Foton: Lerums kommun
Lerums kommun, belägen vid Säveån och omringad av en rik natur, står inför en spännande tid av tillväxt och förnyelse. Lerum växer, och det syns. Med en ökande befolkning följer ett ökat behov av bostäder, skolor och förskolor.
Vi ser det som en möjlighet att skapa en ännu mer inkluderande och levande kommun, där alla invånare ges möjlighet att trivas och utvecklas. Vi arbetar med målen i Agenda 2030 för att utveckla kommunen på ett så hållbart sätt som möjligt. Vi bygger inte bara för i dag, utan också för framtiden. Vi arbetar för att skapa miljövänliga och energieffektiva lösningar som minimerar påverkan på klimatet och främjar en hållbar livsstil. Vi har fantastisk natur som omger oss och i den här tidningen kan du bland annat läsa hur vi bygger en skola på naturens villkor.
Lerums kommun är rik på vackra sjöar, som erbjuder möjlighet till rekreation och avkoppling för både boende och besökare. Gotaleden, som sträcker sig genom kommunen, lockar vandrare och naturälskare från när och fjärran med natursköna vyer och historiska platser. Säveån, som slingrar sig genom landskapet, är inte bara en viktig del av vår historia utan även en värdefull resurs för framtiden. Vi hoppas att du som läser ska känna dig inspirerad och engagerad och att du får en inblick i samhällsutvecklingen i Lerums kommun.
Trevlig läsning!
Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB
Projektledare: Jörgen Lundh
Redaktör: Anders Post
Omslag: Markus Holm
Tryck: Bold Printing Mitt, Sundsvall
För tidningar kontakta:
Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50 jorgen.lundh@activemediapartner.com
www.activemediapartner.com
Vill
Vid frågor om innehållet kontakta:
Kundcenter KomIn
Telefon: 0302-52 10 00 kommun@lerum.se
www.lerum.se
Foton:
Handla lokalt i en personlig galleria ”som har allt”
SOLKATTEN GALLERIA vid Bagges torg i centrala Lerum invigdes 1974. Sedan dess har mycket hänt. 2009 genomfördes en total ombyggnad med bland annat nya glasfasader och ljusa entréer. Det som hänger kvar är betoningen på den lokala mötesplatsen där man stämmer träff, handlar och fikar.
– Vi är inte bara ett ställe dit man går och handlar. Vår sociala verksamhet är lokalt förankrad där vi medverkar till en levande centrumkärna, säger Joakim Engdahl, som är vd och delägare.
Bagges torg ägs av kommunen, men här gör Solkatten ihop med Centrumföreningen många olika event i form av publikdragande aktiviteter, som hoppborg för barnen, korvgrillning, hästridning, musik och storbildsskärm när det till exempel var fotbolls-VM.
– Vi vill vara en levande mötesplats för människorna som bor här, säger Joakim Engdahl. I gallerian finns lekrummet Solsidan, som är öppet alla dagar och bemannat lördagar och söndagar. Kan kännas som en avlastning för föräldrar som vill botanisera i Solkattens utbud.
Det var för snart ett år sedan som Joakim Engdahl och kompanjonen Jonas Sjöberg blev hälftenägare i Solkatten-gruppen. Där finns även Christer Harling som gick in som ägare 2018, och gjorde en uppfräsch-
ning, etablerade nya butiker och fick igång olika aktiviteter.
– Det vill vi fortsätta att driva och utveckla. Både jag och Jonas är uppvuxna i kommunen och känner mycket för Lerum, inklusive skötebarnet Solkatten, säger Joakim Engdahl.
Många butiker lägger ner i dag, överlever ni?
– Vi går mot strömmen, för vi ökar hela tiden besöksfrekvensen, nu med nästan 1,7 miljoner årsbesök, och fler nyetableringar är på gång. Mycket av framgången beror på att vi engagerar oss och är lokala. Solkatten ägs inte av någon anonym kedja med säte utomlands.
Även flera av butikerna i Solkatten har lokal förankring, genom att de drivs av ägarna sedan flera generationer. Som exempel kan nämnas konditori Kaffedoppet som legat på platsen i 73 år, och Sellmans herrekiperingen där kunderna kommer långväga ifrån. Även leksaksaffären Lekias ägare har sina rötter i Solkatten där föräldrarna drev en annan verksamhet.
– Nu har vi precis öppnat Hemmakväll – butiken som säljer godis, chips, läsk och sådant som hör till en myskväll.
Joakim Engdahl berättar att man har ett fint samarbete med skolorna där gymnasieelever och de UF-företag (Ung företagsamhet) som eleverna bedriver under sin ut-
I Solkattens galleria finns alltid något för såväl liten som stor. I 22 butiker hittar du mode, böcker, glasögon, frisör, heminredning, skor, fika, spel & tobak, leksaker, systembolag, livsmedel, hemelektronik, apotek, parfym, skomakeri, presenter, hudvård, smycken och mycket mer.
Joakim Engdahl är delägare och vd för Solkattens galleria.
bildning får ett gratis utrymme i gallerian. Det gäller även föreningar som behöver stärka föreningskassan.
– Handla lokalt kan kopplas till social hållbarhet – något som Solkatten går i spetsen för, säger Joakim Engdahl.
Många är intresserade av att bosätta sig i Lerum. Trycket växer på fler bostäder. Och det planeras för fullt. Men i takt med utbyggnad behövs även andra verksamheter som förskolor, skolor, fritidsområden och handel. Kartan visar bland annat var och vad det ska byggas, kanske inte i morgon –men inom en inte alltför avlägsen framtid.
Gotaleden genom Lerum
Den populära vandringsleden är uppdelad i olika etapper och startar vid
Kungsportsplatsen i centrala Göteborg, sedan går den förbi flera orter i Lerums kommun, och avlutas vid Lilla Torget i Alingsås. Sidan 6
Växtrum utefter Säveån
Nu finns elva växtrum som alla ligger utefter Säveåpromenaden eller växtrumsslingan som den kallas. Här kan man uppleva allt från vackra blomarrangemang till inspirerande köksträdgårdar.
Sidan 8
Bostadsområde vid Aspen strand nära Lerums centrum Hela området Aspen strand ska rymma 550 bostäder, större delen bostadsrätter, men även med inslag av hyresrätter. Vidare planeras en förskola med fyra avdelningar. Sidan 6
Skola, bostäder, kulturhus i Dergårdsområdet
När ett nytt gymnasium ska byggas i centrala Lerum vill kommunen passa på att utveckla hela Dergårdsområdet med både bostäder och nytt kulturhus.
Sidan 10
Jeriko industriområde
Samarbetet mellan Lerum och Partille för ett nytt industriområde längs med E20 vid Jerikotunneln fortsätter. Sidan 14
Hede äng nära Stenkullen
Ett nytt område med 180 bostäder, grundskola och förskola planeras i nordvästra delen av Stenkullens tätort. Området som är på 8,5 hektar heter Hede äng. Sidan 16
Bostadsområde Bäckamaden – nära Gråbo C
Område med blandade upplåtelseformer – både bostadsrätter och hyresrätter i höghusbebyggelse och radhus. Bäckamaden ligger både naturnära och centralt. Ett par hundra meter till busshållplats strax intill Gråbo centrum. Sidan 16
Nu byggs Norra Hallsås skola för att kunna ta emot 800 elever från förskoleklass till årskurs 9. Dessutom inkluderas en anpassad skola för ett femtiotal elever med olika behov. Sidan 20
Torpskolan
Torpskolan i Lerum byggs om och byggs till för att kunna ta emot fler elever. Efter ombyggnation ska skolan kunna ta emot cirka 750 elever från förskoleklass till nian. Sidan 21
Nääs slott
Nääs slott, som är nationellt byggnadsminne, ligger naturskönt kringgärdat av sjöar och naturreservat. Det här är kommunens absolut största destination med en kvarts miljon besök varje år. Sidan 22
Säveån – en juvel för Lerum
Säveån hör till Sveriges mest värdefulla vattendrag när det gäller såväl fritid som natur och miljö. Sträckan mellan Floda och Lerum är utnämnd till Riksintresse.
Sidan 16
Tollered
Brännabbens skogsbacke heter ett kommande bostadsprojekt i Tollered. Planen är att bygga 85 nya bostäder och en förskola. Nära Tollereds centrum. Sidan 22
Agenda 2030 är en handlingsplan för hållbar utveckling som antogs 2015 av FN:s medlemsstater. Målen omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomiska, sociala och miljömässiga. Arbetet med att uppnå målen sker internationellt, regionalt och lokalt. Hur arbetar Lerum med det?
”Kommunfullmäktige i Lerum har beslutat att använda Agenda 2030 som språk, verktyg och ramverk för prioritering i budget, verksamhetsplan och annan styrning. Som den största arbetsgivaren i Lerum arbetar vi varje dag för att invånare, företag och organisationer som är verksamma här ska utvecklas i en positiv och hållbar riktning.”
Så sammanfattar Lerum arbetet med att implementera Agenda 2030 i sina verksamheter.
För att få en något tydligare bild av hur kommunen bidrar till hållbarhetsmålen frågar vi Anton Ekström, som är hållbarhetsstrateg på Lerums kommun.
– Det ser ju väldigt olika ut hur man på lokal nivå kan bidra till att målen genomförs. Här måste egna tolkningar göras av vad som är möjligt att genomföra. I Lerum hade vi sedan tidigare visionen att vara Sveriges ledande miljökommun – något som kommunfullmäktige antog 2009. Den visionen har banat väg för hållbarhetsarbetet i kommunen. När vi förra året i stället gick över till Agenda 2030 så hade vi mycket med oss ifrån visionen som vi nu breddat till nya dimensioner inom hållbarhet.
Lerums kommunfullmäktige har beslutat att kommunens verksamheter, politiska beslut och processer ska genomsyras av målsättningarna som ryms inom Agenda 2030.
Anton Ekström är hållbarhetsstrateg: ”Genom arbetet med Agenda 2030 kan vi ta oss an våra samhällsutmaningar med en gemensam, samlad kraft. Det är tydligt att vi blir starkare ihop och att varje verksamhetsområde blir en del av en större helhet.”
– Sedan är det ofta en fråga om att balansera olika intressen, säger Anton Ekström, som betonar att Agenda 2030 finns med i många olika sammanhang. Allt från att förorda att förskolor byggs helt i trä, till hur kraven vid upphandlingar av varor och tjänster till kommunen utvecklas och skärps. Detta för att leverantören ska kunna göra göra sin del i hållbarhetsarbetet. Kommunens inköp är väldigt stora, så här har vi möjlighet att göra rejäla avtryck.
Anton Ekström tar upp fler exempel: – Vi jobbar mycket med att få ner matsvinnet i våra offentliga kök där det serveras tusentals portioner varje dag. Något som även kan nämnas i sammanhanget är cirkulär möbelhantering. Innan vi köper in nya möbler så tittar vi på vad som finns tillgängligt i organisationen.
Text: Anders Post
Hösten 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 för hållbar utveckling. FN:s medlemsstater åtog sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, att utrota fattigdom och hunger överallt, att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, att alla ska kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna, att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, att vidta ansträngningar för att nå dem som är mest utsatta först, samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Stad och land, natur och kultur, njutning och friskvård. Allt det finner den som vandrar Gotaleden de 77 kilometrarna mellan Göteborg och Alingsås, inräknat sträckan som går genom Lerums kommun.
Gotaleden är uppdelad i olika etapper och startar vid Kungsportsplatsen i centrala Göteborg, sedan går den förbi flera orter i Lerums kommun, och avlutas vid Lilla Torget i Alingsås.
Det var på initiativ av Lerumbon Hans Svensson som Gotaleden kunde öppna i juni 2019 med finansieringsstöd, bland annat från EU.
Hans Svensson fick inspiration när han och hans fru vandrade i Santiago de Compostela har han berättat. Varför inte göra något liknande hemma i Sverige? Genom att länka ihop olika leder och
promenadstigar i Göteborgsregionen kunde Gotaleden formas. Tanken är att kunna starta och avsluta vandringen på flera ställen utefter leden där det finns pendeltågstationer (10 stycken) i närheten. På så sätt är Gotaleden intressant för olika målgrupper – oavsett om du är erfaren vandrare eller inte.
– Ett syfte med leden är även att den ska gynna lokala näringar längs vägen, berättar Frida Rydenskog som är destinationsutvecklare i Lerums kommun. Hon rekommenderar Gotaledens fullmatade hemsida där det finns information om sevärdheter, lägerplatser, vindskydd, övernattning, vandringspaket, hotell, matställen, bad, butiker och naturtyp. Dessutom information om varje delsträcka och dess svårighetsgrad.
Gotaleden bjuder på många olika na-
turtyper med en hel del vattendrag, naturreservat, fårhagar, tysta skogar och ibland utmanande terräng med rejäla höjdskillnader.
Hur är vandringen när man kommer in i Lerums del av leden?
– Då vandrar du nära sjön Aspen som ligger i anslutning till Lerums centrum, säger Frida Rydenskog. Min favoritsträcka är att gå från Stenkullen till Floda. Ett väldigt vackert avsnitt där man går utmed den porlande Säveån, genom naturreservatet med prunkande blåsippsdalar på våren, badplatser, fårhagar och bäverfällen. Du kommer så småningom fram till Floda centrum där det finns ett aktivitetscenter där vandrarna kan stanna och gymträna, bada bastu och ta ett dopp från bryggan.
Vi fortsätter sedan förbi Nääs slott
Många är engagerade i leden, förutom de kommuner som är berörda så finns även Turistrådet Västsverige och Västkuststiftelsen med.
Nya bostadsområden planeras i hela kommunen. Ett av dem är Aspen strand som ska ligga naturskönt med skyddande strandskog nära sjön Aspens vatten. Projektet planeras tillsammans med HSB, Skanska och Wallenstam.
När ett nytt bostadsområde presenteras kommer frågan ”när går det att flytta in”. När det gäller Aspen strand så kommer det att ta ett antal år.
– En del beror på konjunkturerna, säger Max Tholén som är exploateringsingenjör på Lerums kommun. Detaljplan för området var ute på granskning våren 2023.
Inkomna synpunkter har lagts till och nu pågår kompletterande utredningsarbete för att färdigställa planen för ett antagande. Innan det går att sätta spaden i jorden för byggnation så är det en hel del markarbeten som ska genomföras. Marken ska saneras efter ett reningsverk som tidigare stått på platsen. Så i början av 2028 kan husproduktionen ta vid enligt plan, och cirka arton månader därefter kan de första lägenheterna stå klara för inflyttning.
Hela området Aspen strand ska rymma 550 bostäder, större delen bostadsrätter, men även med inslag av hyresrätter. Vidare planeras en förskola med fyra avdel-
Mot E20 ska ett parkeringshus byggas som skyddar bostadsbebyggelsen från buller.
Visionsbild: Norconsult
ningar. Området ligger mellan E20, järnväg och sjön Aspen. Mot E20 ska ett parkeringshus byggas som skyddar bostadsbebyggelsen från buller.
Arkitekterna bakom utformningen av området är Jesús Mateo och Marco Pusterla som med sitt förslag vann världens största arkitekttävling Europan 10 för arkitekter under 40 år. Lerum lämnade in tävlingstomten för området AspedalenAspevallen 2009. Det är det vinnande förslaget som nu ligger till grund för utformningen av Aspen strand.
Text: Anders Post
med omgivningar till Tollered, som är en av Sveriges bäst bevarade bruksorter.
Förra året gjorde kommunen en investering där fem stopp fick historiska skyltar, som till exempel vid Aspenäs herrgård där det går att läsa om och lyssna till en audioguidning om gårdens historia.
Gotaleden har snabbt blivit populär med omkring 40 000 besökare om året. Antalet utländska turister ökade markant när tidningen New York Times 2020 listade leden som ett av de 52 bästa resmålen i världen. Här framhålls Västsverige som föregångare inom hållbar turism.
– Ja det är vi såklart jättestolta över, säger Frida Rydenskog.
Text: Anders Post
Foto: Oscar Mattsson, Lerums kommun och Jonas Ingman
”Ett syfte med leden är att den även ska gynna lokala näringar”
Frida Rydenskog
Här i Floda uppför Byggbolaget lennhede/kringberg Brf Solbacken med inflyttning under 2025. Fastigheten innehåller 13 lägenheter –från tvåor till fyra rum och kök.
Området är soligt placerat och med en tillhörande p-plats förberedd för laddare till varje lägenhet. Huset är färgsatt i en grå färg som binder ihop omgivande miljö och byggnationer. Med solceller på taket och bergvärme blir det bra energiekonomi i en lågbelånad förening.
–Det här är en perfekt plats för den lilla familjen eller för paret som tröttnat på storstaden, säger byggaren Fredrik Lennhede. Med bara 30 meter till Kyrkmossens busshållplats blir pendling till grannkommunerna också enkelt. För barnen är det bara femton minuters promenad till både skola och förskola.
Byggbolaget lennhede/kringberg, som uppför fastigheten i Floda, bildades 2006 av Fredrik Lennhede och Ingo Kringberg. De hade jobbat var för sig i enskilda firmor i många år. Företaget ägnade sig till en början åt att bygga radhus och villor. Nu har man elva anställda och går mer och mer över till kommersiella fastigheter som underentreprenörer till större företag. Just nu bygger man ett stort kontorskomplex i Mölndal. Ett annat aktuellt exempel är Nya Västerbergsskolan i Mölndal som ska vara klar sommaren 2025.
Växtrum i Lerum är en arena för att utveckla ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt samhälle. Med elva trädgårdar utefter Säveån går det att njuta av både blomsterprakt och ekologiskt odlade grönsaker framtagna av Sveriges främsta trädgårdsdesigners, och lokala volontärer.
Mattias Christenson ligger bakom idén med växtrum. Han började för tolv år sedan på Lerums kommun som marknadsansvarig.
– Kommunen hade två ambitioner, där den ena var att sätta Lerum på kartan. Den andra var att Lerum skulle bli den ledande miljökommunen. Jag hade en idé om att vi skulle jobba med volontärer, lokalt näringsliv och landets främsta trädgårdsdesigners för att skapa dessa växtrum.
Så blev det, och 2015 kunde kommunen sjösätta den något ovanliga idén. Redan från början var det kö av volontärer som ville vara med.
Vilka platser utsåg ni för dessa växtrum?
– Tanken var att hitta glömda och gömda hörn utefter Säveån där det inte gick att bygga eller ha någon annan verksamhet. Så jag gick runt och letade lämp-
liga platser. Sedan kontaktade vi välkända trädgårdsdesigners för att skapa växtlighet i dessa rum.
Först ut var två namnkunniga trädgårdsprofiler Hannu Sarenström och Simon Irvine som fick varsin yta, en budget, och ett antal ivriga volontärer till sitt förfogande.
Idén fungerade, och varje år i fem år skapades två nya. Nu finns elva växtrum som alla ligger utefter Säveåpromenaden eller växtrumsslingan som den kallas.
– Trädgårdsprofilernas idéer är väldigt olika, vilket har tillfört en intressant mångfald, säger Mattias. Vi har till exempel en italiensk trädgård inspirerad av Medelhavet, en klosterträdgård, köksträdgård och ett växtrum som består av en scen för ett hundratal sittande personer med trädgård runt omkring. Meningen är att växtrummen ska fungera som mötesplatser. Här går det att fira sitt bröllop, födelsedag eller bara ta med sig sin lunchlåda.
Genom åren har konceptet haft olika teman som bland annat involverat kommunens skolor. I år är temat Ett hållbart matår.
– Det gör vi tillsammans med designern Sara Bäckmo, som är en av landets
”Jag började leta efter gömda och glömda hörn”
Mattias Christenson
största inspiratörer kring att odla ätbart. Här fokuserar vi på ätbara växter som går att odla själv, berättar Mattias. Det handlar om att få kunskap om självförsörjning av närodlat, vilket kan kännas mer aktuellt i dag än på länge. Även skötseln av växtrummen bygger på volontärer, och trycket på att vara volontär är större än någonsin Vi har i år satt ett tak på 60 volontärer och har nu en väntelista.
Hur har det gått med ambitionen att sätta Lerum på kartan?
– Jo växtrumsprojektet har faktiskt gjort att kommunen synts på ett sätt som vi inte hade gjort annars. Vi har vunnit en rad priser, till exempel första pris som Årets samhällsbyggare, vilket tidningen Dagens Samhälle arrangerar. Vi har vunnit Hållbarhetspriset som bygger på hållbar besöksnäring. Vi vann en bronsmedalj som Sveriges bidrag i Europafinalen av Green Cities Europe Award – en europeisk sammanslutning med 13 länder där varje land tar fram sitt intressantaste hållbara stadsutvecklingsprojekt. Så visst, Växtrum Lerum har gjort avtryck långt utanför kommunen, säger Mattias Christenson.
Text: Anders Post
Foto: Markus Holm och Lerums kommun
Många vill flytta till Lerum. Kanske inte så konstigt med tanke på att här finns mycket att njuta av. Gotaleden kan vara ett bra exempel på vilka naturupplevelser Lerum bjuder på med skogar sjöar och lantlig miljö – ändå nära storstadens puls. Det var ungefär så familjen Tornvall tänkte när de byggde sin villa i Norra Hallsås.
Familjen Tornvall består av Jonas och Emma med barnen Liam tio år och Adrian sju. De bor i en villa i Norra Hallsås med skogen inpå knuten. Innan flytten till Lerum 2013 bodde de i en hyresrätt i Göteborg.
Emma är från Falköping och Jonas har växt upp i Gråbo i Lerum.
– Vi träffades faktiskt på en dejtingsajt, berättar Emma som är produktutvecklare på Mölnlycke Healthcare. Jonas arbetar som systemutvecklare på Polestar i Göteborg.
Hur kom det sig att ni valde att bygga bo i Lerum för familjen?
– Lite slump kanske, säger Emma. Men det fanns tomter att välja på i Lerum, och så ligger kommunen på rätt sida om Gö-
teborg när vi ska besöka mina föräldrar i Falköping, Det är också på rätt sida när vi ska ta oss sig till våra jobb i Göteborg. Så är det förstås naturen här och lugnet, och inte minst alla badsjöar.
Nyttjar ni naturen runt omkring?
– Ja en hel del, säger Jonas. I skogen intill finns löparspår om man vill jogga och det vill vi hela familjen. I skogen finns även bär och svamp som vi plockar. Ibland åker vi till Floda och går Gotaleden.
Några andra fritidsintressen?
– Adrian och jag ska börja klättra, säger Emma. Det är Lerums klätterklubb i Stenkullen, som låter väldigt spännande.
– Bara man inte kollar ner, påpekar Adrian.
– Annars är fotboll det stora, säger Jonas, som tränar sönerna i stort sett varje dag. Men jag skulle gärna se mer koncentrat av fotbollsplaner i ett område, nu är de utspridda över hela kommunen.
Är det något annat ni tycker borde bli bättre i Lerum?
– Det är en del sportanläggningar som börjar bli väl slitna, och då tänker jag på
tennishallen och badhuset byggt på 80-talet, säger Jonas. Annars är det en bra välfungerande kommun.
Text: Anders Post Foto: Markus Holm
Här finns klassiska Floda Torg där vardagsservice samsas med caféer och verksamheter. Vackert belägna utmed Sävelången ståtar restaurangen Jernbruket och Garveriområdet, med spännande koncept kring närodlat och hållbart.
Det är just Flodas alla fina fördelar som har gjort att bygg- och bostadsutvecklingsföretaget Skeppsviken tagit ett stort engagemang här. Med ett smidigt pendelavstånd till Göteborg spås orten vara nästa stora utvecklingsområde. Storstadsbornas
försiktiga intresse för Floda är något som Skeppsviken både står frågande till och vill ändra på. Skeppsviken har de senaste åren varit delaktiga i flera bostadsprojekt där intresset varit stort och engagerat.
– Floda har naturligt blivit något av en hemmamarknad för oss, och Floda Torg och kommande projekt i Långared är två högt prioriterade projekt, säger företagets koncernchef Jonas Skingley.
– Hållbart tänkande präglar Floda, säger Jonas. Hållbarhet gynnar framtiden och är centralt för oss när vi skissar på bostadsområden. Floda är platsen för dig som tänker nära och grönt, citerar Jonas från det senaste bostadsprojektet 11:an vid Floda Torg. 11:an slutfördes våren 2023 och sålde väldigt snabbt, trots pandemi, galen byggprisutveckling och räntechock. Här valde Skeppsviken att bygga flerbostadshus med bostads-
rätter men i ett tidigare projekt, Herrgårdsbacken, byggdes både bostadsrätter och hyresrätter. Villatomterna Ricklehöjden är ytterligare ett projekt signerat Skeppsviken. Nästa gång vi ser byggskyltar i området med Skeppsvikens namn är åter igen på Floda Torg men även i Långared.
– På torget planerar vi att fortsätta utvecklingen mot ett livfullt centrum med cirka 50 nya bostäder av olika slag, anpassat efter hållbarhet och marknadens behov, och med smarta, beprövade planlösningar. I Långared planerar vi för en blandad typ av bebyggelse med både villor och flerbostadshus i olika upplåtelseformer, avslöjar Max Bengtzén, projektledare på Skeppsviken. Vi är i ett tidigt skede av projektet men håll ögonen öppna för mer information.
Just så, med ögonen öppna, jobbar Skeppsviken vidare för att utveckla bostäder där folk vill bo länge, och gärna i Floda.
När ett nytt gymnasium ska byggas i centrala Lerum vill kommunen passa på att utveckla hela Dergårdsområdet med både bostäder och nytt kulturhus.
– Det är en väldigt attraktiv centrumnära plats som vi vill att fler ska upptäcka, säger Amanda Hadenius, mark och exploateringsingenjör.
Sättningsskadorna i gymnasiets huvudbyggnad som blev helt tydliga för några år sedan väckte många frågor. Måste vi riva byggnaden? Eller räcker det med att förstärka grunden? Vad kostar de olika alternativen? Det är betydligt dyrare att påla i efterhand jämfört med att riva och bygga nytt. Vilken tid har vi?
Oron gällde också de kringliggande skolbyggnaderna, men även biblioteket och teatern. Hur skadade var de?
Riva eller förstärka? Antingen eller visade sig bli både och.
Några av de befintliga skolhusen kommer att förstärkas. Likaså bibliotek och teater. Huset där en kemtvätt låg har redan rivits och där pågår saneringsarbete i marken.
Skadorna på huvudbyggnaden är inte så allvarliga att inte byggnaden kan stå kvar under tiden vi bygger ett nytt gymnasium.
– Det kommer att rivas så småningom, men fortsätter att fungera som skola under en övergångsperiod och sättningarna övervakas med årliga mätningar, säger Amanda Hadenius.
– Hela verksamheten är kvar i Eken tills det nya gymnasiet är klart, då flyttar hela verksamheten på en gång, förklarar Andreas Stark. Att enbart bygga evakueringslokaler har inte varit aktuellt. Även det kostar pengar och blir ju bara en kortsiktig lösning.
– Vi bygger för 1 600 elever. Detaljplanen tillåter 2 000 elever om vi behöver bygga ut i framtiden.
En ny byggnad på den här marken kräver naturligtvis grundliga geotekniska undersökningar som tar tid, men förhoppningen är att vara i gång med bygget 2027.
Sättningsskadorna i skolan har inte
enbart varit till skada. Prioriteringen är naturligtvis skolan, men samtidigt har åtgärdsarbetet också satt fingret på Dergårdsområdet i stort. Ett nytt gymnasium blir en del av ett utvecklat område med planerat cirka 170 nya bostäder, blandat hyresrätter och bostadsrätter, parkeringshus, handel och service. Och ett nytt kulturhus alldeles intill teatern och biblioteket.
– Efter många motgångar med sättningsskador och problematisk lerjord har vi nu fantastiska möjligheter framför oss, säger Åsa Edvardsson, områdets planarkitekt. Vi ser stora möjligheter med att skapa en plats i staden där vi tar fasta på befintliga värden, arbetet med våra naturrum och kopplar samman det med kultur, sport, utbildning och boende. En miljö att umgås i, leka och bara vara.
För oss är Växtrum som i år firar 10 år, en viktig del i att göra Lerum till en roligare plats att leva och bo på.
Sparbanksidén är hjärtat i allt vi gör och handlar om att vi är lokala, att vi hjälper människor och företag till en sund och hållbar ekonomi och att vinsten går tillbaka till samhället.
sparbankenalingsas.se
Parken ska utvecklas samtidigt som de flesta av de stora träden bevaras.
– Hela området har en stor potential som vi vill ta vara på, säger Amanda Hadenius.
– Det blir en ny del av centrum som växer fram. Närheten till Säveån och bevarande av grönska skapar förutsättningar för en attraktiv stadspark som knyter ihop dagens centrum med det nya gymnasieområdet.
I norra delen av området ligger redan Lerums Arena som invigdes för några år sedan. Idrottshallen på runt 3 500 kvm och plats för 1 000 åskådare.
Kommunen planerar att ställa ut planförslaget på samråd till hösten 2024.
Text: Anders Olow
Foto: Markus Holm
Dergårdsområdet ligger mellan Wamme bro och Lerums gymnasium. Detaljplanen avgränsas av Alingsåsvägen i väster, Pomonavägen i nordöst, västra Stambanan i öster och Säveån och Wamme bro i söder. Strukturplanen är en tidig skiss som är under omarbetning. I norr ligger Lerums arena. Det nya förslaget kommer att presenteras i samband med samrådet.
Gulmarkerade byggnader visar skola och kulturhus, rosa byggnader bostäder och blå byggnader phus.
Lerum har kommunanställd geotekniker
För att inte få problem med besvärande sättningar måste all ny byggnation inom området grundförstärkas med pålar till fast botten eller berg. Inför all ny byggnation görs alltid stabilitetsutredningar för att tillse att det inte föreligger risk för skred.
Lerum har som en av Sveriges tre kommuner en egen kommunanställd geotekniker.
I hjärtat av Floda växer något nytt och grönt fram – Trädgårdsmästeriet. Ett bostadsprojekt som inte bara omfattar 300 nya hem, utan också en vision om hållbarhet, gemenskap och harmoni med naturen.
Genom ett samarbete mellan Kynningsrud Bostäder och AF Projektutveckling tar Floda nu steget in i en ny era av förändring och tillväxt. Mark har förvärvats för att skapa Trädgårdsmästeriet, en plats där människor i alla åldrar kan finna sitt hem. Här planeras 300 nya bostäder men också äldreboende och förskola, allt inom bekvämt pendlingsavstånd till både Göteborg och Alingsås.
I projektet planeras bostäder i olika storlekar, både stora och små lägenheter men även radhus. Fokus ligger på kvaliteter som fina siktlinjer, utblickar och flexibilitet. Genomtänkta planlösningar möjliggör boende för alla åldrar och olika behov, från äldre till unga och barnfamiljer.
– Vi ser ett ökat intresse från unga familjer i Göteborgsområdet att flytta till Floda, där de kan hitta en bostad till rimligt pris och fortfarande ha ett bekvämt pendlingsavstånd till både Göteborg och Alingsås, konstaterar Boldi Kisch, Projektutvecklare på Kynningsrud Bostäder.
I samarbete med Lerums kommun, Liljewall arkitekter och ett gäng duktiga konsulter tar Trädgårdsmästeriet form
Lisa Forsell
Lisa Barryd och
Foto:
genom fyra kvartersgårdar som skapar hemkänsla och tillhörighet.
– Vi planerar för lägre hus i väster/söder för sol och ljus, och högre hus i norr mot berget och skogen. Kvartersformerna varierar och bildar naturliga och spännande stråk och rum i en liten men användbar skala, säger Ann Tolly, Arkitekt på Liljewall arkitekter.
Trädgårdsmästeriet kommer att präglas av hållbarhet med träbyggnation och gröna gårdar.
I södra delen av området planeras en mobilitetshubb som främst ska fungera som uppsamling av områdets bilparkeringar, men ska också bidra till att skapa en tyst och lugn miljö inne i kvarteren. Tanken är att mobilitetshubben även hyser gemensamma funktioner som cykelverkstad, lokaler för gemensamma aktiviteter för de boende och gärna en ”växthusdel” med odlingar som disponeras och sköts av de boende.
Kvarteren kommer att bindas samman med spaljéer, häckar och grindar för att skapa en trygg och sammanhållen atmosfär. Torget vid mobilitetshubben blir kvarterens samlingsplats med trädgrupper och sittplatser i både sol- och skuggläge, vilket förstärker den gemenskapliga känslan.
Planen är att påbörja försäljningen i mitten av 2025 med etappvis byggnation, och hela området förväntas stå klart kring 2030.
Trädgårdsmästeriet representerar inte bara ett bostadsprojekt utan en vision om en hållbar, gemensam och grönskande framtid för Floda. Anmäl ditt intresse i dag och bli en del av denna gröna oas mitt i Flodas charmiga hjärta.
ETT STABILT ELNÄT är en förutsättning för att samhället ska kunna växa och utvecklas. Behovet av el ökar till exempel med laddstationer för elbilar, och när nya bostadsområden ska anslutas till elnät och fjärrvärme. Då behövs ett pålitligt och hållbart elnät som drivs av ett energibolag som kan producera fossilfri och förnybar energi.
– När jag började på Lerum Energi 2017 så var det ganska många strömavbrott. Det ska jämföras med nuvarande situation då vi bara har några enstaka avbrott per år, och 2023 hade vi den lägsta avbrottstiden någonsin, säger Lerum Energis vd Anders Zetterman.
De senaste femton åren har bolaget investerat ca 800 miljoner i Lerums elnät, något som nu avspeglar sig i färre elavbrott.
Hur har de här investeringarna använts?
– Det handlar främst om luftledningar som orsakar avbrott. Vi har analyserat var de mest utsatta ledningarna finns och där har vi grävt ner kablarna till ett jordkabelnät. Parallellt jobbar vi med nätstruktur, där vi kan identifiera fel och isolera dem så de inte sprider sig. De miljoner vi satsat på förnyelse gör att vi nu har ett förhållandevis ungt elnät med god kapacitet. Vi är ju en del av samhället och är väl förberedda på den expansion som kommer när Lerum växer och bygger bostäder, skolor och förskolor i olika delar av kommunen.
Du har vid tillfälle sagt att Lerum Energi har ett av Sveriges bästa elnät, stämmer det?
– Ja det tycker jag om man räknar in bra priser, låga avbrottstider och ett ungt välinvesterat nät.
Hållbarhet och Agenda 2030
När Lerum Energi utvecklar hållbarhet går man på samma linje som Lerums kommun, det vill säga tar in de mål som Agenda 2030 satt upp, och som är en handlingsplan för hållbar utveckling antagen av FN:s medlemsstater.
– Hållbarhet kan innefatta en mängd olika områden, säger Jenny Nordlund, som är marknadschef på Lerum Energi. Social hållbarhet är ett område där vi till exempel samverkar med såväl skolor som lokalt näringsliv, eller där vi sponsrar ett tjugotal lokala föreningar varje år. Vi öppnar upp våra kraftverk för allmänheten, tar emot besök av förskolor och gymnasielever, och sponsrar såväl biodlarföreningen som Växtrum Lerum, och mycket däremellan.
Jenny Nordlund nämner ett annat exempel
på hållbarhet där Lerum Energi ligger långt fram.
– Det handlar om den klimatmässiga hållbarheten, där vi är en unik aktör genom vår småskaliga produktion av el från förnybara källor. Våra kunder kan även välja att elen ska komma direkt från våra tre vattenkraftverk längs Säveån – Lerums pulsåder. Lokalt producerad, förnybar vattenkraft med kompletterande miljöinsatser.
Livet i Säveån
Säveån och Lerums sjöar hänger samman, inte minst djurlivet är beroende av hur miljön hanteras. Lerum Energi lägger stora resurser på Säveån och sjösystemets miljömässiga hållbarhetsfaktorer. I år sponsrar man den tidigare utrotningshotade pilgrimsfalken via lokala aktörer och i ett nationellt samarbete med BirdLife Sverige. – Jag kan även nämna de fiskvägar vi drif-
tar och underhåller, bland annat för att den hotade ålen ska kunna vandra fritt upp i Säveån. Vi har två fiskvägar, en i kraftverket vid Hillefors och en i Hedefors. Vår senaste satsning är en kommande fiskväg för öring som Länsstyrelsen ställt sig positiva till vid Floda kraftverk. Dessutom har vi den populära ålyngelledaren som går rakt över bron i Floda och två dolda ledare under bron. Besökare är välkomna vid den stora vandringsmånaden för ålyngel i juni.
En annan insats har varit en rejäl städning av Säveån. Dykare anlitades för att rensa skräp.
– Ja det var över ett ton skrot som togs upp, berättar Jenny Nordlund. Här fanns såväl gamla kundvagnar som cyklar, datorer och bilbatterier. Det här är något vi kommer att fortsätta med.
Fossilfri Fjärrvärme
En viktig del av Lerum Energis verksamhet är fjärrvärme. Förutom produktion av förnybar vattenkraft finns ett etablerat fjärrvärmenät runt om i kommunen.
Fjärrvärme är den vanligaste värmekällan i Sverige och står för ungefär hälften av all uppvärmning. Lerum Energi producerar 100 procent fossilfri fjärrvärme lokalt i Lerum, Stenkullen, Gråbo och Floda. Bränslet som används består av rester från skogsavverkning, till exempel grenar och toppar.
– I Lerum finns 70 km fjärrvärmerör som transporterar värme, säger Jenny Nordlund. Dessa ligger dolda och nedgrävda i marken. Vi tyckte att det var synd att gömma undan så intressant teknik. För att visualisera den viktiga fossilfria värmekällan för allmänheten har vi färdigställt ett ”titthål” med QR-kod vid Floda, så att man kan läsa mer om hur det fungerar och ta del av vad som finns under marken. Och precis som för vattenkraften har vi även en fjärrvärmeutställning i Floda.
Jenny Nordlund berättar att det finns ett stort intresse av att komma på de öppna eventen vid Floda Kraftverk.
– Varje gång vi anordnat öppet hus har det kommit mellan 500 och 700 personer vilket vi tycker är väldigt roligt.
”Vi är ju en del av samhället och är väl förberedda på den expansion som kommer när Lerum växer och bygger bostäder.”
Anders Zetterman, vd Lerum Energi
Samarbetet mellan Lerum och Partille för ett nytt industriområde längs med E20 vid Jerikotunneln fortsätter.
– Vår största utmaning är att balansera behovet av ny företagsmark med helt legitima miljökrav, säger Peter Wallentin, projektledare i Lerum.
Företag som sökt sig till Lerum har inte alltid kunnat erbjudas tillräckligt attraktiv mark att etablera sig på. Därför är planerna för närmare 1,5 miljoner kvadratmeter mark vid Jerikotunneln lockande. En yta som motsvarar cirka 210 fotbollsplaner plus en ny på- och avfart i anslutning till E20.
– Bra infrastruktur och bra kommunikation är väldigt avgörande faktorer för att vilja etablera ett företag oavsett om det gäller produktion eller enbart lagerhållning. Jeriko industriområde skulle kunna erbjuda det, säger Peter Wallentin och jämför med Stenkullens industriområde som har en bred samling småföretag.
– Jeriko ligger väldigt strategiskt till med E20 och nära till Göteborgs stad, hamnen, järnvägen och Landvetter. Trafikverket har dessutom byggt ut vägen mot Landvetter och Härryda.
När Svenskt Näringsliv i höstas presenterade sin årliga kommunrankning visade den att Lerum är den kommun som ökar mest bland Göteborgsregionens kommuner, och det var just kommunikationsfaktorerna i området som var avgörande för att skjuta upp den samlade bilden av Lerum 44 placeringar på Sverigelistan. Med enbart kvaliteten på vägnät, tåg och flyg hamnade Lerum på 19:e plats.
De första genomarbetade planerna för Jeriko industriområde formulerades och antogs redan för elva år sedan i en ambitiös fördjupningsplan av både Lerum och Partille tillsammans.
”När planarbetet för Jeriko-Jonsered inleddes kom vi överens om att sudda ut kommungränsen från kartorna. Det var inte bara en symbolisk handling utan även av stor betydelse för att vi inte bara skulle se till intressen inom den egna kommunen utan framför allt se till områdets bästa.” Så skrev man då.
Företagsetableringar inom kommunen ger arbete och skatteintäkter, men ett nytt industriområde vid Jerikotunneln kommer också att påverka både landskapsbild och naturvärden. Största utmaningen är att balansera de här olika intressena mot varandra.
Det övergripande målet med planeringen var, och är, att skapa nya arbetsplatser inom kommunerna bland annat för att minska utpendlingen och kostnaden skulle fördelas lika mellan Lerum och Partille.
I Svenskt Näringslivs rankninglista är det just andelen kommuninvånare som har jobb i kommunen som drar ner Lerums rankning. Här ligger kommunen på plats 282 av 290.
Företagsetableringar inom kommunen ger arbete, skatteintäkter, en bättre ekonomi och fler slipper resandet.
– I den ursprungliga planen för det nya industriområdet nämndes också möjligheten till bostäder, men i dag är fokus på verksamhetsområdet och vi
talar om 3 000–5 000 arbetsplatser, säger Peter Wallentin.
En utbyggnad som denna kommer att ha påverkan på landskapsbild och lokala naturvärden. Områdets användning för skogsbruk och friluftsliv och viltlivet i området kommer att påverkas, så parallellt med all dagens fysiska samhällsbyggnad är man också mån om de natur- och friluftsvärden som finns.
– Vår största utmaning är just att väga de här olika intressena mot varandra, säger Peter Wallentin. Ingen sida kan få 100 procent. Båda sidorna är absolut nödvändiga för en sund utveckling, ekonomiskt likväl som miljömässigt. Här finns inga patentlösningar.
Planen som antogs för elva år sedan har legat lite i träda, men för bara några veckor sedan gav Trafikverket, som ju äger och förvaltar E20, klartecken till både Lerum och Partille att göra de tekniska utredningar som behövs för att möjliggöra en framtida trafikplats, men också för en så kallad ekodukt, en växtrik faunapassage där djur ska kunna röra sig tryggt mellan skogsområdena på vardera sida av E20.
Peter Wallentin nämner den ekodukt som för några år sedan byggdes över E6 vid Sandsjöbacka, där både älgar och hjortar i flock vandrat över både dag- och nattetid.
– Att djuren har en trygg passage över vägen bidrar även till att minska antalet viltolyckor.
Det är inte svårt att förstå att en så pass omfattande förändring av ett område tar tid med alla de hänsyn som måste tas och de oerhört noggranna undersökningar som måste till för att skapa de rätta förutsättningarna för dagens utveckling och en framtida hållbarhet.
Arbetsutskotten i båda kommunerna har sagt ja, men beslut ska först ta sig igenom de två högsta politiska instanserna i varje kommun, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
2032 nämns som mål.
Text: Anders Olow
Foto: Markus Holm
Svenska kyrkans fyra församlingar i Lerums kommun berättar om sina barn- och ungdomsverksamheter.
Kravlösa träffar med innehåll i Lerums församling
Kim Sörli är präst i Lerums församling. Hennes område är församlingens verksamheter för ungdomar – bland annat konfirmander och unga ledare.
– Alla som varit med i en konfirmandgrupp får erbjudande att stanna kvar i församlingen som ung ledare inom konfirmandverksamheten, eller som ledare på andra ställen inom församlingen, berättar Kim Sörli. Det kan till exempel vara som gudstjänstvärd eller ledare i grupper för de yngre barnen.
Kim Sörli betonar värdet av att utbilda sig till ledare. Något de har nytta av i olika sammanhang.
Är det många som vill axla ledarrollen?
– Ja det skulle jag säga, men det är mycket annat som kan komma emellan. Det här är engagerade ungdomar som också är aktiva inom flera andra områden.
Vad gör ni för de något yngre ungdomarna?
– I Aspenäs kyrka efter skolan har vi öppet hus då de kan komma och hänga med kompisar. På sportlovet ordnade vi en ungdomskväll i samband med askonsdagen. På torsdagar har vi ungdomsgrupp i Aspenkyrkan. Det kan vara spelkväll, biljardturnering och ibland bakar vi tillsammans.
Kim Sörli betonar att de träffar för ungdomar som Lerums församling ordnar bygger på kravlöshet.
– Man ska inte känna något tvång. Vi finns här om man vill delta eller har frågor att diskutera, såväl andliga som identitetsfrågor, och vi har gärna förtroliga samtal om sådant som ungdomarna går och funderar på, kanske särskilt nu när det är oroligt i världen.
Elinor Emilsson är musikpedagog och arbetar med barnverksamheten i Lerums församling.
– Jag har jobbat med barn och musik under hela mitt yrkesliv, berättar Elinor. Musik har vi mycket av i våra barngrupper. Vid två tillfällen i veckan är det Sjung & Lek i Aspenäs kyrka och i Aspenkyrkan.
– Just nu är det vårsånger berättar Elinor. Vi vill bygga en bro till naturens skönhet på olika sätt och har därför månadens djur/blomma, som vi sprider kunskap och sjunger om.
– Barnen är från noll till sex år och kommer tillsammans med en vuxen och kanske syskon. Det här är en öppen mötesplats som ska kännas välkomnande.
Elinor berättar att många som kommer är nyinflyttade. Här får de ett varmt kravlöst mottagande med mycket sång och musik.
– När sångsamlingen är över och innan fikat så har vi en stilla stund och tänder ljus. Då kan man tänka på någon eller något man bär på och få lite ro.
Tre gånger varje termin har församlingens barnverksamhet något som kallas MITT i veckan med olika teman. Då är det drop in där man pysslar och skapar tillsammans, så bjuder vi på kvällsmat till självkostnadspris. Vi har olika teman som är genomgående under kvällen; i ma-
ten, i skapande pyssel, i sångerna och i den avslutande andakten.
En annan verksamhet ur det digra programmet är Vivamus med stråkrytmik för femåringar där barnen leker sig till att spela altfiol.
Så finns det pappagrupper, advent- och påskvandringar, barnkörer och familjegudstjänster.
– Nyligen startade vi Lika bra, också en öppen mötesplats, som vänder sig till unga, från åk 8 och uppåt med funktionsnedsättning.
Skallsjö församling välkomnar nyinflyttade barnfamiljer
Maria Palm är församlingspedagog i Skallsjö församling med huvudansvar barn och familj.
– Det är allt från babymassage och babycafé till vår öppna förskola, säger Maria.
– På torsdagar har vi Kyrkhänget då föräldrarna kan lämna sina barn som är från sex år upp till tolv år. Här handlar det om pyssel, lek och drama för de yngre barnen. De äldre är en trappa upp och sjunger i kör, och så småningom samlas alla. Det blir en helkväll med många aktiviteter.
Församlingshemmet ligger lättillgängligt i centrala Floda. Här möter vi många nyinflyttade barnfamiljer. Vi upplever en stor öppenhet och behov av att knyta nya kontakter, säger Maria Palm.
– Vi har även familjegudstjänster en gång i månaden då barnkören sjunger och då barnen får stå i centrum.
I år är det drygt trettio konfirmander i Skallsjö församling.
– Många hänger kvar efter undervisningen på onsdagskvällar och spelar pingis eller kanske bakar.
Antalet konfirmander har ökat på senare år. Maria Palm tror att det beror på att fler ungdomar har behov av att prata och ta upp frågor man funderar på i en orolig värld.
Alexander Dahlquist är församlingsherde i Östads församling och ansvarig för barn- och ungdomsverksamheten samt konfirmationsundervisningen.
– Det ska finnas något för alla åldrar i församlingsverksamheten, säger Alexander Dahlquist. För de allra yngsta har vi till exempel babycafé och spädbarnsmassage. På fredagar är det Sång och lek – en mötesplats för lite större barn med föräldrar. Här kan man träffas och hitta gemenskap med andra som är hemma med barn, sjunga och fika tillsammans.
– Den kristna berättelsen präglar alla våra verksamheter, säger Alexander Dahlquist. Den ena foten vi står på är dopet och Jesu ord ”Döp dem och lär dem”, och den andra är gemenskapen med Gud och varandra.
När barnen börjat skolan välkomnas de att vara med i Miniorerna i våra två församlingar i Sjövik och Gråbo. Miniorerna kommer efter skolan för fika, gemenskap och kreativa lekar där vi på olika sätt tar upp den kristna berättelsen. Man kan även delta i de barnkörer som finns på båda ställena.
När barnen kommit upp i mellanstadiet kan de delta i Juniorerna – en mötesplats efter skolan med olika aktiviteter och även här med körverksamhet.
– Nästa steg är konfirmation- och ungdomsgrupper som vi har både i Sjövik och Gråbo, säger Alexander Dahlquist.
– Vi jobbar för ett gott samarbete med alla fyra skolorna, där vi bland annat erbjuder program vid de olika högtiderna.
Hemsidan för ”Säveåöversikten” innehåller allt du vill veta om Säveån. Både du som vill hitta en vacker vandringsled, lära dig mer om fauna och flora, och du som vill veta mer om erosionsrisker, skred och möjligheter för bebyggelse.
”Säveån är en juvel för Lerum”
Säveån hör till Sveriges mest värdefulla vattendrag när det gäller såväl friluftsliv som kulturmiljövård och naturvård. Sträckan mellan Floda och Lerum är därför utnämnt till riksintresse inom dessa tre områden.
– Vår juvel, säger Lisa Sakshaug, chef för den enhet som ansvarar för att kunskapen om Säveåns betydelse ska förstås av planerare och strateger.
Därför finns ”Säveåöversikten”, en samlad plats för all viktig kunskap om Säveån. Den är viktig för att kunna förvalta Säveån och dess värden och samtidigt utveckla våra tätorter som Säveån rinner igenom. Den första översikten togs fram redan 2012, men handlade då enbart om centrala Lerum. Sedan dess har översikten fördjupats och utökats och innefattar nu hela sträckan mellan Sävelången och Aspen, åtta kilometer fågelvägen.
Dessutom har IT-utvecklingen gjort det möjligt att presentera kunskapen både överskådligt och tillgängligt för alla. ”Säveåöversikten” finns därför som hemsida med kartor, bilder och texter att dyka ner i.
– I Säveåöversikten finns kunskapen samlad och kan på så sätt underlätta vår planering, säger Lisa Sakshaug.
En stor del av marken i Lerum kräver, på grund av lerjorden och skredrisker, en alldeles speciell uppmärksamhet och ”Säveåöversikten” ska vara dokumentet som samlar den nödvändiga kunskapen på en övergripande nivå. Marken förändras dessutom i sig själv, helt naturligt, genom erosion. Detta sker på naturens villkor inom naturreservaten mellan Floda och Lerum, men i tätorterna och på andra platser där allmänna intressen riskerar att påverkas bevakar kommunen detta och gör vid behov åtgärder där kommunen har rådighet över marken.
– Vattnet är ganska strömt på sina ställen då vi har 40 meters höjdskillnad mellan Sävelången och Aspen.
– Men jag vill också påpeka att den här översikten inte enbart är till för samhällsbyggare, hemsidan kan också vara av intresse för Lerumsborna som letar rekreation med kartor över vandringsleder för promenader och utflykter och information om var det finns fornminnen, värdefulla kulturmiljöer och fauna och flora att upptäcka, säger Lisa Sakshaug.
Text: Anders Olow
Scanna QRkoden för mer information.
Stenkullen och Gråbo
Hede gärde i Stenkullen
Ett nytt område med 180 bostäder, grundskola och förskola planeras i nordvästra delen av Stenkullens tätort. Området som är på 8,5 hektar heter Hede äng. I närheten finns naturreservat, idrottsanläggningar, tågpendelstation och Stenkullens skola.
Det nya planområdet delas in i fyra delområden, där ett av dem utgörs av park och skog.
I projektet medverkar flera exploatörer. Skanska bygger en ny grundskola för 600 elever, Johansson & Rehn bygger 80 bostäder och en ny förskola i områdets norra del. OBOS planerar ett 70-tal bostäder med blandade upplåtelseformer i södra delen.
Att bygga ett så stort område kräver en lång process. Hur är läget just nu?
– Vi hade samrådsmöte i november, berättar Johanna Hisbro, som är markoch exploateringsingenjör på Lerums kommun. Vid samrådsmötet presenteras alla handlingar i ärendet för allmänheten, som kan komma in med synpunkter. Nu befinner vi oss mellan samråd och granskning där vi arbetar vidare med att skapa samrådsredogörelse.
När kan markberedning och byggnation starta?
– Det beror bland annat på den fördjupade geotekniska utredningen som ska beställas på området. Vi måste säkerställa att inga framtida skred kan ske vid byggnation.
Vilken typ av hus planeras?
– Det blir blandade upplåtelseformer som exempelvis fyravåningshus, radhus och friliggande villor.
Park- och naturmiljön kommer att vara mittpunkten i hela detaljplanen.
Tanken är att parken ska fungera som en mötesplats för hela Stenkullen och vara en entré till naturreservatet. Dagvattendammen byggs om och blir större, mer lättillgänglig för människor och bättre anpassad för växter och djur.
– I hela planområdet satsar vi på att bevara och balansera så mycket natur-
och djurliv som möjligt. Där vi inte har haft möjlighet att bevara växtlighet har vi arbetat med kompensationsåtgärder i parken. Exempelvis fruktträd som kommer tas ned, ersätts med nya fruktträd, nedtagning av gamla trädalléer kommer att ersättas med ny trädallé längs gångoch cykelvägar. Söder om parken kommer en ny grodpassage att anläggas, berättar Johanna Hisbro.
Text: Anders Post
Visionsbilder: Krok och Tjäder, Abako och Arkitektbyrån Design
Både bostadsrätter och hyreslägenheter i växande Gråbo
Snart växer ett nytt naturnära bostadsområde upp i Bäckamaden i Gråbo. Här ska bli 210 lägenheter och förskola.
Tre byggherrar, GBJ Bygg, BoKlok och en privat fastighetsägare kommer att sätta igång sin produktion så snart kommunen är klar med markarbetet på platsen.
– Markarbetet sker i etapper, säger Kalle Claesson, som är mark- och exploateringsingenjör i Lerums kommun. Etapp ett handlar framför allt om vägar, ledningar, två dagvattendammar, och en
för grodor att flytta in i. Dessutom en översvämningsyta.
I etapp två utförs resterande arbete, bland annat ytskikt på vägar, kantsten, målning och planteringar.
När är dessa etapper klara?
– Vi arbetar för fullt med det här som ska vara klart till hösten2024, därefter kan vi börja släppa in byggarna.
Vilken typ av bostäder planeras?
– Det blir blandade upplåtelseformer med både bostadsrätter och hyresrätter i höghusbebyggelse och radhus.
Bäckamaden ligger både naturnära och centralt. Ett par hundra meter till busshållplats strax intill Gråbo centrum. Även en ny förskola byggs som har plats för cirka 115 barn med sju avdelningar, tillagningskök, matsal, rörelserum och bibliotek.
Hela området exploateras på gammal åkermark, och för att ge tillbaka något till naturen så kommer även en groddamm att anläggas och nyplantering av träd.
Text: Anders Post
Foto: Markus Holm
Området får en bykaraktär med mycket grönska.
Hede gärde satsar på att bevara så mycket natur och djurliv som möjligt.
Vd Johan Sjölund tillsammans med Projekteringsledare/Arbetschef Julius Lincke.
DET ÄR MYCKET SOM KNYTER ABCD BYGG TILL LERUM. Företaget har ett långvarigt samarbete med kommunen när det gäller skolor och förskolor, såväl för nybyggnation som renovering och tillbyggnad. Aktuella projekt är Berghultsskolan och Torpskolan.
– Hjärtat finns i Lerum säger ABCD:s ägare och vd Johan Sjölund. Här har vi verkat i många år. Då känns det extra viktigt att kunna prestera ett bra resultat och känna stolthet, inte bara för det kommunala uppdraget utan även för vänner, bekanta och invånarna i Lerum. Vi bygger för framtiden, här ska även kommande generationer lära för livet.
Två aktuella projekt är Berghultskolan och Torpskolan där man samverkar med Lerums kommun i något som kallas Partnering, vilket är en strukturerad samverkansform där beställare och byggare samarbetar för projektets bästa i en öppen och transparent arbetsmiljö.
– Vi använder ofta den här formen för ansvarsfullt byggande där det råder ärlighet och öppenhet, och där vi är med från allra första början av projektet, säger Johan Sjölund.
Berghultsskolan i Floda byggs om och byggs till. Här går i dag cirka 300 elever i årskurserna F-5. Efter utbyggnad kan skolan användas även för årskurserna F-9 och ta emot 500 elever.
– Det är stort fokus på miljö och hållbarhet, säger Julius Lincke, som är arbetschef på ABCD bygg. Vi bygger enligt Miljöbyggnad Guld där det ställs extra höga krav på hållbarhet.
Den andra skolan som är på gång är Torpskolan som ligger i Lerums centrum och där det fanns behov av en större skola.
– Även i denna skola bygger vi till och bygger om, berättar Julius Lincke. Vid färdigställandet ska Torpskolan kunna ta emot 750 elever. Här är det Miljöbyggnad Silver som gäller.
Ytterligare aktuella projekt är Askimskolan i Göteborg samt Diseröds idrottshall och skollokaler, som man bygger helt i egen regi för att sedan hyra ut till Kungälvs kommun.
ABCD bygg har 35 anställda med en låg personalomsättning.
Flera av medarbetarna bor i Lerums kommun och har jobbat länge hos oss, säger Johan Sjölund. Det vittnar om trivsel och hög kompetens. Att verka lokalt innebär även att vi känner och kan anlita lokala entreprenörer, vilket också är en styrka.
ABCD bygg är ett väletablerat byggföretag som verkat i Göteborgsregionen sedan 1991. Företaget utför nybyggnation, renovering, om- och tillbyggnad i alla entreprenadformer.
På senare år har man fokuserat på att själva projektera och genomföra projekten för beställarna. Medarbetare utbildas fortlöpande för att upprätthålla kompetens så att vi kan erhålla en trygg och säker arbetsmiljö och på ett effektivt sätt leverera projekt med god kvalitet. ABCD bygg är ISO-certifierade inom Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö.
Kalle Claesson är mark och exploateringsingenjör i Lerums kommun.
GBJ BYGG HAR EN SÄRSKILD KULTUR som genomsyrar hur man tänker, samarbetar och bygger. Sedan Staffan Dahlström tog över företaget 2005 har det vuxit sig närmare hundra gånger större – både sett till antalet anställda och omsättningen. Samtidigt har det aldrig varit ett självändamål att bli ett större byggbolag.
– Som jag ser det är det ett tecken på att vår GBJ-anda fungerar, vi tror på idén om att ”riktigt bra saker gör vi tillsammans”, där medarbetarnas personliga engagemang är helt avgörande. Vi vill skapa ett företag som mår bra och har lyckats rekrytera duktiga medarbetare. Och så tycker vi att det är kul att bygga, säger Fredrik Dahlström, vd GBJ bygg Väst.
”Riktigt bra saker skapar man tillsammans”
Drivkraften har alltid varit att skapa ett företag som mår bra, säger Fredrik Dahlström, som är vd för GBJ bygg Väst. Vi – jag och min bror - har alltid framhållit vikten av att ha duktig personal för att få nöjda kunder. Tillsammans har vi vågat satsa. Med ett bra teamjobb har vi vuxit med lönsamhet i alla år.
I grunden finns ett genuint intresse och en glädje att bygga. Bröderna Dahlströms pappa var byggledare och de fick tidigt lära sig glädjen i att skapa något bestående. Därför var det aldrig något svårt beslut för bröderna att själva arbeta i byggbranschen.
– Ja det är roligt att bygga. Vi skapar något som ska finnas under lång tid. Särskilt stimulerande är att arbetet är projektbaserat. Ena gången kan det vara en skola, en annan gång en butik och tredje gången bostäder. Arbetet blir därför väldigt varierat.
– Jag lär mig till exempel om olika förutsättningar för vad en förskola behöver, på det här uppslaget kan du läsa om förskolor som vi helt byggt i trä.
– Ett bevis på att GBJ-andan fungerar är att både kunder och underleverantörer återkommer. Samtidigt är det alltid lika roligt med nya kundrelationer, menar Fredrik Dahlström. Senast i raden är Zeppelin vars huvudkontor för Sverige som man nu håller på att bygga intill Landvetter flygplats.
Bostadsutveckling är en viktig del av företagets verksamhet och det har under åren blivit åtminstone ett par tusen bostäder runt om i södra Sverige. Inte minst i Växjö där företagets projekt i massiv trä fått stor uppmärksamhet.
– Att bygga i massivträ har blivit stort de
– Ett bevis på att GBJ andan fungerar är att både kunder och underleverantörer återkommer i nya projekt, säger Fredrik Dahlström, vd för GBJ bygg väst.
senaste åren, säger Fredrik Dahlström. Vi var tidigt ute och började lära oss tekniken för tio år sedan. Till dags dato har vi byggt flera hundra lägenheter med massiv trästomme, därtill även kontor, förskolor och idrottshallar. Att bygga hus med massiv trästomme innebär att koldioxid lagras i stommarna. Hittills har GBJ bygg genom sina projekt i massivträ bundit över 20 000 ton koldioxid. Att skapa tillsammans handlar lika mycket om samarbeten med kommuner. – Jag är väldigt glad över Lerum kommuns handlingskraft och goda bemötande. För våra bostadsprojekt handlar samverkan även om samspelet med den befintliga platsen och dess karaktär. Helst ska ett bostadsprojekt vara lite av att ”addera en årsring” i platsens utveckling, säger Fredrik Dahlström.
GBJ andan syns i alla projekt. Medarbetarnas personliga engagemang är helt avgörande. ”Riktigt bra saker gör vi tillsammans”.
I Bäckamaden i Gråbo planerar GBJ 85 bostäder i parhus och småskaliga flerbostadshus. Det blir en modern men lantlig karaktär som smälter in i landskapet (husen på bilden är från ett annat liknande projekt).
Här lyfts trästommarna till ett av GBJ:s byggen i Lerum. Stommar i massivt trä är miljömässigt avsevärt bättre än att bygga i stål och betong.
GBJ bygg har avtal med Lerums kommun att bygga fyra förskolor helt i trä. Två är klara, Öxnaryds förskola och Olstorp förskola. Byggnaderna är utvecklade tillsammans med kommunen i så kallad strategisk partnering, där avsikten är att återanvända erfarenheterna från de första projekten till de efterkommande.
Förskolorna är byggda enligt Miljöbyggnad Guld och i massivt trä, istället för betong och stål, vilket är avsevärt bättre för klimatet. GBJ bygg har lång erfarenhet och är föregångare när det gäller att bygga i massivträ.
Här kommer GBJ bygg tillsammans med Bo Klok att uppföra cirka 200 lägenheter. Bäckamaden ligger nära Gråbo centrum och skola. Den lantliga karaktären kommer att värna en bebyggelse som smälter in i jordbrukslandskapet.
GJB bygg planerar totalt 85 bostäder, varav 25 i kedje- eller parhus, samt 60 lägenheter i småskaliga flerbostadshus. Säljstart slutet 2024 och inflyttning i början 2026.
utsikt
I Björboholm vid sjön Mjörns strand planerar GBJ ett nytt bostadsområde med tyngdpunkt på rad-/parhus och villor, men även inslag av lägenheter. Förhoppningsvis sker de första inflyttningarna 2027. Tanken är att projektet ska tillvarata Björboholms historia som pärla vid järnvägsstationen. Den gamla banvallen är numera en del av Sverigedelen, där årligen drygt 50 000 människor går och cyklar.
GBJ bygg planerar även ett mindre bostadsprojekt i Björboholm som ligger närmre i tiden. I Alfreds hage blir det elva fristående enplanshus ett stenkast från Mjörn. Inflyttning blir troligen i början av 2026.
Nu byggs Norra Hallsås skola för att kunna ta emot 800 elever från förskoleklass till årskurs 9, inkluderat med anpassad skola för ett femtiotal elever med olika behov.
I höstas startade bygget av Norra Hallsås skola. Planeringen hänger samman med två andra skolor, Torpskolan och Knappekullaskolan. Önskemålet var två f-9 skolor med högre kapacitet - cirka 750 elever i vardera. Torpskolan blir den ena med den önskade kapaciteteten efter ombyggnad (se artikel på sidan 21). Men Knappekullaskolan är inte lämplig att bygga ut.
– Beslutet blev att bygga Hallsås skola
för ca 800 elever, säger Denny Johansson som är projektledare på Lerums kommun.
Plats för den nya skolan fanns i Norra Hallsås, och i oktober började bygget som ska vara färdigt till höstterminen 2027.
– Skolan är utformad för att bevara och anpassas till befintlig natur, säger Denny Johansson. I naturkonceptet ingår en groddjursdamm i anslutning till skolans område, och dessutom ordnas säkra groddjursvägar.
Intill skolgården utformas ytterligare en damm som har till uppgift att fånga upp möjliga skyfall.
– För att man ska kunna ta sig direkt
Hela skolbygget ska vara färdigt till höstterminen 2027. Denny Johansson är projektledare på Lerums kommun.
Bästa sparandet och trygga bolån
till skolområdet bygger vi nya gång- och cykelvägar mellan Norra Hallsås och Hallsås, säger Denny Johansson. I Torpadal skapas ny huvudväg med busshållplats.
Norra Hallsås skola kommer att ha en fullstor idrottshall som även ska kunna nyttjas av föreningar och allmänhet på kvällar och helger.
Själva skolbyggnaden uppförs med högt ställda krav bland annat när det gäller energiförbrukning och hållbarhet.
Text: Anders Post
Visionsbild: Lerums kommun
Foto: Markus Holm
Bästa sparandet och trygga bolån
Bästa sparandet och trygga bolån
Bästa sparandet och trygga bolån
Bästa sparandet och trygga bolån
Torpskolan i Lerum byggs om och byggs till för att kunna ta emot fler elever. I dag har skolan årskurserna sex till nio. Efter ombyggnation ska skolan kunna ta emot cirka 750 elever från förskoleklass till nian.
Vad händer nu? Frågan går till AnnaKarin Holmgren, som är enhetschef på kommunens projektenhet.
– Tillbyggnaden pågår och kommer att rymma skollokaler i två plan med sex klassrum per våning, grupprum och en fullstor idrottshall med omklädningsrum. Det nya skolhuset kommer att vara klart i december 2024. De befintliga lokalerna byggs om i etapper, just nu avslutas en stor etapp som gäller ombyggnad av storkök, elevkafé och matsal.
Pågår undervisning som vanligt under de här byggnationerna?
– Ja när det nya huset är klart flyttas eleverna dit så att ombyggnationer och underhållsarbeten kan göras i nya etapper, säger Anna-Karin Holmgren.
En viktig del i detta stora skolprojekt är utemiljön som görs om med möjlighet för fler aktiviteter.
– Tanken är att utemiljöerna anpassas efter olika åldrar. För de yngre barnen kommer det att finnas sandlåda, gungor och ytor för bollspel samt förråd med lekutrustning. Dessutom skapas en utemiljö på del av tillbyggnadens tak, som ett positivt tillskott av yta utomhus.
Text: Anders Post
Visionsbilder: Lerums kommun
Foto: Markus Holm
Torpskolans tillbyggnad kommer att rymma skollokaler i två plan med sex klassrum per våning, grupprum och en fullstor idrottshall. Det nya skolhuset ska vara klart i december 2024.
ANNONS
En boendedröm där du kan njuta av natur och en enkel vardag. Det kan bli verklighet då BoKlok planerar att bygga sina omtyckta bostadsrätter i Gråbo.
Med en doft av skog och vackra vyer av åkrar och nära till sjöar är Bäckamaden i Gråbo en idyll. Ett stenkast bort finns ett centrum med bland annat mataffär, restaurang och skolor samt pendlingsmöjligheter till Lerum och Göteborg. Här planerar BoKlok, Skanska och IKEAs boendekoncept, för att bygga sina populära bostadsrättslägenheter.
I området BoKlok Klövern ska flerfamiljshus på två våningar byggas med ca 30 ljusa och kvadratsmarta bostadsrättslägenheter. Det blir 1 till 4 rum och kök på mellan 31 och 85 kvadratmeter, med köksinredning och garderober från IKEA. Alla hem får balkong eller altan så att vardagen kan flytta ut under de varmare årstiderna. Gården ska spegla den omgivande vackra miljön via en grönskande och trygg gård, där det blir lätt att umgås med grannarna och vänner.
Jesper Rindmo, mäklare på Croisette
är väl bekant med området och tror på ett stort intresse för BoKlok Klövern. – Du vinner mycket på att bosätta dig i Bäckamaden, med bekvämligheter och naturen inom räckhåll. De boende runt omkring är redan nyfikna på utbudet av bostäder i Klövern, och i BoKloks energieffektiva och välplanerade hem är det dessutom enkelt att
trivas och bo till bra månadskostnad. Jag är säker på att hemmen kommer att vara populära när försäljningen startar, säger Jesper Rindmo. Försäljningen av BoKlok Klövern planeras starta i slutet av 2024 med inflyttning 2025.
NYFIKEN PÅ MER?
Kontakta mäklare Jesper Rindmo tel 0709-13 13 79 eller jesper.rindmo@croisette.se
Besök BoKlok Klövern via BoKloks hemsida: boklok.se/klovern
BoKloks hem uppskattas av många och en av dem är Cim. Den öppna planlösningen mellan kök och vardagsrum är en favorit. Här finns plats för livets många aktiviteter. Cim valde att kombinera arbetsyta med vardagsrum i sin BoKloktvåa. Kika in och inspireras:
Nya bostäder och förskola i Tollered byggs etappvis under tio år
Brännabbens skogsbacke heter ett kommande bostadsprojekt i Tollered. Planen är att bygga 85 nya bostäder och en förskola.
Området som ska bebyggas ligger i den östra delen av Tollered. Projektet beräknas ge 85 nya bostäder i form av lägenheter, parhus och friliggande villor i blandade upplåtelseformer, samt en förskola.
– Byggandet av bostäderna kommer att ske etappvis och ska vara färdigställt inom en tidsperiod på 10 år beräknat från tiden då exploatören får tillträde till marken, berättar Siiri Engebratt.
Tollered ligger längs E20, cirka 11 kilometer från Lerum och 30 kilometer från Göteborg. Det är en gammal bruksort med vacker natur och badsjöar, en turistmagnet i form av Nääs Fabriker och Nääs Slott.
Planerna på Brännabben började ta form 2014. Ett uppdrag från kommunstyrelsen var att arbetet skulle inledas i dialog med närboende, berättar Siiri Engebratt, som är markoch exploateringsingenjör på Lerums kommun.
Två dialogmöten hölls i december 2014 med engagerade Tolleredsbor som diskuterade kommunens två föreslagna tomter för bostadsbyggnation. Den ena ansågs ha stora naturvärden och inte lämplig att bebyggas. Kvar fanns den tomt som låg närmare centrala Tollered och som de boende förordade.
2016 genomfördes en markanvisningstävling på uppdrag av kommunstyrelsen. Derome Hus AB vann tävlingen tillsammans med ARKKAS arkitekter. Förslaget hette Brännabbens skogsbacke. Det vinnande konceptet har som det heter i juryutlåtandet ”tagit tillvara karaktären i Tollered med en småskalig och varierad miljö – en naturlig fortsättning på orten”.
Den nya förskolan kommer att ligga i utkanten av området. Det blir sex avdelningar för 120 barn. När verksamheten i förskolan kan starta beror på byggnationen av bostadsområdet.
Text: Anders Post
www.naas.se
Nääs slott, som är nationellt byggnadsminne, ligger naturskönt kringgärdat av sjöar och nationalpark. Det här är kommunens absolut största destination med en kvarts miljon besök varje år. På 1880talet kom människor från hela världen hit för att studera hantverk. Och så har det fortsatt.
Den sista privata ägaren av Nääs var köpmannen August Abrahamson, 1868–1898. Under hans tid grundades det världsberömda slöjdseminariet på Nääs. Landets slöjdlärare utbildades på Nääs från 1870-talet fram till omkring 1960. Skolan var den enda i sitt slag i landet, och dessutom unik i ett globalt perspektiv under 1900-talets första decennier.
– Nääs slott har hantverkskurser och workshops året om, men är även en stor turistmagnet som välkomnar besökare som vill se slottet och uppleva den unika kultur- och naturmiljön, säger Maria Sidén, vd för August Abrahamsons stiftelse som äger Nääs Slott.
Maria Sidén berättar att vissa av byggnaderna är i behov av renovering och
reparation. Därför är Lerums nya vuxenutbildning välkommen. Det är en hantverkskurs där eleverna lär sig och jobbar praktiskt med byggnadsvård.
– Kursen startade i höstas, berättar Avichai Arbiv som är utbildningsledare vid vuxenutbildningen på Lerums kommun. Den ettåriga utbildningen heter Byggnadsvård Bas och är delvis skapad genom hopslagning av tidigare hantverkskurser. Vi har exempelvis haft utbildning för målare och möbelsnickare. Byggnads-
vård Bas består av workshops där eleverna bland annat lär sig smide, pappspänning, murning, dekorationsmåleri och renovering av gamla fönsterramar. Eleverna är ute på olika hantverksföretag och tränar på dessa moment. Ett av företagen de praktiserar på är Nääs slott.
Vilken bakgrund har de som söker till byggnadsvårdsprogrammet?
– Det är ganska intressant, säger Avichai Arbiv. När vi startade i höstas så kom ansökningar från vitt skilda yrkesgrupper som ville starta om och göra något nytt i livet. Eleverna är efter kursen redo för anställningar eller för att starta eget företag inom kulturhantverk.
– Det här är ett jättebra sätt att bevara och utveckla Nääs på, säger Maria Sidén, och tillägger att det även ordnas helgkurser för allmänheten i byggnadsvård på Nääs. Populära kurser har varit Snickeri för skräckslagna, och Hjälp jag har köpt ett hus.
Text: Anders Post Foto: Lerums kommun
NÄR ÄGAREN till Ica Kvantum i Lerum, Owe Krook går runt bland kunderna hälsar han på alla han möter, och kunderna hälsar glatt tillbaka. Kundmötet skapar lojalitet och goda relationer – en framgångsfaktor liksom satsning på hållbarhet, enkelhet och matglädje.
Ica-butiken i Lerum är stor och ”här finns allt” – med två fullskaliga restaurangkök som tilllagar och förpackar färska måltider, vilka säljs på olika platser i butiken – färdiga att ta hem och värma. Här finns även bageri och konditori med allt ifrån bakelser och tårtor till en mängd olika sorters matbröd. Just nu är det semlorna som frestar kunderna.
I fiskavdelningen ligger den färska fisken snyggt upplagd. Skaldjur kokas på plats, och räkorna är förmodligen de bästa man kan få i den här delen av Sverige.
– Varje morgon är vi i Göteborgs fiskehamn och handlar på auktion, berättar Owe Krook. Färskt alltså, och med rådgivning om tillagning av en kock som kan fisk.
I en kyl i butiken erbjuds mat som börjar närma sig eller som passerat bäst-före datum till ett rejält nedsänkt pris.
– Och maten säljs snabbt, inget får gå till soptunnan. Vi har hållbarhet som en del av vårt uppdrag. Vår mission är att ”vi ska skapa glada HEM”, vilket betyder att vi arbetar för Hållbarhet, Enkelhet och Matglädje, säger Owe Krook.
En annan möjlighet är den nya Hamburgerian.
– Målet är att servera den godaste hamburgaren längs E20 (E20 börjar på Irland
och slutar i S:t Peterburg!). Vi gör den på svensk högrevsfärs som vi mal i vårt eget kök. Vid stekningen smashas köttet, vilket ger en rökig och smakrik matupplevelse.
Owe Krook tycker det är dags att byta spår i intervjun. Då handlar det om energiförbrukning.
– Framtiden är elektrisk, säger han, och syftar på en skylt han såg i Norge en gång. Den säger vad det handlar om för att vi ska klara oss in i framtiden. Vi har haft stenkoll på vår energiförbrukning i många år, och efter hand har vi vidtagit åtgärder för att komma ner på lägre nivåer.
Sedan 2013 har man bytt alla kyl- och frysdiskar och allmänbelysningen har ersatts av ledbelysning.
I slutet av maj förra året kopplade man in 854 solpaneler på taket. De försörjer 18 procent av affärens totala elförbrukning, som i slutet av 2024 ska vara halverad –jämfört med 2013 års förbrukning.
– Det är vår vision som vi jobbar med. En annan del som känns angelägen är energiomställningen för bilen. 85 procent av vår omsättning kommer från bilkunder och under tiden man handlar ska bilen kunna snabbladdas. Därför har vi investerat i laddstolpar där vi nu har fyra stationer som vardera har en effekt på 200 KW.
Owe Krook berättar om ytterligare en energisatsning:
– Vi planerar att investera i en batterianläggning där vi kan hämta energi vid elavbrott. Vid ett sådant avbrott stannar i stort sett hela vår verksamhet. Med en batterianläggning skulle vi klara oss betydligt läng-
Att framtiden är elektrisk råder det inget tvivel om, säger Ica Kvantums ägare Owe Krook, som installerat 854 solpaneler på butikens tak.
re. Batterierna kan ”fyllas” när elen är som billigast och tömmas när energin är som dyrast. Det här är något som vi diskuterar med Lerum energi och Svenska Kraftnät.
– Att framtiden är elektrisk råder det inga tvivel om, säger Owe Krook. Det handlar om vilka förutsättningar vi vill lämna över till våra barn, och om vi vill kunna se dem ansvarsfullt i ögonen när det är dags för överlämning. Därför känns det angeläget att göra allt vi kan för att bidra till en god morgondag.
TOMTEBERGET
ORANGERIET
NATURLYCKAN
STAMHUSEN
SÖDERÅSEN
NATURSLINGAN
För oss är Lerum hemma.
Därför är vi extra stolta över vårt bidrag till vår hembygd: över tvåhundra trivsamma och hållbara bostäder med hög kvalitet. De flesta är skräddarsydda för specifika målgrupper, från kostnads- och yteffektiva Stamhusen till Tomtebergets generösa bostadsrätter med villakänsla.
Och vi är långt ifrån klara. Två stora byggprojekt är planerade i centrala Lerum. Så missa inte den spännande fortsättningen!
Mer på jutabo.se.