Page 1

4 Moi! Nr.

Följ med på en historisk kryssning. Från Gustaf Vasa via 60-talets Marimekko till Tom of Finland. Sidan 30

Plus massor av finska mediegodbitar att sätta tänderna i!

En tidning från A4

Finland är bäst i världen på pressfrihet. Vi förklarar varför. Sidan 25

De starkast lysande finländska stjärnorna inom journalistik & formgivning. Sidan 6

68 sidor Helsingforskärlek

Möt Kasper Strömman, Finlands mest lästa manliga bloggare. Också aktuell med ny bok och tv-serie. Sidan 14


– Naturligtvis riskerar vi att det mojnar till natten, sa pappan. Man kunde ha gett sig av redan efter frukost. – Men du förstår, i det här fallet måste vi vänta på solnedgången, en stor avfärd är lika viktig som de första raderna i en bok. De bestämmer allt. Han satte sig i sanden bredvid mamman. – Titta på båten, titta på Äventyret, sa han. En båt om natten är nånting underbart. Det är så man ska börja ett nytt liv, med en brinnande stormlykta i masttoppen, kustlinjen försvinner i mörkret bakom en, hela världen sover. Att resa om natten är finare än nånting annat på jorden. Ur Pappan och havet av Tove Jansson


Tack till Artek och Marimekko för lån av pall och tröjor. Foto: Sandra Johnson

Tervetuloa! Detta är vår kärleksförklaring till Helsingfors. Nu reser vi. Häng med! Missa inte illustratören Sac Magiques Helsingforskaraktärer på sidan 22. Du hittar dem inte i Sverige.

SÅ NÄRA, SÅ SNYGGT, så inspirerande

och ibland exotiskt, och ändå så okänt för alldeles för många svenskar. Vi på A4 reste till Helsingfors för att skaffa oss bättre koll på kollegerna inom journalistik och tidskriftsform på andra sidan Östersjön. Och vi älskar det vi hittade! Finland är känt för sin designtradition och förstås avspeglas den även i tidningshyllorna. Vad vi inte visste var att finländarna är det kanske mest tidskriftsälskande folket i världen, det finns fler tidskrifter per person i Finland än någon annanstans. Finländare har också dubbelt så högt förtroende för journalister som vi svenskar. Dessutom inspireras vi av nätpublikationen Long Play som går runt ekonomiskt på att enbart publicera långa, undersökande reportage (sidan 10) och Jessikka Aro som fortsatt att granska ryska troll trots en massiv hat- och smutskastningskampanj (sidan 28). Trevlig läsning!

Lika som bär: Karin Tideström, redaktör (t h), Kajsa Isenberg, art director (t v).

3


Innehåll:

Art director: Kajsa Isenberg kajsa@a4.se

Branschguide

25

Så blev Finland bäst på pressfrihet

Finland toppar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Sverige hamnar först på åttonede plats. Vi reder ut varför.

30

14

Möt fantastiska Kasper Strömman Bloggare, författare, grafisk designer, programledare och komiker. Finlandssvenske Kasper Strömman är överallt just nu. Men helst av allt ritar han serier.

+

Vi testar finsk lakrits, allmän bastu och den haussade finska skolan.

4

I detta nummer: Redaktör: Karin Tideström karin@a4.se

6

Har du koll på journalist- och formgivarkollegerna i Helsingfors? Vi ger dig en snabblektion.

MEDVERKANDE/

Från Gustav Vasa till Tom of Finland Nästa år firar Finland 100 år som självständigt land. Vi firar med en historisk tillbakablick.

54

Bytte lokalpressen mot tidskrifter

A4:s nya vd Göran Carstorp lämnade jobbet som chefredaktör på Södermanlands Nyheter här han tyckte att ägarna valde fel väg. Genom hela karriären har han haft ett och samma fokus: läsarna.

Foto: Jessica Segerberg Illustration: Sac Magique Johan Isaksson Typografi: Noe text & Display, Spot mono från Schick-Toikka Redaktion: Alla medarbetare på A4 Tryck: Trydells A4 är en byrå specialiserad på journalistik och tidskriftsformgivning. Vi producerar i dag ett tiotal tidningar på uppdrag av organisationer och fackförbund. Kontakta oss: A4 text & form Bondegatan 21 116 33 Stockholm tel: 08-556 06 04 info@a4.se www.a4.se


Foto: Jessica Segerberg

A4 på promenad i Helsingfors. Från vänster Jennie Aquilonius, Annika Larsson Sjöberg, Pelle Anderson, Göran Carstorp, Karin Persson och Kajsa Isenberg.

Annika Larsson Sjöberg intervjuar A4:s vd Göran Carstorp på sidorna 54-59. På A4 är hon bland annat reporter för Chefstidningen.

5


Finska typer Coola designkollektivet Helsinki Type Studio har utvecklat typsnittet Finlandica. Typsnittet togs fram för att marknadsföra Finland i utlandet och uttrycket är en mix av finska formelement från bland annat gatuskyltar och båtar.

6

Text: Karin Tideström och Annika Larsson Sjöberg

Vi har tagit tempen på tidskriftsbranschen i Helsingfors. Här är magasinen, folket och byråerna du bör hålla koll på.


Branschguide

Fet folklore Internationellt befinner vi oss mitt i en finsk illustrationsboom. Åtminstone enligt Sanna Mander. Själv jobbar hon bland annat för New York Magazine, Wall Street Journal och Tidningen Vi.

Illustrationen ovan gjorde Sanna Mander för brittiska Brummell Magazine.

Den främsta förklaringen till framgångarna tror hon är Finlands två stora agenturer, Agent Pekka och Napa Agency, som jobbar med att få ut sina illustratörer i världen. – Om en finsk illustratör gjort något stort så hittar du denne hos agenturen. Och när du väl är där så ser du kanske även min portfolio, säger hon. För finska illustratörer är den inhemska marknaden begränsad. Man får tidigt lära sig att det krävs en egen stil för att kunna försörja sig. – De flesta av oss kommer från en och samma skola, Aalto University. Där uppmanas du att vara så konstig och freakig som möjligt, för att urskilja dig från de andra, säger hon. Själv använder Sanna Mander lite olika stilar, beroende på uppdragsgivaren. Förutom tidningsillustrationer gör hon även bokomslag, affischer, barnböcker och nu senast en målarbok. – Helst ritar jag knubbiga, nakna män och rökande kvinnor.

7


Branschguide

Mästarnas mästare

Många kulturpersonligheter har blivit porträtterade av denne man.

Jörn Donner på omslaget av finska livsstilsmagasinet Image, plåtad av Juha Törmälä

8

Aikakausmedia Aikakausmedia är tilltalsnamnet på Finlands motsvarighet till Sveriges Tidskrifter – FPPA, Finnish Periodical Publishers’ Association. De har över 250 medlemstidskrifter och för statistik om allt från upplaga och räckvidd till annonspriser. Aikakausmedia delar också ut priset Edit, motsvarigheten till Tidskriftspriset.

Text: Karin Tideström

Årets fotograf i Finland heter Juha Törmälä. Han bor i Helsingfors och är specialiserad på porträtt. Juha är ett fan av amerikanskt porträttfotografi och har inspirerats av ikoner som Irving Penn och Annie Leibovitz. Tillsammans med sin fru Outi Törmälä, också fotograf, driver han fotoagenturen Quiet.


Branschguide Ida Kukkapuro är redaktionschef för snygga tidskriften Beaufort, som skriver om segling och seglingskultur i Östersjön. Redaktionen består av ett gäng unga helsingforsare som gillar att segla och att göra bra tidningar.

Känner du igen mannen som badar? Han heter Kasper Strömman. Ida var redaktör för tvserien Stugor som han programleder.

Foto: Jarkko Virtanen

Superwoman

Det journalisten Ida Kukkapuro inte vet om design i Finland är inte värt att veta. Hon skriver i både finska och internationella designtidskrifter och lär ut journalistik och tidskriftsformgivning till designstudenter vid Aaltouniversitetet.

9


Branschguide

Long Play-reportaget om Alzheimer av Anu Silfverberg finns även på engelska.

Long Play lever på långa reportage När Johanna Vehkoo kände sig frustrerad över att inte få göra den journalistk hon ville bestämde hon sig för att lösa problemet. Resultatet blev Long Play.

Johanna Vehkoo är en av Long Plays grundare.

Snöspaden Föreningen för undersökande journalistik i Finland (Tutkivan journalismin yhdistys) delar bland annat ut det prestigefulla priset Snöspaden (Lumilapio). 2016 gick priset till Helsingin Sanomat-journalisterna Laura Halmiselle och Tommi Nieminen för deras granskning av nazistiska Finska motståndsrörelsens inre krets.

10

undersökande journalistik. Grundidén är att journalistiken ska finansiera sig själv. Sedan starten 2013 har de täckt allt från korruption till miljöbrott, människohandel och Alzheimervård. Artiklarna – eller singlarna som de kallar dem – är längre än vanliga tidskriftsartiklar och kan köpas styckvis eller via en prenumeration. Varför startade ni Long Play? – Vi kände oss frustrerade över att inte få göra journalistik som levde upp till våra egna kvalitetsstandarder i traditionell media. Vi ville också bevisa att folk vill ha kvalitetsjournalistik på nätet och är beredda att betala för det. Och vi ville göra något nytt och kreativt i stället för att bara klaga över journalistikens kris, säger Johanna Vehkoo. Hur går det för er ekonomiskt i dag? – Det går ganska bra, om vi inte hade behövt investera i teknisk utveckling hade det gått riktigt bra. Journalisterna får bättre betalt av oss än av andra tidskrifter. De flesta artiklarna är på finska, men några har översatts. I augusti publicerade Long Play sin första artikel på svenska, en granskning av frilansjournalisten Jeanette Björkqvist om hur Finland avvisar offer för människohandlare. Artikeln finns på: longplay.fi/book

Text: Karin Tideström

LONG PLAY är en digital publikation för


Branschguide

Fågelvägen till fin form Den lilla tidskriftsbyrån Linnuntie (Fågelvägen) satsar på personligt uttryck och journalistik av hög kvalitet. Bland annat gör de fantastiska tidskriften 3H + K (tre rum och kök) för ett av Finlands största fastighetsförmedlingsföretag. Tidningen är helt fristående och handlar om hemmet ur olika vinklar. Den delas ut på visningar och går ut till bolagets stamkunder. – Ett drömuppdrag, säger Noora Lintukangas på Linnuntie.

Noora Lintukangas och Iina Thieulon på Linnuntie.

11


Branschguide Filmregissören Claes Olsson fotograferad av Jukka Lehtinen.

Avslöjande intervjuer Sielu & ruumis (Själen och kroppen) är den mest lästa sidan i Kuukausiliite, Helsingin Sanomats populära månadsmagasin. De som intervjuas poserar alltid nakna. redaktör för sidan. – Enligt den ursprungliga idén är det kroppen som ska intervjuas, inte personen. Men jag brukar fråga mycket om den mentala biten också, om personens relation till sin kropp och kopplingen mellan kropp och själ, säger hon. Hur väljer du dina intervjupersoner? – Det är inte så lätt, ungefär fyra av fem tackar nej. Personerna ska vara välkända, men ibland, om de har en väldigt intressant kropp, behöver de inte vara lika kända. Vad är det roligaste med intervjuerna? – De jag intervjuar är ofta väldigt öppna. Många tycker att det är en speciell och nyttig upplevelse att posera nakna offentligt. Det brukar bli väldigt bra samtal.

Omslaget till Kuukausiliites novemberutgåva.

12

Alma Media expanderar i Sverige Förlaget Alma Media ger ut dagstidningarna Aamulehti (106 000 ex) och Iltalehti (71 000 ex), samt affärstidningen Kauppalehti och ett trettiotal tidskrifter. Förlaget har också kopplingar till Stockholm genom övertagandet av Talentum, som tidigare ägde Affärsvärlden, Ny Teknik och Dagens Media. Dessa titlar ingår sedan 2015 i Alma Medias stallt. Första åtgärden från finländarnas sida var att sparka alla chefredaktörer och minska personalen med 40 procent.

Text: Karin Tideström

JOURNALISTEN Maria Mustranta är


Branschguide

Sanomakoncernen Sanoma-koncernen är Finlands svar på Bonniers. Deras flaggskepp är Helsingin Sanomat (285 000 ex år 2014) som, trots de vikande annonsingångar som alla tidningar brottas med, fortfarande bär sitt unika signum; hela förstasidan upptas av en annons. Koncernen ger även ut kvällstidningen Ilta-Sanomat (110 000 ex), affärstidningen Taloussanomat, samt en mängd tidskrifter. Förutom i Finland bedriver Sanoma verksamhet i bland annat de baltiska länderna, Danmark och Ryssland.

Hufvudstadsbladet Den svenskspråkiga dagstidningen i Helsingfors, i folkmun "Husis", är mycket mindre (39 000 ex), men en viktig röst. KSF Media, bolaget bakom Hufvudstadsbladet, äger också fyra lokaltidningar.

God smak Designbyrån Kokoro & Moi står bakom Fazer Cafés visuella identitet. Karl och Beata Fazer öppnade sitt första kafé på Glogatan i Helsingfors 1891 och de skräddarsydda typsnitten Fazer Grotesk och Fazer Chisel har skylten från originalkaféet som förlaga. Vi testar kaféets dagsform på sidan 46.

13


Vi träffar

Kasper Strömman


Möt Finlands hetaste bloggare, designer, komiker, författare och programledare. Hur är det att sitta på så många stolar, Kasper?

D

Text: Karin Tideström

Foto: Jessica Segerberg

DET KÄNNS MÄRKLIGT att träffa en person som pratar svenska och har gjort så mycket, men ändå är helt okänd i Sverige. Kasper Strömman är en av Finlands största mediepersonligheter just nu. Själv brukar han beskriva sig som Årets grafiker 2013. Och renässansmänniska. – Alltså mångsysslare, förtydligar han. Sedan en dryg månad kan han även titulera sig Årets bloggare 2016. Hans blogg Kasper Diem utsågs nyligen till Årets blogg på Finland Blog Awards. – Jag har ju en storts outtalad humorambition. På min blogg kommenterar jag samtida händelser och snackisar i Finland på ett sätt som jag tycker är roligt. Det

verkar som andra också tycker det för den har blivit väldigt populär, säger han. 2016 har varit ett produktivt år för Kasper Strömman. Han är aktuell med boken KasperVisio 2020, där han under namnet Kasperdamus skådar in i framtiden, inför Finlands 100-årsjubileum nästa år. – Jag brukar beskriva det som lögn och vilda fantasier. I början av året kom dessutom hans första seriealbum för vuxna, Tallipiällikkö. En av huvudpersonerna är en snigel som blir outsourcad från sitt jobb på posten när företaget säljs till Frankrike. Karaktärerna är hämtade från en seriestrip han gjort åt tidningen Tuulilasi i åtta års tid.

15


– Serier är något som jag absolut älskar att hålla på med. Jag gillar att hitta på berättelser och kombinera dem med något visuellt. Det ligger där i grunden för allt jag gör, säger han. Sist men inte minst har han hyllats för sin insats som programledare för arkitekturprogrammet Stugor i Yle:s svenskspråkiga Kanal 5. I programmet – som går att se på Yles playtjänst arenan.yle.fi – åker han runt i en röd gammal saab, besöker sommarstugor och pratar med arkitekterna och stugägarna. – I Finland är sommarstugan lika helig som bastun. Man får inte säga något negativt om den. Egentligen är det till exempel inte särskilt miljövänligt att sätta sig i en bil och åka flera timmar fram och

16

tillbaka till stugan. Men det är ingen som pratar om det, det kan man inte. Trots sin något skeptiska inställning föll han för ganska många av de stugor han besökte i programmet. Favoriten var Tove Janssons och Tuulikki Pietiläs stuga på den lilla ön Klovharun. – Jag blev förvånad att jag gillade den så mycket. Där är en liten rackare på 20 kvadratmeter med en bastu i en klippskreva under. Det spelade säkert in att vi var där med Tove Janssons brorsdotter Sophia Jansson, man fick liksom känslan av hur det en gång varit. Den var jättefin, säger han. Han har också svårt att släppa Jorma, en äldre man som byggde på en husbåt i något slags skummaterial med solpaneler på taket. – Han planerade att resa jorden runt när den var klar, men hade hållit på med den i 15 år, den blev liksom aldrig färdig. Det var väldigt intressant att prata med honom. Kasper Strömman älskar visserligen arkitektur, men är egentligen inte särskilt förtjust i stugvistelser. Stugor ligger ju så avsides. Vill man umgås med en kompis så måste man ta med den personen, och det finns ingen affär i närheten, så man måste handla för hela veckan. – Jag tycker att städer är ett jättebra koncept. Allt finns här. Det är jättepraktiskt, säger han. I GRUNDEN ÄR Kasper Strömman grafisk

formgivare. Han är uppvuxen i radhus i Åbo, mamman var lärare och pappan kemist. Båda föräldrarna var dock konstnärligt intresserade – "de höll på med skissböcker och gjorde tuschskisser med smala pennor". Efter att först ha gått några år på en tekniskt inriktad designskola i Kouvola – ”vi lärde oss allt om Photoshop" – läste han

FAKTA/

Kasper Strömman Född: 1974 Gör: Grafisk designer, bloggare, illustratör, författare, programledare och komiker. Bor: I ett 20-talsträhus (före detta arbetarbostäder) i stadsdelen Vallgård i Helsingfors. Familj: Maija Louekari, textildesigner för Marimekko och finska barnklädmärket Vimma. Barnen Stella, 8 år, Kosmo, 5 år, och Atlas, 1 år. "Vi har gett alla våra barn rymdnamn."


● I sin bok från designhuvudstadsåret 2012 visar Kasper Strömman hur du kan göra dina egna fiskarssaxar, iittalaglas och muminmuggar.

Kasper Strömman ute och rastar sitt senaste bloggpris.

Varför är mumintrollet så överraskat? Det får du veta i designencyklopedin.

● I sin senaste bok förutspår han – under namnet Kasperdamus – allt från bastuns död till en ny kattras med korta taxben. "Boken är kategoriserad som faktabok och ligger alltså på faktabokshyllorna. Jag är väldigt nöjd med det", säger han.

● Kasper Strömman är nu Finlands mest lästa manliga bloggare. På sin blogg Kasper Diem skriver han satirnyheter och kommenterar samtida händelser i Finland.

● Kasper Strömman i ett samtal med stugägaren Niclas Hage i tv-serien Stugor. Hur kommer framtidens sommarstuga att se ut? Är det en full-service stuga i yttre skärgården eller en ministuga mitt i stan?

● Barnboken Tigerkontoret som Kasper gjorde tillsammans med sin syster 2010 utspelar sig i kontorsmiljö – en miljö som Kasper hämtat mycket av sin inspiration ifrån. ”Boken fick en fin recension i SvD och sålde slut i Sverige, men i Finland hittade man den ganska snabbt i reakorgen”, säger han.

17


Här funderar Helsingfors stad på om det ska bli ett nytt Guggenheimmuseum eller inte. Antagligen inte, enligt Kasper Strömman. Men platsen vid Salutorget är i alla fall kriminellt underutnyttjad, tycker han.

grafisk design på Camberville College of Arts i London. Åren där har format det han gör i dag. – Det var väldigt konceptuellt. Vi jobbade med idéer snarare än med klassisk grafisk design. Det tog mig ett par år att fatta vad folk höll på med, först tredje året trillade polletten ner. Fortfarande i dag är det vad jag håller på med, idéer och design. Efter utbildningen återvände han till Helsingfors och ganska snart startade han eget. – Först tänkte jag att jag skulle bli en fine artist, ha utställningar och så. Men sedan började jag göra mer och mer illustrationer åt böcker och tidningar. Det höll jag på med ända tills för ett par år sedan då min blogg började ta allt mer tid, säger han.

18

Vad skulle du säga att du gör i dag då? – Det brukar min mamma också fråga. Och det är ju en million dollar question. Just nu håller jag på med en ny tv-serie om design, men den är ännu bara på idéstadiet. Jag tror det är ganska typiskt för många i dag, yrkesidentiteten är flytande. PÅ BREDARE FRONT slog Kasper Strömman igenom med sin numera nedlagda blogg The Kasper Strömman Design Blog. Den startade han 2012, samma år som Helsingfors hade titeln världens designhuvudstad. På bloggen drev han med finsk design. – Det var mycket uppmärksamhet kring design det året. Väldigt mycket handlade om klassisk finsk design, sådan design som


Kaspers favoritplatser BLÅ VILLANS CAFÉ Fågelsångsvägen 11 ”Mer som en kiosk på toppen av en backe. Så inget speciellt egentligen. Men det man vill åt är utsikten över Tölöviken. Öppet bara på sommaren.” GAMMELSTADENS KRAFTVERKSMUSEUM Tavastvägen 163 ”Toppen om man vill se ett litet vattenfall konstruerat av någon 1800-talsingenjör. Perfekt med barn. Bredvid ligger ett udda teknikmuseum som brukar vara gratis på sommaren. Deras specialitet är att de tydligen slutat uppdatera sina saker på 1980-talet, så det finns många tjockteveapparater och enorma Mobira Citymantelefoner i utställningen.” SVEABORG Fästning utanför Helsingfors ”Låter kanske lite turistigt, men mest är det helsingforsborna själva som åker dit på sommaren, sätter sig på en klippa och tar en öl. Faktiskt väldigt bra. Och det där att man måste åka färja 15 minuter för att komma dit förstärker get away-känslan.”

"Såhär känns det att ha en ängel och en djävul på sina axlar. Varför finns det inte fler ansikten på nya byggnader?" undrar Kasper. Dessa två ur Kalevala sitter på ett hus på Alexandergatan.

Ungefär såhär stort är avståndet mellan nästan allt i Helsingfors, enligt Kasper.

Gubbarna vid järnvägsstationen i Helsingfors var Kasper Strömmans favoriter som liten. Sedan var de med i en reklamkampanj för järnvägsbolaget VR och tappade sitt magiska skimmer.

19


Tre röster om Kasper:

Rikard Lassenius Producent för tv-serien Stugor:

Nora Strömman Syster och barnboksförfattare:

Joni Strandberg Förläggare till boken KasperVisio 2020:

Idén att ha Kasper som programledare kom från regissören Anna-Karin Grönros. Först tyckte jag att det var ett överraskande förslag. Men jag visste att han var en intelligent person bakom sin komiska yta. Vad jag inte visste var att han också är väldigt intresserad av arkitektur. Jag trodde att jag skulle bli trött på hans jargong, men så blev det inte alls, vi hade väldigt intressanta diskussioner. Kasper var involverad i manusarbetet och skrev själv sina voice overs. En del av dem är lite för roliga för min smak, men jag tror det blev ganska bra till slut.

Kasper har illustrerat flera av mina böcker. Han är väldigt inspirerande och peppande att jobba med. Allt är genomförbart. Det är sex år mellan oss och när vi var små var det stor åldersskillnad, men egentligen var han nog lika barnslig som jag. Vi bråkade mycket, han brukade läsa min dagbok. Om jag funderade på vem jag skulle sällskapa med på rasterna kunde han skriva in ”Bestäm dig!” med rödpenna. Men jag såg väldigt mycket upp till honom. Hur det kom sig att vi började jobba ihop? Det minnns jag inte. Men det var säkert så att jag frågade honom, och så blev han eld och lågor som han alltid blir kring allting.

Jag följde Kaspers blogg och tyckte att den var en bra kommentar kring finsk kultur och det urbana Helsingfors. Hans framtidsspaningar är egentligen inte framtidsspaningar, utan en satir över hur vi lever i dag. Nästa år firar Finland 100 år och det kommer ut många böcker både om historien och framtiden. Jag tyckte att det kändes trevligt med en mer lättsam approach. Kasper var väldigt smidig att jobba med. Han är en snäll person med varm humor, man måste vara uppmärksam för att upptäcka när han skämtar och inte. Han är inte alls elak, vilket är ganska speciellt. När han skojar om min vardag och saker jag gör blir jag inte stött, jag skrattar med honom.

20


många är lite trötta på i smyg. Alla offentliga utrymmen i Finland har samma Aalto-möbler. Min blogg blev lite av en motpol till den officiella bilden av bra design. Jag tror att många tyckte det var uppfriskande, för den blev lite halvstor. I slutet av designåret gav han också ut boken The Kasper Strömman Illustrated Design Encyklopedia, delvis baserad på bloggen. I boken, som är en slags do it yourself-handbok, målar han sin egen muminmugg, gör egna iittalaglas och designar en finsk, blåvit ikeakasse.

Att ha med sitt namn i bloggen – och numera i allt han gör – var en medveten strategi, en slags "hemmagjord branding”, enligt Kasper Strömman själv. – Jag tyckte inte att jag var tillräckligt känd, det är sant. Tidigare när jag höll på med konst var jag en del av ett kollektiv som gav ut fotoböcker. Det låg i tiden med kollektiv, vi hade en aplogga och vi kände oss jättehäftiga och streetsmart. Men det var väldigt anonymt. Det funkar säkert bättre såhär. Du skriver mycket om samtida händelser på din blogg, hur är Helsingfors som stad i dag? – Det är helt klart så att Helsingfors har vaknat till liv på senare år. Den där känslan många hade av att det är häftigare utomlands finns inte längre, säger han. – Man märker skillnad, det finns en kreativ vibb. Plötsligt har vi jättemånga lagliga graffitiväggar och byggbolagen beställer stora väggmålningar av konstnärer. De syns verkligen i gatubilden och folk gillar dem och lägger upp dem på instagram. Att det händer mycket i Helsingfors just nu går inte att missa. Det har byggts mer på fem år än det gjorts de senaste 50 åren. Det har också startats en mängd evenemang från gräsrotsnivå, som loppisar, stadsfestivaler och de populära restaurangdagarna då alla som vill får laga och sälja mat på gatan. – Å andra sidan, allt är relativt. Man kan säga att det händer en massa grejer, men så går man runt en lördag och det händer ingenting, säger Kasper Strömman. Och hur skulle du beskriva den typiska helsingforsaren? – Hm. När Helsingfors nyligen blev utsedd till en av världens bästa städer att leva i, då blev reaktionen: ”Det kan väl inte stämma?”. Folk blev jättearga. Det tycker jag är ganska typiskt för helsingforsare. Det och att klaga på Facebook.

21


Typiska typer på Helsingfors gator

Helsingforsarketypen Denna snubbe i smoking är en riktig Helsingforsarketyp, fullisen i Berghäll. I Helsingfors klär sig folk fortfarande som under 70- och tidiga 80talens rock-era, utan minsta ironi (vilket såklart är underbart). Var de får sina bootcutjeans ifrån är ett mysterium, dock.

22

Hipsterbruttan En urban, trendig typ med den senaste inneväskan från Marimekko. Detta är mysterium för väskan går inte att köpa utan ges till kunder som handlat för en viss summa. Det är svårt att föreställa sig att den här tjejen skulle ha på sig något annat från Marimekko, så var har hon fått väskan ifrån? Min gissning är att hon frågat sin mamma.

Excentrikern Finland är väldigt individualistiskt och det finns många excentriska och udda typer som gör sin egen grej. Denna sångare är en av dem, han är baserad på det elektroniska popbandet Cityman som jag såg för några veckor sedan.

Text och iIllustration: Sac Magique

Det finns många excentriska människor i Finland och Helsingfors, enligt illustratören Sac Magique. Här är några av dem.


A4 testar –

Restaurang Vinkkeli

Lilla Robertsgatan 8 Prisklass: Medel

Restauranger

Restaurang Vinkkeli, som öppnade för några månader sedan, är det klarast lysande stjärnskottet på Helsingfors kroghimmel. Deras trerätters lunchmeny för facila 29 euro är inget mindre än en sensation. Rätterna varierar, när vi var där åt vi en vackert upplagd lättrökt sik med goda tillbehör som förrätt, därefter brässerat åländskt lamm med selleripuré som huvudrätt och ugnsbakad äppelpannacotta till efterrätt. Maten är finländsk med modern touch, smakerna varsamt framlockade ur lokala råvaror och tillredda och presenterade med en finess som inte står någon Michelin-krog efter Rekommenderas!

Momo Toko

Text och foto: Pelle Anderson

Universitetsgatan 5 Prisklass: Billig

A4:s ägare Pelle Anderson är en riktig restaurangnörd och äter sig gärna igenom en ny stad. Här är hans senaste Helsingforsfavoriter.

Denna ramenrestaurang ligger mitt i smeten, inte långt från centralstationen. Jag beställde en tonkatsu ramen, extra stark. Gör inte det. Momo Toko är tillräckligt genuin för att ta en sådan begäran på allvar, vilket bland annat syns på klientelet (unga japaner och koreaner, lyckliga över att ha hittat mat man kan äta i Helsingfors). På menyn finns också gyoza (små stekta degknyten med färsfyllning), olika friterade kycklingrätter, grillspett, lite vegetariskt och givetvis kimchi, fermenterad kål som man inte kan leva utan när man fått smak för det. Snabblunch, men genuint och prisvärt!

Det sägs att Finland är Europas Japan. Momo Toko är ett bevis för det.

23


Finland är bäst i världen på pressfrihet. Och förtroendet för journalister är dubbelt så högt som i Sverige. Vad är hemligheten? Text: Karin Persson Illustration: Johan Isaksson

VARJE ÅR ANALYSERAR den internationella organisationen Reportrar utan gränser vilka möjligheter det finns till fri press i 180 av världens länder. Och varje år sedan 2008 har Finland hamnat i topp. Sverige är visserligen också med där uppe, i år på plats åtta, men vår närmaste granne i öst ligger ständigt bättre till. Jonathan Lundqvist som är ordförande för svenska Reportrar utan gränser, tycker visserligen att vi bör börja diskussionen med att sätta saker i rätt proportion. De nordiska länderna ligger alla högt upp på pressfrihetsindex och skillnaderna mellan dem ska inte överdrivas. – Med det sagt så finns det vissa strukturella problem i Sverige. Vi har en större ägarkoncentration och mindre pluralism än Finland, säger han.

25


42 Sverige

%

Finland

34 %

Det gäller framförallt lokalpress där Sverige har haft en ganska kraftig ökning av ägarkoncentrationen de senaste tio åren. – Man måste ha en pluralitet för att kunna ge en mångfacetterad bild av verkligheten. En annan sak som skiljer länderna åt, och som gör att Sverige tappar poäng, är vår FRA-lagstiftning. Någon sådan typ av lag som möjliggör massövervakning, med allt vad det innebär för journalister och deras källor, finns inte i Finland. Sverige verkar dessutom ha större problem med hot och hat mot journalister. Men det är svårt att avgöra hur stor skillnaden egentligen är. – I Sverige har vi en mer aktiv debatt kring näthat och de journalister som utsätts är kanske mer benägna att berätta om det. Vad skulle då krävas för att Sverige skulle klättra på pressfrihetslistan? Enligt Jonathan Lundqvist handlar det om att

26

En finländare ligger bakom Sveriges tryckfrihetsförordning Sverige och Finland har världens äldsta tryckfrihetsförordning. Tryckfriheten skrevs in i den svenska grundlagen 1766, och därmed även i den finska, efter som Sverige och Finland vid denna tid var ett och samma land. Förordningen var ett resultat av hårt arbete från den finska sidan. Ett av de viktigaste namnen bakom lagen var den finländske riksdagsledamoten, prästen och upplysningsmannen Anders Chydenius.

Mängden mobildata som överförs per person och månad: Sverige

4 10

GB

Finland

GB

Källa: Telecommunication Markets in the Nordic and Baltic Countries av Nordstat

Elina Grundström är ordförande för JSN, Finlands motsvarighet till Pressens Opinionsnämnnd

Så många använder Facebook som nyhetskälla:

Källa: Digital News Report 2016, Reuters Institute

Tema: Pressfrihet


Så många säger sig oftast lita på journalister:

Källa: Digital News Report 2016, Reuters Institute

Sverige

Källa: Nordicoms rapport om antal nyhetstidningar, 2014.

Text: Karin Persson och Barbro Janson Lundkvist Text: Karin Persson och Barbro Janson Lundkvist

Tema: Pressfrihet

25 %

Finland

51 %

Så många nyhetstidningar ges ut dagligen:

Sverige

80 47 Finland

börja definiera yttrandefriheten utifrån de möjligheter den ger, i stället för hur den ska begränsas. Vi bör i högre grad tillåta andra att säga vad de tycker, även om vi tycker att de har fel. – Om man tittar på den politiska utvecklingen, med ökade spänningar både i det svenska samhället och i övriga världen, så tror jag tyvärr att politiker kommer att fortsätta att fatta beslut som riskerar att ha negativ effekt på journalistiken. Vi har inte börjat prata om liberaliseringar utan pratar fortfarande om hur vi ska dra åt säcken. Ytterligare en viktig anledning till Finlands förstaplats är, enligt Reportrar utan gränsers finska ordförande Ilkka Nousiainen, att landet har en ovanligt stark opinionsnämnd för massmedier, JSN. Elina Grundström som är ordförande för organisationen håller med. – Vi är unika för att vi har en sådan bred anslutning. Allt från kvällspress till kulturtidskrifter, fackförbundspress, religiösa tidskrifter och partipress är medlemmar, säger hon. Den omfattande täckningen gör att även gemene man känner till nämnden och föredrar att vända sig direkt till JSN med sina klagomål framför att försöka gå till domstol, menar Elina Grundström. Att pressens självreglering fungerar bra möjliggör i sin tur en mycket liberal medielagstiftning. Offentligenhetsprincipen i landet fungerar också väl – särskilt sedan 1999 då man införde en ny lag som utvidgade offentlighetsprincipens tillämpningsområde. – Jag upplever ändå att det finns ett genuint engagemang i frågan bland landets offentliganställda.

Liten ordlista Yttrandefrihet

innebär frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. Yttrandefriheten står inskriven i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Tryckfrihet

betyder rätten att trycka och sprida information och uppfattningar i exempelvis tidningar, böcker och webbsidor med utgivningsbevis, utan förhandsgranskning eller censur av någon myndighet. I Sverige är tryckfriheten inskriven i grundlagen sedan 1766. I tryckfrihetsförordningen preciseras också offentlighetsprincipen, meddelarfriheten och källskyddet.

Pressfrihet

bygger på tryck- och yttrandefriheten, men är ett vidare begrepp som beskriver mediernas möjligheter att agera fritt. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsdefinition har man också tittat på bland annat våld mot journalister, självcensur, pluralism och oberoende.

27


Tema: Pressfrihet Trots hoten fortsätter Jessikka Aro att granska Ryssland.

Vad handlar din reportageserie Rysslands troll i Finland om? – Jag skrev om de proryska trollens inverkan på den offentliga debatten i Finland. För att undersöka ämnet hade jag bett om finländarnas erfarenheter av aggressiva, anonyma nätprofiler som sprider rysk propaganda i nätforum och sociala medier och fått in över 200 berättelser. Den första artikeln publicerades på Yles nyhetswebb i september 2014.

Hur reagerade du? – Jag har mått väldigt dåligt och varit rädd. Jag förstår att de försöker manipulera och tysta mig. Men jag har fortsatt min granskning. Nu jobbar jag med en internationell bok om den ryska informationskrigföringen.

Jessikka Aro skrev om hur proryska troll påverkar den offentliga debatten i Finland, och utsattes för en massiv propagandakampanj.

28

Vad fick du för reaktioner från allmänheten? – Jag fick meddelanden från människor som skrev att jag måste sluta sälja droger till barn. Många ringde och var arga, men när jag pratade med dem insåg jag att de inte ens hade läst min ursprungsartikel. Jag bad dem göra det och återkomma, men de ringde aldrig upp igen. Många tror på allt de läser. Men under den här tiden har jag trots allt fått så mycket mer stöd och kärlek än hat. Det har gjort det lätt för mig att fortsätta min granskning.

Text: Karin Persson Illustration: Johan Isaksson

Vad hände sedan? – Nästan omedelbart blev jag själv ett mål för trollen. Man spred desinformation om mig på Twitter, Youtube och diverse andra sidor och skrev bland annat att jag samarbetar med Nato och sammanställer ett olagligt register över Putin-supportrar i Finland. Aktivisterna grävde också fram en dom från 2004 där jag dömts för droganvändande. De skapade nyheter om att jag är langare, att jag fortfarande använder droger, att jag har schizofreni. Jag fick sms från någon som utgav sig för att vara min pappa, trots att han dog för 20 år sedan. Numera blir jag attackerad av troll varje gång jag publicerar något.


Tema: Pressfrihet Så många är anställda av public service: Sverige

3989 på 9,9 miljoner invånare

Även om man som Finland ligger i topp, kan pressfriheten aldrig tas för given. Ilkka Nousiainen, ordförande för finska Reportrar utan gränser, listar de största utmaningarna i landet i dag.

Finland

3043

3 hot mot den finska pressfriheten Näthat Hot och hat mot journalister i sociala medier är ett relativt nytt fenomen i Finland. Diskussionen har hettat till i och med den ökade flyktinginvandringen. Även om vi inte har något lika extremt högerparti som i exempelvis Frankrike kan tonen vara ganska hård.

Så många minuter per person och dygn ägnas åt linjärt tv-tittande Sverige

155

Pressen från Ryssland Vi har 120 mils gemensam gräns med Ryssland vilket gör att vi hamnar i frontlinjen för rysk påverkan. Det kommer regelbundet rapporter om ryska cyberattacker och spionage mot finska samhällsinstitutioner. Många finska journalister känner av pressen och det har blivit vanligare med hot mot dem som skriver kritiskt om Ryssland.

Nedskärningarna Det är svåra tider för medierna. Alla större mediehus i Finland har dragit ner på antalet journalister. Ju färre journalister, desto större börda på dem som ska göra jobbet. Då finns inte alltid tid att kolla sina källor lika noggrant.

minuter Finland

179 minuter

Finland världsledande på tidskrifter Källa: Aikakausmedia

Källa. Nordicoms rapport om tv-tittande i Norden, februari 2016

på 5,5 miljoner invånare

I Finland ges det ut fler tidskrifter per person än någon annanstans i världen, totalt cirka 4 100 titlar. Åtta av tio finländare läser tryckta tidskrifter varje månad. I genomsnitt ägnar de 59 minuter åt varje läst tidskrift, enligt Finnish National Readership Survey (NRS) 2015.

29


Nästa år har Finland varit självständigt i hundra år. Vi firar redan nu med en historisk tillbakablick.

Helsingfors domkyrka

1550 Gustav Vasa grundar Helsingfors vid Vanda ås mynning intill finska viken. Syftet är att konkurrera med Reval (Tallinn) om östersjöhandeln. Men viken är grund och stora segelfartyg har svårt att lägga till. I mitten av 1600-talet flyttas staden till sin nuvarande plats, eller mer precist: till vad som nu är stadsdelen Kronohagen.

30

1766 Världens första tryckfrihetsförordning instiftas i Sverige, och därmed också i Finland eftersom landet vid den här tiden är en del av Sverige. Den var ett resultat av hårt arbete från den finska sidan och ett av de viktigaste namnen bakom förordningen var den finländske riksdagsledamoten, prästen och upplysningsmannen Anders Chydenius.


Helsingfors genom tiderna

1812

Aalto betyder våg och vasens mjuka former är inspirerade av just detta.

Tre år efter att Ryssland intagit Finland blir Helsingfors huvudstad i det ryska autonoma storfurstendömet Finland.

1816 Den tyskfödde arkitekten Carl Ludvig Engel utnämns till arkitekt vid nybyggnadsarbetena i Helsingfors. Detta efter att Helsingfors till stora delar förstörts vid en brand 1808 och man därefter ville uppföra en värdig huvudstad i det ryska storfurstendömet Finland. Hans byggnader i nyklassisk stil (bland annat Helsingfors domkyrka, universitetets huvudbyggnad och stadshuset) sätter alla tydlig prägel på Helsingfors stadsbild.

1896 Den Helsingforsbaserade, finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet (grundad 1864) skaffar Finlands första rotationspress till sitt eget tryckeri. Endast Le Monde i Paris och Neue Freie Presse i Wien hade liknande moderniteter.

1898 Alvar Aalto föds i Kuortane i Finland. Under sin livstid blir han, med sina böljande linjer, fönsterlösa tegelmurar och rytmiskt strukturerade glasfasader, en av världens mest berömda arkitekter och formgivare.

31


Helsingfors genom tiderna

1905

i talspråk Hesari, grundas. Den är i dag Finlands och Nordens största prenumererade dagstidning.

1906 Finland blir den första staten i Europa där kvinnor får rösträtt och blir valbara.

Finland förklaras vara en självständig nationalstat den 6 december, efter att i drygt hundra år ha lytt under rysk överhöghet som Storfurstendömet Finland.

1939 Vinterkriget utkämpas. Sovjetunionen anfaller Finland den 30 november 1939, tre månader in i andra världskriget. Efter hårt och envist motstånd tvingas Finland den 13 mars 1940 att gå med på fred och göra landavträdelser (tio procent av sin yta), bland annat Karelska näset.

32

1941 Den Helsingforsbaserade hunden Jackie förödmjukar den tyske fûhrern genom att heila åt folk. Ägaren Tor Borg kallas till den tyska ambassaden och erkänner att hans fru kallar hunden för Hitler. Det tyska utrikesdepartementet, finansdepartementet samt Hitlers eget kansli engagerar sig i händelsen och författar noggranna rapporter om byrackan, som blir mycket populär i Finland.

Foto: TT bild

1917


Helsingfors genom tiderna

1951

Foto: TT bild

Den Helsingforsfödda designern Timo Sarpaneva får anställning vid Iittala glasbruk. 1956 designar han företagets logotyp ”i”.

1945 Tove Janssons första muminbok, ”Småtrollen och den stora översvämningen”, kommer ut. Mumintrollet var ursprungligen en liten arg signaturfigur i hennes ofta antinazistiska skämtteckningar i satirtidningen Garm.

1959

Den åländske sjökaptenen Gunnar Eklund grundar Rederi AB Vikinglinjen och startar färjetrafik mellan Roslagen och Åland. En gammal ombyggd tågfärja blev den första bilfärjan som trafikerade sträckan. 1973 öppnade Vikingterminalen vid Stadsgården för trafik Stockholm-Mariehamn-Åbo. 1974 startades trafik på Helsingfors.

33


Helsingfors genom tiderna

Unikko, the rebel flower, designad av Maija Isola 1964.

1960

Jackie Kennedy bär Marimekko-kläder under presidentvalskampanjen för John F Kennedy och gör därmed märket världskänt över en natt.

1991

I november tvångsdevalverar Finlands Bank den finländska valutan. Efter det följer en ekonomisk kris som håller landet i ett strypgrepp under stora delar av 1990-talet, med en arbetslöshet på närmare 20 procent.

34

1994 Finländarna är bra på att uppfinna saker. Saltlakritsen. Skridskorna. Angry Bird. Lordi. Molotovcocktails. Räddningssläden. Få känner nog till att de också skapade den första webbläsaren. Erwise, heter den, och släpps 1994 av tre it-studenter.

2000 Tarja Halonen blir Finlands första kvinnliga president (2000-2012).


2002

Helsingfors genom tiderna

Aki Kaurismäki blir klar med filmen ”Mannen utan minne”. Förutom att den får juryns stora pris i Cannes blir den också Oscarsnominerad. I protest mot USA:s politik i Irak, som senare leder till krig, vägrar dock Kaurismäki att besöka galan. Därmed kan han heller inte vinna.

2012 2016 Helsingfors utnämns till världens designhuvudstad av designorganisation ICSID (International Council of Societies of Industrial Design).

Helsingfors hamnar på plats 9 när The Economist rankar världens bästa städer att leva i, mätt efter livskvalitet. Den enda europeiska stad som kommer före är Wien.

2017 Konstnären och gayikonen Tom of Finland, eller Touko Laaksonen, som han egentligen hette, dog i Helsingfors 1991. Sedan dess har hans muskulösa, ofta läderklädda män med erigerade kön och MonaLisa-leenden, blivit så folkliga att de snart tävlar med mumintrollen (man hittar dem numera på såväl frimärken som kaffepaket). Och om det ändå skulle finnas kvardröjande hämningar i kulten kring Tom of Finland, lär de släppa greppet 2017 – då kommer nämligen filmen om honom.

35


Tack!

Sac Magique har illustrerat denna tidnings baksida samt Helsingforstyperna på sidan 22.

Sac Magique

Det var kärleken som förde Sac Magique till Finland. Här väckte tystnaden och lugnet kreativiteten till liv. – Finland gjorde mig till illustratör, säger han.

36

kaféet i Botaniska trädgården i Helsingfors. Därinne lägger Robin Ellis – eller Sac Magique som han kallar sig som illustratör – benen i kors och berättar hur han för tolv år sedan flyttade från Berlin till Rovaniemi i norra Finland tillsammans med sin flickvän. Den lilla staden norr om polcirkeln var något helt annat än Berlins myllrande gator och stora kulturutbud. Sac Magique kände sig isolerad. – Det blev en riktig kulturkrock. Men isoleringen gjorde under för kreativiteten. Jag tror faktiskt att det var Finland som gjorde mig till illustratör. Jag hade tecknat ivrigt innan dess, men det var först när vi flyttade till Rovaniemi som det tog form. I dag kan han inte längre tänka sig att bo i Berlin. Det är för rastlöst, för många människor. Helsingfors, där han numera bor, är lugnt och skönt, inte för mycket saker som drar honom från arbetet i studion. Sac Magique har tecknat sedan barnsben, men sitt första illustrationsjobb fick han av en slump. Han jobbade egentligen som engelsklärare för ett språkföretag och hyrdes ut till olika företag. Vid ett tillfälle råkade han nämna sitt tecknande, och gick från klienten med uppdraget att rita en maskot till en föräldratidning hos det finska förlaget Kaksplus. Det blev en björnliknande figur som förekom i olika situationer genom tidningen.

Text: Jennie Aquilonius Foto: Jessica Segerberg

ÖSTERSJÖVINDEN TAR FART utanför


FAKTA/

Sac Magique

Illustratör

Ålder: 43. Familj: Flickvän. Bor: Helsingfors. Hämtar energi: I naturen. Projekt på gång: Jobbar med en serie illustrationer på temat odödlighet för det finska magasinet Image samt med en egen publikation med egna bilder och noveller tillsammans med illustratören Ville Savimaa. Tar också fram en egen serie med kuddar som går under namnet Sac Fabrique.

– Jag var helt oskolad och fick snabbt lära mig att bli professionell. Jag tänkte inte på att figuren måste funka i flera olika vinklar, vilket gjorde att jag blev fast med den första vinkeln jag ritade. Det blev en stor utmaning att rita alla situationer ur det perspektivet.

I dag jobbar han med allt från stora, internationella företag till små osignerade musikband. Inspirationen kommer ofta från 1900-talskonstnärer som David Hockney och Tove Jansson, samt från grafisk form. Sac Magique blir också inspirerad av

Screentryck producerat förra året till Druck print festival in Berlin.

37


Sac Magiques Helsingforstips KOLO Terrassgatan 9 Ett nytt-isch kafé med en egenhet – du behöver inte köpa något! Men det är inte det som är bra. Det är snarare att du uppmuntras att stanna så länge du vill. En perfekt plats att sitta och läsa på när hemmet är fullt av skrikande barn och biblioteken är stängda. Kaféet har öppet till 22. KUURNA Sjötullsgatan 6 Restaurang med grym mat och atmosfär – intimt och avslappnat. Stället använder färska, lokala råvaror och har en meny i ständig förändring. B-SIDE BAR Verkstadsgatan 2 I slakthusområdet i Fiskhamnen finns B-Side, Helsingfors mest underskattade bar. Men så är jag också partisk, eftersom jag spelar skivor där den första torsdagen i varje månad.

musik. Säger att han samplar teckningar på samma sätt som han tidigare brukade sampla olika musikstycken och sätta ihop till en låt. Fast nu tar han motiv från olika situationer och lägger bild på bild tills illustrationen är klar. Han gillar att använda humor och underminera auktoriteter. Bland hans bilder förekommer en del naket och könsorgan. – Nakenhet intresserar mig. En av mina viktigaste inspirationskällor är det absurda i det moderna livet, och det finns nog inget som fångar det bättre än samhällets rädsla för nakenhet. Den mänskliga kroppen är en

38

fantastisk men också förbannat rolig sak, och passar därför perfekt i mitt arbete. Han tycker att den finska illustrationsscenen har blivit mycket mer intressant de senaste fem, tio åren. Det finns fortfarande ingen renodlad illustratörsexamen, till skillnad från i Storbritannien där de finns i hundratal. I stället kommer de flesta finska illustratörer från grafisk form-hållet. – Jag ser en hel del här som jag inte sett på andra ställen. Folk tar sig an problem på ett mer grafiskt sätt och de har kunskaper i typografi, så verken får en viss egg, säger han.

Kala Kala betyder Fisk Fisk och är Sac Magiques senaste screentryck.


marimekko.com @marimekkodesignhouse

39


”Antipaston på restaurang Kosmos var oväntat god”, säger Andrea Stolt, som också recenserar finkonditorier på sidorna 46–47. På A4 är hon redigerare på tidningen Husdjur.

Andrea Stolt

40

Adam Westin har testat finska skolan här intill. På A4 är han reporter för Biblioteksbladet.


Text och foto: Adam Westin

A4 testar – Finsk skola

Åshöjdens grundskola är en svenskspråkig skola i Helsingfors med totalt 288 elever. Cirka en tiondel av Finlands 2 500 grundskolor har svenska som huvudspråk.

Är den finländska skolan så bra som det hävdas? A4:s reporter Adam Westin testade en lektion. FRÅN MIN EGEN SKOLTID minns jag lärar-

rummet som en mytisk fristad där kaffe dracks i frånvaro av barn. Men på Åshöjdens grundskola står dörren på vid gavel. Eleverna kan titta in till lärarna när de vill och på diskbänken står en guldfärgad moccamaster. Jag får följa med på klass 7B:s engelskalektion. Medan klassen bestående av 16 personer övar engelska i smågrupper testar jag mina teser på läraren Christina Granholm. Hon verkar ha fason på klassen. – Jag känner mig inte stressad. Christina Granholm har jobbat som lärare sedan 1993. På senare tid har klasserna blivit något större, när Helsingfors stad har gjort nedskärningar. Men fortfarande är de inte fler än 22 elever i någon klass.

Åshöjdens grundskola Baserat på detta enda besök känner A4:s redaktion sig övertygade om att skolan självklart ska ha högsta betyg – fem finska flaggor av fem!

För det mesta känner hon att hon har stort inflytande över sin arbetssituation och hon uppskattar det tio veckor långa sommarlovet, som lärare i Finland fortfarande har. Något jag hört är att elever i Finland inte har särskilt mycket läxor. Men hur är det med den saken egentligen? – Vi har mellan fem och sju i veckan, säger eleven Onni Aaltonen. – Jag tycker det är lagom, säger Emil Långström. Skolan i Finland har varit relativt ostörd av politiken, jämfört med i Sverige där varje regering velat sätta sitt avtryck på skolan. Här känns skolan ganska orörd. Självklar, liksom. Varken Christina Granholm eller rektor Birgitta Ponthin upplever heller att föräldrarna lägger sig i särskilt mycket. Det är vanskligt att använda en enskild lektion för att hämta hem sin tes om den finska skolan. Finskspråkiga skolor är också generellt sett större och har därmed större klasser. Men jag hade gärna gått i klass 7B på Åshöjdens skola. Förmodligen hade jag varit välkommen in till lärarrummet för att stilla kaffesuget.

41


Tack!

Lauri Toikka

Byrån SchickToikka har tagit fram typsnitten i denna tidning. Snittet med de triangelformade serifferna heter Noe och det monospacerade heter Spot Mono.

Ett typsnitt kan ta flera år att färdigställa. I arbetet med att fila fram nya teckenformer får typsnittsdesignern Lauri Toikka utlopp för sina mest perfektionistiska sidor.

42

lokaler högst upp i en industriliknande byggnad. Det är högt i tak och hyllorna är belamrade med böcker, små figurer, växter och skivor. Lauri Toikka har alltid varit intresserad av grafisk design och att rita. Men han är för perfektionistiskt lagd för att kunna jobba som illustratör. – När man ritar bokstäver är det logiskt att göra saker riktigt strikt och systematiskt. Jag är egentligen ingen vidare systematisk person, men jag gillar att göra saker perfekt på vissa områden, säger Lauri Toikka. Han studerade grafisk design vid universitetet i Lahti och fortsatte till Haag i Holland för att läsa typografi. Den holländska typografitraditionen är baserad på kalligrafi och därför väldigt speciell. På så vis skiljer den sig från exempelvis den tyska eller schweiziska traditionen, enligt Lauri Toikka. – Jag befinner mig någonstans mittemellan dem, vilket är intressant. Finland har ingen stark typsnittstradition. När jag studerade var jag en outsider. De andra studenterna försökte på något sätt leva upp till sina länders traditioner. På det sättet är jag mer fri. Lauri Toikka är noga med att behålla distans till sitt yrke och försöker att inte bli alltför stolt över sådant han gör. Fokus ligger ständigt på nästa projekt.

Text: Emmeli Nilsson Foto Jessica Segerberg

TYPSNITTSBYRÅN SCHICK TOIKKA har


Typsnittet Dia hämtar sina formreferenser från tidiga grotesker. Här på omslaget till tyska Zeit Magazin.

Till höger typsnittet Chap på omslaget till New York Times Magazines kulturbilaga.

Bästa finska musiken enligt Lauri Toikka KEISKA Gör fantastiska dj-spelningar och riktigt bra spår med skön stil. Förmodligen snällaste killen på den alternativa klubbmusikscenen.

VESTA TOPI SORSAKOSKI Ung singer/songwriter. & AGENTS Musiken ligger i linje med Min favorit att sjunga hennes svartvita frisyr karaoke till! Oumbärlig – skör och självsäker, genulyssning för fans in och professionell, medav melankolisk ryckande och tidlös. finsk schlager.

43


FAKTA/

Lauri Toikka

Typsnittet Trio Grotesk använd på den Holländska frimärksserien kallad Mooi Nederland

Trio Grotesk här använt på Helsinki Dry Gin.

44

Gör: Formger typsnitt för egna studion Schick Toikka, tillsammans med Berlinbaserade kollegan Florian Schick. Ålder: 32 Bor: I Berghäll strax norr om centrala Helsingfors. Respekterar: Kollegorna och vännerna i Helsinki Type Studio. "Det är ett superintressant typografi-kollektiv, väldigt experimentellt. De har en lite annan approach än vad vi har – vi jobbar vanligtvis med mycket större typsnittsfamiljer – men jag har stor respekt för dem."


Finns det ändå något du är extra nöjd med? – Vi fick i uppdrag att göra typsnittet till Demi, en tidning för tonårstjejer som fått mycket respekt genom att ta upp svåra ämnen. Vi gjorde ett anpassat typsnitt för rubrikerna på förstasidan. Det kändes bra. Du har designat typsnittet Noe som vi använder i tidningen. Vad är idén bakom? – Det finns inte så många typsnitt

med triangelformade seriffer. Jag ville kombinera mina erfarenheter från Holland med min egen visuella förståelse och estetik till ett typsnitt. Det tog fyra år att färdigställa hela Noe-projektet. Vad gör du utanför studion? – Jag spelar bas i ett band. Heavy metal? Nej, det är jag inte tillräckligt skicklig för. Annars tycker jag om sport; innebandy, löpning och yoga. Jag gillar att gå in i mig själv och meditera.

45


Finfika på Ekberg

Zolaika och en kanna Roibooste.

A4 testar

På Bulevarden, mitt i designkvarteren och det trendiga områden Rödbergen, ligger anrika Ekbergs konditori. Och Helsingfors äldsta kafé håller hårt på traditionerna, här är det bordsservering och klassiska bakverk som gäller. Hit går man med andra ord inte om man har bråttom, utan när man vill ha en ordentlig paus från promenaden eller shoppingen. Den nätta bakelsen Zolaika smakar både hemlagat och lyxigt på samma gång, och att få en hel kanna te lyfter alltid fikaupplevelsen. Vägg i vägg med konditoriet ligger butiken om man hellre vill köpa med sig något.

Helsingforsfika

Andrea Stolt, till vardags redigerare på A4, är kontorets fikaproffs. Vi lät henne sätta tänderna i några klassiska finska bakverk.

46

Runebergstårtan är Finlands motsvarighet till semlan. Den har fått sitt namn efter den finske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg som ska ha ätit detta bakverk varje dag och äts kring Runebergsdagen den 5 februari.


Text och foto: Andrea Stolt

Fabriksfika på Fazer Café Tjinuskitårta med flat white

Fazer, i Sverige mest kända för sin choklad, är i Finland ett smärre fikaimperium. Flaggskeppskonditoriet ligger på Glogatan men du hittar också filialer i de flesta gallerior och framförallt högst upp i varuhuset Stockmann. Bakverken och tårtorna är imponerande utseendemässigt. men som ofta när saker växer sig stora så infinner sig en viss fabrikskänsla. Tjinuskitårtan smakar visserligen bra, men är en smula torr och blir lite mäktig för en person. Pralinerna är tjusiga och snyggt presenterade, men smaken matchar tyvärr inte det visuella. Kaféet på Glogatan är elegantast, men det är slamrigt och mycket folk. Gör som jag: Fotografera den snygga skylten och inta fikat på Stockmann i stället. Och välj morotskakan.

47


Tack!

Johan Isaksson

Johan Isaksson har illustrerat artiklarna om pressfrihet på sidorna 25–29 och bor halva sin tid i Helsingfors.

Den svenska illustratören Johan Isaksson blev först chockad av de finska kollegornas korthuggna sätt. I dag uppskattar han rakheten, och har förälskat sig i det finska formspråkets stramhet.

48

”HERREGUD VAD BARSKA DE ÄR HÄR”, tänkte Johan Isaksson när han först kom till Helsingfors för att jobba. Finländarna var pang på när de uttryckte sig, och han slogs av vilken stark trevlighetskultur som finns i Sverige. – Vi bäddar in saker vilket gör att de lätt kan missförstås. Finländarna är mer rakt på sak. För mig var det ganska chockartat. Ett ”okej” på ett jobb i Sverige är negativt, medan det i Finland betyder ”bra, då är allt klart”. Efter att först ha blivit sårad av den snabba, korthuggna kommunikationen har Johan Isaksson nu börjat tycka om den. Fästmön kommer från Helsingfors, så han har blivit ordentligt skolad i finsk kultur. – Hon har lärt mig att inte försöka snacka väder med kassörskan i mataffären, folk i kön blir galna och den jag försöker småprata med ser helt chockad ut. Redan som treåring visste Johan Isaksson att han ville bli reklamtecknare. Han tyckte om bilar och fascinerades av illustrationerna i de gamla biltidningarnas annonser. Särskilt custombilarna med sina motivlack. Han valde grafisk design på gymnasiet och gick sedan en förberedande konstskola, men fegade ur och valde bildlärarlinjen på universitetet i stället. ”Du ska ju ha ett jobb också”, sade folk omkring honom.

Text: Jennie Aquilonius

Dinosaurien till höger är en teateraffisch för en finsk/polsk produktion.


49


Krabban bakom porten är en illustration till boken Cancer av Ulf Ellervik. ”Mannen i buren är en ratad skiss till en teateraffisch som nog handlade mer om mig än om föreställningen i fråga”, säger Johan.

Sedan startade han ändå en egen firma som illustratör, och blev nästan genast anställd på tidningsförlaget IDG. Men drömmen om att vara sin egen levde kvar. – Mitt första jobb som frilans var att göra illustrationer till ett intelligenstest. Folk skulle lista ut hur ett hopvikt papper såg ut när det var utvecklat. Jag förstod inte ens uppdraget. Är det här min framtid? tänkte jag. I dag gör frilansandet det lätt att pendla mellan fästmön i Helsingfors och barnen från en tidigare relation i Dalarna. Johan Isaksson jobbar både för finska företag – mest teatrar och bokförlag – och svenska, där det kan bli allt från grafik i en Halloween-app till illustrationer i reklam och tidningar. Varje gång Johan Isaksson får ett uppdrag händer samma sak; han fattar inte hur han ska lösa det. Anammar ett undvikande beteende. Klipper gräset eller går ut och springer. Men hjärnan jobbar på för sig själv i bakgrunden, och plötsligt klingar det till någon dag innan deadline, ungefär när han börjar få panik. – De senaste fem åren har jag blivit tryggare i att idén faktiskt kommer. Förut kunde jag bli stressad över att jag inte jobbade utan gjorde annat. Nu vet jag att den tiden inte går till spillo.

50

Johans Helsingforstips LOPPISAR De dagliga loppmarknaderna på Sandvikens torg och Hagnäs torg som hela tiden har nya säljare. HÖGBERGSGATAN Högbergsgatan, sträckningen från havet till lillaRobertsgatan, är fylld av fina kaféer, antikbutiker och restaurang Seahorse som har fantastisk strömming. VALBORG Den så kallade "Vappen". Hela staden firar i två dygn. Parkerna är fulla av festande Helsingforsbor oavsett väder. Helt fantastisk upplevelse.

För Johan Isaksson är det musik, litteratur och film som kickar igång kreativiteten. Så sätts en bild, en stämning. Han har lätt för att se bilder i det mesta. Musik omvandlas till färg och form framför honom. Han blir också alltmer influerad av finska illustratörer, det finns något exotiskt i formspråket som tjusar. – Det är stiligt och det finns en stramhet som jag är svag för. Jag skulle också vilja vara så där grafisk, och drivs sakta åt det hållet.


Annika Strandberg DIK-medlem sedan 2008

3

månader gratis för nya medlemmar

DIK är facket för dig DIK är facket för dig som arbetar eller studerar inom kultur och kommunikation. Vi kan din profession och jobbar för att du ska ha bra villkor och god arbetsmiljö. Just nu bjuder vi nya medlemmar på medlemsavgiften de första tre månaderna. Läs mer och bli medlem på www.dik.se/ga-med


Sauna Hermanni

Tavastvägen 63, Hermanstad Bastun, som ligger i en källarlokal i ett vanligt bostadskvarter, drivs av Mika Ahonen. Han har återskapat den gamla 50-talsmiljön och förutom att basta kan man även beställa mat tillagad på hans kokplatta i receptionen och svalka sig eller umgås i en berså på gården. A4:s testpatrull charmades av den konsekventa inredningen med pin up-tidningar och 50-talshårtorkar i plast, maten som åts i omklädningsrummet och det personliga bemötandet. Värmen i bastun var helt klart högre än i en vanlig svensk bastu och när vatten hälldes på aggregatet blev det svårt även för en inbiten bastuentusiast att sitta kvar. Plus i kanten för plåthinkarna med vatten att hälla över sig inne i bastun – det var riktigt härligt.

A4 testar –

Allmän bastu

A4:s bastupatrull bestämde sig för att testa en av de få riktigt gamla allmänna bastur som fortfarande finns kvar i Helsingfors, Sauna Hermanni från 1953.

52

Förr fanns en allmän bastu i varje hörn av Helsingfors. Det var i bastun man tvättade sig, träffades och umgicks. Men under efterkrigstiden stängde de en efter en. Alla nya lägenheter – även små ettor – byggdes nämligen med egen bastu. På senare år har pendeln börjat svänga tillbaka. I mindre lägenheter är bastun inte längre ett absolut krav. I stället satsas det åter på gemensamma bastur. Två arkitektritade lyxanläggningar har öppnat bara under 2016, Löyly och Allas.

Text: Karin Tideström

På väg mot revansch


Jennie Aquilonius har intervjuat illustratörerna Sac Magique och Johan Isaksson på sidorna 36 och 48.

A4:s reporter Tim Andersson har grävt i Helsingfors historia på sidorna 30–35. ”Nästa gång ska jag gå på bröderna Kaurismäkis bar Corona.”


54


Han valde att kliva av jobbet som chefredaktör på Södermanlands Nyheter när han tyckte att ägarna valde fel väg. Nu tar Göran Carstorp över rodret på A4. Text: Annika Larsson Sjöberg Foto: Jessica Segerberg

Från lokaljournalistik i Nyköping till tidskrifter på A4. "Olika, men ändå lika", enligt Göran Carstorp.

GÖRAN CARSTORP är inget obekant namn för oss på A4. Sedan sju år sitter han i bolagets styrelse och själv satt jag för något år sedan fast med honom i en svettig och osedvanligt långsam taxi till Arlanda. Då var A4 på väg till Warszawa för att göra förra numret av Nummer 4. Nu är det Helsingfors som gäller och Göran Carstorp har en ny roll. Men vem är han egentligen, A4s nya vd? Vad fick dig att tacka ja till jobbet som A4:s vd? – Det var ett känslomässigt beslut eftersom jag alltid har tyckt om A4. Sen gillar jag att tänka övergripande och strategiskt och söker efter den här typen av jobb, säger han.

Under sitt yrkesliv har Göran Carstorp hunnit vara chef på Mitt i-tidningarna och leda såväl SMT-gruppen med tre lokaltidningar i Småland som Södermanlands Nyheter under femton framgångsrika år. Senast kommer han från jobbet som chefredaktör för Fri Köpenskap som bevakar dagligvaruhandeln. Men från början hade han inga planer på att bli journalist. På gymnasiet var siktet inställt på att bli läkare och psykiater, så efter studenten jobbade han som vårdbiträde samtidigt som han odlade sitt intresse för samhällsfrågor. Ung och politiskt engagerad, åt det frihetliga hållet, var han med och startade den alternativa

55


Göran Carstorp pratar journalistik med A4:s Annika Larsson Sjöberg. Genom hela sin karriär har han haft samma fokus: Att förstå och komma nära läsarna.

tidskriften April som fylldes med artiklar om exempelvis fredsrörelsen, husockupationer och feminism. Genomslaget var hyfsat men inkomsterna obefintliga. Efter några år såldes tidningen och fick en helt annan inriktning. Det fick även Göran Carstorps yrkesbana. – Jag hade fastnat för journalistikens möjlighet att nå ut och skapa ett engagemang, så jag började på journalisthögskolan, berättar han. Första avlönade journalistjobbet var på Svenska Dagbladets taltidning. Sen kom 30-årskrisen. Tillsammans med sin dåvarande hustru bestämde han sig för att göra något helt annat. De sålde allt och gav sig ut på en långsegling. Efter ett par år till sjöss

kom en natt någonstans på Adriatiska havet då det nästan inte var någon vind. Göran Carstorp låg och blickade upp mot masttoppen. Det enda sällskapet var ett örlogsfartyg långt bort vid horisonten. – Då började lanternan i masten lysa svagare och svagare. Sen dog den. Strax därefter slocknade även ljuset från örlogsfartyget. Då fick jag ett sånt klassiskt ögonblick: Vad gör jag här? Där och då bestämde sig Göran Carstorp för att det var dags att återvända hem. Väl i Sverige igen var arbetslusten på topp och han kom tillbaka till Mitt i-tidningarna som redaktionschef och ansvarig utgivare. Då bestod Mitt i av två små förortstidningar i Botkyrka och Huddinge dit andra journalister i regel bara kom när det hänt något allvarligt. Själv uppvuxen i en annan förort, Rågsved, förstod Göran Carstorp kraften i att få se sin egen trakt omskriven i tidningen. – Vi levererade sånt som faktiskt engagerade människor och vi var de enda som skrev om vad som hände i de här förorterna. Det var innan gratistidningarna blivit erkända som riktiga tidningar och det var inte riktigt okej att göra journalistik som var gratis. Den underground-rollen gillade jag, säger han. RELATIONEN OCH NÄRHETEN till läsaren, att förstå vilka de är och vad de vill ha, har alltid varit viktig för Göran Carstorp. När Metro startade lockades han av deras sätt att utmana hierarkier och bryta ny mark. Där ville han vara med, och han började som redigerare. Återigen upplevde han hur branschen rynkade på näsan åt gratisjournalistiken och ifrågasatte dess värde, medan läsarna tog den till sig. Göran Carstorp ser likheter med vad som hänt på senare år, med digitaliseringen.

56

FAKTA/

Göran Carstorp Vd på A4

Ålder: 58 år Familj: Sambon Kattis, psykologistuderande kulturjournalist. Barnen Vendela, 12, Sissela, 20, Miranda, 26, och den ryska sköldpaddan Puff. Bakgrund: Uppvuxen i Rågsved med en mamma som var lärare och en yngre bror. Relation till Finland: Har ett fritidshus på en ö i norra Roslagen, varifrån vi brukar se ålänningarna skjuta upp sina nyårsraketer en timme före oss. Det känns lite symboliskt, att Finland ligger före.


– Journalistikens monopol på information har brutits. Plötsligt är det någon annan som tar sig rätten att kommunicera och definiera världen, säger han. 1999 KOM GÖRAN CARSTORP till Södermanlands Nyheter. Först som redaktionschef, men efter några månader avgick chefredaktören och Göran Carstorp erbjöds jobbet. Ganska snart beslöt han sig för att inrätta en läsarpanel. Det dröjde inte länge förrän den hade uppåt 600 deltagare. – Några av dem var våra främsta kritiker. Men de tyckte samtidigt att tidningen var viktig. Det var oerhört lärorikt att se hur läsarna formulerade sig, konstaterar han. Vilken var dem främsta lärdomen? – Det finns inte en tanke som vi på redaktionen kan formulera, som inte läsarna ser och kan formulera lika väl. De flesta på

”Journalistikens monopol på information har brutits. Plötsligt är det någon annan som tar sig rätten att kommunicera och definiera världen.” redaktionen tyckte det var nyttigt att se det, men samtidigt var det nog rätt omtumlande för många. Man behöver inte alltid smeka läsarna medhårs, de vill bli överraskade, men har du inte en dialog med dem så har du ingen kompass, säger han.

57


58


Tre röster om Göran:

Annika Clemens reporter på Södermanlands Nyheter: Göran var min chef under tio år. Jag upplevde att han hade ett starkt patos och en stark känsla för rättvisa. Han tog till exempel tydligt avstånd från högerextremism och var bra på att lyfta fram kvinnor. Som chefredaktör hade han en tydlig idé om vad han ville och drev den linjen ganska hårt. Det var både uppskattat och inte. Men i längden ökade tidningens upplaga och den blev bättre på flera sätt.

Pelle Anderson styrelseordförande i A4: Jag känner Göran sedan Metrotiden, då vi var kolleger. Göran blev med tiden, via landsortspressen i Småland och som framgångsrik chefredaktör på Södermanlands Nyheter, en publicist och en redaktionell ledare av bästa märke. Under sin tid på SN var han också en av A4:s kunder, A4 gjorde om tidningens form. Som styrelsemedlem i A4 känner han företaget väl och vet att förutsättningen för framgång är att sätta kundernas behov främst.

Katrin Säfström chefredaktör för Kvällsposten: Jag och Göran satt i samma koncernledning ett antal år då jag var chefredaktör på Folket. Under åren i Nyköping stod han verkligen upp för sin stad och var ett med sitt mediehus. Jag upplever honom som en klok och eftertänksam publicist som också kan överraska och vara rätt tuff i sina beslut. Vi hörs fortfarande per telefon nu och då och jag uppskattar honom som en klok och vettig kollega.

Enligt Göran Carstorp var det just läsarkontakten som ledde till Södermanlands Nyheters framgångar. Tidningen låg länge i topp när det gällde såväl upplageökning som lönsamhet och 2008 utsågs de som första dagstidning i Sverige både till Årets dagstidning och Årets redaktion. Men allt har ett slut. När ägarna, EK-stiftelsen, i slutet av 2014 bestämde sig för att centralisera utgivarskapet för flera av sina tidningar till en person, valde han att hoppa av. – Jag tyckte att man valde att lämna den genuint lokala förankringen. Då var det inte roligt längre så jag tyckte det var bättre att någon som trodde på den vägen fick ta över, säger han. Tillsammans med familjen packade han ur radhuset och flyttade norrut, till en lägenhet i Stockholms innerstad. Den lokala dagstidningsjournalistiken ersattes av tidskriftsvärlden. Olika, men ändå lika. Målet är fortfarande att göra journalistik som kommer nära läsarna i deras vardag. Och han tror att tidskrifter kommer att fortsätta fylla en viktig funktion i människors liv, som en kontrapunkt till det brus de flesta omges av. – För medlemmar i organisationer är tidningen ett konkret bevis på medlemskapet, och jag tror organisationspressen kommer fortsätta att stå stark, även om den kompletteras med digitala satsningar, säger han. Och hur ser du på A4s roll? – Vad vi kan erbjuda våra uppdragsgivare är journalistik som når fram och kommer nära läsarna, vare sig den görs på papper eller digitalt. Det handlar om en kreativ process, kopplad till läsarkontakten. Det är vi bra på, men vi kan vidareutveckla våra metoder och bli ännu bättre.

59


Tack!

Jessica Segerberg har fotograferat nästan alla bilder i denna tidning.

Jessica Segerberg

Jessica Segerberg tänker foto hela tiden. Förutom när hon står på en skateboard. Då släpper hon hjärnan och landar i kroppen.

60

LIVET SOM FRILANSANDE fotograf passar Jessica Segerberg. Hon behöver frihet och variation och vill kunna åka iväg på spontana äventyr när andan faller på. Som när hon fick en energidipp i januari och stack till Indonesien för att ansluta till kompisarnas jordenrunt-seglats. – Jag hade vare sig seglat eller dykt förr, jag kunde ingenting. Men jag åkte ner och lärde mig. Det var otroligt häftigt, säger Jessica Segerberg. Intresset för bildspråk och teckning har funnits där sedan barnsben. Under en multijournalistutbildning efter gymnasiet insåg hon att hon ville väva samman berättande och form, och riktade in sig på fotojournalistik. 2014 avslutade Jessica Segerberg sina studier vid Nordens fotoskola på Biskops Arnö. Sedan dess har hon frilansat. De första åren från Göteborg, men sedan i våras med bas i Stockholm. Bäst med yrket är att snabbt få komma nära nya människor. Som exempelvis teater- och filmregissören Lisa Langseth inför premiären av Hotell. Utanför lokalerna där de träffades stod byggnadsställningar

Text: Emmeli Nilsson

Jessica tillsammans med sin mormor Orvokki Enbom. Hon flyttade från finska Vasa som tolvåring 1959 när Sverige fiskade efter arbetskraft och har bott i Sverige sedan dess.


Den här bilden tog Jessica för en artikel i Kyrknytt om hur män hanterar livsfrågor. Männen på bilden har som tradition att basta året runt vid Klarälven i Värmland.

Jessicas skateboardtips i Helsingfors PONKE’S THE SHOP Butik i Helsingfors med allt från olika sorters brädor och kepsar till rengöring för sneakers.

SUVILAHTI (DIY) I Helsingfors östra delar finns ett gammalt industriområde där skejtare själva har byggt en park.

KONTULA SKATEHALL Finlands största inomhus-skatehall, på maffiga 2000 kvadratmeter. Även den belägen i östra Helsingfors.

61


Trots att sångerskan Tove Styrke var rejält förkyld klättrade hon genast upp på bordet i en hotellrestaurang när Jessica undrade om hon kunde tänka sig att hoppa. Bilden publicerades i GöteborgsPosten.

Bilden på statsministern var egentligen bara en provbild av ljuset men publicerades på ett uppslag i magasinet Arena.

62

FAKTA/

Jessica Segerberg Fotograf

Ålder: 27 Bor: Telefonplan i Stockholm Inspiration: Annie Leibovitz. ”En amerikansk porträttfotograf som utstrålar styrka.” Projekt på gång: Ska fota porträtt av systrar i olika åldrar. ”Jag fick min första syster för 1,5 år sedan. Jag har vuxit upp med tre bröder och har alltid varit tjejen med många brorsor. Att få en syster väckte något i mig som känns viktigt att undersöka.


uppställda. Jessica Segerberg föreslog att de skulle klättra ut på ställningarna. – ”Det är så fint ljus”, sa jag. Men egentligen ville jag ju att det skulle hända något, att hon skulle kicka till. Så vi klättrade ut. Det fick henne att släppa den coola fasaden så att hennes karisma kom fram i bilderna. På din blogg skriver du mycket om ditt skateboardintresse. Hur stort är det? – Jag började åka när jag var 14, men har aldrig varit särskilt bra. För två år sedan

började jag åka i ramper och skateparker och det här året har intresset exploderat. Vad händer när du står på brädan? – I mitt vanliga liv tänker jag på form och foto hela tiden. Men när jag åker skateboard tänker jag inte på det alls. Ofta går jag bara in i mig själv och är i kroppen, släpper allt som är i huvudet. Det har varit jättebra för mitt fotande. Som fotograf är jag en iakttagare som är på besök. När jag skejtar är jag aktiv i stället, jag är med i en gemenskap på riktigt.

Mikael Törnwall är journalist och författare till boken "Vem ska betala för välfärden". Bilden ovan blev en utav hans pressbilder åt bokförlaget Atlas.

63


Tack!

Charlotta Mansfeldt

Trydells, där Charlotta Mansfeldt är säljchef, har tryckt denna tidning.

FAKTA/

Trydells tryckeri Trydells är ett familjeägt tryckeri specialiserat på små och medelstora tidskrifter. Företaget startades som ett boktryckeri 1938, av Enar Persson i Laholm. Han kom från Tryde socken i Skåne och tog senare namnet Trydell. Första ordern var en öppetskylt till dörren på en mjölkaffär. 1972 tryckte Trydells sin första tidskrift, Aktuell Fotografi. 1997 nischade de sig som ett kvalitetstryckeri för tidskrifter.

64

– Jag tror att många väljer oss på rekommendationer. Vi är ett litet, personligt tryckeri och har specialiserat oss på tidskrifter med en upplaga från 500 till 40–50 000 ex. Vi månar också mycket om den personliga relationen och att alltid vara tillgängliga, säger hon. Du är tredje generationen Trydell, Enar Trydell som startade tryckeriet var din farfar. Hur kom det sig att du valde familjeföretaget? – Jag är uppvuxen med Trydells, har sommarjobbat och gjort allt här under min uppväxt. Men sedan valde jag att läsa språk och att resa. Jag arbetade som fotomodell en period och reste mycket runt i världen. Det är en rolig och lärorik erfarenhet att ha bakom sig, men passade mig inte i längden. När jag bestämde mig för att utbilda mig valde jag internationell marknadsföring och efter en tid fick jag hoppa in på Trydells, berättar hon. – Jag märkte att det var en styrka att jag kunde så mycket om företaget. Förutom grafisk kunskap handlar arbetet på ett tryckeri mycket om utveckling, problemlösning och kundrelationer, sådant gillar jag. Vilka är de vanligaste misstagen kunderna gör? – Distributionen är ofta den del i kedjan som glöms bort. Många har inte riktigt koll på sina adressegister. Där skulle jag helt klart lägga min energi om jag skulle försöka förbättra något.

Text: Karin Tideström Foto: Sandra Johnson

Filter, Offside och Hemslöjd. Och så vi. Alla har valt tryckeriet Trydells. Varför, Charlotta Mansfeldt?


A4 testar

Finsk lakrits

Tervapastilleja

Englannin rakeita

Moon

Vaarin piippu

/ Tjärpastiller Ska det här vara godis? Vi vill spotta. Tjärad båt, vidbränt, rökt. För den som gillar att stoppa i sig torrdestillerad kol är dessa säkert toppen. ● Märke: Fazer ● Pris/100 gram: 2,75 euro.

Text: Barbro Janson Lundkvist och Karin Persson

Lakumatto

/ Lakritsmatta En massiv matta av mjuk lakrits med subtil anissmak. Något seg, mustig och smakrik. Åsikterna går isär, billig och för mycket eller retrochic favorit? ● Märke: Halva ● Pris/100 gram: 1,40 euro.

Finland är mecka för lakritstroll. På lyxiga varuhuset Stockmann räknar vi till över hundra sorters godis med lakritssmak. Vi satte tänderna i några av dem.

/ Premiumlakrits med havssalt En tuff bit i lyxförpackning. Supermjuka och saftiga, smälter i munnen. Tydlig kola- eller sirapssmak. Vi känner oss snuvade på det utlovade havssaltet. Mer utav en efterrätt än fix för den sockerberoende. ● Märke: Liq ● Pris/100 gram: 3,90 euro.

/Engelsk mix Bjudgodis som platsar i finhyllan. Spänstiga och knäckiga i milda pastellfärger. Rolls royce-varianten av bridgeblandningens lakritstorpeder. ● Märke: Panda ● Pris/100 gram: 2,10 euro.

/ Farfars pipa Hur tänkte de? Det ser ut som något helt annat – en korsning mellan en mördarsnigel och en dildo. Glansig, kladdig, bastant men torr och tråkig på insidan. Det här var inte kul. ● Märke: Kouvolan ● Pris/100 gram: 1,90 euro.

Salmiakki pastilleja

/ Salmiakpastiller Den schackrutiga asken lovar traditionell lakritssmak. Segt och salt fastna-i tänderna-godis. Påminner om barndomens ”Salt i sol”. ● Märke: Fazer ● Pris/100 gram: 2,75 euro.

65


”Tjärgodiset var apäckligt”, säger Barbro Janson Lundkvist. Hon har testat finsk lakrits på sidan 65. På A4 är hon chefredaktör för Allt om Tidskrifter.

66

Kajsa Isenberg är formchef på A4 och art director för denna tidning. På A4 står hon bakom formen till Akademikern. ”Jag är redo att flytta till Helsingfors NU!” säger hon.


Tack till alla medverkande: Jessica Segerberg som plåtat i stort sett alla bilder, Johan Isaksson för grymma dekonstruktivistiksa collage, Charlotta Mansfeldt för spännande modellhistorier och tryckexpertis, Sac Magique för magiska illustrationer, Lauri Toikka för vackra typsnitt, Kasper Strömman som vallat oss på Helsingfors gator och Ida Kukkapuro för att generöst ha bidragit med värdefull kunskap. Samt alla grymma kollegor på A4 som bidragit med långa och korta texter, intervjuer, formkunskap, fotografi och pepp. Lämmin kiitos!


Posttidning B A4 text & form Bondegatan 21 116 33 Stockholm

Illustration av Sac Magique. ”Finland gjorde mig till illustratör”, säger han. Läs mer på sidan 36.

Nummer 4 om Helsingfors  

Nummer 4 är A4:s egen tidning. Numret handlar om journalistik och formgivning i Helsingfors och innehåller förutom en branschguide ett portr...