Page 1

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

TEMA

Afrosvenska akademiker får lägre lön och mindre ansvar på jobbet.

NUMMER

1

FEBRUARI 2020

Färg

Marie Cham hjälper arbetsplatser att få syn på diskrimineringen.


Intensivutredningar för familjer Som komplement till ordinarie behandlings- och utredningsinsatser kan VoB:s familjehus i Alvesta och Hörby genomföra ”intensivutredningar” under fyra veckor, med fokus på prioriterade och avgränsade behovsområden. Efter utredningen är behandlings- och utslussinsats med boende i lägenhet en möjlighet. På detta sätt kan Familjehusen erbjuda en kostnadseffektiv vårdkedja i de ärenden som inte kräver fullskalig insats med placering på HVB.

Elin Fridström

Carola Karlsson

Verksamhetschef, Familjehuset i Hörby

Verksamhetschef, Familjehuset i Alvesta

0736 - 20 80 57 elin.fridstrom@vob.se

0709 - 58 66 25 carola.karlsson@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, lägenhetsboenden, öppenvård och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se


Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

DISKRIMINERING

SER DU FÄRG?

”HÄR VAR DET NEGRER!”

Den kommentaren fick Fatima Jobe och en kollega, när de tillsammans arbetade i receptionen på ett hotell. Ibland är diskrimineringen och rasismen på arbetsplatsen tydlig. Ofta är den mer subtil. Statistiken visar att svenska akademiker födda i Afrika söder om Sahara, eller med minst en förälder därifrån, har lägre inkomst och mer sällan chefspositioner än andra svenskar med samma utbildningsnivå. Skillnaderna är så stora att afrosvenskarna måste ha forskarutbildning för att komma upp i samma inkomst som den som övriga svenskar med bara en kort högskoleutbildning har. Trots att lagen tydligt slår fast att diskriminering på grund av etnisk tillhörighet är förbjuden i arbetslivet. Hur ändrar vi på det här? En sak är säker, diskrimineringen kommer inte försvinna av sig själv.

JOHANNA KVARNSELL

Tillförordnad chefredaktör Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

En som försöker göra något åt de ojämlika förutsättningarna är Marie Cham. I projektet Vidga normen, som drivs genom Länsstyrelsen i Stockholm, utbildar hon arbetsplatser i att se diskrimineringen och göra något åt den. Hon är övertygad om att vi måste börja uppmärksamma nyanserna på vår hud för att kunna inkludera fler. Att skapa ett språk för hur vi pratar om hudfärg är därför en av de övningar hon gör på arbetsplatser runt om i Stockholm. Inom forskarkåren finns olika åsikter om hur vi bäst möter diskriminering på grund av hudfärg. Att den finns, och att det behövs mer forskning om den, rådet det dock enighet om. I det här numret går vi till botten med hur diskriminering av personer med annan hudfärg än vit ser ut och varför. Och kanske viktigast, vad vi kan göra åt den. AKADEMIKERN

3


Innehåll

Hurra! Akademikern har återigen belönats med Publishingpriset.

8

ORDFÖRANDE "Sätt stopp för minimilöner".

11

AKTUELLT Chefen viktig för äldres arbetsliv.

14

VÅR VINKEL Förra året varslade arbetsförmedlingen tusentals anställda. Nu söker myndigheten personal igen.

TEMA FÄRG

19–44

Färgblind? Marie Cham hjälper arbetsplatser att få syn på den dolda diskrimineringen. Svart på vitt Afrosvenskar har lägre inkomst än andra svenskar med samma utbildningsnivå. Osminkad sanning Hudfärg spelar roll på arbetsmarknaden. Dubbelt så bra Mentorsprogrammet gav Fatima Jobe skjuts framåt i karriären.

4

AKADEMIKERN

46

SPANING Din kropp må sitta vid ett skrivbord. Men hjärnan tror fortfarande att du lever på savannen.

50

MIN VÄG Shannon Lövgren hjälper afrikanska ledare att utvecklas demokratiskt.

59

VI SVARAR Hur får jag hjälp att komma tillbaka efter sjukskrivningen?

63

PANELEN Vilken kompetens­ utveckling vill du ha?

64

SÅ FUNKAR DET Oskäliga löne­ skillnader ska minska genom kartläggning.

66

I LUFTEN Dags att prata lön.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Nyansen på din hud kan spela roll i arbetslivet.


KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Tillförordnad chefredaktör Johanna Kvarnsell Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 449, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Annika Clemens, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Anna Simonsson, Rasmus Meisler. Omslag Foto: Margareta Bloom Sandebäck Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar matchningen! Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara exibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11


41

FOTO: ANNA SIMONSSON

STOCKHOLM Cassandra Marshall och Fatima Jobe fann varandra genom ett mentorsprogram.

6

AKADEMIKERN


20

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

STOCKHOLM Kitimbwa Sabuni och Marie Cham hjälper arbetsplatser att sluta diskriminera.

41

STOCKHOLM Shannon Lövgren har en fot i Sverige och en i Afrika.

AKADEMIKERN

7


Ordförande "VI SÄGER NEJ TILL MINIMILÖNER" MINIMILÖNER!

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #svenskamodellen #kollektivavtal #starkafack

Just nu pågår en intensiv debatt om EU-kommissionens arbete med minimi­ löner inom EU. Syftet är att utjämna löneskillnaderna mellan EU-länder och därmed garantera arbetstagare inom EU en rimlig lönenivå. Ett löfte som EU-kommissionens ordförande, Ursula van der Leyen gav när hon valdes. Vi vet att detta löfte välkomnas av många av Europas fackförbund vars medlemmar skulle vinna på ett system med minimilöner. Men Sverige tillsammans med övriga Nordens fackförbund är starkt kritiska till förslaget. Protester hörs även från arbetsgivarorganisationerna. Utgångspunkten för oss är att den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter tar ett gemensamt ansvar för lönebildningen helt utan statlig inblandning. En modell som har visat sig vara framgångsrik och skapat en stabil arbetsmarknad. Samtidigt ser vi hur partsmodellen attackeras från politiskt håll även här

HEIKE ERKERS

hemma. Med det i beaktande är det av yttersta vikt att vi nu tar upp kampen för att EU-kommissionen inte ska lägga fram ett förslag som underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Rätten att teckna kollektivavtal, även avseende lön, måste värnas. I stället borde EU lägga fokus på de medlemsstater som har stora behov av att stärka utvecklingen för sina arbets­ tagare. EU-kommissionen borde arbeta för att stärka organiseringen av arbetsgivare och arbetstagare och lägga grunden för ett kraftfullt partsarbete utifrån medlemsstaternas utmaningar och behov. Kort sagt stärka incitamenten att teckna kollektivavtal. Därför har PTK, LO och Svenskt Näringsliv nu ställt krav på att sveriges regering, diplomater och tjänstemän på EU-nivå nu agerar för att förhindra ett resultat som omkullkastar våra möjligheter att upprätthålla en välfungerande partsmodell. Men som sagts tidigare – Inget är klart förrän bläcket är torrt!

FOTO: SANDRA JOHNSON

EU-KOMMISSIONEN


EXPO MEDICA I Sverige är Expo Medica sedan många år ledande inom konferenser som rör hjärnans hälsa. Vi har ett antal återkommande och tongivande arrangemang där vi tillsammans med våra samarbetspartners samt andra organisationer säkerställer ett aktuellt program på hög nivå.

KONFERENSPROGR AM 2020

Psykisk (o)hälsa samhällets barn & unga 5–6 februari Stockholm

Vuxna & psykisk hälsa 25–26 mars Stockholm

Traumadagen 9 september Stockholm

Beroendedagen 10 september Stockholm

Psykisk (o)hälsa Väst 24 september Göteborg

Psykisk (o)hälsa Norr 12 november Luleå

Läs mer och anmäl dig idag på

Psykisk (o)hälsa Syd 3 december Malmö

www.expomedica.se Du är också välkommen att kontakta oss på info@expomedica.se eller telefon 08-23 73 10.

EXPO MEDICA SVENSKA AB TEL 08-23 73 10 • www.expomedica.se • info@expomedica.se


Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,70* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,70%. En kreditprövning görs alltid. Det fårinte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,70%, blir den effektiva räntan 4,80% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 405 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2019-09-16.

Vårens Nyheter!

t RÄTT PORT ren om slopa

ICK UTBL ndikappet

TT DEBA ade borde

dr tionshin nstens Funk tjä få välja ehåll. inn

ha en är I Litau sjukdom som en tas. ska bo

Lena

ng Halle i politisk av sparkr ning. vänd

Socialt arbete med sekter S FOKU sens kamp

rörel gor ikapp Hand viktiga frå för valet. inför

Socio

FOKUS

UTBLICK

REPORTAGE

DEBATT

Bland kvinnor märks nu en ökad oro för brott.

Expansion av Opana i amerikanska södern.

Ungdomar pratar om sex och utbud av porr.

Forskare i motstridigt samtal om heder och våld.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2018

Höste FOKUS ns vä inom lfärdsprogn arbete, os och bo hälsa stad.

Kvali ficer

en

Nr 4

2018

ficer Kvali

at socia

lt arbe

te

4 2018 api # ykoter och ps

Sommarnovellen

stion Funk er, LSS hind tiden Fram

av Sara Larsson

at socia

lt arbe

te och

psykot erapi

alt arbe

te och

NYTT -20

Så ser

det nya 20 socionom året ut för er yrkesfälti olika .

psykoter api

SER

IEN Dags att väss kuratore a pennan r och sjuk i hälsovård.

YRKESFÖRMÅN

# 1 202

REPO

RTA

Regel

GE om rökf örbud ej kniv men förb socialtjänud hos st.

0

Socialt

jänst

2020

”KR

DE

Missgy BATT nn barn as placerad i utbe e av bid talning raget?

ELL VINTERNOV ttens Äventyr i vinterna Aino mörker med

Kvalificerat

socialt arbete

ISEN

PUNKT

BRÄNN kring den Misstänkt jäv Steg 1 kritiserade lösningen.

T FIKARUMME

på jobbet Fikakulturen och kan ge värme trygghet.

RE Trosell. RT Jourhe PO mspla AGE cerad får vä e barn nta lagen utanför s grän s. rapi och psykote

#8 2019

NDIATEN

I SOC STIPE IALTJÄ tsvinnare Grattis C-uppsa NSTEN” Morgan Thomsen Göteborg!

C-uppsats vinnare Morgan Thomsen

# 6 20 18

Fors kn supp ingslem ent

Forskning har visat hur socionomer gör karriär inom socialt arbete. Allt från kvinnliga socionomers karriärvägar till hur kvinnors och mäns karriärmotiv skiljer sig åt. Dagens strukturomvandling i samhället skapar fler möjligheter! I Socionomen får du veta vilka. ? amtid LSSafrllengren H a n Lehar alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på Yrkesverksamma medlemmar i SSR

Bli prenumerant idag!

SPA-HELG

Ha en härlig och rofylld spahelg Ingrid Nilsson!

Kvalificerat

socialt arbete

FOKUS

Föräldrar vill ha stöd under turbulen ta tonår.

och psykoter

UTBLICK

Vad innebär uppgörelse i Afghanistan om fred?

DEBATT

Fattas det ett systemisk perspektiv inom t BUP?

api #7 2019

Tema

Psykoterapeut – att vara eller icke vara

DEENNTT-UD STU FÖRMÅN -22

2018-05

3

08:4

ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband ansocionomen.nu/prenumeration ellerR rfrag FÖ MÅN ingsfo med medlemsavgiften och fortlöper så länge du själv vill. 1 1 1 33

a.se.

erat soci

Socionomkarriärer

. msorg g och miljeo och fa ild placerin dividensk nnes i varje ån de xibla d utifr vi di in varje h bete oc cialt ar av so nskap ku g ån

lig person amsorg, darbet familjeo rade me n ”Alla ivid- och engage r visione . m ind 15 000 er ino etar efte i Stockholm ana har . Vi arb or S. Hum människor huvudkont 7 000 6 och har 201 sedan

Kvalific

SP

Testa A-HELG om du nyheter har grep pat na oc en spa- h vinn helg!

”Knutbydramat” har åter igen aktualiserats. Ämnet sekter har varit aktuellt för socionomer sedan Socionomens start. Läs om hur synen på sekten har förändrats och hur vi arbetar med sekter idag. nom

! ringen

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

VÄLFÄR

Vårens DSV välfärdsp ÅR inom arbete, rognos och bost hälsa ad.


FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

W

Aktuellt FORSKNING

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Chefen viktig för äldres arbetsliv

LAS-UTREDNINGEN

Avtal i hamn Akademikerförbundet SSR har förhandlat färdigt ett avtal med arbetsgivaren om turordningsregler och kompetensutveckling. Det är tänkt att möta las-utredningen och förhindra lagstiftning som regeringen har hotat med. – Det är inga lätta frågor, så det känns jättebra, säger Markus Furuberg, förhandlingschef vid Akademikerförbundet SSR. Efter Januariöverenskommelsen tillsattes en utredning av lagen om anställningsskydd, las, för att sätta press på parterna. Om de inte lyckades komma överens hotade regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centern med lagstiftning. Nu har alltså parterna nått en överenskommelse som berör anställda i kommuner och regioner. I korthet går överenskommelsen ut på att kompetensutveckling ska ges förebyggande. I den privata sektorn är förhandlingarna dock långt ifrån klara. Hittills har sex LO-förbund och ett Saco-förbund hoppat av förhandlingarna. Men Akademikerförbundet SSR vill ha ett färdigt förslag att ta ställning till innan de fattar beslut.

Personer som är 56 år och äldre blir långtidssjukskrivna i högre utsträckning än sina medelålders kollegor, enligt en färsk rapport från Afa försäkring. Trots det måste fler jobba längre för att behålla välfärden. För att behålla fler i arbete behöver chefer arbeta med så kallat åldersmedvetet ledarskap. Exempel på det kan vara mentorskap där man tar vara på senior kunskap och skapar ett kunskapsutbyte mellan personer i olika åldrar. – Chefens syn på kunskap och kunnande behöver ändras så att äldres kunnande värdesätts, säger Ewa Wikström, professor i management och organisation vid Göteborgs universitet.

73 %

av tjänstemännen i Sverige var fackligt organiserade 2018. Motsvarande siffra för arbetare var 60%. För tio år sedan var 71% av arbetarna och 72 % av tjänstemännen med i facket.

AKADEMIKERN

11


Aktuellt

W

KOLLEKTIVAVTAL

Arbetstiden tuff fråga i avtalsrörelsen Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. I januari träffades Akademikerförbundet SSR och arbetsgivarna i kommuner och regioner, SKR och Sobona för ett första möte. Under vårvintern kommer parterna att träffas varje vecka för att mejsla fram ett nytt kollektivavtal. En fråga som kan bli svår att lösa är den om möjlighet till arbetstidsförkortning. I sitt yrkande krävde Akademikerförbundet SSR inflytande över arbetstiden för medlemmarna. Exempelvis genom arbetstidskonton, fler semesterdagar eller andra regleringar som stärker individens inflytande över arbetstid och ledighet. – Det kan säkert bli tufft, inriktningen är kanske inte så olika men hur det ska implementeras och regleras kan vi ha olika uppfattningar om, säger Markus Furuberg, förhand12

AKADEMIKERN

lingschef på Akademikerförbundet SSR. Här vill arbetsgivaren ofta lita till att det sköts på lokal nivå utan reglering, medan förbundet vill ha tydligare centrala regleringar om hur det ska gå till. Lönefrågan kan också bli tuff, tror Markus Furuberg. – Vi tycker att våra medlemmar ska uppvärderas, det är inte alltid arbetsgivarsidan tycker det. På liknande sätt som i frågan om arbetstid vill förbundet stödja det lokala arbetet med lönenivåer och lönestrukturer. Även om det blir ett sifferlöst avtal vill förbundet öka lönespridningen och möjligheterna till lönekarriär. Det nuvarande kollektivavtalet löper till och med mars månad och tanken är att ett nytt avtal ska finnas på plats den 1 april.

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.


KLIMATMÖTET

Få fackliga framgångar Fackföreningarna spelade en undanskymd roll i klimatförhandlingarna på FN-mötet COP 25 i Madrid. Det säger David Boys, biträdande generalsekreterare i PSI, som var på plats i Madrid. PSI står för Public Services International och de representerar fackliga organisationer för offentliganställda i mer än 160 länder. I Sverige har klimatfrågan nyligen tagit sig in i de fackliga förhandlingsrummen, men den har varit aktuell för de internationella fackliga organisationerna i ett tiotal år. Industrifacken runt om i världen jobbar för arbetarnas rättigheter när fossilindustrin måste lägga ner eller ställa om. Men bland PSI:s medlemmar finns också de som måste finnas till hands när klimatförändringarna ger sig till känna. – När vädret blir mer extremt är det våra medlemmar som måste rycka ut, lämna sina familjer för att vistas i farligare områden. Vi känner till brandmän och ambulansförare men det handlar också om personer som arbetar med transporter, avlopp och vattentäkter. Skolor och sjukhus kan behöva evakueras, vägar kan behöva stängas av eller öppnas upp och elen stängas av och sättas på. Trots detta har de fackliga företrädarna inte något stort inflytande vid COP-förhandlingarna, enligt David Boys. Men, lägger han till, allt är inte svart eller vitt. – Det finns regeringar som tar seriöst på arbetarnas rättigheter och det finns de som ser vår potential att bidra.

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner. Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89


När beskedet om stängning kom i våras jobbade Catharina Pauloff och Anna-Karin Johansson på Arbetsförmedlingen i Piteå. Sedan dess har nästan alla som jobbade på Piteåkontoret slutat. – Det känns väldigt tråkigt, vi var ett samspelt kontor och jobbade bra tillsammans, säger Anna-Karin Johansson. 14

AKADEMIKERN

FOTO: PÄR BÄCKSTRÖM

Vår vinkel


ARBETSFÖRMEDLINGEN

Efter varslet:

Kontor lades ner och anställda i hela Sverige fick gå. Nu söker myndigheten personal igen. Text: Annika Clemens

Nu anställs hundratals PÅ ARBETSFÖRMEDLINGENS kontor i

Luleå är över 30 tjänster vakanta. Det motsvarar en tredjedel av arbetsstyrkan och är ungefär lika många personer som erbjöds jobb där när Piteåkontoret stängde i höstas. Av de cirka 35 personer som blev erbjudna jobb i Luleå är bara en handfull kvar. – Tyvärr har vi tappat merparten av den personalen. En del tackade ja till en början, men sedan är det många som har försvunnit, säger Marita Lundgren, chef vid Luleåkontoret. AKADEMIKERN

15


Vår vinkel

"Det stora tunga myndighets­uppdraget löper på, trots att vi är färre. Det är en ekvation som blir svår att få ihop." JENNY GRIEVES

EN SOM VALDE att inte följa med var Catharina Pauloff som jobbade som sius-konsulent i Piteå. Hon trivdes med jobbet att hjälpa personer med olika typer av arbetshinder ut i arbete. Hon erbjöds jobb i Luleå, men två timmars pendling varje dag för 2 500 kronor i månaden gjorde att det inte var värt att fortsätta. – Jag hade inte råd att pendla och inte ork att ha så långa arbetsdagar. Sedan skulle det bli mest administrativt arbete, hela uppdraget var i princip tillintetgjort, säger hon. I dag jobbar hon med liknande arbetsuppgifter som tidigare i Piteå kommun. För att kunna hålla den åtstramade budgeten för Arbetsförmedlingen som riksdagen röstade igenom strax före jul 2018 krävdes ett omfattande varsel. – För att kunna hämta hem pengarna under 2019 var man tvungen att lägga ett väldigt, väldigt stort varsel. Rent krasst gällde det att få ut så många som möjligt 16

AKADEMIKERN

med kort uppsägningstid för att minimera det totala antalet uppsagda och samtidigt hålla den strama budgeten, förklarar Helén Justegård, ordförande i Saco-S på Arbetsförmedlingen, som var med och förhandlade varslet. Turbulensen har lett till att över tusen anställda har valt att lämna myndigheten på egen begäran och före jul söktes cirka 500 personer till olika tjänster på arbetsförmedlingar runt om i landet. Catharina Pauloffs före detta kollega Anna-Karin Johansson, då lokalfacklig företrädare på Piteåkontoret, har också valt att sluta. Hon kände att hon inte kunde stå för det förändrade uppdraget.

Många vakanser

Mellan januari och november 2019 valde 1 382 personer att sluta på Arbetsförmedlingen på egen begäran. 850 blev uppsagda på grund av arbetsbrist. Av dessa var 34 chefer. I mitten av december fanns cirka 500 vakanser på Arbetsförmedlingen, 32 av dem var chefstjänster.


Förlängda kontrakt

FOTNOT: I MITTEN AV FEBRUARI SKA ARBETSFÖRMEDLINGEN LÄMNA EN FÖRSTA LÄGESRAPPORT TILL REGERINGEN. VI FÖLJER UTVECKLINGEN PÅ AKADEMIKERN.SE.

I väntan på ytterligare besked har hyreskontrakten för Arbetsförmedlingens kontor förlängts på åtta orter: Ale, Båstad, Emmaboda, Hallsberg, Hällefors, Malå, Norsjö och Åtvidaberg.

– Det blir svårare att ge service till arbetssökanden och arbetsgivare i Piteå när man flyttar så långt bort. Vi har inte samma möjlighet att vara ute hos kunderna på det sätt som jag anser att man behöver för att kunna stötta dem på bästa sätt. Vad tänker du om att de rekryterar ny personal till Luleå? – Det är ju jättebra, i så fall kommer det personer som anammar det nya och det blir bättre för hela organisationen. Men det blir en stor belastning för dem som ska introducera alla och det är tufft för dem som är kvar. En stor del av kompetensen har ju försvunnit. DET FORTSATTE ATT blåsa kring Arbetsförmedlingen under hösten och det instabila politiska läget bjöd på nya överraskningar. Efter hot om misstroende­omröstning mot nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark kom nästa besked: Alla 132 kontor skulle inte stängas och ”närvaro skulle säkras på alla orter” där Arbetsförmedlingen hade haft kontor.

Åtvidaberg och Emmaboda är två kommuner där beskedet kan få betydelse. Kontoren har redan stängt, men i mellandagarna beslutades att förlänga hyreskontrakten i väntan på vad regeringens senaste besked innebär i praktiken. – Det är osäkert vad de menar med lokal närvaro. Ministern har pratat om att fler skyltar ska synas, men vad det innebär vet vi inte, säger Jenny Grieves, ordförande i Saco-S på Arbetsförmedlingen, region öst. Hyreskontrakten har förlängts för totalt åtta stängda kontor. Men enligt Jenny Grieves är det osäkert om det finns tillräckligt med personal för att bemanna kontoren på alla orter. – Det är en resursfråga. Vi har fört fram till arbetsgivaren att det är svårt att bemanna alla orter när vi har blivit 40 procent färre på ett år. Samtidigt finns det personal som sades upp förra året som nu återanställs och kommer tillbaka till Arbetsförmedlingen. – Det tycker vi är trevligt. Men det har varit ett tungt år med varsel, stor personalomsättning och omorganisationer, konstaterar hon. – 2019 är det ingen som saknar. Många har självmant valt att gå vidare och det finns risk för fortsatt kompetenstapp. Och det stora tunga myndighetsuppdraget löper på, trots att vi är färre. Det är en ekvation som blir svår att få ihop. Jenny Grieves berättar att medarbetare har liknat sin arbetssituation vid orkestern på Titanic. – Vi spelar vidare medan skeppet sjunker. AKADEMIKERN

17


Akademikerförbundet SSR presenterar stolt

FYRA FILMER OM HOT OCH VÅLD

KA INGEN S AS T T Ä UTS LLER E T O FÖR H ITT VÅLD I S ARBETE

Fyra filmer som skildrar fyra olika exempel på hot och våld i arbetslivet. Filmerna kan användas för att starta diskussioner om hot och våld på din arbetsplats eller i din förening. Till varje film finns information om vad som gäller, arbetsgivarens ansvar, checklistor och vägar till mer information. Läs mer och se filmerna på akademssr.se/hotochvald


Tema

Diskriminering på grund av etnicitet är olagligt. Ändå sker det dagligen på svenska arbetsplatser.

20 FÄRGBLIND? Det är förbjudet att diskriminera på grund av hudfärg. Ändå sker det hela tiden i arbetslivet. Marie Cham ger företag och organisationer verktyg för att komma tillrätta med den osynliga diskrimineringen.

30 SVART PÅ VITT Afrosvenskar har mycket lägre disponibel inkomst än övriga svenskar med samma utbildningsnivå. Dessutom blir de mer sällan chefer och är oftare arbetslösa. I statistiken syns diskrimineringen tydligt.

35 OSMINKAD SANNING Att hudfärg spelar roll på arbetsmarknaden är ett faktum. Men när det kommer till lösningarna på problemet är forskarna oeniga. Ska vi prata mer om nyanserna på vår hud? Eller kanske mindre?

41 DUBBELT SÅ BRA När Cassandra Marshall och Fatima Jobe träffades genom ett mentorsprogram klickade de direkt. I sina möten har de både kunnat prata om utmaningarna i karriären och om hur deras hudfärg påverkar andras bemötande.

AKADEMIKERN

19


Tema

20

AKADEMIKERN


Färg– blind? I Sverige ser vi inte hudfärg. Därför diskriminerar vi ingen. Eller? Marie Cham hjälper arbetsplatser att få syn på den dolda diskrimineringen. Text: Karin Persson Foto: Margareta Bloom Sandebäck


Tema

V

– DET HÄR ÄR en ärlig fråga. Vad är ett bra språk? Jag kan inte säga att någon är vit, inte att någon är svart. – Varför inte? undrar utvecklings­ ledaren Kitimbwa Sabuni. – Jag blir frustrerad. Jag vill bara göra rätt! Mannen som så gärna vill göra rätt jobbar på Hammer och Hanborg, ett konsultföretag inom rekrytering och organisationsutveckling. I dag har han och alla kollegorna på Stockholmskontoret trängt ihop sig i det lilla lunchrummet för att delta i en workshop om språk och hudfärg. De fiskar upp ris och avokado med pinnar ur plastbyttor medan de lyssnar till dagens gäster, Marie Cham och Kitimbwa Sabuni som arbetar med projektet Vidga normen i praktiken. – Det finns inget rätt eller fel. Men det finns ord som är stigmatiserande. Tanken är att vi ska hitta ett språk för att prata om hudfärg, utan att göra det på ett negativt sätt, säger Kitimbwa Sabuni.

22

AKADEMIKERN

Kitimbwa Sabuni och Marie Cham utbildar företag och organisationer om diskriminering enligt hudfärg.

Vidga normen i praktiken startade hösten 2018, pågår till och med 2021 och drivs av Länsstyrelsen i Stockholm. Visionen är att Stockholm ska bli en ”attraktiv och inkluderande region” som tillvaratar akademisk kompetens, oavsett hudfärg, genom kompetenshöjning för arbetsgivare och deras anställda. Syftet med insatserna i projektet är att få fler arbetsgivare att jobba med aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. Marie Cham och hennes kollegor håller föreläsningar där de ger en introduktion till debatten, berättar om statistik och pratar om varför det är viktigt med exempelvis kartläggning av situationen i den egna organisationen vad gäller inkludering och förekomst av diskriminering. För tillfället arbetar Marie Cham och hennes kollegor med ett tiotal organisationer i regionen, bland annat Konstfrämjandet, Botkyrka kommun och Anticimex.

"Vi i Sverige har en självbild om att hudfärg inte spelar någon roll" MARIE CHAM


Insatser som dessa behövs. Flera samstämmiga studier visar att det finns ett stort mått av diskriminering utifrån hudfärg på den svenska arbetsmarknaden. Men det är få som pratar om det. – Jag tror att den här diskrimineringsgrunden har blivit förbisedd för att vi i Sverige har en självbild om att hudfärg inte spelar någon roll. I mångt och mycket ser vi oss som färgblinda och att det är en god egenskap, säger Marie Cham. Hon har länge funderat över frågan: när blir man svensk och vad innebär det? Själv är hon född och uppvuxen i Sverige, men berättar att hon ofta klassas som invandrare utifrån sitt utseende. För att minska diskrimineringen på grund av hudfärg tror hon att vi behöver ta oss an frågan på samma sätt som man gör med

jämställdhet, att det måste bli en politisk fråga som genererar åtgärder i hela landet. Nu har vi fel approach till problemet, tycker hon. – Vi pratar om flyktingar, invandrare, utrikesfödda. Men det spelar i princip inte någon roll var du är född, det är din hudfärg som är utslagsgivande enligt forskning. Vad händer med de akademiker som inte har språksvårigheter men som ändå har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller måste ta ett arbete de är helt överkvalificerade för? VI BACKAR BANDET ett par månader.

Marie Cham och Kitimbwa Sabuni håller i en annan workshop, den här gången för förtroendevalda inom Akademikerförbundet SSR. AKADEMIKERN

23


Tema

Konsultfirman Hammer och Hanborg är ett av de företag som hakat på projektet Vidga normen i praktiken.

Tanken är att de som deltar både ska kunna ta med sig sina nya kunskaper hem til arbetsplatsen och använda det i sitt fackliga engagemang. Marie Cham läser upp sex påståenden för alla i rummet att ta ställning till. ”Jag kan vara ganska säker på att om jag ber att få tala med chefen så kommer jag att få ha att göra med en person med min hudfärg” och ”Jag kan bete mig opassande utan att oroa mig för att folk ska tänka att människor med min hudfärg överlag har dålig moral”, lyder två av dem. Rubriken för workshopen är ”Hudfärg spelar roll”, och det blir tydligt att det verkligen är så när deltagarna får redovisa hur många ja respektive nej de svarat på påståendena. – Det läskiga är ju att jag inte ens behöver tänka på det här. Det är skrämmande att jag är så skyddad, säger Tanja Pitkanen, biståndshandläggare inom Stockholms stad. Som de andra i rummet har hon svarat ja på nästan alla frågor. Marie Cham och Kitimbwa Sabuni däremot svarar i stället nej på de flesta.

"Det är ett större och tydligare problem än vad jag kanske har kunnat förstå." DANIEL GRÖNBERG

24

AKADEMIKERN

– Övningen är konstruerad så att den visar att olika människor reflekterar mer eller mindre över sin hudfärg. Men också på att hudfärg spelar en stor roll i vårt samhälle, vare sig vi vill eller inte, säger Marie Cham. Seminariet fortsätter med både grupparbeten och diskussioner mellan alla deltagarna. Är det diskriminerande att fråga en ny kollega var hon kommer ifrån? Och hur skulle du själv känna om du fick den frågan? Mot slutet av workshopen får deltagarna en stund för att reflektera över vad förmiddagen har gett. Daniel Grönberg, ombudsman på Akademikerförbundet SSR, har fått många nya tankar. – Det är ett större och tydligare problem än vad jag kanske har kunnat förstå. Och det blir ännu tydligare för mig att jag själv också är ett problem i det här. Jag måste reflektera mer över mig själv och vad jag gör för då blir jag också en bättre budbärare. TILLBAKA TILL Hammer och Hanborgs lilla lunchrum igen. Målet med dagens sammankomst är att deltagarna ska börja reflektera kring hur de talar om hudfärg och vilken betydelse det kan ha. De ska också gemensamt komma fram till vilka ord som passar i den här organisationen när det gäller att benämna olika hudfärger. Efter en kaffepaus delas de in i två grupper. Med sig får alla varsin stencil med exempel på hudfärgsrelaterade benämningar i andra delar av världen. I Kanada använder man till exempel ”white”, ”visible minorities” och ”aboriginal”. I USA delar man in människor utifrån om de ser ut att vara exempelvis ”black” eller ”asian”. Vad ska man säga på Hammer och Hanborg?


AKADEMIKERN

25


När den ena gruppen tagit plats i ett par soffor med sina kaffekoppar blir det först så tyst att det går att urskilja ljudet av hård kola som krossas mellan en av deltagarnas kindtänder. Snart kommer emellertid diskussionen i gång. – Det är jättesvårt. – Det är människor. Man önskar att det skulle räcka med det. – Jag måste ändå påpeka att det här känns lite som en ickefråga. Hur många gånger har jag sagt ”jag träffade den där asiaten” till någon av er? När behöver jag benämna någons hudfärg? – Ni ska inte uppfinna ett språk ni inte har behov av. Men ibland kanske ni använder ett språk som osynliggör hudfärg, säger Marie Cham. 26

AKADEMIKERN

Hon berättar att det vanligaste argument hon stöter på mot att bedriva aktiva åtgärder utifrån hudfärg är just att man inte förstår poängen med att över huvud taget prata om vilken färg på huden någon har. En sådan diskussion hör vi emellertid sällan kring andra diskrimineringsgrunder, påpekar hon. Det är till exempel inte ofta som någon undrar varför vi ska arbeta med representation utifrån kön. – Men när det kommer till just hudfärg så känner många att det är mer naturligt att inte prata om det. Man motiverar det med att man inte vill göra skillnad på folk. De flesta är ju goda människor, och de har en föreställning om att det är av illvilja man pratar om andras hudfärg.

Vit, svart eller synlig minoritet. Dagens workshop hos företaget Hammer och Hanborg handlar om hur vi talar om hudfärg.


Tema CHRISTINA HAMMER, en av grundarna av

Hammer och Hanborg, berättar att det var självklart att tacka ja till att delta i Vidga normen i praktiken när frågan kom från Marie Cham och hennes kollegor. Företaget har drivit frågor kopplade till mångfald i framtidens arbetsliv i flera år nu, men Christina Hammer säger att de vill bli bättre på att motverka diskriminering kopplad till just hudfärg. – Den här frågan är svår att prata om eftersom vi i Sverige saknar ett gemensamt språk kring hudfärg, men att inte ta i den är nästan som att låtsas att problemet inte finns. Det senaste året har något hänt, tycker hon. Mångfaldsfrågan är tydligare på agendan hos företag och organisationer nu än tidigare. Många av Hammer och

Hanborgs kunder vill bli mer inkluderande, och för att kunna hjälpa dem behöver företaget vässa sina egna kunskaper inom området. – Vi vill dels vara med och påverka, dels sticka ut hakan och ligga i framkant. Vi har stor räckvidd i våra kanaler och en stor trovärdighet, vilket gör att vi kan få många att lyssna på oss och börja prata om det här, säger Christina Hammer. För gänget i sofforna verkar det svårt att komma fram till några konkreta förslag och en viss förvirring kring syftet med övningen råder. – Säg att ni skulle göra en lönekartläggning för att se om det finns några oskäliga löneskillnader kopplat till hudfärg. Vilka benämningar skulle ni använda då? säger Kitimbwa Sabuni.

AKADEMIKERN

27


Tema "Det är ett glastak som är förödande." MARIE CHAM

CV MARIE CHAM Utbildning Utveckling och internationellt samarbete Arbetar Länsstyrelsen i Stockholm

28

AKADEMIKERN

Efter långa diskussioner enas gruppen om att föreslå benämningarna vit, brun, svart och asiat. När de kommer tillbaka till lunchrummet visar det sig att gruppen som har suttit kvar där i stället har kommit fram till att benämningarna synlig minoritet och synlig majoritet är att föredra. – Det blir väl jättesvårt att kategorisera in folk så? invänder någon. – Nej, majoriteten är vit och alla andra är i minoritet.

NÄR WORKSHOPEN är över tycker Marie Cham att det har varit en produktiv dag. Det är vanligt att deltagare tycker att diskussioner som den i dag är obekväma. De vill inte röra om, det låser sig. – Men här har man kommit en bit på vägen. Det kändes väldigt avslappnat till slut, säger hon. Marie Cham vill jobba för att Vidga normen i praktiken ska bli ett rikstäckande projekt så att så många arbetsmarknadsaktörer som möjligt får ta del av det. Om fler börjar reflektera kring frågor om hudfärg och inkludering kan det göra stor skillnad, tror hon. Attitydförändringar är inte lätta att få till stånd, men hon hoppas att arbetet ska leda till att fler organisationer tar diskrimineringsgrunden hudfärg på allvar och verkligen implementerar ett arbete som synliggör frågan. Det skulle gynna både arbetsgivarna själva, som blir mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, och förstås alla dem som i dag diskrimineras på grund av sin hudfärg. – Arbetet är en sådan essentiell del av livet. Du investerar i dig själv genom att skaffa dig den kompetens du behöver för att kunna utföra ett arbete, men så tar det stopp. Det är ett glastak som är förödande.


Hallå där, Malin Fröjmark som är ombudsman på Akademikerförbundet SSR och jobbar med arbetsrätt och förhandling med särskilt ansvar för likabehandling. Varför hoppade ni på projektet Vidga normen i praktiken? – Det var självklart för oss. Forskning visar att det pågår diskriminering mot synliga minoriteter och afrosvenskar, och de är våra medlemmar eller potentiella medlemmar. Vi vill vara med i projektet både för att bidra med det vi kan och för att själva lära oss mer om hur vi kan arbeta aktivt med den här delen av diskriminering på arbetsmarknaden. Genom att delta i ett sådant här och liknande projekt visar vi också att det inte är acceptabelt att det ser ut så här på svensk arbetsmarknad. Vi är allt annat än klara med den här frågan, vi har precis börjat. Vad kan ni som fackförbund göra för att motverka diskriminering på grund av hudfärg? – En av de viktigaste delarna att lyfta är omfattningen av diskriminering av synliga minoriteter. Det är inte ny kunskap, men fortfarande är det många som inte känner till hur det ser ut. Vi håller utbildningar i diskrimineringslagen för våra lokalfackliga för att få dem att bli medvetna om och lyfta de här frågorna lokalt. Vi gör förstås också ett aktivt arbete direkt om vi har en medlem som blir utsatt för diskriminering. Vilken hjälp kan man få som enskild medlem? – Om man känner sig diskriminerad på grund av hudfärg eller någon annan diskrimineringsgrund så ska man kontakta oss, så gör vi vad vi kan för att hjälpa till. Vi gör en utredning för att ta reda på vad som har hänt och tar sedan frågan vidare med arbetsgivaren.

8 punkter om din inkomst­ försäkring ● Inkomstförsäkringen ingår i

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill. Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.


Tema

Svart på vitt 30

AKADEMIKERN

Övriga befolkningen .

12 300 kr.

Högst 3 år eftergymnasial utbildning.

KÄLLA: ANTISVART RASISM OCH DISKRIMINERING PÅ ARBETSMARKNADEN, LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLM. (DISPONIBEL INKOMST NÄMNS I RAPPORTEN SOM ÅRSINKOMST. VI HAR DELAT DEN SUMMAN MED 12 FÖR ATT FÅ MÅNADSINKOMSTEN SOM REDOVISAS I STAPLARNA.)

Arbetslöshet Afrosvenskar tillbringar fler dagar i arbetslöshet än den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå.

15 700 kr.

24 000 kr.

Född i Sverige, minst en förälder född i Afrika söder om Sahara.

Text: Johanna Kvarnsell Grafik Kajsa Isenberg

Afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som personer med högst tre års högskoleutbildning ur den övriga befolkningen.

Född i Afrika söder om Sahara.

Afrosvenska akademiker har lägre inkomst och får mer sällan chefsjobb än andra svenskar med samma utbildning.

Status Afrosvenskar är överrepresenterade i lågstatusyrken och underrepresenterade i högstatusyrken.


18 800 kr. 20 300 kr.

Minst tre års eftergymnasial utbildning. 21 800 kr.

Övriga befolkningen.

Övriga befolkningen.

Position Afrosvenskar är underrepresenterade i chefspositioner. Och de afrosvenskar som är chefer har lägre lön än andra med samma utbildningsnivå.

29 400 kr.

26 990 kr.

Forskarutbildning

Disponibel inkomst kronor per månad, efter skatt, inklusive eventuella bidrag.

Född i Sverige, minst en förälder född i Afrika söder om Sahara.

Född i Afrika söder om Sahara.

Född i Sverige, minst en förälder född i Afrika söder om Sahara.

Född i Afrika söder om Sahara.

40 000 kr.

37 300 kr.

AKADEMIKERN

31


Kraftigt förstärkt familjehemsvård

Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78


Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. För information kontakta: Daniel Viklund Föreståndare daniel.viklund@brizad.se Tel. 070-837 06 77

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Olof Risberg Leg psykolog olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78


Har du råkat bli chef? Din roll som chef är speciell – du är både anställd och företrädare för arbetsgivaren. Därför har vi Svensk Chefsförening som kan chefsfrågor och ger stöd till dig som är chefsmedlem. Ett tryggt och kunnigt chefsfackligt stöd. Du får särskilt stöd i frågor om arbetsrätt, lön och chefsrollen. Alla våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet och företräder bara dig som är chefsmedlem hos oss. Utveckling, karriär och omställningsstöd. Oavsett om du vill vidareutvecklas där du är, själv ta steget eller tvingas röra dig vidare så får du professionell, individuell rådgivning som en del av ditt medlemskap. Förbundets inkomstförsäkring gäller som vanligt. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan. Den ger 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor och gäller även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår professionell karriärcoachning. Utbildningar som utvecklar chefer. Fyll på kunskap och inspireras på våra populära utbildningar, seminarier och chefsfrukostar. Alltid kostnadsfritt för dig som är medlem. Chefstidningen i din brevlåda. Du får vårt prisbelönta ledarskapsmagasin Chefstidningen utan extra kostnad. Läs mer om Svensk Chefsförening och vår verksamhet på akademssr.se/chef Hur blir jag medlem i Svensk Chefsförening? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR och står registrerad som chef blir också medlem i Svensk Chefsförening – automatiskt och utan extra kostnad. Förutsättningen är att förbundskansliet får reda på att du jobbar som chef. Du har väl meddelat förbundet att du blivit chef? Om inte kan du själv enkelt ändra dina uppgifter på akademssr.se/mina-sidor


Tema

Osminkad

sanning Nyansen på din hud spelar roll för karriären. Men är lösningen att prata mer eller mindre om hudfärg? Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

➔ AKADEMIKERN

35


Tema

V

VI ÄR INTE så färgblinda i Sverige som vi gärna vill tro. Det visar färska forskningsresultat med förkrossande tydlighet. Diskrimineringen av människor med annan hudfärg än vit pågår varje dag – inte minst på arbetsmarknaden. I den statistiska undersökningen ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden” från Uppsala universitet har forskare jämfört yrkesbefattningar och lönenivåer för tre grupper: de som är födda i Afrika söder om Sahara, de som har minst en förälder som är det, och samtliga övriga svenskar oavsett härkomst. Resultatet är glasklart och går i linje med tidigare studier som rör arbetsmarknaden. Afrosvenskar (de två första grupperna) har svårare än övriga befolkningen att avancera till högre befattningar, med högre lön och status som motsvarar deras utbildningsnivå. De kommer helt enkelt inte lika långt i karriären i konkurrens med den övriga befolkningen, oavsett om de är lika

36

AKADEMIKERN

mycket – eller mer – meriterade för den åtråvärda positionen. Och skulle de ändå få en chefstjänst, så visar studien att de får signifikant lägre lön än personer på motsvarande positioner som tillhör den övriga befolkningen. SOM ETT PAR exempel kan nämnas att afrosvenskar måste ha forskarutbildning för att få samma disponibla inkomst som övriga svenskar med en max treårig eftergymnasial utbildning. Och svenskfödda personer som har gått en treårig eftergymnasial utbildning har 150 procent av bruttolönen av svenskfödda afrosvenskar med samma utbildningsnivå. Psykologen Sima Wolgast vid Lunds universitet har tidigare bland annat forskat kring diskriminering på arbetsmarknaden och är en av forskarna bakom studien. Hon tycker att resultaten är anmärkningsvärda, om än inte förvånande. – Det vi däremot upptäckte, som jag inte hade förväntat mig, var att när afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara läser en högst treårig postgymnasial utbildning så är det till deras nackdel. Till skillnad från övriga befolkningen, där arbetslösheten minskar i takt med utbildningsnivå, resulterar en högre utbildning för den här gruppen i högre arbetslöshet, säger hon. I den privata sektorn är löneskillnaderna mellan de olika grupperna störst. Personer födda i subsahariska Afrika har 25 procent lägre lön än befolkningen i övrigt. För afrosvenskar som är födda i Sverige är motsvarande siffra 36 procent. – Jag tror att det handlar om att det är mindre insyn i den privata sektorn. Även om det råder ojämlikhet också i offentlig


"Första steget till att avhumanisera är att kategorisera människor." SIMA WOLGAST

sektor så tror jag att skillnaderna är mindre där för att den offentliga sektorn lyder under offentlighetsprincipen, och för att man är en del av en demokratiskt styrd verksamhet. ATT AFROSVENSKAR diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden står alltså klart. Det verkar dessutom som att läget i Sverige är värre än i många andra länder. En artikel som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Sociological science 2019 slår till exempel fast att Sverige har den näst högsta graden av diskriminering på arbetsmarknaden kopplad till hudfärg av de nio undersökta länderna i Europa och Nordamerika. Bara i Frankrike ser det sämre ut. Men det saknas forskning som visar hur den ojämlika fördelningen av status och möjligheter går till och varför det ser ut som det gör. Frågan om varför människor med annan hudfärg än vit fortsatt diskrimineras i Sverige har naturligtvis inget enkelt eller entydigt svar, men jag ställer den ändå till Sima Wolgast. Hon lyfter ett par delförklaringar. Dels kan dagens diskriminering kopplas till historien om det transatlantiska slaveriet. Det finns rasistiska strukturer – föreställningar om att det är okej att bete oss icke humant mot svarta – som fortfarande hänger kvar sedan dess, menar hon. Dels beror diskrimineringen på den tendens vi människor har att kategorisera, där vi tillskriver människor egenskaper utifrån den grupp vi anser att de tillhör. – Första steget till att avhumanisera, och därmed diskriminera, är att kategorisera människor. Om man tittar på vad det AKADEMIKERN

37


Tema är för samhällskontext vi befinner oss i nu, är det kanske inte så förvånande att vi upplever det tillåtet att kategorisera utifrån drag som knyts till vissa grupper och bete oss utifrån det. DISKRIMINERINGSLAGEN förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Lagen skärptes 2016 och i dag ska alla arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete, så kallade aktiva åtgärder, för att främja lika möjligheter och rättigheter i arbetslivet. Trots det har lagen kritiserats för att vara uddlös. Bland annat tycker Eva Schömer, professor i rättsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad, att det är ”i stort sett omöjligt” att som arbetstagare få rätt mot arbetsgivare i mål i Arbetsdomstolen när det gäller just etnisk diskriminering. I en intervju med SVT Nyheter framhåller hon också att Diskrimineringsombudsmannen, DO, utreder för få anmälningar från personer som upplever sig ha blivit etniskt diskriminerade.

38

AKADEMIKERN

Även regeringen vill se skarpare sanktioner mot de arbetsgivare som negligerar arbetet mot diskriminering. År 2018 tillsatte jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för att fler arbetsgivare ska ta det ansvar de är ålagda enligt lag, något som välkomnades av bland annat Akademikerförbundet SSR. Uppdraget skulle ha redovisats i september 2019 men nu har utredningstiden förlängts till oktober 2020. DISKRIMINERINGSGRUNDEN där hudfärg

räknas in kallas alltså numera för etnisk tillhörighet. Den handlar om hur individen identifierar eller uppfattar sig själv och enligt lagens beskrivning är det individen själv som definierar sin etniska tillhörighet utifrån sin bakgrund och individuella historia.


"Det är nödvändigt att mäta ras eller hudfärg, eftersom det oftast är det som avgör när människor behandlas annorlunda." TOBIAS HÜBINETTE

Sedan 2008 finns termen ras inte längre med i den svenska diskrimineringslagen, något som Sverige har fått kritik för av såväl EU som FN och Europarådet. Tobias Hübinette är docent i interkulturell pedagogik och lärare vid Karlstads universitet. Han är en av ett fåtal inom den svenska högskolevärlden som instämmer i kritiken och propagerar för att vi bör återinföra rasbegreppet i Sverige. – Det är nödvändigt att mäta ras eller hudfärg, eftersom det oftast är det som avgör när människor behandlas annorlunda. De föreställningar vi har om andra är ofta kopplade till just utseendet. Det är sällan de andra aspekterna, som religion, språk eller andra etniska aspekter, som är grundorsaken till att någon diskrimineras.

Tobias Hübinette säger samtidigt att han förstår dem som tycker att rasbegreppet inte längre bör användas. Den som har svenska som förstaspråk uppfattar i dag ordet ras som laddat eftersom det för tankarna till föreställningar om biologiska raser, så som man använde termen under första halvan av 1900-talet. Men, påpekar han, nu handlar det inte om att tillskriva människor egenskaper utifrån hur de ser ut. Det handlar om att kunna adressera, och även visa genom statistik, att vi behandlas olika beroende på vad vi har för färg på huden och hur vi råkar se ut. I dag mäter vi till exempel hur kvinnor och män uppfattar att de särbehandlas genom att i enkäter fråga om könstillhörighet, för att kunna korrelera det med exempelvis utsatthet i det offentliga rummet. – Den typen av datainsamling tror jag på även när det gäller ras eller hudfärg. I Sverige har vi jättemycket data på kön, klass och ålder, men sedan är det nästan stopp. Därför blir det väldigt svårt för exempelvis svarta svenskar att kunna påvisa att de faktiskt blir utsatta för diskriminering. Tobias Hübinette efterfrågar därför mer forskning som den vi refererar till i den här texten. Om vi hade bättre tillgång till siffror som visar diskrimineringen svart på vitt skulle det vara enklare att få en förändring till stånd, menar han. – Det är helt enkelt den enda vägen framåt i Sverige för de olika icke-vita minoriteterna. Vi formulerar ju i hög grad vår politik utifrån den här typen av data. Så länge vi bara pratar om att det möjligen ser ut så här händer det dock inte så mycket. AKADEMIKERN

39


Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri behovsanalys, 30 minuter fri rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro?

Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro

Under 2020 införs en avgift på 35 kronor för pappersfaktura. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura. Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.


Fatima Jobe upplever att hon som afrosvensk måste prestera 200 procent. I ett mentorsprogram har hon fått stöd av Cassandra Marshall.

Dubbelt så bra Text : Karin Persson Foto: Anna Simonsson

AKADEMIKERN

41


Tema

J

– JAG HAR KÄNT att jag som färgad behövt ge 200 procent, göra mer än alla andra på jobbet. Det kunde jag och Cassandra prata om, säger Fatima Jobe. Hon läser sista året på kandidatprogrammet data- och systemvetenskap och arbetar extra inom revenue management, intäktsoptimering i hotellbranschen. Cassandra Marshall arbetar med innovationsledning på den statliga myndigheten Vinnova. De träffades för första gången inom ramarna för Vidga normens mentorsprogram Framtidens ledare, en satsning där mentorer från ledande befattningar inom offentlig sektor och näringsliv mötte högutbildade adepter med afrosvensk bakgrund, i syfte att motverka diskrimineringen av icke-vita och öppna dörrarna till ett mer inkluderande arbetsliv. Programmet, som drevs i Länsstyrelsen i Stockholms regi, pågick under ett år och avslutades hösten 2018. Fatima Jobe och Cassandra Marshall fann varandra direkt.

42

AKADEMIKERN

Fatima Jobe och Cassandra Marshall träffades genom ett mentorsprogram för unga afrosvenskar. Men deras samtal har inte bara handlat om frågor kopplade till hudfärg.

CV FATIMA JOBE Utbildning Data-och systemvetenskap Arbetar Hotellbranschen

– Det klickade på en gång. Hon förstod verkligen mig och vi hade ett bra samtal, säger Fatima Jobe. Hon berättar att hon främst ville delta i programmet för att bredda sitt nätverk. Att få Cassandra Marshall som mentor passade Fatima Jobe bra, eftersom de båda i sina yrken behöver vara idérika och innovativa. Cassandra Marshall ställde å sin sida upp som mentor för att hon gärna ville befinna sig i en kontext där man lyfter upp diskriminering på grund av hudfärg i arbetslivet på agendan.

" Ibland har jag inte själv klart för mig hur jag ska prata om att hudfärg faktiskt påverkar."


– Den här frågan är ganska anonym fortfarande, och ibland har jag inte själv klart för mig hur jag ska prata om att hudfärg faktiskt påverkar. Det borde vara lika självklart att jobba med jämlikhet när det gäller hudfärg som med jämlikhet mellan kvinnor och män, men det gör vi inte i dag. Att få vara med i ett sammanhang där man försöker motverka den här typen av diskriminering kändes viktigt, säger hon. Fatima Jobe och Cassandra Marshall träffades ungefär en gång i månaden under ett års tid. Mest handlade samtalen om de egna yrkena, de gav varandra tips och råd kring olika arbetssituationer de befann sig i. Fatima Jobe, som hade tagit en paus

CV CASSANDRA MARSHALL Utbildning Ekonomi Arbetar Vinnova

i sina studier för att arbeta på heltid, funderade också mycket kring om hon skulle gå tillbaka till skolbänken. Det uppmuntrade Cassandra Marshall henne att göra. – Hon gav mig bra insikter och peppade mig att våga tro på mig själv, det behövde jag särskilt mycket då eftersom jag hade kommit tillbaka från min föräldra­ledighet och kände mig lite ringrostig, säger Fatima Jobe. Programmet var egentligen uppbyggt som vilket annat mentorsprogram som helst, berättar Cassandra Marshall. – Man skulle kunna tro att fokus för våra diskussioner var skeenden som kan kopplas till hudfärg, men så var det inte riktigt. Däremot kom vi in på sådana frågor också. AKADEMIKERN

43


Tema

Hon säger att den diskriminering hon erfarit i arbetslivet ofta har varit subtil och inte alltid avsiktlig. Hennes hudfärg är både synlig och osynlig, upplever hon. – Ibland tror jag att folk blir överraskade, att de plötsligt upptäcker min färg. Man pratar om något och kommer på att oj, det här kanske var okänsligt med tanke på att Cassandra som är mörk sitter här. Helt plötsligt blir jag en särling i gruppen. Det händer också att jag kommer i situationer där man pratar om hudfärg eller om någon som är mörk, och sedan säger: vi menar inte dig. Ibland upplever hon i stället att man väljer att se hennes färg, till exempel i sammanhang då hon blir den i rummet som representerar mångfald. – Jag tror att Fatima kunde känna igen sig i det, både i och utanför arbetslivet.

" Jag tror att de som sitter i toppen som skulle behöva ett hudfärgat nätverk." FATIMA JOBE

44

AKADEMIKERN

Fatima Jobe instämmer. Även hon har ofta upplevt att hon som svart får representera alla andra svarta. I hotellbranschen, där hon jobbat i flera år, är de flesta som har höga positioner vita, säger hon. Oftast är hon en av få svarta i rummet. – Jag tror att de som sitter i toppen skulle behöva ett hudfärgat nätverk, för att kunna bredda mångfald även i toppositioner. Hon har också upplevt rasism i vardagssituationer på jobbet. Som den gången då hon stod tillsammans med en kollega som också är svart i en hotellreception och en man kom in och utbrast ”här var det negrer!”. – Han kom faktiskt på sig själv, kom tillbaka och bad om ursäkt. När jag stöter på något sådant försöker jag att vara diplomatisk. Jag kan vara ärlig och säga ifrån när jag tar illa upp, men jag behöver inte hugga direkt. Fatima Jobe uppskattar att man inom Vidga normens mentorsprogram ansträngde sig för att blanda mentorer och adepter från olika branscher och kretsar. Annars hade hon förmodligen aldrig fått kontakt med Cassandra Marshall. Hon känner att hon har fått en ny, värdefull person i sitt nätverk, även om mentorsprogrammet nu är avslutat. – Hon ger mig tips och råd och har till exempel gått igenom mitt cv. Om det är något jag undrar över, som jag kanske inte har erfarenhet av, kan jag alltid höra av mig, säger hon. – För mig är den stora behållningen våra samtal. Det har varit lärorikt att dela erfarenheter kring hur vi utför våra jobb. Som en extra bonus har jag fått lära känna Fatima, säger Cassandra Marshall.


G D F SK IG ÖR O ME LE D PO Ä N G Ö

H

5 anledningar att vara med i a-kassan 1

2

3

4

5

DU KAN FÅ PENGAR OM DU SKULLE BLI AV MED JOBBET Du kan få upp till 910 kr per dag i 300 ersättningsdagar. För att få ersättningen baserad på din lön behöver du uppfylla medlems- och inkomstvillkoren. DU KAN KÄNNA DIG TRYGG Om det inte går som du tänkt dig på arbetsmarknaden kan du ändå sova gott om natten – a-kassan backar upp dig. DU KAN FÅ FACKETS INKOMSTFÖRSÄKRING I Akademikerförbundet SSR:s avgift ingår en inkomstförsäkring som täcker upp till 80 procent av hela lönen. Den gäller bara om du är med i a-kassan. DU ÄR SOLIDARISK Även om du själv har jobb så hjälper du andra, som just nu står utanför arbetsmarknaden, att få pengar när de behöver det. Och andra gör samma sak för dig om du någon gång skulle behöva a-kassa. INTYGAR ATT DU HAR INKOMST Det händer att hyresvärdar, banker etc. vill ha intyg på att du är med i a-kassan för att hyra ut bostäder eller bevilja lån.

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se


Spaning

En uråldrig typ ”KÄNN DIG SJÄLV.” Så löd mottot vid det

Din kropp må sitta vid ett skrivbord. Men din hjärna tror fortfarande att du lever på savannen. Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

46

AKADEMIKERN

antika oraklet i Delfi. Samma sak skulle med fördel kunna stå inristat ovanför varenda arbetsplats. Enligt Katarina Gospic, hjärnforskare och författare, skulle nämligen dagens arbetsliv fungera mycket bättre om fler bara tog till sig lite basal information om hur vårt viktigaste organ fungerar. – När jag doktorerade på ämnet kring hjärnan och beslutsfattande blev det tydligt för mig att människor har noll koll. Det gäller både inom näringslivet och bland politiker, som verkligen styr över andras liv. Är inte det absurt? Vilka krafter är det som driver oss mot vissa beslut? Hur motiverar vi våra medarbetare? Vad får oss själva och andra att prestera? Svaren finns numera att tillgå. De senaste decennierna har nämligen kunskapen om hjärnan exploderat, tack vare helt ny avancerad teknik.


Har din inre stenåldersmänniska fått en för trång kostym?

Så vad är det då som vi funnit i oss själva? En uråldrig typ. En som lever för dagen, ogillar snabba förändringar och helst inte släpper blicken från savannens potentiella hot. – Grundläggande finns två hjärnstrukturer att hålla reda på. Belöningssystemet, eller striatum, är inriktat mot, just det: belöningar. Företrädelsevis de som är störst och kommer snabbast. Det är striatum som gör att vi hellre svarar på mejl och sorterar post it-lappar än tar tag i långsiktigt viktiga frågor, berättar Katarina Gospic. Den andra strukturen, amygdala, styr vår rädsla och ställer oss inför att fly eller fäkta. Den kan aktiveras av ett lejon eller en aggressiv överordnad. Men också av mindre motgångar än så. – Om du på vägen till jobbet trampar i något som en hund gett ifrån sig blir du jättearg. När du sedan stöter på mig och inser att jag inte har skickat det där mejlet som du sade åt mig att göra, så skäller du ut mig. Det är ett scenario där amygdala är väldigt framträdande. Tack och lov finns det en tredje aktör i hjärnans vardagsdrama: frontalloben. Det är den som reglerar de två strukturerna, och som kan få dig att borsta bort hundskiten och hålla god min när du kommer till arbetet. AKADEMIKERN

47


Spaning

" Ofta tänker vi om oss själva att vi är mer förståndiga, rationella och coola än vi är." KATARINA BLOM

Om du är medveten om allt detta kan du alltså, är tanken, identifiera dina reaktioner och i bästa fall kontrollera dem. Kunskapen kan också hjälpa dig att hantera omgivningen. Om du vill stimulera någons belöningssystem ska du till exempel ofta ge positiv feedback. Ett annat sätt att skapa motivation hos andra är att ge dem hög grad av frihet över sitt arbete. – Vi människor tycker om att bestämma över oss själva. Det yttrar sig tidigt. När spädbarn är runt 4 månader vill de äta själva – det är en överlevnadsmekanism. Hjärnan vet att om någon annan bestämmer över ditt öde kommer den personen att prioritera sig själv före dig, säger Katarina Gospic. 48

AKADEMIKERN

DET HÄR MED att kontrollera sina impulser låter kanske enkelt. Det är det inte. Särskilt inte i vår tid. Katarina Gospic berättar att dagens arbetsliv, med sin stress och sitt informations­ överflöd, kopplar bort frontalloben och försätter oss i savann-nervigt överlevnadsmode. Desto viktigare då att vi får koll på de kognitiva mekanismerna. Ett sätt att göra det på är att föra en ”stressdagbok”, eller ”hjärndagbok”, där man benar ut vilka relationer och uppgifter på jobbet som skapar stress och oro. Det rekommenderar Katarina Blom, psykolog och författare. – Ofta tänker vi om oss själva att vi är mer förståndiga, rationella och coola än vi är. Men i själva verket blir vi människor stressade av i stort sett samma saker, som förändringar till exempel. Det här är inget att skämmas för. Det är mänskligt. Det är din urgamla hjärna som vill ta hand om dig. Den försöker varna för någonting, men den vet inte när det är konstruktivt att varna eller när den drar i alarmklockan i onödan, berättar hon. Genom stressdagboken kan man alltså kartlägga sina reaktioner och se om de är motiverade eller inte. Nästa steg är konkret problemlösning.


Missa inte våra poddar Här ska man fråga sig om problemen på jobbet är inom ens kontroll att påverka. Om de är det kan man försöka hitta en åtgärd. Om inte måste man förhålla sig till fakta. – Det är bra att sätta ord på det för sig själv: Jag gillar det inte, men jag väljer att acceptera det, för min egen skull, för att inte stånga mig blodig mot något jag ändå inte kan påverka. Det finns naturligtvis ytterligare ett alternativ: Att lämna arbetsplatsen. För att få en balanserad syn på sin arbetssituation gäller det dock att inte förbise de positiva sidorna av den. Det är nämligen lätt hänt. Av evolutionära skäl har hjärnan lärt sig att särskilt fokusera på sådant som stör oss. – Vi människor har ett negativt filter, som gör att obehagligt laddad information lämnar ett starkare avtryck hos oss än positivt laddad. Studier visar till exempel att de negativa känslorna när vi förlorar en viss summa pengar är starkare än glädjen när vi vinner samma summa, säger Katarina Blom. De senaste åren har hjärnans funktion och betydelse uppmärksammats stort medialt, oavsett om det har handlat om ledarskap, arbetsmiljö eller barns relation till skärmar. Kanske är självkännedomens tid till sist här. Hjärnforskaren Katarina Gospic, som länge försökt öppna allmänhetens ögon för den nya kunskapen, hoppas det. – Hjärnan är trög, det tar tid för den att ta in nya fakta. Första gången man hör något nytt är det obehagligt och svårt. När man får höra det många gånger börjar man till sist att mjukna, säger hon.

SAMHÄLLSVETARPODDEN För dig som är intresserad av aktuella samhällspolitiska frågor med en facklig twist. Varannan fredag diskuterar vi allt från politik, profession och arbetsmarknad till akademisk utbildning och forskning. CHEFSPODDEN Chefspodden är en podd om chefs- och ledarskapsfrågor. I podden som kommer varannan tisdag medverkar forskare, debattörer, chefer och specialister. SOCIALTJÄNSTPODDEN I Sveriges ledande socialtjänstpodcast tar vi upp de heta frågorna för socialtjänsten. Varannan onsdag möter du intressanta personer, oväntade vinklar och ny kunskap. SAMHÄLLSEKONOMISKA PODDEN I helt nya Samhällsekonomiska podden samtalar förbundets NY! chefsekonom Simon Vinge med intressanta gäster om de mest aktuella samhällsekonomiska frågorna. Du hittar poddarna där poddar finns – och på akademssr.se/podcasts


Min väg

Sitter inte Text: Jennie Aquilonius Foto: Margareta Bloom Sandebäck

När amerikanska ambassaden i Kenya bombades sprang Shannon Lövgren dit för att hjälpa till. Det blev starten för en karriär i Afrika.


e

a l l i t s


Min väg

N ”JAG BESTÄMMER ALLT, jag vet vad som är bäst och alla ska göra som jag vill”. Den zimbabwiska lokalpolitikern är i 60-årsåldern och låter säker på sin sak. Han deltar i en workshop om ledarskap som Shannon Lövgren håller i Zimbabwes huvudstad Harare. Shannon Lövgren frågar vad som skulle hända om han lyssnade på sina medborgare. Vad har de för problem? Vilka lösningar ser de? Mannen går med på att prova. När han senare kommer tillbaka är han överraskad: ”Jag har lärt mig så mycket! Folk pratar med mig och kommer med bra idéer. Ingen brukade göra det förut, alla var rädda för mig”. – Nu beskriver han sig som en inkluderande ledare. Han säger att han har fått mer gjort under det sista året än under det senaste decenniet, eftersom människor nu vill göra saker för honom, säger Shannon Lövgren, med en röst som bär spår av hennes kaliforniska rötter.

52

AKADEMIKERN

CV SHANNON LÖVGREN

Utbildning Master i global hälsa Arbetar: Handläggare med ansvar för internationella utbildningsprogram på ICLD.

Hon sitter i en soffa på kontoret hos den ideella föreningen Internationellt centrum för lokaldemokrati, ICLD, vid Årstaviken på Södermalm i Stockholm. Där jobbar hon för att stärka den lokala demokratin i olika länder genom utbildningsprogram. Men så var det på väg att inte bli. Jobbintervjun var en katastrof. Shannon Lövgren och hennes familj hade flyttat till Stockholm från Los Angeles. Hon längtade tillbaka till internationellt utvecklingsarbete och läste en master i Global hälsa. Men konkurrensen var hård och det var svårt att få jobb på en internationell hjälporganisation. Så rekommenderade en bekant henne till ICLD. Under intervjun insåg Shannon Lövgren att hon hade övat fel. Hon hade tränat på sin svenska – för att kunna berätta om ICLD, inte om sin egen kompetens. När generalsekreteraren till slut sa att de kunde ta intervjun på engelska var Shannon Lövgren så nervös att hon inte kunde engelska heller. – Jag gick därifrån och grät. Jag tänkte att allt jag vill är att göra skillnad och jag får inte en chans. Till hennes stora förvåning ringde en person från organisationen efter drygt två veckor och pratade om ”anställning” och ”villkor”. Senare har hon fått veta att generalsekreteraren inte heller tyckte att intervjun gick bra och hade ringt upp personen som rekommenderat Shannon. Frågat om hon verkligen var så duktig. Bekantingen intygade: Jo, satsa på henne!


ARBETSMILJÖ ”Det är en jättebra arbetsmiljö och vi har jobbat hårt för att skapa den. Vi har pratat mycket om vår värdegrund och hur vi kan respektera varandra. Vi har också haft en öppen diskussion med ledningen om saker som inte fungerar och de har lyssnat på ett bra sätt.”


1994 Backpackar och förälskar mig i Afrika

1996 Lämnar lärarplanerna och hoppar på läkarutbildningen.

1998 Startar ett center för krisinformation efter en terrorattack i Kenya. Blir headhuntad till hjälporganisationen USAID.

2002 Flyttar till USA. Den dyra barnomsorgen gör det omöjligt att jobba.

FN:S 17:E GLOBALA MÅL: ”Att bygga partnerskap är en stor del av mitt arbete, det är där jag kan bidra mest.”

DET ÄR ÅR 1994 som Shannon Lövgren blir förälskad i Afrika. Hon har klarat av den första delen av sina lärarstudier hemma i Kalifornien och reser ut i världen tillsammans med sin man, en svensk journalist. De backpackar genom länder som Kenya, Uganda, Tanzania, Malawi och Sydafrika. Hon blir tagen av landskapet med den röda jorden. Av öppenheten hos människorna de möter. Av fattigdomen. Hur människor dör av sjukdomar som lätt hade kunnat förebyggas och botas. – De vi träffade var öppna, snälla och blev mina vänner. Vi var så lika; vi skrattade åt samma saker och hade samma drömmar. Skillnaden var att jag var mycket rikare och hade många fler möjligheter bara för att jag var från Väst. Det var så orättvist. 54

AKADEMIKERN


Min väg

2012 Flyttar till Sverige och läser en master i global hälsa.

2013 Har svårt att få arbete inom hjälporganisationer.

2007 Börjar på brandmansutbildning. Skadar mig och får en administrativ tjänst.

Efter sex månader tar pengarna slut och paret återvänder till USA. Shannon Lövgren lägger lärarplanerna på hyllan och hoppar på en ny utbildning. Det är som läkare hon skulle kunna göra störst skillnad i Östafrika, tänker hon. Hennes man börjar arbeta i Kenyas huvudstad Nairobi. Kom hit, säger han, häng med mig under sommarledigheten. Hon kommer. Blir volontär i organisationen African Medical and Research Foundation. Så sker en terrorattack på den amerikanska ambassaden. Shannon Lövgren rusar dit för att hjälpa till. 2 000 människor har skadats och 212 familjer har förlorat en anhörig. Hon sätter upp ett kriscenter med information om var det går att få vård, mat och ekonomiskt stöd. Hon driver sitt center i två månader och det börjar bli dags att åka hem till studierna. Så kommer frågan från United States Agency for International Development, USAID, den amerikanska motsvarigheten till Sida: Vi har lagt märke till dig, vill du jobba hos oss? – Jag tänkte: Wow! Det här är mitt drömjobb. Under nästan fyra år arbetar hon med att ta fram och driva humanitära program för att stötta dem som drab-

2014 Får jobb som handläggare för internationella utbildningsprogram på ICLD.

bats av terroristattacken. I Kenya föder Shannon Lövgren också sitt första barn. När kontraktet med USAID tar slut flyttar familjen hem till USA och får två barn till. I Los Angeles är barnomsorgen dyr och Shannon Lövgren stannar hemma med barnen i fyra år. SEDAN ÄR DET som att börja om på nytt. Hur kan jag göra skillnad? frågar hon sig. Det är en fråga som ständigt finns med. Brandkåren! slår det henne. Att komma springande när folk behöver, det känns rätt. – Jag var 35 år, det är jättegammalt för att utbilda sig till brandman. Det blir en kort brandmanskarriär. Tre månader in i utbildningen skadar hon höften på två ställen och kan inte fortsätta. I stället blir det en tjänst på brandkårens miljöavdelning, ett administrativt arbete som går ut på att följa upp hur företag följer brandskyddsreglerna. Inte riktigt Shannon Lövgrens grej. – Jag fick inte den personliga kontakt med människor som jag tycker om och kände inte att jag gjorde den skillnad som jag vill göra. Familjen bestämmer sig för att flytta till Stockholm. På ICLD blir Shannon AKADEMIKERN

55


Min väg Lövgrens första uppgift att starta ett utbildningsprogram för lokalpolitiker i Zimbabwe. Organisationen finansieras av Sida och har Sveriges Kommuner och Regioner som huvudman. Utbildningsprogrammen går ut på att stärka lokala politiker i deras ledarskap. Att ge dem verktyg och kunskap för att öka jämlikheten, transparensen, inkluderingen och ansvarsutkrävandet. Under de senaste fem åren har programmet i Zimbabwe haft 150 deltagare från alla provinser och 90 procent av kommunerna i landet. – De har många utmaningar: det råder både finanskris och bensinkris. Inflationen, matpriserna, arbetslösheten och det könsbaserade våldet ökar. Det kan vara känsligt att vita västerlänningar kommer till afrikanska länder och utbildar i hur man är en bra ledare. Shannon Lövgren menar att det är viktigt att vara tydlig med att utvecklingen ska ske tillsammans med deltagarna. – Jag talar inte om hur det ska vara utan försöker visa vilka möjligheter som finns. Deltagarna kan sedan resonera kring fördelar och nackdelar och välja vad som passar bäst för dem.

"Världens starkaste tjej! Jag älskar starka tjejer." 56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL USAID ”Det var otroligt intressant, meningsfullt, mångsidigt, lärorikt och roligt.” ATT STANNA HEMMA ”Jag tog hand om barnen när de var små i stället för att jobba. Jag önskar att jag inte hade behövt göra det valet, men det var underbart att ha tid med dem när de var små, nu är de alla tonåringar.” INTER­-­­­­­ NATIONELLT ARBETE ”Särskilt i Afrika. Det är underbart att se alla förändringar och framsteg som skett de senaste 20 åren.”

UTANFÖR DET LILLA KONTORET med fyra fasta medarbetare vilar Årstaviken i ett regndis. Naturen går i mjuka bruna och grå nyanser. Det dunkar rytmiskt när ett tåg åker över Årstabron. Den regngrå vintern är en stark kontrast mot färgstarka Zimbabwe, Zambia och Kenya som Shannon Lövgren precis återvänt från. Under tre veckor har hon besökt ICLD:s projekt i de tre länderna. Som vanligt slogs hon av hur mycket ansvar de afrikanska ledarna tar. – Ditt liv är att vara politiker, du har inget privatliv. Du är personligt ansvarig för att lösa de problem som medborgarna i ditt område har, det kan vara att bidra ekonomiskt till ett barns skolavgifter eller någons begravning. Här på kontoret tillbringar Shannon Lövgren mest tid, hon förbereder utbildningar och workshops och skriver rapporter. Hon reser mellan åtta och tio veckor om året. Ibland besöker afrikanska och svenska lokalpolitiker också varandras länder för att skugga sina utländska kollegor. – De svenska politikerna säger ”Wow! Varför står det 15 personer utanför ditt kontor på morgonen?” och de afrikanska svarar: ”Well, jag ska lösa deras problem.” När afrikanerna kommer till Sverige frågar de förvånat sina svenska kollegor: ”Var är alla människor? Vem jobbar du för?”. Nu arbetar hon med att skriva en rapport om de tre veckorna på resande fot. På skrivbordet står ett gult vykort där Pippi Långstrump lyfter hästen Lilla Gubben högt över huvudet. – Världens starkaste tjej! Jag älskar starka tjejer.


LÖN ”Lönen är sådär, vi är underbetalda utifrån det ansvar vi har. Men det är en ideell förening som drivs med skattemedel, så vi har inga förväntningar på att bli rika på den här typen av arbete. ICLD försöker att vara en generös och bra arbetsgivare på andra sätt, genom till exempel friskvårdsbidrag och flextid.”

CYKELHJÄLM ”Att cykla till och från jobbet är den bästa delen av min dag. Men hjälmen är också en symbol för vad ICLD gör; den representerar säkerhet, hälsa, riskmedvetenhet och förberedelse.

AKADEMIKERN

57


Råd till dig som ger stöd Har du frågor i ditt arbete för våldsutsatta kvinnor? Du är välkommen att ringa Kvinnofridslinjen dygnet runt. Ring oss på 020-50 50 50 eller läs mer på kvinnofridslinjen.se

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset på uppdrag av regeringen.

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds psykologutredning vid behov. Utredningarna genomförs samt skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 17 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden såsom BOF (Barnorienterad Familjeterapi) samt videoanalys i samband med samspels- och samvarostunder. Utredningstiden varierar utifrån omfattning och avtal. Vi tar även emot stöduppdrag samt akut. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg, tunnelbana och goda bussförbindelser. Kontakta oss för mer information Elin Wahlsten, enhetschef, tel: 08-508 033 28 Marianne Andersson, biträdande enhetschef, 08-508 03 327 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08-508 03 331 www.bromstensgarden.se


Vi svarar TILLBAKA TILL JOBBET

FOTO: SANDRA JOHNSON

VILKET STÖD KAN JAG FÅ EFTER SJUKSKRIVNINGEN? Aksel och Berit är sjukskrivna, men ska snart börja arbeta igen. Deras arbetsgivare har helt olika syn på hur återgången ska gå till.

DETTA HAR HÄNT

Aksel och Berit arbetar på olika arbetsplatser men har ungefär samtidigt drabbats av psykisk ohälsa som påverkar deras arbetsförmåga. De är sjukskrivna för utmattningssyndrom sedan en tid tillbaka och har en pågående rehabiliteringsprocess hos sin arbetsgivare. Men nu står kraven på återgång i arbete för dörren. Medan Aksel har svårt med dialogen med sin arbetsgivare får Berit ett genomtänkt stöd. Vad har man rätt till och hur påverkas återgången i arbete? DETTA GÄLLER

Om en medarbetare förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar är arbetsgivaren skyldig att ta fram en rehabiliteringsplan. Planen ska tas fram i samråd med arbetstagaren som är sjukskriven och revideras löpande. Den som är sjukskriven har

DANIEL HJALMARSSON

utvecklingsstrateg Akademikerförbundet SSR

F SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN Här regleras frågor om till exempel föräldrapenning, arbetsskada och pension.

en skyldighet att aktivt medverka i sin egen rehabilitering och har rätt att ta hjälp av fackligt förtroendevalda eller skyddsombud på arbetsplatsen när planen ska tas fram. Planen kan också utgöra underlag för Försäkringskassans handläggning. Om den inte håller måttet kan Försäkringskassan anmäla arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns också föreskrifter (AFS) som reglerar vad som gäller vid arbetsanpassning och rehabilitering. Dessa håller på att ses över och ändras av myndigheten. Större arbetsgivare har egna rutiner, mallar och policys för hur rehabilitering och återgång i arbete efter sjukskrivning ska hanteras. Många samarbetar med en upphandlad företagshälsovård eller köper tjänster vid behov. Ta reda på hur det ser ut på din arbetsplats. AKADEMIKERN

59


Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

SÅ HÄR FÅR DU HJÄLP

SÅ GICK DET

Det ska först och främst sägas att förebyggande arbete är det överlägset bästa receptet mot sjukskrivning. Ofta talas det om vikten av att tidigt uppmärksamma varningssignaler på ohälsa, men erfarenhet visar dessvärre att det ändå många gånger är för sent för att förhindra utveckling av sjukdom och sjukskrivning. En viktig del i det förebyggande arbetet är tydliga och transparenta riktlinjer om vad som händer vid tecken på ohälsa, sjukskrivning och återgång i arbete. Här ska både chefens/arbetsgivarens, arbetstagarens och de förtroendevaldas ansvar och roller vara tydliga och väl kända hos medarbetarna. Finns det tillgång till företagshälsovård ska också den expertis och sakkunskap som finns där användas i syfte att göra återgång i arbetet så smidig som möjligt. Den medlem som känner sig osäker eller utsatt kan alltid vända sig till sina lokala fackliga företrädare eller skyddsombud på arbetsplatsen, eller kontakta SSR Direkt för rådgivning.

Aksels arbetsgivare hade en mer traditionell syn på rehabilitering och återgång i arbete, med utgångspunkt i den framtagna planen. Han upplevde arbetsgivaren som oflexibel i synen på arbetstid, avlastning och arbetsanpassningar. Varken den lokala företrädaren eller slutligen ombudsmannen nådde framgång. Aksel är idag åter sjukskriven. Berit däremot mötte en engagerad personalstrateg vars tidigare arbetsgivare hade deltagit i ett forskningsprojekt med syfte att ta fram en tydlig och strukturerad dialogmodell för rehabiliteringsprocessen. Forskningen är en vidareutveckling av och bygger på ADA-modellen (ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång). I modellen finns underlag för dialogen mellan chef och medarbetare i form av strukturerade evidensbaserade frågor som ska leda till konkreta åtgärdsförslag. Modellen tar särskilt upp kognitiva funktionsnedsättningar som kan uppstå till följd av utmattningssyndrom, tillfälligt eller mer långvarigt, och som kräver extra mycket stöd till både arbetsgivare och arbetstagare. För Berit blev resultatet en konkret skriftlig plan som gav ett bra stöd. Berit kände att dialogmodellen och handlingsplanen fungerade och att hon blev lyssnad på och bekräftad under vägen. Arbetsgivaren överväger att anställa rehabiliteringskoordinatorer för att ytterligare utveckla arbetet. En kortare sjukskrivning, eller ingen alls, är en stor kostnadsbesparing som kan motivera nyanställningar. Det material som låg till grund för Berits återgång i arbete efter sjukskrivning är ett metodstöd för arbetsgivare vid ohälsa och sjukfrånvaro, och finns fritt att ladda ner på www.umu.se.

"Förebyggande arbete är det överlägset bästa receptet mot sjukskrivning." DANIEL HJALMARSSON

60

AKADEMIKERN


UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Lösningsfokuserade samtal för människor som arbetar med människor

Göteborgs Psykoterapi Institut Grundat 1974

Program våren 2020 Anordnar med start HT 2020: Göteborg, Stockholm och Malmö: Grundläggande utbildning (Steg 1) i psykoanalytisk teori och praktik Göteborg:

• Baskurser 3-dagar - februari och maj. Harry Korman • Fördjupningskurs 4-dagar - 31/3-1/4 och 21-22/4 • Signs of Safety 5-dagar intensivkurs säkerhetsbyggande Andrew och Pene Turnell - 25-29/5 Detaljer och anmälan på www.sikt.nu eller 0704-83 77 04

Handledar- och lärarutbildning Symtomfokuserad korttidsterapi

031-711 97 51

www.gpsi.se

David Prescott – Hur jobbar vi med förövare? FIT, MI & the Good Life Model • Malmö 27-28/4 • Stockholm 29/4 Senaste metoderna från USA om hur man jobbar med de som begår sexuella övergrepp eller på andra sätt skadar andra. Fokus är på att lära ut praktiska användbara metoder för oss som möter klienterna inklusive Motiverande Samtal, Feedback Informed Treatment och the Good Life Model, som han även har skapat. Prescott har dessutom medverkat i ett 20-tal böcker, är MI och FIT tränare samt är en internationellt erkänd auktoritet och föreläsare inom sexuella övergrepp. Alla priser är exklusive moms. Malmö 2 390 kr, Stockholm 1 390 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

Grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1)

Speciell inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Start HT-20 i Uppsala.

Läs mer på www.kbtpsykologerna.com

Möter du barn och unga i ditt arbete? BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin


UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Dr Scott Miller till Sverige! FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT

Har du behov av personalförstärkning?

• Stockholm 26-27/3 • Malmö 30/3-1/4

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

Hitta rätt medarbetare bland Akademikerns läsare! Prata med Robin på 08-442 00 13 eller mejla akademikern@bs-media.se

Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska. Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.

Tänk om du bara hade det här vattnet att ge ditt barn? Varje dag dör nästan 900 barn på grund av smutsigt vatten. För 200 kr kan du ge ett barn tillgång till rent vatten som förändrar liv.

Swisha 200 kr till 900 16 29 Tack! Sept/16


Panelen FRÅGAN

TEXT: KARIN PERSSON

VAD VILL DU LÄRA DIG PÅ JOBBET? Dagens arbetsliv kräver att vi fortsätter kompetensutveckla oss hela livet.

Jenny Omoregie, Skolkurator Borlänge

Sebastian Pettersson Arbetsförmedlare Östersund

Henrik Sandén HR-analytiker Stockholm

– Just nu skulle jag vilja lära mig att arbeta mer främjande och förebyggande som kurator, och i skolan överlag, i stället för att släcka bränder. Det finns en hel del kortare utbildningar om hur man exempelvis kan arbeta för att motverka mobbning och kränkningar i skolan, bland annat har Friends en kort webkurs som jag har gått. Nu väntar snart medarbetarsamtal och inför det har jag skrivit att jag vill ha mer av den här typen av kompetensutveckling. Jag har precis fått en ny chef och jag vet inte än vad hon har för inställning till det. Hittills i arbetslivet har jag alltid pluggat på egen hand utanför arbetstid.

– Jag är intresserad av att gå Arbetsförmedlingens interna försörjningsprogram för blivande chefer. Nu är det planerat att min chef ska nominera mig. Om jag blir antagen får jag genomföra vissa tester och sedan ägna en del av min arbetstid åt utbildningen. Jag vill få konkret erfarenhet av att chefa på min myndighet. Formellt kan jag söka chefstjänster redan nu eftersom jag varit verksamhetssamordnare i vår ledningsgrupp tidigare, men jag har inte bråttom och vill gärna ha mer på fötterna först så att det blir så bra som möjligt. Mitt mål är att bli sektionschef med 16 till 20 medarbetare under mig.

– Det jag konkret behöver lära mig tar jag oftast reda på själv. Därför är den mest värdefulla kompetensutvecklingslösningen för min del en access till en lärandeportal där man kan lära sig det man behöver för stunden. Nu har jag till exempel nyligen gått igenom några onlinekurser för att lära mig programmeringsspråket Python. Jag har ett konto på Linkedin learning som jag använder. Det är smidigt för det gör att jag hela tiden har tillgång till en stor kunskapsbank. När det gäller kompetensutveckling generellt tror jag att för att man ska lära sig något, så måste man vilja göra det och ta eget ansvar för det. AKADEMIKERN

63


Så funkar det Lönekartläggning

Män tjänar 10,7 procent mer än kvinnor. 4,4 procent kan inte förklaras med något annat än kön. Sedan 2017 är det lag på att ha koll på lönen.

LIKA LÖN FÖR LIKA ARBETE

3

4 64

AKADEMIKERN

Nästa del handlar om att jämföra medarbetarnas faktiska löner. Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor som har samma arbetsuppgifter? Finns det en kvinnodominerad grupp som tjänar mindre än en mansdominerad grupp trots att kvinnorna har ett arbete med högre krav? De löneskillnader som arbetsgivaren inte kan förklara räknas som oskäliga och ska rättas till inom tre år.

FÖRBJUDET ATT SLARVA

Bestämmelserna om lönekartläggning finns i diskrimineringslagens kapitel om aktiva åtgärder mot diskriminering. Det innebär att det är diskrimineringsombudsmannen som har till uppgift att kontrollera att lagstiftningen följs. Misstänker du själv att reglerna inte följs på din arbetsplats är första steget att ta kontakt med facket.

KÄLLA: DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN, RIKSREVISIONEN.

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler


ALLA MÅSTE KARTLÄGGA

1

Ett verktyg för att upptäcka och analysera oskäliga skillnader i lön mellan kvinnor och män är lönekartläggning. En metod som skrevs in i lagen 1994, men sedan dess har genomgått flera förändringar. Sedan 2017 är det obligatoriskt för alla arbetsgivare att göra en lönekartläggning varje år. Arbetsgivare med minst tio anställda måste också dokumentera processen.

SE ÖVER RUTINER

2

Lönekartläggningen består av flera olika delar och ska alltid göras i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den första delen handlar om att se över de rutiner, policys och kriterier som finns för lönesättning. Finns det en risk för att vissa villkor gynnar det ena könet? Eller finns det kriterier som är svåra att tillämpa könsneutralt?

5

KRITIK MOT EFFEKTEN

Det finns viss kritik mot lönekartläggningarnas effektivitet. 2019 analyserade Riksrevisionen effekterna av lagen. Myndigheten kom fram till att den bara har en begränsad möjlighet att påverka könslönegapet på arbetsmarknaden. En anledning är att en stor del av skillnaden finns mellan branscher och yrken.

AKADEMIKERN

65


I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

Ta chansen att klättra på kunskapsstegen.

CHEFSFRUKOST

TEXT: JOHANNA KVARNSELL FOTO: GETTY IMAGES

Dags att prata lön

UTBILDNING

Ta ett första steg Nytt år – nya möjligheter att förbättra arbetsvillkoren för dig och dina kollegor. För dig som är ny som förtroendevald eller skyddsombud finns flera tillfällen där du kan fylla på med kunskap och utveckla ditt engagemang. Facklig grundkurs För vem: Dig som är ny som förtroendevald inom kommun och region.  5-6 februari Stockholm  25-26 februari Hässleholm  11-12 mars Stockholm  31 mars-1 april Skövde 66

AKADEMIKERN

Frukostseminarium: Arbetsmiljö – en översikt För vem: Skyddsombud och medlemmar inom privat sektor.  Stockholm: 19 februari.  Göteborg 21 februari.  Malmö 25 februari.

Är du chef och vill öka dina kunskaper i lönesättning? På Svensk chefsförenings chefsfrukost får du lära dig mer om hur löneprocessen ser ut och vilket mandat du har som chef. Det blir också en diskussion om chefslöner och möjlighet att ställa frågor kring vad du själv tjänar.

 Östersund 5 feb  Karlstad 12 feb  Stockholm 11 mars

PENSION

Hur ser din framtid ut? Att förstå sig på pensionen kan vara snårigt. Nu kan du som arbetar inom privat sektor och omfattas av ITP lära dig mer när Akademikerförbundet bjuder in till frukostseminarium. Ombudsmän från förbundet går igenom pensionssystemets tre delar, frågor om skydd till efterlevande och skillnaden mellan traditionell försäkring och fondförsäkring.

 Stockholm 6 februari


Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar. Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Akademikerförbundet SSR. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.


Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Lyssna på din uråldriga hjärna. VÅR VINKEL

Tusentals varslades. Nu söker arbetsförmedlingen personal igen. VI SVARAR

Så får du hjälp tillbaka efter sjukskrivningen.

Profile for A4 Text & form

Akademikern 1 - 2020  

Akademikern 1 - 2020