Lund 2024

LUND Skapar framtiden – kunskap, innovation, öppenhet

K

Naturen i fokus när Genarp växer

A R TA

Här bygger vi nytt SID 4

SID 16

Lunds stadskärna om 50 år SID 6

Fler företag till Lund – konkurrens om mark SID 22

Mer luft, ljus och gröna stråk i Lund SID 8 | Industriområde förvandlas till Västerbro SID 13 Framtidens sjukvård kräver nytt sjukhus SID 21 | Stadsplanering mot skyfallskaos SID 26

6 8 21

13

INNE HÅLL 6 8 13 16 21 22

26

Djärva skisser, startskottet har gått för nya tankar och möjligheter för vår stadskärna.

Luft, ljus och gröna stråk är en viktig del av stadsbilden, säger Lunds stadsträdgårdsmästare.

Så ska Öresundsvägens industri­ område förvandlas till Västerbro, en hållbar blandad stadsdel.

Planerna för Genarp – Romele­ åsens pärla. En unik idé och att­ raktionskraft måste bevaras.

Nytt universitetssjukhus i Lund. Kan bli verklighet om 20–25 år.

Lund har alla möjligheter att utvecklas med ett avancerat och innovativt företagande, men var finns marken?

Axel Sahlin är Lunds första skyfalls­ strateg. Han vill stadsplanera bort riskerna för skyfallskatastrofer.

Mer Lund!

Lunds kommun fortsätter att imponera och locka!

Nu är vi över 130 000 lundabor och som Sveriges tolfte största kommun fortsätter vi att växa i högt tempo. Vi vet också att åtta av tio lundabor tycker att vår kommun är en så bra plats att bo på att de kan rekommendera andra att flytta hit. Det gör att vi måste hålla i utveck­ lingen och tillväxten.

Vi har en fantastisk, medeltida stadskärna, som står inför förändringar som ska bidra till en än mer levande och attraktiv stad. Stadskärnans unika värden behöver utnyttjas och utvecklas och befintliga stråk och platser stärkas och tydliggöras för att öka stadslivet. Lund är inte bara en stad för de nostalgiska, den är också en plats för framtidsvisionärer och innovatörer. Med banbrytande forskning och nyskapande företag är hela Lund en knut­ punkt där det förflutna möter framtiden. Att ha världens ledande forskare inom räckhåll skapar en stimulerande miljö där idéer föds och innovation frodas. Brunnshög är ett av många exempel. En växande stadsdel som står som en levande symbol för vår tro på morgondagen.

Kommunen sträcker sig långt utanför staden. Till genuina byar och gröna landskap där en aktiv och sammanhållen gemenskap frodas. Här är livet inte bara bekvämt, det är meningsfullt. Fram till 2050 kommer en tredjedel av Lunds tillväxt ske i byarna och på landsbygden. Det finns plats att växa!

Vi har också en stad där närheten inte bara är en bekvämlighet utan en livsstil. Lund belönas gång på gång för framgångsrikt klimatarbete, framstående cykelinfrastruktur och en nystartad spårvagnslinje,

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Projektledare: Jörgen Lundh Redaktör: Anders Olow Omslag: Lunds kommun Formgivning: Joakim Forsberg Tryck: Bold Printing Mitt, Sundsvall För tidningar kontakta: Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50 jorgen.lundh@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

2

Vill du hellre läsa tidningen digitalt?

Scanna QR-koden med din mobil.

vilket manifesterar Lund som en ledande kraft i hållbar utveckling. I kunskapsstråket längs spårvägens sträck­ ning gör vi plats för framtidens hälsa och sjukvård med ett nytt universitetssjukhus, nya etableringar för närings­ liv och forskning och ett sjudande stadsliv. Utvecklingen bygger på nära samarbete mellan olika parter och kom­ munen tar en roll som möjliggörare. Vi utvecklar hela tiden våra interna processer för att möta tillväxt och de vi är till för med hög kvalitet, god service och effektivitet.

Lund är ett viktigt nav i en stark arbetsmarknads­ region. En region som inte bara innefattar Skåne, utan som sträcker sig väl utanför både regionala och natio­ nella gränser. Från Lund kan du nå såväl Köpenhamn som Halmstad, och vice versa såklart. Lund är även en viktig järnvägsnod där Södra stambanan och Västkust­ banan möts och Lund C är landets tredje största järn­ vägsstation, Därför är vi beroende av fungerande infra­ struktur och ett robust trafiknät. Där tågen inte bara går i tid utan också blir fler och går fortare.

Lund är platsen där historiens vingslag möter fram­ tidens pulsslag. Det är en kommun där ansvar och tillväxt går hand i hand, där utmaningar möts med mod, nyfikenhet och handlingskraft. I en tid av globala utmaningar och osäkerhet är Lund en kommun som står stadigt, redo att forma en bättre morgondag.

Anders Almgren Kommunstyrelsens ordförande Hans Juhlin Stadsbyggnadsdirektör

Vid frågor om innehållet kontakta: Medborgarcenter Telefon 046-359 50 00 E-post: lunds.kommun@lund.se www.lund.se

lundskommun

lundskommun

Foto: Jan Nordén

26

Foto: Jan Nordén

ANNONS

Några av våra medarbetare i Lund: Stefan Persson, Företagsrådgivare/Lantbruksansvarig, Lina Pettersson, Försäkringar, Alexander Jansson, Privatrådgivare, Jana Vikevi Rosengren, Private Banking och Selma Becirovic, Kundtjänst.

Handelsbanken – de små och stora kundernas favoritbank Prisbelönt för sin trygghet och högst rankad av sina kunder.

Handelsbanken toppar ”nöjd”listorna år efter år.

– Bankens lokala förankring med flest kontor av alla banker i Sverige är en av hörnstenarna till våra höga betyg, säger Roger Håkansson, kontorschef för Handelsbankens kontor mitt i stadskärnan i Lund.

Handelsbanken, den äldsta aktien

på Stockholmsbörsen, har redan firat 150-årsjubileum och är en av världens tryggaste banker enligt Global Finance.

Ingen annan privatägd bank i världen har högre kreditbetyg hos Fitch, Moody’s eller Standard & Poor’s.

En bekräftelse på bankens låga risktolerans och höga kvalitet i kredit­ givning, men också ett erkännande av bankens kunder.

– Långsiktighet och stabilitet är grunden för Handelsbankens syn på risk och sätt att bedriva bank, säger Roger Håkansson.

– Det tillsammans med vår lokala närvaro, som definitivt är en av våra styrkor, tillägger Erik Hultgren, kon­ torschef på Lund Ideon, det andra av Handelsbankens kontor i Lund.

Handelsbanken Lund City Stora Södergatan 15, Lund Telefon: 046 19 54 30 E-post: lund.city@handelsbanken.se

Handelsbanken är den bank som har flest lokala bankkontor i Sverige.

– Kontoren känner sin lokala mark­ nad och sina kunder mycket väl, vilket lägger grunden för långsiktiga kund­ relationer och gör det möjligt att snabbt både ta tillvara nya affärsmöj­ ligheter och anpassa oss till föränd­ ringar, säger Roger Håkansson.

– Bara på våra två kontor här i Lund har vi 23 rådgivare och ett antal specialister inom Private Banking, Cash Management, riskrådgivning och försäkringar.

Det är knappast en vild gissning att just låg risktolerans och stabilitet till­ sammans med närheten till lokala kunder återigen avgjort att Handels­ banken har de mest nöjda privatoch företagskunderna bland de stora bankerna i Sverige vilket den årliga branschundersökningen från Svenskt Kvalitetsindex visar. Dessutom utsågs Handelsbanken nyligen för andra året i rad till ”Årets affärsbank 2023” och ”Sveriges småföretagsbank 2023”.

En bank för både stora och små således.

Bland företagskunderna uppskattas särskilt att bankens rådgivare är pro­ aktiva i att ta kontakt och finns till­ gängliga när kunden söker dialog,

oavsett om kunden föredrar att mötas digitalt eller fysiskt.

– Självklart ska det vara enkelt att sköta sina bankärenden digitalt, men att möta våra kunder på stan är en del av vårt DNA och är tryggt och bra för alla, säger Roger Håkansson.

– Kundernas betyg är det finaste kvittot vi kan få på vårt sätt att driva bank.

Handelsbanken strävar efter att för­ verkliga människors drömmar genom att erbjuda finansiella lösningar som möjliggör deras livsmål och ambitioner.

tre metoder. Vi väljer in, väljer bort och påverkar, säger Jana Vikevi Rosen­ gren, rådgivare för större placeringar både för privatpersoner och företag.

– Att välja in handlar om att inte­ grera hållbarhet i vår investerings­ process genom att välja rätt företag, men vi väljer också aktivt bort företag vars verksamhet inte är i linje med våra policyer eller hållbarhetskriterier.

Vi väljer även bort företag vars verk­ samhet riskerar att motverka en håll­ bar utveckling.

Med sikte på hållbarhet

Långvariga affärsrelationer, lågt risk­ tagande, kostnadsmedvetenhet och lokal närvaro har alltid varit hörnstenar i bankens verksamhet. De är i grunden vårt bidrag till hållbarhet, men vårt hållbarhetsarbete syftar också till att skapa nytta för samhället och kom­ mande generationer.

Handelsbankens mål är nettonoll­ utsläpp av växthusgaser så snart det är möjligt, senast 2040. Klimatmålet inkluderar utlåning, leasing och inves­ teringar men också de utsläpp som banken själv genererar från till exem­ pel energianvändning och tjänsteresor.

– När vi investerar arbetar vi efter

Prata med oss om din ekonomi – boka tid Har du funderingar kring exempelvis ditt bolån eller sparande? Då rekommenderar vi att du mejlar eller ringer oss och bokar tid för rådgivning. Så kan vi förbereda ditt möte och du får snabbare och bättre service. Vi ses när det passar dig – dagtid eller kvällstid, fysiskt på plats eller digitalt i ett videomöte.

Handelsbanken Lund Ideon Scheelevägen 19, Lund Telefon: 046 15 95 90 E-post: lundideon@handelsbanken.se

3

Så växer Lunds

Lunds framtid i invånarnas händer

Västerbro. Ett av Lunds äldsta industri­

områden ska omvandlas till Västerbro – en levande, hållbar stadsdel. Här kommer det att finnas nästan 4 000 bostäder som blandas med arbetsplatser, butiker, kaféer, parker och service.

Hur Lund ska se ut i framtiden ligger i invånarnas händer. Stadens politiska majoritet i kommunfullmäktige avgör vilken väg man vill att kommunen ska gå.

Brunnshög. Brunnshög är en helt ny

Nöbbelöv

Av de nya bostäderna planeras två tredjedelar i Lunds stad och resten i de övriga tätorterna och på landsbygden.

Fram till 2050 ska Stångby utvecklas som en trädgårdsstad och växa med 3 000 bostäder. Genarp har fått extra fokus med möjlighet till utveckling av 600 nya bostäder (läs mer på sidan 16). Även Dalby, Södra Sandby, Vebe­ röd, Torna Hällestad får sina planer.

Hållbarhet är ett återkommande nyckelord i översiktsplanen. Vi behö­ ver planera för att kunna minska vår klimatpåverkan, skapa hälsosam och trygg miljö och tackla klimatföränd­ ringarna.

Träd, parker och naturområden är viktiga tillgångar för att möta ett ökat antal dagar med kraftig nederbörd, värmeböljor och torka.

Gunnesbo

Norra Fäladen

Lunds nya sjukhus Västerbro

Ideon Universitetsområdet LTH

Medico

Stadskärnan

Värpinge

Tuna

Källby

Klostergården

Gastelyckan Nilstorp

Södra Råbylund

Text: Anders Olow

4

möjlighet att förtäta – genom att bygga på ödetomter, bygga om eller bygga till.

Luckorna i stadsväven ska kunna fyllas med antingen nya byggnader eller göras till offentliga platser. På så sätt kan utbud i stadskärnan kompletteras och fler vill verka i och vara i stadskärnan.

stadsdel, men redan i dag bor nästan två tusen personer här. Stadsdelen växer fram Ideon och Medicon Village. Ideon kring två världsledande forskningsanlägg­ och Medicon Village ligger i mitten av kun­ Stångby ningar: MAX IV och ESS. Fullt utbyggd ska skapsstråket, som har en unik koncentra­ fler än 40 000 människor bo och arbeta i tion av vetenskap, forskning och innovativa Brunnshög med tillgång till en spännande företag. Hela området utvecklas och målet mix av bostäder, kontor, kultur, service är en levande miljö som är stimulerande och rekreation. och hållbar att bo, jobba och vistas i.

Översiktsplanen [ÖP] är redskapet.

Den berättar var bostäder ska byggas, var näringslivet kan finnas, om grön­ områden, natur, cykelstråk och kollek­ tivtrafik. Översiktsplanen anger färd­ riktningen för de kommande åren.

Varje mandatperiod ses den över, omständigheter förändras och nya beslut fattas.

I Lund innebär förslaget till revide­ rad översiktsplan att kommunen kan växa med totalt 30 000 nya bostäder fram till 2050. Inriktningen på förtät­ ning är stark, det innebär att mindre jordbruksmark tas i anspråk än i den gällande översiktsplanen från 2018.

Hellre än att skapa nya områden ska de som redan finns utvecklas, på så sätt kan Lund spara resurser och dra bättre nytta av till exempel skolor, parker, vägar och annan infrastruktur.

Målet är att Lund blir klimatneutralt 2030.

Nu har årets reviderade plan varit ute på samråd, invånarna har sagt sitt och planen bearbetas av stadsbygg­ nadskontoret utifrån det. Till vintern skickas planen ut igen och invånarna ges en ny chans att komma in med synpunkter. Ännu en bearbetning sker innan den nya planen landar för beslut på kommunfullmäktiges bord.

Delarna i översiktsplanen bryts ner till detaljplaner och planarkitekter, projektutvecklare i kommunen arbetar dagligen med förslag till den konkreta omvandlingen för varje kvarter, varje område.

På Lund kommuns hemsida finns allt du behöver veta för att vara med och utveckla din kommun.

Stadskärnan. På många platser finns

S:t Lars

kommun Källby och Klostergården. I decem­

ber 2023 öppnade station Klostergården.

Den är central i områdets långsiktiga ut­ veckling. Närheten till natur- och friluftsliv är värdefull och de många idrottsytorna bevaras och utvecklas. Nära centrum och stationen planeras nya bostäder. Längre fram finns det planer på ytterligare bostä­ der, service och kontor.

Lunds nya sjukhus. Ett av Europas

främsta universitetssjukhus, med världs­ ledande forskning och högspecialiserad vård ska byggas i Lund. Tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet har Lunds kommun kommit fram till att

!

Smörlyckan är den bästa platsen för att bygga det nya sjukhuset på. Här kommer sjukhuset att behålla sin närhet till stads­ kärnan, näringslivet och akademin.

!

Sveriges

12:e största kommun sett till antalet invånare

Södra Råbylund. Södra Råbylund har

kommit mer än halvvägs. När området är färdigbyggt kommer det att bo drygt 4 500 personer i Södra Råbylund. Här kommer det att finnas skolor och för­ skolor, en del butiker och kontorslokaler, men framför allt är Södra Råbylund ett bostadsområde.

Årets MILJÖBÄSTA KOMMUN

Beräknad folkmängd

* Enligt Aktuell Hållbarhet

år 2030

HO

CK

TO

/S

140 000

SKÅNE

LM

LM

!

TH MO

HO

E SL

ÄS

EL

H OT M

O GB

SIN EB ÖT /G RG

STÅNGBY

O G/

OR O SL

SÖDRA SANDBY N

AM

H

N PE

Brunnshög

T O M

Ö /K Ö M AL

LUND

M

DALBY VEBERÖD

Östra Torn

on Village Linero

Snabba förbindelser LUND > MALMÖ

10 MIN

LUND > HELSINGBORG

30 MIN

LUND > COPENHAGEN AIRPORT

35 MIN

LUND > KÖPENHAMN

50 MIN

GENARP

Stångby

Här ges plats för både flerbostadshus, radhus, villor och fribyggartomter. Service blir det främst öster om järnvägen. I södra Stångby kan det nuvarande verksamhetsområdet förtätas.

Södra Sandby

Veberöd

Dalby

Genarp

Flest bostäder planeras i bykärnan och en bit söder om centrum. I centrum blir det också plats för näringsliv och service.

Orten kan byggas ut genom att man förtätar med flerbostadshus, men det görs också plats för radhus, villor och fribyggartomter. I den sydöstra delen av Dalby planeras för verksamheter och andra arbets­ platser.

Bykärnan förtätas med flerbostadshus. På Idalafältet kan det bli radhus, villor och fribyggartomter. I norr blir det plats för fler arbetsplatser och verksamheter.

Bykärnan förtätas med flerbostadshus i väster, i norr kan det bli radhus, villor och fribyggartomter.

Fler arbetsplatser och verksamheter blir det i det nuvarande verksamhetsområdet i nordost.

5

STADSKÄRNAN MIRJA JÖNSSON,

ordförande, Fastighetsföreningen Lunds city.

Botulfsplatsen: Varför inte en ny byggnad där saluhallen kan växa ut med fler restauranger och försäljning mot torget.

Bytarebacken: Tornmotiv som ramar in Clemenstorget och blir stadens nya framsida mot Lunds C.

Hur ser du på er roll i strategin för Lunds stadskärna? ”Vi fastighetsägare kan under affärs­ mässiga förhållanden vara ’möjliggörare’ för att förverkliga till exempel förtät­ ningar samt om- och nybyggnationer.

Vi kan också bidra till ett rikt utbud och god mix av aktörer i våra kommersiella ytor, genom att ta en engagerad roll i vår stad och lyssna in vad marknaden efterfrågar. Aktiv och god förvaltning av våra fastigheter gör vårt city attraktivt.”

Vad tycker du är kärnan i Lunds dragningskraft? ”En historisk och mysig miljö och ett unikt utbud av butiker och restaurang­ er. Universitetet som bidrar med spän­ nande flöde av människor och idéer i vår stad. Den vackra Domkyrkan. Lund har många som gör det där lilla extra med hjärtat för sin stad och det ska vi ta vara på och fortsätta att uppskatta!”

PER WELINDER,

vd, Visit Lund.

Hur ser du på er roll i strategin för Lunds stadskärna? ”Vi marknadsför Lund tillsam­ mans med besöksmålen, hotellen och Handelsföreningen. Till exempel för att etablera Lund som ett naturligt besöks­ mål för danskar som intresserar sig för sin egen historia – Lund var centrum för ”Östdanmark”. Vi arbetar också tillsam­ mans med andra med värdskapsutbild­ ningar, inspiration och ambassadörskap för att lyfta besökarens upplevelse.”

Vad tycker du är kärnan i Lunds dragningskraft? ”Lund har en tydlig profil inom kultur. Den paketerade upplevelsen av besöksmålen Kulturen, Skissernas museum, Historiska museet och den medeltida stadskärnan är något som vi kan vara stolta över. Lund upplevs som enkelt att ta sig runt i och prisas för en mysig atmosfär.”

GUNILLA KRONVALL,

Verksamhetsledare, Lund Citysamverkan

Hur ser du på er roll i strategin för Lunds stadskärna? ”Lund Citysamverkan verkar för att i nära dialog med handel och fastig­ hetsägare i centrum, och tillsammans med kommunen, stärka stadskärnan och dess attraktivitet för både lunda­ bor och besökare. Strategin för Lund stadskärna är en superbra plattform för vårt samverkansarbete.”

Vad tycker du är kärnan i Lunds dragningskraft? ”Lund har ett brett och rikt utbud av butiker, kaféer och restauranger, till viss del kedjor, men många lokala unika etableringar, en del har funnits i generationer. Utbudet i kombination med den vackra, historiska och levande stadsmiljön är oslagbart.”

6

Winstrupstråket: Fasadgrönska bidrar till avkylning och bättre mikroklimat.

Sammanhållen markbehandling och en sekvens av små gröna rum längs promenaden från stationen till Lundagård.

Hur ser Lunds stadskärna En stad är inte ett statiskt objekt, den blir aldrig färdig.

Den är ett komplext ekosystem av liv, behov och ambitioner i konstant förändring.

Av drömmar och minnen, av framtidshopp och visioner.

Det finns poesi i att beskriva Lunds 1000-åriga gamla stadskärna.

Fler ska kunna använda och trivas i Lunds hjärta när vi förfinar och förtätar.

Det är målet för den avsiktsförklaring för Lunds stadskärna som kommunen for­ mulerat tillsammans med en rad affärs­ idkare, fastighetsägare och besöksnäring­ en. Även Lunds Domkyrka är med och formulerar visionerna.

Tillsammans vill vi ”skapa den bästa vägen framåt för stadskärnan, arbeta tillsammans mot samma mål och bidra i våra olika roller och med våra unika kompetenser för gemensam nytta” som det formuleras i dokumentet.

Avsiktsförklaringen är en av tre delar i en serie av dokument om stadskärnan, och man är tydlig med att Lunds stadskär­ na är till för alla lundabor och besökare.

I dokumentet slår undertecknarna bland annat fast att: • Stadslivet i Lunds stadskärna ska vara forum för handel, fest och vardagsliv.

• Det ska vara gångvänligt och tryggt.

• ”Luckor” i stadens kvarter ska fyllas med stadsliv som bidrar till en levande och hållbar stad. Byggnader, grönska, plats för aktiviteter …

• Gröna stråk ska förbinda de stora parkrummen, bidra till biodiversitet i stadskärnan och ge tillgång till gröna miljöer i hela stadskärnan.

Den här avsiktsförklaringen åtföljs av en 46-sidig strategi med mer konkreta idéer.

– Det tredje dokumentet om framti­ dens stadskärna är en sprudlande idé­

katalog där vi tillåtit oss att vara lite djärvare än vanligt för framtiden, säger Malin Sjögren, Lunds stadsarkitekt.

Fantasin har fått fritt flöde i skisserna över Mårtenstorget, Botulfsplatsen, Winstrupstråket från stationen till Lundagård, och kvarteret Bytarebacken vid Clemenstorget bort mot Grand.

– Skisserna är naturligtvis inte några färdiga beslutade förändringar, se dem snarare som startskottet för nya tankar och möjligheter för vår stadskärna, säger Malin Sjögren. En inspiration till samtal och nya idéer.

– Det här är ett mycket långsiktigt arbete som kräver både samverkan mellan och gemensamma insatser från både näringsliv, organisationer och Lunds invånare.

Text: Anders Olow Visionsbilder: Fojab Foto: Jan Nordén

ANNONS

Indragna takvåningar, tar ner skalan och ger plats för gröna terrasser.

Ett pärlband av uteserveringar i bästa läge längs Bangatan, från Clemens till Grand.

Marie Sandin, Sverigechef Tetra Pak.

Lund – navet för innovation för Tetra Pak

Breddad trottoar ger gott om plats för gående och uteserveringar.

Mårtenstorget med omgivning: Fler träd, sittmöbler och planteringar lockar till att slå sig ner på torget.

na ut om 50 år?

Tetra Pak är Lunds största privata arbetsgivare och här sker många av företagets banbrytande innovationer. ”Vi kan skapa ett Silicon Valley för livsmedel och material i Lund”, säger Sverigechefen Marie Sandin.

Tetra Pak grundades i Lund, som fortfarande är företagets viktigaste center för forskning och utveckling.

– Vi har 3 500 anställda med över 70 nationaliteter i Lund. Vi erbjuder också över 200 sommarjobb till stu­ denter och handleder mastersstuden­ ter, säger Marie Sandin. Vi arbetar för en attraktiv arbetsplats där människor trivs och känner stolthet och glädje över sitt arbete. Vi har en mängd hälsofrämjande aktiviteter för våra anställda såsom yoga, meditation, löpträning, bollsporter i vår sporthall.

Tetra Pak har också ett Future Talentprogram i Lund. Programmet röstades fram som Sveriges bästa traineeprogram av ingenjörsstudenterna via Karriärföretag 2024.

Innovation är grunden för Tetra Pak

och en viktig del av innovationsarbetet sker i Lund, där företaget utvecklar allt från process- och förpackningsutrust­ ning till nya livsmedel.

– Våra kunder och specialister utvecklar varje år flera hundra nya livsmedel, som t.ex plantbaserade produkter, här på Tetra Pak i Lund.

Tetra Pak leder förpacknings­

Malin Sjögren, Lunds stadsarkitekt (mitten) på upptäckarstråt i city tillsammans med Sven-Petter Hovelius, Håkan K. Pålsson och Mirja Jönsson.

industrins omställning med målet att leverera en dryckeskartong tillverkad enbart av ansvarsfullt anskaffade för­ nybara eller återvunna material som är helt återvinningsbara och koldioxid­ neutrala. 2015 var Tetra Pak först med en förpackning av plantbaserat material för kyld distribution, som har levererats i flera miljarder förpackningar sedan dess.

Tetra Pak har nyligen introducerat en ny kartongförpackning med pap­ persbaserad barriär som kan distribu­ eras i rumstemperatur och samtidigt uppnå målet om 90 procent förnybart innehåll, en utveckling som skett i Lund. Ett annat exempel är pappers­ sugrör som utvecklats i samarbete med forskningsstationen MAX IV i Lund.

Tetra Pak har samarbetat med Lunds Tekniska Högskola och Lunds universitet i flera decennier. Med universitetet lanserade man nyligen forskningshubben Biotech Heights som ska fokusera på bioprocessteknik.

– Vi har förutsättning att skapa ett Silicon Valley för nya livsmedel och material i Lund – det är fantastiskt spännande, säger Marie Sandin.

Ett annat lokalt samarbete är

CoAction Lund där kommunen, Tetra Pak och andra aktörer är drivande för att Lund ska bli klimatneutralt 2030, vilket innefattar bland annat hållbar pendling.

Läs mer på www.tetrapak.se

7

GRÖNA STRÅK

” Viktigt med luft, ljus och grönt mellan alla hus”

Diskussion om stadsbyggnad handlar ofta om byggnader och dess arkitektur. Lunds stadsträdgårdsmästare, Karl-Oscar Seth slår dock ett slag för mellanrummen.

– Luft, ljus och gröna stråk är en minst lika viktig del av stadsbilden, säger han.

Vi träffade honom för att höra om tankar, idéer och utmaningar för en stad som Lund.

Karl-Oscar Seth använder gärna ut­ trycket ”rumslighet” när han beskriver vad stadsplanering egentligen är; en fy­ sisk plats för generationers upplevelser.

– Det finns ingen konflikt mellan byggnader och det offentliga rummet, de är beroende av varandra. Det är när de samspelar bra som staden kan nå sin fulla potential, säger han.

– Vi får alltid mycket reaktioner från invånarna i Lund när det gäller just det offentliga rummet. Antingen för att vi för­ ändrat något, eller för att vi inte gjort det.

Det offentliga rummet är en plats för myck­ et känslor. Mycket minnen och nostalgi.

Det offentliga rummet spelar en helt avgörande roll i samhället. Mellanrum­ men, stråken eller torgen har inte bara uppstått ur tomma intet eller i en stads­ planerares huvud, människor har ju an­ vänt dem på olika sätt. De är föränderliga och påverkas av vad som händer i staden och vad man väljer eller tvingas att prio­ ritera.

8

Därför är det inte heller lätt att bara ta bort eller lägga till i det offentliga rummet.

– Vår roll som stadsplanerare är att balansera det här på ett varsamt sätt.

Och kommunicera det till invånarna?

– Invånarnas åsikter är ju en oerhört viktig pusselbit för oss. Det som betyder något på lång sikt. I dialog och olika for­ mer av kommunikation måste man försö­ ka gräva fram det långa perspektivet. Ögonblickskänslan är inget bra underlag för beslut som kommer att prägla en plats i hundra år, säger Karl-Oscar Seth.

Har vi ett annat synsätt i dag jämfört med 60-talets byggboom när allt överskuggades av att få fram nya bostäder?

– Människan är i mer central fokus i dag. I dag skulle man inte riva hela stora kvarter som man till exempel gjorde i Malmö, eller dra vägar tvärs igenom våra städer utan att reflektera över hur det skulle påverka närboende eller framtiden.

– Det offentliga rummet har definitivt fått en betydligt större roll i dag jämfört med 50-talet till exempel.

I takt med att städerna växt och förtätats och ”hålen” fyllts igen blir det också mer komplext att behålla mellanrummen. Är det några områden i Lund du känner så där lite extra för?

– Ombyggnaden av Clemenstorget och Bantorget ligger mig varmt om hjärtat.

Men även Brunnshög är väldigt spännan­ de där vi får vara med och bygga upp en helt ny stadsdel och ha privilegiet att faktiskt kunna sätta en grundstruktur, lite som man gjorde förr.

– Jag älskar ju stadsparken också, det går ju inte att komma ifrån.

Att arbeta med stadsplaneringsprojekt handlar väldigt mycket om att lyckas göra rätt avvägningar och hitta en lösning som är bättre än den som var där innan. KarlOscar Seth uttrycker det som att flytta fram positionerna, men att varje plats har sina egna behov.

– Genarp har ju till exempel andra förutsättningar och andra behov än Lunds stadskärna. Alltså kan de inte stö­ pas i samma form. Vi behöver analysera platserna väldigt noga så att vi vet vad vi kan göra – och inte göra.

Vilka frågor ingår i en sådan analys?

– Hur formar vi flöden och stråk? Ska de se likadana ut på dagen som kvällen?

Hur vill vi att platserna ska interagera med verksamheterna runt omkring? Hur gör vi dem tillgängliga dygnet runt men ändå trygga? Hur tar vi hand om skyfall och dagvatten? Kan vi dra fram ledningar under mark utan att de konkurrerar med trädrötterna?

Staden behöver också hantera infra­ strukturen för bussar, bilar och cykel.

– Och vårt historiska lager. Lund är en gammal stad. Du behöver inte lyfta många gatstenar och gräva lite förrän du

– Byggnader och det offentliga rummet är beroende av varandra.

När de samspelar bra kan staden nå sin fulla potential, säger Lunds stadsträdgårdsmästare Karl-Oscar Seth.

stöter på både skelettdelar och kruk­ skärvor.

– I allt det här tekniska vill vi ju inte heller förlora perspektivet av en attraktiv och vacker stadskärna som man vill uppe­ hålla sig i och inte bara passera. Den är ju otroligt viktig för Lunds varumärke. När man tillför någonting så ska det vara med spets och kvalitet. En stad som Lund ska ge goda förutsättningar för den som vill etablera sig, samtidigt är vi så pass attrak­ tiva att vi kan ställa höga krav på kvalitet.

Efter analysen kommer genomförandet; att skapa hållbara byggperioder som verksamheterna klarar av att bära.

– Vi kan ju inte bara säga till de verk­ samheter som redan finns i ett område att nu får ni ta semester något år för nu ska vi bygga här.

En annan viktig aspekt i stadsplane­ randet är att skapa möjligheter för grön­ ska och en grön infrastruktur som kan bära stora gamla träd. Nyligen genomför­ da temperaturmätningar i Lund visade till exempel att träd kan göra stor skill­ nad. Där det inte finns några träd, där blir det verkligen varmt.

– Vi ser också att det rör sig mycket människor i Lund under sommaren och då blir parkerna inte bara viktiga för tem­ peraturens och luftens skull, det blir ock­ så viktiga platser för social tillvaro.

Text: Anders Olow Foto: Jan Nordén

Lilla Tvärgatan/Seniorgården

Vipeholmsparken/BRF Gläntan

JM OCH LUND

en oslagbar kombination!

Brunnshög/Projekt X

Stångby Väster

Stångby Öster 2

Brf Verkstan på Västerbro

Vi på JM är stolta över att få vara en del av Lunds utveckling. I den pulserande staden där framtid möter historia, har vi tidigare skapat bostäder på både Sockerbruksområdet, Södra Råbylund och Lunds Södra. Nu fortsätter vi med fler moderna bostadsrätter, radhus och ägarlägenheter både i centrala Lund, på Västerbro, i Brunnshög och Stångby!

Där Lund utvecklas, där finns också vi.

VIPEHOLMSPARKEN/BRF GLÄNTAN 71 bostadsrätter i centrala Lund 1-4 rok, 38-122 kvm Försäljning pågår Tillträde: Maj-sep. 2024

LILLA TVÄRGATAN/SENIORGÅRDEN Här planerar Seniorgården för 44 bostads­rätter i centrala Lund för dig som fyllt 55 år. Planerad säljstart under 2024.

STÅNGBY VÄSTER Här planerar vi för ca 40 radhus och villor, både äganderätter och bostadsrätter. Planerad säljstart under 2026.

BRUNNSHÖG/PROJEKT X, ÄGARLÄGENHETER I Brunnshög kommer JM lansera ägar­ lägenheter i Projekt X. Planerad säljstart under 2024.

STÅNGBY ÖSTER 2 I Stångby Öster planerar vi för villor i olika utförande, både friliggande och radhus, till flerbostadshus med lägen­ heter i olika storlekar. Planerad sälj­start för första etappen under 2025.

BRF VERKSTAN PÅ VÄSTERBRO I Lunds nya stadsdel, Västerbro, är JM först på plats med ett modernt stadskvarter med bostadsrätter. Planerad säljstart under 2024.

FÖR VISNINGSTIDER O C H M E R I N F O R M AT I O N , BESÖK OSS PÅ JM.SE

LYCKEBACKEN/VÄSTERBRO I Lunds nya stadsdel, Västerbro, är JM först på plats med ett modernt stadskvarter med bostadsrätter.

Läs om Lyckebacken på sidan 27.

PS Blir du VIP-kund får du chans till förtur på planerade bostäder innan de släpps till allmän säljstart. Info på vår hemsida.

Kudu – med framtidsvision förankrad i tradition Förvalta gammalt och samtidigt bygga nytt.

Det är Kudus grund.

Man kan också kalla det för tradition och långsiktighet.

Kudu är lundensiskt i grunden och vill så förbli.

Han nästan snubblar över orden, Johan Histrup, vd för Kudu, när han ska berätta om fastighetsbolaget. En­ tusiasmen för Lund är stor. Här är han född, här jobbar han och här har han visioner och förhoppningar.

Det är Adelgatan och Kastanjegatan, Bytarebacken och Bokbindaregatan.

Men också Stångby och Brunnshög.

Gammalt och nytt. Om vartannat när vi pratar.

Det går inte att ta miste på ivern.

Men vi börjar på Adelgatan. Mitt i ett område präglat av studentnationer och kulturhistoria, med närhet till Kulturen såväl som centrum och Bota­ niska. Livligt trafikerad av gående och cyklister som det är i Lunds mest foto­ graferade klassiska gamla område.

Här har Kudu sitt kontor i huset från 1887, men har renoverat från syll till ås. Insidan av tegelhuset har fått nytt liv genom en komplicerad process där Antikvarieämbetet har varit med under hela tiden och allt arbete har dokumenterats.

Det är slående vackert. Både utsida och insida.

– Det gäller att ha respekt för det gamla, säger Johan Histrup. Ett av företagets ben är att skapa modernt boende som samtidigt respekterar det befintliga husets historia.

Hela Kudus idé från början var att bara förvalta äldre hus i Lund och man började med att köpa hus som hade lite färre lägenheter för att sedan investera väldigt mycket i dem för att lyfta standarden. Sedan blev det ett större hus vid Mårtenstorget med 2025 lägenheter.

När man dessutom vann en mark­ anvisningstävling för något som kallas Arkitektradhusen i Lund, väcktes in­ tresset och nyfikenheten även för ny­ produktion av hyresrätter.

– Men vi har fortfarande kvar för­ valtningsinriktningen. Vi bygger gär­ na hus, men vi vill ta hand om dem

10

själva. Se på investeringen långsiktigt.

Inte sälja till någon pensionsfond. Det har med byggmästartraditionen i fa­ miljen att göra, säger Johan Histrup.

Pia Althin som äger Kudu kommer ursprungligen från en byggmästarfa­ milj i Norrköping med lång tradition och respekt för arkitektoniska värden och stadsutveckling.

– Vi är ett familjeföretag. Vårt DNA finns här. Det är framtida generatio­ ner som kommer att skörda investe­ ringen. När vi dessutom själva bygger det vi sedan ska förvalta får vi en lägre underhållskostnad.

– Gör rätt och med bra kvalitet från början, då blir det en lägre kostnad på förvaltningen och inga överraskningar senare.

I dag har Kudu cirka 200 lägenheter i äldre fastigheter och 150 lägenheter i två stora nyproduktionsprojekt; Brunnshög och Stångby. [Se artikel här intill].

– Men vi är fortfarande en liten förvaltning, det är lätt att nå oss, vi känner många av våra hyres­ gäster och vi är snabbfotade, vi välkomnar dem när vi lämnar nycklarna och de vet att det är till just oss de ringer om de behöver hjälp. Inte någon anonym kundtjänst.

Kudu bygger i första hand hyresrätter, för egen förvaltning men i framtiden kan det bli både bostadsrätter och radhus.

Att byggbranschen dock har haft stiltje ett tag är ingen hemlighet.

Försäljningen av nybyggda bostäder fortsätter att vara långsam eller nästan obefintlig. Starten av nya bostadsprojekt är på en historiskt låg nivå, samtidigt som bristen på bostäder ökar.

Johan Histrup sticker inte under stol med att det har varit kämpigt många gånger och att de har ett par projekt i bakfickan som ligger på ’vänt’. Just nu går inte den ekonomiska kalkylen ihop.

Kostnaderna har stigit konstant och räntenivån är högre än avkastningen.

Rysslands invasion av Ukraina snart efter pandemin skapade stora problem för svenska byggbolag.

– Vi tog det första spadtaget för

husen i Brunnshög strax efter invasio­ nen, säger Johan Histrup. Visste du att alla limmade parkettgolv kommer från Ukraina? Det blev i stort sett stopp för de leveranserna.

– Men vi klarade det, säger han med tydlig stolthet. Vårt Jane Addams­ hus med 64 lägenheter i två samman­ hängande huskroppar stod inflytt­ ningsklara i februari i år.

Han är stolt över vad det lilla famil­

jeföretaget kan klara, men passar på att ge en eloge till NCC som var byg­ garen i Brunnshög, och som också är med i Stångby.

– Vi körde med ’öppna böcker’ och hade ett verkligt nära och fruktbart samarbete, säger han. Även om byggbranschen har det motigt nu så har Lund haft en väldigt bra utveckling med ökat fastighets­ värde. Lund är en stabil marknad och

ANNONS

Vitstorken i Stångby Kvarteret Vitstorken i Stångby blev

klart förra året och ligger i ett unikt läge strax norr om Stångby station i Lund.

Vitstorken består av fyra huskrop­ par som tillsammans bildar ett kvar­ ter, omslutande en grön innergård.

Kvarteret innehåller 74 lägenheter i skiftande storlek på två, tre och fyra rum och kök.

Kvarterets norra och västra hus­

kroppar är fyra våningar höga och under den norra delen ligger ett öppet parkeringsgarage i markplan. Husen i söder och öster är lägre, tre våningar, för att släppa in extra solljus på gården.

Runtom hela kvarteret är de översta planen vindsvåningar med snedtak

och rymliga takkupor samt takfönster för ljusinsläpp och utblickar.

I det nordöstra trapphuset finns ett häst- och hundrum där man kan skölja av sina leriga stövlar efter en ridtur eller tvätta av hunden innan man går till sin lägenhet.

Alla lägenheter har balkong eller uteplats mot gård eller gata.

Gården är en grön, gemensam trädgård för de boende, med plats för odling, fruktträd och blomsterplante­ ringar. Från trädgården leder en portgång direkt ut till Fjädervägen i söder och därifrån är det bara en kort promenad till Stångbys pågatågssta­ tion och resten av Skåne.

Arkitekt: Horisont Arkitekter

Kvarteret Vitstorken i Stångby med 74 lägenheter stod klart förra året.

– Vi är familjeföretaget med lång byggmästartradition, som gärna äger och förvaltar klassiska hus i Lund, men också bygger helt nytt som på Brunnshög och i Stångby, säger Johan Histrup, vd för Kudu. Här framför kontoret på Adelgatan.

Foto: Jan Nordén

Jane Addamshuset i Brunnshög

har en positiv befolkningstillväxt.

– Det är oftast högutbildade männi­ skor från hela världen som dras till Lund. Universitetet drar. Ideon drar.

Forskningen drar. De stannar och bildar egna bolag, skaffar familj och barn – och behöver bra bostäder.

Johan Histrup ser tiden an med gott hopp och han är väldigt sugen på att bygga mer i både Brunnshög och Stångby.

Första spadtaget till det som Kudu kallar Jane Addamshuset mitt i Brunnshög togs på Lundakarnevalen för två år sedan, bara en månad efter Rysslands invasion av Ukraina. Ett krig som skulle få kostnadskonsekven­ ser för den svenska byggmarknaden.

Men Kudu, tillsammans med NCC, gav sig inte. I februari i år blev huset inflyttningsklart.

64 lägenheter i två huskroppar alldeles intill spårvägen och på gång­ avstånd till MAX IV och ESS. Bottenplan med plats för verksam­ hetslokaler som till exempel restaur­ ang eller café. Mödravårdscentralen Mama Mia finns redan på plats.

Lägenheterna har två till fyra

rum och kök. På taket finns en stor gemensam takterrass och en bok­ ningsbar gästlägenhet. I botteplan finns ett gemensamt bibliotek för de boende.

Fokus på beständiga och hållbara

De 64 lägenheterna i Jane Addamshuset i Brunnshög blev inflyttningsklara i februari.

material. Fasaden består av tegel, där översta våningsplanet är indraget och klätt med trä. På taket ligger sedum och solceller.

Mitt i kvarteret ligger en innergård

med lummig grönska, blomstrande planteringar och träd som ger svalka.

Gemensamma uteplatser och ytor för

avkoppling för de boende. Vatten fördröjs på de sedumtäckta taken och samlas upp i regntunnor på gården för bevattning av den gemensamma od­ lingen. Gott om cykelparkering under tak. Ett stenkast bort ligger Nobel­ parken med ett stort och varierande utbud av lek, idrott och rörelse för alla.

Arkitekt: Sweco Architects

Läs mer på www.kuduab.se

11

ANNONS

Troja blir Kämnärsrättens gröna final I sommar flyttar det in närmare 250 studenter i AF Bostäders nya kvarter Rhodos på Kämnärsvägen i Lund. Och redan nu är bygget i gång för Troja, det sjätte och sista kvarteret.

Kvarteren på Kämnärsrätten hör till Sveriges största investeringar i hållbara studentbostäder.

2016 började därför AF Bostäder

riva de gamla husen för att bygga nytt, AF Bostäders största byggstart sedan 60-talet, och nu är spaden i marken för det sjätte och sista kvarteret. Den gröna finalen. Sammanlagt blir det nya bostäder för ca 1 700 studenter, mer än dubbelt så många som fanns förut.

Men 60-talets studenter skulle nog häpna om de klev in i dagens lägen­ heter; modern planlösning, luftiga, ljusa och, inte minst, en helt annan hållbar kvalitet.

– Byggreglerna för en student­ lägenhet skiljer sig egentligen inte från reglerna för vanliga lägenheter, säger Martin Jacobsson, Fastighetsutveck­ lingschef på AF Bostäder. Men i just kompislägenheterna som ska passa för att fler delar lägenheten har vi av natur­ liga skäl till och med en bättre ljudisole­ ring mellan rummen i lägenheten.

AF Bostäder behöver också tänka på att boendetiden för en student lig­ ger på knappt två år så omsättningen är stor.

– Vi satsar på robusta material som står sig över tid och som är enkla att sköta för studenterna, som till exem­ pel stenskiva och rostfritt i köken och plastmatta på badrumsgolven.

Både byggmaterial och byggsätt

skiljer sig markant från tiden på 60talet. Nu ställs helt andra miljökrav

Visionsbild: mooi arkitekter

Troja blir det sista kvarteret av de sex nya kvarteren som AF Bostäder byggt längs med Kämnärsvägen på Norra Fäladen.

Foto: Nicklas Rudfell

meter stort med 312 lägenheter för uppåt 500 studenter, fördelade på ettor och flerrummare för 2–4 kompisar.

Kvarteret kommer att bestå av sju hus­ kroppar i 3–6 plan som tillsammans bildar två gårdar. Många av studenter­ na får egen balkong, de större bostä­ derna utrustas med diskmaskin och i kvarteret ska även finnas cykelrepara­ tionsrum.

De sex nya kvarteren på Kämnärs­ vägen på Norra Fäladen är någonting helt annat än de fyrklöverhus som byggdes på 60-talet för studenterna, hus som var tänkta att vara temporära men blev permanenta när bostadsbris­ ten blev ett faktum. I dag är kraven på bostäder helt andra, de gamla husen höll inte för någon ombyggnad, var­ ken byggtekniskt eller ekonomiskt.

Foto: Nicklas Rudfell

Troja blir närmare 12 000 kvadrat­

– Robusta material med kvalitet och låg klimatbelastning är a och o för oss, säger Martin Jacobsson, Fastighets­ utvecklingschef på AF Bostäder.

och ambitionen hos AF Bostäder är att klimatbelastningen [läs koldioxid­ utsläppen] ska minska.

– Med lite eftertanke och samspel med byggarna så går det att få ner utsläppen från framför allt betong­ användningen, säger Martin Jacobs­ son. Tjockleken på olika byggelement kan vara en sådan faktor. Byggtiden är en annan. Vi kan tillåta oss lite längre byggtid med perspektivet att det är vi själva som både ska äga och förvalta husen.

Tack vare klimatberäkningar från

de tidigare byggda kvarteren i områ­ det har AF Bostäder kunnat optimera samtliga detaljer i byggprocessen så att materialval, produktionsmetoder, transporter och konstruktion orsakar så låg klimatpåverkan som möjligt.

– Med Rhodos och Troja har vi minskat utsläppen med ungefär 30 procent jämfört med det första områ­ det vi byggde för åtta år sedan.

Troja blir närmare 12 000 kvadratmeter stort med 312 lägenheter för uppåt 500 studenter.

– Precis som en låg byggkostnad så är klimatbelastningen minst lika viktig för oss, säger Martin Jacobsson.

Den som promenerar eller cyklar genom Kämnärsrätten kan redan nu uppleva en dynamisk och social stads­ del, naturligt sammanflätad med övriga Lund, bland annat tack vare Campus­ kilen – ett gångfartsområde med be­ hagliga ytor för parkliv och umgänge – som slingrar sig genom kvarteren.

Det nya studentbostadsområdet Troja blir ett av AF Bostäders grönaste områden – och mest naturliga. För att gynna både djur- och insektsliv och dagvattenhantering, minimeras anta­ let hårdgjorda ytor till förmån för vild­ vuxna ängspartier, grusade gångar, träspångar, grillplatser med trädäck och cykelparkeringar med sedumtak.

Ett stort antal av områdets egna träd har bevarats, och hela området färg­ sätts i behagliga jordtoner.

Studenten från 60-talet hade haft en hel del att häpna över.

Läs mer på www.afbostader.se

12

Fakta Troja studentbostäder • Antal lägenheter: cirka 312 • Antal boende: cirka 500 • Lägenhetstyper: Ettor och lägenheter för 2–4 kompisar • Beräknad inflyttning 2026

Om AF Bostäder AF Bostäder är ett av Sveriges största studentbostadsföretag med 6 000 bostäder i centrala Lund. Företaget äger, förvaltar och utvecklar bra och prisvärda bostäder åt aktiva lundastudenter.

Bostäderna ska vara trivsamma, långsiktigt hållbara och bidra såväl till Lunds utveckling som till en levande stadsbild.

VÄSTERBRO

Västerbro omvandlas med känsla för historia

Mer om pla nerna för Västerb ro och berätt elser om områdets h istoria hittar du p å: lund.se/vas terbro

Öresundsvägens industriområde tillhör Lunds äldsta verksamhets­ områden, i dag ganska slitet och utan bostäder: Men nu är arbetet i gång med omvandlingen till Västerbro, en levande, hållbar blandad stadsdel med omkring 3 900 bostäder och plats för 10 000 lundabor.

Området sträcker sig från Kung Oskars bro i öster till Fjelierondellen i väster. I norr gränsar området mot Kobjer och i söder mot Fjelievägen. Västerbro är ett av de utvecklingsområden som prioriteras fram till år 2040. Bostäderna ska varvas med arbetsplatser, butiker, caféer, parker och kommunal service med förskolor.

Läget är centrumnära; det tar inte många minuter att promenera från Västerbro till Lund C. Just här råder lite speciella omständig­ heter, då Lunds kommun äger nästan bara gator och parker. Övrig exploaterbar mark ägs av 28 olika privata fastighets­ ägare, vilket leder till att det behövs ett gediget samarbete mellan parterna för att nå fram hela vägen till målet.

– Just dialogen med fastighetsägarna är extra viktigt, säger Linda Karlsson, programledare för Västerbro i Lunds kommun.

– En del av kommunens roll är att samordna de övergripande frågorna som behövs för att nå fram till en välfunge­ rande stadsdel som inbjuder till möten och gemenskap och som upplevs trygg och inkluderande av den som vistas där, berättar Linda.

Grävskoporna har börjat arbetet, men hela omvandlingen beräknas ta minst 20 år.

– Vi strävar efter ett ökat cirkulärt byggande: vissa fastighetsägare ligger i framkant när det gäller återbruk, även om det inte alltid är möjligt på grund av att byggnader och mark använts i indu­ striverksamhet och behöver saneras.

Kommunen ansvarar för att planera och bygga all allmän plats i form av gator med nödvändig ledningsförsörjning, torg och

Västra esplanaden blir Västerbros ryggrad kantad av flerbostadshus, butiker, caféer och andra verksamheter i markplan.

parker. Ett viktigt stadsrum och stadsde­ lens ryggrad blir Västra esplanaden, en gata tvärs igenom hela området, kantad av flerbostadshus, butiker, caféer och andra verksamheter i markplan. Gatans sträckning är historisk – den blir identisk med Bjärredsbanan, järnvägen som invig­ des 1901 i syfte att ge lundaborna en möj­ lighet att ta sig till havet i Bjärred och bada. Banan lades ner 1939 och blir nu i stället en förlängning av Bjeredsparken och cykelstråket från Lund C. Här ska kollektivtrafik, cykel- och gångtrafikanter prioriteras med en håll­ plats vid portplatsen och det torg som planeras där.

Västra esplanaden blir lång, cirka en kilometer vilket kan jämföras med Södra Esplana­ den som är drygt hälften.

Linda Karlsson, programledare för Västerbro i Lunds kommun.

– Västra Esplanaden ska bli en av Lunds grönaste gator, säger Linda Karls­ son. Hela Västerbro kommer att utformas för att ge rum för människors liv, vardag och aktivitet sam­tidigt som vi planerar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Samtidigt vill stadsplanerarna att stadsdelens historia ska få synas, trots tillskott av ny bebyggelse. Västerbro har en hundra år gammal industrihistoria som kommer att kunna avläsas i den färdiga stadsmiljöns utformning.

I takt med att detaljplanerna för Väster­bro tar form kommer vi också att få se fler och fler byggarbeten påbörjas. Första spadtaget togs i höstas för bygget av 300 lägenheter i kvarteret Virket. Byggherre är Huseriet/Rikshem, men fler står på tur. Ikano Bostad, Tetra Laval, HSB Skåne, JM, Nordr, och Wihlborgs för att nämna några.

– Utvecklingen av Väs­ terbro gynnar hela västra Lund och kopplingen till stadskärnan blir tydliga­ re, säger Linda Karlsson.

AKTUELLT På platsen där Öresundsvägen möter Kaprifolievägen och Kobjersvägen tas nästa steg i Västerbros utveckling. Mitt i kvarteret byggs ett mobilitetshus – ett modernt parkeringshus med service och parkering för både bilar och cyklar.

Ovanpå mobilitetshuset kan det bli Lunds första takradhus! Ungefär 13 stadsradhus med möjlighet till egen uteplats planeras av IKANO Bostäder.

I två av kvarteren blir det möjligt att bygga upp till 7 våningar, på en mindre del av husen. I övrigt blir det mest 4–6-våningshus på samma sätt som i resten av Västerbro.

En förskola med sju avdelningar planeras också i området, den kommer att finnas i de två nedre planen i ett av bostadshusen.

Text: Anders Olow Visionsbild: Sydväst Arkitektur och landskap Foto: Lunds kommun

PAULSSONS FASTIGHETER – UTVECKLAR OCH FÖRVALTAR LUND! Paulssons Fastigheter är ett familjeägt fastighetsbolag som älskar Lund!

Vår verksamhet består av såväl kommersiell fastighetsförvaltning och bostadsförvaltning som projektutveckling och nyproduktion av bostäder.

Som andra generation i familjebolaget Paulssons Fastigheter tar vi ett medvetet steg in i framtiden. Vi är en fastighetsägare med högt engagemang för vår region och stor omtanke om våra hyresgäster. Med vårt fastighetsbestånd vill vi bidra till en aktiv stadsutveckling och trygga livsmiljöer. Vår styrka ligger i långsiktighet, lokal förankring, hjärta och engagemang.

13

Nordr:s lägenheter i Grönalund Kvartershuset och Grönalunds Trio på Väster i Lund. Arkitekt: Stadstudio

Tryggt boende med kvalitet

Nordr är folkligt – på riktigt!

Hos Nordr ska du känna dig som hemma. Precis som de som bor i någon av våra tiotusentals bo­ städer vi byggt genom åren; Trygga boendemiljöer med själ och särprägel. Hos oss kan du hitta allt från småhus, flerbostadshus, premiumbostäder och hus i massivt trä, för vi bygger för de många och har fokus på de sju snabbast växande storstads­ områdena i Skandinavien.

Nordr har varit verksamma i Skåne

och Lund med otaliga genomförda projekt i snart 20 år och samverkar med kommunen i ett tidigt skede av en planerad bostadsutveckling. Som bostadsutvecklare lägger vi gärna örat mot marken, och blickar mot omgiv­ ningen för att kunna bygga på ett sätt som passar in i det som är karaktäris­ tiskt för området. Någon kallar det för ”gestaltnings­ambitiösa”.

Nordr har fokus på kvaliteter, det som verkligen gör skillnad för fler människor att bo bättre. Varje område har sina egna unika kvaliteter och det är de vi vill hitta och förädla genom att

14

Nordr var den första bostads­ utvecklaren i Norden som byggde ett Svanenmärkt flerbostadshus 2011 och tog kort därefter beslut att alla nya flerbostadshus i egen regi ska vara Svanenmärkta.

utveckla hem som sätter människan i centrum med boendelösningar som håller för livets växlande behov. Nordr säljer inte kvadratmetrar, vi skapar plats för livet.

Det är tryggheten vi vill åt. Själ och särprägel. Du ska kunna bo i hus som är helt rätt utformade för sin plats, men ändå skapade med lite överraskande nytänkande, miljömedvetenhet och mycket höga kvalitetsambitioner. Som de över 120 lägenheterna i Grönalund Kvartershuset och Grönalunds Trio på Väster i Lund. De husen tog Nordr fram gemensamt med Lunds kommun och engagerade arkitekter. Förtätnings­ projektet uppmärksammades dessutom i välrenommerade Arch Daily, en av världens mest besökta medieplatt­ formar om arkitektur.

Nordr ser ingen motsättning mellan avancerad modern arkitektur och till­ gängligheten för den ’vanliga’ männis­ kan. Vi vill kalla det folkligt på riktigt.

Din boendeupplevelse inåt är lika mycket en del av miljöpåverkan utåt, det som tillsammans skapar hållbarhet.

Som bostadsutvecklare jämställer vi våra klimatmål med våra ekonomiska mål. Det kan vara i valet av material, hur vi använder energi, kraven vi stäl­ ler på våra entreprenörer, för vi vet att helheten inte är starkare än delarna den består av. Varje enskilt byggpro­ jekt har sitt enskilda miljömål.

De här ambitionerna har också bli­ vit konkret verklighet när Nordr för två år sedan fick utmärkelsen ”Årets Bygge” för Cederhusen. Samhällsbygg­ nadssektorns mest prestigefyllda pris.

Ceder­husen är Stockholms första stora flerbostadshus i massivträ, och ett av de största trähusprojekten i världen i innerstadsmiljö. 2024 blev dessutom Brf Trädloungen i Malmö finalist i kategorin ”Årets Bostads­utvecklare” i Guldhemmetgalan, ett initiativ från Hemnet, skapad för att hylla enaståen­ de insatser inom fastighetsmäklaroch bostadsutvecklarbranschen från året som gått.

Inte sagt som skryt, även om vi så klart är stolta, men denna typ av ut­ märkelser granskar att alla delar i ett bostads­projekt håller måttet för en modern klimatmedveten tid.

ANNONS

Pågående projekt i Lund

Kommande projekt i Lund

Värmeväxlaren – starten på Västerbro Starten på Västerbro från öster.

Västerbro, som i dag främst innehåller industrier, ger plats för nya bostäder, kontor, kultur, centrumverksamhet och ett mobilitetshus, enligt kommu­ nens planer. Här samverkar Nordr med kommunen och Tetra Laval Real Estate för att skapa 200 bostäder. Blan­ dade lägenhetsstorlekar och härliga takvåningar. Här ska det bli möjligt att röra sig längs Västra Esplanaden från Sockerbruksområdet, Kungs Oskars väg och Bjerredsparken i öster till Måsvägen i väster.

Projektet är i planeringsstadiet med preliminär säljstart för första etappen under 2025.

Visionsbild: Stadstudio

Anmäl ditt intresse nu.

Scanna QR-koden här nedanför eller gå in på nordr.info/lund

Margretedal – intill Stadsparken Margretedal ligger ett stenkast

Arkitekt: Arkitema

Teaterkatten – mitt i centrala Lund Teaterkatten består av 74 moderna,

unikt planerade lägenheter, townhouses och penthouses mitt i ett av Lunds mest klassiska kvarter, på en lummig tomt fem minuters promenad till Mårtens­ torget. Rymliga, genomtänkta kvadrat­ meter helt utan underhållskrav.

Trots att vi bygger mitt i befintliga stadskvarter har du både luftigt och ljust runt omkring dig. Insynsskyddat och grönt med härliga balkonger, ute­

platser eller takterrasser för exklusiva penthouse.

Garage under huset med hiss direkt upp i trapphusen, bil- och cykelpool.

Nords byggnation av Teaterkatten pågår så du är välkommen att anmäla ditt intresse nu!

från Stadsparken och centrum. Här finns resterna av ett föråldrat verk­ samhetsområde med bland annat ben­ sinstation, bilförsäljning och industri­ lokaler. Kommunens detaljplan visar hur bostäder, café, cykel­vägar och en park kan ersätta det och bli en ny väl­ komnande entré till innerstaden. En attraktiv stadsmiljö som länkas sam­ man med den medel­tida stadskärnan och omgivande stads­delar. Här samar­ betar Nordr med kommunen, Grani­ tor och Riksbyggen för den nya detalj­ planen.

Planerad säljstart 2026.

Scanna QR-koden här till höger eller gå in

Scanna QR-koden här höger eller gå in

på nordr.info/lund

på nordr.info/lund

Fler projekt i Skåne med säljstart under 2024

Visionsbild: Tengbom

Anmäl ditt intresse nu.

Scanna QR-koden för att anmäla ditt intresse

(Mer info på Nordr:s hemsida)

Vellinge Parkby

Skimra – Citadellskajen i Malmö

Borstahusen

Vellinge Parkby är ett nytt bostads­ område i Vellinge som utvecklas av Nordr tillsammans med OBOS. Små­ skaligt, lågt och omväxlande. En ny stadsdel och en unik parkby med allt från lägre flerbostadshus till radhus och parhus, och i mitten den befintliga parken. Mitt i parkbyn kommer det ges plats för både en skola och en förskola.

Totalt planeras Vellinge Parkby för 640 bostäder för alla skeden i livet.

Under hösten 2024 säljstartar Nordr den första etappen med 48 lägenheter inom kvarteret Papilio.

Skimras 64 bostadsrätter kommer att ligga på sista obebyggda tomten ut­ med Citadells­kajen på simavstånd till Malmöhus Slott och Malmö Live. Elegan­ ta och spektakulära lägenheter med stora kvaliteter. Ett stenkast från stadskärnan påminner det bilfria kajpromenad­stråket längs den yttre vallgraven med sin park­ miljö och sina många rumsligheter om varför det här är ett av Malmös mest ef­ tertraktade lägen.

Här har det de senaste åren vuxit fram en vibrerande citypuls som kompletteras av en kontinental kvarterskänsla.

I den anrika badorten

Arkitekt: Liljewall

ska vi nu skapa ett helt nytt kvarter invid golf­ banan och granne med det stora parkstråket.

Med en fin blandning av radhus och lägen­ heter med spännande planlösningar kommer vi att skapa nya hem för dem som vill njuta livskvaliteterna i detta vackra och eftertrakta­ de område.

15

GENARP

I bykärnan föreslås två nya torg, ett mindre vid Centrumhuset och ett lite större vid korsningen Skogsvägen och Revingevägen runt vilka befintliga och nya verksamheter lokaliseras. Det finns ett behov av ett nytt ankare, en plats som lockar, vid det nya torget. Förslag på nytt ankare är ett föreningshus eller lokaler för föreningar.

Trivsamt i ett tätare Södra Sandby Nu tas nästa steg med nya detaljplaner, en fördjupad trafikutredning och skyfallskartering för att förverkliga intentionerna i det planprogram för centrala Södra Sandby som beslutades i höstas.

En bygata i stället för genomfartsled, en tätare bykärna med fler bostäder och mer service, står på dagordningen och tre mer detaljerade planer för tre olika platser i Södra Sandby är aktuella; gamla busstorget, platsen där PoG bygghandel förr låg och platsen för Byahuset.

– Vi vill utgå från byns karaktär, skapa en mer trivsam centrummiljö med fokus på att förbättra för gång och cykel och tillskapa fler mötesplatser och kompletterande service och bostä­ der, säger planarkitekt Ulrika Thulin.

Fram till 2050 möjliggör förslaget på ny översiktsplan att Södra Sandby ska kunna växa med 1 750 nya bostäder.

Men då är det också viktigt att trafiken i och genom byn behandlas på ett sådant sätt att det är tryggt att röra sig i de centrala delarna. När kommunen nu tagit över väghållaransvaret från Trafikverket har det också skapats möjligheter att göra en mer trivsam och tryggare gatumiljö för invånarna.

Särskilt fokus är det på att förbättra för kollektivtrafik och gång och cykel.

Ett sätt att skapa en mer samlad bykärna är genom att komplettera byn med cirka 300 nya bostäder och servi­ ce, stärka centrumstråket genom mö­ tesplatser och ny placering av centrala busshållplatslägen.

I kvarteret Versalen, tomten för byhuset, planeras för bostäder i 2–4 våningar.

I den norra delen av Vapenhuset, tomten för busstorget, föreslås flerbo­ stadshus i lägre skala på 2–3 våningar.

Bostäder mot Revingevägen föreslås bli en mer sluten kvartersstruktur på 3–4 våningar.

Kvarteret Björnlokan är den plan som kommit längst. ‌Här planeras fler­ bostadshus och radhus. Både PoG:s torn och eken i korsningen bevaras.

Om cirka ett år kan den första detalj­ planen komma att skickas ut på samråd.

Det ges då möjlighet för invånarna att komma med synpunkter på förslagen.

Text: Anders Olow

16

Samtidigt som naturvärdena poängteras vill kommunen också att Genarp centrum förstärks.

Genarp – Romeleåsens pärla så ska byn utvecklas Genarp har en unik identitet och attraktionskraft som Romeleåsens pärla.

Det är grunden för det förslag till fördjupning av översiktsplanen som nu gjorts för byn. Genarp omges av fantastiska naturområden som sätter en tydlig prägel på orten och lockar besökare från hela regionen.

– Många tänker förstås på naturreser­ vaten, Häckeberga och Risen. Men själva byn har en egen kvalitet också, säger Charlotte Hägg Reader, planhandläggare i Lunds kommun.

– Genom att tydliggöra stråk och vandringsslingor från centrum till natur­ områdena, runt byn men också utmed Höje å kan fler boende och besökare ta del av både Genarps by och naturen runt omkring utan att behöva ha tillgång till bil. Det finns en möjlighet för fler att upptäcka Genarp när kollektivtrafiken nu ska förbättras med utökad turtäthet för buss 162 mellan Lund och Genarp.

Därför prioriteras också Höjeådalens friluftsliv och naturvärden i planen.

Samtidigt som naturvärdena poängte­ ras vill kommunen också att Genarp centrum förstärks.

– Ett mer välkomnande och levande centrum i Genarp behöver utvecklas med en bevarad bykänsla, säger Charlotte Hägg Reader.

Utvecklingen av centrum ska ge plats för nya verksamheter som butiker, servi­ ce, samlingslokaler, nya mötesplatser och vara en utgångspunkt för friluftslivet.

Samtidigt bejakas Genarps flera målpunk­ ter som till exempel biblioteket som ligger

vid Risen. I nya utbyggnadsområden ska det finnas nya platser att mötas på eller något som är intressant att upptäcka.

Det finns inte någon tidigare fördjup­ ning av översiktsplanen för just Genarp, därför har det också gjorts en del nya ställningstaganden i förslaget: • Utbyggnadsområden har tillkommit i centrum och i nordöstra delen av byn.

• Kärrvallens utbyggnadsområde i nord­ västra Genarp har justerats i omfattning.

• En utökning av verksamhetsyta möj­ liggörs i västra Västervång och utmed Gödelövsvägens östra sida.

• Utökning av ytor för idrott möjlig­ görs vid Ekevallen.

– Mycket är fortfarande giltigt från de samråd med Genarps invånare som gjor­ des för några år sedan i det som kallades för Fokus Genarp, säger Charlotte Hägg Reader.

600 nya bostäder planeras i Genarp fram till 2050 med utbyggnadsområden i centrum, i väst och i norr. Målsättningen är att 30 procent av nybyggnationen är lägenheter då många vill bo naturnära men utan att behöva sköta en hel träd­ gård. Det skulle innebära cirka 180 nya lägenheter under planperioden.

Den enskilt viktigaste frågan för Ge­ narpsborna är förbättrad kollektivtrafik; det behöver bli enklare att ta sig både till Genarp som besökare och att pendla ut från Genarp. Kollektivtrafiken är betydel­ sefull och som familj ska man inte vara tvungen att ha två bilar.

– Ombyggnaden av Södra stambanan mellan Malmö och Lund kommer att

Hållplatsläge Centrum Fjärilsparken får karaktären av en lokal mobilitetsnod.

– Det ska vara enkelt, tryggt och bekvämt att nå noden till fots och med cykel, säger Charlotte Hägg Reader, planhandläggare i Lunds kommun.

påverka kollektivtrafiken till och från Genarp positivt, menar Charlotte Hägg Reader.

Busstrafiken till och från Genarp kom­ mer mot slutet av året att nå Södra stam­ banan vid Burlövs station, där byte med tåg ger ett reseutbud till Malmö C, övriga tågstationer i Malmö, Lund C och vidare till Köpenhamn/Helsingborg/Kristian­ stad/Trelleborg.

Den fördjupade planen för Genarp är i sin helhet för omfattande för att rymmas i en artikel som den här, men den finns överskådligt upplagd på Lunds hemsida.

Text: Anders Olow Foto: Karin Görlin

ANNONS

Ännu i ett tidigt idéstadie, men Ikano Bostad satsar på blandade bostäder i Väster­ bro. Mitt i kvarteret blir det ett mobilitetshus med 13 stadsradhus på taket!

Blandad bebyggelse i Västerbro – ”men först återbrukar vi det gamla”

Där Öresundsvägen möter Kaprifo­ lievägen och Kobjersvägen tas nästa steg i Västerbros utveckling. Här låg Alfa Lavals kontors- och parkerings­ område, byggt på 80-talet, och lunda­ borna känner det som CC House.

Under några år planeras området att förvandlas till en grönskande, levande och blandad stadsdel med cirka 250 bostäder, en förskola och ett kvarter med cirka 450 studentbostäder.

Mitt i kvarteret byggs ett mobilitets­ hus – ett modernt parkeringshus med

service, bilpool och cyklar, solceller och med 13 stadsradhus på taket på femte våningen med egen innergård och egen liten täppa.

Men innan dess måste det gamla tas om hand. Inredningar och delar av de byggnader som finns på platsen i dag.

I dagligt tal ’avfall’, sådant som släng­ des bort förr. För Ikano Bostad är åter­ bruket ett viktigt förhållningssätt.

– Vi ser till att de tömda kontors­ byggnaderna får nytt liv när de åter­ monteras i nya hus. Därmed minskas vår klimatbelastning redan innan ny­ byggnationen påbörjats, vilket känns helt rätt för en ny stadsdel som Väster­ bro, säger Marcus Vesterberg.

– Arbetet är en del i vårt kontinuer­ liga arbete för att minska vårt klimat­ avtryck.

Allt från innerdörrar till betong­

stomme återbrukas. En del av de bjälklagselement som fanns i den gamla byggnaden har demonterats

kontoret minskar stommens klimat­ påverkan med cirka 22 ton koldioxid­ ekvivalenter för att tala teknikspråk.

En viktig faktor för att lyckas med att bygga ett noll CO2-projekt.

Foto: Jan Nordén

Från industriområde till en levande, hållbar stadsdel. Omvandlingen av Västerbro i Lund till ett modernt bostadsområde har börjat, och Ikano Bostad ska där bygga Lunds allra första takradhus.

– Men först ska vi ta hand om och återbruka så mycket som möjligt av det gamla byggmaterialet, säger Marcus Vesterberg, projektchef på Ikano Bostad.

– Avfallet från rivningen här blir nya resurser någon annanstans, säger Marcus Vesterberg, projektchef på Ikano Bostad.

och blir nu en del av Boverkets nya kontor i Karlskrona i samarbete med Skanska, Daco Contractor, Starka och Structor. Till och med frakten dit har skett med fordon som går på biogas.

Den återbrukade betongen i det nya

De stomdetaljer som inte går att återbruka kan användas som fyllnads­ massor på platsen.

– Avfall blir till resurser helt enkelt.

Marcus Vesterberg är övertygad om att det är viktigt att ha det här miljöar­ betet redan nu, för de klimatföränd­ ringar som nu sker kommer att tvinga fram en begränsande lagstiftning på området i alla fall och då är det bättre att redan vara i gång och själva lösa problemen konstruktivt – och affärs­ mässigt.

– Hela byggbranschen samarbetar för det här, säger han. Återbruket av stomme i Västerbro är exempel på hur en affärsmodell och ett projekt med demontering och återbruk faktiskt kan gå till.

Ikano Bostad i Västerbro Utöver mobilitetshuset bygger Ikano Bostad ytterligare tre kvarter med miljöbyggnadsmärkta flerfamiljshus, studentbostäder och radhus med grönskande gårdar som binder samman kvarteren med varandra och med Kobjersparken.

Planerad byggstart 2025.

Läs mer på www.ikanobostad.se

17

INFRASTRUKTUR

Transporter nyckeln till ett klimatneutralt Lund Genom att minska utsläppen av växthusgaser ska Lund bli klimatneutralt till år 2030. Att skapa ett hållbart transportsystem är en nyckelfråga.

– Transporterna står för majoriteten av utsläppen i Lund, säger Johan Gomér, Lunds gatuchef.

VILKA UTSLÄPP RÄKNAS? Vi räknar de växthusgasutsläpp som sker inom kommunens geografiska gräns.

Att nå målet klimatneutralitet med bara sex år kvar kan tyckas nästan ouppnåe­ ligt, men Lund har en bra grund att stå på. För två år sedan utsåg WWF Lund till ”Årets globala klimatstad” och förra året till både ”Sveriges miljöbästa kommun” och ”Sveriges bästa mobilitetsstad” som undersöker städernas ambitioner och för­ utsättningar för bil, cykel och kollektiv­ trafik.

– Vi är många som arbetar tillsam­ mans och drar åt samma håll, säger Johan Gomér. Vi har både stadsplanerare, trafikingenjörer och beteendevetare i organisationen.

Dessutom är näringsliv, föreningsliv och akademin aktivt involverade.

Johan Gomér har varit gatuchef i Lunds kommun i tre år, dessförinnan i Kristian­ stad och har arbetat en hel del med kol­ lektivtrafik genom åren. Bland annat med trafikförsörjningsprogram för Skåne. Han tycker se sig en förskjutning i arbetet för klimatet genom åren.

– Om man förr koncentrerade sig på drivmedlens beskaffenhet och vad de orsakade för utsläpp, pratar man i dag mer om hur vi ska skapa en stads hela infrastruktur som ska hålla långt in i framtiden, säger han. Det hänger natur­ ligtvis ihop.

De flesta städer i Sverige i dag pratar ofta om någon form av förtätning och att det ska vara effektivt utnyttjande. Då måste vi ha bra lösningar för dem som ska använda systemet.

Vad är typiskt för just Lund i det här avseendet?

– Det är att cykel och gång finns med i varje led i vår arbetsprocess. Från planering

Med växthusgaser menas koldioxid, metan, lustgas och fluorerade växthusgaser.

För att vi ska nå målet om ett klimatneutralt och fossilfritt Lund behöver vi tillsammans helt sluta använda fossila bränslen, minimera alla andra sorters växthusgasutsläpp och se till att lika mycket växthusgaser som fortfarande släpps ut år 2030 binds i till exempel marken.

– Fokus i dag ligger på hur vi ska skapa en stads hela infrastruktur som ska hålla långt in i framtiden, säger Johan Gomér, Lunds gatuchef.

och start, hela vägen till att det byggs klart.

Och att det finns en politisk enighet som också bidrar till en effektivitet över tid.

– Det faktum att Lund är en student­ stad påverkar så klart.

Men det finns också specifika utma­ ningar.

– Vi har en medeltida stadskärna som inte är helt enkel att ha ett modernt trans­ portsystem i.

Att bygga fysiskt är en sak, men Lunds kommun lägger också stor vikt vid vad man kallar de ”mjuka värdena”; männis­ kors beteende i sitt resande, hur man rör sig i städerna.

Vem har inte genat över en självklart upptrampad stig snett över en gräsmatta, när stadens planerare egentligen tänkt sig att man skulle gått runt om?

Det finns forskning om det.

Går det att mäta resultaten av all den här välviljan och de åtgärder som gjorts?

– Vi mäter bland annat trafikmängder­ na, framkomligheten för kollektivtrafiken och punktligheten. Det är tydligt att cyk­ landet ökar och att motortrafiken mins­ kar, säger Johan Gomér.

Punktligheten i kollektivtrafiken efter linjeomläggningen i höstas har förbätt­ rats. Användandet av spårvägen har ju också gett extremt tydliga resultat.

Kommer Lund att nå målet klimat­ neutralitet 2030?

– Det blir mer och mer utmanande ju närmare målet man kommer. Tiden blir kortare och de där sista procenten är de verkligt tuffa, men visst ska vi det.

COACTION VISAR KLIMATNEUTRALITET CoAction Lund samlar 25 aktörer som ställt sig bakom kommunens klimatmål, ett klimatneutralt Lund 2030, och är beredda att arbeta tillsammans inom mobilitet och energi för att nå det. Det handlar om att gemensamt hitta lösningar för bland annat parkering och beteende. Aktörer i innovationsstråket runt Brunnshög, Ideon och Medicon Village deltar, men även Tetra Pak och Alfa Laval från andra delar av Lund.

Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har beviljat CoAction pengar och Lund har blivit utsedd till pilot tillsammans med Stockholm. Det innebär att arbetet som görs här kommer att följas av forskare och många andra städer och visas upp som ett internationellt föredöme!

Text: Anders Olow Foto: Lunds kommun

Visst blir det en ny centralstation Förbättringsarbetet med Lunds centralstation fortsätter. Det avstannade under en tid när ingen riktigt visste om tågen skulle rulla in i en tunnel eller köras i markplan. Nu vet man – det blir markplan – och arbetet med att förbättra och utveckla centralstationen och områ­ det runt den har kommit igång igen.

Lunds centralstation är en av Sveriges mest trafikerade stationer om man räk­ nar antalet pendlare varje dag.

– Behovet av en förbättrad station är stort eftersom antalet passagerare kon­ stant ökar, säger Mikael Andersson, pro­ jektledare vid tekniska förvaltningen i Lunds kommun.

18

Det är Jernhusen som är formell ägare av själva centralstationen, men utveck­ lingen är ett samarbetsprojekt mellan Jernhusen, Trafikverket, Skånetrafiken, Region Skåne och Lunds kommun.

Många intressen och ett komplicerat arbete och nu arbetar man i första hand med att få fram en struktur i hur det fort­ satta arbetet ska läggas upp.

– Tillsammans med Jernhusen och vinnande arkitekter Elding Oscarson och C.F. Møller kommer vi nu arbeta vidare med utformningen av den nya stations­ byggnaden.

Text: Anders Olow

Lund kommer nu att tillsammans med Jernhusen fortsätta att utveckla Elding Oscarson och C.F. Møllers vinnande förslag.

ANNONS

Det finns banker och det finns sparbanker.

Grundläggande för Sveriges närmare 60 sparbanker är att överskott från bankrörelsen ska kunna komma lokalsamhället till godo.

Detta i form av samhällsnyttiga insatser inom till exempel utbildning, idrott, forskning, kultur och näringsliv.

Sparbanken Skånes rötter i Lund sträcker sig tillbaka till 1800-talets första hälft. I dag är banken inte bara Skånes utan även landets största spar­ bank. Bara i fjol bidrog Sparbanken Skåne med över 100 miljoner kronor i stöd till hundratals föreningar och organisationer runt om i Skåne, bidrag som kan sökas hos bankens ägarstif­ telser varje år.

Staffanstorps Judoklubb fick till ex­ empel 40 000 kronor i extra förenings­

stöd som en överraskande julklapp, pengar som ska gå till att utveckla trä­ ningsmöjligheterna för funktionsvarie­ rade, något som ligger klubben varmt om hjärtat. Ett annat exempel är Torns Ryttarförening som fick 100 000 för att sätta in energibesparande LED-belys­ ning i ridhuset.

– Som stiftelseägd bank är det just vårt samhällsengagemang som är driv­ kraften, säger Björn Ovander, bankchef i sydvästra Skåne. Hela sparbanksidén bygger på vår känsla för det lokala.

Nu senast var det översvämningarna

som slagit mot Skåne under vintern och orsakat omfattande problem. Sparban­ ken Skåne gick ut med ett erbjudande till de drabbade hushållen om att gå in och betala självrisken på försäkringen för den kund som fått en vattenskada till följd av översvämningarna, ett initia­ tiv som varit uppskattat av många.

Foto: Jan Nordén

Sparbanken Skånes vinst går till samhälle och föreningsliv

Vi är här för dig. Bakre raden från vänster: Ulf Wahlgren, Andreas Nilsson, Johan Glantz och Sandra Fridolf. Längst fram: Bankchef Björn Ovander.

Läs mer på www.sparbankenskane.se

NYA KVARTER ATT LÄNGTA HEM TILL

HSB BRF METEOROLOGEN Antal bostäder: 101

HSB BRF FABRIKÖREN

Lä s m e r

Antal bostäder: 126

Lä s m e r

19

KUNSKAPSSTRÅKET

Visionsbild över Ideontorget, stadsdelens viktigaste samlingsplats, kommer att kopplas till två starka stråk för området, Idépromenaden och Ideongatan.

Stadsplanering gynnar innovativa möten Lunds största forskningsområde för innovation och utbildning, IdeonMedicon Village, ska bli en levande stadsdel med plats för fler arbets­ platser, möjlighet till bostäder och mer service.

– Områdets unika innehåll återspeglas inte i den fysiska miljön. Stadsdelen har i dag brister som alltför storskaliga struktu­ rer och anonyma kvarter. I samband med att området utvecklas vill vi skapa varia­ tion och stadsmässighet, tillsammans med nya högkvalitativa stråk och offent­ liga rum där kärnan i området fortsatt kommer att vara den innovativa forsk­ ningen och möjligheter för startupföretag att etablera sig, säger Sara Grafström, kommunens programledare för Ideon och Medicon Villageområdet i Lund.

Ideon och Medicon Village intar en central plats i innovationsdistriktet som sträcker sig från centrala Lund, till Brunnshög och de nya forskningsanlägg­ ningarna. I dag är området ett av regio­ nens största kunskaps- och innovations­ centrum med 25 000 arbetsplatser och 35 000 studenter. När spårvägen stod klar för några år sedan underlättades inte bara det kollektiva resandet, här skapades också möjligheter för de enskilda håll­ platserna att utvecklas till attraktiva och lättåtkomliga områden.

Här, i Sveriges äldsta forskningsby, har den ena viktiga uppfinningen efter den andra upptäckts och utvecklats allt sedan starten 1983. Den första respiratorn, den konstgjorda njuren och Bluetooth har 20

alla sitt ursprung just här. Inom Medicon Village bedrivs i dag världsledande forsk­ ning inom området Life Science.

För ett område som Ideon och Medi­ con Village är det viktigt att det får fort­ sätta att vara ett kluster av nyfikenhet, forskning, påhittighet och investeringar för nya framtidsmål. I den målsättningen ingår det naturligt att också skapa förut­ sättningar för trivsel. Här möts akademi och innovation så här ska det finnas lock­ ande möjligheter för uppfinningsrika företag att etablera sig.

– Genom områdets utveckling vill vi ge plats för både parker och service i samspel med aktörerna för att bibehålla och stärka områdets attraktivitet som forsknings- och innovationskluster i framkant, säger Sara Grafström.

Området präglas i dag av några få stora fastighetsägare; Medicon, Wihlborgs, Akademiska hus och Castellum. Lunds kommun påbörjar nu tillsammans med aktörerna ett arbete med en fördjupning av översiktsplanen för områdets utveck­ ling. Områdets storskaliga struktur ska bli mer finmaskig och ges en mer mänsk­ lig skala med variation och stadsmässig­ het, en mer levande stadsdel ska skapas med grönska och med inslag av bostäder.

Verksamheternas entréer ska bli tydligare och vändas ut mot gaturum för att stärka områdets stadsmässighet och bidra till trygga och väl belysta gångstråk för att bli en levande stadsdel även efter kontorstid.

– Den stora skillnaden mellan gårda­ gens stadsplanering och det vi gör i dag är att staden då var uppbyggd med sepa­

rata funktionella men åtskilda enklaver, säger Ole Kasimir, avdelningschef på kommunens strategiavdelning.

– Och alla vänder de ryggen utåt, så att säga. Framsidan vändes inåt, vilket gör att vi inte har den integrerade stadsmiljö som vi i dag försöker uppnå. Nu vill vi att de här olika delarna ska hänga ihop mer och därmed skapa förutsättningar för möten och för utveckling.

– I den integrerade miljön kan akade­ mi och näringsliv mötas i samma stads­ rum vilket gynnar alla parter.

Ideon och Medicon Village ”ska bli mer integrerat i stadsnätet genom att delar av verksamheter öppnas upp mot prioriterade stråk och noder” som visio­ nen formuleras i ramprogrammet.

På så sätt skapas fler gemensamma entréer mot det offentliga rummet. En kreativ, ung och lekfull stadsmiljö med innovationsinslag. Målet är att skapa en heterogen, tät och kontrastrik gatumiljö med folkliv under alla dygnets timmar. Även Lunds universitet fortsätter att utvecklas för framtiden. Nya student­ bostäder byggs vid campus och en ny plan för universitetets fysiska utveckling – campusplan – håller på att tas fram.

– Kommunikation och samarbete mel­ lan stadsplanerare och fastighetsägare är a och o i det här, säger Sara Grafström som arbetar i nära dialog med fastighetsägarna för att diskutera framtida möjligheter.

Text: Anders Olow Visionsbild: Benjamin Walfridzon Foto: Jan Nordén

Sara Grafström, kommunens program­ledare för Ideon och Medicon Villageområdet i Lund tillsammans med Ole Kasimir, avdelningschef på kommunens strategiavdelning.

DETTA HÄNDER KRING IDEON/MEDICON VILLAGEOMRÅDET • Ideontorget, stadsdelens viktigaste samlingsplats, kommer att kopplas till två starka stråk för området, Idépromenaden och Ideongatan.

Idépromenaden – som sträcker sig genom hela området söder till norr och kopplar samman området med LTH – kommer över tid att utvecklas och förtätas. Baksidor som i dag används till parkering och inlastning ska omvandlas till aktiva mötesplatser med entréer till nya bostäder, kontor och service.

• En annan viktig plats blir Forskarparken, som ligger vid studentboendet Sparta och mynnar ut vid Medicon Village. Den långsmala parken ska omdanas till en högkvalitativ park som också ska kunna hantera dag- och skyfallsvatten. Parken ska övergå i ett nytt torg vid Medicon Village – Scheeletorget. Åt andra hållet kopplas parken till spårvagnshållplatsen LTH. • Scheelevägen – som sträcker sig från Tunavägen i söder och korsar Ideongatan i norr – ska byggas om så att den blir mer lik en stadsgata med ny gång- och cykelväg och trädrad på vägens östra sida.

… men var får idrotten plats?

Lokaliseringen av det nya sjukhuset kräver att hela Smörlyckans idrottsanläggning och Victoria­stadion ersätts på annan plats. Kommunen arbetar redan tillsammans med föreningarna för att se till att skapa ny yta för idrottsverksamheten.

Placeringen på Smörlyckan gör att det nya sjukhuset hamnar mitt i det område som redan i dag är ett centrum för forskning och utveckling. Det kan stå klart först om 20–25 år.

Med en ny placering av universitetssjukhuset ges en unik möjlighet att bygga helt nya lokaler för sjukhuset.

Framtidens vårdkrav kräver nytt sjukhus Skånes universitetssjukhus i Lund har gjort sitt.

Ett nytt ska byggas på Smörlyckan, men vägen dit är lång. Det kan stå klart först om 20–25 år.

Universitetssjukhuset i Lund är ett av Sveriges äldsta sjukhus. Det grundades redan 1768 och har naturligtvis byggts ut och anpassats i många omgångar sedan dess, men nu är gränsen nådd. Det går inte att ”förbättra” längre, varken bygg­ nader eller infrastruktur lever upp till dagens krav och än mindre till framti­ dens. Det gäller inte minst för modern högteknologisk vård och välfungerande flöden och samband.

Frågan om var ett nytt sjukhus ska ligga har utretts under många år och flera olika platser har diskuterats, att bygga nytt på samma plats som i dag har förkas­ tats av bland annat patientsäkerhetsskäl.

Med en ny placering av universitets­ sjukhuset ges en unik möjlighet att bygga helt nya lokaler för sjukhuset. Lokaler som är planerade och optimerade för att

bedriva framtidens hälso- och sjukvård i nära anslutning till universitetets världs­ ledande forskningsmiljöer.

Placeringen på Smörlyckan gör att det nya sjukhuset hamnar mitt i det område som redan i dag är ett centrum för forsk­ ning och utveckling.

Under våren 2024 kommer Region Skåne, Lunds kommun och Lunds uni­ versitet att skriva en avsiktsförklaring för hur organisationerna ska samarbeta un­ der kommande arbete och utredningar.

Ambitionen är att sjukhuset kommer att börja byggas cirka 2030-2035 och att stå klart 2045.

Det gamla sjukhuset må ha tjänat ut som sjukhus, men kan förvandlas till bostäder och kontor som inte har lika långtgående krav som ett sjukhus har.

När dagens sjukhusområde omvandlas är den befintliga bebyggelsen en värdefull resurs för framtiden.

Text: Anders Olow Visionsbilder: Fojab

5 SKÄL FÖR ETT NYTT SJUKHUS Behovet av modernisering: Äldre sjuk­ hus klarar inte de moderna kraven för sjukvårdstjänster och teknologi.

Befolkningsökning: Med ökad befolk­ ningsmängd ökar också efterfrågan på vårdtjänster.

Specialiserad vård: Kunskapen för att utöva vissa typer av sjukvårdstjänster kräver nya medicinska specialiteter.

Förbättrad tillgänglighet och logistik: Ett nytt sjukhus kan förbättra tillgäng­ ligheten för invånare i området, minska restider och effektivisera logistiken för att hantera patientflödet.

Ekonomiska och infrastrukturella faktorer: Mer kostnadseffektivt att bygga ett nytt sjukhus från grunden än att renovera och uppgradera befintliga faciliteter. Dessutom kan man dra nytta av förbättringar i infrastrukturen, som transporter och energieffektivitet, genom att bygga ett nytt sjukhus. Som i just området kring kunskapsstråket.

Flera platser och scenarier utreds parallellt. Möjliga platser är att ha fotbollsplaner i anslutning till Norra Fäladen, vid Brunnshög och vid Mår­ tens Fälad.

Det har funnits en stor oro att nya idrottsplatserna ligger långt från plat­ ser där barnen bor, men det har visat sig att fler barn mellan 7 och 12 år kan få säkra och korta gång- och cykel­ vägar till de nya idrottsplatserna.

När det gäller Victoriastadion tittar kommunen på flera lägen i närområ­ det. Ett nytt Victoriastadion och de nya idrottsplatserna ska vara färdiga innan bygget av det nya sjukhuset påbörjas.

Det nuvarande ridhuset håller re­ dan på att ersättas i norra Lund.

Omgivande vägar kommer att på­ verka hur hus och kvarter kan byggas i området. Getingevägen kan behöva dras om för att möjliggöra det nya sjukhusets etablering.

Ny trafikplats när staden växer E22 mellan trafikplatserna Gastelyckan – Lund Norra är hårt belastad och vid rusningstrafik uppstår ofta köbildning. Därför planeras nu för en ny anslutning till E22 vid Ideon.

Nya trafikplats Ideon får en avgö­ rande betydelse för utvecklingen av Brunnshög, Ideonområdet och i för­ längningen det nya sjukhuset som ger ett betydligt ökat transportbehov till området. Det flesta transporter kom­ mer att ske genom cykel och kollektiv­ trafik men behovet av ökad kapacitet för biltrafiken behövs också. Fram­ komligheten på E22 är redan nu ett bekymmer med köbildning vid rus­ ningstrafik i norrgående körfält då stor andel av trafiken kör av i Lund Norra. Trafikflödet ligger nära kapa­ citetsgränsen. Den kraftiga uppförs­ lutningen gör det dessutom svårt för lastbilar att accelerera vilket bidrar till problemen.

Eftersom framkomligheten på E22 även är ett riksintresse, vägen ingår i det transeuropeiska nätet för transpor­ ter, planeras därför för en ny anslutning vid Ideon för att avlasta området, ge en bättre trafikrytm och minska risker för olyckor. Samtidigt som kollektivtrafi­ kens framkomlighet förbättras.

Trafikverket kommer också att an­ lägga ett additionsfält mellan trafik­ platserna Gastelyckan och Lund Norra.

Allt ska stå klart till 2028.

21

NÄRINGSLIV

34-PUNKTERS HANDLINGSPLAN VILL BLAND ANNAT: • Vidareutveckla konceptet med företagslotsen.

• Avsätta resurser med kompetens för lokal näringslivsutveckling i kommunens östra delar samt landsbygden.

• Samverka med näringslivsfrämjande aktörer, utveckla koncept som stödjer möjligheter för unga att bedriva entreprenörskap.

• Vara en internationell test- och demomiljö för hållbara lösningar på samhällsutmaningar.

• Verka för att omställningen till smart stad ska stöttas genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter tillsammans med näringslivet.

Lund har alla möjligheter att utvecklas med ett avancerat och innovativt företagande och efterfrågan på mark är stor. Adam Sandgren, näringslivschef och Anita Wallin, exploateringschef har ett gemensamt mål att kunna erbjuda mer plats för både nya och befintliga företag.

Fler företag till Lund – men konkurrens om marken Lund har alla förutsättningar för ett avancerat och innovativt företagande.

Kommunens nya 34-punkters handlingsplan för näringslivet är verktyget som ska ge de bästa förutsättningarna för tillväxt och fler arbetstillfällen.

Viljeinriktningen är tydlig, den största utmaningen är att erbjuda mark.

Näringslivet bidrar till arbetstillfällen, tillväxt, innovation, effektivitet, ekono­ misk utveckling och välfärd och har en avgörande roll för ett välfungerande sam­ hälle. Den nya handlingsplanen ska bidra till det. Samtidigt är Lunds kommun en mycket liten markägare, – I Västerbro som nu ska förvandlas till en ny stadsdel med 3 900 bostäder och plats för 10 000 lundabor är utmaningen med markbristen tydlig. Alla de verksam­ heter som nu finns där måste kunna er­ bjudas ny lokalisering, säger Anita Wal­ lin, Lunds exploateringschef. Önskemålen och kraven från de verk­ samheter som vill etablera sig skiftar utifrån verksamhetens art. En del behö­ ver ett mer ”gammeldags” industriområ­ de där det tillåts visst buller, andra kräver stora ytor för lagerhållning, transportlo­ gistik och parkeringar som till exempel Gastelyckan och Hasslanda.

22

Verksamheter som kontor och service vill gärna vara i ett mer centrumnära läge, som till exempel plats för forsk­ ningsverksamheter på Ideonområdet.

Den nya handlingsplanen, som antogs av kommunstyrelsen i början av året lis­ tar 34 konkreta åtgärder inom sju priori­ terade områden för ett växande närings­ liv i Lund: service och bemötande, attraktivitet, hållbar tillväxt, innovations­ kraft, kompetensförsörjning, markbered­ skap och goda fysiska förutsättningar samt infrastruktur och tillgänglighet.

Adam Sandgren, näringslivschef, kal�­ lar planen en ”ambitionshöjning”: – Andra platser i både Sverige, Europa och världen konkurrerar med Lund, där­ för måste vi konsolidera den kunskap som redan finns i till exempel vårt inno­ vationsdistrikt med Ideon och Medicon Village, men även ge möjligheter för ’startups’.

Adam Sandgren framhåller fördelen med Lunds geografiska läge med närhe­ ten till Danmark, men också kompetens­ fördelarna med universitetet och kunska­ pen som redan finns historiskt på både tech- och sciencesidan.

– Här hittar du också ’den lilla skalan i

det stora’. Lund är en liten stad utan några stora avstånd mellan aktörer. Vi har en väldigt bra infrastruktur för både stora och små bolag i de här miljöerna.

Lunds kommun har inventerat möjlig­ heterna till förtätning av de redan befint­ liga verksamhetsområdena Gastelyckan och Hasslanda. Inventeringen visar att det finns många möjligheter till att bygga mer än vad som redan är bebyggt. Cirka hälften av alla byggrätter är nyttjade, den faktiska exploateringsgraden i området är cirka 30 procent.

Flertalet byggrätter finns kvar att nytt­ ja i befintliga detaljplaner och parke­ ringsnormen är relativt låg. Frågan är mer hur marknaden ställer sig till en förtätning.

Veberöd är till exempel ett sådant om­ råde som haft gott om mark lämpligt för verksamhet, men som nu tagit slut. Däre­ mot finns det fastigheter på andrahands­ marknaden, men då med en redan upp­ förd byggnad och ett högre pris.

Text: Anders Olow Foto: Jan Nordén

SÖKER DU EFTER INDUSTRI- OCH HANDELSTOMTER? Tillgänglighet, priser och kommande mark hittar du på lund.se. Sök på ”Industri- och handelstomter”. Först får man arrendera marken under ett års tid och ska då under den tiden ha påbörjat sitt projekt innan man får köpa.

SAAB OCH AXIS SATSAR I LUND Saab är ett av de stora företag som valt Lund för att samverka forskning och utveckling, och inflyttningen till företagets nya kontor i Brunnshög planeras till nästa år. Skälet till valet av just Lund är att det ”passar väl in att Saab kommer att finnas i direkt anslutning till annan internationell forskning och utvecklingsverksamhet (EES; MAX IV; Science Village), och att Saab ”sedan lång tid har ett gott samarbete med Lunds universitet gällande forskning.” ”Detta är en angelägen satsning för Saab”, förklarade Mats Wicksell, chef för affärsområde Kockums på Saab, i ett pressmeddelande.

I höstas togs första spadtaget för det som ska bli Axis Communications nya kontors- och logistikbyggnad i Brunnshög som väntas vara klart 2026 för att företaget ”ser Lund och Ideonområdet som en viktig bas för fortsatt tillväxt”.

Projektet ”återspeglar Axis tillväxt­ ambitioner” och kallades ”en symbol för Axis långsiktiga tillväxtagenda” av Ray Mauritsson, vd för Axis Communications.

ANNONS

Förhandstitt?

Lyckohusen i Råbylund har fasadmaterial i rustikt tegel som åldras snyggt, håller länge och är helt utan underhåll.

Stora fönsterpartier och parkettgolv i ek. Här flödar ljuset.

Lyckos ljusare radhus ger villakänsla I Råbylund på Lunds östra sida planerar Lyckos att bygga 16 radhus.

Bredare än standardradhuset – och därmed betydligt ljusare inomhus!

Försäljningen har precis börjat!

Råbylund ligger idylliskt på bara 10

minuters cykelavstånd från centrala Lund. Här är grunden nu lagd för Lyckos 16 radhus, byggda par om par, med trädgård och egen parkering på tomten.

Fasaderna är klädda i danskt rustikt tegel som åldras snyggt, håller länge och är helt utan underhåll. Inuti är allt material svensk premiumkvalitet; de stora fönsterpartierna, allt kakel och parkettgolvet i ek. Nedervåningen flödar i ljus med öppet kök/vardags­ rum som bjuder in till umgänge. På ovanvåningen finns tre sovrum, all­ rum och badrum. [Behöver du fyra rum så löser Lyckos det kostnadsfritt.]

– Lyckos rum är betydligt ljusare än i de flesta andra radhus, säger Anders Larsson, Lyckos vd. Det beror på att vi bygger våra radhus bredare än vad som är standard, och lite mindre på

djupet vilket gör att ljuset når in på större ytor än vad som är brukligt.

En annan fördel med det är att Lyckos kan placera toalett och trappan till ovanvåningen lite mer på sidan i huset och då ge mer sammanhängan­ de yta till kök och vardagsrum.

– I våra kök kan du duka upp till 16 personer vid långbord utan problem, säger Anders Larsson.

Det lite mer grunda huset gör också att det ges plats till tomt på baksidan och ”förgård” på framsidan, där du kan sitta och fika och säga hej till grannarna som går förbi.

En bonus som leder till både triv­ sammare och tryggare boende skulle man kunna säga.

– Du får villakänsla trots att det är ett radhus, som Anders Larsson ut­ trycker det.

Att Lyckos alla hus är Svanenmärkta

efter de allra senaste miljökraven är nästan för självklart för att ens påpeka.

Men när barnfamiljen flyttar in vill de naturligtvis vara säkra på att kunna bocka av just det. Partikelmätningar av

luften gjorda i forskningen visar tydligt att Svanenmärkta hus är friskare hus.

Till och med renare inomhusluft och därmed mindre risk att utveckla aller­ gier. Viktigt för småbarnsfamiljer.

För Lyckos är hållbarhet något väl­ digt konkret.

Det gäller även energianvändningen.

Parhusen i Råbylund är förberedda

för att lägga solceller på taket som är förstärkt för att klara den större belast­ ningen. Även elinstallationerna är gjorda på ett sådant sätt att det går att installera solceller i efterhand.

– Vår ambition är att kunna erbjuda dem som flyttar in i de här husen ett helt ”solcellspaket” med både solceller, batteri och batteriinstallation, säger Anders Larsson. På det viset kan husä­ garen få lägsta möjliga energikostna­ der redan från början.

Lyckos radhus, med närheten till skolor, lekplatser och idrottshall gör dem till en både mysig och trygg miljö för barnfamiljen.

Välkomna till Lyckos!

Om du funderar på hur just ditt Lyckohus skulle kunna se ut finns det visningshus i både Kävlinge och Svarte utanför Ystad. Inredda med tavlor på väggarna, mattor på golven och modernt möblerade.

Ta kontakt med vår mäklare och boka visningstid.

Fakta om Lyckohusen • 1 6 radhus byggda i par • Äganderätt • 5 rum o kök i två plan • 1 18 kvm • Förberett för elbilsladdare och solceller • Beräknad inflyttning vinter 2025/vår 2026

Mäklare: Andreas Hansen andreas.hansen@fastighetsbyran.se

Lyckos utvecklar väldesignade bostäder för människor med vanliga inkomster. Projektportföljen omfattar drygt 1 100 nya bostadsoch hyresrätter i södra Sverige och huvudkontoret finns i Helsingborg.

Lyckos planerar nya bostäder: Kävlinge • Lund • Kristianstad • Simrishamn • Landskrona • Höganäs • Ystad • Österåker • Uppsala • Älmhult

Läs mer på www.lyckos.se

23

BRUNNSHÖG

Vectura Fastigheter, Brunnshögprojektets ankarbyggaktör, utvecklar just nu The Loop och SAAB:s nya kontor i Brunnshög.

I Brunnshög byggs framtidens arbetsplats Villkoren för arbetsmarknaden förändras i snabb takt med digitaliseringen. Hur planerar man då för framtidens arbetsplatser?

– Jag tror att kontoren blir än mer viktiga som mötesplatser för samarbete, kreativitet och innovation, säger Daniel Fex, affärsutvecklare på Vectura Fastigheter, Brunnshög­ projektets ankarbyggaktör.

Vectura formulerar som idé att erbjuda fastigheter där ”Sveriges främsta aktörer inom sektorn life science ska inspireras till nya idéer, känslor och lösningar”. Med The Loop och SAAB:s nya kontor i Brunnshög vill man nå de målen.

Det alltmer digitaliserade arbetslivet förstärktes ytterligare under pandemin då fler människor började arbeta hemifrån.

När det var som vanligast rörde det sig om över 40 procent av arbetskraften mel­ lan 15 och 74 år, visar statistik från Statis­ tiska Centralbyrån. Kontoren stod tom­

ma och många frågade sig; behöver vi verkligen så stor kontorsyta?

Frågan är fortfarande högaktuell när det nu görs plats för nya verksamheter i Brunnshög. För att utforska hur framti­ dens arbetsplatser kommer att se ut i Lunds nya stadsdel, som på sikt ska rym­ ma 40 000 boende och arbetande, bjöd Brunnshögsprojektet i Lunds kommun in till Brunnshög WORKS. Arbetet utmyn­ nade i idén ’Unblock’, att se och tänka utanför boxen, tillsammans med ankar­ byggaktören Vectura Fastigheter.

– Det går inte att lösa morgondagens utmaningar med gamla lösningar, säger Daniel Fex. Vår specialitet är att se möj­ ligheterna i en plats och en byggnad.

Hur ser då framtidens arbetsplats ut?

– Frågan är vad arbetsplatsen ska bidra med för att medarbetaren ska få ut mer av sin arbetsdag än att sitta vid ett skrivbord.

– Den kommer att fortsätta att ha ett viktigt syfte, men mer fokus på själva mötet människor emellan än på golv,

väggar och tak. Det är i mötet som idéer, tankar, känslor och affärer skapas. Uti­ från det formar vi själva byggnaden.

Idén med Brunnshög som en levande stadsdel med en blandning av verksamhe­ ter, bostäder, handel, service och parker, kallar Daniel Fex för ”work life blending”.

Om man bor i stadsdelen ska det vara lätt att ta sig till och från arbetsplatsen, det ska vara lätt att ta en runda i grönområdet eller passa på att göra en del ärenden.

The Loop, som är Vecturas första byggnad i Brunnshög, kommer att stå helt klart i slutet av året och är ett exem­ pel på just en sådan här modern mötes­ plats menar Daniel Fex. Utöver arbetsplatser och restauranger kommer det här att finnas en konsertoch eventsal med tusen platser. Möten och mässor på dagtid och konserter och teater på kvällarna.

– The Loop blir så mycket mer än bara ett kontor, säger Daniel Fex.

Vectura bygger som sitt andra projekt också Saab:s nya kontor i Brunnshög.

Huset kommer utöver kontor även att inrymma forsknings- och utvecklings­ lokaler i ett och samma hus. Byggnaden blir dubbelt så stor som The Loop.

Det handlar om tekniskt komplicerad verksamhet med mycket höga säkerhets­ krav, vilket påverkat byggnadens utform­ ning.

– Att hitta rätt idé och skapa en trevlig och inbjudande plats är väldigt stimule­ rande.

Vectura har valt att investera i just Brunnshög eftersom det är ett viktigt innovationskluster i södra Sverige.

Tredje projektet, som fått just namnet ”Unblock” är än så länge inte detaljplane­ rat, men även där pågår tankearbetet för fullt för framtidens arbetsplatser.

Text: Anders Olow Visionsbilder: Vectura

Sköna vackra parker viktiga för dagvattnet Lite drygt en tiondel av nya stads­ delen Brunnshög är reserverad för parker och grönska och de anläggs tidigt.

– Det gör att boende och arbetande som flyttar in får tillgång till högklassiga park­ miljöer direkt, samtidigt som träd och växter kan växa till sig och fylla ut platsen tills Brunnshög blir klar, berättar Katarina Meier, programledare för Brunnshög.

Den nya Kunskapsparken i Brunnshög är lika stor som 30 fotbollsplaner med gott om öppna gröna ytor, men också slingor och gångar för promenader och lite spring i benen. Här finns dammar och vattendrag med spänger, broar och hopp­ stenar, lekplats, utegym och hundrastgård.

Det finns även en särskild ridstig.

– Dammen är glittrande fin i området men fyller också den viktiga funktionen med att hantera både dagvatten och skyfall.

24

I parkens hjärta, omgivet av odlings­ lotter, står också två växthus, ett kallväxt­ hus för främst od­ ling, och ett varm­ växthus, uppvärmt året runt, som en mötesplats och kurs­ Katarina Meier, programledare för lokal för parkens Brunnshög. odlare även under den kalla årstiden.

Nobelparken är centrala Brunnshögs stadsdelspark. Med sin speciella ovala form och sina temaöar, är den 3,8 hektar stora parken värd ett besök!

Ovalen kantas av en slingrande prome­ nadloop som leder löpare, hundägare och flanörer mellan gröna öar och öppna fält, som pärlor på ett halsband. Med en gräs­ armering som flätas ihop med gatan sud­

das gränsen mellan bebyggelse och park ut.

I Nobelparken finns 236 olika växtar­ ter och parken består av små och stora "öar", var och en med en egen profil i ett stort, öppet rum. Öar för lek och aktivitet, men också för den ”hungrige”; för här kan du plocka både frukt, nötter och bär. Även de fyrbenta besökarna har fått en egen ö: Hundön.

Dessutom öppnar sig ett stort fält i parkens mitt – perfekt för picknick, ute­ gympa eller brännboll med kompisgänget. Även Nobelparken har en viktig uppgift som uppsamlingsplats för ett omfattande regn. När man bygger en ny stadsdel som Brunnshög uppstår så klart hårda mark­ ytor och det asfalteras, vilket gör att regn­ vatten måste rinna iväg och hitta en an­ nan plats att rinna ner i.

Det blir då parken som tar emot vattnet.

Nobelparken med sin ovala form i centrum av Brunnshög.

I Nobelparkens mitt finns därför en svagt skålad gräsyta och blomstrande våtäng, dit delar av regnvattnet från Brunnshög leds.

En spännande biotop med en viktig funktion således, men också en plats att njuta av solen och utsikten.

Text: Anders Olow Foto: Perry Nordeng och Jan Nordén

ANNONS

ENGAGERA. GLÄDJA. LEVERERA. Magnacon Projektledning arbetar som rådgivare och konsulter inom bygg- och fastighetsbranschen och de har valt tre ledord för sin verksamhet.

Kunskap och erfarenhet i bygg- och

fastighetsbranschen har de tre delägarna samlat på sig under mer än 60 år i bran­ schen. För sju år sedan bestämde de sig för att bilda eget.

Utöver sin samlade kunskap ville de också ge uppdragsgivare något mer.

De fanns ju en anledning till att starta eget.

Utifrån vision och samtal mejs­lades de tre ledorden snart fram: ENGAGERA. GLÄDJA. LEVERERA.

De tre delägarna Oskar Ryberg,

Hans Utter och Anders Hinn förklarar närmare: – För att vi ska lyckas med vårt uppdrag krävs engagemang. En av de största utmaningarna för att genom­

föra ett projekt är att alla drar mot samma mål. Ett gemensamt engage­ mang är helt avgörande.

– Samtidigt betonar vi glädje. Vi vill skapa en atmosfär av att det här ska bli riktigt roligt att jobba med. Glädje smit­ tar och får en att må bra. Nog så viktigt för att genomföra ett lyckat projekt.

– Vårt engagemang och den glädje vi vill arbeta med syftar så klart till att leverera. Annars vore det bara trevliga små ord som hänger i luften som deko­ rationer. Vi ska uppfylla våra kunders förväntningar.

Engagera, glädja och leverera häng­ er ihop. De bygger på varandra och ger resultat.

Lundaborna som passerar univer­

sitetsbiblioteket ser att det pågår arbe­ te på den gamla vackra byggnaden.

Det är ett av de många uppdrag som Magnacon har. Här ska de renovera de gamla originalfönstren vilket inte låter sig göras hur som helst. Vi talar om en

Magnacons Anders Hinn, Hans Utter och Oskar Ryberg med flera decenniers samlad erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen.

byggnad som är 117 år gammal och vald till Sveriges vackraste byggnad för några år sedan.

Ett annat Lundaprojekt som Magnacon arbetar med just nu är Green Hub i Brunnshög, ett koncepthus

som integrerar natur och teknik i ett boende där gemensamma utrymmen och möjligheter delas med grannarna.

Magnacon har huvudkontoret på Fabriksgatan i centrala Lund, men arbetar över hela Skåne.

www.magnacon.se

Vad är viktigt för dig när framtiden skapas?

Kom in på en kaffe och berätta!

Hur ser din vision ut – vad är viktigt för dig när framtiden skapas? Är det att kunna bo och leva i ett hållbart hem?

Eller att kunna studera eller arbeta i hållbara lokaler, eller kanske vara den som skapar eller bygger dem? Vår framtidsvision präglas av hälsosamma och hållbara platser för alla, där hållbar utveckling finns inbyggd i vardagslivet.

Vi på Skanska är stolta över att under många år fått vara med och utveckla Lund när bättre förutsättningar för utbildning, boende och näringsliv har skapats.

För oss är det lika stort att få bygga någons nya hem, studentlya som villa, som det är att få bygga stora projekt som ESS, Lunds spårväg eller Skånes universitetssjukhus nya vårdbyggnad i Malmö.

På tal om viktigt uppdrag – kommande generationers vardag formar vi som lever nu, genom det ansvar och de beslut vi tar i vår vardag. Vi är övertygade om att lösningarna för kraftigt minskade klimatutsläpp finns inom räckhåll och att snabbaste vägen dit är samarbeten i branschen, med våra kunder och partners. Genom innovation, framsynthet och kunskap skapar vi hållbara platser som består bortom vår egen livstid.

Framtiden formar vi gemensamt, så kom in till oss på en kaffe och dela med dig av vad du vill se i Lund med omnejd, vi finns ett kort stenkast från Lund C! Bilderna visar några projekt i eller nära Lund, som vi fått glädjen att bygga åt våra kunder.

European Spallation Source (ESS)

Forum Medicum, Medicinska fakultetens nya lokaler

Fastighetsboken, hållbara hyres- och bostads­ rätter vid Norra ringen

Nya lokaler för kontor, forskning och utveckling på Höjdpunkten

Lunds spårväg

The Loop i Science Village

Hedda / Svane, ny gymnasie- och högstadieskola i centrala stan

Skånes universitetssjukhus nya vårdbyggnad på Malmö sjukhusområde

Ideon Gateway

Axis nya huvudkontor

Kontakta oss gärna!

Bostadsprojekt Lund: Catarina Ekberg, +46 708 276 197 Kommersiella fastigheter Lund: Pär Helm, +46 702 732 793

Fabriksgatan 2F, 222 35 Lund www.skanska.se

25

KLIMAT

Förebyggande skyfallsarbete – en del i Lunds stadsplanering Förra året blev rekordblött i Lund.

850 mm regn jämfört med ett normalt genomsnitt på 618 mm. Nästan 40 procent mer!

Intensiva skyfall inträffar varje år på flera platser i Sverige, i sig inte uppseen­ deväckande, men det blir kortare och kortare mellan gångerna och samstäm­ miga röster skyller på klimatförändring­ arna i världen.

När dagens moderna städer blir större till ytan, tätare och inrymmer fler männ­ iskor; hur väl rustade är vi då för häftiga skyfall?

– I dag handlar det mycket om stads­ planering, säger Axel Sahlin, Lunds första skyfallsstrateg. Om det förr kanske bara handlade om rör och VA, är det i dag en fråga om samverkan mellan flera olika för­ valtningar inom kommunen, men också mellan byggaktörer och fastighetsägare.

Kommunen kan göra mycket genom naturbaserade lösningar som att plantera träd som suger upp regnvatten, skapa planteringar i gatumiljön och att anlägga sedumtak. Åtgärder som fördröjer regn­ vattnet samtidigt som det skapar trivsel och nytta för både människor och djur.

torna mindre vatten, och de måste i stället anläggas på ett sådant sätt att vattnet kan rinna av på ett sätt man kan kontrollera.

Axel Sahlin, Lunds första skyfallsstrateg.

Hindren ligger inte främst i bristande teknisk eller miljömässig kunskap, utan snarare i hur kunskap och strukturer tillåts styra arbetet.

Skillnaden är väldigt stor mellan till exempel den förtätade stadskärnan med nergrävda gemensamma rör för både av­ lopp och regnvatten och ett nytt mark­ område med två olika ledningar.

Axel Sahlin jämför till exempel Södra Sandby och Lunds tätort. Södra Sandbys fördel är att man har ett öppet vattendrag som skapar en större plats för vattnet ge­ nom bebyggelsen. Inne i Lund sväljer ga­

Med hjälp av en så kallad kartering – en undersökning av olika översvämnings­ scenarier – kan man förutse var det är sannolikt att vattnet kommer att stiga över den normala gränsen. Utifrån den kan man planera åtgärder som förhindrar att översvämningen skadar byggnader och vägar.

I Lund är det redan gjort på flera stäl­ len, bland annat inför upprustningen av Forskarparken i Ideon-Mediconområdet eftersom det ska byggas nytt i närheten.

– Forskarparken är 10 000 kvadratme­ ter och här ska även finnas underjordiska vattenmagasin och ytor som kan över­ svämmas för att kunna ta hand om dag­ vatten och skyfall, säger Axel Sahlin.

– Jag tror vi kommer långt genom att arbeta med faktumet att vattnet har ett kretslopp och att vi ska göra vad vi kan för att få den cykeln att bli så långsam som möjligt. Det minskar chansen för att vi får allt vatten på en gång eller står helt utan.

Text: Anders Olow Foto: Jan Nordén

HUR KAN DU SJÄLV HJÄLPA TILL? • VA Syd har en hel del förslag på sin hemsida. Visste du att du kan få 2 500 kronor om du sågar av stup­ röret på ditt hus? Låt vattnet rinna ut i trädgården eller ner i en regn­ vattenstunna i stället. Då minskar du trycket på kommunens ledningar och du belönas dessutom själv.

• Samla regnvattnet i en tunna och använd det till att vattna med under torra dagar.

• En regnrabatt är en nedsänkt rabatt som är anpassad för att kunna ta emot vatten.

• Om du har ont om plats eller vill ha mer yta till gräs och rabatter är en stenkista eller dagvattenkassetter bra lösningar.

• Ett billigt och praktiskt alternativ är en så kallad regnvattenspridare.

Den är som ett mjukt stuprör som rullas ut automatiskt när det regnar mycket.

• En ränndal leder bort vattnet från huset och det avsågade stupröret.

Den kan till exempel vara gjord av skålade plattor.

• Tänker du bygga en friggebod, ett garage eller ett cykelskjul kan det vara läge att anlägga ett grönt tak.

Vi bygger för seniorer i Veberöd Gör dig av med garagestädning, renovering och gräs­ klippning för snart startar byggnationen av Bonum Brf Trädgården i hjärtat av Veberöd. Tre småskaliga hus med 33 moderna, lättskötta bostadsrätter för dig som fyllt 55 år.

Här kommer det finnas plats för vänner, padel och resor. Välj ett behagligt liv i en nyproducerad lägenhet till fast pris, utan budgivning. I Bonum Brf Trädgården bor du modernt på en attraktiv plats, med fin innergård, nära butiker och service, och med stora möjligheter att umgås. Bjud in till fest i gemensamhetslokalen och låt gästerna bo bekvämt i övernattningslägenheten Låt livets lättaste tid börja.

Passa på att titta närmare på de fina lägenheter som fortfarande är till salu. Kanske blir en av dem ditt nya hem. I slutet av 2025 är det klart för inflyttning!

Livets lättaste tid börjar här! Läs mer på bonum.se/tradgarden

Bonum utvecklar och förvaltar seniorboende med fokus på en hållbar framtid. Vi är en del av Riksbyggen.

26

ANNONS

På det som i dag är ett industri­ område där Åkerlund & Rausings väg möter Höjeåvägen planerar vi att bygga cirka 2 500 bostäder.

Klassisk mark blir modern stadsdel Källby i sydvästra Lund är klassisk mark. På 30-talet blev det industriområde för Åkerlund & Rausing och på 50-talet kom Tetra Pak. I dag står området inför en genom­ gripande förvandling till ett levande stadskvarter med cirka 2 500 nya bo­ städer, parker, torg, skolor och lokaler för olika verksamheter och service. I december invigdes dessutom Kloster­ gårdens pågatågsstation, så förutsätt­ ningarna för ett lättillgängligt boende är redan på plats. Både för att pendla till Malmö på 9 minuter eller cykla in till Mårtenstorget på samma tid.

Med Höjeådalens gröna naturreser­

vat precis utanför dörren och nära till landsbygd och utomhusaktiviteter blir området oslagbart. Inom gångavstånd finns till exempel Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsplats och Klostergårdens fotbollsarena.

– Lyckebacken kommer att växa fram till en ung, levande del av Lund, säger Martin Hjelt, projektledare för JM Region Syd och vd för Lyckebacken Projektutveckling AB, det gemensam­ ma bolaget för JM och OBOS. – Här vill vi bygga både småskaliga och stadsmässiga kvarter med gröna, vackra platser som bjuder in till um­

gänge och andrum. Därför planerar vi att bygga allt ifrån mindre lägenheter med väl använd bostadsyta till mer generösa bostäder för den större fa­ miljen.

Martin Hjelt vill gärna att områdets rika industrihistoria ska bindas ihop med framtidens arkitektur.

– Många av de befintliga lokalerna är ju nästan hundra år gamla och skulle visuellt göra sig väl i en modern stads­ del. Samtidigt är många i ganska dåligt skick på grund av just åldern, men man skulle ju till exempel kunna behålla och återanvända det typiska fasadteglet.

Den inventering vi ska göra får visa vad som kan behållas och vad som måste bort.

Arbetet med Lyckebacken kommer

naturligtvis att ta tid, nu ligger det på Martin Hjelts arbetsbord att tillsam­ mans med Lunds kommun få fram en detaljplan över området. Samtidigt som det gäller att ta hand om de hyres­ gäster som finns i området nu.

– Kulturen har hittat hit, vi har ett flertal ateljéplatser här, med många artister och konstnärer vilket är väl­ digt kul. Samtidigt har vi flera väldigt stora bolag som vi också behöver ha en pågående dialog med.

Läs mer på www.jm.se

Så långt det går vill vi gärna att områdets rika industrihistoria ska bindas ihop med framtidens arkitektur.

På andra sidan järnvägen ligger Klostergården som i dag utgör en gräns mellan den östra och västra delen ge­ nom just järnvägen. Med utvecklingen av Lyckebacken och den nya stationen ska de två områdena bindas samman.

Planerna är ännu i ett tidigt skede och byggstarten ligger några år fram i tiden.

Fotnot: Lyckebacken ägs av JM och OBOS tillsammans genom ett joint venture-bolag, där respektive part äger hälften.

Vi planerar att bygga allt ifrån mindre lägenheter med smarta kvadrat till mer generösa bostäder för den större familjen.

Läs mer på www.obos.se

27

ANNONS

Medicon Village stärker Skånes Life Science-kapacitet

Det är nu tolv år sedan AstraZene­

ca lämnade Lund och Medicon Village kom i dess ställe. Ett sätt att ta över de unikt labbinriktade lokalerna och bilda en Life Science Park med inrikt­ ning på att erbjuda både stora och små företags möjligheter att utvecklas och dra nytta av varandras kunskaper.

Satsningen har verkligen lyckats.

I dag arbetar 2 800 personer i 180 olika företag och organisationer här jämfört med de 900 personer som på AstraZeneca då arbetade för ett enda företag.

På Medicon Village vimlar det av allt från start-ups till större verksamheter och bl a Medicinska fakulteten inom Lunds universitet och Region Skåne (den senare med en biobank med mer än 20 miljoner prover), alla hängivna för Life Science – vetenskapligt avan­ cerat arbete för att ge människor en bättre hälsa och ett bättre liv. En stor del av dem inom cancerforskningen, men också många som utvecklar arbets­metoder inom diagnostik.

– Hit kommer man inte bara för att hitta lokaler. Vi har alltid en dialog med dem som frågar efter plats här och är noga med att de arbetar utifrån vårt koncept med Life Science, säger Marjana Andersson, affärsutvecklare på Medicon Village och med egen bakgrund som läkemedelskemist.

Idén med Medicon Village, förutom

de unikt anpassade lokalerna, är att man vill ge det lilla bolaget det stora bolagets fördelar. Här ger samarbete mellan de många innovativa medarbe­ tarna synergieffekter, som i sin tur skapar nya utvecklingsidéer.

– Flera nya bolag har fötts ur det här.

Det ena föder det andra, precis just det vi vill åstadkomma med vår idé.

På Medicon Village finns också ser­

viceföretag som erbjuder den infra­ struktur som behövs för läkemedelsoch diagnostikföretag. Här finns bland annat ett företag, som är specialisera­ de på att trycka bipacksedlar om hur läkemedlet ska användas, tjänstebolag som utför kemiska analyser, andra som kan allt om dokumentering, patentansökningar och IT. Forskningsbolag som arbetar med till exempel läkemedelsutveckling måste förhålla sig till ett omfattande globalt regelverk, vilket kräver till­-

Foto: Jan Nordén

En ny stor laboratoriebyggnad är under uppförande på Medicon Village.

Den största satsningen på laboratoriekapacitet i Skåne på många år.

– Den nya byggnaden är ett viktigt bidrag för att positionera Skåne som en av Skandinaviens ledande Life Science-regioner, säger Erik Jagesten, vd för Medicon Village Fastighets AB.

– På Medicon Village vill vi ge det lilla bolaget det stora bolagets fördelar, säger Marjana Andersson, affärsut­ vecklare, och Erik Jagesten, vd Medicon Village Fastighets AB.

gång till en rad kompetenser som upp­ startsbolag med fördel kan upphandla från några av tjänstebolagen inom Medicon Village.

Här finns förstås även konferens­ center med auditorium, restaurang och kafé, sportcenter och bemannade receptioner. Medicon Village utgör en betydande mötesplats för aktörer inom life science.

När en verksamhet som denna växer som den gör krävs nya ytor.

– Den nya laboratoriebyggnaden på 12 500 kvadratmeter fördelat på fyra plan byggs i första hand för de bolag som redan finns här, och som behöver expandera, säger Erik Jagesten. Det i sin tur frigör yta för nya bolag att hitta hit.

Medicon Village har högt ställda mål avseende klimatansvar och blev förra året, som första forskarpark i Norden, hållbarhetsverifierad enligt ISO 26000, en verifiering för ansvars­ fullt företagande.

Den nya laboratoriebyggnaden kommer därför att miljöcertifieras och kopplas till det redan befintliga unika och prisbelönta energisystemet ecto­ grid, där olika byggnaders energi­ behov kopplas samman för att kunna lagra energi och dela överskott av både värme och kyla.

Med den här nya laboratoriebygg­ naden upptar Medicon Village totalt 144 000 kvadratmeter, men kan växa med ytterligare mer än 200 000 kva­ dratmeter – och visioner finns.

Behovet av att ge människor ett bättre och hälsosammare liv kommer knappast att minska i framtiden.

Den nya laboratoriebyggnaden på 12 500 kvadratmeter fördelat på fyra plan blir ännu en del av Medicon Villages unika laboratorielokaler.

Arkitekt: Sweco

De flyttar in i nya laboratoriebyggnaden SARomics Biostructures, ett teknologidrivet uppdragsforskningsbolag specialiserat på strukturbestämning av proteiner och läkemedelsutveckling. Alligator Bioscience, forskningsbaserat bioteknikföretag som utvecklar antikroppsbaserade läkemedel för cancerbehandling. Truly Labs och Redoxis som båda bedriver uppdragsforskning inom tidig läkemedelsutveckling.

Cellevate, bioteknikföretag som utvecklar en ny typ av nanofiberbaserat cellodlingssystem.

Medicon Village ägs av Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande. Stiftelsen stödjer vetenskaplig forskning och innovationer inom framför allt medicin och Life Science. Genom åren har sammanlagt drygt 100 Mkr donerats till forskning.

Läs mer på www.mediconvillage.se

28