVELSER ÄR PRELIMINÄRA

20

ANNONS

Efterfrågan på den flexibla arbetsplatsen ökar och nu bygger Midroc ytterligare en World Trade Center-byggnad i Råbyholm.

Nya flexibla möjligheter för ditt företag

Nu växer World Trade Center i Lund mötesplatser även på World Trade Center i till exempel New York eller London.

Platsen är helt enkelt optimal för företag som vill lägga fullt fokus på sin egen verksamhet och få hjälp med kringservice som gemensam och bemannad reception, konferensavdelning, gym, restaurang och inspiration genom events och seminarier av olika slag.

Midroc Properties, som äger licen­ sen för World Trade Center i både Malmö, Lund och Helsingborg, pla­ nerar nu för nästa utbyggnad i Lund. En ny fastighet alldeles intill den nuvarande och med fem vå­ ningar kontor, kontorshotell och coworking, kring en spännande atriumgård med café, restaurang och loungemiljö i bottenplan.

W

orld Trade Center Lund ligger strategiskt i Råbyholm, alldeles bredvid Lunds södra avfart inte långt från Tetra Pak. När hela området i Råbyholm står klart kommer det här att finnas drygt 18 000 kvm kontor, förutom övrig service, hotell och phus. Hela området kommer att kunna hysa cirka 5 000 arbetsplatser.

– I vårt koncept är det flexibilitet som är nyckeln, säger Louise Carlsson, uthyrningsansvarig. Det är kombinationen av flexibla kontor och utbudet av smarta servicetjänster kopplade till lokalerna som gör World Trade Center till ett unikt koncept och som kan ta ditt företag till en ny nivå.

– Du har tillgång till kontor i både Lund, Malmö och Helsingborg samtidigt.

– I vårt koncept är det flexibilitet som är nyckeln, säger Louise Carlsson, uthyrningsansvarig.

Flexibiliteten för dina lokaler gäller åt båda hållen. Behöver du växa finns det utrymme för det, behöver du minska kan du göra det. På World Trade Center har du dessutom tillgång till ett brett nätverkande med andra entreprenörer och företag.

– För konsulter som rör sig i den här regionen förenklar vårt koncept vardagen.

Genom att World Trade Center finns

över hela världen kan ditt företag bli ”internationellt” och få tillgång till

På terrassen kan du koppla upp dig och arbeta utomhus, i parken kan du köra walk and talk-möten eller varför inte en joggingtur på lunchen? I Råbyholm blir du också granne med Radisson Blu Hotel.

Allt finns samlat på en plats för att underlätta vardagen och öka trivseln.

På Hedvig Möllers gata 12 finns redan fyra våningar med kontor och nu planeras det för en grannbyggnad med fem våningar på Hedvig Möllers gata 5 som beräknas stå klar för inflyttning till våren 2022.

– Eftersom vi är i ett tidigt skede med det nya huset finns det fortfarande stora möjligheter för ditt företag att påverka lokalernas utformning, säger Louise Carlsson.

det med en fortsatt utbyggnad av verksamhetsområdet Hasslanda på andra sidan E22 sett från World Trade Centers håll. Området blir lättillgängligt för både besökande och transporter och ligger granne med Gastelyckan, som redan har ett stort och varierat utbud av verksamheter.

- Här har Midroc egen tomtmark

på 130 000 kvm och arbetar just nu med att utveckla området, berättar Maria Ekström, affärschef på Midroc.

I området planeras för parkstråk med gång- och cykelbanor som kopplar samman områdena Hasslanda och Råbylund runt E22:an.

Områdesplanen anpassas även med en tänkbar hållplats för eventuell spår-

• Visionen om ett World Trade Center formades 1959 av David Rockefeller med syftet att skapa världsfred genom internationell handel.

• I dag finns 325 World Trade Centers i över 90 länder.

• I Sverige finns World Trade Center i Malmö, Lund, Helsingborg, Växjö, Stockholm och Göteborg.

• World Trade Center-konceptet är licensbaserat och ägs av Midroc Properties för Malmö, Lund och Helsingborg.

• Midroc Properties är en del av Midroc-koncernen med 4 000 anställda och en omsättning på cirka 8 miljarder.

Läs mer om World Trade Center på www.wtclund.se

Vill ni veta mer?

Louise Carlsson, Uthyrningsansvarig louise.carlsson@midroc.se 010 471 58 15 Maria Ekström, Affärschef maria.ekstrom@midroc.se 010 470 74 91

Nya möjligheter i Hasslanda I Lund kommuns planarbete arbetas

Fakta om World Trade Center

vägstrafik mot Staffanstorp, vilket finns med i Lunds översiktsplan.

– Vi lägger pussel just nu för att få till en utvecklingsbar synergieffekt mellan World Trade Center på ena sidan E22:an och Hasslanda på andra sidan, säger Maria Ekström. Vi hoppas kunna börja bygga där redan nästa år.

21

www.wtclund.se

www.midroc.se

VEBERÖD

Text: Anders Olow • Illustration: Lunds kommun

Ny framtid för Veberöd – utan Simrishamnsbanan Inriktningen för Veberöds utveckling är tydlig: Samhället ska fortsätta utvecklas som en levande, attraktiv ort med tydlig identitet.

V

eberöd är den tätort utanför Lund som hittills vuxit mest, med cirka 160 nya och färdigställda bostäder mellan 2016 och 2018. Översikts­planen gör det möjligt att fram till 2040 bygga ytterligare 1 200 bostäder, mest flerbostadshus och radhus. 500 av dessa kan komma till genom förtätning framför allt i det område som kallas Traversen. Om allt verkligen genomförs innebär det att befolkningen kan öka med 2 000–3 000 invånare.

Närheten till naturen är främsta skälet till att människor valt att bosätta sig i Veberöd och byarna runt omkring. Tanken på en trivsam bygemenskap är också en starkt bidragande orsak till att man valt att flytta just hit. Bra pendlingsavstånd till Malmö och Lund och konkurrenskraftiga huspriser är också viktiga faktorer.

Att hitta balansen mellan byutveckling och samtidigt behålla känslan av landet kan vara en nog så delikat uppgift. Trots att förtätningsmöjligheterna ska utredas vill både invånare och beslutsfattare värna om det

gröna Veberöd så att friluftslivet kan stärkas, inte minst naturtillgången till Romele­ åsen och området längs Veberöds­bäcken. Även den anrika historien i trakten är betydelsefull för framtiden. Därför inventerade kommunens stadsantikvarie Henrik Borg och bebyggelseantikvarien Alexander Hansson Veberöds kulturmiljöer. De tittade på bebyggelse, trädgårdar och gatumiljöer tillsammans med personer med anknytning till Veberöd.

Balansakten ska å ena sidan värna Vebe­ röds identitet, kulturmiljö och grönska, samtidigt som den ska bidra till utökat bostadsutbud för livets alla skeden och ett mer levande centrum med bättre mötesplatser, gatumiljöer och torg.

Därför har också invånarna involverats i samtalen om Veberöds utveckling. Först 2014-2016 i dialogprojektet ”Fokus Vebe­ röd” där Veberödsborna, föreningar och det lokala näringslivet, bidrog med sina framtidsdrömmar, allt samlat i en slutrapport tillgänglig på Lunds hemsida.

Men även under planeringsarbetet har Veberödsborna bidragit. Utöver flera öppna träffar har kommunen träffat elever i årskurs 5 för att prata om hur och var de rör sig i Veberöd samt genomfört en webbenkät för att få bättre insyn i vilka

grönområden som används och uppskattas av Veberödsborna.

Så i december presenterades en fördjupning av översiktsplanen för Veberöd.

Flera områden berörs: • Bredda bostadsutbudet med fler bostadsformer.

• Förtätning och utbyggnadsområden i centrala delar som Traversen och Idala­fältet, och i hållplatsnära lägen.

• Utveckla trafik- och kollektivtrafikstruktur för hållbara resor.

• Utöka näringslivet och tillgång till kommersiell och offentlig service.

• Verksamhetsmark föreslås i första hand söder om väg 11. Ett annat alternativet föreslår dessutom verksamhetsmark norr om väg 11 för en större regional satsning (alltså inte för små verksamheter).

Fördjupningen av översiktsplanen tog upp två tänkbara färdvägar; antingen en förtätning av bebyggelsen inom den nuvarande tätorten, på till exempel obebyggda tomter och parkeringsplatser, i så fall med bland annat flerbostadshus. Den andra vägen var att låta Veberöd växa i närheten av tre busshållplatser, då med lite lägre bebyggelse och inte lika tätt.

Politikerna var överens om att en väl-

utvecklad kollektivtrafik med bra turtäthet är nödvändig för att ett samhälle som Veberöd ska vara attraktivt. Politikerna var dock inte överens om den så kallade Simrishamnsbanan. Tänkt i den kommunövergripande översiktsplanen som ett prioriterat kollektivtrafikstråk för tåg/ superbuss, med station mitt i samhället och högklassig kollektivtrafik mot både Lund och Malmö/Köpenhamn.

När fördjupningen av översiktsplanen presenterades i december gick en majoritet i byggnadsnämnden emot planerna där utrymmet för Simrishamnsbanan var orört. Politikerna menade att det inte är någon idé att reservera mark för en framtida järnväg genom Veberöd, eftersom ingen vet om eller när en sådan järnväg kan komma att byggas. Detta innebär att politikerna vill bygga i området som var reserverat för järnväg.

Fördjupningen av översiktsplanen skickades tillbaka och tjänstepersonerna har nu i uppdrag att göra om planen utan att lämna plats för järnvägen. I skrivande stund finns det ingen tidplan för när fördjupningen av översiktsplanen tas upp igen, men efter det är det dags för plansamråd så att Veberödsborna får möjlighet att lämna synpunkter.

Torngårdens framtid i Stångby Stångby är en av de orter i Lund som har den snabbaste befolkningstillväxten. Från år 2000 har invånarantalet tredubblats och de kommande åren beräknas antalet stiga till runt 5 000 personer. Lunds kommun anser att det är viktigt att det utvecklas mötesplatser, verksamheter och aktiviteter i Stångby som är till nytta för Stångbyborna. Därför

har kommunstyrelsen beslutat att utlysa en idétävling våren 2020 om hur den centralt placerade Torngården ska kunna användas i framtiden.

Idétävlingen är öppen till den 31 maj 2020. Fram till dess kan Stångbyborna lämna idéer på verksamheter eller aktiviteter som kan finnas i Torngården från och med

22

våren 2022 och som kan samexistera med biblioteket. I dagsläget använder biblioteket rum på nedervåningen och ett på över­ våningen medan övriga rum i byggnaden är outnyttjade.

Mer information finns på www.lund.se/torngardenidetavling

Hur ska Torngården användas i framtiden?

Kom med förslag.

ANNONS

Veidekke satsar på trähus. Ceder­ husen i Stockholm blir de första flerbostadshusen i trä som byggs i Stockholms innerstad i modern tid.

Veidekkke satsar på trähus Globalt sett står byggsektorn för

De nya bostäderna i Grönalund sålde snabbt slut och nu planeras för en etapp två.

Veidekke en del av Lunds stadsutveckling Efter Central Park vid Arenaparken och pågående Grönalund på väster i Lund kommer Råbykungen och Margretedal i söder. Två nya kvar­ ter alldeles intill stadskärnan längs Hardebergaspåret, ett stenkast från Södra Esplanaden.

– Området kring Södra vägen är en ny ”årsring” av bostäder och porten in till Lund från söder kom­ mer att bli en mer attraktiv och sammanhållen entré, säger Peter Hedegaard, affärsutvecklare på Veidekke Eiendom.

A

tt Veidekke för tolv år sedan valde att etablera sig i Lund med sitt regionkontor var ingen tillfällighet. ”Här finns en koncentration, en dynamik och ett tryck som inte går att kopiera”, förklarade Peter Hedegaard då. En närhet till innovation och nytänkande som passar väl in på Veidekkes sätt att arbeta på.

Efter att Central Park med alla sina 147 lägenheter nu är etablerat och inflyttat är arbetet med Veidekkes Gröna­ lund på väster i Lund i full gång. Ett kvartershus på åtta våningar och 62 lägenheter vid Fjelievägen där de första köparna väntas flytta in under hösten/vintern 2021. På nedre plan kommer lägenheterna att få stora uteplatser och på de översta våningarna byggs tre penthouse med stora privata takterrasser och utsikt över Lund. Lägenheten högst upp i huset har dessutom ingång till hissen direkt inifrån bostaden.

– Bostäderna där har varit så populära att vi redan i höst börjar försäljningen av nästa etapp, säger Peter Hedegaard.

Grönalund är ett bra exempel på hur det går att skapa många nya bostäder på en liten yta med en arkitektur som smälter in i sin omgivning som en del av förtätningen av staden som redan pågår i Lund. De nya husen måste också få en arkitektur som smälter in i sin omgivning.

För Veidekke fortsätter arbetet med nya områden nu när kvarteren Råby­ kungen och Margretedal runt Sten­ krossen, intill mejeriet, är redo för en stor förändring. I området kommer välkända kulturverkstaden och EOShallen att ligga kvar, men platsen kan nu också få ytterligare tillskott i första hand av bostäder, men även park och en ny förskola.

Innerstaden tillsammans med Råby­ kungen och Margretedal utökas därmed söderut och Lund får ett tillskott av närmare 500–600 nya bostäder.

– Staden flyttar fram sina positioner och får en helt ny tydlig stadsport från söder, säger Peter Hedegaard.

Att området är så centralt i Lund gör att typiska karaktärsdrag från stadskärnan blir viktiga grundstenar i planförslaget. En variation av byggnadstyper, bostadstyper och funktioner ökar förutsättningarna för att olika människor vistas i samma kvarter.

I kommunens planförslag är huvudidén att lägga ett större offentligt parkoch torgrum i områdets sydvästra del, på båda sidor om Hardebergaspåret.

Runt detta finns sedan kulturverksamheten Stenkrossen, en förskola och EOS-hallen. I parken/torget görs det också plats för en multisportplan.

Genom kvarteren kommer gång-

och cykelstråket Hardebergaspåret att sträcka sig. Stråket kommer att ge ett mervärde till stadsdelen och för dem som kommer österifrån blir det en entré till staden och en del av alla de kultur- och fritidsaktiviteter som finns längs med det.

I stället för att Södra vägen ska förknippas med tung genomfartstrafik ska den bli ”en läkande stadshuvudgata” med trädplantering, övergångar och kantparkering.

– Det här blir ett nytt kvarter alldeles intill stadskärnan samtidigt som vår vision för platsen är ett grönt kvarter i dubbel bemärkelse – gröna hus med låg energiförbrukning och miljövänliga materialval i en grön miljö i centrala Lund, säger Peter Hedegaard.

När sedan arbetet med Margretedal börjar gestaltas, då formas också den sista pusselbiten i stadens Söderport till den länkande struktur som kommer att bidra till ett mer sammanhängande Lund.

Veidekke är i Lund för att sätta avtryck för lång tid framåt.

23

en stor del av de totala koldioxidutsläppen. Därför har Veidekke under de senaste åren genomfört ett omfattande arbete för att stärka miljöarbetet. Satsningen på trähus är ett tydligt exempel på det.

Trähus binder koldioxid, går fortare att bygga, är lättare än andra byggmaterial och är tystare både att bygga och att bo i. Trä i byggnader, möbler och på väggar är helt enkelt bra för vår hälsa och vårt välbefinnande.

Veidekke Eiendom är, tillsammans med Rikshem, delägare till Folkhem sedan 2017.

Samarbetet med Folkhem är en av många strategiska satsningar för att möta de ökade miljö- och hållbarhetskrav som vi sannolikt kommer att se i byggsektorn framöver. Genom att kunna producera flerbostadshus i trä kan vi göra en insats för klimatet och minska den totala negativa miljöpåverkan från produktionen av bostäder. Det är ett sätt för oss att ta ett större klimatansvar för vår bostadsproduktion och samtidigt bidra till att rädda världen på vårt sätt.

Nyligen påbörjades försäljningen av Cederhusen i Stockholm som kommer att bli Sveriges största bostadskvarter byggt i massivträ. De blir också de första flerbostadshusen i trä som byggs i Stockholms innerstad i modern tid.

Projektet består av fyra unika bostadshus och intresset för de 234 lägenheterna har varit stort från start. De första beräknas vara färdigbyggda i slutet av 2021 och i samband med det väntas även de första hushållen flytta in.

Läs mer om trähus: www.folkhem.se

www.veidekkeeiendom.se

ANNONS

Vattnet är centralt i Cord Siegels och Paulssons nya fastighet i Brunnshög. Både för det goda personliga livet och miljömässig hållbarhet.

”Det goda vattnet”– ett hus långt utöver det vanliga I sommar tas första spadtaget för ”Det goda vattnet”. Granne med Gryningsparken och ett stenkast från spårvagnen formas ett helt unikt flerfamiljshus, inte likt något annat. Huset är ett samarbete mel­ lan Paulssons Fastigheter och arki­ tekten Cord Siegel.

– Ett samarbete där ett plus ett blir tre, säger Ewa Folkesson, ny vd på Paulssons Fastigheter.

B

eskrivningen flerfamiljshus är nog så riktig, men samtidigt är det ett nytt sätt att leva på med en mångfald olika hem att välja mellan inom samma byggnader: Staplade radhus med trädgård eller takterrass, etagelägenheter i suterräng intill naturpoolen eller under sadeltak med utsikt över slätten, vindsvåningar och 1–5 rums-lägenheter med loggia eller balkong.

Cord Siegel kallar det för en mångfald i planlösning.

– Mer än hälften av lägenheterna är helt olika varandra inbördes, säger han. Det kommer att finnas stora möjligheter att hitta just den speciella lägenhet man själv vill ha.

Utöver själva boendet kommer det att finnas gästlägenhet, bilpool i phuset mitt emot och lånecyklar. Huset är omslutet av park, gränd och innergård ett stenkast från spårvagn och snabbuss till Malmö och Lunds cykelvägar och E6.

Huset är klätt i träpanel och solceller. Bärande väggar och bjälklag i betong. Fönster, golv och kök är i trä.

Material valda med omsorg och som håller över tid.

Vatten i olika form är projektets ut-

gångspunkt, både ur hållbarhetsaspekt och det goda livet. Alla bostäder har tillgång till gemensam pool, bastu, badbalkong och badtunna längst upp i huset med fin utsikt över Lund, mot söder. Här finns möjlighet till bad året om i den gemensamma naturpoolen som renas av växter och sandfilter, inget klor nödvändigt.

Du kan till och med få ett badkar på balkongen i en loggia eller välja till jacuzzi på terrassen om du bor i en av de övre radhusen Vattnet i huset tas tillvara på många

olika sätt och vävs in i husets liv.

Cord Siegel talar om ”smart ekologi” och menar att vår närhet till vattnet får oss att bättre förstå vilken användbar miljötillgång det är.

– Poängen är vattnet, säger Cord Siegel. Med det goda vattnet menar vi både det goda livet, i form av bastu och bad, men också exempelvis omhändertagande av dagvatten och filtrerande växter.

Siegel har de senaste tio åren ritat flertalet prisade projekt. Första projektet, Urbana Villor i Västra Hamnen i Malmö tog hem Kasper Sahlinpriset, det finaste priset vi har för arkitektur. Sedan dess har Brf Ohoj kammat hem Sveriges Arkitekters Bostadspris, Cykelhuset Ohboy! betongpriset, och radhusen Shiitake i Malmö vann nyligen Region Skånes arkitekturpris.

Det goda vattnet blir Siegels första projekt i Lund.

Nu har de alltså mötts, Arne Paulssons nya generation med en lång och gedigen erfarenhet av fastighetsförvaltning och fastighetsutveckling i Lund och Cord Siegel, framtidsarkitekt.

Ljuv arkitekturmusik har uppstått och båda parter hyser stor respekt för varandras kunnande.

Cord Siegel framhåller Paulssons noggrannhet när det gäller kvalitetskraven på byggmaterial, erfarenheten av att hålla i ett avancerat byggpro-

Byggprojektchef Mats Hallberg och Paulssons vd Ewa Folkesson hälsar välkommen till ”Det goda vattnet” i eget showroom på Kyrkogatan 5B, alldeles bredvid Apoteket Svanen. Här kan du se projektet mer i detalj och prata med ansvariga. Öppettider: efter överenskommelse, se hemsidan www.detgodavattnet.nu för mer info.

Du kan också ta kontakt med fastighetsmäklare Dan Eliasson. dan@hettinger.se 0708-18 12 00

jekt och kunnandet som växt fram i att förvalta en fastighet väl.

Ewa Folkesson, som själv har en bred erfarenhet från byggbranschen både inom projektverksamhet och förvaltning, säger att hon hos Siegel hittar det där fria tänkandet som bryter ramar och skapar nya möjligheter. ”Det goda vattnet” kommer att börja byggas i sommar.

www.detgodavattnet.nu www.paulssons.se

www.hauschild-siegel.com

24