Jag vill gratulera familjen Ohan som du kan läsa om i denna tidning. För det är så, Kungälv växer och många vill flytta hit, en del kanske inte tänker på det, men Kungälv är Göteborgsregionens tredje största kommun.
Kungälv har haft den högsta befolkningstillväxten i regionen flera gånger de senaste åren. I år räknar vi med att bli 50 000 invånare.
Kungälv är en småstad som känns ovanligt stor. Kanske är det för att tryggheten, servicen och närheten till allt gör att livet i Kungälv känns enklare, rikare och större. Att vi kan cykla till jobbet, komma ut till löpspår, öppna vidder, hav och älv på några minuter. Den kompletta och moderna småstaden. Sveriges härligaste storstad finns på femton minuters avstånd och samtidigt har vi nära till älvarna och båtlivet i Marstrand med vida hav, sandstrand och salta klippor. Bra kommunikationer gör det lätt att ta sig hit, vidare och ut i världen. Den perfekta utgångspunkten.
Vi har våra utmaningar, men kort sagt, Kungälv är mycket attraktivt att leva, bo och verka i. Här välkomnar vi höga ambitioner och nya idéer – här finns plats för storheter. Det är inte en slump att Kongahälla Center är den största handelsinvesteringen (2 miljarder) i Västsverige på
över tio år eller att sjukhuset byggs ut och att BILTEMA vill etablera sig även i Kungälv. För i Kungälv finns det mesta – trevligt folk, älvar, naturreservat, sjöar, havet och Marstrand. Här finns urskog i Svartedalen med vargar och vildsvin och här finns tåg, motorväg och närheten till Sveriges nästa största stad Göteborg. Kungälv är en av Sveriges äldsta städer och en historiskt viktig handelsplats. Här bor vi mitt i historien, där byggnader, gator, kyrkor och fästningar påminner oss om vårt rika arv och alla de kungar som levt och utfört stordåd här.
Kungälv är en trygg kommun. Vi ser sedan flera år hur brottsligheten minskar och den upplevda tryggheten att gå ut själv på kvällen ökar. Här finns tusentals växande företag, här finns bra chanser att hitta ett jobb. Vårt mål är Sveriges lägsta arbetslöshet och att brotten i kommunen ska fortsätta att minska. I Kungälv finns alla idrottsföreningar/verksamheter du kan komma på, här finns bra skolor, goda skolresultat, hög lärarbehörighet, en bra äldreomsorg och dessutom är kommunens ekonomi god och stabil.
Positivt är också att vi säkerställer tillväxt i hela kommunen, vi nyinvesterar hundratals miljoner i nya förskolor, skolor, omsorgsplatser och idrottshallar både i Diseröd, Kode och
Kärna. Vi har bestämt oss för att bygga samman Kungälv och Ytterby. Här arbetar vi tillsammans med våra föreningar och företag med ett kraftfullt framtida idrottscentrum/ mötesplats, spännande!
I Kungälv samarbetar Socialdemokrater, Moderater och Miljöpartiet för kommunens bästa. På detta sätt får medborgare, företag och föreningar både rött, blått och grönt i politiken. Många kommuner saknar en stabil politisk majoritet – inte Kungälv. Politisk stabilitet skapar tydlighet och utveckling. Vi prioriterar våra kommunala kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. Vårt mål är att alltid jämföra oss med de bästa kommunerna, inget annat duger.
Tillsammans skapar vi ett Kungälv där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter. Det ska vi vara stolta över. Och du, hör av dig, jag vill gärna träffa dig, jag bjuder gärna på en kopp kaffe och visar dig vårt stadshus, det är nämligen ditt hus också.
Vi ses!
Miguel Odhner (S), Kommunstyrelsens ordförande 070-352 01 01, miguel.odhner@kungalv.se
Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB
Projektledare: Set Fyrmark
Redaktör: Anders Post
Omslag: Markus Holm
Formgivning: Joakim Forsberg
Tryck: Bold Printing Mitt, Sundsvall
För tidningar kontakta: Set Fyrmark, tel. 070-388 07 40 set.fyrmark@activemediapartner.com www.activemediapartner.com
Vill du hellre läsa tidningen digitalt?
Vid frågor om innehållet kontakta: Kungälvs kommun Telefon 0303-23 80 00
kommun@kungalv.se
www.kungalv.se
Scanna QR-koden med din mobil. kungalvskommun kungalvskommun
Kungälv är en kommun med stark tillväxt och snabba kommunikationer till Göteborg.
De senaste tjugo åren har Riksbyggen haft ett stort engagemang i Kungälvs utveckling. Nu är man med och utvecklar stadsdelen Kongahälla.
– SENARE ÅRS SNABBA stadsomvandling har skapat förutsättningar för en stark befolkningstillväxt, säger Martin Linsten, som är Riksbyggens marknadsområdeschef. Vi är historiskt sett starka i Kungälv. Det var i Liljedal som vi började producera bostäder i början av 2000talet.
De senaste projekten är i stadsdelen Kongahälla där vi bygger Kaprifolen och så småningom Brf Humlen. Vi studerar även andra projektmöjligheter i kommunen där det finns mark att förvärva för ny bostadsutveckling.
Martin Linsten betonar att målsättningen för Riksbyggen är att vara en långsiktig aktör som vill fortsätta det goda samarbetet med kommunens beslutsfattare och planerare för att driva stadsutvecklingen framåt i Kungälv.
Brf Kaprifolen är Riksbyggens fjärde projekt där byggnationen pågår för fullt i Kongahälla. Därefter kommer Brf Humlen.
Kongahälla är ett levande centralt område där alla åldrar möts. Här finns res
tauranger och shopping alldeles i närheten. De små torgen och affärslokalerna längs med gångstråken skapar en aktiv och varmt pulserande stadsmiljö.
– Kaprifolen har ett fantastiskt läge vid parken i närheten av Kongahälla Center och 300 meter till Resecentrum, berättar Karin Ekström som är sälj och marknadsansvarig för Riksbyggen i Kungälv.
Brf Kaprifolen har formen av en länga på sex våningar, och en högre huskropp på 14 våningar. Under huset finns bilgarage med ett 30tal parkeringsplatser.
– Men det centrala läget gör att många kommer att klara sig utan bil, säger Karin Ekström. I Kaprifolen finns cykel och bilpool samt laddstolpar. I köpet av lägenheten ingår dessutom ett årskort på regiontrafiken.
Vilka är det som köper sin lägenhet i Kaprifolen?
– Flera som kommit upp lite i åren vill njuta av det bekväma livet här när de säljer villan, andra är de yngre som köper sin första lägenhet. Men det är inte bara
åldersmässiga variationer. Kungälv ligger ju nära Göteborg och här kan vi se att allt fler göteborgare väljer Kungälv som ett alternativ till storstaden och därför gärna flyttar hit. De 99 lägenheterna är i det närmaste fulltecknade. Inflyttning sker i början av 2024.
Rasmus Edlund som är projektutvecklare för Riksbyggen i Kungälv, berättar om Brf Humlen som är Riksbyggens femte och sista projekt i Kongahälla.
– Humlen är inte lika högt som Kaprifolens 14 våningar, men gott och väl sju våningar med 50talet lägenheter – från tvåor till femmor. Mycket fokus ligger på hållbarhet, med exempelvis solceller och noga utvalt byggnadsmaterial, bland annat så utreder vi möjligheten att bygga fastighetens stomme av trä. Riksbyggens mål är att halvera CO2utsläppen till 2030.
De lägenheter som har uteplats får en helt privat yta genom att terrasserna höjs upp från marknivå. Övriga lägenheter har balkonger där de som ligger mot vägen blir inglasade.
– I direkt anslutning till huset finns en grön park som är perfekt för både vila, promenader och träning, berättar Rasmus Edlund. I bottenvåningen blir det gemensamhetslokal med övernattningsmöjligheter.
Liksom i Kaprifolen kommer det att finnas tillgång till bil och cykelpool. Inflyttning 2026.
Kan man teckna sig redan nu för en lägenhet i Brf Humlen?
– Nej, men det går att anmäla intresse, säger Rasmus Edlund. Genom att även gå med i Riksbyggen Förtur får man välja bostad först när vi säljstartar. Kan vara en bra idé med tanke på att många vill flytta till Kungälv och Kongahälla är en särskilt attraktiv stadsdel.
Riksbyggen är en av Sveriges största fastighetsförvaltare med bostadsrättsföreningar, kommersiella och offentliga fastighetsägare som kunder över hela landet.
Företaget bygger egna hem, bostadsrätter, hyresrätter, trygghetsboenden och kooperativa hyresrätter.
Stort fokus ligger på omställningen till det hållbara samhället genom exempelvis noggrant utvalt material, solceller, bil- och cykelpooler, samt social hållbarhet i form av gemensamma lokaler och mötesplatser för de boende.
MARSTRAND
Kungälv växer, blomstrar och utvecklas. Fler ser sin framtid här. Den starka tillväxten med snabba kommunikationer till Göteborg har bidragit till det ökade intresset för att flytta hit. För att kunna erbjuda nya kommuninvånare attraktiva bostäder bygger kommunen som aldrig förr, såväl i Kungälvs centrala delar som i tätorterna. På det här uppslaget kan du se var och när olika områden utvecklas.
KÄRNA
1 LILJEDAL – Nytt jämte äldre (bostäder och stadsliv).
2 KEXSTADEN – Där staden möter älven (omvandling av industriområde, till bostäder och stadsliv).
3 NYTORGSTADEN – Förtätning mitt i stadskärnan (bostäder och stadsliv).
4 DAMMBERGEN – Naturnära boende (bostäder).
5 ÅSEBERGET – Boende på berget med närhet till Kungälv och Ytterby.
6 ÄNGGÄRDE – Den utvidgade staden (bostäder och äldreboende).
7 KONGAHÄLLA – Nybyggda bostäder och fler på gång i nya stadskärnan (bostäder och stadsliv).
8 HANDEL – Nyetablering.
Ny fördjupad översiktsplan klar, för nya bostäder och verksamheter.
9 ROLLSBO VÄSTERHÖJD – Det utvidgade verksamhetsområdet, handel.
10 ARENAN – Nytt sport- och fritidscentrum.
11 YTTERBY CENTRUM – Nybyggda bostäder.
12 NORDTAG – Naturnära boende (bostäder).
13 ENTRÉ YTTERBY – Ny handel och bostäder.
14 BJÖRKÅS – Nytt jämte äldre (bostäder i olika former).
15 VÄSTRA TUNGE – Nya naturnära bostäder.
16 BOVERIAN – Nya bostäder.
DISERÖD – Nybyggda bostäder, ny idrottshall och fler bostäder på gång.
KAREBY – Nya naturnära bostäder.
MARSTRAND – Nybyggda bostäder och utveckling av hotellanläggning.
TJUVKIL – Nybyggda bostäder, och fler på gång.
KODE – Ny fördjupad översiktsplan på gång för nya bostäder och verksamheter.
KÄRNA – Nya bostäder och ny verksamhetsmark på gång. Ny idrottshall klar.
Hur är det att bo i Kungälv, och varför valde ni att flytta hit av alla platser? Frågorna går till familjen Ohan, som består av mamma Marina, pappa Ibrahim och barnen Mila elva år, Jacob snart åtta år, samt Joel som är två år.
Familjen Ohan, som flyttade från Norrköping 2013, bor i en villa nära den blivande nya arenan i Ytterby. Området har lite av Bullerbykänsla med olika typer av hus och gårdar. Att ta sig in till Kungälvs centrala delar går snabbt, vare sig man väljer att gå, cykla eller ta bilen. – Att vi flyttade berodde till stor del på att mitt entreprenadföretag fick Göteborgs stad som kund, berättar Ibrahim. Just nu handlar det om att gräva och byta ut gamla vattenledningar.
Marina har en kandidatexamen i offentlig rätt, och har vikarierat som lärare. Men just nu läser hon vidare och bygger på juridiken.
– Jag var väldigt sugen på att få börja plugga igen, säger hon.
Ursprungligen kommer båda från Syrien. Marina flyttade till Sverige när hon var två år, och Ibrahim efter att ha träffat Marina när hon gjorde ett besök i sitt hemland med sin mamma.
– Ja det är ju en särskild och rolig historia, säger Marina. Vid besöket julen 2007 träffade jag Ibrahim. Vi höll kontakten med varandra i ett år innan vi sågs igen i Syrien. Sedan kom Ibrahim till Sverige och så gifte vi oss 2010.
Kungälvs kommun är ju rik på idrott och föreningar, nyttjar ni något av det?
– Ja det är fullt upp, säger Marina. Då tänker jag på barnen i första hand. Både Mila och Jacob spelar instrument på Kulturskolan. För Mila är det piano och tvärflöjt, och dessutom dansar hon balett. Jacob har börjat spela cello. Och båda två spelar dessutom fotboll i IF Yttern.
Varför valde ni att flytta just till Kungälv?
– Vi hade sedan långt tidigare varit intresserade av att bosätta oss i de här
trakterna. Men jobb kom emellan. Så småningom, när Ibrahim fick kunder i Göteborgstrakten, så blev det till slut Kungälv.
Hur har kommunen utvecklats sedan ni flyttade hit?
– Det har hänt väldigt mycket på tio år, säger Marina. Utbudet när det gäller affärer, bostäder och nöjen är mycket bättre i dag, och behovet av att åka in till Göteborg är inte så stort.
Något som skulle kunna bli bättre?
– Vår son Joel har precis börjat förskolan, och där är det ett stort tryck med stora barngrupper, vilket jag antar beror på att Kungälv är en populär kommun dit många vill flytta. Man har inte riktigt hunnit med.
– Annars trivs vi väldigt bra, säger Ibrahim. Särskilt på sommaren med nära till havet och all natur runt omkring som vi gärna upptäcker när vi är lediga. Och så gillar vi närheten till storstaden Göteborg.
Text: Anders Post
Foto: Markus Holm
Familjen Ohan hade länge tänkt flytta till Kungälv. Så när arbetsmöjligheter och studier stämde slog familjen till. Nu har det gått 10 år och mycket har hänt.
Både Mila och Jacob spelar instrument på Kulturskolan. Mila dansar dessutom balett och båda spelar fotboll i IF Yttern.
”Vi hade sedan långt tidigare varit intresserade av att bosätta oss i de här trakterna”
Marina Ohan
Den tidigare handelsplatsen Västra gatan har kommit lite i skuggan på senare år. Men med nya bostäder och verksamheter ska stadsmiljön leva upp igen. Fler människor som bor och rör sig i området ger underlag för butiker, restauranger och caféer. Alla viktiga delar för en attraktiv och levande stadsdel.
EN AV BYGGAKTÖRERNA i området är Fastighets AB Balder som just nu färdigställer 128 bostadsrätter i kvarteret som börjar utmed Västra gatans handels och restaurangstråk, fortsätter med Glasbruksgränd och ut mot Strandgatans modernare kvarter. – Västra gatan är en gammal handelsgata i anrik miljö som nu är på väg att leva upp igen, säger Balders fastighetsutvecklare Lars Carlsson. Vi sitter med i Västra gatans företagarförening där vi har en bra samverkan med kommunen för att lyfta de här kvarteren. Tanken är inte att Västra gatan ska konkurrera med Kongahälla
Center, utan snarare vara ett komplement med mer småskalig verksamhet. Dessutom har vi fått igenom att Västra gatan ska vara en så kallad gångfartsgata där bilar får köra på de gåendes villkor, vilket vi tror blir positivt för näringsidkarna där.
Balder bygger nio verksamhetslokaler i området, fem utefter Västra gatan och fyra på Strandgatan, storleksmässigt från 35 kvm upp till 145 kvm, passande för restaurang och butiksverksamheter, något som kommer att bidra till en levande miljö, menar Lars Carlsson.
Balders nyproducerade bostäder ligger i en kvartersbildning som går från Västra gatan, efter Glasbruksgränd ner till Strandgatan och bildar en uform. Strandgatan, som går parallellt med Västra gatan ligger lägre och nivåskillnaden nyttjas för byggnation av ett underjordiskt garage med 92 parkeringsplatser och infart från Glasbruksgränd. De nya husen blir fem till sju våningar höga och utformas för att passa in med omgivande äldre fastigheter. Bostädernas storlekar varieras
från ett rum och kök till fyra rum och kök. Dessutom blir det två gårdshus med totalt åtta lägenheter.
Hur långt har ni kommit? – Inflyttning sker från juni till oktober i år, berättar Lars Carlsson. Intresset har varit stort och det finns endast ett fåtal kvar till försäljning. Det finns flera olika planlösningar och de flesta lägenheterna har anting
en balkonger eller uteplatser. Samtliga lägenheter är inredda med högklassiga koncept som vår inredningsansvarige tagit fram. Det känns härligt att kunna erbjuda våra kunder fina hem som dessutom är hållbara över tid.
Lars Carlsson tar även upp ett helt annat projekt som Balder planerar i Kungälv, nämligen Rodinfastigheten. Denna består av tre fastigheter, som ligger på Strandgatan bort mot kommunhuset, varav Balder äger den ena. Planerna är i tidigt skede och för närvarande pågår ett detaljplanearbete. – Vår avsikt är att så småningom kunna bygga bostäder, verksamhetslokaler och ett underliggande garage. Fastighetsbolaget Balder har funnits länge i Kungälv och vi vill fortsätta att bidra med vårt engagemang till denna växande och attraktiva kommun, säger Lars Carlsson.
Kungälv har de senaste åren varit i en intensiv utvecklingsfas. Det byggs och planeras nya bostäder i hela kommunen. Till allt detta krävs hållbara energi- och IT-lösningar. På det här uppslaget kan du läsa om hur Kungälv Energi bidrar till samhällets utveckling.
ger invånarna ljus och värme i en växande kommun
Vid Mc Donalds pplats i Kungälv är Kungälv Energis supersnabba laddningsstation placerad. Här träffar vi Karin Almgren som är vd för Kungälv Energi, och Lars Andersson som är marknadschef. Denna supersnabba laddningsstation på 184 kW ingår i företagets satsningar för att underlätta ökningen av elbilar i kommunen. Företaget har dessutom ytterligare hundra laddpunkter i Kungälv.
Därefter går färden till solcellsparken Solrosen, ombyggd från solvärme
till solceller 2019 och 2022. Det finns även en solcellspark i Sparrås, totalt har solcellsparkerna 2 500 paneler som tillsammans producerar runt en miljon kilowattimmar.
– Unikt med våra solcellsparker är att privatpersoner, som exempelvis inte har eget villatak att montera paneler på, kan hyra paneler av oss och under delar av året i stort sett bli självförsörjande på el, säger Karin Almgren. Väldigt många använder sig av den här möjligheten, så vi fortsätter att bygga ut.
Vill man ha egna paneler så säljer
Kungälv Energi ett solcellspaket med installation och montering.
– Det finns ju många aktörer inom det här området, säger Lars Andersson. Men de räcker ändå inte till, eftersom efterfrågan på paneler har exploderat i Kungälv det senaste året. Därför har vi gått in för att hjälpa till och avlasta elnätet, där hela fyra procent av årsbehovet i nätet nu kommer från solceller.
I kommunen finns en mängd tak som kan nyttjas för paneler, inte minst hos kommunägda Kungälvsbostäder. Något som naturligtvis lockar ett innovativt energibolag som letar nya möjligheter att producera el.
– Här är vi överens om att få ”låna” tak för att sätta upp paneler, berättar Lars Andersson. Vi samarbetar för att göra kommunen ännu mer hållbar.
Kungälv Energi är helägt av kommunen med uppdraget att bidra till ett hållbart samhälle och vara i framkant när det gäller teknisk utveckling. Det handlar även om att öka kundernas livskvalitet i vardagen med el, ljus, värme och fiberuppkoppling.
– När kommunen växer med nya bostadsområden och verksamheter, eller förtätar i Kungälv så finns vi med, säger Karin Almgren. Det behövs elnät, fiber, gatubelysning och fjärrvärme. Vi står för den helheten i nära samarbete med kommunen. Det betyder att vi finns med redan i plane
ring och upphandling, vilket är kostnadseffektivt och ger hållbara lösningar. Den nya Kexstaden där det ska byggas flera hundra nya bostäder är ett exempel, ett annat är Arenastaden där det blir både ishallar och bad som kräver innovativa lösningar för effektiv och hållbar energiförsörjning.
På tal om effektivitet och hållbarhet nämner Karin Almgren Munkegärdeverket där utbyggnad pågår. – När den nya pannan tas i full drift 2023/24 kommer Kungälv att vara självförsörjande på fjärrvärme under vintertid. Fjärrvärmepannorna eldas med rester från skogsindustrin och är hundra procent fossilfria. Askan återförs till skogen. Att använda fjärrvärme för uppvärmning är smart då den värdefulla elen behövs för exempelvis transporter och industri om samhället ska lyckas bli fossilfritt.
Hur kan invånarna i Kungälv själva påverka sin elförbrukning?
– Vi har ju nämnt det stora intresset för solcellspaneler, säger Lars Andersson. Ett annat sätt är användandet av smarta elmätare där man i realtid kan se och styra sin elförbrukning. Vi kommer att byta ut 24 000 gamla elmätare till nya smartare med början i september i år. Något att se fram mot i tider när elräkningarna tar stor plats i hushållens ekonomi.
Munkegärde fjärrvärmeverk håller just nu på att byggas ut. När den nya pannan tas i bruk kommer Kungälv att vara självförsörjande på fjärrvärme under vintern.
Kungälv Energi har följande verksamheter: Elnät, Värme, Stadsnät, Elhandel, Entreprenad, Gatljusverksamhet, Vindkraft, Solceller och Laddinfrastruktur.
ELNÄT
Nätverksamheten omfattar eldistribution i Kungälvs kommun, exklusive Marstrand, men inklusive Jörlanda i Stenungsunds kommun, och Torskog i Lila Edets kommun. Verksamheten omfattar även gatljusverksamheten inom Kungälvs kommun.
VÄRME
Omfattar fjärrvärmenätet i kommunen. Huvudbränslet i fjärrvärmeanläggningen Munkegärdeverket är biobränsle: grot, bark och stamved. Under sommaren köps Spillvärme från Göteborg.
STADSNÄT
Kungälv Energi äger och sköter driften av ett fibernät inom Kungälv och delar av Lilla Edets kommun. Stadsnätet byggs ut konstant för att fler fastigheter ska kunna ansluta.
ELHANDEL
All el som säljs är fossilfri, antingen från egen produktion eller köpt med ursprungsmärkning.
VINDKRAFT
Vi äger och driver vindkraftverket Vindrosen i Skårby söder om Kode. Vindrosen producerar 7 miljoner kWh per år, vilket motsvarar 3 500 lägenheter med en årsförbrukning på 2 000 kWh.
Läs mer på www.kungalvenergi.se
Göteborgs kex, eller Kexfabriken som den kallas, har nu flyttat sin produktion från Kungälv till Riga i Lettland, något som väckte starka reaktioner. Men det som försvinner kan ge plats för något annat. Nu ska det gamla fabriksområdet förvandlas till ett nytt stadsrum där vattnet spelar en stor roll.
Det var 1888 som grosshandlare Carl Leopold Berggren startade produktionen av bagerivaror i Kungälv. Och sedan dess har man försett Sverige med kex i olika välkända former, som till exempel Ballerina, Singoalla, Brago och Guld Marie.
När flytten till Riga beslutats för några år sedan gjorde Göteborgs kex, som ägs av det norska industrikonglomeratet Orkla, en planansökan om att bygga bostäder på Kexfabrikens tomt och intilliggande fastighet Koggen. I och med detta sålde man 20 procent av marken till fastighetsutvecklaren Macana.
Nu finns en vision som ligger till grund för planarbetet, vilket föregåtts av medborgardialoger och informationsmöten. Hur vill då kommuninvånarna se sin nya stadsdel? Frågan går till Kexstadens övergripande projektledare Amela Keserovic.
– Många såg närheten till vattnet som viktigt, och nämner önskemål om allmänt tillgängliga kajstråk med restauranger och butiker. En del uttryckte även att området bör kopplas till dess historia med bevarande av vissa byggnader. Här finns till exempel en grön villa som vi arbetar på att ha kvar. I dialogerna framkom det positiva i att centrala Kungälv nu kan vända ansiktet mot vattnet, och därmed bli en ännu mer attraktiv kommun för turister och bosättning.
Programområdet sträcker sig mellan Strandgatan, Trädgårdsgatan och Nordre älv, samt hela kexfabriksområdet och fastigheterna väster om fabriken där det i dag finns kontor, restaurang och gym.
Hur många bostäder planeras?
– Upp till 1 600 bostäder är det vi utreder vidare nu, men det kan komma att bli färre. Antalet bygger på de utredningar som gjorts där det bland annat tagits hänsyn till stigande vattennivåer som kräver högvattensskydd.
Amela Keserovic betonar även vikten
av marksanering eftersom det är ett gammalt industriområde där det förutom kexfabriken också funnits ett glasbruk.
Hur är nuläget för Kexstaden?
– Vi ska ut på samråd i september där allmänheten och olika remissinstanser får säga sin mening. Detta lägger grunden för vidare planarbete som förhoppningsvis blir godkänt av kommunfullmäktige till hösten. Därefter börjar arbetet med detaljplaner fram till 2025.
När kan man sätta spaden i jorden och börja bygga?
– Om allt går som vi hoppas så kan vi påbörja byggnation av Kexstaden under 2025. Men innan dess har vi mycket jobb framför oss, säger Amela Keserovic.
Text: Anders Post
Foto: Markus Holm
Kexstaden är stadsdelen där staden möter vattnet. Här finns rum för aktiviteter och vardagsliv för boende, besökare, arbetande och andra verksamma. Stadsdelens utformning skapar variationsrika stadsrum som knyter an till platsens historia. I Kexstaden lockas invånarna ner till älven och här skapas en helt ny miljö i Kungälv – staden vid vattnet.
Kolla in gatukonsten i Västsverige Lekskepp och karusell i ny lekplats på Marstrand
Ta del av hundratals muralmålningar och annan gatukonst. Du kan också få hjälp med att planera din egen konstvandring med den interaktiva kartan.
I Västsverige finns en kulturskatt med hundratals muralmålningar och annan gatukonst
tillgängliga för alla. Med den nya tjänsten WSSAT.se blir det enklare att utforska den konstnärliga magin – helt gratis!
West Sweden Street Art Trail
(WSSAT) kartlägger all gatukonst
i Västsverige och ger en överblick över den världsledande konsten som finns samlad i regionen.
I Stadsparken på Marstrand byggs en ny lekplats under våren. Det blir både linbana och karusell. Hösten 2022 revs den gamla slitna lekplatsen. Under våren 2023 byggs den nya lekplatsen med siktet inställt på invigning under året. Det blir en mängd lekredskap, bland annat lekskepp med klätternät och tunnel, två babygungor, studsmattor, sandlåda, linbana och karusell.
”I Kexstaden lockas invånarna ner till älven och här skapas en helt ny miljö i Kungälv”Amela Keserovic
De kommande åren planeras omfattande nyproduktion av bostäder i framför allt kommunens stationssamhällen. Ett exempel är Ytterby. Ett annat är Kode, som det ska handla om här.
Kode är ett stationssamhälle tolv kilometer norr om Kungälv och femton kilometer söder om Stenungsund. En fördjupad översiktsplan låg ute för samråd fram till 17 mars. Den tar upp bostadsbyggande, natur och trafikfrågor. Översiktsplanen för Kode är även kopplad till Göteborgsregi onens strukturbild där Kungälv ingår, och där man gjort en gemensam överenskommelse att ta ansvar för den regionala strukturen. Det är viktigt för hela regionen att Ytterby och Kode utvecklas till levande attraktiva stationssamhällen som erbjuder hållbara transporter med tåg och buss.
– Vi tittar på hur Kode kan utvecklas bland annat med bostäder nära stationen, säger kommunens översiktsplanerare
Linda Andreasson. På östra sidan av Kode går järnväg, motorväg och gamla
E6:an. Ganska bullrigt alltså, vilket gör att det blir den västra sidan som kan utvecklas med bostäder.
Linda Andreasson berättar att man har studerat olika markområden och vilka som kan vara lämpliga att exploatera.
Det handlar om 1 700 nya bostäder på lång sikt, vilket betyder att till 2050 har invånarantalet i Kode fördubblats. Men eftersom kommunen inte äger all den mark som är tänkt att exploateras så handlar det tillsvidare mer om kommunens vision om hur Kode ska utvecklas. Den mark som planeras för bebyggelse
är delvis naturmark och åkermark samt en högre exploateringsgrad i befintligt bebyggda områden, vilket innebär förtätning.
– Var det ska byggas bostäder är i grunden kopplat till hållbara transporter, säger Linda Andreasson. Fler ska få möjlighet att åka kollektivt. Undersökningar visar att bor man närmare en hållplats
Kode liksom Ytterby är stationssamhällen som kommunen vill satsa på genom att bygga bostäder i närheten av stationen. Det handlar om att kunna resa hållbart där man bor,
eller tågstation så väljer fler att åka kollektivt eftersom det är nära. Utbyggda gång och cykelbanor ger också ett större resande där bilen lämnas hemma.
Våren 2021 genomfördes en digital medborgardialog. De synpunkter som framkom finns med i översiktsplanen i form av en rapport.
– Kode samhälle består till största delen av villor där vissa uttryckte oro och ville helst att allt ska vara som vanligt, medan andra ser behovet av flerfamiljshus i olika upplåtelseformer. Om man till exempel är äldre och vill sälja sin villa för att kunna bo enklare så finns inga bra alternativ att flytta till i Kode som det ser ut i dag. Översiktsplanen har nu varit ute på samråd, hur ser nästa steg ut?
– Det beror rätt mycket på vilka synpunkter vi får in från medborgarna och olika myndigheter. Det kan vara så att vi
behöver göra nya utredningar och omarbeta andra, säger Linda Andreasson. Efter ett reviderat förslag så visas planerna upp igen, vilket vi räknar med kan ske efter sommaren.
När kan det första spadtaget för nya bostäder tas?
– Flera entreprenörer är intresserade av att sätta igång, och det finns ett antal ansökningar som ligger och väntar. När översiktsplanen om cirka ett år är antagen så kan det gå ganska fort att komma igång. Men där är vi inte än.
Linda Andreasson tar även upp en planskild överfart över järnvägen, bro eller tunnel, som det finns önskemål om. – Det är något som vi också tittar på i Översiktsplanen.
Text: Anders Post
Foto: Thomas Harrysson och Markus Holm
ANNONS
Nordtag är ett av Kungälvs senaste bostadsområden i västra delen av Ytterby, i en lantlig idyll nära natur och kommunikationer. Här har fastighetsbolaget Sverigehuset med NCC som byggentreprenör skapat Nordtag Lund – en trygg och lummig boendemiljö med både radhus och lägenheter.
I NORDTAG FYLLER utvalda bostadsaktörer området med en blandning av bostadsrätter och hyresrätter med olika utformning. Sverigehuset har byggt Nordtag Lund med 63 bostadsrätter i form av radhus och lägenheter. Husen är i två våningar och placerade kring gemensamma gårdar som blir naturliga mötesplatser för de boende i kvarteret – något som främjar gemenskap och social hållbarhet.
– Vi har satsat mycket på småskalighet och social gemenskap, med ett varierat utbud av olika bostäder när vi byggt vår del av området, säger Anna Henriksson, vd för Sverigehuset. Det har blivit lite av ett drömboende för barnfamiljer, med bilfria gårdar, när
het till stor lekplats, förskola och skola, och även med tanke på kommunikationerna. Det är bara fem minuters promenad till Ytterby tågstation, vilket möjliggör pendling i regionen.
Anna Henriksson säger att hon känner en stolthet över vad de åstadkommit på relativt kort tid, trots pandemin som satt en del käppar i hjulen.
Hur har intresset för era bostäder varit?
– Fantastiskt, allt blev slutsålt på kort tid. Intressant är att hälften av köparna kommer från Kungälv, och den andra hälften från Göteborgstrakten, säger Anna Henriksson.
– Sverigehuset har funnits i Kungälv under trettio år, och vi ser nu fram mot flera nya områden i kommunen där vi hoppas få komma igång med nya bostäder, säger Anna Henriksson, vd för Sverigehuset.
• Sverigehuset grundades 1992 och har sedan starten uppfört över 2 120 bostäder.
• Sverigehuset är ett fastighetsutvecklingsbolag som utvecklar och förädlar bostadsprojekt samt förvaltar befintligt hyresbestånd.
• Sverigehuset äger och förvaltar 536 hyresrätter och drygt 42 800 kvm kommersiella lokaler och har för närvarande 335 bostadsrätter och 115 hyresrätter i pågående produktion.
En helt ny stadsdel kommer att ta form de kommande åren. Det handlar om Åseberget som ska bebyggas med bostäder. Kommunikationsmässigt ska området länkas samman med centrala Kungälv, Ytterby, nya arenan och Rollsbo.
Åseberget är som det heter – ett berg. Stina Gunnarsson som är kommunens projektledare tror att berget förr, innan E6:an byggdes, möjligen kan ha spelat en roll som friluftsområde. Men i dag är besöken för rekreation inte särskilt stort.
– Även om Åseberget på sina ställen är brant så bedöms det passa bra för bostadsbyggnation och kan därmed öppna för ännu en ny stadsdel i Kungälv. Att det ligger centralt med oslagbar utsikt kommer säkert att göra bostäderna attraktiva, säger Stina Gunnarsson.
Redan 2016 började det kommunala bolaget Bokab, som äger marken, att titta på möjligheterna att bygga bostäder på Åseberget. Tillsammans med sex privata byggaktörer bildade man ett konsortium som tog fram en målbild för området.
Vad är nuläget för Åseberget?
– Vi arbetar med ett planprogram som går ut på samråd till vintern 2023/2024, säger Stina Gunnarsson. I planprogram
met tittar vi bland annat på anslutningar till området.
Hur ser anslutningarna ut?
– Att kunna resa hållbart är en förutsättning för bebyggelsen. Man ska inte behöva ha bil för att bo här, utan vi behöver tidigt arbeta med hur vi skapar attraktiva alternativ, bra kopplingar för gång och cykel, och nära till kollektivtrafik. Det är något som för övrigt utgör tydliga mål i kommunens trafikplan: ”Hållbart resande i en sammanhängande stad.” Området ska även länkas samman med bland annat Komarken och den nya arenan. På längre sikt är förhoppningen att även sjukhuset ska kunna anslutas med cykelväg. Åseberget får inte bli en enskild ö, utan en del av staden.
Hur ser ni miljömässigt på att platsen har använts som deponi?
– Det är ett område uppe på berget som använts för att bli av med jordmassor, framför allt från byggnationen av E6. Under planarbetet kommer vi att utreda lämpligheten för bostadsbyggnation.
Är det bara bostäder som planeras?
– Till största delen, men det blir även en del verksamheter och samhällsservice. Och, inte minst, möjlighet till motion och rekreation.
Åseberget är en plats som anses attraktiv och lämplig för att bygga ett par tusen bostäder. Stina Gunnarsson är kommunens projektledare. I bakgrunden syns det aktuella berget.
Hur många bostäder siktar konsortiet på?
– Det blir cirka 2 000 nya bostäder i blandad bebyggelse, säger Stina Gunnarsson.
När kan den nya stadsdelen se dagens ljus?
– Under senhösten 2023 blir det samråd för planprogrammet, och då kan man
ge sina synpunkter. Det är steget före detaljplanen, som tidigast kan vara klar 2025. Själva byggandet tar i sin tur ett par år, så någonstans i slutet av 20talet kan vi se de första bostäderna, tror Stina Gunnarsson.
Text: Anders Post
Foto: Markus Holm
I Brf Bohus Ängar i området Nordtag i Ytterby finns något för alla. Här bor du granne med naturen och med närhet till havet samtidigt som du har bekvämt avstånd till staden och dess bekvämligheter. Här erbjuder vi ett bekvämt och trivsamt boende i välplanerade lägenheter i varierande storlekar med generösa uteplatser eller balkonger. Som extra för trivseln har vi uppfört en gemensamhetslokal med orangeri i ett av gårdshusen.
Möt våren i ett nytt boende, här är inflyttningsklart och du kan flytta in när det passar dig.
P Passa på, just nu har vi ett erbjudande där du bor avgiftsfritt de första 12 månaderna!
Har du någon fråga eller vill anmäla dig till en privat visning? Hör av dig till Malin på Bjurfors Nyproduktion. Malin Tulldahl, 031-733 20 98, e-post malin.tulldahl@bjurfors.se
A-hus är sedan flera år marknadsledande när det gäller nyproduktion av småhus och villor i Kungälvs kommun. Bolagets specialitet är att utveckla mark till färdiga tomter som det sedan byggs småhus på. Och det är här som familjer sedan kan flytta in och förverkliga sina husdrömmar.
Den stora fördelen och det som blivande husägare sätter stort värde på är att Ahus via sina säljare och egna byggledare har totalentreprenad för varje projekt. Det innebär en stor trygghet, som de flesta sätter i första rummet i samband med sin husbyggnation.
– Vi riktar oss till alla som vill bygga hus i Kungälv och dess kranskommuner. Det handlar om allt från färdiga prisvärda koncept till helt kundanpassade hus, säger William Engsfelt, som arbetar med försäljning.
– Som kund till oss kan man köpa en nyckelfärdig villa eller, för den som vill bygga själv, en komplett byggsats.
Liksom hela småhusbranschen känner företaget av lågkonjunkturen
men inte lika mycket som man gör i storstäderna. Trots att det på många platser i landet är tvärstopp på småhusmarknaden fortsätter Ahus i Kungälv att sälja och leverera nya bostäder, inte minst till nya kommuninvånare, som lämnar storstaden.
– Vi är tacksamma för att vi är verksamma i Kungälv och dess grannkommuner. Kungälv är en tillväxt
Den stora fördelen med A-hus är bolagets totalentreprenaden som drivs av (fr. v) hussäljare William Engsfelt, markexploatör Håkan Engsfelt och byggledare Tobias Ehrenbom.
Loredias affärsidé är att göra det möjligt för familjer att förverkliga sin drömbostad, antingen genom att skapa sin egen byggresa med A-hus eller att få möjligheten att förvärva en färdig villa
kommun med stor inflyttning, speciellt bland barnfamiljer. Det är också en kommun där det händer mycket tack vare Kongahälla Center och ett stort antal pågående nybyggnationer av bostäder, berättar Håkan Engsfelt, ägare och VD till Lorediakoncernen, som ansvarar för Ahus agentur i Kungälv och angränsande kommuner.
– Kungälv satsar också stort på
utbyggnad av vatten, avlopp och bredband till många orter, vilket gör det attraktivt att flytta till mindre platser i kommunen.
Förutom att bedriva agenturverksamhet för Ahus arbetar Lorediakoncernen även med bostadsutveckling och markexploatering, där bolaget förvärvar råmark och utvecklar till stycketomter och mindre områden.
Ett intensivt föreningsliv är något som sticker ut när det handlar om Kungälv. Här finns det mesta representerat, men det är idrott som dominerar. Mer än 1 200 barn och ungdomar mellan 7 och 20 år utövar någon form av idrottsaktivitet varje dag. Därför behövs en ny fullstor arena.
Av kommunens 275 föreningar är ett 50tal idrottsföreningar. Störst är handboll, ishockey och fotboll. Och med ett så stort idrottsintresse räcker inte idrottshallarna till. Därför planeras nu Arena Kungälv.
– Vi har flera idrottsanläggningar runt om i kommunen. Men nu är det fullt, säger Rickard Holmgren, som är projektledare för den nya arenan som snart börjar byggas. Vi behöver helt enkelt fler ytor och mer kapacitet för att kunna ta hand om alla som vill utöva idrott.
Rickard Holmgren berättar att beslutet om en ny arena har föregåts av ett omfattande arbete tillsammans med föreningarna. Allt för att kartlägga behovet. Och 2018 klubbades den nya arenan i kommunfullmäktige.
Arena Kungälv ska innehålla hall för bandy, två hockeyrinkar, tre vanliga idrottshallar, simhall med
50metersbanor och rehabbassänger, tennisplaner inomhus och utomhus samt gymnastikhall. Dessutom tillkommer föreningslokaler, mötes och konferensrum, restaurang och café. Utomhus planeras utegym, skatepark, lekplats och förstärkning av en löpslinga i området.
Var ska den nya arenan ligga?
– Den kommer att ligga vid Yttern, mitt emellan Kungälv och Ytterby vid ett kollektivtrafikstråk, vilket ger bra tillgänglighet med buss, bil, cykel och promenad.
Satsas det mer på vissa idrotter än andra?
– Vi finns ju i de högsta serierna när det gäller bland annat handboll och bandy, men fokus ligger på breddidrott. Alla som vill röra på sig och utöva någon sport ska kunna göra det. Så är den nya arenan vi planerar, säger Rickard Holmgren.
Hur är läget just nu?
– Vi har kommit ganska långt. Detaljplanen ska bli klar under första halvan av 2023 och sedan börjar vi bygga.
Hur ser det ut på platsen där arenan ska byggas?
– Det finns ett par fotbollsplaner här,
Nya arenan kommer att kunna ta hand om alla som vill utöva idrott i någon form. Projektledare är Rickard Holmgren.
som kommer att finnas kvar. Annars handlar det främst om mark utan någon bebyggelse.
När påbörjas byggnationen?
– Arbetet drar igång 2023, och de första delarna av arenan blir klara under 2024/25. Sedan byggs det i etapper och
hela komplexet kan i bästa fall vara färdigt 2028, säger Rickard Holmgren som tillägger att responsen från klubbar och allmänhet är väldigt positiv, och något man verkligen ser fram mot i Kungälv.
Text: Anders Post
Foto: iStock & Markus Holm
Nytt VAnät i hela kommunen ger stora förändringar, inte minst i kustnära boende, där många har egna lösningar för dricksvattnet. Utbyggnaden är redan igång, men det kommer att ta flera år innan alla kan ta del av det kommunala vattnet.
Vi har vuxit mycket utåt kusten och på landsbygden, säger kommunens projektledare Rebecka Stomvall. Det finns många enskilda VAlösningar som inte ger det bästa vattnet. Därför är behovet av kommunalt vatten och miljöriktiga avlopp stort.
Startskottet för kommunens VAutbyggnad var när det nya vattenverket med kraftigt ökad kapacitet stod klart 2018. Utbyggnaden kommer att pågå under flera år framöver.
Var bygger ni ut nu?
– Överföringsledningar byggs i etapper
från Kaställegården i Ytterby via Björkås, Sävra, Solberga och Aröd till kommungränsen mot Stenungsund. Det här är den största och mest aktuella utbyggnaden av stora överföringsledningar. Vissa är klara och andra beräknas vara färdigdragna 2023 och fram till 2025. Fullt utbyggt kommer vi att sälja vatten till Stenungssund, som i sin tur säljer vatten till Tjörn.
– I de här områdena är ungefär hälften sommarstugor och hälften permanentboende, säger Rebecka Stomvall. Utbyggnaden kommer att förändra mycket för exempelvis Aröd där ett nytt planprogram är på gång som så småningom ska resultera i bostadsbyggande. Även i andra kommundelar ökar möjligheterna att bygga till och bygga nytt när det kommunala dricksvattnet blir en realitet. Följden blir ett ökat intresse för inflyttning till kommunen.
Andra kustnära satsningar på VA är bland annat Instön och Tjuvkil, men dessa ligger längre fram i tiden.
Nätet ska förnyas och öka kapaciteten så att vi kan växa hållbart och välkomna nya invånare till Kungälv, säger projektledare Rebecka Stomvall som nyligen, och efter intervjun har slutat på kommunen.
Du talar om överföringsledningar, vad betyder det?
– Det är extra grova huvudledningar som kan ta en stor mängd vatten och som sedan förgrenas ut på mindre ledningar till olika fastigheter efter vägen. Men det är inte bara äldre bostadsområden som får kommunalt VA. Även ny planerad bebyggelse behöver förstås vatten och avlopp som installeras innan byggandet går igång, exempelvis Kexstaden och Åseberget.
– Dessutom har vi många gamla ledningar i de centrala delarna av Kungälv som ska bytas de närmaste åren, berättar Rebecka Stomvall. Pågående VAarbeten centralt är på tomter som använts till parkeringsplatser, men där det ska byggas bostäder.
Text: Anders Post Foto: iStock
