Helsingborgs stad 2020

Framtidens

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Helsingborg Oceanhamnen gör plats för Helsingborgs nya badhus Följ planerna steg för steg

6

Alireza och Pernilla testar Tre rör ut 8

Så planeras den framtida staden

Kolla in 3D-bilden

4 Nytt stadsbibliotek Var med och påverka

24

Stor satsning på tätorterna

Familjeliv i Gantofta 22

Dubbelspår och ombyggda stationer 16 | Otrygga platser blir trygga på Söder 26 | H22 öppnar för smarta innovationer 30 | Nya skolor med mobbningsfria ytor 36 | Årets stadskärna – blir det Helsingborg? 38 1

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Välkommen

Ur innehållet

12

6 Gör en resa till Oceanhamnen.

Så här kan det planerade Oceanbadet komma att se ut.

Full fart framåt!

Varje dag planerar vi och bygger framtidens Helsingborg. Oceanhamnen, en helt ny central stadsdel vid havet, börjar nu ta form. SeaU och kvarteret Kvick står nästintill färdiga mitt i stan, och vi har kommit långt i omvandlingen av Drottninghög. Det nya vattentornet säkrar dricksvattenförsörjningen till vår växande stad, och – ja, fler stora byggprojekt står i startgroparna. Välkommen att ta del av ett axplock av vad som händer i Helsingborg.

H

elsingborg är attraktivt och vi närmar oss nu 150 000 invånare. Vi har vuxit med nästan 20 000 invånare bara på några år. Det märks i staden och det ställer också krav på oss. Vi vill utveckla stadens rum tillsammans med våra invånare och företag. Det är utmanande, men jag tror att det är när människor involveras och känner sig delaktiga i sin närmiljö som användandet, stoltheten och den upplevda tryggheten ökar. Dialog och medskapande skapar tilltro och engagemang för vår verksamhet och samtidigt ger det oss möjlighet att möta och ta till oss de förväntningar som finns på oss.

Blomstrande affärer på Drottninggatan och i City.

16 Här kan du se hur och när ett antal tågstationer i tätorterna längs det nya dubbelspåret byggs om.

30

Vårt uppdrag är att på bästa sätt planera, bygga och

förvalta Helsingborg åt de människor som bor, besöker och verkar i staden. Samtidigt står vi inför stora gemensamma samhällsutmaningar. Vi som stad ska fortsätta att klara av att erbjuda god skola, infrastruktur, vård och omsorg – och mycket annat – men med mindre medel framöver. Vi ser att vi får en äldre befolkning och minskade skatteintäkter de kommande åren.

Genom att pröva nya idéer, automatisera och lösa våra gemensamma samhällsutmaningar på nya och mer effektiva sätt får vi loss resurser som vi kan lägga på annat – allt för att göra det bättre för helsingborgarna, nu och på lång sikt.

Vi vill med den här tidningen bjuda på ett smakprov av allt det som händer runt om i vår vackra stad. Vi hoppas att du vill vara med och skapa framtidens Helsingborg tillsammans med oss.

Trevlig läsning!

Kristina Magnusson, stadsbyggnadsdirektör

2

22 Stora satsningar på tätorterna. I Gantofta gläds familjen Skoog åt den nya idrottshallen.

26

Trygghets-­ projekt skapar stort engagemang för ett tryggare Söder.

H22: En mässa fylld av inno­ vationer.

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTÖR: Anders Post OMSLAGSFOTO: Rosie Alm ART DIRECTOR: Joakim Forsberg TRYCK: MittMediaPrint FÖR TIDNINGAR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50 jorgen.lundh@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

Kontakt Helsingborgs stad: Hjördis Hilmarsdottir, tel. 042-10 50 00 hjordis.hilmarsdottir@helsingborg.se www.helsingborg.se

ANNONS

Nu bygger Tornet 108 attraktiva lägenheter i vacker barnvänlig miljö i Äppellunden i stadsdelen Drottninghög.

VI BYGGER FRAMTIDENS DROTTNINGHÖG med fokus på hållbarhet och trygghet I Äppellunden i stadsdelen Drottning­ hög bygger fastighetsbolaget Tornet 108 attraktiva lägenheter med inflytt­ ning i november 2020 till april 2021.

Barn och unga har varit fokus vid planeringen som omfattar fyra hus omslutna av en trygg och grön gård.

– Hyresrätter bidrar till mångfald och varia-

tion, säger Tornets projektchef Henrik Oretorp.

Genom olika utformningar och prisnivåer skapas socialt blandat boende, där människor i olika åldrar, med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas och bo.

I Drottninghög pågår sedan några år ett mål-

medvetet och intensivt arbete med att utveckla stadsdelen. De fyra husen som Tornet bygger i Äppellunden ligger i en vacker barnvänlig miljö med parkområde som välkomnar lek och gemenskap. Det blir två högre hus med stora balkonger och solceller på taket. Storleken på lägenheterna varierar från ettor och tvåor, till treor och fyror.

Dessutom blir det två gathus med lokaler i bottenvåningen som ska bli någon form av affärsverksamhet, till exempel café. Även detta är en del av Tornets målmedvetna arbete, att inte enbart

Välkommen till hållbart boende i Äppellunden där husen är klimatsmart byggda enligt miljöbyggnad Silver.

bygga bostäder utan även skapa förutsättningar för miljöer med liv och rörelse.

– Äppellunden är ett långsiktigt hållbart bostadsområde med hög kvalitet exteriört och interiört och certifierat enligt miljöbyggnad Silver, säger Henrik Oretorp.

Dessutom har Tornet i samarbete med

Öresundskraft fått bidrag för att utveckla en kombination av fjärrvärme och geoenergilager, enkelt uttryckt: lagrad fjärrvärme från sommaren används att värma lägenheterna under vintern.

Fastighetsbolaget Tornet bygger, äger och förvaltar egna hyresrätter i tillväxtområden över hela södra och mellersta Sverige. Affärsidén är att bygga attraktiva och miljövänliga hyres­ rätter. Inte för att spekulera och sälja av, utan för att utveckla och behålla. Därför arbetar Tornet tillsammans med kunder och leverantörer för ett energieffektivt byggande, resurs­ effektivt materialutnyttjande, hållbara produktval samt skapa förutsättningar för social hållbarhet. Tornet ägs av Folksam, Peab och Balder med tyngdpunkten på hyresfastigheter.

Kort sammanfattat är Tornet ett fastighetsbolag med goda ambitioner för sina hyresgäster, något deras slogan verkligen sätter fingret på: ”Här börjar någons hemlängtan”.

ai

ai

H2

Electric Village – framtidens klimat­ smarta stadsdelar Om miljömålen i Parisavtalet och

Agenda 2030 ska kunna nås krävs stora klimatomställningar, inte minst hur vi bygger våra bostäder. Tornet ligger här i yttersta framkanten när det gäller att utveckla framtidens energi- och uppvärmningslösningar. Electric Village är ett samverkansprojekt som sätter standarden för utveckling av helt nya energisystem, vilket gör bostäderna i stort sett självförsörjande med energi.

Med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan solenergi, fjärrvärme och bergvärme kombineras med ny vätgasteknik. Att lagra energi i vätgas gör det möjligt att effektivt lagra större energimängder under lång tid. En så kallad AI-agent utvecklas som via insamlad data lär sig hur elbehovet varierar, för att sedan göra det klokaste energivalet i varje ögonblick.

– Till hjälp för de boende att ta klimat­ smarta beslut har vi utvecklat appen Torna, berättar Henrik Oretorp. Här kan man själv styra och påverka för att koldioxidavtrycket i vardagen ska bli så litet som möjligt.

Appen kan till exempel tala om att i natt kommer elen att vara billig, då kan det vara läge att tvätta. Om du ska resa kan du med appen räkna ut vilket färdmedel som är klimatsmartast vid just det här tillfället.

www.tornet.se

3

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Stadsutveckling

Så planeras och utvecklas framtidens Helsingborg På det här uppslaget presenteras ett axplock av bygg- och stadsutvecklingsprojekt i den framtida staden. En del ligger nära i tiden och blir snart verklighet, andra befinner sig fortfarande på planeringsstadiet. Men ett är säkert – det är den nya hållbara och innovativa staden som växer fram.

Karta: Helsingborgs stad

Västkustbanan Västkustbanan är länken som knyter samman Göteborg, Helsingborg, Lund och Malmö. Fram till 2023 bygger Trafikverket ut till dubbelspår på en 24 kilometer lång sträcka mellan Ängelholm och Maria station. En viktig satsning på infrastrukturen. Med det nya dubbelspåret beräknas kapaciteten kunna öka från åtta till tio tåg per timme när det är klart 2023.

4

SeaU I februari 2021 öppnar Helsingborgs nya hotell- och kongressanläggning SeaU. Hotellet blir stadens största, med 250 rum, restauranger, barer, spa, gym och underjordiskt garage. Kloss intill finns nu fyra nya bostadshus med totalt 110 nya bostadsoch hyresrättslägenheter. Parallellt med bygget rustar staden upp de omkringliggande gatorna och kajpromenaden, och våren 2021 står en helt ny park färdig mellan The Tivoli och hotell- och kongressanläggningen – en ny grön mötesplats i bästa läge mitt i stan med utsikt över sundet.

Helsingborg Centralstation Varje dag passerar runt 40 000 personer Helsingborg C, på väg till och från buss, tåg eller färja. Nu pågår andra ombyggnads­etappen av det nya resecentrumet, där målet är att skapa en tryggare, modernare och mer trivsam miljö för resenärerna. Tidig vår 2021 börjar Helsingborgs stad arbetet med att bygga om Kungstorget till en mer inbjudande entré till det ombyggda Helsingborg C.

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Det nya vattentornet Drottninghög DrottningH är ett stadsutvecklingsprojekt som förändrar och utvecklar Drottninghög fram till 2035. Drottninghög är Helsingborgs första miljonprogramsområde och projektet ska skapa hållbarhet i stadsdelen, både miljömässig, social och ekonomisk. I projektet jobbar staden tillsammans Helsingborgshem och andra byggaktörer för att koppla samman Drottninghög med resten av staden, riva barriärer och att förtäta stadsdelen så att fler har möjlighet att bo i Helsingborg – allt med öppna processer och samverkan.

Det nya vattentornet ska säkra den framtida vattendistributionen i nordvästra Skåne. Vattentornet är designat av Wingårdh Arkitektkontor. Det är 40 meter högt och har formen av en ring med en diameter på 90 meter. Vattnet ska strömma genom ringen och skapar på så sätt en god omsättning av vattenvolymen. Grönytan inne i ringen blir tillgänglig för allmänheten, vilket ger en spännande plats i anslutning till rekreationsområdet Bruces skog.

Vattentornet på Fredriksdal, byggt 1962, kommer att fortsätta att vara i drift även när det nya vattentornet är i drift.

Stadsbiblioteket Helsingborgs stadsbibliotek ska byggas om och anpassas till ökande befolkning, ny samhällsstruktur och ändrad roll.

Befintliga lokaler ska renoveras och en tillbyggnad på cirka 3 000 kvadratmeter byggs ner mot den västra delen av Stadsparken vilket möjliggör för ökad tillgänglighet och gröna ytor på bibliotekets tak.

Byggstart planeras tidigast 2025 och beräknas ta cirka två år.

Östra Ramlösa Här planerar vi för en helt ny stadsdel. Vi vill skapa en attraktiv, levande och långsiktigt hållbar stadsdel med unik karaktär och gröna värden. I framtiden kan det bli runt 3 000 nya bostäder, skola, förskolor, centrum och idrottshall här.

H+ H+ är det största stadsförnyelseprojektet i Helsingborg i modern tid. Fram till 2035 ska det gamla hamn- och industriområdet på cirka en miljon kvadratmeter utvecklas till blandad stad. I H+området ingår stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck som ska länkas ihop med centrum och de omkringliggande stadsdelarna.

Oceanhamnen I Oceanhamnen kryllar det av byggkranar och de första boende har redan flyttat in. Här skapar vi en havsnära, innovativ och miljövänlig stadsdel som utvecklas med hjälp av den senaste tekniken och i samarbete med externa aktörer. Just nu byggs den första etappen med 340 nya bostäder, kontors- och butikslokaler, hotell, restauranger, en kajpromenad, ett torg, en park, en lekplats – och en gångoch cykelbro som knyter ihop området med centrum. Går allt enligt plan ska bron stå klar sommaren 2021.

Öresundsverket Den nya stadsdelen Oceanhamnen växer fram med reningsverket Öresundsverket som närmsta granne. För att få bygga nära ett avloppsreningsverk, framför allt med tanke på lukt, är delar av avloppsreningsverket överbyggt. På så sätt integreras samhällsviktig verksamhet med modern stadsutveckling. Överbyggnaden ska passa in utseendemässigt i den nya stadsdelen och i februari 2020 var överbyggnaden klar efter drygt två års byggande. Till våren 2021 står även Reco Lab klart. En ny mötesplats för forskning och utveckling som består av en utvecklingsanläggning, testbädd och showroom.

5

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Ny stadsdel

Parkeringshus

Dagligvarubutik

Resursens hus

Bostäder

Bostäder Bostäder Oceanhallen Magasin 405 Havsbad

Oceanbadet

Parkeringshus

Atlantparken

Följ med på en resa till

Oceanhamnen Oceanhamnen har ett läge som inte många städer i landet kan skryta med. Området, som tidigare tillhört Helsingborgs Hamn, byggs i etapper med bostäder i bästa läge. Men när hela Oceanhamnen är fullt utbyggd kommer det även att finnas kontor, butiker, restauranger, service, ett badhus, kaj­ promenader och parker.

O

ceanhamnen byggs i fyra etapper.

Den första etappen byggs nu för fullt och kommer att vara färdig sommaren 2022 med bland annat bostäder, kontor, restauranger, hotell och en grön park med lekplats som tidigare varit torrdocka. Här har barn fått bestämma tema, som går i djungelns tecken.

Etapp två innehåller ett bostadskvarter och en förskola. Planförslaget för tredje etappen har precis varit ute på samråd och omfattar flera publika anläggningar.

Här planeras bostäder, badhus, idrotts­ anläggning, torg kantat av handel och service, parkeringshus, park och promenadstråk. Dessutom bevaras ett äldre hamnmagasin, som påminner om hamnens historia.

Följ med på en resa till de olika delarna i området via bilden ovan.

– Oceanbadet är ett viktigt inslag i stadsdelen, säger Karin Kasimir, som är planarkitekt för området. Badet kommer att ha bassänger på 50 och 25 meter, men även mindre multibassänger och familjebad. Det blir hela Helsingborgs familje- och aktivitetsbad i fint läge med utsikt över Öresund.

Intill badet anläggs en park, Atlant­ parken, och Oceanhallen, som är en

6

idrottsanläggning med plats för flera idrottshallar, samt ett parkeringshus.

Badet och idrottsanläggningens entréer ligger mot ett torg där även ett kringbyggt bostadskvarter är placerat. Torget kantas av handel och uteserveringar.

Ytterligare två kringbyggda bostads­ kvarter syns på bilden, ett av dem är integrerat med dagligvarubutik och parkeringshus. Längst bort är en bostadslänga planerad, vars granne på andra sidan är ett äldre hamnmagasin, Magasin 405.

Hur många bostäder innehåller tredje etappen?

– Det blir cirka 260 bostäder med en blandning av hyresrätter och bostadsrätter, säger Karin Kasimir. Bostadskvarteren, där husen är mellan tre och sju våningar, har gröna vindskyddade och slutna gårdar, med en tydlig gräns mellan offentligt och privat. Fasaderna utförs i tegel eller puts med en variation mellan olika byggnader, som ska stärka karaktären av kvartersstad och bli en modern fortsättning på Helsingborgs centrum.

Varför bevarar ni det gamla hamnmagasinet?

– Man kan säga att det är en viktig bärare av hamnens historia inom området. Magasin 405 byggdes 1945 och är det enda magasinet som finns kvar. Det är dessutom skyddat från rivning. Här blir det någon form av centrumverksamhet, mötesplatser, café, kontor eller utställningslokaler. Möjligen även bostäder.

Hur är det med parkering i området?

– I första etappen har vi löst det genom parkering under varje bostadskvarter. I tredje etappen löser vi det genom två

I Oceanhamnen planeras det för ett familje- och aktivitetsbad i fint läge med utsikt över Öresund.

parkeringshus – det ena som en mobilitetshubb med koppling till en daglig­ varubutik, och ett Resursens hus med en inre lastkaj. Där tänker vi att omlastning av olika leveranser ska minska trafiken i stadsdelen, men också att det kan finnas bil- och cykelpooler, reparationsverkstad, och plats för leveranser av paket från e-handel, säger Karin Kasimir.

och cyklister som landar på torget i Oceanhamnens norra del. Härifrån blir det möjligt att snabbt nå tåg, bussar och färjor i Helsingborg C. Bron når även den planerade ”djungelparken” i torrdockan, och ska vara på plats sommaren 2021.

Trafik till och från området, hur har ni löst det?

– I dag är det en rondell vid infarten, men vi tittar på en lösning som är bättre anpassad både för trafiken till färjorna och till Oceanhamnen. Med cykel kommer man att nå stadsdelen via en gångoch cykeltunnel, som kommer upp vid entrétorget intill Oceanbadet.

När kommer etapp tre att påbörjas?

– Förhoppningsvis börjar markarbetena i vissa delar nästa höst. Oceanhamnen är ett väldigt komplext projekt. Många yttre faktorer spelar in och måste utredas, som till exempel hamnverksamhet som pågår intill med industribuller och tung trafik, färjetrafik, närliggande reningsverk och stigande havsnivåer, säger Karin Kasimir.

Men i slutänden får Helsingborg en stadsdel utöver det vanliga.

Ni planerar även för en bro över till området?

– Ja det är en spektakulär bro för gående

Text: Anders Post 3D arbetsmodell: Helsingborgs stad Visionsbild: Horizone Studio

ANNONS

Med sina 60 medarbetare på Södra Kyrkogatan vill Swedbank vara en del av Helsingborgs intensiva utveckling – nu och i framtiden. Här finns ett ansvar och en tradition som rymmer 200 år av samhällsengagemang.

– Vi stödjer och står bakom våra privat- och företagskunders ambitioner att ha en sund och hållbar ekonomi. Nya behov och möjligheter uppstår ständigt när man verkar och bor i en expanderande stad som Helsingborg. Det är här vi finns för våra kunder, säger Göran Tarring, kontorschef på Swedbank i Helsingborg.

Under bankens 200-åriga verksamhet har fokus på samhällsengagemang varit en viktig del där Sparbanksstiftelserna spelat stor roll. I Helsingborg får 30 föreningsprojekt dela på en miljon kronor varje år.

– I oktober fyllde vi 200 år, berättar Göran Tarring. Det firar vi bland annat med att satsa extra mycket på ungas utbildning i ekonomi, exempelvis genom tidningen Lyckoslanten för mellanstadiet. På högstadiet arrangerar vi föreläsningar under namnet Ung ekonomi. Dessutom blir det särskilda UF-kvällar (Ung Företagsamhet) för att stödja gymnasie­ ungdomar i nyföretagande.

Foto: Rickard Johnsson, Studio E

Med lokalt engagemang i 200 år

Tre av Swedbanks medarbetare utanför kontoret på Södra Kyrkogatan i Helsingborg. Från vänster: Göran Tarring, kontorschef Helsingborg, Helen Holm, företagschef Helsingborg och Markus Hansson, Midcorpansvarig Nordvästra Skåne.

då.

Framåt . nu Framåt R 200

VI FIRA

ÅR

Varje droppe räknas!

Spara vatten enkelt i vardagen

Vatten är världens viktigaste livsmedel. En naturresurs vi bör hantera hållbart.

Stäng kranen när du borstar tänderna.

I Sverige gör vi av med cirka 140 liter vatten per person och dygn. Det är ganska mycket jämfört med exempelvis Köpenhamn där dygnsförbrukningen är under 100 liter per person.

Med enkla medel och smarta val kan vi spara vatten utan att ge avkall på bekvämligheterna.

De små förändringarna i vardagen spelar roll och gör att vi tillsammans kan spara många liter.

Så här fördelas de 140 liter vatten vi i Sverige förbrukar per person och dygn:

Korta ner duschtiden. För varje minut minskad duschtid sparar du 12 liter vatten.

Undvik att bada badkar. Ett fullt badkar rymmer cirka 200 liter.

Diska inte under rinnande vatten.

Byt till snålspolande dusch- och vattenkranar.

En droppande kran kan förbruka upp till 40 000 liter vatten på ett år. I en rinnande toalett kan det gå åt så mycket som 300 000 liter vatten på ett år. Det motsvarar 2 700 badkar.

Laga droppande kranar och rinnande toaletter.

På jobbet: diskutera hur ni kan använda vattnet smart på arbetsplatsen.

Kör fulla disk- och tvättmaskiner.

Sydvatten får stöd från Länsstyrelsen Skåne och Havs- och Vattenmyndigheten för att under 2020 sprida kunskap om hur man enkelt kan spara vatten i sin vardag.

10 L

Personlig hygien, 60 liter

Ha en kanna vatten i kylen så slipper du spola tills det blir kallt.

10 L

Toalett, 30 liter Disk, 15 liter

15 L 60 L

Tvätt, 15 liter Dryck och mat, 10 liter

15 L

Övrigt, 10 liter

30 L

Personlig hygien, 60 liter Toalett, 30 liter

10 L 10 L

Varje dag producerar Sydvatten dricksvatten åt nästan en miljon skåningar. Bolaget bildades 1966 och ägs idag gemensamt av 17 kommuner i västra Skåne.

Bjuv I Burlöv I Båstad I Eslöv I Helsingborg I Höganäs I Kävlinge I Landskrona I Lomma I Lund I Malmö I Skurup I Staffanstorp I Svalöv I Svedala I Vellinge I Ängelholm

7

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Ny stadsdel

Oceanhamnens invånare bland de första i världen att testa nya miljösystem Oceanhamnen ska bli ett av landets smartaste bostadsområden där man i många fall tänjer på gränserna för vad som är möjligt när det gäller miljö och hållbarhet. ”Tre rör ut” i bostäder och affärslokaler är en miljölösning som ökar biogasproduktionen och minskar energi- och vattenförbrukning.

H

elsingborgs nya lösningar på hållbar stadsutveckling går i Oceanhamnen från ord till handling. I den första etappen i Oceanhamnen utrustas 350 bostäder och tre kontorsbyggnader med vakuumtoaletter samt matavfallskvarnar i köken för att möjliggöra insamling av toalett- och matavfall via två olika ledningar, samt ytterligare en ledning för hantering av bad-, diskoch tvättvatten.

För att behandla de tre olika flödena byggs en ny utvecklingsanläggning på det närliggande reningsverket Öresunds­ verket. Anläggningen ska användas för att ta hand om avfallet från det världsunika nya avloppssystemet Tre rör ut. Genom att ta hand om toalett- och matavfall separat väntas biogasproduktionen öka med 60–70 procent jämfört med traditionella system. finansierat av Vinnova, som består av tre delar: utvecklingsanläggning, testbädd och showroom. Det ska bli en mötesplats för forskning och utveckling inom hela kedjan, från insamling och behandling av avfallsflödena till kommunikation med invånarna som använder tjänsterna. Till våren 2021 ska den nya anläggningen Reco Lab vara i drift.

Oceanhamnen är ett av tre huvud­ områden som visas upp under H22 City Expo sommaren 2022, vilket du kan läsa mer om på sidan 30.

Text: Anders Post Illustration: NSVA

I Oceanhamnen testas helt nya miljölösningar.

Foto: Anders Ebefeldt, Studio E

Reco Lab är ett utvecklingsprojekt,

Systemet kommer att medföra: •K raftigt ökad näringsåtervinning (av kväve och fosfor) från stad till land.

•5 0% vattenåtervinning till dricksvattenkvalitet.

• Energieffektiv läkemedelsrening.

•M inskade utsläpp av klimat­ påverkande gaser (lustgas och koldioxid).

Tre rör ut innebär att man separerar de tre avfallsströmmarna matavfall, toalettvatten och gråvatten (från bad, dusch och tvätt) i tre olika rör. Tre rör ut minskar växthusgasutsläppen med mer än 50 procent jämfört med tidigare system. Samtidigt minskas energi- och vattenförbrukning samt avfall till ett absolut minimum.

Avfallskvarnen i köket tar hand om matavfallet.

”Vi bor mitt i framtidens Helsingborg” Alireza Koozad och Pernilla Möller flyttade till sin lägenhet i Oceanhamnen i juni i år. Här pågår livet som vanligt, samtidigt som man faktiskt är en av spjutspetsarna för innovativa hållbarhetsprojekt.

– Här har vi en fantastisk utsikt över hamnen och havet, säger Pernilla och pekar från en av lägenhetens två balkonger. Bostaden är på 83 kvadrat för­ delade på tre rum och kök, och ligger på 5:e våningen.

– Vi är rätt imponerade av hur man till exempel löst avfallsfrågorna i lägenheten, säger Alireza, som ursprungligen kommer från Iran och har arbetat som

8

mäklare i Dubai under åren då det byggdes extremt mycket där.

– På ett sätt kan jag faktiskt jämföra Oceanhamnen med Dubai, säger Alireza.

Båda ställena är luxuösa, men på olika sätt. I Dubai har man satsat på yta, att lägenheterna ska vara designade och dekorativa. Och visst är lägenheterna väldesignade i Oceanhamnen också, men här består lyxen av innovationer som gagnar en hållbar miljö.

– Tre rör ut, är en sådan lyx, säger Pernilla, och visar avfallskvarnen i köket. Den tar hand om allt vårt organiska avfall, som sedan går från köket till reningsverket och blir biogas som bland annat stadsbussarna kan köra på.

– Skönt dessutom att slippa gå till ett soprum med sin påse varje dag, säger Alireza.

Det andra röret går från vakuum­ toaletten, och det tredje tar hand om så kallat gråvatten från dusch och tvätt.

– Man får vänja sig med vakuum­ toaletten, säger Pernilla. Det känns ungefär som om man var på en flygplanstoalett.

Både Pernilla och Alireza är överens om att det är fantastiskt att bo i Oceanhamnen.

– Även om det just nu är mycket av en byggarbetsplats här så kan vi se hur området utvecklas steg för steg till en unik boendemiljö, säger Pernilla.

Text: Anders Post Foto: Anders Ebefeldt, Studio E

Alireza och Pernilla Möller flyttade in i Oceanhamnen i juni. De är bland de första att testa Tre rör ut.

Brf Böljan på Drottninggatan i Helsingborg är ett exempel på en smakfull förtätning av staden.

75 år av projektutveckling och bostadsbyggande J M TA R S AT S M OT E N H Å L L B A R F R A M T I D JM AB firar 75 år som företag och har, ända sedan starten, framgångsrikt arbetat med projektutveckling av bostäder. Det har många gånger varit stora och komplexa projekt, med hela nya stadsdelar som växt fram. I Malmö har JM omvandlat ett tidigare varvsområde till attraktiva bostäder i Dockan och Lomma Strandstad har gått från öde industriområde till livfullt bostadsområde. JM har genom åren också samlat stor erfarenhet av smakfulla förtätningar i etablerade stadsmiljöer. I Helsingborg har man till exempel skapat strandnära bostäder i Brf Böljan och, nu senast, familjevänliga småhuskvarter i Gustavslund.

BOSTÄDER SOM SKAPAR VÄRDE Hans Ranelycke är affärsutvecklare på JM. Han vill lyfta fram fördelarna med JM som bostadsutvecklare: –Ett bra bostadsprojekt för oss innebär fina och välplanerade bostäder med en trygg ekonomi för våra kunder, samtidigt som det tillför något till platsen och skapar värde för staden på olika vis.

EN TRYGG SAMARBETSPARTNER JM har, med sina 2 500 medarbetare, bred erfarenhet av att genomföra både stora och små projekt. Det ger trygghet för de som ska leva i den bostad de bygger och det garanterar också kommuner och andra intressenter en trygg samarbetspartner med stor kompetens.

GUSTAVSLUND FÖRST ATT SVANENMÄRKAS JM har under lång tid arbetat målmedvetet för minskad miljöpåverkan och hållbar utveckling i sin produktion.

2018 började JM, som första nordiska byggbolag, att Svanenmärka alla egenutvecklade bostäder.

–Det känns verkligen jättekul att det första Svanenmärkta projekt i koncernens historia genomfördes i Gustavslund i Helsingborg. Här har vi byggt 82 villor och radhus som både bostadsrätt och äganderätt, berättar Hans Ranelycke.

”Vi vill fortsätta vara med och bygga det nya Helsingborg” Hans Ranelycke, affärsutvecklare, JM

NYA HEM FÖR SÅ MÅNGA SOM MÖJLIGT Småhusen i Gustavslund är också ett exempel på ambitionen att erbjuda boendealternativ som passar så många som möjligt. Av de 82 bostäderna valde JM att upplåta ett 30-tal som bostadsrätter. På så vis kunde även familjer som inte kommit så långt i sin boendekarriär få möjlighet till en egen bostad.

HÅLLBARA BOENDEVAL Helsingborg är en växande stad med stort behov av nya bostäder. Hans Ranelycke ser absolut en fortsättning på JMs engagemang i stadens utveckling: –Helsingborg är en framåtlutad kommun som gärna driver innovation och utveckling, vilket man tydligt visar med H22. Vi vill fortsätta vara med och bygga det nya Helsingborg. Här finns en stark efterfrågan på nyproduktion av både bostadsrätter och äganderätter. Vårt track-record visar att vi kan ta fram rätt produkter för marknaden och vara med och ge Helsingborgarna tillgång till både attraktiva och hållbara boendeval.

I Gustavslund har JM byggt sina första Svanenmärkta villor med äganderätt och radhus med bostadsrätt.

JM har förändrat framtiden i 75 år. Sedan starten 1945 har vi etablerat oss som en av Nordens ledande projektutvecklare av nya bostäder och bostadsområden med tyngdpunkt på expansiva storstäder och universitetsorter i Sverige, Norge och Finland.

De hus vi bygger idag ska stå i minst 100 år.

Foton: Rickard Johnsson, Studio E

DE HADE BARA SETT LÄGENHETEN PÅ RITNING – Coronan hindrade paret att komma på fysisk visning.

Men Christina, 64, och Sven Vibass, 76, tog ett steg i tro och sa upp sin lägenhet i Stockholm för att flytta till Spårvagnshallarna i Miatorp.

– Vi var så säkra på att vi äntligen hade hittat vårt drömboende – och det var ännu bättre än vi kunde föreställa oss, säger Christina Vibass.

1945 stod den vackra båghallen klar, ritad av arkitekten Erik Ivar Wihlborg. Den var depå för spårvagn fram till 1967 och bussgarage fram till början av 2000-talet.

Nu byggs 700 moderna lägenheter med centralt läge mellan Helsingborg och Råå.

De lämnade Stockholm för

UTSIKTEN I HELSINGBORG

D

et första Christina och Sven Vibass gjorde när de flyttade in för några veckor sedan var att ta sig en kopp med pulverkaffe och sätta sig på den inglasade delen av den 14 kvadratmeter stora balkongen och ta in den hänförande utsikten från 16:e våningen. Härifrån ser de Ven, Danmark och det stora hamninloppet.

Från sovrumsfönstret, som ligger i norr, ser de så långt som till Råå, Närlunda och Ramlösa.

– På Öresund finns en rörelse hela tiden med färjor som passerar utanför på väg till eller från Oslo och Köpenhamn, säger Christina Vibass.

– Något som slog oss när vi flyttade in är att det är så tyst här. Ändå bor vi centralt med gångavstånd till Råå och Helsingborg. Vi har ingen bil, men bussarna stannar alldeles utanför, säger Sven Vibass. Än så länge är lägenheten ganska ödslig. De be-

stämde sig för att sälja de flesta av sina möbler och köpa nytt i Helsingborg för att de bättre ska passa i den nyproducerade lägenheten.

– Vi är båda mycket intresserade av interiör design och i den här lägenheten vill vi ha en enkel, sparsmakad inredning och mycket konst, säger Christina Vibass.

Konstintresset har Christina Vibass haft med sig genom livet. Hennes föräldrar var konstnärer och hade en gård i Baskemölla när hon var liten.

– Konstrundorna i Skåne var en stark bidragande orsak till att vi längtade hit, säger hon.

Men den starkaste dragningskraften har utgjorts

10

av de skånska stränderna. Paret Vibass är organiserade naturister och har knutit många vänskapsband i Skåne genom åren.

Paret började fundera över om de skulle göra verklighet av en gammal dröm att flytta söderut, när Christina Vibass närmade sig pensionen.

– Det var ju en lång process innan vi hittade rätt.

Vi ville få närmare till kontinenten eftersom vi älskar att resa. Vi började leta efter bostäder både i Malmö och Helsingborg, säger Sven Vibass.

För ett par år sen besökte de Knähaken, naturistbadet som drivs av Helsingborgs kommun, tillsammans med vänner. På bussen därifrån passerade de byggarbetsplatsen till kvarteret Spårvagnshallarna.

– Vi blev genast intresserade. Vi vill gärna ha utsikt och reagerade därför särskilt på att de byggde höga hus, säger Christina Vibass.

– Vi trodde först att det var bostadsrätter. Men när vi gick in på Riksbyggens hemsida såg vi att det var hyresrätter och att det var dags att anmäla intresse. Då gjorde vi det direkt, säger Sven Vibass.

Christina och Sven Vibass tänkte att de nu verk-

ligen hade hittat sitt drömboende. Samtidigt verkade drömmen bara för bra för att kunna bli verklighet. Men i våras ringde man från Riksbyggen och sa att paret var bland de första som anmält sig och därför fritt kunde välja vilken lägenhet de ville ha.

– Vi skrek rakt ut av lycka när vi fick veta att vi fått lägenheten, säger Christina Vibass.

Varvat med att packa upp de hundra flyttkartong-

Christina och Sven Vibass var bland de första som just flyttat in i det ena av de två 17-våningstornen Sundsutsikten.

– Det är så mycket bättre än vi föreställde oss, säger de.

erna, ägnar nu paret Vibass hösten åt att utforska området med promenader, restaurangbesök och konstgallerier.

– Många pensionärer flyttar utomlands. Men vi kan verkligen rekommendera att bo här med närheten till havet. Det är bättre klimat och inte lika kallt som i Stockholm. Om andan faller på och vi vill resa är det nära till Kastrup, säger Christina Vibass.

– Här kan vi se naturens skiftningar. Dessutom till en human hyra, säger Sven Vibass.

ANNONS

”Vi tar med historien in i framtiden” Havet, järnvägsrälsens rostfärg, det gråa i strandveden, tallarna och sanden präglar färgerna och materialvalen i det nya kvarteret Spårvagnshallarna.

– Det här är en gömd pärla som väntat på att få bli upptäckt. En sån man passe­ rar utan att registrera att den finns, säger sälj- och marknadsansvarig Kristin van der Reep. är gick rälsen som band samman Helsing­borg med Råå.

Riksbyggen upptäckte dess potential med det fantastiska läget mitt mellan stadspulsen i Helsingborg och det småskaliga pittoreska i Råå.

Nu byggs 700 moderna bostäder under en tioårs period med blandade boendeformer.

Historiens vingslag märks i detaljerna.

Här är gångavstånd till tågstationen, närheten till båtarna till kontinenten och till motorvägen. Här är också promenadstråk, utegym, gräsmatta med fotbollsplan, paddelbanor och tennisbanor med cykelavstånd.

Första etappen, Sundsutsikten, står redan fär-

digt. Inflyttningen har redan börjat i de två sjuttonvåningstornen som innehåller 188 hyreslägenheter med bostadsrättsstandard.

Brf. Ribbhusen är nästa etapp med tjugotvå mo-

Ditt smarta hem i Helsingborgs nya stadskvarter

derna grålaserade radhus i bostadsrättsform med flexibla planlösningar och byggs med smarta funktioner som underlättar vardagen.

– Över trehundra har redan anmält intresse, säger Kristin van der Reep.

Säljstarten är i slutet av november och husen beräknas bli färdiga till H22–mässan om två år.

Foto: Rickard Johnsson, Studio E

H

Den gamla båghallen för bussar är kulturminnes-

märkt och renoveras omsorgsfullt till parkeringsgarage i två plan för 87 bilar.

– Vi bevarar byggnaden i den anda som har varit och hittar tekniska lösningar som smälter in i utformningen. Det är intressant att arbeta i ett sånt projekt, säger byggprojektledare Martin Björk.

Utanför båghallen anläggs ytterligare 80 parkeringsplatser. De boende kan nyttja den bilpool som drivs av samfälligheten. Parkerings­huset beräknas vara färdigt i juni 2021.

Brf Ribbhusen är 22 familjevänliga radhus om

115 kvm, 4–6 rok som vi planerar att bygga i det nya stadskvarteret Spårvagnshallarna i södra Helsingborg. Här bor du på lagom avstånd till centrum och puls i en lugn, naturnära stadsdel.

– Vi tar med historien in i framtiden. Färgerna och materialen genomsyrar området på olika sätt, säger Kristin van der Reep.

Väljer du att bo i Brf Ribbhusen kommer du vara en del av den stora områdesmässan H22 som fokuserar på nytänkande stadsutveckling och innovation. Läs mer projektet och anmäl intresse på www.riksbyggen.se/ribbhusen

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen du bor och arbetar i, med fokus på en hållbar framtid.

11

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Liv & rörelse i city

City lockar med affärer, restauranger och kaféer Gågatorna i City är populära stråk med ett myller av människor bland butiker, restauranger och kaféer. Och sedan Drottninggatan byggdes om har fotgängare och cyklister fått mer utrymme, vilket även gynnar närings­idkarna.

Text: Anders Post | Foto: Rosie Alm

Företaget blomstrar efter flytt till Drottninggatan Nils Jungbecks passion är blommor. Stinas blommor i Helsingborg har han drivit i tolv år. Den längsta tiden på Sundstorget, som efter hand visade sig inte vara ett optimalt läge. Men nyligen flyttade butiken in på ombyggda Drottninggatan, och då började affärerna blomstra.

V

i träffar Nils Jungbeck en solig höstdag på en bänk utanför affären, omgärdade av blommor och

växter.

Han pekar mot ett hörn av Sunds­ torget som ligger strax intill.

– Där hade jag min butik tidigare. I början var det bra, säger han. Man planerade att satsa på torget med bland annat en saluhall. Men det blev bara en livsmedelsbutik som så småningom fick slå igen.

Nu ligger Stinas blommor på

Drottninggatan som är ombyggd med bättre trafikplanering och med mer trygghet för fotgängare och cyklister.

– Här var tidigare en chokladbutik som flyttade till en större lokal på andra sidan gatan, berättar Nils.

Jag hade tur och kunde komma över lokalen. Det är ett helt annat flöde här, så jag är väldigt nöjd och omsättningen har ökat markant.

Det enda jag skulle önska är att det blev lite mer parkeringar just vid butiker som min, många vill packa in det de köpt i bilen, vilket skulle gynna handeln.

Och en levande stad behöver handeln.

Har ni någon specialitet när det gäller växter och blommor?

– Det skulle nog i så fall vara min och mina medarbetares kunskap och erfarenhet. Jag har varit i branschen sedan jag var sjutton år, och älskar fortfarande att jobba med blommor. Är det några blommor och växter som är mer efterfrågade än andra?

– Just nu är det torkade blommor som är inne. Det gäller att hänga med i det som trendar och visas på Instagram, säger Nils Jungbeck.

Nils Jungbeck har sysslat med blommor hela sitt vuxna liv. Stinas blommor har han drivit i tolv år.

Senaste tiden på Drottninggatan.

12

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Ät lyxfrukost på Helsingborgs bästa kafé I maj 2019 startade Hanna Bergström och sambon William Styrlander Bruket kaffebar på Bruksgatan mitt i centrala Helsingborg. Kaféet blev snabbt populärt och fick i våras ta emot utmärkelsen Helsingborgs bästa kafé 2020.

J

a det gick väldigt fort allting, säger Hanna. Det finns ju så många kaféer och krogar i de här centrala delarna av stan. Vi räknade med att jag skulle jobba själv på kaféet. Och nu är vi redan sju anställda.

Hur tänkte ni att er nisch skulle vara?

– Vi ville vara ett ”andra vardagsrum” – med ett varmt bemötande där man kunde känna sig hemma. Vi tänkte även mycket på hållbarhet, att använda bra lokalproducerade råvaror och servera det vi själva gjort från grunden.

Var läget här på Bruksgatan viktigt för er när ni letade rätt ställe för kaféet?

– Läget är det absolut viktigaste när man ska öppna en verksamhet.

Bruksgatan är perfekt, en gågata med mycket människor som strosar förbi – en gata med mycket charm och gemyt.

Blev era förhoppningar och planer infriade?

– Ja det där med känsla av vardagsrum eller att vara hemma i någons kök har flera gäster tyckt. Och då har vi ju lyckats. Vi har till exempel inget separat kök utan alla kan se när vi bakar och lagar mat.

Ni har lyxfrukost på menyn, vad innebär det?

– Man får välja två rätter från vår frukostmeny, samt kaffe och juice.

”Övernattade gryn” är vår svenska benämning på en av rätterna som blivit trendigt under namnet Overnight oats – en kall gröt som förbereds dagen innan.

Den kan toppas med frukt, nötter och kompott till exempel. Det är gott och man blir mätt.

I april utsågs Bruket kaffebar till Helsingborgs bästa kafé av HBG City – en samverkan mellan näringsidkarna och fastighetsägarna i City samt Helsing­ borgs stad. Helsingborgarna fick nominera tre kaféer, och en jury valde sedan ut vinnaren.

Har besökarna blivit fler efter utmärkelsen?

– Vi byggde ut vår lokal samtidigt så det är svårt att säga, men det har absolut gett oss en skjuts.

Läget är absolut viktigast när man ska öppna en verksamhet Hanna Bergström

Myrorna fick drömläge på Kullagatan För drygt ett år sedan flyttade Myrornas Helsingborgsbutik till Kullagatan. Här är ett myllrande folkliv där butiker och restauranger ligger tätt. Stans mysigaste shopping, menar många.

F

lytten till Kullagatan och ett superbra läge blev ett jättelyft för oss, säger biträdande butikschefen Simon Olsson.

Myrorna är Sveriges största butikskedja för försäljning av secondhandvaror. Sedan starten för 110 år sedan är huvudmålet att sälja begagnade kläder, möbler, böcker glas, porslin och prydnadsföremål. Överskottet från försäljningen går till Frälsningsarméns sociala arbete.

Simon Olsson är ett enda stort leende

när han välkomnar kunderna som gör entré i butiken. Han visar dem tillrätta och verkar trivas alldeles perfekt i rollen som butikens biträdande chef.

– Vi har funnits på Söder i många år, men jag är glad över att vi fick möjlighet att flytta hit till Kullagatan i centrum. Vi kände att city vara redo för Myrorna, säger Simon och skrattar.

Butiken har allt från böcker till kläder, kristallvaser, porslin, skor ... listan kan göras lång. Allt är elegant och smakfullt exponerat. Mycket ser nytt ut, men allt som visas här är mer eller mindre begagnat. Långt ifrån billig loppis – även om det är billigt.

– Vi vill gärna komma in på förstahandsmarknaden, även om vi säljer secondhand, säger Simon. Om man exponerar de utvalda varorna snyggt och det

är rent och luktar fräscht så lockar det kunder ur alla samhällskategorier.

Många kommer in för att fynda. Vad sägs till exempel om en vackert snidad fiskargubbe för 45 kronor, nästan i klass med Döderhultarns figurer.

– Mycket av secondhand är faktiskt i nyskick, säger Simon. Många köper nya kläder som ibland bara blir hängande i garderoben. Inlämningen till oss ökar jättemycket, och det tror jag beror på en större medvetenhet när det gäller miljö och återvinning.

Biträdande butikschefen för Myrorna Simon Olsson är ett enda stort leende när han möter sina kunder.

13

ANNONS

Drottninghög var tidigare ett område med enbart hyresrätter. Nu utvecklar BoKlok, ett företag inom Skanskakoncernen, de första radhusen i bostadsrättsform i Drottninghög.

rätter, 3 6 lä 1–3 rum och kök genheter , 31–72 kvm

Drottninghög –

EN STADSDEL I UTVECKLING

DROTTNINGHÖG ÄR ett av de bostads­ områden som Helsingborg satsar stort på och stadsdelen genomgår en spännande utveckling. En av bygg­ aktörerna som är med och utvecklar området är BoKlok, ett företag inom Skanskakoncernen. De planerar attraktiva bostadsrätter i området, både som lägenheter och radhus.

V

i är så glada att vara med i utvecklings­ arbetet på Drottninghög, berättar Jessica Hallberg, projektledare på BoKlok. Det är en del i projektet DrottningH som utvecklas av Helsingborgs stad tillsammans med Helsing­ borgshem. Projektet handlar om att skapa miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet i området – det vill säga att utveckla genom hållbart

BoKlok Aroma bostads

byggande, skapa möjligheter för människor och erbjuda bostäder som inte kostar skjortan. Hela stadsutvecklingsarbetet har gjorts i fin dialog med de boende på Drottninghög och det känns bra att kunna tillföra en ny sorts bostäder i området.

Drottninghög var tidigare ett bostadsområde

med enbart hyreslägenheter men nu görs det alltså plats för de första bostadsrätterna. I området finns skola, förskola, mataffär, Drottninghögsbadet och bra kommunikationer till centrum. Här finns även grönområden, parker, lekplatser och cykelvägar. BoKlok kommer att bygga både lägenheter och radhus i tre etapper: Aroma, Melba och Astrakan.

– Varje etapp har fått sitt namn efter en äppelsort, berättar Jessica Hallberg. Namnen har vi tagit genom att titta på Drottninghögs historia, där det en gång fanns äppelodlingar.

BoKlok Melba bosta

dsrätter , 31 radh us 5 rum o ch kök, 117 kvm

Aroma och Melba är de första etapperna som börjar byggas under våren 2021, och ska vara klara 2022. Aroma kommer att bestå av 36 lägenheter, och Melba av 31 radhus. Den sista etappen, Astrakan, påbörjas längre fram och kommer att bestå av 52 lägenheter.

BoKlok är ett koncept framtaget av Skanska och IKEA, och bygger välplanerade hem till bra pris. Alla bostäderna byggs i modulform med trästomme, i fabrik, vilket gör att de blir hållbara på två sätt: både genom materialval och genom den smarta tillverkningsmetoden som kapar spill. När modulerna kommer till platsen monteras de sedan till färdiga hus på bara någon dag.

– Konceptet i grunden handlar om att bygga prisvärda, klimatsmarta hus som människor med vanliga inkomster har råd att bo i, säger Jessica Hallberg.

Gåsen vid Heden – med nära till allt området Heden, med närhet till havet, natur, service, butiker och goda förbindelser med kollektivtrafik, några kilometer från centrum. I området finns även ett äldreboende som Skanska precis har byggt färdigt.

– Skanskas projekt är utvecklat med detaljplan från 1947 i ett etablerat område med blan-

14

dad bebyggelse i form av småhus, flerfamiljshus och kommersiella fastigheter, berättar Nina Warnquist som är projektutvecklare.

Foto: Rickard Johnsson, Studio E

Nu bygger Skanska hyresrätter nära idrotts-

Bostadsprojektet heter Gåsen och består av

51 moderna hyreslägenheter 1-4 rum och kök, som bildar en L-formad huskropp i tre våningar.

– Vi utvecklar projektet med miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver, vilket bland annat innebär att det ställs högre miljökrav på byggnaden än på marknaden generellt.

Intill projektet finns det populära promenadstråket Tallskogsleden, vars namn kopplar tillbaka till tallplanteringarna i området i början på 1800-talet, som sträcker sig mellan Råå i söder och Planteringen i norr.

– Det är en väldigt fin bostadsmiljö där vi hoppas att vårt miljö- och kvalitetstänkande kommer att spela roll, fortsätter Nina Warnquist.

Nina Warnquist är projektutvecklare för Gåsen.

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Gröna mötesplatser

Nu ska Kungstorget bli säkrare, roligare och vackrare Tidigt nästa vår börjar Helsingborgs stad bygga om Kungstorget.

Det ska bli en tryggare, grönare, ljusare och mer tillgänglig entré till nya Helsingborg C med gott om plats för de som går, cyklar eller kör bil för att hämta och lämna nära och kära.

K

ungstorget ska upplevas som en grönare och mer välkomnande mötesplats än tidigare. Flera träd planteras i stora gröna öar som också fylls med vackra perenner. Öarna är omgärdade av granitmurar i sitthöjd och det finns även mindre öar med planteringar som skiftar efter säsong. Ett trädäck byggs intill hamnbassängen med sköna solstolar, samt en plantering vid hotell Marina Plazas uteservering. Så när man väntar på tåget eller bussen kommer det att finnas gott om fina möjligheter att sitta utomhus.

– Säkerhet och trygghet är ledord i projektet, säger Elisabeth Möllerström, landskapsarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen. Därför satsar vi extra på belysning som ska kunna styras och väderskyddet för cyklar kommer alltid att vara ordentligt ljust. Området ska även bevakas med smarta kameror; där är vi just nu är uppe i ett innovativt utvecklingsarbete som vi förhoppningsvis kommer att kunna berätta mer om lite längre fram.

Målet är att skapa en miljö som ska kännas både säker och välkomnande för fler.

Det varmgula markteglet från Järnvägs­

gatan följer med in på Kungstorget, och torgets cykelbanor markeras precis som tidigare av rött tegel.

– På torget arbetar vi med material som åldras med värdighet – en viktig del i valet av hållbara material, säger Elisabeth Möllerström.

Säkerhet och trygghet är ledord när Kungstorget byggs om och blir grönare med en spektakulär cykelparkering.

Centralt på torget byggs en spektakulär cykelparkering för cirka 550 cyklar, rund till formen och med ett lätt tak på smäckra pelare. Här kan man parkera sin cykel skyddad från väder och vind.

Takets undersida i form av en stor spegel blir en häftig upplevelse och en del av en trygg mötesplats där man får en bra och snabb överblick.

Men det är inte bara cyklar och fotgängare som kan vistas här. En korttidsparkering för att kunna hämta och lämna resande planeras, och en taxizon nära entrén. För den som saknat Carl Magnus bronsskulptur Bon Voyage-lycklig resa så kommer den att vara tillbaka nyrenoverad på Kungstorget till invigningen senvåren 2022.

Visionsbild: Tengbom Arkitekter

Ombyggnad Helsingborg C Varje dag passerar runt 40 000 personer

Helsingborg C, på väg till och från buss, tåg eller färja. Nu pågår andra ombyggnadsetappen av det nya resecentrumet, där målet är att skapa en tryggare, modernare och mer trivsam miljö för resenärerna. Mot Kungstorget får Helsingborg C en ny mer inbjudande glasfasad som ska fungera som ett öppet fönster mot staden där dagens två entréer slås samman till en. I december blir arbetet med markplan klart och till våren 2021 öppnar även den nya matdestinationen Kitchen Floor på andra våningen.

Ombyggnationen av Helsingborgs C gör att stationen får en modernare och trivsammare miljö med flera nya restauranger.

– Vi är just nu uppe i detaljprojekteringen vilket gör att vissa detaljer kan ändras. Men vårt mål är att det ska bli en ny och välkomnande mötesplats med fokus på människor, resande, säkerhet och grönska, säger Elisabeth Möllerström.

Text: Anders Post Visionsbild: Krook & Tjäder

Storsatsningen på nya Helsingborg C ska ge 40 000 resenärer tryggare, bekvämare och modernare miljö med ny matdestination och en stor entré i stället för två – ett öppet fönster mot staden.

15

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Infrastruktur

Dubbelspår och ombyggda ska göra orterna ännu mer a

V

ästkustbanan är länken som knyter samman Göteborg, Helsingborg, Lund och Malmö.

Mellan åren 2020 och 2023 bygger Trafikverket ut till dubbelspår på en 24 kilometer lång sträcka mellan Ängel­ holm och Maria station. En viktig sats­ ning på infrastrukturen. Med det nya dubbelspåret beräknas kapaciteten kunna öka från åtta till tio tåg per timme när det är klart 2023. Men, det innebär samtidigt att kapaciteten på enkelspåret ner till sta­ den, mellan Maria station och Helsing­ borg C, i det närmaste slår i taket. På den sträckan kan byggstart först ske i slutet av 2020-talet.

Utbyggnaden av dubbelspår och anpas­

sade stationer är en viktig del i utveck­ lingen av tätorterna när Helsingborg växer. På sträckan finns bland annat Ödåkra och Kattarp, stationssamhällen som är inne i en intensiv utvecklings­ period. Även Mariastaden och området runt Maria station får bättre förutsätt­ ningar i nära framtid med utbyggnaden av dubbelspåret. Här spelar järnvägen och stationerna en avgörande roll för framtida utveckling.

Text: Anders Post Visionsbild: ABAKO arkitektkontor

Dubbelspår klart 2023 Utbyggnaden av dubbelspår på­ börjades i augusti 2020 med start i Ängelholm. Under hösten pågår det förberedande arbeten på och kring järnvägen och etablering av arbets­ platser i Ödåkra och Kattarp.

Kattarps station är först ut att byg­ gas om, därefter Maria station och Ödåkra. Hela ombyggnaden ska va­ ra klar i december 2023.

2020

2021

2022

2023

Planerade tågstopp Tågtrafiken mellan Ängelholm och Helsingborg stängs av under olika perioder för att kunna genomföra utbyggnaden så smidigt, snabbt och säkert som möjligt. Inställda tåg ersätts då av bussar. Till höger ser du planerade tågstopp mellan Ängelholm och Helsingborg fram­ över. Obs! Tågstoppet 2020 sträcker sig mellan ÄngelholmHelsingborg-Ramlösa på grund av kontaktledningsbyte HelsingborgRamlösa. Övriga tågstopp gäller för Ängelholm-Helsingborg.

16

21–25 januari Eventuellt 29 mars–4 april 19–22 augusti 6 september–14 november

9–22 november

6 mars–2 april 25 september–3 december

4–24 april 13 juni–5 augusti

* Planerade tågstopp mellan Ängelholm och Helsingborg.

Tidplanen kan ändras under byggtiden.

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

stationer attraktiva

Stora satsningar på Maria­staden och Maria station Mariastaden har de senaste åren

vuxit till en av stadens största stadsdelar. På andra sidan järnvägen dominerar Berga industriområde.

– I Mariastaden kommer flera nya kvarter att växa fram i närheten av stationen, berättar projektledaren Torgny Johansson från stadsbyggnadsförvaltningen. Maria station genomgår stora förändringar för att bland annat klara nya krav när dubbelspåret byggs ut mot Ängelholm, och i framtiden även till Helsingborg C. Vilka förändringar genomgår stationen?

– Den nya stationen höjs upp strax bredvid dagens station och öppnar

upp för bilar och bussar under spåren som kopplar samman Mariastaden och Berga, där passagen enbart varit gång- och cykelväg. Här öppnas en ny knutpunkt, där man på ett enkelt sätt ska kunna byta mellan tåg, stadsbuss, regionbuss, cykel och bilpooler.

Torgny Johansson berättar att hållplatser för buss kommer att finnas i direkt anslutning till perrongernas trappuppgångar och hissar.

Hur blir det nya läget?

– Vi flyttar spår lite åt sidan med perrongernas norra ände i höjd med ny planskild korsning vid förlängningen av Bergavägen.

Ombyggnad av Maria station •D ubbelspår genom stationen.

•F lytt och breddning av befintliga spår mot Mariastaden.

•H öjning av järnvägen cirka två meter i norra änden av stationen.

• Två nya planskilda korsningar. En

koppling för bil, kollektivtrafik, gång‐ och cykel i Bergavägens förlängning, och en ny gång- och cykelväg i den södra delen av planområdet.

•F lytt och förlängning av perronger.

Kattarp ska växa när stationen byggs om Kattarp ligger en mil nordost om

Helsingborg längs Västkustbanan.

Samhället växte fram runt den gamla kyrkbyn. När järnvägen kom blev stationssamhället större, men så småningom växte de båda samhällena ihop. Även här kommer stationen att

byggas om och bidra till att samhället kan växa. Stationen kommer att flyttas västerut, vilket öppnar för ett torg där det bland annat blir cykelparkering. På andra sidan blir det pendelparkering för bilar.

Ombyggnad av Kattarps station •U tveckling av stationsmiljön.

•O mbyggnad av plattformarna.

•G ångväg under järnvägen vid stationen.

Maria station byggs om med dubbelspår och två nya planskilda korsningar. Dessutom ny knutpunkt för byte mellan tåg, stadsbuss, regionbuss, cykel och bilpool.

Ödåkra – trygg by på tio minuters pendelavstånd Från Ödåkra tar det tio minuter med

• Järnvägen byggs ut från ett till två spår.

• 24 kilometer dubbelspår mellan Ängelholms station och Maria station i norra Helsingborg.

• Järnvägsspåren anpassas för högsta tillåtna hastighet 250 km/tim.

• Dock finns det flera sträckor där högsta hastigheten blir 200 km/tim.

• Stationerna i Ängelholm, Kattarp,

Ödåkra och Maria byggs om och blir mer tillgängliga.

• Sju plankorsningar ersätts med nya planskilda korsningar.

• 19 järnvägsbroar, två vägbroar och en gångbro byggs.

• Nya växlar, kontaktledningar, stolpar och nytt signalsystem installeras längs sträckan.

• Bullerstörda fastig­ heter skyddas och elva kilometer av

sträckan förses med bullerskyddsskärm eller bullerskyddsvall.

• Det nya spåret byggs så att snabbtågen kan köra i 200 km/h, Öresundstågen i 180 km/h och Pågatågen i 160 km/h.

• Persontågstrafiken beräknas öka successivt från cirka 106 persontåg per dygn år 2015 till cirka 144 persontåg per dygn år 2040.

• Tillgänglighetsanpassning.

•F lytt av järnvägsspåret i sidled västerut.

tåg till Helsingborg, och i närheten finns större vägar som E6/E20 och E4. Många i Ödåkra pendlar till sina jobb och skolor i Helsingborg, Ängelholm och Malmö.

– Ödåkra station ska förlängas så att den kommer närmare det lokala centrumet där det bland annat finns

handel och bibliotek, säger Torgny Johansson.

En planskild korsning anläggs under spåren och nya entréer till stationen öppnas. Ödåkra blir därmed ännu mer attraktivt och bostadsbyggandet planeras att öka mångdubbelt med fler bostäder i närheten av stationen.

Ombyggnad av Ödåkra station •U tbyggnad av dubbelspår genom hela Ödåkra.

•F lytt och förlängning av plattformarna samt utveckling av stationsmiljön.

• Tre nya planskilda korsningar varav två för både biltrafik, gång‐ och cy-

keltrafik samt en endast för gång‐ och cykeltrafik.

•F örlängning av befintlig gångtunnel vid Björkavägen.

•B ullerskydd längs järnvägen genom samhället.

17

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Park vid havet

En ny park och plats vid havet SeaU är den sista delen i stadsutvecklingen av Norra hamnen i Helsingborg. De boende har nu bott i sina lägenheter ett tag, hotell- och konferensanläggningen SeaU är nästan klar – färdig för invigning i februari – och den nya parken ska stå färdig till nästa vår.

D

et skapas en ny grön mötesplats mitt i city. Det är inte varje dag vi får en ny central park i Helsing­ borg och därför har vi valt att involvera helsingborgarna i vad parken ska heta.

– Vi har fått in hundratals förslag som en jury nu bearbetar för fullt innan politikerna får det sista ordet om vilket namn det blir. Det stora intresset är helt fantastiskt, säger stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr.

En stor inspirationskälla till den nya parken är dess norra granne Gröningen – en mycket uppskattad grön plats vid havet, säger Martin Hadmyr. Samma inbjudande och avslappnade känsla vill vi att den nya parken ska ha.

Mitt i den nya parken byggs en stor oval fontän omgärdad av sittytor och planteringar. Fontänen kommer att ha 92 munstycken som styrs av flera pumpar så att spännande vattenupplevelser kan skapas för både stora och små besökare.

– Det blir verkligen en mötesplats för alla, med sin öppna gräsmatta, blommande perennrabatter och en lekfull fontän, säger Martin Hadmyr.

I arbetet med SeaU har hänsyn tagits

till stigande vattennivåer och därför ligger den nya mötesplatsen högre än den nuvarande kajpromenaden. Utmärkande i parken är gnistrande murar i polerad röd halländsk gnejs, och avkopplande lounge­möbler som vänder sig mot sundet. Målet med denna gröna park vid havet är att det blir en lågmäld och sinnlig mötesplats som är till för människorna i Helsingborg.

Text: Anders Post Visionsbilder: Elisabeth Möllerström, Helsingborgs stad

SeaU är en grön mötesplats och sista delen av stadsutvecklingen i Norra hamnen. Mitt i parken byggs en stor oval fontän med 92 munstycken som styrs av pumpar så att spännande vattenupplevelser kan skapas.

Inflytt sommaren 2022

GreenHaus.

Arbetsplatsen där folk mår och presterar bättre.

Just nu bygger vi GreenHaus – ett över 10 000 kvm stort kontorshus på Oceanhamnen i Helsingborg.

Det blir ett mycket speciellt hus. Förutom en härlig vy över sundet är det byggt helt och hållet enligt WELL-konceptet. Vi har utgått från sju delar som påverkar hälsan: luft, vatten, ljus, ljud, kost, motion och välbefinnande. Detta för att människorna som arbetar i byggnaden ska vara friskare, idérikare och prestera bättre. Välkommen till ett hus där det är insidan som räknas!

Intresserad? Hör av dig till oss på 042 24 83 85 eller läs mer på castellum.se

Castellum skapar morgondagens innovativa arbetsplatser. Vi är ett av Sveriges största börsnoterade fastighetsbolag och vårt fokus är att få människor att växa och företag att utvecklas.

18

ANNONS

Helsingborgshem bygger klimatsmart på Högasten PÅ HÖGASTEN, med ett attraktivt läge i närheten av Råå och med gångavstånd till sundet, bygger Helsingborgshem 67 hyreslägenheter. Förutom naturen inpå knuten finns även service, skola, idrottsanläggning och eldriven buss­ linje som stannar precis utanför.

bygga hållbara hus med rimliga hyror för våra hyresgäster. NCC vann upphandlingen och CO2-utsläppen för våra hus på Högasten är ungefär hälften jämfört med hur de flesta bostadshus byggs i dag, säger Björn Ravemark, projektchef på Helsingborgshem.

D

förbättrad betong.

– Den klimatförbättrade betongen är bättre för miljön eftersom den innehåller mindre cement.

Cement står för majoriteten av traditionell betongs klimatpåverkan, säger Tina Appelqvist, miljöoch klimatansvarig på Helsingborgshem.

– Jämfört med ett traditionellt bygge har det dessutom gått åt mindre betong och armering samt färre transporter eftersom betongkonstruktionerna i detta projekt gjuts på plats. Genom att platsbygga slimmar man stommen så mycket som det går och minskar behovet av material.

Andra klimatsmarta inslag är sol­celler som försörjer husen med förnybar energi, väl valda växter i utemiljön som främjar bio­logisk mångfald och levande sedumtak som dämpar buller, fördröjer vatten vid skyfall och renar luften, säger Björn Ravemark.

De nya husen på Högasten är klara för inflyttning vintern 2021.

Nyproduktionen på Högasten är ett klimat­ smart bygge där upphandlingen av entreprenör har styrts av nytänkande.

– Dessa nya tegelhus är resultatet av vår innovativa upphandlingsform. Vi utmanade byggbranschen att utveckla metoder för att

Foto: Rosie Alm

e nya husen ligger naturligt insprängda bland äldre bebyggelse. Projektet som nu är i full gång består av två åttavåningshus och två tvåvåningshus. Lägenheterna, 2:or, 3:or och 4:or, är lagom stora, välplanerade och tillgänglighetsanpassade. Alla har balkong eller uteplats, öppen eller semiöppen planlösning, ekparkett och fräscha vita väggar. Kök och badrum är utrustade för att ge en bra basstandard med bibehållet hållbarhetstänk. Ett exempel är satsningen på stora, ljusa gemensamma tvättstugor med effektiva och hållbara proffsmaskiner.

NCC valde att bygga med så kallad klimat­

Björn Ravemark, projektchef, tillsammans med Tina Appelqvist, miljö- och klimat­ ansvarig, framför bygget på Högasten.

ANNONS

Från ångpannor till internationell teknisk spjutspets

E

n gång i tiden drevs det mesta med ånga. I Malmö skapades 1895 en organisation som fick namnet Ångpanneföreningen, vars uppgift var besiktning och rådgivning av allt som drevs med ånga. Den första miljökonsulten, Emil Spetz, anställdes 1901.

Efter sammanslagningen med finska Pöyry 2019 heter man i dag ÅF Pöyry AB som marknadsförs under namnet AFRY. – På Östra Sandgatan i Helsingborg är vi cirka hundra ingenjörer och teknikkonsulter med mycket bred specialkompetens inom energi, industri och infrastruktur, säger Peter Björklund, som är kontorschef för AFRY i Helsingborg.

Ni är ett teknikintensivt företag, hur breda är ni?

– Vi jobbar mycket med energieffektiviseringar och energisamarbeten för ett hållbart samhälle. Här är vi bra på att kombinera kundernas egen kompetens i samverkan med konsulter och entreprenörer. Våra uppdrag kan gälla allt från mekanik och automation för tillverkningsindustrin och fastigheter till slutförvaring av kärnbränsle, säkerhetssystem för personbilar,

produktutveckling, robotisering, digitalisering, avloppsrening, belysningsprojekt och hållbart byggande.

Bredden verkar närmast oändlig, kan du nämna några projekt i Helsingborg?

– Ja, bland annat bidrar vi med ingenjörer till Helsingborgs lasarett för att säkra eltillförseln.

Inom automation hjälper vi en kund inom processindustrin som gör en komponent till coronavaccin och en annan kund behöver en robotcell­orderknuten ända upp till affärssystemet. Dess­utom har vi projekterat belysnings- och säkerhetsinstallationer på Kungstorget samt genomfört utredning och förprojektering av hotell och konferensanläggning SEA U. På järnvägssidan har vi projekterat och planerat dubbelspårsutbyggnaden mellan Maria station och Ängelholm via Ödåkra och Kattarp tillsammans med Skanska och Strukton Rail.

Mekanik och Tekniska Beräkningar hjälper regelbundet en stor lokal kund som utvecklar och producerar storskalig frys- och tillagningsutrustning inom ’Food’.

Det är ju stort fokus på hållbart byggande i dag, kan du nämna något om AFRY:s engagemang i Helsingborg?

– Ett intressant exempel är en utredning vi gjort tillsammans med studenter på Campus Helsingborg. Där handlar det om hur nya miljövänliga byggmaterial kan sänka klimatavtrycket hos framtida byggnader i ett livscykelperspektiv.

Foto: Rickard Johnsson, Studio E

AFRY är ett av Sveriges äldsta företag som numera ligger i den absoluta framkanten när det gäller teknisk ingenjörskonst och problemlösning.

Kunderna finns över hela världen inom energi, infrastruktur och industri.

Fyra av AFRY:s medarbetare i Helsingborg, från vänster Peter Björklund, Kontorschef, Thomas Axelsson, Sektionschef järnväg, Per Pihl, Sektionschef Buildings el och Kerstin Nilsson, Projektadministratör.

ÅF PÖYRY AB (AFRY) • Omsättning: ca 19,8 miljarder SEK. • Antal anställda i Sverige: ca 8 000.

• Antal anställda i världen: ca 17 000.

• Vi har ett partnernätverk med ca 30 000 ingenjörer och specialister.

• Största kunderna: Trafikverket, Volvo Group, Scania, Ericsson, Vattenfall, BillerudKorsnäs, Negros Island Biomass Group, FMV, GE, AstraZeneca.

• Motto: Making Future www.afry.com

19

Visionen för Väla:

Skapa en upplevelse­destination i

VÄRLDSKLASS HUR SKA FRAMTIDENS VÄLA SE UT för att fortsätta vara en av Sveriges mest besökta destinationer och en av regionens största arbetsplatser? Den frågan upptar just nu en stor del av Välaledningens tankar, och enligt centrumchefen Niklas Blonér är visionen att upplevelser, events och servicefunktioner ska ha en allt större plats i Välas utbud.

D

etaljhandeln är mitt uppe i ett paradigmskifte, där den fysiska handeln utsätts för en ökad konkurrens från den digitala handeln i första hand. Det här är en global trend som påverkar och förändrar förutsättningarna för regionala och lokala handelsplatser. För att stärka positionen som en attraktiv regional destination och mötesplats, behöver Väla därför vidareutveckla och komplettera sitt nuvarande handelsutbud.

– Det vi kan se just nu är att framtidens handelsplatser kommer att bygga på fyra ben: Shopping, möten, upplevelser samt service och tjänster. När det gäller de två första områdena skulle jag vilja påstå att vi redan är bland de bästa i klassen i Sverige, medan vår stora utvecklingspotential de kommande åren främst ligger inom upplevelser, events och service, säger Niklas Blonér.

Nytt och unikt utbud

Därför undersöker Väla just nu möjligheterna att utöka sin befintliga yta för att kunna göra plats för ett unikt utbud av upplevelser, events och tjänster.

Projektet går under namnet Vision Väla.

– Det handlar inte om att utöka med mer handel utan fokus ligger på att skapa ett utbud av upplevel-

20

ser och tjänster som inte redan finns i närområdet i dag. Om allt går som vi planerar kommer Väla definitivt att bli en upplevelsedestination i världsklass, som lockar besökare från långt utanför regionen, fortsätter Niklas Blonér.

– Vi har fullt i huset i dag och ser inte att vi kan förverkliga Vision Väla utan att komplettera våra befintliga ytor och därigenom hjälpa våra befintliga hyresgäster att vara fortsatt framgångsrika.

En attraktion som lockar

Med tolv miljoner besökare varje år är Väla en central del i regionens attraktionskraft. Av besökarna är en dryg tredjedel från Helsingborg medan merparten av övriga besökare kommer från närliggande kommuner i Nordvästra Skåne samt från övriga delar av Skåne, södra Halland och Småland. Väla attraherar även en hel del danskar och utländska turister på tillfälligt besök i regionen. Så när fastighets­ ägaren träffar lokala politiker och beslutsfattare, Niklas Blonér, råder det en stor samsyn centrumchef. kring Välas betydelse för

regionen och vikten av att fortsätta utveckla handelsområdet.

– Så vår fortsatta utveckling handlar inte enbart om våra egna ambitioner och visioner, utan det är en angelägenhet för hela regionen. Vi ska fortsätta att vara en central tillväxtmotor och en betydande arbetsgivare.

800 nya arbetstillfällen

Helsingborg är en tillväxtregion, med en stadig befolkningsökning varje år. Nyligen nåddes en mil­ stolpe, när befolkningen i Helsingborgs stad passerade 150 000 invånare. Staden har av tradition en stark handelsprofil, där Väla är en av stadens största arbetsgivare med över 3 000 arbetstillfällen. Med ett unikt och kompletterande utbud skulle Väla stärka sin position som en betydande och attraktiv arbetsplats.

– Vår uppskattning är att Vision Väla skulle tillföra regionen och staden 800 nya jobb. Den geo­grafiska attraktionskraften skulle också öka och turistnäringen stärkas, förklarar Niklas Blonér.

– I nuläget vet vi inte exakt hur utbudet skulle kunna se ut men vi tänker oss att det handlar om aktörer inom lek, spel och nöjen, VR och visuella upplevelser, mat och dryck, skönhet och hälsa, kultur, mässor och co-working spaces med mera.

ANNONS

Hållbar tillväxt med Nollvisionen

S

edan 2013 arbetar Väla syste­ matiskt med hållbarhet. En bärande del i det här arbetet är Nollvisionen, som innebär att handelsplatsens nettoanvändning av energi ska vara noll till år 2023.

Arbetet bygger på fyra delar: Minskad energianvändning, effektiviserad distribution, digitalisering av fastig­ heterna samt egen energiproduktion.

Bland annat har Väla en av Sveriges största solcellsparker på sina tak.

Fram till nu har nettoanvändningen av energi minskat med över 50 procent, och trenden är fortsatt sjunkande.

– Jag skulle vilja påstå att Nollvisionen har bidragit till att för­ ändra hela vårt sätt att arbeta och tänka. Hållbarhet och den cirkulära ekonomin finns numera alltid med som en naturlig del i allt vi gör för att utveckla handelsplatsen på ett både kommersiellt och hållbart sätt, säger John Erup, teknisk förvaltare på Väla och projektledare för Nollvisionen.

En av Sveriges största laddplatser för elbilar

E

www.vala.se

n annan viktig satsning på håll­ barhet och miljö är utbyggna­ den av laddstationer för elbilar i på Välas parkeringsplatser. Antalet elbilar ökar stadigt och därmed också behovet av laddstationer på strate­ giskt viktiga platser i samhället. Mot den bakgrunden har Väla beslutat att storsatsa på elbilen och i höst bygga ytterligare 148 laddstationer utöver de tolv befintliga laddstationerna.

– Vi ser att allt fler av våra besökare kör elbilar av olika slag och då måste vi kunna erbjuda möjligheter att ladda bilen under tiden som man besöker oss. För oss är det även viktigt att vara en aktiv part i klimatomställningen och bidra till en mer effektiv laddnings­ infrastruktur i regionen, säger Fredrik Arvidsson, teknisk chef på Väla.

De 148 nya laddstationerna kommer att fördelas på Välas olika parkeringsytor, som totalt rymmer 6 000 parkeringsplatser. Användarna av stationerna kommer att betala en avgift per nedladdad kilowatt. Planen är att alla nya laddstationer ska vara i drift till årsskiftet.

21

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Bo i tätort

Stora satsningar på tätorterna –

Gantofta får ett rejält lyft

Gantofta ligger naturskönt i Rååns dalgång. Nära till havet och bara tio minuter med tåg till Helsingborgs centrum. Idyll är nog ordet om man vill beskriva miljön. Många bybor har dock tyckt att utvecklingen av Gantofta legat efter. Men nu satsas det rejält på Helsingborgs tätorter, framför allt de som har stationsnära lägen. Och där ingår även Gantofta.

F

amiljen Skoog bor i Gantofta. Den består av Katarina, Fredrik och barnen Hugo 8 år och Anton 10 år samt labradoren Ella 8 månader.

Katarina är naprapat och Fredrik massör i det egna företaget Naprapathälsan.

Familjen bor i en villa som ligger i ett lummigt område med hus byggda på 60-talet. Ofta i ett plan med stora tomter.

Och familjen Skoogs gräsplan på baksidan av huset är generös med ett gammalt träd i ena hörnet där Hugo och Anton gärna klättrar och hänger i ”lianer”.

Vi sitter på altanen och pratar om

Gantofta, hur det är nu och hur det var förr. Katarina vet, för hon har växt upp i byn.

– Även om det var väldigt fint att växa upp här så var inte en by som Gantofta ett förstahandsval när vi letade hus. Det lockade mer att hitta något närmare havet och en annan typ av hus, berättar Katarina. Men så fick vi barn och började omprioritera. Trygghet i boendet blev viktigare, och då började Gantofta komma upp som ett alternativ.

– Dessutom är huspriserna i Helsingborgs kringorter helt annorlunda om man jämför med havsnära och mer centralt belägna, det spelar ju faktiskt in, säger Fredrik.

Hur var det att växa upp i Gantofta?

– Man hade kompisar överallt, säger Katarina. Så det var bra. Det enda negativa som jag kommer ihåg var de dåliga kommunikationerna. Som tonåring ville man ju gärna in till Helsingborg, och även kunna komma hem igen till kvällen. Nu är det ju bättre med tågstationen i närheten, även om vi tycker att turerna kunde vara tätare än en gång i timmen.

Fredrik flikar in:

22

– Själva cyklar vi gärna till jobbet inne i Helsingborg, på cykelbanan som går hela vägen.

Många menar att tätorterna, och inte minst Gantofta, har legat efter när man satsat på Helsingborgs utveckling. Vad säger ni om det?

– Så var det tidigare, säger Fredrik.

Men de senaste åren har det hänt en hel del. Trevliga grillplatser har ordnats och lekplatserna har rustats upp och fått ordentlig belysning, en skatepark är på gång, ett utegym har byggts och man har satsat på slingor och toaletter i natur­ området Råådalen strax intill.

– Råådalens dalgång är något mycket speciellt, säger Katarina. En fantastisk plats som ger byn en speciell karaktär.

– Ja att Gantofta inte längre är en bortglömd by syns numera tydligt, säger Fredrik. Nu ska även en idrottshall byggas. Det innebär att vi inte behöver åka till andra orter och låna anläggningar.

Förhoppningsvis innebär idrottshallen även vidare satsningar på kringliggande ytor som lockar till spontanidrott i alla åldrar.

– Ett rejält lyft för byn och en naturlig mötesplats som främjar gemenskapen, säger Katarina.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

Familjen Skoog har livligt umgänge på sin stora tomt bakom huset i Gantofta. Från vänster Hugo, mamma Katarina, Anton och pappa Fredrik.

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Översiktsplan 2021 och utvecklingsplan för stationsorter Helsingborgs stad arbetar med att

Katarina Skoog

Arbetet med utvecklingsplan för stationsorter sker parallellt med ny översiktsplan 2021 för hela Helsing­ borgs kommun. Under våren 2019 arrangerade Helsingborgs stad träffar på sju orter för att ta del av synpunkter från invånarna inför översiktsplanen; Kattarp, Ödåkra, Påarp, Mörarp, Gantofta, Vallåkra och Rydebäck.

Olika teman diskuterades, till exempel boende, service, grönska, rekreation, trafik och resor. Synpunkter som kom fram blev viktiga underlag i arbetet med den nya översiktsplanen.

Skateboardbana och gröna planteringar Helsingborg expanderar och det innebär att det nu satsas för fullt på tätorterna, inte minst på Gantofta.

området där idrottsparken ska vara, berättar Anna Örtegren, som är projektledare på stadsbyggnads­ förvaltningen.

Helsingborgs gröna områden är

Vad har ni gjort mer i Gantofta?

– En hel del faktiskt. I en park har vi byggt hinderbana för hundar, gjort i ordning grillplats, satt upp hängmattor och byggt en pumptrackbana för hjulsporter som exempelvis inlines, kickbike och mindre cykel. Intill den skapas en skatebana som även den kan användas till en rad hjulsporter. Dessutom har vi byggt om busshållplatsen och breddat vägen när man kommer från Pålstorp in i Gantofta, säger Anna Örtegren.

viktiga för att staden ska vara attraktiv, hälsosam och hållbar.

Helsingborgs stad har arbetat systematiskt med att utveckla stadens grönområden sedan Grönstruktur­ programmet antogs 2014. I tätorterna har programmet bland annat resulterat i att infarterna förskönats, efter de boendes önskemål.

I Gantofta har man planterat lökar och nya träd på flera ställen.

Dessutom har man flyttat befintliga träd till en närliggande park, från

Visionsbild: Sweco

När vi fick barn började vi omprioritera.

Trygghet i boendet blev viktigt – då började Gantofta dyka upp som ett alternativ

ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan, ÖP2021. Planen var på samråd mellan januari och mars 2020 och målet är att den ska ut på granskning i början på 2021. Översikts­ planen beskriver utvecklingen av den fysiska miljön på lång sikt med fokus på tätorter och landsbygd utanför centrala staden och hur den bäst bidrar till hela kommunens utveckling. ÖP2021 fungerar som underlag för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Den nya idrottshallen i Gantofta kommer att ligga mitt i byn nära skolan.

Ny idrottshall ska stå klar 2022 Nu ska den snart börja byggas – Gantoftas idrottshall, som kommer att betyda mycket för invånarna i byn. Man slipper låna hallar på andra orter för sin idrottsverksamhet, och skolan får tillgång till en ny rejält tilltagen ”gympasal”.

Idrottshallen kommer att ligga

mitt i byn i anslutning till skolan. I byggnaden planeras även lokaler för en mindre förskola, som blir granne med Tofta förskola strax intill. Läktaren ska rymma 300 personer. Hallen får fullmått för exem-

pelvis handboll, innebandy och basket.

– Det här blir ett lyft, inte minst för skolan, men självklart även för Gantoftas alla idrottsföreningar – en samlingspunkt man saknat i byn, säger Tobias Liliebladh, som är förvaltare på fastighetsförvaltningen.

Högst upp i hallen blir det lokaler

med mötesrum för föreningar, och även plats för ett kansli. Både den nya idrottshallen och skolan får gemensam uppvärmning med bergvärme. Hallen beräknas stå klar våren 2022.

23

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Stadsbibliotek i omvandling

Stadsbiblioteket invigdes 1965. Nu är det dags att bygga om och bygga nytt. Från vänster: Layla Husain som arbetar med helsingborgarnas involvering, Catarina Isberg, bibliotekschef och Josefin Andersson, projektledare.

Nytt stadsbibliotek –

Ska bli Europas mest innovativa Helsingborgs stadsbibliotek invigdes 1965. Nu är det dags för renovering och ombyggnation.

Dessutom byggs det till en helt ny biblioteksbyggnad ut mot Stadsparken.

V

i har mött bibliotekschefen Catharina Isberg, projektledaren Josefin Andersson och Layla Husain som arbetar med helsingborgarnas involvering i projektet.

– Stadsbiblioteket behöver byggas om och anpassas. Lokalerna har blivit trånga och möter inte dagens behov, säger Catharina Isberg. Det byggdes för att kunna ta emot cirka 700 dagliga besökare, men Helsingborg utvecklas och befolkningen ökar. I dag har vi drygt två tusen personer som besöker biblioteket – varje dag.

På de här dryga femtio åren har biblio-

teksverksamheten dessutom genomgått stora förändringar framför allt på den digitala sidan.

– Att invånarna i Helsingborg är delaktiga i utformningen av det nya biblioteket är enormt viktigt, säger Catharina Isberg. När det nya biblioteket står klart ska vi ha lokaler som möter det behov som finns hos våra användare. Det är då vi kan se resultatet av involveringsarbetet – om vi hamnat rätt. Det är också därför vi har anlitat Layla Husain som leder arbetet med att på olika sätt få kontakt med användarna och ta del av synpunkter.

– Under ombyggnaden av stadsbiblio-

24

teket kommer alla som vill att kunna ge sina synpunkter och påverka innehållet i det nya biblioteket, säger Layla Husain.

Alla kan säga sin mening och ge förslag.

Målet med involveringen är att få behovet klarlagt.

Hur når ni ut?

– På många sätt, exempelvis genom workshops på olika platser, sociala medier, intervjuer och genom anmälan på Helsingborgs hemsida (se informationsruta), säger Layla Husain.

Kan ni redan nu se några trender i vad man önskar sig?

– Det finns en del tydliga mönster.

Man vill till exempel att den nya biblioteksbyggnaden ska smälta in och vara en del av parken. Många vill gärna diskutera bibliotekets innehåll och verksamhet, och där är det stort fokus på delaktighet och demokrati, lärande och utveckling, liksom att det nya stadsbiblioteket ska vara en av de viktigaste mötesplatserna för staden och dess invånare.

– Självklart är även personal och olika samarbetspartners involverade i utformningen, säger Josefin Andersson. Men det är inte bara på hemmaplan vi agerar.

Vi har mycket spaning internationellt på bibliotek som ligger långt fram för att se hur de arbetar.

Stadsbiblioteket ligger i Stadsparken som får släppa till en bit för tillbyggnaden av biblioteket. Hur ser ni på det?

– Det ska vara en tydlig integrerad koppling mellan biblioteket och parken,

säger Catharina Isberg. För att kompensera utrymmet som upptas av det nya huset och möta önskemålen om tydligare integrering, planeras planteringar och grönytor på taket.

Kommer det nya huset mot parken att innehålla några speciella eller nya funktioner?

– Det är inte så vi planerar, säger Josefin Andersson. I vårt lokalprogramarbete har vi tittat på olika funktioner i den nya helheten. Ett tävlingsprogram ska tas fram, vilket ska leda till en arkitekttävling. Det vinnande förslaget får sedan utforma nybyggnationen.

Så får vi se var de olika funktionerna placeras när det arbetet är klart.

När kommer det nya stadsbiblioteket att stå färdigt?

– Tidigast 2027 säger Catharina Isberg, men det känns lite för tidigt att fastslå en exakt tidpunkt.

Vad skulle ni vilja säga till alla som läser det här?

– Att vi bygger det nya stadsbiblioteket gemensamt där alla ska få göra sin röst hörd. Helsingborg vill vara en av Europas mest innovativa städer och ligger i framkant när det gäller digitalisering. Även stadsbiblioteket ska ligga i framkant, och vara ett av Europas mest innovativa bibliotek.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

Var med och utforma det nya stadsbiblioteket Under ombyggnaden av stadsbiblioteket kommer alla som vill att kunna ge sina synpunkter och påverka innehållet i det nya biblioteket.

Vill du vara med och ge dina synpunkter? Gå in på helsingborg.se/ nyttstadsbibliotek Här kan du lämna dina kontakt­ uppgifter så blir du inbjuden att vara med och påverka innehållet i det nya stadsbiblioteket.

Stadsparkens och stadsbibliotekets historia Marken som nu är Stadsparken donerades till staden 1870 av syskonen Krook, med villkoret att den skulle användas för ”promenad i plantering”. Parken anlades 1873-1874 och öppnades för allmänheten 1877.

1957 beslutades att placera ett nytt stadsbibliotek i Stadsparken. 1965 byggdes det efter ritningar av Arton arkitekter genom Jörgen Michelsen.

Stadsbiblioteket är en ikon med sin 60-talsarkitektur, samtidigt som det finns möjligheter att utveckla byggnaden.

ANNONS

Stadskvarteret ger

DROTTNINGHÖG nya boendekoncept

HYRESRÄTTER HAR LÄNGE präglat Drottninghög, men nu är det på väg att förändras. I ett unikt och långsiktigt projekt som pågår till 2035 får stadsdelen nya boende­ koncept och utökade möjligheter till en modern livsstil.

D

et totala antalet bostäder ska mer än fördubblas och befintliga hyresrätter kompletteras med nya upplåtelseformer som bostads­ rätter och hyrköpslägenheter. Syftet är både att locka nya målgrupper och möjliggöra bostadskarriär inom området. Utvecklingen drivs av Helsing­borgs stad och Helsingborgshem i projekt DrottningH, men samarbetena blir hela tiden fler.

– Det är glädjande att fler byggherrar etablerar sig här. Till exempel bygger Riksbyggen Christine Delander områdets första bostads­ Eksten, projektchef på rätter och i december är Helsingborgshem. det inflyttning i Tornets

nybyggda hyresrätter längs Vasatorps­vägen, berättar Christine Delander Eksten, projektchef på Helsingborgshem.

Ett annat tydligt exempel på förändrings­

resan är nya Stadskvarteret som Helsingborgs­ hem bygger längs Regementsvägen. Stads­ kvarteret erbjuder olika boendeformer och boendekoncept i totalt 198 bostäder.

– Vi bygger till exempel studiolägenheter med yteffektiv planlösning och industriell känsla och BoBas-lägenheter som är ett koncept med enklare standard och lägre hyra, säger Christine Delander Eksten.

möjligheten att både vara för sig själv och att vara del av en gemenskap genom tillgång till kök och andra gemensamma ytor. Med detta koncept skapar vi förutsättningar för delningsekonomi, säger Christine Delander Eksten.

I bottenplan på husen längs med Regements­ vägen kommer sex kommersiella lokaler dessutom att ge nya flöden till stadsdelen. Stadskvarteret blir inflyttningsklart i etapper under 2022 och 2023.

Variationen stärks också med radhusbebyg-

gelse och ett co-living-koncept i ett av höghusen.

– Co-living är ett boende där vi kombinerar

Vi vill att fler ska hitta hem. Hitta sig själva och leva sina liv.

Hitta sin hemkänsla, i sin bostad men också i sitt kvarter och i sin stad.

Vi hittar inte bara hem, nästa år hittar Peab till nytt kontor på Ängelholmsvägen 29 i Helsingborg

Vi vet att människor är olika, har olika drömmar och behov. Då kan inte alla bostäder se likadana ut, och ligga på samma adress. Därför strävar vi efter att utveckla bostäder för fler. Från norr till söder. Högt och lågt.

Stort och litet. Vi hjälper dig att hitta hem.

Hitta ditt nästa drömhem på peabbostad.se

25

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Trygghet på Söder

Söderscen ska ge Furutorpspar och trygghet genom placemaki Hur kan man förändra otrygga platser i stadsmiljön? Helsingborgs stad arbetar bland annat med placemaking – en metod som från början kommer från USA, och syftar till att omvandla otrygga, outnyttjade stadsmiljöer till platser med stark identitet. Ett sådant projekt är Söderscen i Furutorps­ parken på Söder i Helsingborg.

H

elsingborgs stad jobbar aktivt med att öka tryggheten i stadsmiljön. Här finns bland annat en handlingsplan som tagits fram i dialog med helsingborgare i olika stadsdelar.

– Vi ska öka användningen av det offentliga rummet för att skapa trygghet och ge ett mervärde till platser som känns otrygga, säger Moa Sundberg, som är stadsmiljöstrateg och projekt­ ledare för Söderscen.

Att öka tryggheten i den fysiska miljön kan handla om små åtgärder som till exempel bättre belysning och att få bort buskage vid parkvägar. Men även större projekt där det är mer fokus på den sociala miljön. Söderscen på Furutorps­ platsen är exempel på ett projekt där man använt konceptet placemaking.*

Att öka tryggheten handlar både om små och stora åtgärder Moa Sundberg, projektledare för Söderscen Furutorpsplatsen är en mindre park i stadsdelen Söder. Platsen ramas in av tät bebyggelse med många studentbostäder.

Parkrummet består av en stor öppen gräsplan med en fontän i mitten. En vacker men ganska anonym plats.

I parken och närområdet har många känt sig otrygga, särskilt på kvällar och nätter. Därför har Helsingborg stad startat projektet Söderscen som ska aktivera parken och öka tryggheten.

– För att få i gång aktiviteter har vi från projektgruppen själva bokat in olika program, och bjudit in både föreningar och privatpersoner att hitta på aktiviteter för olika målgrupper, säger Moa Sundberg.

Exempel på populära workshops har varit: Makramé – gör din egen ampel.

Lär dig reparera din cykel. Hur kan vi äta mer hållbart, Zumba fitness. Skapa leksaker med återvunnet material. Dessutom språkcafé, yoga och gympa för olika åldrar. Listan på aktiviteter kan göras lång.

26

My Johansson är kårordförande för studentföreningen Stampus, och involverad i trygghetsfrågorna på Söder. Här tillsammans med Moa Sundberg som är projektledare för Söderscen. I mitten ett minibibliotek i Furutorpsparken vars syfte är stödja bokbyte och främja läsande.

Hur gör ni praktiskt när det behövs bord och stolar för olika arrangemang?

– Här finns ett specialbyggt permanent långbord med plats för tvåhundra personer, dessutom kan vi sätta ut femtio solstolar. Här finns även en nybyggd scen där sång och musik är välkomna inslag.

Hur är resultatet så här långt?

– Projektet har bara pågått sedan juni i år, men hittills har det mottagits mycket

positivt och parken börjar få uppmärksamhet och en identitet. Erfarenheterna från andra placemaking-projekt runt om i världen har visat att när en plats får ökad identitet och blir mer känd så rör sig fler på platsen vilket i sin tur ökar den upplevda tryggheten, säger Moa Sundberg.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

*Med Placemaking skapas trygga attraktiva platser Placemaking är en metod som har tillämpats världen runt för att omvandla otrygga, outnyttjade stadsmiljöer till platser med en stark identitet som lockar människor. Metoden har sina rötter i USA, och syftet är att öka användningen av det offentliga rummet, samt att skapa ett mervärde i stadsmiljön.

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Trygghetsdialog med studenterna

arken identitet ing

Furutorpsparken på Söder är kantad av studentbostäder. I området och inne på gårdarna har det varit stökigt med både rån och ovälkommen påhälsning hos studenter som bor i lägenheter på bottenvåningarna.

– Ja det har varit otryggt i området med personer och gäng som dragit omkring.

Rån och ofredanden har förekommit, även om jag själv inte blivit utsatt, säger My

Johansson som är nytillträdd kårordförande för studentföreningen Stampus. Att det varit för mörkt i själva parken har vi påtalat och här har det kommit mer belysning, vilket är jättebra. Vi har kommit överens med Helsingborgs stad om en dialog och ett samarbete kring de här trygghetsfrågorna. Och det är vi mycket intresserade av. Första steget i den här dialogen blir en workshop om Söderscenen under våren.

Eldsjälen och brobyggaren som är en samlande kraft på Söder Teknikkonsulten och trebarns­ pappan Samir Chahrour är en eldsjäl i ordets rätta bemärkelse.

Hans engagemang i Helsingborg och helsingborgarna tar upp en stor del av hans fritid, särskilt när det gäller engagemanget i ”Gruppen för Religionsdialog.”

S

amir Chahrour var med och startade Gruppen för Religionsdialog för sex år sedan. Gruppen har sedan dess verkat för att skapa arenor för dialog mellan olika trossamfund i staden. I gruppen ingår bland annat representanter för de olika studieförbunden, Helsing­borgs stad, polisen, Sundsgårdens folkhögskola, sjukhuskyrkan och Campus i Helsingborg.

– Av namnet kan man tro att vi är en religiös grupp men så är det inte, säger Samir. Det är ett nätverk som tillsammans med andra verkar aktivt för ett delat ansvar i bland annat trygghets- och säkerhets­ frågor i Helsingborg. Diskussions­frågorna rör olika aktuella utmaningar i samhället, både på lokal, regional och nationell nivå.

De senaste åren har gruppen haft ett särskilt fokus på Söder i Helsingborg, och inte minst på Södergatan.

– På Södergatan finns många nysvenska näringsidkare men det är också en gata och ett område på Söder som många upplever som otryggt. Det här diskuterades i Gruppen för Religionsdialog och sedan vandrade vi i området och pratade med bland annat butiksägare.

Byt böcker i parken Punit Karnik, som kom till Sverige med sin familj för fyra år sedan, var först med att ta fram ett projekt på Söder­ scen. Det blev ett minibibliotek vars syfte är att stödja bokbyte och främja läsande, särskilt bland barn och unga.

Minibiblioteket är byggt i återvunnet material och har gett arbetstillfällen för arbetslösa personer.

Samir upptäckte ganska snabbt att det fanns en stor brist i kommunikationen mellan butiksinnehavare, kommunala förvaltningar och myndigheter.

– Ofta handlar det om att man inte kan ta till sig den information som når dem via dagstidningar eller nyheter som sänds på TV på grund av svaga språkkunskaper.

Samhällsbilden förmedlas till dessa företagare genom att de lyssnar på vänner och släktingar, eller pratar med varandra i sin församling. Med hjälp av vår grupp kunde vi då samla butiksägare, kommunala förvaltningar och myndigheter och ha en dialog vars främsta syfte var att skapa förtroende mellan dessa aktörer, berättar Samir.

I det här fallet gällde det vilka olika regler och krav som gäller för en butik. Samir betonar att det här är butiksägare som vill

Samir Chahrour är aktiv i gruppen Religionsdialog på Söder.

göra rätt för sig från början men där det brustit i dialogen, vilket ofta kan medföra anmärkningar och dyra ombyggnationer.

Gruppen för Religionsdialog arbetar

brett i Helsingborg. Ibland kan det handla om små lokala frågor, men man tar även upp stora lokala, regionala och rikstäckande frågor. Exempelvis utsatta områdets otrygghet, skjutningar och våldsbejakande extremism.

– Målet är alltid att skapa en plattform för dialog mellan olika samhällsgrupper på olika nivåer för att de ska få en chans att träffas och därmed skapa större förståelse för varandra. Det är så man bygger broar i samhället, säger Samir Chahrour.

Text: Johan Post Foto: Anders Ebefeldt, Studio E

Gruppen för Religionsdialog är en plattform där Helsingborgs stad, polisen, Campus Helsingborg med flera och ideella föreningar och trossamfund träffas för att föra en dialog kring samtida utmaningar, exempelvis förståelsen för varandra och rätten till varandras existens.

27

Det är läge för något nytt.

Magnolia Bostad utvecklar nya bostäder, samhällsfastigheter och hotell i attraktiva lägen runt om i landet. Som i Helsingborg, till exempel.

Här är vi bland annat en del av Oceanhamnen – en ny marin och hållbar stadsdel, byggd på öar. Men vi bygger även i gröna Mariastaden och centrala Rosengården. Läs mer på magnoliabostad.se

Maria Mosaik Mariastaden 351 hyresrätter

Nyponrosen Norra Husensjö Äldreboende, LSS, Hyresrätter

Det är läge att tänka hållbart.

Vi bygger hem med omtanke om både dig och miljön. Därför strävar vi efter att miljöcertifiera alla våra bostäder enligt Miljöbyggnad Silver.

Ophelias Brygga Oceanhamnen 124 bostadsrätter

Vi skapar rum för dagens och framtidens helsingborgare.

Vi skapar rum för bättre liv

Drottninghög i Helsingborg

magnoliabostad.se

linkarkitektur.com

28

Foton: Anders Ebefeldt, Studio E

ANNONS

Framtidens belysning kan laddas med information, som här i Pålsjö skog där Assemblin har satt upp smarta lyktstolpar som läser av om det är någon aktivitet i närheten. Per Månsson är filialchef för Assemblin i Helsingborg. Han menar att det här bara är första steget till något mycket större.

Pilotprojekt med smarta lyktstolpar som kommunicerar med varandra FRAMTIDENS BELYSNING kommer snart att finnas i Helsingborg. Det är elljusspåret i Pålsjö skog som får smarta lyktstolpar med trådlösa kommunikationsvägar. Stolparna kan styras och övervakas centralt. Men detta är bara början på ett växande koncept som kallas Internet of things – sakernas internet.

I

oktober började belysningen på det nya, nio kilometer långa, elljusspåret i Pålsjö skog att installeras av företaget Assemblin EL. – Innan året är slut ska belysningsstolparna längs slingan ha tänts så att helsingborgarna kan motionera här även när vintermörkret lagt sig, säger Per Månsson, som är filialchef för Assemblin EL i Helsingborg.

Assemblin ligger i framkant när det gäller el, värme, sanitet, ventilation, data och telekom. I Pålsjö skog installerar man smarta lyktstolpar i ett pilotprojekt. Per Månsson berättar: – Belysningen kan programmeras för att bete sig exakt så som man vill ha den. I Pålsjö skog kommer armaturen att bara vara tänd när det är aktivitet i närheten. När du joggar längs spåret så tänds ljuset framför dig, sedan kommunicerar stolparna med nästkommande armaturer som tänds - och släcks så småningom när du har passerat.

Per Månsson betonar att det här är det första steget till något mycket större. Stolparna bildar ett kommunikationsnät som kan användas till att koppla upp, skicka och ta emot en mängd information. Det handlar om att bygga upp den smarta staden med IoT-infrastruktur. IoT bety-

der Internet of Things – sakernas internet. Via sensorer kan vi koppla upp olika ”saker” till internet och få relevant information och ge kommandon, precis som belysningen i Pålsjö skog. Det kan handla om övervakning av busshållplatser, fontäner, p-platser, ja alla de ”saker” i staden som man vill bygga in i kommunikationsnätet. Målsättningen är att Helsingborgs stad på sikt ska byta ut 30 000 belysningsstolpar och investera i ett trådlöst kommunikationsnät.

Pålsjö skog är det första projektet i sitt slag i Helsingborg. Därefter blir det Bruces skog, ett naturreservat i Helsingborgs östra delar, som ska få liknande belysning.

Ett annat av Assemblins stora projekt är

Helsingborgs nya affärsdistrikt i Oceanhamnen.

Här bygger Wihlborgs kontorshuset Prisma – en stadsikon med unik lyskraft genom 11 000 kvadratmeter glaspartier som reflekterar årstidernas växlingar. I denna spektakulära byggnad har Assemblin ett helhetsåtagande när det gäller el-installationer, som exempelvis belysning, inbrottslarm, brand- och utrymningslarm, passagesystem och nätverk.

Dessutom har Assemblin ytterligare fyra bostadsprojekt i Oceanhamnen med kompletta elinstallationer i lägenheterna.

Per Månsson betonar att mycket av företagets framgångar ligger hos medarbetarna som har lång erfarenhet av komplicerade uppdrag inom industri och fastighet.

– Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare där man känner att det går att påverka sin arbets­ situation och där man får ta eget ansvar. På så vis kan vi behålla våra medarbetare och deras kompetens. Själv har jag arbetat inom företaget sedan 1980, säger Per Månsson.

VERKSAMHET Assemblin är en komplett installations- och servicepartner inom bland annat el, värme och sanitet, ventilation, automation, data och telekom. Företaget finns representerat i såväl Sverige som Norge och Finland. Här i landet hittar man Assemblin på ungefär hundra orter. En av dessa är Helsingborg, där 75 personer arbetar på el-avdelningen.

Bland projekt inom entreprenadsidan finns bland annat bostäder, skolor, förskolor, kontorskomplex och infrastruktur.

MILJÖ För Assemblin är hållbarhet ett brett och långsiktigt åtagande som innebär att man försöker förstå och ta ansvar för de fulla konsekvenserna av de beslut som fattas – både för den egna verksamheten, och för omgivningen. Utgångspunkten är att Assemblin ska vara ett ansvarsfullt och värdeadderande företag i förhållande till alla viktiga intressenter, men även i för­hållande till samhället och miljön i stort.

Läs mer på www.assemblin.com

29

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Innovativ stad

Smarta innovatione gör att vi i Helsingborg ska klara våra samhällsutmaningar tillsammans H22 är Helsingborgs stora välfärdssatsning. Den handlar om att vi med olika projekt och nya idéer vill skapa en smartare och mer hållbar stad för att öka livskvaliteten för invånarna.

S

atsningen på H22 följer en gammal Helsingborgstradition. H55 hette designutställningen år 1955 i Helsingborg, 1999 anordnades en bo­ mässa som fick namnet H99. Och nu är vi snart framme vid H22 City Expo, som kommer att bli en internationell stadsmässa sommaren 2022.

Hela välfärdssatsningen H22 handlar om att staden på lång sikt och med mindre medel ska klara fler åtaganden som skola, vård och omsorg. Vi ser att vi får en åldrande befolkning och minskade skatteintäkter de kommande åren. Genom att pröva nya idéer, automatisera och lösa våra gemensamma samhällsutmaningar på nya och mer effektiva sätt får vi loss resurser som vi kan lägga på annat – allt för att göra det bättre för helsingborgarna.

– Stadsmässan är en station på vägen – vi stannar upp, bjuder in till upplevelser och kreativa samtal kring de nya stadsrum som växer fram i Helsingborg och de lösningar vi testar där, säger stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr.

Mässan sätter ljuset på hela Helsingborg och utgår från dem som bor här – livet mellan husen och innanför väggarna.

Vad är en innovativ stad?

– Det handlar om framtidens utmaningar, där vi redan i dag måste utforska nya lösningar som bidrar till en bättre stad och ger Helsingborgs invånare högre livskvalitet. Det handlar också om att utnyttja digitaliseringens möjligheter – allt för att skapa en smart stad i nära samarbete med invånare, näringsliv, föreningsliv och forskning, säger Martin Hadmyr.

De stora projekten som visas upp är bland annat Oceanhamnen, SeaU och

Drottninghög, men även en mängd nya innovativa idéer om hållbarhetsmål, teknologi för bättre service och tjänster, stadsutvecklingslösningar och småskaliga innovationer i vardagen.

Drottninghög är en stadsdel som genomgått stora förändringar. Nya bostäder byggs och fler är på gång samtidigt som staden satsar på trygghet, planteringar och lekplatser i området.

Oceanhamnen är en helt ny attraktiv stadsdel som växer fram i olika etapper och där innovativa lösningar testas. En av dem är ”Tre rör ut” som förvandlar hushållsavfallet till biogas, (läs mer om detta på sidan 8). Här kan även nämnas Reco Lab som är en del av den smarta staden med placering i Oceanhamnen, där ett helt nytt sätt att ta hand om vatten, sanitet och avlopp utvecklas.

Anläggningen blir även en mötesplats för forskning, utveckling och lärande.

Dockan är en blivande park i Ocean­ hamnens östra del som kommer att bjuda på en hel del nytänkande. Mest spektakulärt blir en ljudsatt Djungellekplats och den bevarade kranen med en gigantisk hängmatta.

Är stadsmässan H22 mer internationellt inriktad än de tidigare mässorna i Helsingborg?

– Ja så är det, säger Martin Hadmyr.

Framtidens utmaningar är inte längre lokala, kanske inte ens nationella. Det handlar snarare om globala perspektiv.

De lösningar vi tittar på är ofta inom områden som kommer att vara intressanta även för andra städer i världen. Så vi räknar med en hel del internationella besök.

Engelskans Opportunities, som på svenska betyder möjligheter, kan förkortas OPS. Det kommer även att vara namnet på flera speciella platser i Oceanhamnen, där man vill visa på möjligheter att skapa upplevelser och lösningar med hjälp av den digitala tekniken. Ops!-platserna kommer att ha ett

basutbud med väderskydd, möjlighet att ladda telefonen eller surfplattan, uppvärmda bänkar och tillgång till WiFi. Men de kan också innehålla upplevelser kopplade till aktuella teman. Temat energi kan exempelvis innebära att man visar hur mycket energi solen ger till solpaneler, eller varför inte bygga ihop platsen med ett utegym och mäta hur mycket energi som utvinns där?

Ett annat mål för Helsingborgs stad är att öka invånarnas involvering i skapandet och utvecklingen av staden, exempelvis att med en app och modern teknik ge den som vill möjlighet att digitalt påverka utformningen av sin stad på plats.

Structor Bro och Anläggning finns numera i både Helsingborg och Malmö. För att möta den ökade efterfrågan söker vi nu CAD-projektör och Broinspektör. Ansökan skickas till lars.lindeberg@structor.se, det går även att ringa på 070-693 04 93.

Välkommen med din ansökan!

30

En satsning på barn och digital teknik kommer också att genomföras. Här kan barn komma med förslag på hur lekplatser ska utformas i framtiden och enkelt lämna sina idéer via en mobiltelefon eller surfplatta. Alla dessa projekt och Ops!-platser syftar till att man prövar sig fram för att skapa en bättre och mer inkluderande stad.

– Allting kanske inte blir riktigt som man tänkte sig på idéstadiet och det är ok, säger Martin Hadmyr. För vi måste våga testa för att lyckas. Det är mycket det som H22 handlar om.

Text: Anders Post Foto: Perry Nordeng

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Vi satte ner foten och går vidare på klimat­ smartare betong

ner

När vi bygger vill vi att det ska vara behändigt, tåligt och inte kosta så mycket. Betong, brukar det bli då. Åtminstone när vi behöver markmaterial till torg, gångbanor och nya platser i staden. Betong är bra ur den aspekten: den uppfyller det vi vill, sett till bara oss här och nu. Men – för klimatet kostar det desto mer.

I Husensjö skapas Minnenas trädgård för demenssjuka.

En härlig plats att minnas på Mjukt gräs under fötterna, frisk luft i

lungorna, grönska och blommor i förtjusande färgprakt, fågelkvitter och syréndoft. De flesta av oss skulle nog hålla med om att vackra utemiljöer gör oss gott. Förutom att skänka lugn såväl som att locka fram rörelseglädje, bjuder en dignande trädgård på en hel kavalkad av sinnesintryck. Våra sinnen är fantastiska vägar in för att väcka upp minnen i oss, även sådana som ligger djupt undangömda. Och att hitta dem är av särskilt stor betydelse för en som ofta tappar dem.

En doft av sommar på ålderns höst

Just nu pågår ett projekt med att skapa en Minnenas trädgård för äldre dementa i Helsingborg. Det är, som du kanske kan gissa, en så kallad sinnesträdgård

Oceanhamnen är ett av tre huvudområden som visas upp under H22 City Expo sommaren 2022.

Framtidens utmaningar är inte längre lokala, det handlar om globala perspektiv Martin Hadmyr

ER PÅ LÄS M S.SE V HSBN

som syftar till att stimulera sinnena, locka fram positiva tankar och känslor och öka välbefinnandet hos dem som är där. Trädgården ska ligga på Husensjö, ett stenkast från dagverksamheten för demenssjuka. Sträckan däremellan anpassas till ett lättillgängligt och inbjudande gångstråk. Det ska vara en trivsam plats för både social samvaro och egna dagdrömmar. Projektet går under namnet ”Demensvänligt Helsingborg” och är ett forskningsprojekt i samarbete mellan flera förvaltningar inom Helsingborgs stad. Förutom demenssjuka ingår deras anhöriga i målgruppen. Det är i medskapandedialoger med dessa som trädgården får växa fram.

Alfred Nerhagen på stadsbyggnadsförvaltningen tänkte att det här borde vi kunna göra bättre. Tänkt och gjort! Vi utmanade betongbranschen att ta fram markplattor med ett lägre klimatavtryck. Och ett företag svarade. Tillsammans med det har vi nu tagit fram en betongplatta med 20 procent mindre utsläpp i tillverkningsfasen jämfört med en vanlig betongplatta. Utöver det har vi även tagit hänsyn till transporter, dimensionering och fysisk hållbarhet för att minska klimatbelastningen ytterligare.

Plattan heter Siena 233 Eklöv och du känner igen den på lövet av Helsingborgs stadsträd som är tryckt i ytan. Under hösten 2020 läggs den i Grönkullaparken och på gångbanor i och kring Drottninghög.

Text: Sofia Arleon

Text: Sofia Arleon

Ovanligt upplysande gatubelysning En efter en tänds de när det börjar skymma. Ett vackert och praktiskt pärlband som lyser upp mörkret åt oss. Men låt dig inte luras – de där till synes helt vanliga gatlyktorna kan vara aktiva betydligt mer än bara på natten. Med hjälp av sensorer kan de mäta lufttemperatur, mäta bullernivåer, räkna fordon, upptäcka rörelse och mycket annat.

Genom att samla in data via gatubelysningsnät kan vi få mer information om hur staden mår. Är det trafikstockning någonstans? Risk för översvämning? Förutom att mäta buller och luftpartiklar kanske stolparna kan ”prata” med fordon direkt eller signalera viktigt meddelande till allmänhe-

ten? Kanske erbjuda trådlös laddning eller aktivera annan utrustning i närheten?

Möjligheterna är många – vilken information vi får ut beror helt enkelt på vad vi väljer att stoppa in, och olika stolpar kan utrustas på olika sätt. Hur och vilken roll framtidens gatubelysning kommer att spela kan vi bara sia om, men en sak är säker: genom att hämta in och analysera insamlad data kan vi se samband som vi inte tidigare sett och på så vis också få möjlighet att göra traditionella saker på nya och bättre sätt.

Första platsen att testa smart belysning på är i Pålsjö skog och så småningom även Bruces skog. Där handlar det inledningsvis

Gatubelysningen kommer att veta hur staden mår.

om att anpassa färgtemperatur och minimera spill-ljus, så att inte djurlivet ska störas. Läs mer om projektet på sidan 29.

Text: Sofia Arleon

ÄR DETTA DIN FRAMTIDA UTSIKT?

31

ANNONS

OCEANBRYGGAN i Helsingborg är boendet för dig som söker livskvalitet utöver det förväntade, med arkitektur som sticker ut. Du bor minst sagt havsnära på en pir med Öresund precis utanför fönstret.

D

en nya stadsdelen Oceanhamnen, där Oceanbryggan ingår, växer fram i det gamla industriområdet vid hamnen. Här kommer det att finnas allt man kan önska sig i form av restauranger, förskola och butiker. Men även närhet till kommunikationer och bad. Här bor du mellan stad och sund i ett hållbart boende där varje detalj är vald med omsorg.

Här ska Nordr bygga ett av de attraktiva husen. Nordr som tidigare hette Veidekke Eiendom, är en av Skandinaviens största fastighetsutvecklare.

– Vi utvecklar bostäder, stadsdelar och kommersiella fastigheter i både Norge och Sverige, säger Tony Petäjä som är affärsutvecklare.

Exempel på städer där vi haft möjlighet att sätta positiva landmärken är Stockholm, Göteborg, Malmö, Oslo, Bergen, Trondheim och Stavanger.

Nordr har över 160 anställda, och cirka 150 projekt med 17 650 bostäder under utveckling.

– Oceanhamnen i Helsingborg är en spännande och expansiv plats. Här kommer vi att bygga ca 50 lägenheter med preliminär byggstart direkt efter Helsingborgs innovativa stadsmässa, säger Tony Petäjä.

Foto: Rickard Johnsson, Studio E

Drömmen om att vakna mellan stad och sund

– Oceanhamnen i Helsingborg är en spännande och expansiv plats, säger Tony Petäjä, som är affärsutvecklare på Nordr. Här ska Nordr bygga 50 lägenheter med stort fokus på hållbarhet.

Stadsmässan heter A Smarter City- H22, som kommer att äga rum mellan 30 maj och 3 juli 2022. Läs mer om mässan på h22.se – Projektet i Oceanhamnen har vi utvecklat tillsammans med arkitektkontoret Kjellander & Sjöberg och kommer att bestå av en huskropp i 3 till 7 våningar. Lägenheterna blir mellan 30 och 100 kvm, säger Tony Petäjä, som betonar att stort fokus har legat på hållbarheten och kundens behov.

– Här tänker vi oss att använda genuina trä- och tegelmaterial för att knyta an till den känsla som redan finns i området. Vi jobbar även vidare med

att ytterligare minimera projektets klimatpåverkan.

I ett tätt samarbete med Helsingborgs stad, NSVA, NSR, Öresundskraft och övriga parter i Oceanhamnen skapar Nordr en unik stadsdel med vacker arkitektur och ett framtida modernt boende i världsklass.

– Troligen den mest innovativa stadsdelen i Sverige, säger Tony Petäjä.

Nordr utvecklar levande närområden – och levande närområden skapar bättre städer. Följ oss på www.nordr.se

Framtidens varuflöden utvecklar Helsingborg

Smarter Better Faster

Digitalisering och global handel ökar kraven på snabba, individanpassade och klimatsmarta leveranser. Catena utvecklar effektiva och hållbara logistikanläggningar som matchar nya konsumtionsmönster. I två av våra utvecklingsområden i Helsingborg händer det extra mycket.

Logistikposition Tostarp Väl synligt från E6 vid avfarten Helsingborg Östra växer ett logistikkluster fram. Närheten till större transportleder är avgörande för logistiketableringar, Helsingborg utgör ett utmärkt nav för modern logistik.

Många lägger märke till den spännande fasaddesignen med kända Helsingborgsmotiv och runskrift – för oss är det viktigt att även logistikanläggningar får vara vackra.

Kvarteret Hästhagen I takt med att samhällets och stadens behov förändras ställer vi om de äldre industrifastigheterna vid Ramlösa station.

Vår vision är att det nya Kvarteret Hästhagen ska bestå av mixad bebyggelse med arbetsplatser, utbildning, träningsmöjligheter, matupplevelser och bostäder. Här vill vi dessutom skapa utrymme för citylogistik, så att omlastning kan ske till mindre transporter sista biten in till centum för en mer hållbar stadsmiljö.

catenafastigheter.se

32

Vill du också flytta in i Helsingborgs nya stadsikon?

Prisma är kontorshuset på första parkett i Oceanhamnen med milsvid utsikt över Öresund, bara ett stenkast från Helsingborg C. Redan vid årsskiftet flyttar de första hyresgästerna in, men än finns det plats även för dig. Vill du också bli en del av Prisma? Hör av dig, så ger vi en exklusiv visning på plats!

Läs mer om dina möjligheter på wihlborgs.se/prisma.

Jan-Erik Johansson 042-490 46 27 jan-erik.johansson@wihlborgs.se

Peter Siroky 042-490 46 36 peter.siroky@wihlborgs.se

SOLCELLER TILL DIT

– win-win för både miljön och din ekonomi MED SOLCELLER monterade på ditt tak bidrar du inte bara personligen till ett bättre klimat, du får dessutom lägre energikostnader. Win-win således.

Tillsammans med Öresundskraft kan du få en optimerad, skräddarsydd lösning för just dig och ditt behov. Du kan bli både självförsörjande på el och få en avkastning på upp till 12 procent per år.

Ö

resundskraft har som helägt kommunalt bolag sitt ansvar och sin del av hela kommunens klimat- och energimål. Enligt Helsingborgs långsiktiga solelsmål ska 10 procent av den el som används i staden år 2035 komma från solen. Ett tufft mål, med lång väg kvar. I dag står solenergin för cirka 0,6 procent i vår kommun, men till exempel Tyskland ligger på cirka 8 procent och Danmark på knappt 4 procent, så någon omöjlig siffra är det inte.

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar i hela Sverige steg med nästan 19 000 under 2019 och uppgår därmed till totalt 44 000. Ökningen syntes även i den installerade effekten som uppgick till 698 MW – en ökning med cirka 70 procent sedan förra året visar statistik från Energimyndigheten.

Det är en stor ökning, men sett till hela Sveriges elproduktion utgör solenergi fortfarande en tämligen liten andel. Svenskproducerad el kommer i dagsläget främst från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Solel utgör mindre än 1 procent av den totala elproduktionen.

Sveriges politiskt överenskomna energipolitik har

satt målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Hur stor andel av det som ska vara solenergi är inte specificerat.

Energimyndigheten har dock tagit fram ett strategiförslag, ett möjligt scenario för utvecklingen av sol­ el fram till 2040. Myndigheten menar att cirka 5–10

procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040.

Under 2019 fick Helsingborg 100 nya solcellsanläggningar och 51 procent mer solel.

Största producent blev liksom tidigare anläggningen på köpcentret Välas tak. I dag finns det totalt 347 solcellsanläggningar i Helsingborg.

De behöver bli många fler och takytor finns.

När Novus i början av det här året, på uppdrag av

Sparbanken, gjorde en undersökning om skåningarnas inställning till solenergi visade det sig att mer än hälften, 56 procent, kunde tänka sig att göra en sådan investering. Av de som äger sin villa eller sitt radhus var siffran 62 procent. Nästan var tionde av dem som är positiva till att investera i solceller räknade med att göra det under närmaste året och ytterligare 16 procent på två års sikt. Av de som äger villa eller radhus räknar var tredje med att investera i solel inom två år.

Blir de siffrorna verklighet är vi på god väg och Öresundskraft arbetar hårt för att de ska bli det.

Men räcker vår sydsvenska sol till?

Spanien är lätt att förstå, men Skåne?

Ja visst gör den det. Förutsättningarna är goda för solenergi i Skåne med tillräckligt med sol och ett lite kallare nordiskt klimat som kyler solcells­ panelerna väl och därmed ökar effektiviteten i produktionen. Bästa förutsättningarna i Skåne finns längs den skånska sydkusten. Ett vanligt svenskt villatak med solceller kan producera en stor andel av elen som görs av med i huset, ibland mer.

VAD ÄR DET DÅ FÖR FÖRDELAR MED SOLCELLER? LÖNSAMT Det är ekonomiskt med solceller. Du kan bli både självförsörjande på el och få en avkastning på mellan 8 och 15 procent per år.

Solen ger bättre ränta än pengarna på banken alltså.

TRYGGT Solcellsanläggningar har få små beståndsdelar som kan gå sönder och orsaka dig onödig huvudvärk.

Du behöver alltså inte

34

vara rädd för att du måste ligga uppe på taket och skruva i tid och otid.

GARANTI Öresundskraft erbjuder från 10 års produktgaranti och 25 års effektgaranti på sina solcellsinstallatio­ ner och anläggningar.

ENKELT När anläggningen är installerad och klar sköter solcellerna sig själv. Det

gäller din överskottsel också. Överskottselen säljs nämligen per auto­ matik tillbaka till elnätet utan att du behöver tänka på det.

MILJÖKLOKT Tänker du på framtiden?

Vill du ge dina barn och barnbarn så bra förutsätt­ ningar som möjligt? Då är solceller det miljökloka valet. Solceller avger inte några utsläpp vid

användningen. Dessutom är solen en förnybar ener­ gikälla, till skillnad från till exempel olja.

Närproducerad el är utan tvekan en av framti­ dens hållbara lösningar. Öresundskraft vill gärna föregå med gott exempel och installerade därför solceller på sitt kontors­ tak i somras. 120 kW solceller, beräknade att producera cirka 110 000 kWh solel per år.

SOLAR PARK VÄXER Solar Park Helsingborg är en samägd, ekonomisk förening där bland annat Öresundskraft och Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR, är delägare. Det är en andelsägd solpark, öppen för alla att köpa andelar i, och byggd på obrukbar mark på NSR:s område. . Etapp 1 av solparken har varit i drift i fyra år nu och den har en toppeffekt på 250 kW. Etapp 2, som byggs just nu, ska ge 280 kW och placeras på de gamla gipsdeponierna vid Hjortshögsvägen.

ANNONS

TT VILLATAK

Grönt lån med konkurrenskraftig ränta till våra kunder Ok, solenergi är bra för miljön, men vad kostar det?

– För en normalvilla kan installationen kosta runt 150 000 kr, men på sikt är det en vinstgivande investering, säger Charlotte Holst, affärsområdeschef för den privata marknaden på Öresundskraft.

FRÅGA EXPERTERNA Har du frågor kring solenergi och sol­celler är du välkommen att fråga Öresundskrafts experter. På hemsidan kan du dessutom göra en egen kalkyl för ditt eget hus.

Just nu ligger det ett förslag på riks­ dagens bord om ett nytt avdrag på max 15 procent av kostnaderna för hushåll som installerar solceller, eller totalt max 50 000 kr per år och person. Avdraget är tänkt att fungera som ett rot- och rutavdrag där privatpersonen direkt kan rapportera in kostnader för arbete och material i samband med en installation.

Förslaget kommer att ersätta det investeringsbidrag som funnits tidigare.

Foto: Timo Julku

– På sikt är solceller en vinstgivande investering, säger Charlotte Holst, affärs­ områdeschef för den privata marknaden på Öresundskraft.

Installationen av solceller ökar kraftigt över hela landet. I Helsing­ borg finns det i dag närmare 350 solcellsanläggningar.

KLIMATANSVAR OCH SAMHÄLLSANSVAR GÅR HAND I HAND Samhällsengagemang går hand i hand med omsorg för vårt klimat.

Under parollen #tillsammansför17 erbjuder därför Öresundskraft föreningar att sälja Solhjälpenandelar där intäkterna dels går till lag/ klubbkassan och dels till ett välgören­ hetsprojekt. Öresundskraft har också skänkt andelar i Solar Park till flera föreningar som en långsiktig in­ täktskälla för föreningarna samtidigt som lokal förnybar el produceras så att föreningarna ska kunna fortsätta med social hållbarhet.

Utöver det har Öresundskraft tillsammans med bostadskreditinstitutet Hemma satt ihop ett mycket fördelaktigt lånepaket där hushåll får möjlighet att låna till investeringar i hållbarhet genom ett grönt tilläggslån med rörlig ränta från 1,09 procent. Lånet riktar sig specifikt till hushåll som vill installera solceller.

På sikt kommer Hemma att erbjuda hushåll som investerar i ett hållbart boende att flytta hela sitt bolån till Hemma till samma låga ränta.

– Hemmas fördelaktiga bolån kommer först att erbjudas de kunder i Öresundskraft som redan tagit det gröna tilläggslånet för solcellsinstallationen, och då blir den ekonomiska vinsten för villaägaren helt uppenbar, säger Charlotte Holst.

Erbjudandet finns tillgängligt för Öresundskrafts kunder via Hemmas hemsida.

www.oresundskraft.se/solceller

35

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

Skola & utbildning

Så byggdes tre skolor på rekordtid

Med ambitionen att vara mobbningsfria Hur snabbt kan man bygga tre skolor med yteffektiva lokaler i hög kvalitet, och dessutom med ambitionen att de ska vara mobbningsfria? Det kan fastighetsförvaltningen i Helsingborgs stad svara på.

De byggde tre skolor snabbt och ekonomiskt på rekordtid genom smarta byggprocesser utan att tumma på kvaliteten.

A

nna Olsson som är projektledare på fastighetsförvaltningen berättar: – Vi skulle bygga tre skolor. Den första, Gustavslundskolan, var det dock väldigt bråttom med eftersom Helsing­ borg växer snabbt och barnkullarna ökar fortare än staden räknat med. För att ta vara på tiden använde vi oss av en entreprenadform som kallas strategisk partnering där man frångår sina traditionella roller och arbetsmetoder och bygger upp en gemensam organisation kring projektet. Det betyder att vi kan jobba som ett team, vilket blir effektivare, smartare och mer kostnadseffektivt.

Hur fungerar det i praktiken?

– Ett byggprojekt är ju en komplicerad process. I ett partneringprojekt bildar man en gemensam organisation med entreprenören. Målsättningarna är gemen­ samma vad gäller ekonomi, kvalitet och hur bygget ska utföras. Ett gemensamt mål och en budget som alla vill klara ger större engagemang för projektet. Man jobbar mer med mjuka värden än traditionellt. Ett av projektets målsättning var att vi med stort engagemang och målinriktning skulle bygga ”Barnens bästa skola”, och att vi skulle ha roligt under tiden vi gjorde det.

I det här fallet gällde det tre skolor?

– Precis, och moroten för entreprenören är uppenbar: gör man första skolan bra så fortsätter partnerskapet till nästa skola.

På så vis tar man med sig erfarenheterna och upprepar processen tre gånger, vilket ger samordningsvinster och man slipper ”uppfinna hjulet” varje gång – därmed går processen mycket snabbare och blir mer kostnadseffektiv.

Beställningen på Gustavslundskolan kom 2015. Den skulle vara klar till sommaren 2017, vilket räknas som extremt

36

kort tid eftersom vi inte visste exakt vad vi skulle bygga. 2016, innan Gustavs­ lundsskolan var färdig, började man även att bygga Rydebäcksskolan och Maria Parkskolan 2017 – alla tre skolorna är byggda för årskurs F-9.

– Här fungerade partnering väldigt bra, för då kunde vi handla upp och börja jobba samtidigt. Dessutom har man även byggarens kompetens med sig redan från början, säger Anna Olsson. Men det gällde ju också att hitta ett koncept som kunde appliceras på alla tre skolorna.

Vuxna ska synas och vara närvarande Anna Olsson Vid planeringen av den första skolan åkte Anna Olsson tillsammans med Skoloch Fritidsförvaltningen runt och tittade på olika skolor i landet, för att bland annat se hur utformningen av en skolbyggnad kan minska mobbning och konflikter.

– Vi kom ganska snart fram till att vi ville bygga yteffektiva skolor med mycket ljusinsläpp, och som inte har några döda utrymmen eller långa korridorer. Alla lokaliteter ska vara synliga.

Vi bygger alltid energieffektivt, men vi valde att fokusera extra på inomhusklimat, det ska vara bra belysning, bra luft, bra akustik och bra flöde i skolorna.

Anna Olsson betonar vikten av att vuxna syns och är närvarande. Därför har vaktmästare och lärarrum placerats centralt i byggnaderna.

– Här finns inte heller några stängda dörrar, säger Anna Olsson. Vi har även frångått något som var modernt för inte så länge sedan, nämligen att klassrummen skulle bort till förmån för öppna mötesplatser och arenor. Vi har återtagit klassrumstanken, men till varje klassrum finns ett eller flera grupprum. Det ger även möjlighet till flexibilitet om man senare vill göra förändringar, exempelvis utöka grupprummen till klassrum eller andra flexibla lärmiljöer.

Hur kunde ni klara att bygga tre skolor i tät följd på kort tid?

– Det gick väldigt bra, tack vare konceptet med partnering. Platscheferna alternerade mellan de tre skolprojekten, och eftersom de byggdes väldigt lika, så gick det undan.

– Eftersom vi fokuserar även på mjuka värden mäter vi två gånger per år hur projektet mår. Vi mäter till exempel hur de som jobbar på bygget trivs, och hur motivationen är, om man upplever att det går att påverka projektet. Vi fick skyhöga siffror vid varje mätning. Att alla som jobbar i projektet mår bra och har roligt är också en nyckel till framgång.

Alla tre skolorna sammantaget var klara på tre och ett halvt år: Gustavs­ lundskolan 2017, Rydebäcksskolan 2018, och Maria Parkskolan 2019.

Text: Anders Post Foto: Rickard Johnsson, Studio E

Anna Olsson är projektledare på fastighetsförvaltningen, som byggde tre skolor på rekordtid.

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

– Ambitionen var att bygga bort mobbning, säger Magnus Lindow, Rydebäcksskolans rektor.

Rydebäcksskolan fick fina ljusa lokaler med aktiva utrymmen Helsingborg växer snabbt och barnkullarna ökar. Till detta krävs fler skolor. I artikeln intill kan du läsa om hur fastighetsförvaltningen i Helsingborg byggde tre skolor på rekordtid. En av dem var Rydebäcksskolan.

Foto: iStockphoto

I Gustavslundskolan, Ryde­ bäcksskolan och Maria Parkskolan har byggts energieffektivt och yteffektivt. Döda utrymmen kostar pengar i form av drift och hyra. Elimineras detta kan pengarna i stället gå till att anställa fler lärare.

I och med att man byggt ”samma” skola tre gånger har processen blivit mycket effektiv och därmed mindre kostsam.

Klassrum med separata grupprum gör lokaliteterna flexibla för framtida ändringar.

Rydebäck bor 6 000 invånare i ett av landets största villaområden, nära hav och stränder. Ursprunget till samhället Rydebäck var en gård med tegelbruk som grundades på 1600-talet. Teglet som producerades användes som byggnadsmaterial till slotten som byggdes i Skåne vid den tiden.

I nutid har Rydebäck blivit en populär bostadsort, inte minst för barnfamiljer.

Det har resulterat i att man vuxit ur lokalerna i den gamla Rydebäcksskolan. En ny skolbyggnad stod färdig 2018, byggd efter nya strukturer och idéer med yt­ effektiva och flexibla lokaler byggda för att bland annat minska mobbning.

– Vi som skolledning var inte involverade i själva byggandet, säger Rydebäcks­ skolans rektor Magnus Lindow. Jag tog emot nycklarna till en färdig skola med ljusa yteffektiva lokaler där lärarrum och vaktmästeri strategiskt placerats centralt i byggnaden.

Ambitionen var att försöka bygga bort mobbning och konflikter genom att alla lokaliteter ska vara synliga och att eleverna kan ha nära kontakt med sina pedagoger.

Har man lyckats med det tycker du?

– Det är en mycket bra ambition, som man lyckats väl med. Vi på skolan stödjer självklart och fullt ut dessa tankar – det är så vi vill ha det. Ingen skola är

tyvärr helt mobbningsfri, men det här är ett bra steg på vägen.

Magnus Lindow betonar vikten av att vuxna är synliga och tillgängliga i lokalerna, vilket den nya skolbyggnaden har lagt grunden till.

Att lokalerna ska vara så yteffektiva som möjligt var en målsättning när man byggde, hur blev det?

– Den målsättningen har man absolut uppfyllt. Sedan är det upp till oss på skolan att utnyttja ytorna. Exempel på det är utrymmena mellan klassrummen som vi kallar studiehallar. De är inredda som arbetsytor och umgängesytor. Alla våra utrymmen ska fyllas med någon form av aktivitet.

Något mer du skulle vilja säga om det nya skolhuset?

– Jag tycker att vi har fått ett väldigt fint skolhus, mycket tack vare ett bra samarbete med fastighetsförvaltningen, något som jag hoppas ska fortsätta.

Text: Anders Post Foto: Rickard Johnsson, Studio E

Förutom det vanliga skolarbetet erbjuder Rydebäcksskolan allt från fotbolls- och basketplaner till lekplatser, gungor och sandlådor.

Högstadieeleverna har dessutom utomhusbordtennis, musikanläggning och tillgång till olika sorters spel att ägna sig åt på rasterna.

Rydebäcksskolan är en F-9-skola med närmare tusen elever.

37

Hela denna tidning är en annons från Helsingborgs stad

En levande stadskärna

Censorer känner av när träden ska vattnas.

Träden messar när de behöver vatten Tidigare vattnades träden i

Helsingborgs stad vare sig det behövdes eller inte. Nu ska sensorer som känner av fukten i marken spara både körningar och vatten.

När ett träd behöver vattnas går det i väg ett sms till de ansvariga.

– Den stora vinsten är att vi kan vattna när träden behöver vattnas, i stället för att vattna regelbundet av slentrian, oavsett om det behövs, säger utvecklingsingenjör Andréas Hall på Helsingborgs stad.

Eftersom datamängden som

skickas är så liten räcker det med två 3,5-voltsbatterier för att driva en fuktsensor under tio till femton års tid.

I dagsläget finns det fuktsensorer på tolv platser i Helsingborgs stad. Staden har köpt in ytterligare 200 sensorer för att övervaka fler träd och växter.

– Det kan handla om värdefulla gamla träd i parker, nyplanterade träd i nya bostadsområden, men det kan även vara intressant för oss att övervaka perennrabatter, säger Andréas Hall.

Just nu genomför staden också ett småskaligt test där några träds fuktsensorer kopplas samman med en bevattningsanläggning.

– Vi ska försöka få träden att vattna sig själva, när det behövs.

Så att inte någon behöver åka ut och vattna, säger Andréas Hall.

Text & foto: David Lundin

38

Att få utmärkelsen Årets stadskärna är ett kvitto på att utvecklingen i City går åt rätt håll, och betyder även att man stärker marknadsföringen av Helsingborg som stad.

Ska Helsingborg bli Årets stadskärna 2021?

Att bli Årets stadskärna är en hedrande och prestigefylld utmärkelse som fastslår att staden har skapat en plats som känns levande, attraktiv och trygg.

Helsingborg fick utmärkelsen senast 2003 – ska man klara det en gång till?

D

et är en tuff väg att gå för att nå utmärkelsen Årets stadskärna.

Konkur­rensen är benhård, många vill erövra titeln. Utmärkelsen delas ut till den svenska stad eller ort som visar på störst framsteg, utveckling och för­ nyelse av centrum. Och det ska bygga på samarbete mellan både privata och offentliga aktörer.

Svenska stadskärnor heter organisationen som varje år utser Årets stadskärna. Föreningen grundades 1993 med syfte att värna om stadskärnan och möta utvecklingen av den ökade externhandeln.

Man samverkar med en rad kommuner och organisationer, både i Sverige och internationellt.

Helsingborg blev Årets stadskärna 2003. Nu vill man upprepa den bragden och bli Årets stadskärna 2021.

För att stärka attraktiviteten i stadskärnan bildades 2010 bolaget Helsingborg Citysamverkan AB (Helsingborg City).

Bolaget ägs av Helsingborgs cityförening som samlar näringslivet i city, Fastighets­ ägarna i city och Helsingborgs stad.

– Vårt uppdrag handlar om att locka fler att besöka stan oftare, stanna längre och uppleva något som är värt att berätta

vidare, säger Hanna Candell som är vd för Helsingborg City. För att lyckas med det måste vi samarbeta för att utveckla bland annat stadsrummet, tillgängligheten i city, tryggheten, evenemang, marknadsföring och aktiviteter.

Mycket av handeln i städerna sker ju i dag på stormarknader utanför stadskärnan, hur klarar ni det?

– Ja externhandeln, men framför allt e-handeln är starka handelsmagneter. Det som finns i stadskärnan blir ett komplement med mer nisch och egen identitet. Vi har många unika små butiker och mysiga restauranger som lockar människor in till city, säger Hanna Candell. Vi jobbar hela tiden med balans i utbudet så att det blir varierat och spännande. Men precis som i alla andra städer kan man numera se flera lediga lokaler. Håller city på att utarmas? kanske någon frågar sig. Utarmas är kanske inte rätt begrepp även om det just nu är under förändring. I Helsingborg finns ett unikt projekt där fastighetsägarna och Helsingborg stad samarbetar för att locka nya etableringar till city. Makten ligger hos helsingborgarna att fortsätta gynna sina lokala favoriter i city.

Varför vill Helsingborg bli Årets stadskärna igen?

– Vi är väldigt duktiga på samverkan i Helsingborg City och har många som är engagerade i arbetet med framtidens stadskärna. Samtidigt har vår stadskärna genomgått en mängd olika fysiska förändringar, såsom SeaU, ombyggnaden av Drottninggatan/Järnvägsgatan, Helsing­

Foto: Martin Sörbo

Vissa av stadens planteringar är svårtillgängliga och dyrare att vattna än andra. Vägen Österleden pryds av träd mellan körbanorna från Berga i norr till Ramlösa i söder. När träden ska vattnas måste staden stänga av körfälten med lastbilar.

– Det gör att varje vattning kostar mycket pengar. Genom att inte vattna i onödan kan vi lägga de pengarna på andra saker som är ännu mer till gagn för helsingborgarna, säger Andréas Hall.

Träden på Österleden har därför försetts med sensorer. Ett annat träd med fuktsensor är en gammal ek på Margaretaplatsen. Via webbläsaren på sin mobiltelefon läser Andréas Hall av trädets sensor och visar upp en graf över jordens fuktighet.

Sensorutrustningen skickar information om jordens fuktighet varje timme. Datan skickas via Öresundskrafts så kallade Lora-nät som även används för att hålla koll på att stadens livbojar är plats på stränderna och om soptunnorna behöver tömmas.

– Vårt uppdrag är att locka fler till stan oftare, säger Hanna Candell, som är vd för Helsingborg City.

borg Centralstation och hela nya stadsdelen som växer fram i H+området. Då känns det naturligtvis bra att få ett kvitto på att vi är på rätt väg. En utmärkelse som Årets stadskärna skulle även kunna resultera i ett ökat intresse för företag att etablera sig i Helsingborg. Här blir ju så klart utmärkelsen ett mervärde som stärker vår marknadsföring i arbetet med att få hit nya etableringar, säger Hanna Candell.

Har Helsingborg någon chans?

– Absolut, det jobbar vi stenhårt på.

Men utmärkelse eller ej, det viktigaste är att vi har ett bra samarbete kring utvecklingen i city och att helsingborgarna fortsatt stöttar city genom att uppleva, handla och äta hos sina favoriter i city, säger Hanna Candell.

Text: Anders Post Foto: Lotta Wittinger

ANNONS

Foto: Teddy Strandqvist, Studio E

Foto: Anders Ebefeldt, Studio E

Helsingborgs Hamn skapar rörelse och tusentals arbetstillfällen. Containerhanteringen är det segment som står för den största volymutvecklingen.

PULSEN I STADEN OCH REGIONEN HELSINGBORGS HAMN spelar en viktig roll för näringslivet, inte bara i Helsingborgsregionen utan för hela Sverige. Verksamheten genererar cirka 10 000 arbetstillfällen och är i ständig utveckling.

S

edan 2016 har antalet arbetstillfällen som kan knytas till Helsingborgs Hamn ökat markant. Staden befinner sig mitt i ett konsumtionsområde som bara växer i betydelse, med lång historia som Sveriges centrum för livsmedels­ logistik, och välkända exporterande företag som Höganäs, Perstorp och Kemira på armlängds avstånd. Tillväxten inom TPL, e-handel, och som internationellt distributionsläge har varit påtaglig de senaste åren. Färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör, som drivs av ForSea och Sunds­ bussarna, knyter ihop regionen.

Hur ser ni på er roll som samhällsaktör?

– Helsingborgs Hamn skapar rörelse och de genererade arbetstillfällena innebär att vi bidrar med 9,2 miljarder kronor till den regionala ekonomin, något som påverkar både människor och samhälle. Det gäller att vara ansvarstagande och ödmjuk i det, säger Helsingborgs Hamns försäljnings- och marknadschef Nicklas Romell.

Hamnen står i ständig utveckling inom sjö-, väg, och järnvägstrafik. Anslutningen till järnvägsnätet och två Europavägar, ger ett geografiskt läge som möjliggör transporter som är både kostnads- och miljöeffektiva, samtidigt som industrin på ett effektivt sätt kan få både in och ut sitt gods. Tidningen Intelligent logistik, som sedan 2005 listar Sveriges bästa logistiklägen, skriver följande i rankningen för 2020:

”Helsingborgsregionen är glödhet och kliver upp på andra plats, och flåsar nu ettan Göteborg i nacken”. Utan hamnen hade placeringen antagligen inte varit densamma.

Hur utvecklas ni hållbart?

– Stadens vision sätter ribban för i vilken riktning hamnen ska utvecklas, och år 2022 ska vi vara Sveriges mest hållbara hamn. Det ställer höga krav på ett systematiskt hållbarhetsarbete och investeringar bland annat för att avveckla beroendet av fossil energi. Klimatfrågorna har tagit stora kliv framåt och det blir tydligare i alla diskussioner där mycket handlar om att samverka för att optimera hållbara logistikkedjor.

Om vi talar om hamnens specialiteter, vad kan du nämna?

– Containerhantering står för vår största volymökning och är också vår specialitet. Här har vi ökat med hela 60 procent sedan 2012. På importsidan tar vi hand om gods som konsumeras i regionen, men även sådant som går till olika delar av Sverige, exempelvis frukt och grönt som vi är störst i Norden på, säger Nicklas Romell.

I dag har Helsingborgs Hamn 14 anlöp i veckan från 11 olika rederier med direkttrafik till och från Polen, Spanien och Island. Utöver direkttrafiken hanteras stora delar av godsflödet via omlastningshamnar i Europa, till och från Helsingborg med gods från världens alla hörn.

Trots att landytan upptar hela 818 000 kvm är hamnen ganska anonym i det dagliga Helsingborgslivet. Men det är inte så konstigt.

Området ligger lite avsides och verksamheten sker i stor utsträckning bakom staket och säkerhetsanordningar. Ändå möter många hamnen varje dag, på många olika sätt.

Foto: Studio E

Hamnen –

Nicklas Romell, försäljnings- och marknadschef i Helsingborgs Hamn.

HAMNGENERERADE ARBETSTILLFÄLLEN: 1 000 – så många personer är direkt sysselsatta i hamnverksamheten.

5 000 – arbetar i företag som etablerat sig i området på grund av närheten till hamnen.

4 000 – har sitt arbete som under­ leverantörer till de hamnrelaterade företagen.

2 000 – så många arbetstillfällen har skapats som kan knytas till hamnen sedan 2016.

9 AV 10 VAROR Gods transporteras till och från Helsingborgs Hamn genom rederier som med linjer via de stora hubbarna i Europa når hela världen.

Kläder, mat, cyklar, verktyg, möbler, leksaker, datorer, telefoner. Nästan allt som ingår i vårt dagliga liv, och som importeras, kommer till Sverige via vårt lands hamnar. Cirka 90 procent av den totala volymen av svensk import och export går via hamnarna.

www.port.helsingborg.se

39

ANNONS

ForSea seglar med strömmen. Två år med helt batteridrivna färjor över Öresund är bara början av en långsiktig hållbar strategi.

ForSea –

DEN BLÅ VÄGEN ÄR OCKSÅ DEN GRÖNASTE TVÅ ÅR MED två av världens största eldrivna fartyg över Öresund är bara början för rederiet ForSea. – De klimatvänliga färjorna är en del i hela vårt långsiktiga samhällsenga­ gemang, säger ForSea:s CEO Kristian Durhuus. Den blå vägen är också den grönaste.

F

ör två år sedan laddades ForSea:s två stora Öresundsfärjor Aurora och Tycho Brahe med 270 ton batterier, samma kraft som i 70 stycken elbilar, för att bli av med de dieselför­ oreningar som fartygen annars släppte ut. Målet var att få ned koldioxidutsläppet med 65 procent och därmed i stor grad bidra till betydligt mer klimatsmarta transporter. Det är en minskning på hela 23 000 ton CO2 om året. Delmålet är nått och visionen är att komma ner i noll.

Bonusvinst är att fartygen går tystare och vibre-

– Flera av de klimatmål som samhället satt upp har vi redan nått som företag, säger ForSea:s CEO Kristian Durhuus.

rar mindre, vilket i sin tur gör slitaget mindre.

2019 transporterade ForSea 7 miljoner passagerare, 1,3 miljoner personbilar, 440 000 lastbilar och 16 000 bussar mellan Helsingborg och Helsingör. Flera gånger i timmen, från morgon till kväll, seglar en färja från ForSea mellan de två städerna.

Naturligtvis har den pågående pandemin med perioder av inresestopp till Danmark påverkat resandet över Öresund, men Kristian Durhuus menar att pandemin också gjort att många har återupptäckt nöjet med att ”tura”, inte minst de unga. Eftersom överfarten går på bara 20 minuter är resorna, och har alltid varit, enormt populära. Att ”tura” är ett begrepp som varje helsingborgare känner till. Då åker man fram-och-tillbaka, kliver inte ens av, äter och dricker gott och handlar i shopen ombord.

De batteridrivna färjorna har fått stor interna-

tionell uppmärksamhet och prisbelönats för dess innovation. Samtidigt fortsätter den miljöresa som faktiskt har pågått långt innan den unika batteridriften kom på tal och förverkligades.

Rederiet var till exempel först i Sverige med att installera katalysator redan 2006 och har seglat med lågsvavlig diesel redan långt innan det blev krav på det.

– Vi är så klart stolta över våra batteridrivna färjor och vårt resultat, säger Kristian Durhuus.

El är billigare än diesel, har mindre underhåll, och batterierna kommer att utvecklas mot både

GULDFISK FÖR MATEN ForSea har stor restaurang- och caféverksamhet och serverar årligen 26 ton MSC/ASC-certi­ fierad fisk och skaldjur. En certifiering i enlighet med MSC/ASC spårbarhetsstandard innebär att fisk och skaldjur kommer från hållbart fiske och att man i praktiken kan spåra fisken hela vägen tillbaka till havet. ForSea har nu fått det hedersamma priset ”Guldfisken”, utdelat av MSC-/ASC-organisationerna.

www.forsea.se

40

mindre och starkare, precis som datorerna gjort, men det utvecklas även miljövänligare alternativa bränslen så det är inte hugget i sten hur det blir i framtiden. Miljöargumentet avgör.

– De eldrivna färjorna är bara delar i vårt långsiktiga strategiska engagemang för miljön och vårt eget ansvar som företag för hela samhället, säger Kristian Durhuus.

Sverige har ett långsiktigt klimatmål att inte

ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Det målet vill färjelinjen nå tidigare än så.

– Flera av de klimatmål som samhället satt upp har vi redan nått som företag.

Kristian Durhuus pratar om flera olika projekt som alla utgör delar i den ”gröna resan”, där framtida teknologi är lika viktigt som engagemanget för den sociala hållbarheten. Rederiet har bland annat medverkat till att föda upp fiskyngel i Helsingör för att säkra fiskbeståndets kvalitet i Öresund. Man har också installerat så kallade Seabins (havspapperskorgar) i både Helsingborgs och Helsingörs hamn, för att samla upp microplast och annat skräp som flyter på vattenytan.

ForSea hör också till de arbetsgivare som ger tusentals ungdomar jobb varje sommar under högsäsongen och därmed en ingång i arbetslivet.

– Vi är en del av lokalsamhället på båda sidorna av Öresund och vi vill binda ihop regionen genom vårt miljöarbete, genom att skapa jobb och stödja kultur, utbildning och näringsliv, säger Kristian Durhuus.