Page 1

Skapar framtiden – kunskap, innovation, öppenhet

Visionsbild: Semrén & Månsson

Offentlig konst:

SKUGGSPEL PÅ CLEMENS­ TORGET

SPÅRVÄGEN SKAPAR NYA RESVANOR

”Lund bryter ny mark med nya samarbeten” Anders Almgren (th) och Marcus Horning (tv)

SID 12

SID 20

SID 2


Lund – med plikt att leverera

8

Lund är Sveriges äldsta stad. Samtidigt – med sin stora student­ population – en ständigt ung stad. Historiskt har det gjort att Lund inte varit känslig för trender, utan har kunnat gå sin egen väg – men som har valt utveckling framför stagnation. – Lund är en kommun stadd i förändring i en positiv rörelse framåt, säger Anders Almgren (s) kommunstyrelsens ordförande.

En av Lunds allra största tillgångar är närhet. Det är gångoch cykelavstånd till världens främsta forskare, innovatörer och kulturpersonligheter. Därför kommer Lund ständigt i topprankning med epitetet ”årets” framför; årets cykelkommun årets klimatkommun, årets ”bäst att bo” i för unga och finalplats för årets superkommun, för att nämna några. – Lund har ett försprång på många områden. Vi har visat att det går att ha stark ekonomisk tillväxt och stor befolkningsökning samtidigt som klimatpåverkan radikalt minskas, säger Anders Almgren. Men med framgången går det inte att luta sig tillbaka i självgodhet. Framtiden skapas i stället i den öppna, innovativa, kunskapstradition som staden grundat sin framgång på, menar stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning. – Vi har potential att ta initiativ och kliva fram och bidra lokalt, regionalt och globalt. Vi har modet att ha ett utforskande ”Det är särskilt mindset där vi provar och utvärderar, förkastar och provar igen, viktigt att växa säger han.

12

26

med ansvar – och det gör vi”

Lund är en stad man vill flytta till och har en närmast unik internationell situation; förra året tog Lund emot lika många flyktingar från Syrien och Afghanistan, som inflyttade forskare från Storbritannien och Tyskland. – Den rika internationella mixen bidrar tillsammans med en utforskande nyfikenhet på framtiden och nya tänkesätt. När Lund växer är det särskilt viktigt att växa med ansvar, och det gör vi, säger Anders Almgren. Lunds kommun slutar inte vid stadskärnan utan har också riktigt attraktiva orter och miljöer i de östra kommundelarna. – Här finns riktigt fina förutsättningar för en bra vardag och framtid för nya, unga och äldre Lundabor; mitt i natur och öppna landskap, skalan är greppbar, det finns en positiv social samhörighet, ett aktivt föreningsliv och nätverk där männi­ skor från olika kulturer kan mötas, säger Marcus Horning. Det fanns en tid när Lund valde att gå sin egen väg. Men nu är den tiden förbi, menar Horning och Almgren. De senaste åren har siktet varit inriktat på att bygga allianser och starka samarbeten, både innanför och utanför kommunens gränser. – Vi tar bättre vara på våra goda förutsättningar än någonsin tidigare och är nu också bra på att kroka arm med andra, säger Anders Almgren.

30

28

29

INNEHÅLL

Anders Almgren (th), kommunstyrelsens ordförande Marcus Horning (tv), stadsbyggnadsdirektör

4 8 12 14 18 20

Lund ska växa inifrån och ut. Förtäta. Fokusera. Bygg färdigt är ledorden. Morgondagens Lund byggs nu! Följ med på stadsvandring med stadsarkitekten. Möt konstnären Ebba Matz som skapar skuggorna över Clemens­ torget i sin ateljé. Är Domkyrkan annorlunda än andra markägare? Följ med till Brunnshög. Blekingska är studentnationen som ska få hjärtat att slå i Ideon.

22 26 28 29 30

Kvinnor reser mest kollektivt. Män låter bilen stå oftare om det finns spårvagn.

www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Anders Olow & Cecilie Östby FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMediaPrint

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Petra Kling Gutenwik. kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret tel. 046-359 47 48, petra.klinggutenwik@lund.se

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Azrang, tel. 070-640 34 16 per.azrang@activemediapartner.com

www.lund.se

2

Kommunen driver på för fler bostäder i de östra kommun­ delarna. Nya Hedda Anders­son-gymnasiet startar med nytt koncept som är rätt i tiden. Lundaborna slår rekord och konsumerar mest kultur i hela Sverige. Författaren Frida Skybäck listar sina favoriter i historiska Lund. Översiktsplanechefen har alltid siktet framåt, och samti­digt ett öga i backspegeln.


ANNONS

Lokalt och Digitalt Konceptet med att ha ett bank­ kontor mitt i stan och möjligheten till en personlig service är en pris­ vinnare. För sjunde året i rad har Handelsbanken utsetts till den bank som har bäst service i Sverige av ServiceScore. Ett kom­ plett utbud av digitala tjänster är naturligtvis också en del av Handelsbanken. – Kunderna blir ofta positivt överraskade när de får möta en rådgivare ansikte mot ansikte, säger Anders Hallberg, privat­ rådgivare i Handelsbanken.

H

andelsbankens chef Peter Andersson är ordförande i LUGI och det var han som fick handbollsproffset Anders Hall­ berg att fundera över att börja jobba på bank efter handbollskarriären. Så trots att Anders är nyast på jobbet är det många i Lund som känner igen honom.

– Jag kunde ha valt att börja jobba på en annan bank, men att valet föll på Handelsbanken avgjordes av att det känns bra med en arbetsplats som tar ansvar för Lund och som har ett gott förhållande till kommunen, universitetet och till lokala idrottsföreningar, säger han. För Anders Hallberg, privatrådgivaren Johanna Wictorin och Monica Rosenqvist, som arbetar med Private Banking, är tanken bakom den personliga servicen en stor anledning till varför de valt att arbeta på Handels­ banken. En viktig konsekvens av att vara lokalt förankrad är att kunskapen om den lokala marknaden är stor, inte minst bostadsmarknaden. Många lockas till Lund av studier, arbete eller helt enkelt för att det är en mycket bra stad att leva i. I mötet med nya kunder från andra städer och andra länder är erfarenheten av det internationella, nationella och lokala enormt viktigt. Även där har Handelsbanken, som grundades 1871, både ett för-

Personligt bemötande och lokalkännedom är hemligheten bakom Handelsbankens pris­ vinnande service.

språng med sin långa erfarenhet och ett oslagbart serviceutbud. – Vi har stor kunskap om hur bostadsmarknaden ser ut och är ofta med de lokala mäklarna ute på visningar. Vid ett så stort beslut som ett bostadsköp uppskattar kunderna en nära kontakt där de kan få ställa alla frågor som uppstår på plats. Kunderna känner också att de får prata med den som tar besluten, säger Johanna Wictorin, som arbetat som privatrådgivare sedan 2010. Johanna, liksom hennes kollegor, har stora egna möjligheter att fatta och lämna snabba beslut. Många bostadsspekulanter är nya i Lund och känner inte till hur bostadsmarknaden ser ut. Med den lokala blicken kan Johanna och Anders stödja och hjälpa kunden i vad som för de flesta är den största privata affären i livet. Handelsbanken tänker annorlunda än många banker och behåller sina lokalkontor när andra banker lägger ned. – Självklart ska det vara enkelt att

www.handelsbanken.se

3

sköta sina bankärenden digitalt på nätet. Men det är också viktigt att känna förtroende för sin bank. Jag arbetar för att alltid kunna erbjuda kunderna en produkt som passar för dem. Men det är hur man bemöts som kund som skapar en relation, inte bara vilka produkter vi kan erbjuda, säger Monica Rosenqvist. Monica arbetar med Private Banking och har varit på Handels­ banken i Lund i 18 år. Under den tiden har hon byggt upp ett gediget nätverk och har ett stort förtroende hos sina kunder. – Att arbeta med kapitalrådgivning och förvaltning innebär ofta livslånga relationer och ett förtroende tar lång tid att arbeta upp. I Handelsbanken ser vi varje kund som unik med sina egna behov och önskemål. Genom vår tillgänglighet och lokalkännedom arbetar vi nära våra kunder och kan därmed skapa det förtroende och den tillit som krävs för ett långsiktigt och framgångsrikt förhållande, säger hon.


ÖVERSIKT Text & Illustration: Lunds kommun

Så ska Lund växa Lund ska växa inifrån och ut och helst i de områden som redan finns. Nya bostäder och arbetsplatser ska dessutom helst byggas längs stråk där det finns eller planeras kollektivtrafik. En blandad stad, där bostäder finns, tillsammans med service, skolor och arbetsplatser, ger stadsdelar som lever hela dygnet.

SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET & SJUKHUSOMRÅDET VÄSTERBRO Området ska stegvis utvecklas från ett traditionellt industriområde till en hållbar stadsdel där bostäder blandas med skolor, arbetsplatser handel och service. Utvecklingen sker på lång sikt med början i de östra delarna.

BRUNNSHÖG Brunnshög är Lunds framtida stadsdel med både flerfamiljshus och stadsradhus. Service och arbetsplatser integreras med bostäderna. Sölvegatan med sin förlängning blir ett tydligt stråk som kopplar den nya stads­delen med Lunds centrum. I norr finns ESS och Max IV, två världsledande forsknings­ anläggningar, där planeras också Science Village med ytterligare forskning, utveckling, utbildning, gäst­bostäder och service.

Kunskapsstråket startar vid Lund C och sträcker sig genom universitetsområdet och förbi sjukhusområdet. En viktig knutpunkt är universitetssjukhusets håll­plats som inom några år kommer att vara hållplats för spårvagn. Sjukhusområdet kommer under många år att omvandlas med flera nya byggnader och vägar.

NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET & IDEONMEDICON VILLAGE Ideontorget och platsen vid Kårhuset blir nya knutpunkter med spårvagnshållplatser som ger liv och rörelse. Utvecklingen i hela detta stora område går mot ny, tätare och mer varierad bebyg­gelse i en blandad stadsmiljö. Tanken är att området ska bli mer levande över hela dygnet.

KÄLLBY I sydvästra Lund byggs station Klostergården som kommer att ha 4-6 avgångar i timmen. Nya bostäder, service och kontor kommer att byggas nära stationen. Målet är en mer blandad stadsdel som växer fram under en längre tid, samtidigt som området knyts ihop bättre med centrala Lund.

Vad händer i östra Lund? Se sid 22-23 4


ANNONS

Vi som jobbar på Sparbanken bor också här i regionen och har nära anknytning till marknaden.

”Vi tänker vara med på resan hela vägen” – Under mina 20 år i Lund har det aldrig byggts så mycket som det gör nu. Vi vill växa tätt tillsam­ mans med Lund. Här har vi varit med på resan hela vägen och det tänker vi fortsätta med, säger Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne i Lund.

R

edan på 90-talet när Rasmus Roos rensade ogräs på sommarjobbet i Lund såg han Ideon växa fram. I dag är han bankchef på Sparbanken Skåne och jobbar med företagen på området. Ideon samlar innovationer, startups och ett Lund i förändring och Spar­banken Skåne har ett av sina kontor där. – Vi på Sparbanken Skåne har funnits på Ideon länge och har varit med i utvecklingen. Ideon har växt mycket under tiden. Vi har många av våra kunder här och vi växer med dem, säger han. Bankkontoret på Ideon arbetar aktivt med företagen och hjälper till med bland annat rådgivning. Branscherna är flera och kan handla om allt från ehälsa till smarta material. – En spännande bransch är till exempel framtida transporter med allt från självstyrande bilar till bildelning. Det finns massor av smarta

transportlösningar och många av företagen som ligger i framkant sitter här på Ideon, berättar Rasmus Roos. Banken bidrar på flera sätt till innovationer och entreprenörskap. Bland annat delar banken ut pris för framtidens innovationer en gång om året genom Sparbanksstiftelsen Finn tillsammans med Lunds universitet. Ett annat exempel är att Sparbanken Skåne träffar nya företag på inkubatorerna på Ideon och erbjuder kostnadsfri rådgivning tillsammans med andra aktörer. Företagen får då använda bankens kompetens vilket hjälper företagen att komma i gång med till exempel finansiering och budgetarbete.

Jag tycker att vi förverkligar drömmar, vi är en bank som gör skillnad.” Rasmus Roos

Rasmus Roos poängterar hur viktigt det är att kunna berätta om sin affärsidé och att sälja in sitt företag. – Många kan sina produkter. Men vi på banken tittar på hur företaget kan pitcha sin affärsidé, hur säljprocessen

ska se ut, kapitalet och hur företaget ska bli kommersiellt, förklarar han. Sparbanken Skåne på Ideon arbetar inte bara med företagen utan också med nyproduktioner av bostäder för privatpersoner. Rasmus Roos lyfter fram flera exempel på olika byggprojekt i Lund som kommer att utveckla staden i nya riktningar. Spårvägen, nya stadsdelen Brunns­ hög, Max IV och ESS, Södra Råbylund och Sockerbruket. – Vi är en regional Sparbank och vi som jobbar här bor också i regionen. På så sätt har vi nära anknytning till marknaden. När det gäller nyproduktion erbjuder vi helheten. Vi har dedikerade personer till nyproduktionsprojekt och vi jobbar tätt tillsammans med mäklarna och byggbolagen. Vi är med på visningar och är mycket pålästa kring objekten, förklarar han. Sparbanken Skåne skiljer sig från flera andra banker eftersom den huvudsakligen ägs av tre stiftelser. Stiftel­serna säkerställer att bankens vinst går tillbaka till samhället som banken verkar i. Det handlar bland annat om samhällsnyttiga projekt, stötta inkubatorer och främja entreprenörskap. – Jag tycker att vi förverkliga drömmar, vi är en bank som gör skillnad, inte minst med hjälp av stiftelserna.

5

När en dröm skapas, till exempel en drömresa, ett nytt boende eller ett eget företag är vi med på resan. Både i med- och motvind. Där tycker jag att vi gör skillnad, säger han. När det gäller Lunds framtid ser han ljust på den. – Personligen är jag spänd på spårvägen och vad den kan skapa. Jag har roat mig med att gå längs sträckan och se hur den kommer att binda ihop Lund. Jag tycker också att den nya stadsdelen Brunnshög ska bli spännande att följa, avslutar han.

Sparbanken Skåne Sparbanken Skåne är Sveriges största Sparbank med 500 anställda. Sparbanken Skåne ägs till 78 procent av tre Sparbanksstiftelser; Spar­banks­ stiftelsen Finn, Sparbanks­stiftelsen Färs & Frosta samt Spar­banks­ stiftelsen 1826 med 26 procent var­ dera. Resterande 22 procent ägs av Swedbank.

www.sparbankenskane.se


Hemma hos Olof och Malin

”Nu kan vi välja själva när vi vill träffa folk.” Här bor: Olof Jensén, Malin Norrman Harling och katten Doris. Gör: Malin studerar sjunde terminen på psykolog­ programmet och Olof går femte terminen på lärar­ programmet. Var: Två rum och kök med loft för par i AF Bostäders Vegalyckan.

Malin Norrman Harling är nöjd med att ha eget kök i hennes och Olof Jenséns parlägenhet i Vegalyckan och att kunna veckohandla. Hon trivdes aldrig särskilt bra med att bo i studentkorridor. Olof saknar korridorlivet ibland, men det positiva överväger.

Egen härd är guld v S

å snart som Olof öppnar dörren synar katten Doris misstroget oss nykomlingar från sin plats i hörnsoffan som står i det kombinerade köket och vardagsrummet. Doris kom till Malin och Olof efter att de fått sin parlägenhet i Vegalyckan. Hon är en vildkatt som är kräsen med sitt umgänge. – Hon är inte så social, den hon väljer att närma sig får se det som en ynnest, förklarar Olof. Olof och Malin träffades redan före

R

: t p e ec

studierna genom sina mammor som jobbar på samma skola. När det var dags att välja utbildning valde de att gå i mammornas fotspår; Olof läser till lärare och Malin går psykologprogrammet. Tills för ett år sedan bodde de i varsin studentkorridor bara femtio meter ifrån varandra. – Det var en typisk 60-talskorridor där vi i min korridor bodde femton stycken som delade kök. Jag kan sakna den speciella gemenskapen som fanns i korridoren ibland. När jag inte kunde sova gick jag ut i köket och det var alltid någon som var uppe. Det kändes tryggt, säger Olof. Nu ser han tillbaka på korridorlivet med ett visst nostalgiskt skimmer. – Som ett första boende direkt efter att jag flyttade hemifrån var det perfekt – och fostrande. Jag lärde mig verkligen att

börja ta eget ansvar och att kompromissa och lösa konflikter, säger Olof. Malins upplevelse av korridorlivet är inte lika rosenskimrande. Hon trivdes aldrig riktigt med att alltid vara tvungen att ha folk runt omkring sig och tyckte framför allt att det var jobbigt att dela kök med andra.

Det är sällan man får oväntat eller oönskat besök.” Olof Jensén

För ett år sedan flyttade Malin och Olof till parlägenheten på Råbyvägen och skillnaden är milsvid. – Det är så skönt att kunna ha sin egen

nivå på hur rent det ska vara, säger Olof. Olof understryker att han och Malin har gjort en uppdelning av hushållsarbetet som båda trivs med; han städar ”är i det närmaste pedant” och Malin lagar maten. Till vardags använder Olof handdammsugaren, men den stora dammsugaren kommer fram när det är storstädning. För Malin är det egna köket den största vinsten med den nya lägenheten. På väggen intill den stora kylen och frysen finns en griffeltavla där Malin och Olof har sin veckomeny som de planerar tillsammans. – Nu när vi har en stor kyl och en stor frys kan vi veckohandla och laga den mat vi vill. Det är svårare att laga mat när man delar kök med andra, säger Malin. Om korridorlivet var som en skön övergång från att bo hemma hos föräld-

Både Olof och Malin har ett år kvar på sina respektive utbildningar, men det är slut med snabbmat och nattsudd i studentkorridoren. Sedan ett år bor de i en parlägenhet. – Äntligen har vi ett eget kök, säger Malin Norrman Harling.

Malin lagar aldrig nudlar, men gärna Garam Masala Malins Garam Masala • 1 sötpotatis • 2 dl linser • 1 pkt krossade tomater • 1 pkt halloumi • 1 burk kokosmjölk • Garam masala

• 1 lök • 1 vitlök • koriander • lime • 1 buljongtärning

Gör så här: 1. F  räs lök i en gryta med garam masala 2. H  äll på kokosmjölk, krossade tomater och buljong.

3. T  illsätt linser och tärnad sötpotatis. Puttra tills linserna blir mjuka. 4. Stek halloumin. 5. T  illsätt halloumi, lime och koriander (smaka av) 6. Servera med ris.


ANNONS

Illustration: Fojab Arkitekter

Illustration: Jais Arkitekter

Just nu är tre projekt på gång med inflyttning nästa år:

Nästa vår blir det inflyttning i kvarteret Marathon som blir hem för 390 studenter. I hyran, som är "all-inclusive", ingår varmvatten, el och tvättmedel.

värd rarna så känns den nuvarande bostaden som ett steg i riktning mot ett liv efter studierna. Här kan de bjuda hem de vänner de vill och får inte så ofta oönskat och oväntat besök. I Vegalyckan på Råby­ vägen bor mest par och småbarnsföräldrar och kompisar som delar lägenhet. – Det är sällan man blir störd av att någon har fest, säger Olof. Visst är det lite dyrare att bo i en parlägenhet, men eftersom Olof och Malin delar hyra blir det inte mer än vad de betalade tidigare i korridoren. Olof menar att den fattige studenten som tvingas leva på nudlar eller makaroner med ketchup är ett minne blott. – Du måste vara enormt slösaktig om pengarna från CSN inte räcker. De flesta har dessutom ett extrajobb under studietiden, säger han.

AF Bostäder är Lundastudenternas eget bostadsföretag som nu byg­ ger 610 bostäder för 872 studenter så nära universitetet som möjligt, nära centrum och nära andra stu­ denter. – Vi satsar på moderna bostäder med ”all-inclusive”, det vill säga att elen och varmvattnet, det snabba bredbandet, ja till och med tvätt­ medlet ingår i hyran. Det ska gå att förutse sina boendekostnader, sä­ ger Magnus Cederberg, fastighets­ utvecklingschef på AF Bostäder.

M

arathon växer nu upp i hörnet Tunavägen/Torna­ vägen och är ett helt nytt kvarter upp med studentbostäder. Det är det första projektet som AF Bostäder bygger helt från grunden. De gamla byggnaderna som låg här tidigare har rivits. Men det gamla Torvlaboratoriet från 1951 som ritades av Klas Anshelm – som också ritat Stadshallen och Lunds konsthall – är belagt med rivningsförbud på grund av sitt arkitektoniska värde. En fasadmosaik av CO Hultén satt på en av byggnaderna som revs. Nu har den bevarats för kommande Lunda­stu­denter att njuta av

och har flyttats till gården. Det historiska huset kommer nu att rymma tvättstugor och sällskapsytor. – Eftersom våra nya studentbostäder inte kommer att vara kollektivboende, utan ettor, kompislägenheter och lägenheter för par, har vi satsat extra på de gemensamma utrymmena. I tvättstugan kanske man träffar sin blivande partner eller knyter nya kontakter i cykelreparationsrummet, säger Magnus Cederberg. Nästa vår blir det inflyttning i kvarteret för 390 studenter. Och det är verkligen på tiden. – Efterfrågan på bostäder har länge varit större än tillgången och det känns mycket tillfredsställande att kunna erbjuda ett modernt boende till så många, säger Magnus Cederberg. Några nya korridorrum byggs inte. I stället ges utrymme för studenter i olika livssituationer. I Marathon kommer det att finnas ettor, parlägenheter och kompislägenheter med två lika stora sovrum och ett gemensamt vardagsrum och kök. – Vi bygger inte för att möta en tillfällig topp av efterfrågan. Våra hus ska stå länge och därför är det viktigt att det ska vara enkelt att bo och att man får en riktig bostad, säger Magnus Cederberg.

Det ska vara nära till campus och enkelt att bo i en riktig bostad.”

AF Bostäder Just nu bygger AF Bostäder 610 lägenheter för 872 studenter med inflyttning under våren 2019. Lägenheterna är ett rum och kök, två rum och kök för kompisar, två rum och kök för par och upp till tre rum och kök. Lägenheterna hyrs ut all-inclusive, vilket innebär att elen, varmvattnet, det snabba bredbandet och till och med tvättmedlet ingår i hyran. Varje lägenhet har cy­ kelplatser. Självklart finns gemensamma utrymmen där man kan umgås och trivas tillsammans.

www.afbostader.se

Illustration: Zoom Arkitekter

Studentbostad med ”all-inclusive”

Nya Kamnärsrätten. När arbetet är klart kommer vi att ha ersatt Fyrklöverhusen med cirka 1 500 nya studentbostäder, vilket är mer än dubbelt så många som tidigare. Proto är den första etappen i Nya Kämnärsrätten och de 185 lägenheterna (1–3 rum och kök) kommer att ge plats åt 307 studenter. Inflyttning beräknas till våren 2019.

Sagoeken består av två sammanhängan­ de huskroppar i totalt fem våningar. I byggnadernas bottenvåningar bygger Lunds kommun en kommunal skola samt en förskola för totalt 300 barn. Därefter bygger AF Bostäder 175 ettor för studen­ ter ovanpå. Marathon är ett nybyggnadsprojekt som etablerar AF Bostäder i ett helt nytt områ­ de. När projektet är färdigt kommer det att finnas 250 bostäder åt 390 studenter. Inflyttning våren 2019.

Välkommen att bo i en studentbostad hos oss! 1. Invänta antagningsbeskedet från Lunds universitet. Du behöver vara antagen till minst halvtidsstudier. 2. B  li medlem i Studentlund och en studentnation. 3. Anmäl dig till bostadskön.


CENTRALA LUND Text: Cecilie Östby • Foto: Andreas Gruvhammar

Följ med på

stadsvandring i nya Lund Morgondagens Lund byggs nu! I centrum syns gräv­maskiner och innanför avspärrningarna växer det fram nya stadsdelar, spännande förtätningsprojekt, ny centralstation, nya cykelstråk och möjligheter för kultur och gemenskap. Följ med på stadsvandring i framtidens Lund med stadsarkitekten Malin Sjögren!

Gamla Åhlénshuset Gamla Åhlénshuset har länge varit ett sorgebarn i Lunds stadskärna. Som stadsarkitekt är jag glad att en ny fastighetsägare nu tar tag i frågan och att vi inlett goda samtal om att

ta ett helhetsgrepp kring kvarterets innehåll och gestaltning. Redan nu har Kattesund med sin torghandel och blomsterhandel blivit ett livfullt silningsstråk.

8


”Typiskt för Lund är de informella platserna och de sirliga och sinnliga flödena.” Malin Sjögren, stadsarkitekt

Stadshallen Stadshallen, som tidigare bland annat rymt turistbyrån, hoppas vi ska kunna få ett ännu mer publikt innehåll. Underhållet är eftersatt, så inför renoveringen passar vi på att ta in förslag på vad man kan göra framöver. I första hand är tanken att byggnaden ska inrymma olika typer av kulturverksamhet, konferens/events och någon form av restaurang eller café. I dag finns två källargarage under huset, som möjligen kan användas på ett mer publikt sätt.

Mårtenstorget

Mårtenstorget rymmer i dag torghandel på dagen och parkering på kvällen. Här har vi precis genomfört åtgärder som möjliggör fler uteserveringar och vi vill fortsätta utvecklingsarbetet för att tillskapa ytterligare mötesplatser och attraktioner på torget. Ett av förslagen till kvarteret Galten kommer från Marge arkitekter (tv), men det är inte avgjort än hur det blir.

Stortorget Stortorget är ett av Lunds fyra större torg som vi hanterar i en särskild torgstrategi; de tre övriga är Bantorget, Clemenstorget och Mårtenstorget. I analysen av hur Lundaborna rör sig i stadsrummet har det kommit fram att det som är identitetsskapande och uppskattat i Lund är de informella platserna och de sirliga och sinnliga flödena. Man vill snirkla sig fram genom staden och det är vik-

tigt att torgen och stråken bidrar till trivsel och umgänge. Vi har till exempel identifierat att Stortorget är vårt ”demokratiska torg” där det ska finnas utrymme för att uttrycka sina åsikter och känsloyttringar, fira gemensamma framgångar och exponera vad som bubblar i Lund. Här samlas man för VinterLund och SommarLund, här finns valstugor och pop-up-utställningar. Och här sitter man också och tar en glass, solar och bara hänger.

Foto: Kennet Ruona

Så länge jag har arbetat i Lund, i tjugo år, har kvarteret Galten funnits med i planerna på förtätning och förädling. Det är ett komplicerat kvarter eftersom här förutom busstorget också ryms en skolgård. Nu verkar det som att planerna blir av där avvägningen mellan kulturhistoriska värden och andra samhällsintressen går mot en bra lösning. Här kommer det att finnas ett underjordiskt garage, ett busstorg för regionbussarna på en del av torget och det planeras för fler bostäder och mer handel och service.

Fortsättning på nästa sida >>

9


Kvarteret St Jacob Kvarteret St Jacob är tänkt att omgestaltas så att det tillgodoser önskan om det sirliga och sinnliga. Här ska man kunna gå in i en passage - där det kanske kan finnas en bistro, en ostbutik eller en liten spännande skoaffär. Nu är innergården i stort behov av underhåll, men de gamla skyddsvärda kulturbyggnaderna bevaras och förädlas och samtidigt förtätar vi kvarteret med nya bostäder och lokaler för handel och restauranger. Foto: Truls Bärg

Grand Hotel/Bantorget att kunna sprida sköna toner över torget. Vid fasaderna har det samtidigt tillskapats möjlighet till sittplatser mot en varm vägg. Grand Hotels nya kiosk mot Lilla Fiskaregatan öppnar till sommaren med förhoppning om att mingelsugna Lundabor ytterligare kommer att befolka torget.

Visionsbild: Elding Oscarson/C.F. Møller Architects

Bantorget är vårt gröna torg som nu byggs om med mer utsmyckning, sittplatser, uteserveringar och vattenkonst. Grand Hotel har just byggt ut sin veranda med stora fönster som skapar en öppenhet ut till torget och ett stort glasparti som kan vara öppet på sommarhalvåret precis där flygeln står som då kommer

Nya centralstationen En ny centralstation ska byggas och landa intill platanerna på Clemenstorget. Med sina 40 000 resenärer som passerar stationen varje dag är detta Sveriges tredje största centralstation. Beräkningar visar att antalet resenärer kommer att fördubblas fram till 2035. Det gamla tullhuset kommer enligt det vinnande tävlingsförslaget från arkitekterna Elding Oscarson att flyttas en huslängd norrut så att logistiken och flödet från stationsbyggnaden ska kunna löpa smidigt. Norr om tullhuset byggs sannolikt fler bostäder och verksamheter och det nya stationshuset blir en tydlig och generös brygga över till Västra Lund, där vi bland annat har Sockerbruksområdet och så småningom det stora stadsutvecklingsområdet Västerbro.

Lunds Ljus Ett gestaltningsprogram för Lunds Ljus har tagits fram där vi beskriver strategier för hur vi vill utveckla vårt förhållningssätt till belysning, både ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv som ett gestaltningskoncept. Ljus ska ge trygghet och vara estetiskt genomtänkt och samtidigt ge oss möjlighet för orientering. På en del ställen kan man också vilja belysa en vacker fasad eller ett vårdträd. Vi vill bidra till att människor rör sig i staden och då behövs det ljus eftersom vi lever i mörker så stor del av året.

Tingsrätten Tingsrätten invigs under året. Här har arkitekten och byggherren haft utmaningen att ta hänsyn till olika flöden. Hit kommer åtalade, advokater, åklagare, poliser och allmänhet och säkerhetsaspekten i mötet mellan dessa olika grupper är kom-

plicerad och intrikat. Väster om huset anläggs en vacker vattenspegel som samtidigt bidrar till ett respektavstånd mellan allmänheten och de parter som av olika anledningar befinner sig i en rättsprocess.

10


ANNONS

MOBILITETSHUS SOLCELLER

ELBILSLADDNING

PARKERING

LÅNA CYKEL BILTVÄTT PAKETUTLÄMNING

DIGITAL INFOTAVLA

TIDTABELL

LOUNGE

Miljösmart och enkelt. Nära dig. Miljösmart. Enkelt. Nära dig. LKP har löst parkeringsfrågan i Lund i 39 år. Nu vill de göra livet ännu enklare för sina kunder. – I våra nya mobilitetshus ska­ par vi ett möjligheternas hus där man kan göra betydligt mer än att parkera sitt fordon, som underlät­ tar din vardag och hjälper dig att vara mer miljösmart, säger Paul Myllenberg, vd för LKP.

L

KP är ett parkeringsbolag som ligger i tiden. Bland annat innebär det att lösa parkeringsfrågan så att den känns trygg och prisvärd för bilisterna. Även i framtiden kommer de att fortsätta arbeta för att deras parkeringshus ska kännas välkomnande, rena, ljusa och fräscha. Att ligga i tiden innebär också att tänka nytt och miljösmart. – Redan i dag erbjuder vi elbilar att

tanka el från vår solcellsanläggning, och erbjuda hyrbilar ur bilpoolen. I framtiden ser vi möjligheten att hjälpa våra kunder att resa mer miljö­ smart genom att underlätta att ta cykeln in till stadskärnan från Lunds ytterområden, säger Paul Myllenberg. Men de vill inte stanna vid det, utan hjälpa sina kunder att vara ännu mer miljösmarta. Just nu planeras fler nya mobilitetshus där LKP vill bidra till att lösa vardagsproblem som att lämna kemtvätten eller hämta ut paket eller matkassen och därigenom bidra till miljösmarta och enkla lösningar. – Våra kunder slipper den extra resan till utlämningsstället eller matbutiken och spar tid dessutom, säger Paul Myllenberg.

där visionerna om ett Möjligheternas hus kommer att förverkligas med laddningsstationer för elbilar med el från egna solcellstak och med möjligheter att låna en cykel för vidare färd inåt stadskärnan. – Bara att parkera bilen i Möjlig­ heternas hus ska i sig vara en vinst för miljön. Då vet vi att vi också måste se till att det lönar sig för kunden att ställa bilen i ytterområdena, både ekonomiskt och med ett utbud av tjänster som ger mervärde, säger Paul Myllenberg och lägger till: – Det ska vara miljösmart. Enkelt. Nära dig. Vi är redo – är ni?

Framtiden står redan inpå knuten och LKP planerar att bygga mobilitetshus i nya områden som centrala Brunnshög, Söderport och Västerbro

Att ligga i tiden handlar om att tänka nytt och miljösmart, säger Paul Myllenberg.

www.lkpab.se

11


CLEMENSTORGET Text: Cecilie Östby • Foto: Rosie Alm

Hon skapar skuggorna över Clemenstorget 2020 ska spetstaken pryda Clemens­ torget och skapa skuggspel på marken även då solen inte lyser. Men än så länge finns de bara i fysisk form som modeller i Ebba Matz ateljé. – När jag var yngre blev jag frustre­ rad när förverkligandet av idéerna låg så långt in i framtiden. Nu kan jag hålla kvar glädjen längre, men längtar så klart efter att få se när taken äntligen står där, säger hon.

D

en första modellen av spetstaken var ett enkelt pappersark som Ebba Matz hade vikt och klippt hål ur. Hon belyste det med en vanlig ficklampa för att visa landskapsarkitekterna på White arkitekter hur spetstakens genombrutna yta släpper igenom ljuset och bildar mönster på marken. Sedan dess har modellerna blivit mer avancerade i modellträ och ritade i illustrator - som sedan ska översättas i ett mer avancerat CAD-program. När vi möter henne i hennes ateljé i en industrilokal i Årstaberg strax söder om Stockholm arbetar hon som bäst med slutritningen som ska stå modell för svetsarna som ska bygga konstverket. – Jag jobbar alltid med modeller för att få en känsla för hur konstverket fungerar i tredimensionell form, säger hon och sträcker sig efter en skokartong som står på en av de överfulla hyllorna.

”Det är generöst att sat­ sa på offentlig konst så att fler får njuta av den”

Torget ska kännas som en park i Paris och färgerna är inspirerade av jugendhusen runt omkring.

Konstnären Ebba Matz gör alltid modeller av sina konstverk för att få en känsla för hur de fungerar och för att kunna förutse vissa tekniska utmaningar.

Ebba Matz

Hon öppnar den och visar den skira modellen i svart, laserskuren pappkartong som är förlaga till ”Sch, tyst, lyssna”-konstverket som pryder entrén till nya Kungliga musikhögskolan i Stockholm, som visar hur de tre orden ser ut som ljudvågor. Det offentliga verket för Kungliga musikhögskolan består av två delar; skulpturen ”Sch, tyst, lyssna” och teckningen i marken ”There is no such thing as silence”. – Idén kom när jag tänkte på den minsta gemensamma nämnaren mellan besökaren och konsertmusikern och det är ju pausen, säger hon. I ateljén står också en påbörjad modell av det konstverk hon ska pryda Slussen i Stockholm med. Men det projektet ska inte vara färdigt förrän om sju år. Uppdraget att få pryda Clemens­torget kom sig av att hon blev rekryterad av White arkitekter som hon jobbat med tillsammans tidigare i Malmö och just nu i Helsingborg. Projektet har skilt sig från annan offentlig gestaltning hon har varit

Skuggorna på torget inspirerades av skuggspelet från plantanerna på torget.

med om, på det sättet att hon blivit involverad i hela gestaltningsprojektet och inte bara i sitt eget konstverk. – Redan från början när jag föreslog att torget skulle prydas av nio “spetstak” så har jag försökt se framför mig hur torget ska användas och vilken roll spetstaken kommer att ha. Jag ville överföra de vackra platanerna som om sommaren silar ned ljuset mellan lövverket och även låta ljuset strila under vinterhalvåret. Vi lever i ett mörkt

12

land och jag föreställde mig hur det måste vara för dem som kanske ska passera Clemens­torget varje dag, säger Ebba Matz. I processen med torget har landskapsarkitekterna Niels de Bruin, Gustav Jarlöv, Anna Eklund och ljusdesignern Kajsa Sperling på White arkitekter och landskapsarkitekt Karin Sjölin på Lunds kommun haft kontinuerliga samtal och gestaltningen har vuxit fram i det samarbe-

tet. Tillsammans har de letat efter de exakt rätta stolarna som kommer att stå löst för att kunna flyttas runt enligt fransk förlaga. Både stolarna och spetstakens färger har inspirerats av jugendbyggnaderna runt omkring. – Färgerna har vi haft med oss nästan ända från början, säger Ebba Matz och visar med ett kartongpapper hur spetstaket kommer att släppa igenom färgerna. En av utmaningarna med spetstaken är hur de ska konstrueras för att kunna fraktas från tillverkaren till torget. De största taken blir fem meter i diameter och det blir omöjligt att frakta dem i ett helt stycke. – För mig som konstnär är det oerhört stimulerande att få vara med i processen för att lösa de praktiska frågorna. Trots att Ebba Matz numer tillhör de mer etablerade offentliga konstnärerna i landet är konstverken inte något som stiger henne åt huvudet. Hon ser det inte som att konstverken är en del av hennes dna som finns utspridda som en stjärnhimmel över Henry Dunkers plats i Helsingborg eller i form av en ljudvåg på Musikhögskolan i Stockholm. – Inte alls, faktiskt. Jag har inte heller något särskilt signum som visar att det är en “Ebba Matz”, utan utgår alltid ifrån platsen där konstverket ska stå. Annars hade jag nog blivit nervös och handlingsförlamad. Men jag är tacksam att få arbeta med något som många kommer att ha glädje av och tycker att det är generöst att satsa på offentlig konst så att fler får njuta av den, säger hon.


ANNONS

I stället för det traditionella “första spadtaget” till nya bostadsområdet Central Park intill Stadsparken bjöd Veidekke bostad in sina kunder till att skriva en bucket-list “så här vill jag bo innan jag dör. Tokiga drömmar som att “bo i en svamp” inspirerar till kommande bostadsprojekt.

Veidekke Bostad håller skärpan i Lund Veidekke Bostad förverkligar människors bostadsdrömmar och utvecklar därigenom framtidens samhällen. Och självklart väljer de att ha sitt regionkontor i Lund. – Vi kastade oss rakt in i Lund för tolv år sedan och trivs väldigt bra i den innovativa miljön. Här finns en koncentration, en dyna­ mik och ett tryck som inte går att kopiera, säger Peter Hedegaard, Affärs­utvecklare på Veidekke Bostad.

A

tt Veidekke Bostad är ett norskt företag märks kanske framför allt genom att deras koncernspråk är norska och ett av deras värdeord som präglar arbetet är ordet grensesprengende. Någon exakt svensk motsvarighet till ordet finns inte; det närmaste svenska ordet skulle vara banbrytande. I praktiken innebär det att alla projekt och

aktiviteter som de ger sig in i vägs mot ordet: På vilket sätt är detta projekt grensesprengende? – Generellt lägger vi alltid extra kärlek vid gestaltningen. Vi tänker på hur det ska vara att gå omkring i det framtida Lund. När våra hus har stått här i tio år ska vi fortfarande vara nöjda, säger Peter Hedegaard. Det var ingen tvekan om att region­ kontoret skulle finnas i Lund. Sam­ arbetet med kommunen fungerar väldigt bra och här finns närhet till innovation och nytänkande som passar väl in på det grensesprengende som Veidekke Bostad vill uppnå. Samarbetet med kommunen är oerhört viktigt. Vi jobbar aktivt med att delta i tävlingar om markanvisningar som kommunen utlyser. Men lika viktigt är det att vara proaktiv och själva driva fram projekt. – Vi tar tillvara visionen från kommunen och hittar nya infallsvinklar

för att förändra staden. Det är då det blir riktigt spännande, säger Peter Hedegaard. Förutom rena bostadsutvecklingsprojekt, arbetar Veidekke Bostad i inno­ vationsprojekt för att vara med och utveckla framtidens hållbara samhälle. Ett av några pågående projekt finns på Brunnshög. Projektet har utvärderats, tilldelats och delvis finansierats av VINNOVA. Arbetet leds av ”Bridge the gaps” tillsammans med Lunds Kom­ mun och WSP med deltagande från Veidekke Bostad, Serneke, Sensative. Projektet syftar till att möta samhällsutmaningen med bristande tillit och trygghet i storstäders ytterområden genom att utveckla verktyg som kan användas i tät stadsbygd för att förbättra social sammanhållning och trygghet. Det nya är att stadsdelens centrala del ses som en helhet där fastighetsgränsernas roll för användarna minskas.

Vi tar tillvara visionen från kommunen och hittar nya infallsvinklar för att för­ ändra staden. Det är då det blir riktigt spännande, säger Peter Hedegaard.

Veidekke Bostad är nyfikna på kundernas drömmar

V

eidekke Bostad tycker att namnet är en viktig del av bostadens identitet. Om du hör Central Park kanske du tänker på joggare, picknick-sällskap, hundar som rastas, unga som umgås, rollerbladeåkande par och utegym. – Om du också tänker på ett bostadsområde intill Stadsparken i Lund har vi lyckats med vårt arbete att ge bostaden en identitet, säger marknadsoch försäljningschef Karin Schening. Framför allt har Veidekke Bostad tänkt sig unga köpare och har satsat på mycket funktion på mindre yta.

Gården är utformad för att man ska kunna mötas, umgås och grilla tillsammans. Här finns också en cykelverkstad och wi-fi som fungerar i alla lägenheter och ute på gården. – Här bor du centralt i ett tiovåningshus med underbar utsikt över Stads­parken, takåsarna i Lund och den Skånska slätten, säger Karin Schening. När första spadtaget togs i januari, bytte Veidekke Bostad ut det traditionella ”första spadtaget”, mot att i stället bjuda in sina kunder till att skriva ned sin bucket-list ”så här vill jag bo

innan jag dör” på ett drömplank – en idé som lånats av konstnären och arkitekten Candy Chang och startade i New Orleans 2011. Drömmarna samlas och används sedan i Veidekke Bostads kommande bostadsprojekt. – Vi kanske inte alltid kan uppfylla allas drömmar, men vi letar ny mark och försöker. Och tokiga drömmar som att bo i en svamp skapar inspiration till våra kommande bostadsprojekt Gröna Lund, Söderport och Råby­ kungen. Så håll utkik, kanske det dyker upp en stor svamp i framtiden, avslutar Karin Schening och skrattar.

13

Läs mer på veidekkebostad.se


BRUNNSHÖG Text: Cecilie Östby • Foto: Andreas Gruvhammar

”Mellanrummen ger plats fö När Lunds Domkyrkas mark Råängen ska bli en del i Brunnshög i Nordöstra Lund, ställs Domkyrkans plats i samhället på sin spets: Hur märks det att kyrkan är annorlunda än andra markägare? Kommer de som bor och arbetar i Råängen märka att de befolkar helig mark – och i så fall hur?

B

runnshög är det nya området i nordöstra Lund. På sikt ska det bo och arbeta 40 000 personer där och det byggs även ny park och forskningscentrum. Här äger Dom­kyrkan 150 hektar, där en viss del är öronmärkt till bostäder, offentliga rum och infrastruktur. Domkyrkans byggprojekt leds av White arkitekter som arbetar med värdebaserad stadsplanering och har en uttalad vilja att bara arbeta med projekt som ”gör livet bättre” och vill ”skapa stora saker som gynnar många”. – En del av kyrkans grundsyn är att dra till oss byggherrar och samarbetspartners som delar våra värderingar. I White tycker vi att vi har hittat kombinationen av professionalitet och värderingar vi delar, säger domkyrkokaplan Lena Sjöstrand. Lite paradoxalt kan man tycka har samtalen börjat i mellanrummen, alltså vad man vill åstadkomma i den tomhet som alltid hamnar mellan byggnaderna. Det blir en mental stadsplanering som skapar inre bilder, menar Lena Sjöstrand. – Mellanrummet är ett utrymme som inte är intecknat, en plats för det gemensamma i staden – något ännu okänt. Mellanrum kan vara avskilda och trygga, kanske meditativa och ge utrymme för andakt. Men de kan också vara rum för snabb rörelse och flöde. Eller ett utrym-

Domkyrkokamreraren Mats Persson och domkyrkokaplan Lena Sjöstrand vill lyfta fram samspelet och respekten för allt liv i skapelsen i gestaltningen av Råängen.

me för gemenskap och fest. Eller för vila och fördjupning, säger hon. Kyrkorummet i sig självt är ett mellanrum, menar Lena Sjöstrand, där det finns ett myller av möten och behov. Detta bör också gestaltas i Råängen, både i gestaltningen av stadsrummet och i de konstnärliga verk som man väljer att placera där. – Det är viktigt för oss att pröva hur

och om våra värden kan få prägla gestaltandet av stadsdelen. Samtidigt är det också viktigt för oss att de arkitekter och konstnärer vi samarbetar med kan bevara sin integritet, säger Lena Sjöstrand. Några av de värden kyrkan vill lyfta fram är samspelet och respekten för allt liv i skapelsen. Brödsbrytelsen i mässan är en påminnelse om samhörigheten och

människans beroende av varandra. Här ska det också finnas rum för pilgrimen. – Den ursprungliga betydelsen av ordet pilgrim är främling. Ett av kyrkans starkaste värden är just det med gästfriheten. Den måste synas i Råängen, säger Lena Sjöstrand. Något kyrktorn kommer troligen inte att synas som en del av siluetten av Brunnshög, men kanske kommer det att

Vad tycker grannarna i Östra Torn om det nya Brunnshög? Ett nytt bostadsområde möts inte alltid av enbart hurrarop. Ibland överklagas planerna, ibland går det rykten, mer eller mindre under­ byggda. Att bygga nytt är lika myck­ et en demokratisk process som det är en byggprocess, men ibland pas­ serar även utlysta medborgardialo­ ger ganska obemärkta, förutom för de allra mest engagerade. Rebecka Larsson läser samhällsplanering på Lunds universitet, praktiserade på Brunnshög­ projektet och fick i uppdrag av Lunds kommun att ta reda på hur mycket invånarna i Östra Torn känner till om medborgardialogen och vad de tycker om den nya grannen Brunnshög.

I Östra Torn är det grönt och nära till det öppna landskapet. Här lockar naturen och stadsdelen har valts till Lunds mest gästvänliga. Gatorna har fått namn efter studentspex, vänorter och musiktermer. Om bara några år kommer invånarna i Östra Torn att befinna sig i en helt annan kontext än den som var när de flyttade in. I stället för att bo i utkanten av Lund med åkrarna in på knuten kommer två högklassiga forskningsanläggningar och en tät, urban och expansiv omkringliggande stadsdel att dominera landskapet. Vad tycker invånarna om det? Detta ville Rebecka Larsson ta reda på. Laddad med tio grundliga frågor

som de flesta krävde svar med eftertanke åkte hon ut till Östra Torn, valde bostadsområdena närmast Brunnshög för att de påverkas mest, knackade dörr och stoppade folk på gatan för att höra vad de tyckte. – De flesta var positiva och nyfikna och berättade gärna vad de tyckte. Både för och emot, berättar hon. Sammantaget fick jag ihop 35 intervjuer och det ger åtminstone en slags fingervisning om vad de boende tycker och vad de pratar om. Slutsatsen av intervjuerna är att en majoritet av de tillfrågade såg fram emot byggandet av en ny stadsdel framför allt för att det kommer att ge ökad handel och service i området. Andra ville dock

14

inte ha någon ny ”Turning Torsostadsdel” och var oroliga för att de två områdenas karaktärer inte alls passade ihop. – Det finns också en osäkerhet och tveksamhet gentemot begreppet ”hållbarhet”, säger Rebecka Larsson. Här återstår det mycket att förklara, framför allt om ekonomisk och social hållbarhet. – Rebeckas undersökning blir ett viktigt redskap för oss framöver, säger Eva Dalman, projektchef Brunnshög vid Lunds kommun. Nu vet vi att vår kommunikation kring medborgardialogen fungerat och att den är känd bland de boende. Och vi har fått större kunskap om vilka reaktioner utbyggnaden väcker.

De flesta ser fram emot att få nya grannar i Brunnshög, framkom i Rebecka Larssons undersökning.


ör det heliga”

När det gäller arbetet med Råängen framhåller Mats Persson att samarbetet med Lunds kommun varit vitalt. – Jag finner vårt arbete tillsammans med kommunen som fruktbart och inspirerande, man vill på kommunen utmana sig själv och tar till sig av våra idéer och tankar, säger han. Som ensam kamrerare i landet har Mats Persson ögonen på sig. – Jag är inbjuden till Stockholm stift för att berätta om hur vi i Lund håller fast i kyrkans värderingar, samtidigt som vi behöver jämka med kommunen som har detaljplanemonopol, säger han.

Hållbar stad på höjden 35 våningar ska höghuset i kvarteret intill Brunnshögstorget bli. Det är att jämföras med Turning Torso i Malmö som är 54 våningar.

Fakta konstinstallation: ■ ■ En serie temporära byggnader

– Att stapla en variation av bostäder med kompletterande funktioner på höjden är ett sätt att tillföra många bostäder på liten yta och samtidigt skapa en dynamisk och levande stadsmiljö, säger Magnus Månsson, koncernchef på Semrén & Månsson. Ambitionen är att kvarteren intill Brunnshögstorget ska bli ledande exempel inom hållbar stadsutveckling, och stort fokus ligger på nytänkande i arkitektur, boendeformer och socialt liv. Odlingsterasser, co-workingytor och gemensamhetslokaler ska uppmuntra till nya former av delningsekonomier mellan de boende. – Framtidens boende behöver vara flexibelt, inkluderande och med möjlighet till gemenskap, säger Tobias Landberg, hållbarhetsansvarig på Semrén & Månsson.

kommer att skapas i Brunnshög som ska inspirera besökaren till att utforska platsen, njuta av landskapet och reflektera över Lunds fortsatta utbredning. Konstruktionerna kan vara broar, utsiktsplattformar, interaktiva installationer eller picknickplatser. Avsikten är att ta med besökaren på en resa genom landskapet. ■ ■ De tillfälliga konstruktionerna

kommer att finnas kvar i fem år eller tills dess att byggarbetet påbörjas. De norska arkitekterna Geir Brendeland och Olav Kristoffersen är utvalda för uppdraget.

Visionsbild: Semrén & Månsson

finnas en plats där kyrkan kan ge gudstjänster. Hur den ska utformas och om den ska delas med fler kristna samfund är inte färdigt ännu. Domkyrkokamreraren Mats Perssons roll är främst att se till att förvalta Dom­ kyrkans tillgångar så att de förmerar sig och säkerställa att kyrkan finns kvar även om tusen år. En del av hans uppdrag är att se till att det sker en markförädling som genererar mer pengar. Samtidigt måste varje investering och utgift motiveras i ett evighetsperspektiv.

Sernekes höghus skapar dynamik. Framtidens boende behöver vara flexibelt, inkluderande och med möjlighet till gemenskap. Detaljplanearbetet inleds hösten 2018 och beräknad byggstart blir 2020-2021. Preliminärt kan byggnaderna stå färdiga med början 2023.

ANNONS

Vad händer på Galten? K varteret Galten, mitt emot Konst­ hallen vid Mårtens­ torget i Lund, där regionbussarna har hållplats i dag, ska bli en ny spännande och mer livfull plats än den är i dag. Här var det en gång tänkt att ge plats åt en fyrfilig väg rakt genom stan i östvästlig riktning. Lunds kommun vill i stället förtäta området med fler butiker i bottenplan och nya bostäder på de övre våningarna. Och ge plats för en biograf. Ett underjordiskt garage ska befria Mårtenstorget från bilar. Tillsammans med Wästbygg Pro­jekt­ utveckling och danska Nor­Cap Deve­ lop­ment A/S planerar nu Lund för 150 nya bostäder och 7 000 kvm kommersiella ytor på platsen. – Det är inte ofta det skapas möjlighet att utveckla ett centralt förtätningsprojekt på bästa läge, säger Anders Bolltoft, Affärsutvecklings­

chef på Wästbygg Projektutveckling. Två förslag från två arkitekter har utkristalliserats och ska diskuteras vidare. – Det här blir mycket spännande. Så här mitt i staden vill man ju ha ett hållbart modernt kvarter som både värnar om den kvalitet som finns samtidigt som vi skapar nya miljöer för människor att umgås i. NorCap Development A/S köpte de här fastigheterna för tio år sedan med målet att binda ihop Mårtens­torget med busshållplatsen, samtidigt som man ville skapa en ny spänannde mötesplats för Lunda­borna med möjlighet till nya centrala bostäder. – Vi har nu kommit en bra bit på väg i den visionen, och jag ser mycket fram emot att det är på väg att bli verklighet, säger Jens Winther, vd för NorCap Development A/S.

Det finns i dag två förslag. Ett från CF Møller (överst) och ett från Marge arkitek­ ter (underst). Ett ska väljas varefter arbetet med detaljplanen tar vid.

15


Spillvärmen från MAX IV och ESS är till stor nytta för alla Lund, inte minst för dem som kommer att åka spårvagn framöver. Alla spårvagns­ hållplatser i Kunskapsstråket blir snö- och isfria – och uppvärmda.

Isfria hållplatser blir verklighet

A

lla tjänar på att ha uppvärmda spårvagnshållplatser. Under­håll­ et blir i det närmaste obefintligt eftersom det inte krävs skottning och sandning. Spårvagnarna kommer inte att slitas lika mycket eftersom man slipper sanden. Men gladast kanske ändå resenärerna blir, som kommer att få ett mer bekvämt resande med spårvagnen och slipper att riskera benbrott på isiga hållplatser. – Lösningen med att använda spillvärmen från MAX IV och ESS i ett lågtemperaturnät ökar inte bara trivseln, utan sparar också in på samhällskostnader

www.kraftringen.se

och kostar mycket mindre än med traditionell teknik, säger Magnus Hjern. Det är alltså värmeöverskottet från forsk­ ningsanläggningarna som främst kommer att användas. Först till att värma upp de moderna husen i Brunnshög och därefter är det returvärmen som tas tillvara i stället för att bara värmas upp igen. När inte forskningsanläggningarna kör står Kraftringens ordinarie produktion i stadens fjärrvärmenät beredd att backa upp, med sin sedan våren 2018 helt fossilbränslefria och klimatsmarta produktion. – Tekniken är inte ny, vi använder den redan i delar av Dalby. Men nu blir det i större skala, då även Rydbergs torg och centrala Brunnshögstorget kommer att värmas upp av samma teknik, säger Magnus Hjern. Nya användningsområden för lågtemperaturnät finns redan på idéstadiet. Mag­ nus Hjern har en vision om tropiska parker där man kan skapa hållbara kretslopp. Även simhallar och bassänger skulle kunna värmas upp med tekniken. – Vi har bara sett början på det här, säger han.

Foto: Petter Duvander

Det låter som en dröm att kunna ta sig fram torrskodd med kollektivtrafi­ ken även på vintern. Men nu blir det verklighet. Alla spårvagnshållplatser i Kunskapsstråket blir snö- och isfria – och uppvärmda. – Dessutom är det överskottsvär­ me från forskningsanläggningarna som vi vill använda utan att den går till spillo, säger Magnus Hjern, pro­ gramchef för Hållbara städer vid Kraftringen.

– Vi har bara sett början på möjligheterna med lågtemperaturnätet, säger Magnus Hjern, programchef för Hållbara städer vid Kraftringen.

Fakta Lågtemperaturnätet: Smarta och innovativa sensorer avgör när ytorna behöver värmas och rea­ gerar på temperatur och nederbörd. Värmen i ledningarna är bara 65 grader, vilket gör att det räcker att längst ut i nätet anlägga plaströr i

stället för stål. Plaströren är enkla att koppla på, vilket gör att det både är enkelt och billigt att bygga ut nä­ tet vid behov. Men det är ändå en säker teknik så att vi är säkra på att inte riske­ ra bakterietillväxt, av till ex­ empel legionella i nätet.

Värmen är en över­ skottsprodukt från att forskningsanläggningarna behöver kylas ned. Lågtemperaturnätet i Lund blir världens största och kommer att börja sina leveranser under 2019.


Gå på kabelskåpsvandring

ANNONS

Kabelskåp är inget man ska ge sig på själv! Har du en idé om utsmyckning? Kontakta Kraftringen!

Ut med det gamla och fossila och släpp in det förnybara. Kraftringens kabelskåpsvandring utmanar och gör elen synlig. – Konstverken blir en påminnelse om vilken kraft vi har bakom oss och inom oss, säger Mia König, chef för Marknad & kundupplevelse på Kraftringen.

E

len är som luften vi andas – den bara finns där utan att synas. – Du skänkte förmodligen inte en tacksam tanke till ditt elbolag i morse när du bryggde ditt morgonkaffe? Det vill vi ändra på, säger Mia König. När Mia König var på resa i Turkiet för några år sedan såg hon hur de hade smyckat kabelskåpen och blev inspirerad. Tankarna utvecklades vid ett besök i Disneyland där toppen på kabelstolparna är formade som Musse Pigg. – Jag ville göra det här i Lund. Kabelskåpen måste inte vara grå, säger Mia König.

Ku ng s

ga ta

n

Under våren fick elever på Lunds konst/designskola utmaningen att göra konstverk som skulle pryda skåpen med temat Kraften bakom dig. Av de tjugo bidrag som kom in valdes fem ut. – Konstverken var oerhört kreativa och färgstarka. Till slut fick vi gå strikt på temat för att kunna välja ut de fem bidrag som nu finns på kabelskåpen, säger Mia König. Processen för att förverkliga idén har varit lång med att förankra idén, söka bygglov och sen få ihop logistiken med att stänga av elen i skåpen när konstverken skulle upp. Men nu är allt på plats. – Så lätt att ta elen som en självklarhet. Samtidigt är det fundamentet och motorn för hållbart samhällsbyggande vi levererar, säger Mia König.

Stortorget

an aregat Skomak

Botu

lfsga ta

n

atan Stora S

öderg

n

sgata

Kilian

Saluhallen

Västra Mårtensga tan

Mårtenstorget

Gå Kabelskåpsvandring: Gå in på kraftringen.se/kabelskap för mer information om de utsmyckade kabelskåpen.


IDEON Text: Cecilie Östby • Foto: Andreas Gruvhammar

Studenterna får hjärtat att slå i Ideon När Blekingska nationen bestämde sig för att bygga nya studentbostä­ der närmare universitetet, fastnade de för att bygga en hel del klassiska studentkorridorer. – Vi har nära kontakt med studen­ terna och vet att de i lika hög grad vill bo tillsammans i dag som för sextio år sedan. Gemenskapen i en korridor är något man alltid bär med sig, säger Johan Dalén som är ordförande i Blekingskas husstiftelse och driver byggandet av nya Ble­ kingska helt ideellt.

Fakta ■ ■ Från 1667 var det obligatoriskt vid

Lunds universitet att tillhöra en studentnation. Det är en förening som är opolitisk och som tillhandahåller bostäder för sina medlemmar. Nationens namn syftar till det område som nationen räknar som sin hembygd och var från början tänkt att vara det område där medlemmarna i huvudsak kom ifrån. ■ ■ Från och med 2004 är det inte

D

en första människan som Johan Dalén mötte på korridoren när han började vid Lunds universitet för 24 år sedan är fortfarande en av hans bästa vänner. Andra som bodde i studentkorridoren och på nationen tillhör också hans närmaste vänkrets. – På nationen blir nätverket tvärvetenskapligt som är helt unikt. När man bor så nära varandra skapas speciella band, säger han. Johan Dalén talar med tydlig blekingsk dialekt som inte har tvättats bort trots att han bott i Skåne sedan universitetstiden. Blekingska nationen var det naturliga valet, eftersom Johan Dalén kommer från Sölvesborg. Då var nationen till för studenter i ”exil” att hålla kontakten. Men det har också sedan starten varit en informell skola i ledarskap och projektledning som saknar motsvarighet i lärosalarna. – Nationerna fångar upp driftiga studenter som utvecklar sin sociala kompetens. Det är ingen slump att många företagsledare, vd:ar, politiker och partiledare har bott på nation, säger Johan Dalén. Många studenter stannar kvar i Lund och förser därmed staden med driftigt folk och om de flyttar blir de goda ambassadörer för Lund.

längre obligatoriskt att tillhöra en kår eller studentnation och Blekingska har numera medlemmar från hela landet och många utbytesstudenter.

– Det vi bygger nu är något som förhoppningsvis ska stå i hundra år. Då är det noga med detaljerna så att inte mina barn sedan kommer och säger att jag var den som förstörde Blekingska, säger Johan Dalén och skrattar.

Idén med nationer var från början en fransk idé som bara kan erbjudas av universiteten i Uppsala och Lund. – Det var största anledningen till att jag valde Lunds universitet, säger Johan Dalén. I dag finns det tolv nationer som sammanlagt hyr ut 1 427 bostäder. När obligatoriet att vara med i en nation för att studera slopades blev det en utmaning för många nationer. Blekingska fortsatte att vara populära eftersom de redan förut hade skapat en tydlig profil med livekonserter som har lockat många studenter. Bert-Inge Storck gick Kungliga Tek­ niska Högskolan i Stockholm och har blivit hedersmedlem i Blekingska för att han engagerat sig i de praktiska frågorna med studentbostäderna med bakgrund som vd för Karlshamnsbostäder.

Han minns väl de där åren i Stockholm och hur ensam han kände sig innan han lärde känna sina kurskamrater. – Jag bodde inneboende hos en släkting och det var nog tur det. När man är ung behöver man ett socialt sammanhang, annars kan man lätt hamna i ett utanförskap i en främmande stad, säger han. Det är alltid ett högt tryck på studentbo­ städer i Lund. För Blekingska nationen har det varit ett bekymmer i många år och tankarna på att bygga till det befintliga 1960-talsbeståndet har funnits med länge. – Vi har funderat på att bygga på flera våningar på våra hus, eller att bygga nytt på parkeringsplatsen utanför. Men inget alternativ har känts riktigt bra. Så när möjligheten kom att få bygga helt nytt mellan Ideon och Vattenhallen kändes tiden mer än mogen. – I dag är det en tydlig kontorskom-

plexkaraktär och Blekingskas studentnation kommer att bli områdets hjärta, säger Johan Dalén. Någon vinst på bostäderna tar man inte ut på Blekingska. Både Johan Dalén och Bert-Inge Storck sitter i husstyrelsen på Blekingska och driver byggandet av nya Blekingska helt ideellt. Redan nu tar det mycket tid i förhandlingar med kommunen och för att äska nya pengar hos entusiaster och företag från Blekinge som vill investera i studenterna. Investeringen för tomten är redan gjord och den gamla Blekingska nationen är såld. Fram tills den nya tas i drift hyr man bostäderna och nationen. Lite otidsenligt kan det tyckas att bevara något som sedan länge fått nya förutsättningar och utan att tänka på att få någon ekonomisk kompensation för det. – Jag ser det som att jag betalar tillbaka det som jag en gång fick av nationen; bra bostad, övning i ledarskap och vänner för livet. I gengäld förväntar jag mig att dagens studenter gör samma insats i framtiden, säger Johan Dalén.

Här sysslar vi med det som ännu inte finns På Medicon Village Science Park handlar allt om framtiden. Om forskning och framsteg, metoder och produkter

– som ännu inte finns. Det yttersta målet är att allt fler människor ska kunna leva ett friskare och mer hälsosamt liv. Och ju fler som jobbar mot det målet desto bättre. Sedan starten 2012 har Medicon

Village gått från ingenting till drygt 120 verksamheter med cirka 1600 medarbetare.

Idén med Medicon Village är att experter från akademin, det offentliga och näringslivet

ska kunna mötas, samarbeta och tillsammans skapa forskning och innovation i världsklass.

För att ge plats åt nya tankar och fler givande samarbeten inom life science bygger vi nu en ny infrastruktur

– först ut är ett nytt kontorshus, färdigt under 2019. Vi vet att det kommer att få stor betydelse för många män-

niskors hälsa och livsvillkor.

Vill du och ditt företag bli en av oss på Medicon Village? Kontakta oss på living@mediconvillage.se

18

FÖR MÄNNISKORS HÄLSA OCH BÄTTRE LIV


ANNONS

Både radhus, små och stora lägenheter samt loftlägenheter ryms inom projektet med temat det goda vattnet.

Långväga utsikt, bad året runt på badkarsbalkongen, eller varför inte ett morgondopp i den gemensamma poolen på gården?

Nu kommer det goda vattnet till Brunnshög Erfarenhet och tradition möter kreativitet och nytänkande. När välkända Paulssons Fastigheter i Lund möter nya djärva arkitekten hauschild + siegel uppstår mycket spännan­ de möjligheter. Det gemensam­ ma husprojektet ”Det goda vattnet” passar väl in i framti­ dens Brunnshög.

fokus. Brf Ohoj i Västra hamnen, Malmö, prisades 2015 med Bostads­ priset och det senaste projektet, cykelhuset Ohboy, granne med Ohoj, gjorde hauschild+siegel till ”Årets nytänkare” på Real Estate Øresund Award förra året. Nu har de mötts, Arne Paulssons arvtagare dottern Mirja och sonen Marcus, och Cord, framtidens arkitekt. Och ljuv arkitekturmusik har uppstått.

aulssons Fastigheter har varit verksamma i Lund i snart 60 år, där de förvaltar såväl många av de gamla sekelskifteskvarteren som det nya tio-våningshuset Brf Juvelen som växt upp bredvid kommunhuset. Arkitekterna Axel Hauschild och Cord Siegel började sin gemensamma verksamhet för tio år sedan och har redan prisbelönats flera gånger för sina djärva idéer med hållbarhet i

Projektet för Brunnshög är ännu i sin linda, men Cord Siegel målar upp ett hus som är en hybrid mellan flerbostadshus med lägenheter horisontellt och radhus vertikalt. (Se skissen här ovan). – Poängen är vattnet, säger Cord Siegel. Med det goda vattnet menar vi både det goda livet, i form av bastu och bad, men också exempelvis omhändertagande av dagvatten och filtrerande växter.

P

Paulssons Mirja Jönsson och Marcus Paulsson och Cord Siegel ser fram emot ett mycket spännande samarbete.

Cord Siegel talar om ”smart ekologi”, ett synsätt som gav dem förra årets Scandinavian Green Roof Award för de blå-gröna taken på Ohboy. Pro­ jekten präglas av helhetsgrepp, exempelvis cykelhusets mobilitetskoncept med allt från lånecyklar och verkstad till realtids informationstavla från Skånetrafiken i entrén. När de nu ska skapa framtidshus i Brunnshög tillsammans med Pauls­ sons Fastigheter är det inte bara Paulssons långa och gedigna erfarenhet som lockar. – Paulssons är mycket noga med materialkvalitet och den kunskapen vill vi få del av, säger Cord Siegel. – Vi är oerhört glada för det här samarbetet, säger Mirja Jönsson. Som ny generation tar vi Paulssons in i framtiden och möter med det här projektet nya målgrupper med engagemang för miljö och hållbarhet.

– Det här blir ett bekvämt miljömedvetet boende med goda kommunikationsmöjligheter. Från studenter och doktorander, barnfamiljen med sin arbetsplats i området till äldre som sålt sin villa men vill komplettera sommarhuset med en lägenhet i stan, säger Dan Eliasson på Hettinger som blir projektets mäklare. ”Det goda vattnet” påbörjas i höst och du kan läsa mer på detgodavattnet.nu. Regnvatten får odlingsbalkongen att grönska.

I radhusen bor du på höjden. Den vertikala indelningen skapar rum för såväl gemenskap som avskildhet.

www.detgodavattnet.nu www.paulssons.se

www.hauschild-siegel.com

19


KUNSKAPSSTRÅKET Text: Cecilie Östby • Foto: Andreas Gruvhammar

Fler föredrar spårväg framför buss Att kvinnor reser mer kollektivt är ett faktum. Det mest effektiva för att fler män ska låta bilen stå är att bygga en spårbunden kollektivtrafik. – Tio procent fler män reser kollektivt om de kan ta spårvagnen, säger Pernilla Strokirch, projektchef för Spårväg Lund-ESS.

D

e flesta av oss ägnar inte tid åt att varje dag fatta beslut om hur vi ska ta oss till jobbet eller skolan. Resandet går på rutin och att ändra på resvanorna är inte det lättaste. För att få fler att resa kollektivt kan man försöka med subventionerade resor och göra det dyrare att ta bilen med olika vägtullar och bränsleskatter. Men det mest effektiva för att få framför allt män att resa mer kollektivt är att bygga en spårväg. – Framför allt är det kvinnor som reser kollektivt i dag. Det finns många faktorer vad det är som är avgörande om man väljer kollektivresande. Viktigast är att det inte får vara för långt till stationen, turtätheten och att det går att lita på att man kommer fram i tid. Där har spårtrafik fördelar framför kollektivtrafik som delar körbana med annan trafik, säger Pernilla von Strokirch.

Lunds kommun har som mål att biltrafiken ska vara max en tredjedel av allt resande. När man byter bostad eller arbetsplats är man mer öppen för att också ändra sina resvanor. – Lund växer och vi beräknas bli 40 000 fler fram till 2035. Då är det viktigt att vi också bygger för ett hållbart resande. Spårvägen skapar förutsättningar för ett kollektivt resande redan från början när man flyttar in eller börjar arbeta längs Kunskapsstråket som kommer att hjälpa oss att nå tredjedelsmålet, säger Pernilla von Strokirch.

Fakta spårvägen: ■ ■ Spårvagnar avgår inledningsvis var

7,5 minut under rusningstid. ■ ■ Ingen biltrafik i banan, endast i

korsningar. ■ ■ Spårvagnar ska gå på eget utrym-

me i gatumiljön och ska inte blandas med annan trafik, förutom i korsningar och passager. ■ ■ Infrastrukturen klar - slutet av 2018. ■ ■ Planerad trafikstart - våren 2020.

När man byter jobb eller bostad är man mer öppen för att också ändra sina resevanor, säger Pernilla von Strokirch.

ANNONS

Den dolda infrastrukturen Lunds nya infrastruktur finns inte bara över jord. Under marken lig­ ger 1 420 km ledningar – för dricksvatten, spillvatten och dag­ vatten – som dag och natt betjä­ nar stadens invånare, företag och organisationer. Om de skulle läg­ gas på rad skulle de räcka från Lund till Kiruna. – Det är trångt under gatorna, säger Linda Hellfalk, ansvarig projektingenjör på VA SYD. VA SYD arbetar kontinuerligt med att förbättra VA-ledningsnätet, från akuta störningar till framtida planering och underhåll. Från Clemenstorget fram till E22 har i princip hela VA-nätet lagts om, eftersom de inte kan ligga under spårvägen, då ledningarna måste vara lätta att komma åt vid eventuella driftstörningar. – En del av ledningarna vi har bytt ut har legat där sedan 1940-talet. Man räknar med att ledningarna ska fungera i hundra år. Eftersom staden har vuxit och kommer att växa ännu mer, har vi även passat på att på vissa

sträckor byta till större dimensioner på ledningarna, berättar Linda Hellfalk. Arbetet har inneburit en hel del detektivarbete eftersom det funnits en hel del okända ledningar i marken. – Vi får använda all vår samlade erfarenhet och leta i gamla ritningar för att reda ut var ledningarna hör hemma, säger Linda Hellfalk. Kameror skickas ner i rören och vi gräver längs med ledningen för att ta reda på var den går om den inte har hittats på någon karta. Trots att projekteringstiden varit kort och att VA SYD jobbat intensivt i delvis nya arbetssätt, har det för det mesta löpt på utan större missöden. – Vi har ständigt varit i kontakt med företag, organisationer och boende när arbetet passerat dem och har så långt det varit möjligt tagit hänsyn till de olika önskemål och behov som uttryckts, säger Linda Hellfalk. Nu är det bara ett år kvar innan hela arbetet ska vara färdigt och allt kommer återigen att ligga osynligt under jord. – När vi är färdiga har vi byggt en helt ny infrastruktur längs spårvägen som tryggar vattenleveransen för Lunds invånare, avslutar Linda Hellfalk.

20

I princip har hela VA-nätet från Clemenstorget fram till E22 lagst om. Man räknar med att ledningarna ska fungera i hundra år, säger Linda Hellfalk, ansvarig projektingenjör.


Vi älskar Lund Lund är en stad som är lätt att bli förälskad i. Det är den lilla storstaden med cykelavstånd till allt. Det är parkernas och caféernas stad där man aldrig har långt till närmsta vattenhål. Just nu har vi flera spännande bostadsprojekt på gång för dig som vill bo i Lund. Vilken sida av Lund passar dig bäst? Västra sidan, södra sidan eller kanske Sjösidan?

Centrum söder LUNDS SÖDRA 3 Ny etapp på Lunds kanske bästa balkongläge.

Södra Råbylund SJÖSIDAN Naturnära på sjö- och parkläge i Lund.

Lägenheter 2–5 rok, 36–115 kvm.

Lägenheter 1–4 rok, 31–96 kvm.

Centrum väster KUNG OSKAR Citybostäder för alla i Lunds nya centrumstadsdel.

Vipeholmsparken PICKNICK Som en picknick i parken fast med balkong och tvättmaskin.

Lägenheter 1–6 rok, 32–133 kvm.

Planerad säljstart i höst. Bli VIP – få förtur.

Hitta visningstider och förverkliga dina flyttdrömmar på jm.se


ÖSTRA LUND Text: Cecilie Östby • Illustration och foto: Petter Lönegård, LKF, Möller Arkitekter, A-K Jangmark, Lunds kommun, BoKlok

Bostadsmix för livets ol Det är inte bara Lunds tätort som växer. Även i de östra kommunde­ larna driver kommunen på för fler bostäder. Här finns närheten till natur, en öppen och lugn bykänsla plus goda pendlingsmöjligheter. – Hur och var i kommunen man vill bo varierar i livets olika skeden – och det utgår vår planering från, säger Anita Wallin, exploaterings­ chef på Lunds kommun.

L

und är en kommun man trivs i. Förutom alla de som är födda och uppväxta i Lund, är det många som kommer hit för att arbeta eller studera och blir kvar. Man köper hus, får familj och åren går. En utmaning för stadsplanerarna är att få en rotation på bostadsmarknaden så att mindre och billigare lägenheter blir lediga för nya studenter, att villor och radhus omsätts på marknaden för barnfamiljer och att äldre har någonstans att flytta när det blir för bökigt att ta hand om hus och trädgård. – Många seniorer efterfrågar enklare boenden där de inte behöver ta ansvar för underhåll, men ändå kan pyssla i sin trädgård och sitta ute under sommarhalvåret. Därför ser vi gärna fler alternativ som passar äldre, vilket därmed frigör villor och äganderätter åt barnfamiljer och andra som vill in i området, säger Anita Wallin. Det räcker därmed inte att ha tillräckligt många bostäder – det är lika viktigt att ha rätt mix mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. – En hyresrätt kan vara så mycket mer

LUND

än en lägenhet i ett flerfamiljshus. Just nu ser vi att flera byggföretag tar fram intressanta lösningar för just hyresrätter. Det är även attraktivt för hushåll som inte kan eller vill köpa, säger Anita Wallin. Kommunen ser gärna en högre utbyggnadstakt i de östra kommundelarna, men är beroende av byggföretagens planer och kalkyler. – Hyror och fastighetspriser är lägre i östra Lund medan byggkostnaderna är ungefär desamma som i staden, vilket är en utmaning för både oss och byggföretagen, säger Anita Wallin. Hur Lund ska växa fram till 2040 är enligt det förslag till ny översiktsplan som just nu är ute på remiss.

BURLÖV

Dalby och Torna Hällestad Det har byggts cirka 150 bostäder de senaste fem åren, framför allt i Påska­ gänget. Ytterligare 150 bostäder byggs de kommande fem åren i området liksom i Vattenrännan/Kvarnskon samt Galgabacken. Här räknar kommunen med ytterligare omkring 200 nya bostäder. Dessutom byggs bättre kopplingar till vardagsnära service till Dalby. Dalby ska växa med 2 000 bostäder fram till 2040. Torna Hällestad ska växa med 150 bostäder främst i södra och östra delen av orten. Bättre kopplingar till Dalby är viktigt eftersom vardagsnära service finns där.

Dalby:

Veberöd:

200 nya hyresbostäder

Nytt gruppboende och bättre för bina

I Dalby, som har ett unikt läge mellan Skånska slät�ten och skogen och med bra förbindelser både till Lund och Malmö, planeras det för 200 hyresbostäder i två nya områden. Bostäderna har planerats av LKF AB och Möller arki-

tekter och ska ligga i hörnet av Veberöds­vägen och Pinnemölle­vägen, där det i dag är industribyggnader, och ett obebyggt område kring Pinmöllevägen. Det södra området ska omfatta torg, stråk och gårdar med ett bilfritt gångstråk. Längs

Ett nytt gruppboende planeras intill Björkhagaparken i Veberöd. Planen är att byggnaden ska kunna byggas ut i vinkel senare, men att man börjar bygga ett längre hus som blir högst åtta meter. Enligt förslaget till ny detaljplan innebär att

med Pinnmöllevägen planeras ett mindre område med drygt 30 bostäder runt en gemensam gård där det också ska finnas odlings­lotter.

22

också parkens område ökar. För att de rödlistade bina i parken ska trivas ännu bättre, ska torrängsvegetationen utvecklas genom att bland annat se till att plantera växter som ger mycket nektar.


Södra Sandby och Revinge

lika skeden

Cirka 90 bostäder har byggts de senaste fem åren framför allt i Norreholms­området. Södra Sandby ska växa med 1 500 bostäder fram till 2040. Nya områden växer fram i Killebäcks­området samt i öster. 500 bostäder ska komma till genom förtätning, bland annat av centrala Södra Sandby. Ett antal fribyggartomter i Revinge kommer att släppas till tomtkön. Totalt ger detta cirka 200 nya bostäder. En fortsatt bebyggelse­utveckling stödjer orten som levande och attraktiv boende- och arbetsplatsort.

REVINGEBY SÖDRA SANDBY

TORNA HÄLLESTAD DALBY

VEBERÖD

Veberöd är den tätort utanför Lund som har vuxit mest under perioden, med cirka 170 påbörjade bostäder mellan 2013 och 2017. Veberöd ska växa med 1 200 bostäder fram till 2040. Av dessa ska cirka 500 kunna möjliggöras genom förtätning. Norr om en framtida station för tåg eller superbuss finns Traversen som är ett strategiskt viktigt område för förtätning.

GENARP

Genarp Cirka 40 bostäder har påbörjats mellan 2013 och 2017, främst i närheten av kyrkan. Genarp ska på sikt växa med 500 bostäder, främst i nordväst och nordost. Karaktären med småskalig tätort och boende med natursköna omgivningar ska vidareutvecklas. Centrumstråket är viktigt för ortens attraktivitet.

Veberöd:

Södra Sandby:

Ny företagspark

23 bostadsrättsradhus på historisk mark

En ny företagspark kan bli verklighet i norra Veberöd. Efterfrågan på ny företagsmark är stor då Veberöd har ett växande näringsliv. I detaljplanen förbereds en blandning av kontor och verksamheter som inte är störande för omkringboen-

de, som service, lager eller tillverkning. Byggnadshöjd och takvinklar kommer att begränsas.

Nu blir byggandet av de 23 radhusen på tomten som i folkmun kallas Bryggeriet äntligen av. Läget är attraktivt centralt i Södra Sandby med närhet till Killebäcks­ skolan, förskolor, idrottsplats och friluftsbad. Tomten har stått tom

23

sedan det gamla bryggeriet brann ned 2009 och varit föremål för två tidigare detaljplaner som inte blev av. Byggentreprenören PMB ska bygga bostäderna som kommer att upplåtas med bostadsrätt.


ANNONS

Gränden, på Offerkällan (Norra Fäladen) 164 lägenheter med planerad byggstart sista kvartalet 2018 och inflyttning från mitten av 2020 till tredje kvartalet 2021. Via förtätning är tanken att förvandla S:t Hans gränd till ett välkomnande stråk samt bidra till ökad trygghet och tillgänglighet.

Dokumentet, västra delen av kvarteret Arkivet 128 lägenheter samt en träffpunkt för senio­ rer. Två av husen får portaler, där man kan passera genom husen, vilket bidrar till ett naturligt flöde inom området. Husen byggs i tegel och smälter väl in i området. De tre första husen har inflyttning i november, de två sista i juni 2019. De nya husen kommer att tillföra många bostäder i ett attraktivt och centralt läge i Lund.

Håkan Ekelund, vd på LKF, tillsammans med byggprojektledarna Anna Medin och Patrick Lindell.

Förtätning med vinster för alla 60 procent av LKF:s pågående byggprojekt sker via förtätning. Ambitionen är att därigenom skapa förbättringar för alla; så­ väl för nuvarande som för nya hyresgäster.

över hur förtätningen kan förbättra bostadsområdets utbud. Kanske kan nya hus bidra till att öka tillgängligheten med hiss och tillgänglighetsanpassade bostäder, kanske kan det vara aktuellt att tillföra ungdomsbostäder, äldreboenden eller förskolor.

et finns flera skäl till att vi arbetar med förtätning. Dels finns det kommunala mål på att 50 procent av kommunens bostadsprojekt ska ske via just förtätning. Dels vill vi vara rädda om miljön och värna om åkermarken, säger Håkan Ekelund, vd på LKF, och fortsätter: – Modellen innebär att befintlig sam­hällsstruktur kan utnyttjas bättre; ett förtätat bostadsområde kan ge ökat underlag till skolor, butiker och kollektivtrafik samt även minska biltrafiken. Inför varje projekt funderar LKF

Håkan Ekelund understryker att LKF inte har ambitionen att förtäta bort parker eller grönytor. Att däremot bygga där gamla eller obrukbara hus stått eller på en parkeringsplats som kan omdisponeras, är fullt tänkbart. Det är också möjligt att förtäta på gröna ytor som anlagts som barriärer mot trafikleder, där ny teknik och smarta lösningar kan användas för att skapa bra bostäder. Tre av LKF:s aktuella förtätningsprojekt är Gränden, Norra Bullerbyn och Dokumentet. Läs mer om dem här intill.

D

www.lkf.se

24

Norra Bullerbyn, mellan Borgarparken och Fäladstorget 106 lägenheter plus lokaler för Folktandvården. Husen får en attraktiv utformning med tegel. LKF vill skapa ökad rörelse av människor i området dyg­ net runt, vilket kan öka tryggheten. Fler bostäder ökar också underlaget för service. Planerad inflytt­ ning vid årsskiftet 2019/2020.


OBOS ska ge nyanlända en nystart på Ängsladan Permanenta hyresrättslägenheter för nyanlända byggs på Ängsladan i Dalby, Lund. OBOS är byggherre, och tillsammans med Botildenborg har man tagit fram en handlingsplan för hur de nyanlända i Dalby kan integreras både i samhället och på arbetsmarknaden. Våren 2017 vann OBOS en markanvisningstävling att bygga bland annat ett 50-tal hyresrätter på fastigheten Ängsladan i Dalby. En viktig del i projektet Ängsladan är arbetet med integration, eftersom kommunen planerar att hyra ut hyresrätterna till nyanlända. - Ängsladan är minst sagt en milstolpe i vår organisation, säger projektutvecklare Christina Norlander. Men det krävs mer än bara goda avsikter för att driva igenom ett sånt här projekt – varför vi tog hjälp av Botildenborg som har stor erfarenhet av att arbeta med integrationsfrågor i Malmö. Under hösten 2017 har OBOS deltagit i flera workshops med temana integration, självförvaltning och arbete. Dessa workshops mynnade ut i en handlingsplan för 2018, där målsättningen är att 50 % av alla nyinflyttade ska delta i någon aktivitet under det första året i sin nya lägenhet. - Välkomstdag och Odla Kompis är några av de specifika aktiviteter vi kommer att genomföra, berättar Christina. Vi finansierar också en projektansökan till kommunen för Växtplats Dalby. Vi tror att om man som nyanländ får vänner och kommer in på arbetsmarknaden så är förutsättningarna goda för att man ska känna sig som en del av samhället. Bygglovet för Ängsladan godkändes i december 2017 och redan i juni 2018 påbörjas inflyttningen för de nyanlända. En utmaning när 54 hyresrätter ska byggas, men fullt genomförbart för OBOS tack vare konceptet Start Living som innebär att husen byggs i volymer i fabrik för att sedan sättas ihop på byggplatsen. - Tack vare Start Living, ett gott samarbete med Lunds kommun och ett stort engagemang bland våra medarbetare kunde detta genomföras, konstaterar Christina. Nu är det otroligt viktigt för oss att vi ror projektet i hamn och ser till att de nyanlända får en bra tillvaro på Ängsladan.

Så här blir Ängsladan socialt hållbart: •

Välkomstdagar ordnas för de nyanlända där de bjuds på mat och får information om området, föreningsliv i närheten, etc.

I projektet Odla Kompis matchas etablerade dalbybor med nyanlända för att sköta om odlingsytor/odlingslådor tillsammans.

Vi finansierar en projektansökan till kommunen för Växtplats Dalby - ett tioveckors arbetsplatsförberedande program som syftar till att matcha nyanlända med lämpliga praktikplatser.

Så här blir Ängsladan miljömässigt hållbart:

Christina Norlander, Projektutvecklare

Läs mer på obos.se/angsladan

Husen byggs utifrån koncept Start Living, där både stomme och fasad är av trä.

Husen och omgivande byggnader värms upp med miljövänlig fjärrvärme.

På Ängsladan kommer laddstolpar att sättas upp, och de boende kommer att få tillgång till en bilpool med hybridbilar.

Gröna tak (sedumtak) som är mycket bra för miljön läggs på alla sidobyggnader, förråd och miljöhus.


UTBILDNING Text: Cecilie Östby • Foto: Andreas Gruvhammar

Gymnasierektorns kravspecifikation Att fokusera på elevens egen drivkraft och ge varje individ en chans att växa blir ledstjärna för nya Hedda Anders­ son-gymnasiet som smygstartar med två program i höst. Det verkar vara ett koncept som kommer helt rätt i tiden. – Vi har rekordmånga elever som har sökt till våra ekonomi- och teknik­ program här i Lund. Än så länge har inte så många hittat till Hedda Andersson, men jag tror att fler kommer att göra det nu under våren. Vi har satt i gång en informationskampanj nu. Lärartill­ strömningen är rekordstor med över 320 lärare som sökt till tio platser, säger rektor Malin Dahlgren.

H

edda Andersson blir Lunds femte gymnasium men kommer alltså att bli en pionjär i sättet att arbeta. Flera företag, Future by Lund, Universitetet och ett antal ideella föreningar är involverade i den kreativa processen kring gymnasiets utformning och har kommit fram till ett koncept där både elevens individuella drivkrafter står i centrum för undervisningen, men också omvärldens behov.

– Vi kommer att arbeta med utmaningsdrivna uppdrag från riktiga beställare varvat med traditionell teoretisk undervisning, säger Malin Dahlgren. Undervisningen kommer därmed att ta ett steg ifrån krav på utantillkunskaper och i stället omsätta kunskap i handling. Förutom att förhoppningen är att eleverna på det sättet upplever undervisningen som mer meningsfull, så skapas också ett lärklimat som för samhällsutvecklingen vidare, menar Malin Dahlgren.

”Byggnaden måste spegla vår ambition i undervisningen.” Malin Dahlgren

– Att inte begränsa eleverna i ett betygsatt prestationssystem, utan i stället inspirera till att söka nya lösningar och känna till hur man själv fungerar i ett teamarbete tror vi är samhällsbyggande, säger hon. Lärande ska inte förknippas med att vara rädd för ett misslyckande; det är inte slutet, utan bara början på ett nytt sö-

GRATTIS LUND - NU PLANERAR VI FRAMTIDENS BOENDE!

Nu planerar vi för ett smart boende med ett 100-tal bostäder i olika storlekar och bostadsformer invid Nobelparken i Brunnshög. Social hållbarhet, lekfull arkitektur och innovation är utmärkande drag hos kvarteret med lägenheter, co-living och co-workingkoncept samt verksamheter. Läs mer på www.karnhem.se

26

På Hedda Andersson-gymnasiet ska eleverna inspireras att bli samhällsbyggare, säger rektor Malin Dahlgren.

kande. På samma sätt hoppas Malin Dahlgren att likväl som skolan ställer krav på sina elever, så välkomnas deras krav tillbaka. Hedda Andersson-gymnasiet kommer att börja med två program redan i höst i Svaneskolans lokaler. De nya loka-

lerna ska vara färdiga 2023 och rymma 2 000 elever. Någon vanlig skola är det inte man ser framför sig. – Byggnaden måste så klart spegla och vara en symbol för vår ambition i undervisningen, säger Malin Dahlgren. Skolan kommer inte bara att ha vanli-


Vem var Hedda Andersson? ■ ■ Hedda Andersson var den för-

sta kvinna som tog studentexamen i Skåne och Sveriges andra kvinnliga läkare.

Tätt tillsammans är det vinnande bidraget för gestaltningen av skolan.

ga klassrum, utan det måste finnas mötesrum och även möjlighet till större forum som en föreläsningssal. Men det måste gå snabbt att förflytta sig till ett teamarbetsrum eller ett rum för bara två. Samtidigt kan en del av undervisningen ske med hjälp av virtuell teknik

och då måste lokalerna tillåta det. Byggnaden behöver inte heller vara låst på kvällstid, utan det vore fantastiskt om den på kvällen nyttjas av annan verksamhet och att det finns möjlighet till samverkanspunkter med kongresshallar, caféer och restauranger.

NYBYGGD

hemlängtan NÄRA LUND CITY

– Hedda Andersson står för klokskap, mod och framtidstro. Hon knyter även samman Lunds historia med en framtid som präglas av allas lika rättigheter.

Visionsbild: Wingårdhs och AART Architects

Nya Hedda Andersson­ gymnasiet: ”Tätt tillsammans” heter gestaltningsbidraget som bäst motsvarar målen och kraven som ingått i tävlingsprogrammet och det är Wingårdhs Arkitekter och AART Architects som står bakom bidraget. Hedda Anderssongymnasiet uppförs centralt i Lund där Svaneskolan ligger i dag. Allt eftersom den gamla skolan rivs, byggs nya gymnasiet upp och beräknas vara helt färdigt 2023. Nya detaljplaner tas nu fram för området och förväntas gå ut på samråd efter sommaren. Bakom det vinnande bidraget står, förutom arkitekterna Wingårdhs och AART Architects, även Bogl (landskap), Sweco (trafik), Skolsprånget (lokalprogram) och WSP (brand). Skanska har vunnit uppdraget att projektera och bygga skolan. Ur jurys motivering: ”Tätt tillsammans är ett skulpturalt, vackert och genomarbetat förslag med rumsliga kvaliteter inifrån och ut. Tävlingsbidraget övertygar om att skolan har alla förutsättningar att bli ett rikt tillskott till Lunds övriga gymnasier, en plats där modern pedagogik kan bedrivas i en öppen, levande och välkomnande miljö.”

Scheele Promenad – ett hem att längta till Vill du bo i ett attraktivt område mitt i Lunds sjudande kunskapsstråk? Utmed Scheelevägen och Tunavägen planerar vi för ett helt nytt kvarter med nästan 200 moderna bostadsrätter, vi kallar det Scheele Promenad. Välj mellan allt från 1:or till penthouselägenheter i två plan. Missa inte chansen att hitta din drömlägenhet här – i en lummig stadsmiljö nära Lund city.

Få förtur – anmäl intresse redan idag Var med från början och få förtur på bostäderna. Läs mer och anmäl ditt intresse på peabbostad.se/scheelepromenad

27


KULTURMÄRKT Text: Cecilie Östby • Foto: Emmalisa Pauly

Lund har höga krav på kulturen Lundaborna är tillsammans med stockholmarna de mest kulturaktiva i hela Sverige. Här lånar man och läser en stor mängd böcker och tar i hög grad del av kulturutbudet i form av teater, musik och utställningar. – Det märks också att Lundaborna är en mogen publik som förmår att formulera önskemål om kulturen och det sporrar till att hålla en hög kvalitetsnivå, säger Annika Eklund, kulturchef i Lunds kommun.

A

vståndet till det globala utbudet av kultur i städer som bland andra Köpenhamn, Berlin, Paris, London och New York har minskat i och med tillgången till billiga resor och bättre infrastruktur. Det kan vara den främsta förklaringen till att Lundaborna ställer högre krav och uppskattar kvalitet i kulturutbudet. Självklart har det också stor betydelse att Lund har en av de högsta utbild-

ningsnivåerna i landet – över hälften har en högskoleutbildning – och att många själva är aktiva bland annat i körsång. – Vi har en hög lägstanivå i all kulturutövning som erbjuds och det är vi Teater Sagohuset spelade barnpjäsen Krakel Spektakel under förra årets Sommarlund. enormt stolta över. Det ger oss också en Många har med sig kulturintresset att kunna konsumera kultur i ett samsignal om vad vi ska utveckla vidare för att ge fler möjlighet att ta del av kultur- hemifrån, medan andra Lundabor är manhang där man kanske kan ta ett glas utbudet, säger Annika Eklund. mer kulturovana. Trots publikrekordet, vin och att omgivningen ska vara esteVi ses i Lunds konsthall som just nu vill nu Annika Eklund satsa mer krut på tiskt trevlig. Det behöver vi utveckla vihar en utställning av den kinesiske att sänka trösklarna till kulturen ytterli- dare för att leverera, och vi har planerade konstnären Qiu Zhijie, ”Resor utan an- gare och skapa fler plattformar som når projekt kring våra lokaler och verksamkomst”. Eftermiddagssolen lyser in ge- ännu fler.  heter för att möta detta behov, säger nom takfönstren och besökarna går – Redan nu har vi VinterLund och Annika Eklund. långsamt genom utställningsrummen. SommarLund med aktiviteter på gator och torg. Vi vill bredda baskulturen ännu Åren fram till 2040 förväntas Lund att Lunds konsthall är en av de kulturare- mer och ge framför allt barn och ungdo- växa med ytterligare 40 000 människor, nor som slog besöksrekord under förra mar möjlighet att tidigt komma i kon- en del av dem kommer att vara männi­ året med anledning av den uppskattade takt med olika kulturuttryck, säger hon. skor som flyttar hit på grund av sitt arbete i den nya stadsdelen Brunnshög.  fotoutställningen ”We have a dream” – Då hamnar vi i en global kontext som och sommarens utställning i samarbete Den offentliga konsten i stadsrummet med Lunds universitets 350-årsjubi- blir ett sätt att göra kulturen mer till- kommer att ställa helt andra krav på kulleum, ”Dit vindarna bär”.  gänglig. Att planera för kultur när man turutbudet, men också berika den. Det blir Inträdet till konsthallen är gratis, vil- bygger nytt är en självklarhet.  attraktivt och kommer att bidra med en ket är en viktig del i strategin för att göra – Vi lever i ett upplevelseparadigm intressant dynamik, säger Annika Eklund. kulturen tillgänglig för fler.  som är utmanande. Man förväntar sig ANNONS

Skåla i kranvatten för miljön Kranvatten är både bättre för mil­ jön och billigare än köpevatten. Nu uppmanar VA SYD Lundaföre­ tagen att Kranmärka sig. – Sverige har förmånen att ha rent och färskt vatten som levere­ ras direkt till kranen. Enklare kan det inte bli, säger Malin Nydesjö, VA SYD.

K

ranmärkningen är en nationell hållbarhetsmärkning som ges till företag som håller arbetsplatsen, möten och konferenser fria från flaskvatten. Ur hållbarhetssynpunkt spar det in både på transporter och skräp. – Med Kranmärkningen vill vi inspirera organisationer till att ta ett enkelt hållbarhetssteg. Vatten är lokalproducerat och det är en kvalitetsstämpel att vi kan dricka vårt kranvatten i Sverige, säger Malin Nydesjö. Många köper in flaskvatten av ren vana. Tack vare Kranmärkningen har alltfler restauranger börjat kolsyra sitt kranvatten i stället för att köpa in och företag ser märkningen som ett

sätt att visa sina kunder att de bryr sig om miljön. – Många Kranmärker enskilda evenemang eller konferenser med deltagare utanför företaget. Då sprider det sig, säger Malin Nydesjö. När företaget ansöker om Kran­märk­ ning kommer ett paket med tips och råd och med en Kranmärkt-logga som man kan använda i sin verksamhet. – En liter kranvatten är 300 gånger bättre för miljön än motsvarande mängd flaskvatten och minst 250 gånger billigare. Behövs det fler argument? säger Malin Nydesjö.

Kranmärk ditt företag - det är enkelt: 1. Skippa köpevattnet i matsal & kafeteria, interna möten, externa konferenser och event. 2. Ansök på kranmarkt.se. Alla företag och organisationer som Kranmärker sig läggs upp på hemsidan. 3. Sätt upp interna mål och policys för hur ni använder vatten och följ upp!

28


Författaren Frida Skybäck är alltid hemma i Lund I nya romanen flyttar huvudperso­ nen från Lund för att driva en bokhandel i London. Men författaren Frida Skybäck bor i Lund för att stanna. – Ingenting slår Lund när äppelträ­ den slår ut och jag flanerar runt på kullerstenarna, vid universitetet och i domkyrkan. Här har folk gått före mig, inte bara jag just nu, säger hon.

Fem av Frida Skybäcks favoriter bland Lunds historiska platser: ■ ■ Gleerups bokhandel. Den har

T

funnits på samma plats vid Stortorget i snart 200 år.

”Det fascinerar mig hur Lund har kunnat förbli så skyddad från omvärlden, och ändå hålla sig vital.” Frida Skybäck

Frida Skybäck skrev sin första bok när hon var fem. När hon var tio ville hon gärna att fler skulle kunna läsa hennes berättelser, så hon klämde in böckerna på bibliotekshyllorna och hoppades att hugade läsare skulle hitta dem. I dag är hon en etablerad författare med fem romaner bakom sig. I alla romanerna har Lund mer eller mindre stor roll i händelseförloppet. De historiska romanerna om systrarna Stiernfors utspelar sig helt i 1840-talets Lund. – Folk har varit här innan, det är inte bara jag just nu, säger Frida Skybäck. Den största inspirationen till sina his-

Foto: Andreas Gruvhammar

änk att det sprang grisar runt här i stan och att gatorna bara var lera. Och att det fanns en boskapsmarknad borta på Mårtens­torget. Och så domkyrkan som stått här sedan 1100-talet och att det sedan dess suttit människor i bänkarna, på samma plats där jag kan sätta mig nu. Det var på 1800-talet Lund blev en stad på riktigt. Det är en tid som verkligen fascinerar mig, säger Frida Skybäck och tar en klunk av sitt te.

■ ■ Domkyrkan. Den har stått här

sedan 1100-talet och man har suttit i samma bänkar där jag kan sätta mig nu. ■ ■ Mårtenstorget. Hisnande att

föreställa sig att det fanns en boskapsmarknad här.

Efter historiska romaner som utspelar sig i Lund har Frida Skybäck fått ett riktigt genombrott med feelgood-romanen Bokhandeln vid Riverside Drive. – Nu vågar jag äntligen arbeta som författare på heltid, säger hon.

toriska romaner har Frida Skybäck fått av “de lärde i Lund”. – Historieprofessorn Eva Helen Ulvros har inspirerat mig enormt. Jag var på en föreläsning med henne en gång om 1800-talskvinnors livssituation och har använt mig av hennes forskning för flera av mina böcker, säger hon. Frida är själv historielärare och har körkort till Kulturen i Lund, vilket innebär att hon har och får alltså undervisa sina elever där. Dit går hon gärna för att se på vardagsnära, medeltida saker. – Det fascinerar mig också hur staden

har kunnat förbli skyddad från omvärlden, och ändå hålla sig vital tack vare universitetet och kyrkan. På det sättet har vi i Lund inte varit så trendkänsliga, säger Frida Skybäck. I den nya romanen Bokhandeln vid River­ side drive ger sig Frida Skybäck både in i feelgood-genren och låter sin huvudperson flytta från Lund till Lon­don. Boken har fått fantastiska recensioner och ligger på topplistorna. – Nu vågar jag äntligen arbeta som författare på heltid, säger hon.

■ ■ Universitetet. Grundades 1666

och rankas fortfarande som bland de hundra bästa i världen. ■ ■ Arkeologiska. Byggnaden är

ett gammalt bårhus. Källaren är byggd för att vara kall. Det är fortfarande svårt att få det riktigt varmt där.

Stenkrossen redo för förändring Kvarteren runt Stenkrossen är nu redo för en stor förändring. I om­ rådet kommer välkända kultur­ verkstaden och EOS-hallen kvar­ stå men platsen kan nu också få ytterligare tillskott i form av bostä­ der, park och en ny förskola. Huvudidén med planförslaget är att lägga ett större offentligt parkoch torgrum i områdets sydvästra del, på båda sidor om Hardebergaspåret. Runt detta finns sedan alla de större utåtriktade verksamheterna i området, det

vill säga kulturverksamheten Stenkrossen, en förskola och EOShallen. I parken/torget görs det också plats för en multisportplan. Med det här förslaget utökas staden söderut. Genom kvarteren kommer gång- och cykelstråket Hardebergaspåret att sträcka sig. Stråket kommer att ge ett mervärde till stadsdelen och för de som kommer österifrån blir det en entré till staden och en del av alla de kultur- och fritidsaktiviteter som finns längs med det.

– Området har förutsättningar att bli ett riktigt intressant tillskott i centrala Lund. En kombination av Stenkrossens unika kulturverksamhet som engagerar många Lundabor i olika åldrar, EOShallens aktiviteter samt stora gröna värden i området bidrar till att det kan bli en fin stadsmiljö, säger Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör. Planen har varit ute på samråd under våren, nu bearbetas förslaget inför granskning.

29

Kulturverkstaden och EOS-hallen finns kvar, men bostäder, park och ny förskola tillkommer. (Illustration: Lunds kommun, Benjamin Walfridzon)


ÖVERSIKTSPLAN Text: Cecilie Östby • Foto: Jan Nordén

”Vi bygger Lund tillsammans” En av de viktigaste egenskaperna hos en översiktsplanechef är förmå­ gan att ha siktet framåt, och samti­ digt alltid ha ett öga i backspegeln. – Framtiden håller jag mig ödmjuk inför, samtidigt som det är viktigt att ha en klar riktning vart vi ska, säger Cecilia Hansson, översiktsplanechef.

D

en nya översiktsplanen är tänkt att vara vägledande för stadsutvecklingen fram till 2040. Tjugo år i ett stadsutvecklingsperspektiv är inte särskilt lång tid. Ändå har det sedan 1998 hänt så stora och avgörande saker att det går att tala om ett paradigmskifte. Tanken svindlar över det som inte fanns för tjugo år sedan, men som har påverkat hela vårt sätt att leva, resa och planera för framtiden. – Tänk bara på att det inte fanns smartphones som vi kunde nå internet med i var mans ficka. Facebook och andra sociala medier fanns inte. Förutom den digitala revolutionen har vi varit med om tsunamis och nine-eleven som påverkar både vår miljömedvetenhet och säkerhetstänkande, säger Cecilia Hansson. Lunds Centralstation är landets tredje största räknat till antalet personer som passerar varje dag. Man räknar med att Lunds befolkning ska kunna öka från 120 000 till 160 000 fram till 2040. I förarbetet till översiktsplanen har man gjort analyser av vad som skapar en attraktiv stad och vad Lund bör satsa på för att medborgarna ska fortsätta trivas. Bland annat behövs drygt 26 000 nya bostäder och infrastrukturen behöver byggas ut. Vi lever just nu i en intressant tid. Sam­ tidigt som vi blir mer individualistiska, digitala och anonyma, så ökar vår efterfrågan på gemenskap och dynamiska sammanhang. Vi flyttar inte enbart dit jobben finns, utan där det finns möjlighet till självförverkligande och där spännande möten, oväntade eller väntade, kan uppstå. – Lund har en helt unik miljö med universitetet mitt i stan, en fantastisk stads-

Utvecklingen av nya bostadsområden, infrastruktur som klarar av en ökad befolkningsmängd och nya arbetsplatser behöver också synas i vår översiktsplan, säger Cecilia Hansson.

miljö och nära till friluftsliv, natur och landsbygden. Det regionala och globala är lättillgängligt. Vi har det småskaliga och det storskaliga i samma kommun. Vi har ett ansvar att både förädla de fantastiska kulturvärden vi har och att skapa förutsättningar för att fortsätta vara i framkant, säger Cecilia Hansson. En stor del av tankearbetet är hur framtidens infrastruktur ska se ut. Nya cykelbanor och cykelparkeringar är en självklarhet att bygga i Lund. Cecilia Hansson tror på att skapa större utrymme för promenadstråk. En ökad befolkning kräver ett hållbart resande och kollektivtrafiken behöver byggas ut. Kunskapsstråket är ett svar på ett behov av att koppla och binda samman Lunds innerstad med den nya stadsdelen Brunnshög som på sikt beräknas

rymma 40 000 boende och arbetande. – När infrastrukturen är på plats vågar företag etablera sig en bit utanför stadskärnan och bostäderna blir mer attraktiva, säger Cecilia Hansson. Lundaborna har varit väldigt engagerade i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för de närmaste tjugo åren. – En stor del av förklaringen är att fler har blivit medvetna om att staden är något vi bygger tillsammans, en känsla av ett ökat personligt ansvar. Det bidrar till ett engagemang. Vi har också bjudit in barn och ungdomar att ha synpunkter på översiktsplanen och då sår det ytterligare frön till ett engagemang när de blir vuxna, säger Cecilia Hansson. Hela förslaget till översiktsplan kan du läsa på lund.se/op. Där kan du också senast den 4 juli lämna dina synpunkter.

Har du tänkt på varför du aldrig tänker på ditt fastighetsbolag? Antagligen för att du bryr dig mer om din arbetsdag än om fastigheten. Vi sätter fokus på morgondagens innovativa arbetsplatser. Läs mer på castellum.se/workfortomorrow Ring oss på telefon 046-385879

30

Vad är en översiktsplan? ■ ■ Enligt plan- och bygglagen (PBL)

ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som ska uttrycka kommunens vilja för hur mark, vatten och den existerande stadsmiljön ska användas, bevaras och utvecklas på längre sikt. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men har genom sin vägledande funktion en viktig roll i kommunens fortsatta utveckling.


ANNONS

”Här kommer bina att trivas” ESS blir inte bara världens moder­ naste neutronkälla, som årligen kommer att locka 2 000–3 000 forskare från hela världen. Här skapas också förutsättningar för att en mångfald av arter av insek­ ter, fåglar och grodor ska trivas. – I området runt ESS- anlägg­ ningen kommer det att vara grönt från tidig vår till sen höst, säger Jenny Adholm, Skanskas hållbar­ hetschef på ESS-bygget.

F

örutsättningarna för den bördiga jorden skapades redan när inlandsisen drog sig tillbaka. Nu när Skanska bygger världens modernaste neutronkälla lyfts det ca 30 centimeter tjocka lagret av oskattbar matjord av och ingår i landskapsplaneringen på ESS område för att där bevaras för kommande generationer. – Våra grävmaskiner är precisionsverktyg och skalar av precis det lager som är matjord, säger Jenny Adholm. Det är viktigt att hålla matjorden separerad från alven som finns under matjorden. Alven består av lermorän och om jordarterna blandas, så blir de svåra att separera från varandra.

– De bördiga odlingsförhållandena kan inte fullt ut återskapas av människan och därför håller vi matjorden separat så att den finns bevarad för framtiden, säger Jenny Adholm. Det gröna taket som ska täcka acceleratortunneln som går från jonkällan till målstationen har redan börjat gro och hälften av den omkringliggande marken har planterats och såtts. Allt ska sköta sig själv utan bevattning, konstgödsel eller bekämpningsmedel. – Här kommer vi att höja den biologiska mångfalden genom arter som är naturliga för området och trivs i den skånska myllan, säger Jenny Adholm. Växterna ska locka insekter och i området runt ESS har man anlagt dammar som ska attrahera fåglar och grodor. – Den biologiska mångfalden kommer att ge ekosystemtjänster som den omgivande odlingsmarken får nytta av, såsom pollinerande insekter och naturliga fiender till skadeinsekter, säger Jenny Adholm. För att förklara det enkelt handlar det om att plantera växter och träd och skapa sådana förutsättningar, eller habitat som det kallas för, som insek-

Den biologiska mångfalden kommer att ge ekosystemtjänster som den omgivan­ de odlingsmarken får nytta av, såsom pollinerande insekter och naturliga fiender till skadeinsekter.

ter och andra arter trivs att leva i. Den omkringliggande odlingsmarken hyser normalt bara ett fåtal arter eftersom det moderna jordbruket odlar en art i taget; t.ex. vete, sockerbetor eller raps. Med en ökad biologisk mångfald finns det fler naturliga fiender till skadeinsekter i jordbruket. Nyttoinsekter som t.ex. nyckelpigor och parasitsteklar minskar behovet av insekticider och andra bekämpningsmedel i det omkringliggande jordbrukslandska-

pet och de kan också bidra med pollinatörer. – Att vi är helt beroende av bin för vår överlevnad har de flesta börjat förstå. Om bina och humlorna inte pollinerar våra fruktträd och andra grödor, blir det ingen mat till oss. Därför är den biologiska mångfalden också avgörande för livets överlevnad på vår planet, säger Jenny Adholm.

Fakta om olika arter som attraheras av växterna på ESS:

Lychnis flos-cuculi - attraherar lätt insekter och horder av fjärilar och bin, Hemaris tityus, framför allt på försommaren, liksom blomflugor som också pollinerar blommorna.

Caltha palustris - producerar nektar och kopiösa mängder med pollen som attraherar många insekter, men kanske allra mest blomflugan Syrphiadae.

Succisa pratensis - blommorna besöks av olika insekter, men mest frekvent av blomflugor av sorten Eristalis. Det är en god källa för nektar och larvmat för Väddnätfjärilen.

www.skanska.se

31

Cardamine pratensis - attraherar fjärilar och är mat för den orangefärgade fjärilen Anthocharis cardamines.

Träd och buskar Salix capréa - fröhängena är en viktig tidig källa av pollen och nektar för bin och andra insekter. Fåglar söker efter larver i trädet. Crataegus monogyna - är bland annat en viktig källa för fågelmat.

Källa: SLA – landskapsdesigners åt ESS

Det går inte att tvinga insekter, djur och fåglar att börja leva på ESSområdet. Men en mängd olika blom­ mor, träd och buskar planteras med tanke på att attrahera dem och där­ med öka den biologiska mångfalden på området. Här är några exempel:


SÄLJSTAR T I OKTOBE R

SÄLJSTARTEN NÄRMAR SIG

VÄLKOMMEN HEM TILL HSB BRF NÄTET Var med från början och ta chansen att skapa ditt drömboende. Ett hem i HSB brf Nätet i Arenaparken i Lund ger dig möjligheten att kombinera att aktivt liv med en lugn atmosfär. Tänk dig att promenera hem via Lunds anrika kullerstensgator, ut från stadsmyllret och genom Stadsparken. När du ser Sparbanken Skåne Arena så är du nästan hemma. KÖP DIN BOSTAD TILL FAST PRIS När du köper en nyproducerad bostad köper du alltid till fast pris. Du slipper budgivning och vet redan från början exakt vad kostnaden för ditt nya boende kommer att bli. Bra, eller hur! För mer information kontakta oss på nyproduktion-skane@hsb.se Eller anmäl ditt intresse på hsb.se/skane/natet så är du med redan från start.

BILJETTERNA ÄR SLÄPPTA! Under ledning av: Josefin Johansson

27 oktober 2018 Sparbanken Skåne Arena Lund

Köp dina biljetter på www.barngala.se Arrangör:

Till förmån för:

Bästisar:

.se FILM SOM SYNS – TILL DITT FÖRETAG!

Lund 2018  

En tidning från Lunds kommun

Lund 2018  

En tidning från Lunds kommun

Advertisement