Luleå kommun

LULEÅ r e x ä v EN TIDNING OM OMSTÄLLNING OCH FRAMTIDSTRO

Luleå

– pilotkommun för Glokala Sverige

6

Bevarad välfärd kräver förändring 14 Mer stadsliv när Luleå växer 12

JÄMSTÄLLT GRÄVANDE FÖR ÖSTRA LÄNKEN 18

Medborgardialog om framtidens Hertsön 8 | Så blir nya Kronan 30 | Kulturen gör Luleå attraktivare 24 | Reser du grönt? 20 | Industrin ställer om för miljön 26

INLEDNING

LULEÅ BEHÖVER TÄNKA OM FÖR ATT VÄXA

U

nder min uppväxt och genom hela 90-talet var det inte sällan som nyheterna om norra Sverige var negativa. Tuffa tider för våra basindustrier och svåra tider för många med hög arbetslöshet. I dag känns allt det oerhört avlägset. Numera är utvecklingen i norr den motsatta. Arbetslösheten är lägre än genomsnittet i riket, tillväxten är hög och vi har urbana tillväxtmiljöer som bygger och bidrar till landets utveckling.

Norrbotten sitter på viktiga nycklar för att vi ska klara den globala klimatfrågan. Här finns mineralerna till elfordon och batterier. Här finns skogen som kan användas till byggande och för att ersätta oljan när det ska produceras förpackningar och bränsle till bilar och flyg. Här finns den gröna energin till alla de industrier och datacenter som behöver mycket och hållbar elektricitet.

Här finns testmiljöer inom en rad områden som ligger i internationell toppklass. Kort sagt, det händer mycket i norra Sverige och vi behöver fler som vill jobba och bo här med oss.

Därför är det så oerhört viktigt att vi har fått fart på byggandet i Luleå. Antalet nya bostäder har fördubblats de senaste åren och det byggs av många fler aktörer än förut. Prognosen för 2019 och 2020 ser riktigt bra ut och vi landar på 600– 800 bostäder varje år. Kronan är det område som växer mest, men det byggs också på andra håll i Niklas Nordström staden och på landsbygden.

Men ska vi klara av att hålla den fina utvecklingen gäller det att byggandet går hand i hand med fler jobb. Och det är en mycket positiv utveckling vi ser. Nya jobb tillkommer i många sektorer. Inte minst har det nya arbetsplatsområdet Hertsö­landet fått en bra start med Talga som ska förädla grafit som sedan används till batterier för elfordon. Besöksnäringen växer så det knakar och flera hotell bygger ut för att ta emot alla inresande gäster. Företag och myndigheter flyttar från Stockholm till Luleå för att det är lättare att rekrytera kompetens här. Facebook håller som bäst på att bygga sin tredje datahall.

kostnaderna för äldreomsorg ökar kraftigt närmsta åren samtidigt som andelen som betalar skatt minskar. För det andra så sitter kommunen med ett eftersatt underhåll av fastigheter och vägar på en halv miljard kronor vardera. Utöver detta har många av våra verksamheter högre kostnader än i andra jämförbara kommuner.

För att klara utmaningarna måste vi minska våra kostnader genom

nödvändiga effektiviseringar och omprioriteringar i alla verksamheter. Men det handlar inte bara om ekonomin. Den demografiska utvecklingen kommer också att leda till brist på arbetskraft inom offentlig sektor.

Vi behöver därför tänka om, tänka nytt och arbeta på ett annat sätt. Om man ska skapa förändring som är märkbar och bestående kan man inte göra mer av samma saker. Då måste man göra nya saker. Annorlunda saker. Att låtsas som att problemen inte finns är ingen väg framåt.

”Det händer mycket i norra Sverige och vi behöver fler som vill jobba och bo här med oss.”

Luleå arbetar aktivt för att skapa attraktiva livsmiljöer med kultur,

idrott och friluftsliv, med en hög kvalitet inom skolan och bra service för en levande kommun. Att Luleå utsågs till Sveriges Bästa Barnkommun 2018 är ett bevis för att vi arbetar brett och långsiktigt med att se till att våra unga medborgare får en bra start i livet.

Men vi har också tuffa utmaningar framför oss. I grunden handlar det om två saker. För det första är det nu som demografin slår till med full kraft i landets kommuner. Att vi blir allt fler äldre gör att

Vi tittar bland annat på hur mycket vi kan spara på kommunens lokalkostnader, då vi till exempel har skollokaler för 2 000 fler elever än vad vi faktiskt har. Jag förstår att det kan väcka missnöje och oro bland en hel del av kommunens invånare. Det är inte på något sätt kul att se sin byaskola läggas ned i ett tufft budgetarbete med tillhörande effektiviseringar.

Det är inte heller något man som politiker blir populär för, eller för den delen tycker är särskilt roligt.

Men vi är övertygade om att det är rätt att prioritera verksamheterna och personalen framför lokalerna. Även om vi står inför ett tufft ekonomiskt läge i kommunen under ett par år framöver, så är vi på många andra plan inne i en mycket positiv utveckling – och det finns alla skäl att tro att det håller i sig. Luleå ska fortsätta växa och utvecklas.

Niklas Nordström (S) Kommunalråd

Foto: Snowgarden www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Anders Olow & Cecilie Östby OMSLAGSFOTO: Rosie Alm FORMGIVNING: Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMediaPrint

LULEÅ KOMMUN

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Azrang, tel. 070-640 34 16 per.azrang@activemediapartner.com

0920-45 30 00 lulea.kommun@lulea.se www.lulea.se

2

ANNONS

HSB är med och planerar nya bostadsrätter i Norra hamn. De första byggnaderna beräknas stå klara 2024.

HSB Norr fortsätter att satsa på Luleå – Jag skulle vilja kalla HSB för ett samhällsbyggande företag.

Vi är evighetsförvaltare, säger Mattias Lundström, vd för HSB Norr. Och vi kommer att vara kvar i minst hundra år till.

Framtida projekt i Luleå

I

Luleå är HSB också aktör på bostadsmarknaden sedan lång tid tillbaka. ”Vi känner varje skrymsle och vrå” som Mattias Lundström uttrycker det.

HSB har en lång historia av gediget boende och respekterat varumärke, men är långt ifrån bara historiska. Nya idéer kring boendet vinner mark. Hållbarhet och yteffektiva bostäder har blivit ledord.

Och HSB är med i framkant.

HSB Norr är en av de 26 föreningar som finns i det kooperativt demokratiskt idéburna HSB, som i hela landet ägs av sina över 600 000 medlemmar.

I Luleå äger HSB Norr hyresfastigheter på Svartholmen, Östermalm och i centrum och förvaltar även lägenheter åt Gammelstabo i Gammelstad och Välbo på Skurholmen och Lövskatan. Men bostadsrätterna får väl ändå sägas vara HSB:s signum.

– Förra året byggde vi 52 nya hyreslägenheter i Luleå, säger Mattias Lundström. Och vi vill gärna bygga fler.

HSB är också ett av fem bolag som gått ihop för att bygga Munkeberg Strand, det nya planerade bostadsområdet vid sydöstra delen av Mjölkuddsstranden där det ska bli ungefär 700 lägenheter inom

– Att kunna erbjuda ett bra boende är överordnat att tjäna pengar, säger Mattias Lundström, vd för HSB Norr och knyter an till HSB:s kooperativa historia.

tio år. Målet är att skapa en sammanhållen stadsnära miljö som sträcker sig längs Stadsfjärden från centrumhalvön fram till Mjölkudden. Ett viktigt steg för att utveckla Luleå.

– Det är många hyresgäster som söker sig till oss nu, över hälften är mellan 20 och 30 år, och Luleå har en bra och stabil arbetsmarknad med långsiktig tillväxt. Det gäller att hitta en balans mellan bostadsrrätter och hyresrätter.

– Vi borde kunna erbjuda ett attraktivt boende för alla faser i livet, både för de unga som vill ut på bostadsmarknaden och för dem som ska bilda familj och köpa sin första lägenhet. Alla ska kunna bo i en HSB-miljö.

Det är svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden, speciellt efter att det strängare amorteringskravet infördes. Därför har HSB

lanserat en delägarmodell för personer under 30 år – HSB Dela och riktar sig till unga bosparare i HSB mellan 18 och 30 år som erbjuds att köpa en nyproducerad lägenhet med en lägre kapitalinsats. HSB står som medfinansiär med 50 procent och köparen ingår i ett samägandeavtal som löper över 10 år.

Lägenheten kan säljas när som helst efter att tillträdet skett, och då säljs också HSB:s andel i bostaden. Efter fem år går det att köpa ut HSB:s del av lägenheten. Modellen testas just nu i Göteborg med förhoppning om en nationell utrullning.

– Att kunna erbjuda ett bra boende är överordnat att tjäna pengar, säger Mattias Lundström och knyter an till HSB:s kooperativa historia – att tillsammans med medlemmar och hyresgäster vara aktiva i samhällsutvecklingen och skapa det goda boendet.

3

• I nya stadsdelen Kronandalen planerar vi att bygga moderna och hållbara bostadsrätter för många olika åldrar och olika behov. Just nu pågår utvecklingsarbetet inför vårt kommande projekt brf Kikaren, där du kommer att kunna bo med närhet till grönska och aktivitetsytor och samtidigt bara 10 minuters bussfärd från centrum.

• HSB är även med och utvecklar Norra hamn tillsammans med tre andra byggaktörer. Byggplanerna omfattar bostäder, hotell och kommersiella lokaler. Flytten av brandstationen år 2020 skapar plats för det nya området och de första byggnaderna beräknas stå klara 2024. HSB planerar att bygga bostadsrätter. www.hsb.se/norr

ÖVERSIKT

LULEÅ BYGGER FÖR FLER INVÅNARE

L

uleå har nu över 78 000 kommun­ invånare och bygger för att kunna växa med ännu fler. Det är en nödvändighet. Ökad befolkning ger resurser för en bättre samhällsservice. I dag råder bostadsbrist i Luleå. Det behövs bostäder till dem som vill flytta hit och till våra unga som vill stanna kvar. För att möta utvecklingen pågår och planeras 100-tals stora och små byggprojekt.

Några av dem kan du läsa om i den här tidningen och se på kartan här bredvid.

Samtidigt med satsningarna på bostäder, Östra länken, Råneås vattenförsörjning, ny brandstation och nytt badhus på Hertsön måste den nödvändiga utbyggnaden samsas med ”det gamla”.

– Det gäller att hitta balansen mellan nytt och gammalt, mellan bebyggelsen och livet mellan husen säger Luleå kommuns planchef AnneLie Granljung. Vi måste ta vara på vår fina miljö och våra gröna stråk. Barnen måste få mycket mer plats i staden. Då behövs genomtänkta miljöer i form av stadens gator och torg för att välkomna lek och livfullhet.

Hällbacken

Porsön

1

Björkskatan

2

Lulsundet

13 8 Bergviken

3

AnneLie Granljung nämner till exempel

renoveringen av Hermelinsparken. Åldrade träd och buskar har tagits bort och ersätts med nytt. Återplanteringen ska ge ny energi åt växtligheten och grönskan. Ett 60-tal nya björkar längs Residensgatan ska förstärka inramningen av parken, men också lärk, silverpil, hägg, rönn, bergskörsbär och aplar.

Totalt ska cirka 2 000 växter nyplanteras i parken, buskar och perenner inräknade.

Trekanten/Norra hamn i centrum ska göras om till torg eller park och Stadsparken ska få större utrymmen för lek. Fler områden ska bli kommunala naturreservat; SnasahögarnaLulviken, Hällbacken och Kalvholmen, Porsöberget med flera.

– I Luleå ska vi fortsätta leva och må bra mitt i alla nybyggnationer och framtidsprojekt, säger AnneLie Granljung.

11

14

Lerbäcken

7 Östermalm

5

6 10

12

Centrum

Hertsön

4

9 Örnäset

Lövskatan

Text: Cecilie Östby

1. Campus. 199 nya student- och forskarlägenheter färdigställs för inflyttning kring årsskiftet 2019/2020.

2. Björkskatan. Ett mindre projekt om ca 20 bostäder i anslutning till Vårvägen.

3. Munkebergsstrand. Ett framtida projekt som skulle ge uppemot 700 nya bostäder i en blandning av hyresrätter och bostadsrätter.

4. Kuststad bygger upp den tredje etappen vilket totalt ger över 300 nya bostäder, båtplatser och restaurang längs kajen.

5. Kv Svanen på Gultzauudden utreds för fler bostäder. I samband med detta ses också parkstråket över för att skapa ännu bättre miljöer.

6. Längst ut på Malmudden kommer ca 250 nya bostäder att byggas.

Strandpromenaden rustas upp och görs mer tillgänglig.

7. Framtida Hertsöheden blir en grön stadsdel med 500-700 nya bostäder.

8. Kronandalen växer fram med flertalet byggstarter under 2019 och 2020.

Under 2020 ska parkerna vara utbyggda och klara och vård- och omsorgsboendet

4

inflyttat. Den täta stadsdelen har mycket natur- och parkinslag och med närheten till Ormberget blir vardagslivet enkelt.

Hällbacken en blandning av villor och radhus men även ett tillskott av arbetsplatser i norra delen av området.

9. Nya Bergnäsbron ska byggas och utredning pågår om hur den ska dimensioneras och gestaltas.

12. Kv Trasten i centrum utreds för utökning av antalet arbetsplatser.

10. Kv Biet, dvs parkeringen vid länsstyrelsen, utreds för bebyggelse i form av arbetsplatser och bostäder. Det välkomnande läget ger goda förutsättningar för spännande uttryck och arkitektur.

11. På Dalbo pågår byggandet av vatten, avlopp och gator för kommande tomtsläpp. Området blir i likhet med

13. På Bergviken startar byggandet under 2020 av ett trygghetsboende med ca 100 bostäder i anslutning till vård- och omsorgsboendet på Majvägen.

14. Den nya Kronanvägen ska binda ihop Lerbäcken med Lulsundet och ger också fler möjligheter till bostäder längs stråket.

ANNONS

Det ska vara lätt att göra rätt på ny återvinningscentral i Luleå När Luleås befolkning växer, så växer också avfallshanteringen och därmed behovet av nya, större och modernare återvinningscentraler (ÅVC). Därför bygger Luleå Miljöresurs AB, en helt ny anläggning på Porsödalens industriområde. Den nya återvinningscentralen kommer att ersätta den på Kronan som läggs ner då kommunen planerar för en helt ny stadsdel där med cirka 2 000 lägenheter.

– Vi flyttar för att Luleå ska kunna växa, samtidigt som vi måste finnas och utvecklas för att möta de nya behoven, säger Per Ekervhen, logistikoch produktionschef vid Luleå Miljöresurs AB. Återvinningscentralen på Kronan är den största

anläggningen av de fyra som bolaget driver, de andra ligger i Sunderbyn, Antnäs och Råneå.

Sammantaget har de fyra återvinningscentralerna cirka 200 000 besök per år.

På återvinningscentralen kan du slänga avfall som du inte får slänga i dina kärl hemma – grovoch trädgårdsavfall och farliga avfall. Alla ÅVC är bemannade med utbildad personal som gärna hjälper dig och svarar på dina frågor.

– När vi nu bygger den nya ÅVC:n på Porsödalens industriområde utgår vi från kundens behov, säger Per Ekervhen. Det ska vara lätt att ta sig hit, det ska vara lätt att hitta var man ska kasta sitt avfall och det ska vara öppet på tider som passar våra kunder bäst. Därför har vår personal varit med hela vägen i planeringen av den nya ÅVC. Det är de som har den vardagliga erfarenheten av hur våra kunder vill ha det för att det ska flyta på bäst.

Därför har man också prioriterat åtkomligheten

på återvinningscentralen, eller logistiksituationen som Per Ekervhen utrycker det.

– Kunden ska inte behöva känna sig stressad, han eller hon ska ha tid att göra rätt och det ska uppfattas logiskt. Vi kommer till exempel att ha ett tydligt markerat kundcenter så att det blir lätt att hitta personal att fråga.

Den nya moderna ÅVC:n på Porsöns industriområde blir lätt att ta sig till, ligger centrumnära och ändå i en relativt störningsokänslig omgivning. Bland materialvalet till byggnaderna kommer sedumtak att användas. Delar av utsmyckningen görs av återbrukat material. ÅVC:n på Kronan kommer att stängas så snart den nya kan tas i bruk. Beräknat till januari 2021.

FAKTA | LUMIRE Luleå MiljöResurs AB, Lumire, ägs av Luleå Kommunföretag AB. Bolaget samlar in och återvinner avfall från 38 000 hushåll och 700 företag i Luleå. Totalt hanteras 55 000 ton per år och omsätter 135 miljoner kronor.

– Samtidigt måste vi bygga den nya ÅVC:n på ett sådant sätt att den kan växa. Vårt mål är att öka återvinning och återbruk. Det är mycket som slängs i dag som skulle kunna återanvändas.

På det viset blir inte den nya återvinningscentralen enbart en plats att slänga skräp på, den blir i sig en del av ett grönare kretslopp. www.lumire.se

5

VISION 2050

LULEÅ ÄR ETT SVERIGE I MINIATYR LULEÅ STÅR INFÖR en tuff om­ ställningsperiod där gamla förle­ gade principer måste bytas ut.

Men på sikt kommer det att bli bättre – både för den sociala håll­ barheten och klimatet.

– Vi kan inte göra allt, våra be­ gränsade resurser sätter gränser­ na. Men vi måste göra det som ger mest värde för flest männi­ skor, säger Anna Lindh Wikblad, biträdande kommundirektör.

V

isionen för Luleå är satt och siktet är inställt på år 2050. Luleå är som ett Sverige i miniatyr: En innovativ liten uppstickarkommun med tillväxt och hållbarhet i fokus. Därför har Luleå blivit utsedd till pilotkommun för Glokala Sverige som är ett FN-stött projekt för att nå de globala målen i Agenda 2030.

– De nyckeltal som vi tar fram för att sätta hållbarhetsmål kommer att användas för att jämföra med många andra kommuner – både i utbildningssyfte och som inspiration för att nå resultat, säger Anna Lindh Wikblad.

Kommunfullmäktige har nyligen beslutat om de nio långsiktiga målen som nu ska kompletteras med mätbara nyckeltal.

– Om vi till exempel ser på vårt klimatarbete som är ett viktigt fokus, kan vi inte bara tro att de insatser vi gör minskar vårt klimatavtryck. Vi måste veta. Därför är en viktig uppgift att mäta verkligheten för att kunna ställa dia­ gnosen: ”Hur mår Luleå?” Sen behöver vi vara så konkreta som möjligt så att vi vet när vi har uppnått målen och hur vi ska prioritera, säger Anna Lindh Wikblad.

Visionen, och därmed

Luleås bidrag till Agenda 2030, är viktig för att kunna hålla riktning även i tider som är tuf– Vi måste göra det som ger mest värde för flest människor, säger Anna Lindh Wikblad, biträdande kommundirektör.

fa. Redan nu är det tydligt att omsorgsbördan ligger tung på alltför få axlar. Det saknas också arbetskraft med rätt kompetens.

Luleå kommer därför att tvingas till en period av stor omställning och effektivisering av resurser – en utmaning som hela Sverige står inför.

Den största omställningen och den som skapar störst oro är den om skolan. Där har det länge funnits en närhetsprincip som har styrt verksamheten. Nu sätter både de ekonomiska resurserna och tillgången på behöriga lärare stopp.

– Vi måste tillbaka till kärnan och grunden för skolverksamheten. Den princip som måste stå över allt annat är att ge tillgång till kvalitativt lärande och möjligheten för barn och unga att skapa det liv som man vill ha.

Sett ur det perspektivet är det inte rimligt att betala dyra lokalhyror och kämpa i motvind för att säkra behörig personal.

– Vi behöver slita och dra i alla idéer som finns och sedan satsa på det som ger mest. Hela Sverige har brist på behöriga lärare och då handlar det om att använda den kompetens och de resurser vi har så klokt vi kan, säger Anna Lindh Wikblad.

Färre skolor i byar får naturligt-

vis konsekvenser. Även här behöver nya idéer formas för utveckling av landsbygden. Det kan exempelvis handla om att ge förutsättningar för att de lokaler som inte längre behövs för kommunal verksamhet så långt som möjligt kan komma byn till gagn på annat sätt.

Förra året fick Luleå Majblommans utmärkelse Årets barnkommun – ett kvitto på att de satsningar som kommunen hittills har gjort märks i barns vardag och utmärker sig i jämförelse med andra kommuner.

Bland insatserna märks den kost-

6

nadsfria Kulturskolan och Fritids­ banken där barn kan låna sportutrustning för att delta i sportaktiviteter. Återkommande trygghetsmätningar

bland Luleåborna visar att Luleå uppfattas som en trygg kommun.

– Vi vet vad vi vill och vad vi behöver bevara. Luleå har hittills lyckats motverka segregation, även om vi har haft vår beskärda del av problem i några bostadsområden. Sett i backspegeln var vi naiva och trodde att vi skulle bli

förskonade. Men när problemen kom har vi i kommunen, under ledning av socialtjänsten, krokat arm med polis och fastighetsägare för att lösa problemen. Vi lyckades stävja problemen då. Nu har vi termometern nedstucken och har bra förutsättningar att lösa oroligheter innan det blir ett problem. Det går naturligtvis inte att undvika allt, men nu har vi satt ett system så att vi kan agera snabbt när nå-

JÄMLIK 1. Luleås invånare har en god och jämlik hälsa.

Målet syftar till att minska användningen av olika droger, alkohol & tobak, att öka den fysiska aktiviteten, att förebygga sjukdomar och att göra barns uppväxt så bra som möjligt.

DELAKTIG 2. Luleås invånare är delaktiga i samhällets utveckling.

Målet syftar till att försvara demokratin, att öka möjligheterna till delaktighet, att driva dialoger och att nå en jämställd representation.

AKTIV 3. Luleås invånare har ett socialt, kulturellt och fysiskt aktivt liv.

Målet syftar till att nå ett aktivt föreningsliv, att ge upplevelser, att öka möjligheterna att utöva och delta.

NATUR 4. Luleås naturvärden finns kvar och har plats att utvecklas.

Målet syftar till att stödja den biologiska mångfalden, att försvara våra viktiga resurser skogen & havet och att förstärka möjligheten att vara i naturen.

KLIMAT 5. Luleå har ingen på­ verkan på klimatet.

Målet syftar till att vi ska bli energieffektivare, att öka användningen av förnybara bränslen, öka andelen hållbara färdsätt och att producera förnybar energi.

GRANNSKAP 6. Luleås invånare bor i ett gott grannskap.

Målet syftar till goda bostadsområden, att öka tryggheten, att bo nära till service och skola samt en ökad tillgänglighet för alla.

VARDAG 7. Luleås invånare har ett håll­ bart vardagsliv.

Målet syftar till att öka mängden närproducerat, att effektivisera resursanvändningen, att minska avfallsmängderna, att öka återbruk och återvinning.

INNOVATION

got händer, säger Anna Lindh Wikblad och fortsätter: – Vi har begränsade resurser och vi måste leverera förändring. Det betyder att vi måste arbeta tillsammans. Vi har en tuff resa framför oss, men det kommer att vara värt det.

Text: Cecilie Östby Foto: Snowgarden Illustration: Vinter Reklambyrå

7

8. Luleå är ett ledande nav för tillväxt och innovation.

Målet syftar till att få fler företagare i nya branscher, att utveckla teknik för framtiden, att bygga hållbart, att nå ett gott företagsklimat och att öka digitaliseringen.

ARBETE 9. Luleås invånare har arbete.

Målet syftar till att ha en hög kunskapsnivå, ha bra och tillgängliga områden för arbetsplatser, att ge möjligheter till praktik och validering av kompetens.

DIALOG

HERTSÖN UTVECKLAS OCH FÖRÄDLAS 2 000 NYA BOSTÄDER, ett nytt badhus och ett förtätat stadsdels­ centrum med mer handel och ser­ vice. Försommaren 2018 var fram­ tidens Hertsön ute på samråd – och fick gott betyg. I våras kunde intresserade ta del av en utställ­ ning med ett reviderat förslag till utvecklingsplan.

– Vi är tacksamma för de syn­ punkter som vi fått. Det är en vik­ tig demokratifråga att vara delak­ tig i sitt bostadsområde, säger Barbro Müller, samhällsstrateg vid Luleå kommun.

M

ed sina 6 400 invånare är Hertsön och Lerbäcken det största bostadsområdet i Luleå.

Här finns värden som närheten till naturreservatet vid Ormberget, kulturutbudet och koloniområdet.

– Nu när förtätning och utbyggnad av området planeras är det viktigt att bevara det som är unikt med Hertsön och förädla det som är typiskt för området, säger samhällsstrateg Sandra Viklund.

Hertsön byggdes under 1970-talets miljonprogram och kompletterades sedan med villaområdet på Lerbäcken.

Då växte Luleå snabbt till följd av ex-

pansionen av dåvarande Norrbottens järnverk. Nu är avsikten att förtäta Hertsö centrum och att bygga ett helt nytt bostadsområde på Hertsöheden med blandade boendeformer.

Hertsön är ett ungt område – 23 pro-

cent av invånarna är under 18 år. Här finns ett rikt kulturliv och aktiva föreningar som Luleå sportklubb, PRO och Luleå koloniförening. I arbetet med utvecklingsplanen har kommunen sökt upp olika grupper för att få in viktiga perspektiv. Ett par exempel är dialogträffar på Hertsöns dagverksamhet och på mötesplatsen Hertsöns hjärtpunkt samt medborgardialoger med utrikesfödda och äldre.

– Det har varit värdefulla synpunkter som kommit fram. Bland annat att det är viktigt att det finns ett badhus och en fritidsgård, att det finns cykelvägar och lekplatser, säger Sandra Viklund.

Synpunkterna har sammanställts och finns på Luleå kommuns hemsida. Nu pågår arbetet med att ta hand om de synpunkter som kommit in under granskningstiden. Samtidigt är ett förslag på ny detaljplan för Hertsöfältet ute på samråd, då såväl de boende som

Bertil Bartholdson (V), Anja Johansson (S), Nina Berggård (V), Niklas Nordström (S), Lenita Ericson (S), Samuel Ek (KD) och Jonas Brännberg (RS) deltog på en av medborgardialogerna.

kommunen ser att det vore positivt med fler arbetstillfällen på området.

Detaljplanen ger förutsättningar för ett nytt industriområde med arbetsplatser som kräver lite avskildhet. Trafiken till och från området är en av de stora frågorna att lösa. När Hertsön får fler invånare och arbetsplatser kommer det att bli mer trafik. En del av den tunga trafiken kan ledas via Svartön och en del kommer troligen att gå via

Hertsövägen. Det är viktigt att planera kommande bebyggelse utifrån olika scenarier och tidsperspektiv.

– Utvecklingsplanen är på 20 års sikt. En del kommer att ske i närtid medan andra delar av utvecklingsplanen kommer att ta längre tid innan de genomförs, säger Barbro Müller.

Text: Cecilie Östby Foto: Luleå kommun

ANNONS

VA Installationer klarar alla reningsverk – hög som låg VA Installationer i norr levererar kompletta vatten- och avloppslösningar för alla sorters hushåll. Men de har dessutom specialiserat sig på att installera i områden som kräver hög skyddsnivå.

Krav på rening av avloppsvatten har funnits i decennier. Har du en vattentoalett räcker det inte med enbart en slamavskiljare, avloppsvattnet behöver behandlas och renas så att inte så att det inte ”uppstår olägenheter för människors hälsa och miljön” som det formuleras.

Normalt är detta inte någon särskilt komplicerad historia, enskilda hushåll, samfälligheter och kommuner gör det till vardags, men ibland krävs det mer avancerad rening. Det som kallas hög skyddsnivå. Det gäller till exempel inom vattenskyddsområde eller där utsläpp av avloppsvatten sker direkt i eller i nära anslutning till ett vattendrag. Det gäller också vid nybyggnation av hus.

Med mer tekniskt språk ska avloppsanläggningen klara 90 %-rening av organiskt material, BOD, det vill säga den mängd syre som behövs för att bryta ner en viss mängd organiskt material.

Anläggningen ska också klara 90 %-rening av

fosfor och 50 %-rening av kväve. Om avloppsvattnet släpps ut i närheten av en badplats krävs också att reningar har bra bakterieavdödning, vilket kan vara ett problem med vissa minireningsverk.

Många fastighetsägare söker tillstånd för re-

ningsverk som inte är tillräckligt dimensionerade och får avslag från kommuen gång på gång.

VA Installationer i norr kan lösa det här.

– Vi är certifierade för att installera och leverera kompletta avloppslösningar för alla sorters industrier, campingar, hotell, samfälligheter och kommuner, säger Nicklas Sandberg och Elisabeth Isacksson. Vi har även möjlighet att uppgradera befintliga anläggningar i både kapacitet och prestanda.

– Vi är inte heller märkesbundna, så vi använder oss av det bästa som finns på marknaden, så att du får kvalité på jobbet och den bästa lösningen. Alla fastigheter har olika krav om vad som är bästa lösningen och vad som krävs för ett bra avloppsystem.

Välkommen att kontakta oss för alla sorters kompletta avloppslösningar på alla skyddsnivåer.

VA Installationer i norr har specialiserat sig på att installera kompletta vatten- och avloppslösningar i områden som kräver hög skyddsnivå.

VA Installationer i Norr AB www.vainstallationer.se

8

ANNONS

Diös satsar på ett inspirerande Luleå Diös, som är ett av Sveriges största fastighetsbolag, satsar på stadsutveckling i Luleå.

– Att vi driver stadsutveckling i Luleå betyder att vi tar en aktiv och drivande roll för att skapa en inspirerande och trygg stad där människor vill bo, jobba, shoppa, ta del av ett mixat utbud och umgås. Det handlar om ett långsiktigt hållbart engagemang som skapar tillväxt, säger Johan Lång, affärschef, Diös Luleå.

– Vi bygger fler bostäder och nya moderna kontor i centrum, samtidigt som vi fortsätter utvecklingen av våra tre citygallerior för att skapa framtidens mötesplatser i Luleå.

Våra beteenden när det gäller hur vi shoppar, hur vi upplever och hur vi jobbar har förändrats.

Utvecklingen av e-handel, nya möjligheter för logistik, nya typer av kontorsmiljöer ökar behovet av attraktiva mötesplatser i centrum som skapar nya förutsättningar och ger nya möjlig­ heter till hållbar utveckling.

För alla medarbetare på Diös handlar hållbarhet

om att agera ansvarsfullt i alla frågor bland annat kring stadsutveckling men också en ökad medvetenhet om bolagets och individernas miljö­påverkan där engagemanget spänner från hur energianvändning i fastigheterna optimeras till trygghet och att vilja vara i stadskärnan samt ekonomiskt hållbara investeringar.

– Vi tänker in ansvar och hållbarhet i vår vardag hela tiden och engagerar oss i frågor som leder till utveckling av Luleå. När det gäller miljö­påverkan och till exempel utveckling av befintliga fastigheter och när vi bygger nytt jobbar vi bland annat med tre miljöcertifieringar, GreenBuilding, Miljöbyggnad och BREEAM. En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda, säger Johan.

Andra exempel inom hållbar utveckling är att Diös nyligen bytt ut alla servicebilar till 100% eldrivna bilar och har ett mål om att bygga solcells­anläggningar på alla sina fastigheter där det är möjligt.

Stadsutveckling i Luleå betyder att vi tar en aktiv och drivande roll för att skapa en inspirerande och trygg stad där människor vill bo, jobba, shoppa, ta del av ett mixat utbud och umgås. Bilden är från hyresgästen Tromb i Shopping galleria.

Diös är framför allt stora när det gäller kommersi-

ella lokaler, men äger och förvaltar även cirka 200 lägenheter i Luleå, något de gärna ”vill fördubbla”.

– Fler bostäder i centrum gör att fler männi­ skor rör sig i city. Det är del av vår utvecklingsplan, fortsätter Johan.

Ett av Diös projekt i den närmsta framtiden är utvecklingen av kvarteret Biet. En stor tomt vid Bergnäsbron i centrala Luleå som skulle kunna innefatta både bostäder, kontor och kanske hotell.

Efterfrågan på moderna lokaler och bostäder i centrala Luleå är stor och en utveckling av kvarteret Biet, som också är en av stans entréer, skulle verkligen bidra till Luleås utveckling och fram­ tida gestaltning. Ett attraktivt kvarter som kan bidra till att fler personer kan bo och röra sig i stadskärnan. Detaljplanearbete pågår.

– Vi är långsiktiga och vår blick sträcker sig långt fram i tiden. Vi vill vara med att utveckla Luleå till att bli en av Sveriges mest inspirerande städer, säger Johan Lång.

Johan Lång, affärschef Diös Luleå.

Efterfrågan på moderna lokaler och bostäder i centrala Luleå är stor. I det framtida kvarteret Biet vid Bergnäsbron i centrala Luleå vill Diös erbjuda kommersiella lokaler och bostäder.

9

www.dios.se

DIALOG

LÄS OM STADS­ PLANERING OCH BYGGPROJEKT: www.lulea.se/stadsplanering

VAD ÄR PÅ GÅNG DÄR DU BOR? https://kartor.lulea.se/kommunkarta Klicka på Detaljplaner under Samhälle & gator.

Planer ställs ofta ut i stadshu­ set och på stadsbiblioteket.

PÅVERKA DIN KOMMUN

Här hittar du mer information om medborgardialoger, Luleåförslaget och hur du tyck­ er till om kommunens service. www.lulea.se/paverka

VAD BESTÄMDES EGENTLIGEN?

Detta är Luleå kommuns an­ slagstavla. Här hittar du anslag och kungörelser från nämnder och sammanträden. www.lulea.se/anslagstavla

POLITIKER

Kontakta politiker: www.lulea.se/kommunpolitiker www.lulea.se/kontakt

HAR DU ALLMÄNNA FRÅGOR?

Luleå kommuns kundcenter är din ingång för information och vägledning om kommunens tjänster. Vi svarar på dina frå­ gor eller hjälper dig till rätt per­ son eller verksamhet. Öppettider: Måndag-fredag kl 8:00–17.00 (dag före röd dag kl 8:00–12.00).

Receptionen i stadshuset öppnar 7:30.

Telefon: 0920-45 30 00 E-post: lulea.kommun@lulea.se

FRÅN PLANERING TILL BYGGSTART Planering för ny bebyggelse följer en tydlig process enligt plan- och bygglagen (PBL). Arbetet kan vara omfattande och ta lång tid. Det påverkar många och det är en demokratisk process. Det är viktigt att du som är invånare kan ta del av planerna och har chans att vara med och påverka. ”Kommunen bygger” kan det stå i rubriker i medier, men det är främst byggbolag och fastighetsägare som bygger bostäder. Kommunen anlägger gator och torg, vatten och avlopp så att bostadsområden blir möjliga. Kommunen anvisar också mark att bygga på och ger riktlinjer för hur områden ska se ut.

Innan kommunen ger klartecken att bygga är det mycket som måste utredas och diskuteras: Vad är visionen och behoven? Finns det risker för miljön? Hur väger vi det ena mot det andra? Du har störst möjlighet att påverka i början av planarbetet, till exempel när kommunen bjuder in till samråd.

Foto: Joakim Höggren

KONTAKTA OSS

DU KAN VARA MED OCH GÖRA DIN RÖST HÖRD

ÖVERSIKTSPLAN Alla kommuner har en översiktsplan.

Den visar intentioner för hur mark ska användas och vilka utvecklingsambitioner som finns. Luleås översiktsplan, Program till Vision Luleå 2050, är plattformen för kommunens strategiska arbete. Översiktsplanen ska hållas aktuell och ses över en gång per mandatperiod. Översiktsplanen reviderades nu i höst, och den kommer att ställas ut för granskning i stadshuset och på biblioteket mellan oktober och december.

MARKANVISNING En markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre. Markanvisningen ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor, förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande.

Markanvisning i Luleå kan ske genom jämförelseförfarande, tävling eller direktanvisning. Valet av metod för respektive markanvisning beslutas av Kommunstyrelsen och styrs av förutsättningarna för det aktuella område som ska anvisas.

UTVECKLINGSPLAN OCH PLANPROGRAM Kommunen kan också göra en utvecklingsplan, en mer detaljerad plan för ett större område, eller ett planprogram, om det behövs flera detaljplaner inom ett visst område. Planprogrammet visar kommunens avsikter för området och är vägledande för detaljplanerna.

DETALJPLAN Nästa steg är en detaljplan som bland annat visar var man får bygga i ett visst område, om det ska vara bostäder, lokaler för handel eller andra verksamheter, hur högt man får bygga och hur byggnaderna får se ut. Detaljplanen används vid ansökan om bygglov och är juridiskt bindande.

BYGGDIALOG Byggdialogen är en väg in för dem som vill bygga i Luleå och är en arena för samtal. Det kan handla om allt från stora utvecklingsprojekt, förfrågningar om lokalisering eller att en bostadsrättsförening vill utveckla sin fastighet. På byggdialogmöten träffar den som vill bygga representanter från hela kedjan av samhällsbyggande, från översiktsplanering till bygglov. Efter dialogen går förslaget vidare till beredning för djupare analys av förutsättningar och lämplighet. Om förslaget stämmer överens med kommunens övergripande inriktning och bedöms lämpligt blir det ett politiskt ärende om att genomföra markanvisning och/eller detaljplan.

SAMRÅD Alla som berörs ska få ta del av, diskutera och lämna synpunkter på förslag på ett nytt planprogram eller en ny detaljplan. Det kan vara boende eller företagare i området, eller någon som på annat sätt berörs. Det kallas för samråd och är viktigt för att beslutsunderlaget ska bli så bra som möjligt.

10

GRANSKNING Om en detaljplan är av stor betydelse eller påverkar många tar kommunen efter samrådet fram ett nytt förslag utifrån synpunkter som har lämnats in. Under en granskning får invånare ytterligare möjlighet att påverka detaljplanen.

Granskningstiden är minst tre veckor.

ANTAGANDE Kommuner i Sverige har planmonopol, vilket innebär att kommunen ansvarar för planläggning av mark och vatten.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att en detaljplan ska upprättas och vad som är syftet. Kommunens tjänstepersoner tar fram planförslaget och stadsbyggnadsnämnden eller ibland kommunfullmäktige beslutar om att anta detaljplanen. ÖVERKLAGANDE När en detaljplan är antagen kan beslutet överklagas av personer som har lämnat skriftliga synpunkter under samråd eller granskning som inte har blivit beaktade eller tillgodosedda.

Personer måste också vara berörda av förslaget för att få överklaga.

LAGA KRAFT Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla tidigast tre veckor efter antagande, om beslutet inte har överklagats.

BYGGLOV När kommunen behandlar en ansökan om bygglov bedömer man om ett byggprojekt uppfyller de krav som finns.

Kraven finns i första hand i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt detaljplaner. Bygglovsprocessen börjar när kommunen får en ansökan om bygglov. De flesta beslut fattas av handläggaren själv. Större eller komplicerade ärenden beslutas av miljö- och byggnadsnämnden. Bygglovsbeslutet visar att du har fått bygglov. Bygget får inte påbörjas förrän den som ansökt fått ett skriftligt startbesked.

Luleå går på vatten

Nåiden bygger Kuststad. Ett sätt för oss att ta ansvar och visa vårt engagemang genom att investera i din, vår och Luleås framtid.

Läs mer och gör en intresseanmälan på nåiden.se/projektutveckling och kuststad.nu

ANNONS

Här är kunden ägare och tillsammans utvecklar vi Norrbotten LF Norrbotten har en unik fördel: Här kan du som kund hitta både banktjänster och försäkringstjänster under ett och samma tak. Det gör att vi på ett och samma ställe kan ta emot alla våra kunder, enkelt och smidigt, oavsett ärende. På LF Norrbotten kan du spara i pensionsförsäkringar, låna till bostaden och försäkra dig själv och ditt hem. Har du företag kan vi skräddarsy en företagsförsäkring som verkligen passar just din verksamhet.

– Vi är ett komplett finansiellt varuhus med allt samlat på ett ställe – på Norrbottens enda kundägda lokala bank och försäkringsbolag, säger Andreas Hansen, bankchef på LF Norrbotten.

LF Norrbotten har ytterligare en fördel då det ägs av kunderna. Här stannar vinsterna i Norrbotten och omvandlas till sänkta premier och förbättrade villkor för våra kunder.

LF Norrbotten, som har kontor på Köpmantorget

och nu i höst öppnar ytterligare ett kontor i Boden, satsar på lättillgänglighet.

– Vi växer, öppnar nya lokala kontor och skapar arbetstillfällen runt om i länet, säger Andreas Hansen. När andra i branschen väljer att avveckla och istället hänvisa kunderna till internet och

telefonköer gör vi precis tvärtom. Vårt huvudkontor finns inte i Stockholm, det finns här i Norrbotten. Det är här vi fattar alla beslut och det är här vi återinvesterar vårt överskott.

Att tala i egen sak låter sig lätt göras när man

som Länsförsäkringar har Sveriges mest nöjda kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Vi är stolta och glada att toppa listorna i sex kategorier; Bolån, Försäkring privat, Försäkring företag, Bank privat, privat Pension och Fastighetsförmedling.

– Vi är övertygade om att det här beror på att vi finns på plats överallt i landet vilket ger oss lokalkännedom – vi brukar säga att vi bor på samma gata som våra kunder.

Om du har gått över till att göra dina bank- och försäkringsärenden digitalt, ja då kan Länsförsäkringar också stoltsera med en belönad app till mobilen; lättanvänd, snygg, enkel och funktionell mobillösning som tillgodoser användarnas behov som det motiverades, en app som gjort Länsförsäkringar till bästa mobilbanken.

Så vilken bank- eller försäkringskund du än är så har LF Norrbotten det du trivs bäst med. Och som kund är du med och delar vinsten.

– Vi är ett komplett finansiellt varuhus med allt samlat på ett ställe, säger Andreas Hansen, bankchef på LF Norrbotten.

www.LFnorrbotten.se

11

STADSLIV

”När Luleå växer ökar behovet av ett levande stadsliv med fler möjliga mötesplatser för alla.”

Mia Persson

– Ett levande centrum är en förutsättning för att en stad ska vara attraktiv både för boende och besökare, säger Mia Persson.

”ETT LEVANDE STADSLIV ÄR EN AV GRUNDERNA FÖR DEMOKRATI” SOM RESIDENSSTAD och nav i Norrbottens län är utvecklingen av Luleå av största intresse för hela regionen. För att locka kom­ petensen hit behöver Luleå vara en attraktiv stad som människor vill bo kvar i, stanna kvar efter studier och flytta till.

– När Luleå växer ökar behovet av ett levande stadsliv med fler möjliga mötesplatser för alla.

Stadskärnan behöver utvecklas, säger Mia Persson, samhällsstra­ teg vid Luleå kommun.

E

tt tydligt mål för Luleå är att öka fotavtrycken och minska på klimatavtrycket. Tillgängligheten för bilar kommer att vara fortsatt god, men fokus ligger nu på att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka buss till centrum.

Bland annat är tanken att låta bussresenärer och andra fotgängare ta mer

plats på Smedjegatan som är centrums viktigaste bussläge.

– Ett levande centrum är en förutsättning för att en stad ska vara attraktiv både för boende och besökare. Det ska vara enkelt att röra sig där, och det ska vara enkelt att ta sig dit, säger Mia Persson.

Luleå behöver rymma både fler bostäder och fler arbetsplatser. Sedan exempelvis Facebook valt att förlägga serverhallar i residensstaden, har fler företag visat intresse för att etablera sig här.

Det lockar i sin tur både studenter och arbetskraft.

Samtidigt ska Luleå bli grönare. Fler grönområden planeras och de som redan finns ska bevaras och utvecklas för att bättre tjäna ekosystemet.

– Det är en utmaning i samhällsplaneringen att vara rustad för stadens expandering och samtidigt bevara och utveckla värden för de boende. Nu mer än någonsin är hållbarheten i fokus.

Det ska göras möjligt att resa med min-

12

dre klimatpåverkan, minska på buller och luftpåverkan och bevara och utveckla naturliga grönområden, säger Mia Persson.

I förslaget till utvecklingsplan för centrum som kommunen har tagit fram beskrivs möjligheter att förtäta stadskärnan med upp till 4 000 nya bostäder och arbetsplatser. Förtätning sker genom att bygga på befintliga fastigheter men även genom att ersätta befintliga byggnader.

Samtidigt ska områden med kulturvär-

den som kvarteret Skatan och landshövdingens residens bevaras och bli mer tillgängliga.

– Hälsa, trygghet och demokrati är viktiga delar som vi vill gynna när vi utvecklar Centrum. Ett levande stadsliv är en förutsättning för demokratin.

Här finns mötesplatser som Storgatan som gör det möjligt att uttrycka sina åsikter, säger Mia Persson.

I samband med att bangården byggs

om och ett nytt resecentrum byggs kommer också Östra stranden att utvecklas och vid Kuststad i Södra hamn är inflyttningen i nya vattennära bostäder redan i gång.

Utvecklingsplanen för centrum har varit ute på samråd och kommunen har arbetat aktivt för att få in fler röster och synpunkter. Barn och kulturföreningar har bjudits in att delta i processen.

Bland annat har Mia Persson arbetat med en gymnasieklass som diskuterat och kommit med förslag. Även bostadsrättsföreningar och företagare har bjudits in till möten där de fått komma med synpunkter.

– Vi välkomnar engagemanget och önskar att fler ska ta möjligheten att göra sin röst hörd om Luleås utveckling.

Vi bygger Luleå tillsammans, säger Mia Persson.

Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

ANNONS

Luleå Science Park –

Här blir hårda och mjuka värden en helhet Luleå Science Park. En spirande mötes­ plats för teknik, människor, idéer, kunskap och kreativitet. Som namnet låter, en feno­ menal plats för tillväxt. Och nu ska områ­ det utvecklas ytterligare.

I dag finns här omkring 1 400 personer i drygt 100 företag som har världen som marknad. Framgångsrika företag, flera av dem världsledande i den globala teknikutvecklingen, och planerna är att ge ännu fler företag utrymme. Innovativa företag med daglig möjlighet att mötas, upptäcka gemensam nytta och utvecklas på ett sätt som annars kanske inte skulle varit möjligt om man valt ett enskilt kontor för sig själv.

Med kopplingen till Luleå tekniska universitet finns här en tydlig teknik- och IT-profil, men det är den kreativa blandningen som gör att nya idéer uppstår och företagsidéer växer. Här finns även LTU Business, Arctic Business och Go Business. Här finns flera starka varumärken, främst inom IT och energi.

Efter att Luleå Science Park förra året blev eget aktiebolag har planerna för att bygga ihop Science Park med campusområdet åter igen tagit fart. En särskild tillväxtgrupp med representanter för Science Park, Luleå Kommun, LTU, Teknikens Hus, Luleå lokaltrafik, Luleå Näringsliv och fastighetsägarna på området arbetar tillsammans med visionen att skapa Sveriges mest attraktiva Science Parkmiljö.

– Vi arbetar på att få till naturliga gångstråk i hela området, det ska vara lätt att hitta hit och vilja röra sig här, samtidigt som området ska fräschas upp, säger Ulla-Britt Kankaanranta, Affärsutvecklare, en av de nya fyra heltidsanställda som nu satsar på att leda Luleå Science Park in i en spännande framtid.

– Nu byggs det också lägenheter som passar både studenter och den lilla familjen i anslutning till Science Park. Här ska man både kunna bo, studera och arbeta.

I en science park blir hårda och mjuka värden en

helhet. Här delar man med sig av sina kunskaper med tanken att de ska befruktas och växa.

Lokalerna i sig är en sak, här pågår dessutom varje vecka föreläsningar, evenemang och aktiviteter, öppna för alla, med allt från lunchföreläsning om genussmarta tekniska lösningar och produkter, seminarium om krishantering i företag till TechTalk-frukost och tillfällen till massage. Servicecentret är knutpunkten där information och företagsservice delas mellan företag i alla storlekar.

– Det finns ett stort mervärde när allt samlas på en tillgänglig plats, säger Ulla-Britt Kankaanranta.

När tidningarna Ny Teknik och Affärsvärlden årligen presenterar sin lista över Sveriges hetaste startup-företag så är ofta runt hälften av företagen sådana som utvecklats med inkubatorer och science parks runt om i Sverige.

– Det finns ett stort mervärde när allt samlas på en tillgänglig plats, säger Ulla-Britt Kankaanranta, Affärsutvecklare på Luleå Science Park. Teknik, människor och idéer.

Inom IT har Luleå Science Park nyligen också startat ett mindre nätverk av nära samarbete med Science Parker i Linköping, Lund, Kista och Göteborg.

– Vi har framför allt en stark position inom AI, artificiell intelligens, i samarbete med universitetet och ytterligare ett antal aktörer, där vi nu driver en förstudie inom det nationella projekt som heter AI Innovation of Sweden, en satsning med ambitionen att fungera som en motor i det svenska AI-ekosystemet, säger Tore Johnsson, vd för Luleå Science Park.

– Facebooks etablering i Luleå med dess stora datacenter får stor betydelse, säger Tore Johnsson. När ett så stort företag satsar då vågar fler följa efter. Facebook har också valt att förlägga ett ”Technology Deployment Centre” i anslutning till Luleå Science Park och LTU.

FAKTA | LULEÅ SCIENCE PARK Luleå Science Park, tidigare Aurorum Science Park, är en av Sveriges största teknikparker. Här finns ett antal fastighetsägare med ett blandat bestånd av kontorsyta, konferens-/undervisningsyta och boendeyta. Delade serviceytor och gemensamma aktiviteter gör nätverkande med andra företag naturligt.

De ungefär 1 400 människor som samlas här har sin expertis inom teknik och IT, men också inom media, bygg- och systemleveranser, teknisk provning och analys, företags- och konsulttjänster, innovationsledning, gruvnäring, logistik och mycket mer. Företag flyttar in och ut ur lokalerna allt eftersom deras utveckling förändras.

Luleå Science Park bildades som eget aktiebolag 2018 med Luleå kommun, Luleå Näringsliv AB, LTU Holding och Aurorum Teknikbyn AB som delägare.

Inom Luleå Science Park sitter många av regio-

nens mest expansiva och moderna företag.

Kompetensförsörjning är en av de gemensamma utmaningarna och på hemsidan finns flera utlysta tjänster.

– Här finns många spännande karriärvägar och möjligheter för såväl etablerade seniorer som studenter som vill utvecklas, säger Ulla-Britt Kankaanranta.

13

www.luleasciencepark.se

STRATEGI

”VI BEHÖVER TÄNKA FÖR ATT KLARA VÄLF

BEHOVET AV VÄLFÄRD ökar ef­ tersom antalet barn och äldre ökar, samtidigt som de som är ar­ betsföra blir färre. Luleå står inför ett stort omställningsbehov som kräver kreativa och innovativa lös­ ningar för att använda de begrän­ sade resurserna bättre.

– Det är bara att konstatera att vi behöver en förändring för att klara välfärden. Vi måste ta tag i de här frågorna nu, så att vi inte lastar över problemen till nästa generation, säger Mikael Lekfalk, kommundirektör i Luleå.

D

et går bättre för Luleå i förhållande till regionen i stort när det gäller befolkningsstatistiken.

Luleå hade 2018 en befolkningsökning med 350 personer, medan Norrbottens län totalt gick minus. När Facebook valde Luleå för att etablera sin server-

hall – som de nu bygger ut – har fler företag visat intresse för att etablera sig här. Nu behövs arbetskraft.

– Vi arbetar hårt med att locka tillbaka utflyttade Luleåbor samt att behålla så många av universitetets studenter som möjligt, framför allt kvinnor. En mycket viktig målgrupp är våra nyanlända, Luleå är bra på att få ut många i arbetslivet. Det finns också planer på att locka människor från Europa, exempelvis från Storbritannien. Men utvecklingen går för långsamt och skatteintäkterna räcker inte för att ombesörja en åldrande befolkning, säger Mikael Lekfalk.

Det är alltså inte bara pengarna som

saknas, det saknas också människor med rätt kompetens. Det finns alltför få lärare, undersköterskor och sjuksköterskor för att fylla behoven – och det är en brist som Luleå delar med hela landet.

– Svaret som vi ser är att effektivise-

14

ra våra verksamheter och att anstränga oss ännu mer för att öka vår attraktionskraft i syfte att bli ett självklart alternativ för företagsetableringar och som boendeort, säger Mikael Lekfalk.

Redan nu finns digital teknik som skulle kunna användas inom vård och omsorg, och som skulle göra det enklare för brukaren. Tankar finns också på att öka digitaliseringen inom skolan för att sänka arbetsbelastningen för lärarna.

– Vi ser på lösningar där undervisningen sker på ett annat sätt än att sitta i klassrum, till exempel. Vi har alldeles för många lokaler vilket är mycket kostsamt, vi måste se på andra lös-

ningar än dagens modell. Vi behöver testa i liten skala och sedan skala upp det som fungerar bra, säger Mikael Lekfalk.

Tekniken kan användas för dis-

tansutbildning och artificiell intelligens kan användas inom både utbildning och äldreomsorg. En del av dagens egenvård kan ske via länk och därmed spara in på både resor och onödiga väntetider.

– Vi kommer att se mycket mer av de här lösningarna inom några år, säger Mikael Lekfalk.

Det skulle ha – Vi kan inte lasta över problemen till nästa generation, säger Mikael Lekfalk, kommundirektör i Luleå.

NYTT FÄRDEN”

Efter att ha ramlat i hemmet två gånger behövde Margareta, 78 år, både hjälp i hemmet och någon som såg efter henne på natten. Hon vaknade av de nattliga besöken och fick då en trygghetskamera istället. ”Det känns tryggt och bra.

Tidigare vaknade jag när nattpatrullen kom två gånger per natt, nu blir jag inte störd längre”, säger Margareta.

NYA MÖJLIGHETER I SKOLA OCH OMSORG MED DIGITALA LÖSNINGAR ÄR DEN BÄSTA lösningen för skolan att ha klassrum med tradi­ tionell undervisning? Eller finns det andra alternativ som är bättre både för elever, medarbetare och vårdnadshavare? Alternativ som är mer kostnadseffektiva, där eleverna faktiskt lär sig mer och vårdnadshavarna har ännu bättre möjligheter till delaktighet?

D

aniel Ahlqvist är chef för Digital Utveckling i Luleå kommun och har som uppgift att se på olika digitala lösningar som kan utveckla hela verksamheten, exempelvis inom skola och omsorg.

– Vi måste börja våga visionera och tänka fritt och lämna vår komfortzon för att klara morgondagens utmaningar i skola och omsorg. En del av lösningen kan vara digital, säger han.

Vi använder alltfler digitala tjänster för att lösa våra bankärenden och myndighetsärenden.

varit lätt att låna pengar för att bibehålla välfärden och speciellt nu när räntan är låg har lockelsen varit större. Men att låna pengar för att förvalta ett gammalt system är inte hållbart i längden, menar Mikael Lekfalk.

– Vi måste acceptera att tiden tickar närmare den dagen då skulden ska betalas tillbaka och då kommer inte räntan att vara lika låg. Nu har vi fortfarande tid att ställa om och då är det vårt ansvar att göra det, säger han.

Text: Cecilie Östby Foto: Snowgarden Illustrationer: Joakim Höggren

Ahlqvist tror att vi i framtiden kan slippa ha prov över huvud taget.

– Snart finns det digitala läromedel som läser av och kan anpassa sig efter elevens kunskaper. Om femmans multiplikationstabell sitter, kan man öva mer på sjuans. Om eleven ofta stavar fel på ett ord, dyker det oftare upp för repetition än ord som eleven redan stavar rätt på. Redan i dag kan vi på ett helt nytt sätt stötta elever med läs- och skrivsvårigheter med ny teknik. Frågan är om vi i framtiden ens behöver ha prov i skolan när vi har den här typen av hjälpmedel som mäter och analyserar elevens resultat löpande, säger han.

Redan nu finns universitetsutbildningar på distans och Daniel Ahlqvist är inte främmande för att det även skulle kunna erbjudas för lägre åldrar.

– När det är brist på behöriga lärare vore det kanske klokt att använda resurserna mer effektivt om läraren undervisade i flera klasser samtidigt och varje elev kunde ha tillgång till undervisningen när som helst och vid flera tillfällen.

Både distansundervisning och så kallade flippade klassrum testas redan i dag av kommuner. Speciellt praktiskt vore det i Norrbotten där vi har långa reseavstånd, och här testas det redan i dag, säger han.

”Nu har vi fortfarande tid att ställa om och då är det vårt ansvar att göra det”

Digitaliseringen och effektiviseringen är också i full gång i Luleå kommun och medborgarna erbjuds löpande nya lösningar. Anmälan till simskola har gått från långa telefonköer och pappersblanketter till en för vår tid normal digital lösning. De som köar till en tomt inom Luleå kommun får erbjudanden digitalt och kan dessutom betala direkt för köplatsen i lösningen utan krångel med fakturor.

– De små förändringarna vi gör blir nycklar till de stora förändringarna. Vi som invånare vill kunna göra samhällstjänster på våra egna villkor och slippa sitta i långa telefonköer, säger Daniel Ahlqvist.

Nu ser också Luleå kommun över hur digitala lösningar kan effektivisera skola och omsorg för att göra det bättre och mer individanpassat – och billigare.

Mikael Lekfalk

Lärare använder mycket tid till admi-

Många tänker sig att skola och omsorg blir opersonlig om en dator ska ta över.

Men Daniel Ahlqvist menar att det i många fall blir tvärtom, mer tid för personliga möten.

– När ny teknik kommer måste vi prova oss fram. Det blir en omställning som kan kännas utmanande för männi­ skor. Där måste vi vara ödmjuka. Men utmaningarna med demografi, ekonomi och kompetensförsörjningen inom offentlig sektor är tuff och vi måste hitta effektivare nya arbetssätt. Bara för att det är nytt är det inte automatiskt sämre. Målet är självklart att hitta lösningar som är bättre för oss invånare, säger Daniel Ahlqvist.

nistration. Ett exempel är prov. I dag hanteras alltfler prov digitalt och rättas automatiskt. Det sparar tid. Men Daniel

Text: Cecilie Östby Foto: Bo Henry Pettersson

15

Konst för välmående i boendet Boende handlar inte bara om kvadratmetrar och material på golv och väggar eller vitvaror, det är nog så viktigt, men ens bostad handlar lika mycket om hälsa och välmående. Jag vill trivas i mitt hem, må bra där. Liten härd är guld värd, mitt hem är min borg, borta bra men hemma bäst och fyra väggar gör inget hem.

Ordspråken är många som tar fasta på just välmåendet.

Konst och kultur är utmärkta ”piller” till hur man trivs.

Färsk forskning visar till och med att kultur minskar risken för depression. Risken för att drabbas av depression som äldre minskar om du går på bio, teater eller museum. Det visar en ny brittisk långtidsstudie. För äldre som tar del av olika sorters kulturutbud minst en gång i månaden minskar risken för depression med 48 procent. För dem som regelbundet men något mer sällan konsumerar kultur minskar risken med 32 procent. Resultaten bygger på data från 2 148 britter som följts under 10 år, och det finns ingen anledning att tro att vi svenskar skulle vara annorlunda.

Hälsa handlar inte bara om att äta rätt och motionera. Även stimulans av hjärnan är en viktig del i ett friskare liv. För allmännyttiga Lulebo med hyreslägenheter och affärslokaler i de flesta delar av Luleå kommun, har konstutsmyckningar hög prioritet och genom åren har vi haft möjlighet att satsa på konst i våra bostadsområden.

– Konst och kultur är ett naturligt inslag som finns med i planeringen av våra nybyggnadsprojekt, säger Anders Hannerfors, chef för Lulebos Fastighetsutveckling.

– Konstverken finns på platser där vi vistas och umgås; i trappuppgångar, på husfasader, vid entréer och i grönområden och den bidrar till att skapa trivsamma boendemiljöer, stolthet över sin närmiljö och i många fall tid till eftertanke.

Därför gav Lulebo Annica V Waara i uppdrag att måla totalt 14 målningar som utsmyckning till alla våningsplan i Bergnäsets trygghetsboende. Syftet var att gestalta Luleå med dess kust– Jag målade mycket kubislandskap och ljus. Gestaltningarna tisk stil tidigare, så det här som sammanfattar livet i Norrbottens var verkligen ett helt nytt huvudstad, i skärgården och vid havet område för mig, säger tar betraktaren på en tur ut till den ytkonstnär Annica V Waara. tersta skärgården med början i stadens bägge hamnar. Målningarna mäter 4,5 meter på bredden och 1,6 meter på höjden och är därmed de största som Annica V Waara någonsin gjort. Formatet fungerade fint då Lulebo ställde en del av trygghetsboendets garage till förfogande där Annica hade sin egen ateljé.

Annica V Waara målar i akryl, vanligtvis på canvas, men den här gång-

en var det på stora träfiberskivor, tre separata skivor som sattes ihop till en målning.

– Jag målade mycket kubistisk stil då, så det här var verkligen ett helt nytt område för mig, berättar hon.

– Eftersom målningarna skulle hängas upp på ett trygghetsboende valde jag medvetet att måla platser som människor känner igen. Jag tänker att det ger en viss trygghetskänsla samtidigt som målningarna kan inspirera till glädjande minnen och samtal.

Utöver målandet och skulpterandet arbetar Annica som inredningsdesigner, och formger allt från hotell till kontorslandskap.

– Just nu arbetar jag på de beställningar jag fick under tiden som jag gjorde målningarna till Lulebo. För de slukade verkligen all min tid, skrattar hon. Men ett underbart uppdrag var det.

Rörlig glasfiberskulptur av Bertil Vallien vid parkeringen utanför Björkskatans centrum.

16

Kvistsamlaren av Mats Wikströ ingången till Rödkallens Trygg­h

öm 2014, bronsskulptur utanför ­hetsboende på Örnäset.

ANNONS

”Eftersom målningarna skulle hängas upp på ett trygghetsboende valde jag medvetet att måla platser som männi­ skor känner igen” Annica V Waara

Annica V Waaras målning ”Vinterns mystik”, en av 14 målningar på Bergnäsets trygghetsboende. Foto: Tomas Bergman

Tulpanflickan av Ulrica Hydman-Vallien 2005, glas­fiber på Tunastigen.

Mural­målning på Tunastigen av Lars Pirak 2002. www.lulebo.se

17

Illustration: Yours/TEMA landskapsarkitekter

ÖSTRA LÄNKEN

Visionsbilder i Östra länkens spår. Från vänster: Nytt parkområde vid Golfängen. Ny gång- och cykelport under Svartövägen som ersätter den gamla tunneln.

Nytt parkområde vid rondellen.

ÖSTRA LÄNKEN:

MÅNGFALD GER KRISPIGARE IDÉER

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN är tuff. För att pas­ sa in ska du vara man och gärna åt machohållet. Det är en förutfat­ tad mening många har.

Nu arbetar man aktivt i Östra Länken-projektet för att ändra den bilden.

– Det är olyckligt om en stor del av befolkningen inte söker sig till branschen eller inte rekryteras, på grund av en förutfattad mening om vem som passar in. Hela lan­ det står inför reinvesteringsbehov och arbetsmarknaden skriker ef­ ter anläggningsarbetare på alla ni­ våer, säger Malin Suneson, en av Luleå kommuns projektledare i Östra Länken.

F

ler män än kvinnor väljer att arbeta i anläggningsbranschen. Samtidigt skriker branschen efter arbetskraft inom alla yrkeskategorier. Det är många som är involverade i projektets alla delar; planering, projektering och byggande.

– Byggherrarna drar i de kvinnor som arbetar i byggbranschen. Vi behöver allt från grävmaskinister till anläggningsingenjörer, säger Petra Viklund.

Mans- eller kvinnodominerade branscher delar samma problem; det skapas lätt normer för hur personer ska vara, prata och göra. Risken finns att kompetens utanför normen avskräcks eller stöts bort.

känna sig inkluderad och delaktig även i Östra länkens etableringar och barackläger, säger Erik Sandström projektchef för NCC i Östra Länken.

Den klassiska bilden av en byggarbeta-

Elisabeth Johansson och Helena Lövgren (i lastbilen) jobbar båda med Östra länken och vill gärna ha fler kvinnor som arbetskamrater.

– Östra Länken skapar förutsättningar för ett attraktivt och hållbart Luleå, på flera sätt. Dels med hjälp av genomtänkta och hållbara lösningar och utformningar, dels i själva arbetet som exempelvis genom ett klart och tydligt jämställdhetstänkande. För att klara byggtakten måste vi kunna rekrytera från hela befolkningen, säger Malin Suneson.

NCC:s platsledning har med sitt lag-

bygge fokuserat på att skapa produktiva, långsiktigt fungerande arbetslag.

– Genom att rekrytera kvinnliga medarbetare bland maskinister och yrkesarbetare har vi lyckats skapa ett bra klimat och en god stämning, utan hård byggbransch-jargong redan från dag ett, augusti 2014. Jargong och attityd skapar tillhörighet, men kan även skapa en svår barriär att ta sig förbi för utomstående. Målet har varit och är att när man kommer till jobbet ska man

18

re har successivt luckrats upp. Östra Länken är ett bra exempel. Här arbetar många personer med olika bakgrund och kön. Eftersom branschen rymmer så många olika yrken finns det dessutom möjligheter att byta jobb utan att behöva byta arbetsgivare. Det finns rent praktiska yrken och rent teoretiska, även de som innefattar kombinationer av teori och praktik.

Utvecklingsmöjligheterna är stora.

När Östra Länken-projektet tillfrågade Tunaskolan om att komma med förslag till utformandet av pumpstationen vid den västra sidan av Skutviken kom de unga högstadietjejerna med de innovativa lösningarna.

– Det är verkligen en framtidsbransch som har plats för många, många fler. Arbetsplatser med mångfald och en bra fördelning i kön och ålder är mer dynamiska och kommer med krispigare idéer.

Det ser vi ständigt nya exempel på, menar Malin Suneson.

Text: Cecilie Östby Foto: Rosie Alm

Med Östra Länken kan Luleå växa hållbart Om du rest genom Luleå via Bodenvägen/Svartövägen har du inte undgått att förstå att det är ett stort projekt som pågår. Hela huvudsystemet för vatten- och avlopp håller på att bytas ut. När allt är klart är det två mil långt vatten- och avloppssystem som förnyats och dragits om.

– Det är vattnets motorväg genom Luleå och ett av de viktigaste byggprojekt vi har, eftersom det är en förutsättning för att Luleå ska kunna växa, säger Malin Suneson.

Projektet är vidsträckt och passerar olika miljöer. Projektet anpassas till den plats som passeras. Exempelvis passar man på att bygga en cirkulationsplats i en korsning som det nya va-systemet passerar. På en annan sträcka ska man istället passera med så liten påverkan på omgivningen som möjligt, på grund av de höga naturvärdena i området.

När arbetet är färdigt 2030 kommer det till största delen inte att märkas, eftersom det mesta ligger under jord. Men projektet har också tillfört nya värden till staden.

– Vi har använt massa som grävts upp till att bredda strandlinjen vid Skurholms­fjärden.

Dessutom anläggs nya parker, gång- och cykelvägar i arbetet och en ny cirkulationsplats på Haparandavägen, säger Malin Sunesson.

”Arbetsplatser med mångfald och en bra fördelning i kön och ålder är mer dynamiska” Malin Suneson, projektledare

Den klassiska bilden av en byggarbetare har successivt luckrats upp. Östra Länken är ett bra exempel. Här arbetar många personer med olika bakgrund och kön.

19

MILJÖ

GRÖNT RESANDE

Nicklas Sandström, projekteringsledare, Arkitektbyrån A och D.

Alla vinner på att få sin vardagsmotion genom att promenera eller cykla istället. Och framför allt finns det mycket att vinna för klimatet.

FLER FÖRETAG VILL RESA GRÖNT ALLT FLER vill resa mer hållbart och går med i Luleås arbetsplats­ utmaning #Vi reser grönt.

– Vårt främsta mål med rese­ utmaningen är att inspirera före­ tag och organisationer att delta i omställningen till ett mer hållbart resande såväl i tjänsten som till och från jobbet, säger Helena Lindvall, projektledare i Luleå kommun.

A

tt resa hållbart är inte så svårt som man kan tro – det är att låta bilen stå och istället gå, cykla, samåka eller ta bussen. Luleåborna är faktiskt lite bättre på att resa hållbart än vad som är fallet i många andra kommuner. Men självbilden är fortfarande att vi behöver ta bilen för att förflytta oss – speciellt vintertid. Av alla resor under fyra kilometer är det nästan hälften – 46 procent – som görs med bil.

– Alla vinner på att få sin vardags-

motion genom att promenera eller cykla istället. Och framförallt finns det mycket att vinna för klimatet, säger Helena Lindvall.

Målet är att minst 50 procent av alla re-

sor och 80 procent av alla resor under fyra kilometer ska ske med andra färdmedel än bil år 2020. Det är ett högt uppsatt mål som nu flera företag i Luleå är sugna på att hjälpa till att nå.

– Det här är något många kan bidra med på olika sätt. Utmaningen för den enskilde består i att bryta med gamla vanor och göra en beteendeförändring.

Men vi på kommunen behöver också arbeta med att till exempel hålla cykelbanorna snöfria och skapa möjligheter för att ta cykeln på bussen för att underlätta, säger Helena Lindvall.

Företagen tävlar ett år i taget och sam-

lar poäng genom olika insatser som att erbjuda tjänstecyklar och busskort för

20

Varför gick ni med?

Vi har arbetat medvetet med att resa grönare redan tidigare. Det här är ett sätt för oss att förbättra arbetet och få ta del av bra idéer.

Det blir en sporre att förbättra oss. Sen är det ett tillfälle att lyfta frågorna internt och arbeta mer aktivt med hälsoaspekterna i att promenera och cykla mer.

Vad är vinsten för företaget?

Vi vill vara med och dra ett strå till stacken när det gäller miljön. Det är en stor samhällsfråga. Vi är fler kontor som utmanar varandra – ingen vill vara sämre än någon annan när det gäller miljön.

resor i tjänsten, tillhandahålla dusch och omklädningsrum och delta i olika kampanjer och informationsinsatser.

– Vi erbjuder en introduktions- och inspirationsutbildning för två anställda i alla organisationer som anmäler sig. Det blir som en start och ett sätt att komma i gång och få mer tips och råd kring hur man som organisation kan jobba med att resa mer hållbart, säger Helena Lindvall.

Text: Cecilie Östby Foto: Susanne Lindholm

Vill du och ditt företag också gå med i #Vi reser grönt?

Läs mer och anmäl din organisation här www.lulea.se/viresergrönt och utse samtidigt två representanter som kan delta i introduktions- och inspirations­utbildningen.

Eva Westin och Monica Spett, ÅF: Varför gick ni med?

Förutom hälso och klimatfördelar är det positivt att göra saker tillsammans och att vi skapar en gemensam känsla att vi bidrar till en bättre värld.

Vad är vinsten för företaget?

Marknadsföring och ”skryt”. Kan locka till sig personal och nya kunder tack vare vårt miljöengagemang.

ANNONS

Mobiltelefon, padda, dator ... Vi blir alltmer uppkopplade – och det kan användas smart för allas bästa. Och alla tjänster kan styras via en och samma app.

Lunet och Kalejdo ger Luleå

smarta digitala hem Nu kommer Luleåborna att få en bekvämare och tryggare vardag med smarta digitala lösningar. Det är Lunet som tillsammans med Kalejdo Bredband påbörjat ett samarbete för smarta hem. Under vintern pågår ett pilotprojekt där kunder får utvärdera ett startpaket innan den lanseras som en tjänst i stadsnätet.

Med startpaketet, som är en bastjänst och en grund för framtida tjänster, kan man till exempel styra belysningen, se när dörrar öppnas och stängs och få en överblick över energiförbrukningen. Belysningssystemet Philips Hue är integrerat i plattformen och kan köpas till.

Utvecklingen kommer att fokusera på ”smarta hem”-lösningar inom säkerhet, bekvämlighet och hållbarhet med nya lokalanpassade tjänster i fokus. För att komma i gång med tjänsten behövs bara tillgång till stadsnätet.

Datatrafiken går direkt genom fibernätet så det behövs ingen internetuppkoppling för att tjänsten ska fungera. Det gör tekniken stabil och pålitlig med bra driftsäkerhet och hög säkerhet.

Informationen delas heller inte med någon annan vilket innebär full integritet för slutanvändaren.

Smarta hem är i sig inget nytt fenomen och interaktiva lösningar i hemmet är i dag ett måste för många människor. Användbarheten hittar

hela tiden nya vägar. Det finns många olika lösningar på marknaden i dag men många av dessa bygger på slutna plattformar låsta till en specifik leverantör. Samarbetet mellan Lunet och Kalejdo Bredband bygger på en öppen tjänsteplattform för smarta hem baserad på Indentives IoTplattform Connective vilket gör det möjligt för tjänsteleverantörer inom olika områden att erbjuda sina tjänster. Alla tjänster kan styras via en och samma app.

– För oss är det viktigt att kunna lyfta fram nya typer av tjänster i stadsnätet och öppenheten är väldigt central för oss. Fri konkurrens bland de tjänster som erbjuds gör att människor kan välja fritt, säger Johan Falk, Affärs- och marknadschef hos Lunet.

De tjänster som redan finns kommer att utvecklas för att få utökad funktionalitet och nya användningsområden. Nya tjänster tillkommer och utvecklas. Produkter från ledande tillverkare kommer att vara integrerade i plattformen och det kommer även att finnas en kameratjänst som kan kombineras med andra tjänster.

– Tillsammans med Kalejdo Bredband kommer vi att fortsätta arbetet för att hitta andra lokalanpassade tjänster genom samarbeten med lokala aktörer, säger Johan Falk.

21

Johan Falk, affärs- och marknadschef hos Lunet tillsammans med Erik Dahlström, vd för Kalejdo i startgroparna för ett nytt stort samarbete för det smarta hemmet.

www.lunet.se

TURISM

WHITE GUIDE-RESTAURANGER LOCKAR TURISTER PÅ BARA några år har Luleå blivit en stad som förknippas med sin kulinariska mångfald. Nu samar­ betar Visit Luleå med sex White Guide-listade restauranger för att locka ännu fler internationella gäster.

– Vårt arktiska klimat kombine­ rat med att restaurangerna erbju­ der lokala råvaror med högt nä­ ringsvärde skapar nya och spän­ nande restaurangkoncept, säger Jenny Hellman, vd på Visit Luleå.

M

atintresset har blivit större i Luleå. Ska du äta ute måste du boka bord i god tid sedan några av landets vassaste kockar har flyttat hit med sina nydanande matkoncept.

– När det finns flera restauranger att välja mellan, så ökar också efterfrågan på att gå ut och äta, säger Jenny Hellman.

För att få en ännu större effekt på besöksnäringen, har Visit Luleå bjudit in restaurangerna till ett marknadsutvecklingsprojekt – Food the Luleå way.

– Restaurangerna ges möjlighet att träffas och utveckla nya samarbeten.

Och även om vi bara är i början av det här projektet, så kan vi redan nu se hur de bidrar till en större mångfald tillsammans, säger Jenny Hellman.

Statens forskningsinstitut – RISE – är

med i projektet och hjälper restaurangerna att prova olika idéer som till exempel sensorisk analys för att utveckla sina koncept.

Matintresset har blivit större i Luleå. Ska du äta ute måste du boka bord i god tid sedan några av landets vassaste kockar har flyttat hit med sina nydanande matkoncept.

”När det finns flera restauranger att välja mellan, så ökar också efterfrågan på att gå ut och äta” Foto: Fredrik Broman

Jenny Hellman – Det är ett nytt sätt att arbeta även för RISE. Syftet är att skapa möjligheter för att göra matkoncepten ännu vassare, säger Jenny Hellman.

Nu beskrivs Luleå som en matstad även internationellt.

Det är ett mervärde för staden att restaurangutbudet finns. Tillsammans med att hotellutbudet ökar, blir Luleå en attraktiv stad både för turister och konferensgäster.

– Luleå är exotiskt. Bara en timme från Arlanda kommer du till en arktisk stad. Förutom fräscha hotell och närheten till unika upplevelser som norrsken, is och midnattsljus, så kan du nu också få en alldeles speciell matupplevelse, säger Jenny Hellman.

Besöksnäringen omsatte drygt 1 miljard kronor 2018 och ge­ nererade 55 miljoner kronor i skatteintäkter. Turisterna gör av med mest pengar på logi, mat och shopping: • Övernattningar på hotell omsatte 264 miljoner kronor.

• Restaurangbesök omsatte 213 miljoner kronor.

• Shopping omsatte 208 miljoner kronor.

Text: Cecilie Östby Foto: Visit Luleå

22

Vi driver utvecklingen av äldreboenden Hemsö är Sveriges största fas�ghetsägare av äldreboenden.

Under �o år har vi byggt upp en djup förståelse för vad som krävs för a� hållbart skapa trygga och väl fungerande äldreboenden.

Behovet av vård- och omsorgsboenden, demensboenden samt boenden för personer som behöver extra stöd och service ökar ständigt. Hemsö driver därför engagerat och ansvarstagande utvecklingen för a� skapa trivsamma äldreboenden �ll Sveriges pensionärer. Läs mer på hemso.se.

NÄRINGSLIV

Kontoret på Facebooks datacenter i Luleå.

BÅDE INDUSTRISTAD OCH KULTURSTAD I MÅNGA ÅR dominerade stålin­ dustrin Luleås näringsliv. Men på senare år har tjänstesektorn och de kreativa näringarna vuxit. När Facebook 2011 meddelade att man väljer Luleå som plats för sitt första datacenter utanför USA ledde det till att fler fick upp ögo­ nen för regionen.

– Det är en etablering som har haft stor betydelse för vårt själv­ förtroende som stad, säger Maria Bergman, näringslivsstrateg vid Luleå kommun.

D

et sägs att för varje industrijobb så skapas tre andra jobb.

Facebooks etablering i Luleå är ett exempel på det. Under byggtiden sysselsatte anläggningen 900 personer per år och i dag sysselsätts direkt eller indirekt ungefär 400 personer årligen.

Av dessa är 250 bosatta i regionen.

Dessutom genererar den uppgradering av anläggningen som sker var tredje år närmare 600 årsarbeten.

– I spåren av Facebook har vi även fått andra investeringar och etablering-

ar, som till exempel forskningsdatacentret RISE SICS North, och från Luleå tekniska universitet avknoppas nya teknik- och konsultföretag, berättar Maria Bergman.

Luleå strävar efter en bredd på arbetsmarknaden. En plats där det finns flera olika branscher, inom både den privata och offentliga sektorn, har lättare att attrahera många människor.

– Det är därför samarbetet inom Luleåregionen är så viktigt.

Tillsammans med våra grannkommuner erbjuder vi en arbetsmarknadsregion som är en av de största i Norrland, säger Maria Bergman.

De kulturella och kreativa näringarna är tillsammans med besöksnäringen en central del av Luleås utveckling.

Utöver fler arbetstillfällen skapar de även upplevelser för Luleåbor och besökare.

– Kulturen påverkar platsens attraktivitet och stärker den lokala identiteten. Två exempel på satsningar som får stöd av Luleå kommun är Filmpool

24

De stora fläktarna i Facebooks datacenter använder utomhusluften till kylning.

Nord och BD Pop, säger Maria Bergman.

Branschbredd är också viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. En arbetsmarknad som erbjuder en bred palett av branscher är attraktiv för både kvinnor och män.

– Det är viktigt att alla känner att Luleå är en stad för dem. I Luleå finns spännande jobb och ett bra liv, menar Maria Bergman.

Text: Cecilie Östby Foto: Facebook

ANNONS

INTR AV PAR ESSERAD KETTPL ATS? Lä

Illustration: Ahlqvist och Almqvist Arkitekter

s mer o på på w m projektet ww.raw i.se Anmäl in tr e s se p mail till r awi@raw er i.se

270 lägenheter på parkett vid Skurholmsfjärden När fastighetsbolaget Rawi etablerar sig i Luleå gör de det med besked.

Projektering pågår för fullt för det som ska bli 270 lägenheter på bästa parkettplats i Luleå; Malmstranden längst ut på Malmudden med utsikt över Skurholmsfjärden. Och det blir hyresrätter! Schaktning kommer att påbörjas i vår.

Familjeföretaget Rawi som funnits i Norrbotten i generationer finns redan i Piteå och Kalix och träder nu in i Luleå med ett spektakulärt projekt. Se bara på bilden här ovan!

Totalt fem huskroppar, varav två kommer att

byggas under den första etappen och beräknas vara färdig för inflyttning senhösten 2021.

Vartefter arbetet fortlöper kommer inflyttningsdatum att uppdateras.

– Projektet passar med hur vi vill bygga hyresrätter, säger Rawi:s Björn Wiksten. Ett bekvämt boende, lugnt vattennära läge i direkt anslutning till centrum, arkitektonisk kvalité med spännande byggnads- och kvartersform och möjlighet till att skapa lägenheter med effektiva och attraktiva, ljusa planlösningar.

– Där människor vill bo där ska det finnas hyresrätter.

Eftersom RAWI själva förvaltar de hus de bygger vill de också att kvalitén ska vara den bästa.

Husen kommer att innehålla en tredjedel 3:or och två tredjedelar 2:or. Utöver det etagelägenheter högst upp i husen.

OM MALMSTRANDEN • Moderna lägenheter med öppen planlösning med hög standard på material och ytskikt.

• Stora inglasade balkonger till samtliga lägenheter.

• Lugnt och naturnära läge med direkt närhet till centum.

• Direkt anslutning till hälsans stig.

• 400m till nybyggda Lidl.

• Promenadavstånd till centrum.

• 300 m till bussen.

• Hiss ner till bil- och cykelgarage.

• Generöst med bil- och cykelplatser.

• Möjlighet till hyra parkering med laddstation.

• Serviceställe för cyklar och barnvagnar med verktyg och pumpstation.

• Övernattningsrum att hyra när du får långväga besök.

• Lägenhetsstorlekar: – 2:or mellan 34 och 53 m2 – 3:or mellan 70 och 83 m2 – Etagelägenheter högst upp

OM RAWI ■ RAWI är Piteås största privata fastighetsägare och förvaltar idag ca 1 200 lägenheter och 200 kontors- och affärslokaler i centrala Piteå samt drygt 200 lägenheter och 20 lokaler i centrala Kalix.

■ RAWI är en familjeägd långsiktig fastighetsägare som kontinuerligt förädlar sitt befintliga bestånd och nyproducerar bekvämt boende.

25

www.rawi.se

NÄRINGSLIV

SMART INDUSTRI SNABBAR PÅ DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN NÄR LI SKARIN började som vd för Luleå Näringsliv för två år sen trodde hon inte att hon skulle bli så intresserad av industriprojekt som hon nu är.

– Faktum är att om industrin ställer om och tänker grönt, så har de störst möjlighet att göra mest för miljön. Och kan man få stora industrikluster att göra den om­ ställningen kan vi nå stora resultat på mycket kort tid, säger hon.

J

ust nu pågår omställningen till grönt i Luleå för fullt. Fyrtio olika testbäddar är igång runt om i Norrbotten varav flertalet undersöker möjligheten att lösa en del av miljöproblemen. Luleå tekniska universitet har bevisat att det går mycket snabbare i Norrbotten att gå från innovation till storskalig produktion, i princip halva tiden mot vad det normalt tar.

– Här finns stora globala företag som

Facebook, Nasa, Boeing. Vi har biltestverksamhet med bilmärken som Ferrari och Porsche i länet, vi är i framkant inom digitalisering, sjukvård och gruvnäring.

Många av de stora företagen har valt att stanna efter testperioderna och då ser även andra industrier att det verkligen fungerar att bedriva internationell verksamhet i regionen, säger Li Skarin.

– Kan man få stora industrikluster att göra en grön omställning kan vi nå stora resultat på kort tid, säger Li Skarin, vd för Luleå Näringsliv.

Luleå vill bygga ett helt nytt industriområde på Hertsöfältet för så kal�lad Smart industry. Visionen är att stora industrier bildar kluster som drar nytta av de synergieffekter som uppstår.

Ett exempel från andra län är Northvolt i Skellefteå som tillverkar batterier till elbilar. Om batterier inte tillverkas på ett grönt och hållbart sätt, så går en viktig poäng förlorad. Och i Luleå finns det också allt som behövs för att tillverka gröna batterier.

– Vi har gruvnäringen där vi kan utvinna viktiga mineraler och metaller

för att tillverka batterier och vi har vattenkraft, säger Li Skarin.

Gruvnäringen som spåddes dö ut inom en tioårsperiod har istället blivit en förutsättning för en mer miljövänlig industri. Mineraler och metaller är nycklar till omställningen till digitaliseringen. Även skogen är lösningen på många problem. De restprodukter som tidigare eldades upp kan nu användas till kläder och biojetbränsle.

I februari 2020 bjuder Luleåregionen in till Demo North ett stort internationellt tredagars konvent för att fler före-

tag ska få upp ögonen för vad regionen kan erbjuda de som väljer att etablera sig här. Representanter från såväl Nasa som Facebook kommer för att tala.

– Vi står inför en stor miljöomställning och här delar vi metoder som löser flera stora frågor. Om samma metoder sprids över hela världen, och om vi kan få fler att etablera sig här, kan omställningen ske snabbare än vi trott tidigare, säger Li Skarin.

Text: Cecilie Östby Foto: Petra Älvstrand

Luleå EAST – en central och modern arbetsplats Skanskas egenutvecklade kontorsprojekt, Luleå EAST, erbjuder ett välkommet till­ skott av arbetsplatser i centralt läge. Det blir ett modernt kontor för flera hundra personer med närhet till vatten, grönska och rekreation. Ett strategiskt läge nära kollektivtrafik, generösa cykelparkeringar och laddinfrastruktur underlättar klimat­ smarta val av transportmedel.

Bild: MAF Arkitekter

Byggnadens design grundar sig i samspel med platsen. Entréplanets fasad har nästintill fullhöga glasningar och det sydöstra hörnet ger utblick mot fjärden. Mötesytor ligger i anslutning till grönska via terrassen på markplan samt via balkonger på plan 2 och 3. Det delvis inglasade plan 4 ger utrymme till kontor och en takterrass i västläge.

Byggnaden är utvecklad enligt Skanska Deep Green. Det innebär bland annat att primärenergibehovet täcks av förnybar energi,

solceller är integrerade och att hyresgästerna erbjuds mörkgröna elavtal.

Skanska utvecklar även andra projekt i Norrbotten. Scandic-hotellet i Nya Kiruna Centrum och Boden Business Parks nya utbildningsoch kontorsbyggnad är ett par exempel.

Genom utveckling av kontor, bostäder, hotell och samhällsfastigheter fortsätter Skanska vara en viktig partner i samhällsutvecklingen.

Vi bygger ett bättre samhälle.

För mer information, kontakta hendrik.visser@skanska.se

www.skanska.se

26

Vi säkrar framtiden för Luleås nya stadsdelar På BDX värnar vi om stadsutveckling som gör skillnad. Därför är vi otroligt stolta över att ha lagt grunden för det nya bostadsområdet Kronandalen.

En satsning som resulterat i 10 000 kvadratmeter mötesplats, i form av Luleås finaste park. Samtidigt som vi på ett effektivt sätt levererat den kommunala infrastrukturen. En utmaning som förvandlats till bästa möjliga resultat.

Tillsammans med Luleå kommun har vi skapat en plats för Luleåbor att trivas på.

BDX skapar innovativa helhetslösningar som löser kundens behov – allt från logistik till entreprenad-, anläggnings- och industritjänster. Vi jobbar över hela landet med norra Sverige som vår hemmamarknad. Koncernen har ca 600 anställda, med ca 275 kontrakterade medleverantörer som i sin tur har 1 700 anställda med totalt 1 450 fordon. Vi är framtidsbyggare. BDX.se

KULTUR

”DU KAN VARA ARTIST I LULEÅ OCH HA EN GLOBAL KARRIÄR” BD POP STARTADE som projekt 2006 när man såg att musiker och artister som uppnådde en viss ni­ vå flyttade till Stockholm eftersom det inte fanns någon musik­ bransch att tala om i Norrbotten.

I dag är BD Pop ett aktiebolag som ägs av Region Norrbotten och åtta av regionens kommuner och har till uppgift att stärka mu­ sikbranschen i Norrbotten och lansera artister ute i världen.

– Alla som arbetar inom BD Pop är etablerade och har goda kontakter inom musikbranschen både i Sverige och utomlands, sä­ ger Pär Soini, vd för BD Pop.

M

usikbranchen har genomgått en stor förändring sedan digitala plattformar som Spotify har slagit ut den tidigare så viktiga skivförsäljningen. Nu är det turnéerna som artisterna drar in pengarna på.

Det gör att skivbolagen ställer helt nya krav i dag. Om de tidigare satsade på artisten och skolade in den till att

kunna agera på scen och experimentera med att skriva egna låtar, så ska artisten i dag vara fullfjädrad redan när de tar kontakt med skivbolaget.

– Det är där BD Pop kommer in. Vi arbetar till största delen med artistutveckling och kan hjälpa till med att spela in demos och förmedla kontakter med låtskrivare och musiker, säger Pär Soini.

BD Pop har uppsökande verksamhet

med rekryteringsturnéer där hugade artister som vill satsa på en musikkarriär får möjligheten att visa upp sig på demokvällar. Dörrarna är öppna för alla och BD Pop finns där det finns musicerande människor.

– Vi hjälper inte alla på samma sätt.

Det är mycket rådgivning kring hur man ska tänka kring allt från fans och liveframträdanden till rörlig bild och sociala medier. Vi arbetar med hela kedjan. Men artisten måste ha drivkraften själv, säger Pär Soini.

Inspelningsstudion i Luleå har 250 inspelningsdagar bokade per år och

Movits! är en hip-hopgrupp från Hertsön som fått hjälp av BD Pop och har nu en internationell karriär.

produktionerna släpps på de relevanta plattformar där musik släpps i dag.

– Du kan bo i Luleå som artist och ändå nå en global marknad, säger Pär Soini.

Text: Cecilie Östby Foto: Ulf Berglund

Artister från Norrbotten som har samarbetat med BD Pop: • Markus Fagervall (Idol-vinnare) • Patrik Heikinpieti (trummis i Mando Diao) • Tove Burman (Idol) • Anna Sofia Monroy (Idol) • Movits! (Har en internationell karriär) • The Magnettes

ANNONS

Handelsbanken –

Lokal, populär och stor på samma gång Alla affärer är unika på sitt sätt. På Handelsbanken i Luleå kan du räkna med att bli bemött utifrån just den principen.

– Vi är en lokalt förankrad bank samtidigt som vi har den stora affärsbankens alla resurser, säger Jimmy Vikström, kontorschef i Luleå. Hos oss är du aldrig ett personnummer eller ett lån, vi känner våra kunder för väl för det. Och du når oss via våra direktnummer.

– Vår idé om hur vi ska driva bank bygger på tilltro och respekt för den enskilda individen, kunder som medarbetare.

Handelsbanken finns i alla kommu-

ner i Norrbotten utom Arjeplog. I Luleå kommun finns Handelsbanken på tre ställen. I centrala Luleå på Storgatan, i Gammelstad och med ytterligare ett kontor i Råneå.

CENTRALA LULEÅ Storgatan 27 0920 236500

– Kontoret i Gammelstad är nyligen ombyggt och sammanslaget med det kontor vi hade på Örnäset för att göra lokalerna mer anpassade för moderna kundmöten, berättar kontorschef Fredrik Karlsson.

Om två år fyller Handelsbanken 150 år och är därmed Stockholms­ börsens äldsta företag. Vid de mätningar som årligen återkommer om vad kunderna har för åsikter om sin bank, så är det bland storbankerna bara Handelsbanken som har riktigt nöjda kunder. [Källa: Svenskt Kvalitetsindex].

Enligt Finansbarometern 2019, en av Sveriges största oberoende marknadsundersökningar, är Handelsbanken för åttonde året i rad Sveriges småföretagsbank.

Handelsbanken får högsta betyg i kategorierna kundnöjdhet, kvalitet

på rådgivningen, service och bemötande, elektroniska tjänster samt tjänste- och produktutbud.

– Handelsbanken har ett gott rykte och vi ser det som självklart att sätta oss in i våra kunders förutsättningar, utmaningar och möjligheter.

Det är bara då vi kan ge riktigt kvalificerad rådgivning och vara ett bra stöd, säger Jimmy Vikström.

Du är välkommen till något av våra kontor.

GAMMELSTAD Stadsötorget 5 0920 461090

28

Rådgivare på Handelsbanken står beredda att hjälpa dig. Alla affärer är unika och så blir du också bemött. Foto: Viveka Österman.

www.handelsbanken.se

RÅNEÅ Affärsvägen 4 0924 60150

ANNONS

Luleå Hamn expanderar och fördjupar infartsleden. Material från den grävningen kommer att användas till en ny kaj.

Luleå Hamn bygger ut för hela Norrbottens framtid Luleå Hamn är inne i en expansiv period.

Framför allt gäller det projekt Malmporten.

– Det är nödvändigt för Luleå Hamn, och hela regionen, att vi skaffar oss en ökad ef­ fektivitet och gör det möjligt att ta in större fartyg än vad vi kan göra i dag, säger Henrik Vuorinen, vd för Luleå Hamn AB. Luleå Hamn måste helt enkelt bli betyd­ ligt större.

LKAB, och det ekonomiska utfallet har varit gott för hamnen.

Malmporten är ett gigantiskt projekt som syftar till nya djupkajer, en ny hamndel, en anslutning till Malmbanan, max 200 000 ton på fartygen och en ökad lastnings- och lagringskapacitet.

Sjövägarna till Luleå rustas nu för framtidens transportbehov. Malm­ transporterna från gruvorna i norra Sverige och Finland till kunderna runt om i världen närmar sig kapacitetstaket. Malmbanan till Narvik är mycket hårt belastad och hamnen i Luleå måste få möjlighet att ta emot större fartyg för att kunna ge näringen rimliga konkurrensvillkor för transporter. Med ökad produktion i befintliga gruvor parallellt med flera nyetableringar brådskar det med förbättrade sjövägar.

Därför har projekt Malm­porten påbörjats.

En stor del i det här är muddringsarbetet.

Infartsleden ska grävas 5 meter djupare och därmed öka djupgåendet till Östersjömax 15 meter, vilket gör att Luleå hamn kan ta emot tre gånger så stora fartyg som nu. 22 miljoner kubikmeter material ska börja grävas ur havets botten 2024, varav en mindre del av detta kommer att användas för anläggandet av en ny kaj på 500–600 meter i Luleå Hamn mellan Uddebom och malmutskeppningen.

22 miljoner kubikmeter material. Siffran är hisnande och svår att greppa.

Henrik Vuorinen gör en jämförelse: Om du skulle fylla en fotbollsplan på höjden med all den massa som kommer att grävas ur blir den lika hög som Kebnekajse!

När omvärlden ställer nya krav på transporter, både miljömässigt och effektivitetsmässigt måste transportbranschen svara upp till dem för att kunna vara en aktör i tiden. Varje år omsätter Luleå Hamn mer än åtta miljoner ton gods, i huvudsak bulkgods i hamnen. Det gör Luleå till en av Sveriges största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om. De statliga isbrytarna och lokala isbrytande bogserbåtar ser till att fartygen tar sig fram även vintertid.

Under de närmaste åren som gått har godsomsättningen ökat, inte minst malmen från

Eftersom Malmporten ingår i Trafikverkets förslag till Nationell Infrastrukturplan kommer staten att ta ungefär hälften av kostnaden.

– Det här är ett projekt med stor betydelse och helt avgörande för hela regionen, understryker Henrik Vuorinen. Hamnens utbyggnad gör att all logistik blir bättre för alla befintliga och nya industrier. Luleå Hamn, Norrbottens industrihamn, blir som en del i en förädlingskedja med bra järnvägsförbindelser in i landet. Inte minst tillsammans med den framtida Norrbotniabanan, som kommer att klara av tyngre laster och högre hastigheter vilket gynnar godstrafiken. Men även flyget. Vi är inte konkurrenter, snarare kompletterar vi varandra.

29

Luleås nya världsunika bogserbåt ”Vilja” är nu på plats i Luleå Hamn. Världens starkaste isbrytande eskortbogserbåt med hybriddrift i sin storleksklass.

NY ISBRYTARE TILL LULEÅ HAMN Luleå Hamn har fått en ny världsunik bogserbåt som klarar isbrytning av 1 meter tjock is i 3 knops hastighet. Hennes namn blir det passande ”Vilja” och den drivs av hybriddrift, det vill säga diesel i kombination med elektricitet vilket gör att miljöutsläppen minskar med cirka 20 procent vid vanliga uppdrag.

Med en förväntad dragkraft (bollard pull) på ca 100 ton i boost-läge kommer ”Vilja” att bli världens starkaste isbrytande eskortbogserbåt med hybriddrift i sin storleksklass.

www.portlulea.com

KRONAN

KRONAN VAR ett gammalt mili­ tärområde som stått orört i många år. Nu blir det en helt ny stadsdel med 7 000 Lulebor.

– Nu är målet att få fler byggak­ törer utifrån för att kunna sprida investeringarna och därmed kun­ na bygga fler bostäder med bibe­ hållen kvalitet och variation samti­ digt, säger Daniel Rova, projektle­ dare för Kronan.

K

ronandalen fungerade som ett luftvärnsregemente fram till 1990-talet. Då tog kommunen över och bostäder började byggas på 2000-talet. Redan nu bor ungefär 1700 personer i området.

Här finns infrastrukturen på plats redan och Träffparken står färdig och på tillväxt. De har anlagda dammar med kanaler som fungerar som öppna dagvattenlösningar som skapar förutsättningar för en rik mångfald för djur och växter. Det går inte att komma in i parkerna i dagsläget, men för den som är nyfiken går det att se konstnären Anna Svenssons stora regnbågsfärgade skulptur Forever Young som invigdes förra hösten från längre avstånd eller konstnären Markus Lanttos Älg i Solnedgång som lyser orange inne i parken. Ytterligare tre nya konstverk är planerade för Kronan-området. Dagens återvinningscentral behöver flyttas innan hela park- och dagvattenlösningen kan färdigställas.

Näst på tur ett modernt stadsdelscen-

trum mitt i Kronandalen med bland annat livsmedelsbutik men även möjlig-

het till apotek och vårdcentral och plats för gym, frisör och restaurang.

– Den stora frågan här är utbyggnadstakten. I dagsläget har vi inte klart med vilka aktörer som ska medverka eller exakt utformning av centrumet. Men planen är att det ska byggas för att ha aktivitet dygnet runt för att öka tryggheten i området. ”Livet mellan husen” är en avgörande fråga säger Daniel Rova. Året runt finns möjlighet till en mängd aktiviteter för olika åldrar och intressen. Läget intill Ormbergets naturreservat och friluftsområde ger de boende tillgång till ett rikt friluftsliv med löpturer och sportaktiviteter. Det finns motionsspår, skidbackar, skidstadion, grillplatser, utegym och ett fint promenadstråk runt Skurholmsfjärden.

I Ormberget finns också marker där man kan plocka bär och svamp.

Förra året till skolstarten invigdes

Kronanhallen som är anpassat för inomhussporter som innebandy, basket, volleyboll, handboll och badminton.

Sporthallen, skolan och förskola är förberedda för den växande stadsdelen.

Kronans läge nära Luleå centrum och närheten till naturen skapar en attraktiv stadsdel som förenar de villor och flerfamiljshus som redan finns med nya radhus, bostadsrätter och hyresrätter i olika storlekar.

– Det kommer att byggas mindre hyreslägenheter som är finansierade med statligt investeringsstöd vilket garanterar en låg hyra under många år. Samtliga hyresrätter kommer att finnas tillgängliga på Bostad Luleå, säger Daniel Rova.

Det tar tio minuter med cykel in till

30

Illustration: Tema arkitekter

SÅ FÖRVANDLAS KRONAN TILL NYTT BOSTADSOMRÅDE

Nya Kronan planeras för att minska bilberoendet och göra det enklare att välja cykel eller att gå.

centrum och bara några minuter med lokaltrafiken. Området är planerat för att minska bilberoendet. Gemensamma parkeringshus kommer att finnas i ytterområdet av Kronan för att göra det enklare att välja cykel eller att gå.

– Vi kommer att erbjuda cykelpooler och bilpooler på sikt för att det ska vara enklare att välja att vara bilfri, säger Daniel Rova. Över 220 bostäder är under uppbyggnad i etapp 1 och 2 genom att det under hösten påbörjades ett nytt kvarter med ca 150 lägenheter. Etapperna kommer totalt att innehålla nära 800 bostäder och ett vård- och omsorgsboende som beräknas vara inflyttningsklart senhösten 2020.

Hela Kronan-projektet andas nytän-

kande med hänsyn till hållbarhet och miljö. Första spadtaget togs nu i maj och hela området beräknas vara färdigt 2030. Projektet följs av en doktorand från Luleå Tekniska Universitet som undersöker hur man utvecklar en resurseffektiv dialog för hållbart byggande.

Kronan är pilotprojekt för den studien.

– Kronan vill erbjuda ett gott liv och en god livsmiljö med fokus på social och ekologisk hållbarhet. Trivsel, trygghet och hälsa är ledorden. Vi välkomnar fler byggherrar som vill delta i byggandet av Kronan. Det är en långsiktig utveckling som blir både bättre och mer lönsam med samarbete, säger Daniel Rova.

Text: Cecilie Östby Illustration: Luleå kommun

ANNONS

Nya hjulspår för kollektivtrafiken Resvanor förändras samtidigt som tekniken inom kommunikation och trafik utvecklas. Om en inte allt för avlägsen framtid kommer elbilen att bli en folkbil om utvecklingen fortsätter att följa den takt den har i dag.

– Med klimatmålet att till 2030 utföra kollektivtrafik fossilfritt pekar allt i dag på att det är el som är framtiden. Men det kräver också att vi anpassar infrastruktur, linjer, vårt sätt att leverera kollektivtrafik som helhet, säger Stefan von Below, vd på LLT, Luleå Lokaltrafik.

Förändringar rör om tillvaron. Det är ofta lättare att blunda och inte låtsas om att de behövs.

Men när förändringen ändå sker runt om oss blir vi hjälplöst strandsatta om vi blundar. LLT står mitt i en sådan förändring.

Sveriges kollektivtrafik har sett ungefär likadan

ut i över 100 år. Tidtabeller, stationer och hållplatser ligger där de ligger och har på sin höjd justerats i kanten genom åren. Samtidigt som arbetsliv, privatliv, vårt shoppingbeteende – och våra resbehov förändras i en allt snabbare takt.

Någonstans på vägen krockar gammal struktur med nya handlingsmönster.

– Vi måste se in i framtiden när det gäller kollektivtrafiken och förbereda oss för att möta förändringarna, säger Stefan von Below. Vi vill ju behålla och utöka fördelarna med kollektiv trafik, men det gör vi inte genom att göra som vi alltid har gjort.

Genom att hitta andra lösningar som till exempel anropsstyrd trafik, mindre förarlösa bussar eller till och med elbilar optimerar man inte bara bussen utan även ekonomin och miljön.

När resvanor förändras och kommunikationsteknik utvecklas måste företag som LLT förändras.

Foto: Jennie Pettersson.

Om människor kan köra elbil ekonomiskt och hållbart när de vill från och till den plats de vill, de kan förmodligen också till och med läsa en tidning eller arbeta under tiden bilen kör, vad ska vi då med kollektivtrafiken till?

Att trafikera en sträcka som har fem kunder i

Det måste inte vara en ordinär busslinje ”som det alltid varit” på varje sträcka, framtidens teknik erbjuder många intressanta scenarion. BRT till exempel, Bus Rapid Transit, ett bussystem med hög medelhastighet, turtäthet och komfort.

De kallas ofta ”Superbussar”, är i första hand för stadsmiljöer, men i till exempel Skåne finns ett regionalt Superbuskoncept understött med finansiering från nationella infrastrukturplanen.

– Vi vill ha en bra kollektivtrafik för alla, men utvecklingen kräver långsiktiga investeringar som i sin tur kräver stort mod av beslutsfattare där kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik.

Till exempel att sträckor och linjer med låg passagerartäthet trafikeras med alternativa lösningar från hur det ser ut idag, säger Stefan von Below.

Förändringar rör om i tillvaron, med öppna ögon kan det bli riktigt behagligt.

bussen men plats för 50-60 sittande är varken ekonomiskt eller hållbart. Särskilt inte om andra sträckor får lämna kunder vid hållplatsen för att det är fullt. Det handlar inte om att bara ”lägga ner”, den faktiska vinsten för en kommun att ha en effektiv och hållbar kollektivtrafik finns väl dokumenterad och då är det vinster i såväl kronor som i miljön och yta för en kommun.

www.llt.lulea.se

ANNONS

Samarbete, en möjlighet för Luleå att växa hållbart!

NCC är övertygad om att samarbete och lyhördhet kombine­ rat med erfarenhet möjliggör stadsutveckling för att Luleå ska växa smart och hållbart!

Flera enheter samspelar för Luleås utveckling framåt. Just nu bygger NCC bland annat nya räddningsstationen, studentbostäder, äldreboende, och Östra Länken. NCC är glad för förtroendet att få vara en del i utvecklingen av staden och bygga framtiden för Luleåborna. Är du intresserad av att fortsätta utveckla och bygga framtidens miljöer, kontakta oss på NCC berättar Fredrik Edfast, affärschef på NCC.

Östra Länken: Med visuell projektplanering och löpande dialog med beställaren och arbetslagen har projektetapperna genomförts under stor framgång. Vilket resulterade i prisutdelning, Årets Bygge 2018. Redan i början av 2014 startade anläggningsarbetet under jord och spektakulära pumphus längs vattnets väg i Luleå, NCC fortsätter arbetet med nästa etapp som kommer att resultera i säkrare vattenförsörjning till Luleåborna, berättar Ola Engström, projektchef Civil North.

31

Polstjärnan Studentboende: 199 Boendemöjlighet för studenter och forskare direkt på Luleå Tekniska universitets campusområde. NCC:s uppdrag är att bygga ett E-format hus med både fyra och fem våningar. Huset består av 132 stycken ettor om drygt 25 kvadratmeter samt 67 stycken dubblettlägenheter om 41–44 kvadratmeter.

Kund: Akademiska hus.

Klart: Första kvartalet 2020.

STYCKEBYGG

DA

SM

ÅR NÖ ET JD S KU AS ND TE ER

ÅH

01

8

US

ET TERN E NC

S PGRN OOGSNCO

PRO

2 RT S E TB GG N I N SRBA NTIN RNASNCSHCM MTÄ HÄ

Dalbo

Nytt trevligt villaområde i Luleå Här kommer ett stort antal tomter att fördelas via Luleå kommun, här kan ni t ex bygga ett trevligt och energisnålt Älvsbyhus av modellen ”Astrid”, ett trevligt 1,5-planshus på 107 m² boyta med möjlighet att inreda en övervåning på 65 m².

Totalkostnad på ett Astrid blir endast ca 2 669 000 kr inkl. tomt, anslutningsavgifter och myndighetsavgifter (baserat på tomtpris 450 000 kr).

Välkomna att höra av er till mig för en personlig kostnadskalkyl för den husmodell som ni tycker mest om.

Peter Hortlund

Säljare 070-529 62 35 peter.hortlund@alvsbyhus.se