1 minute read

Fackliga ledare bjuds in till utbildning om klimat

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, beskrivs som en brutal väckarklocka. För att mobilisera klimatarbetet bjuder

Stockholm Resilience Centre in ledare för fackförbunden till en hållbarhetsutbildning med fokus på möjligheterna att skapa medlemsnytta genom att driva en rättvis klimatomställning.

I fem år har de utbildat företagsledare i hållbarhet och nu är det dags att bjuda in fackförbunden till spetsutbildningen.

– Det räcker inte att näringslivet utbildas och engageras, kompetensen måste även ut till fackförbunden och arbetstagarna. Det är bara när vi jobbar tillsammans som vi har en chans att vända utvecklingen. Facket är en samlande kraft och helt avgörande för en framgångsrik och rättvis klimatomställning, säger Lisen Schultz, forskare på centret och ansvarig för utbildningen.

Under hela utbildningen ligger fokus på fackens möjligheter att skapa medlemsnytta genom att driva en rättvis klimatomställning.

– Det är dock viktigt att kunskapen och kompetensen inte stannar hos fackledarna, utan att den sprids vidare. Kursmaterialet ska stödja medlemmarna i att själva driva frågan vidare ute på arbetsplatserna, säger Lisen Schultz.

Utbildningen tar avstamp i den senaste forskningen och de stora skiften som är att vänta.

– Vi gör för lite och kanske inte rätt saker. Därför känns det viktigt med kraftsamlingen vi nu mobiliserar. Det här är en fråga som inte kan drivas av några få, den måste drivas av alla.

Skolkuratorer och Bup-köer

En artikel om långa köer till Bup och skolkuratorers arbetsmetoder i förra numret av Akademikern har lett till en lång debatt. Sara Ronningstam Millstad i Stockholm hänvisade till skollagen och slog fast att skolkuratorernas uppdrag varken är att korta köerna till Bup eller att kompensera för brister i regionens verksamhet.

Även Caroline Bergh från Sveriges skolkuratorers förening konstaterade att skolkuratorer inte bör göras ansvariga för organisatoriska utmaningar på Bup, varpå Sandra Boström, kurator på Bup i Dalarna, svarade med att peka på brister i skolorna som leder till att många barn mår dåligt. "Om den svenska skolan var anpassad efter barns utveckling, förmågor och behov hade inte Bup haft så långa köer." Rickard Forsberg i Åre skrev att skolkurativt arbete kan minska köerna till Bup om små problem upptäcks tidigt innan de blir större. Alla inlägg i debatten finns här: akademikern.se/tag/skolkuratorns-roll

700 personer per år dör av jobbstress, enligt en sammanställning från Arbetsmiljöverket. Där konstateras att totalt cirka 3000 dödsfall per år är arbetsrelaterade. Läs mer på akademikern.se

This article is from: