Scenen_2-25

”VI ÄR EN FOLKRÖRELSE OCH VÅR TID ÄR NU!” EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #2 2025

Maria Blom bjuder på middag Spänning och släggor i Lida

Nygamla klassiker

S U B E D N A R Å D E B r gången ä h n e d h c o a k a b ll ti r B.U.S-gänget ä olare. o c h c o re a k lo k , re ld är kvintetten ä

Upptäck dramatiken i klassisk musik I ditt digitala konserthus GSOplay står Göteborgs Symfoniker alltid redo att förvandla vilken stund som helst till en storartad konsertupplevelse. På gsoplay.se och i appen GSOplay finns ett brett utbud av inspelade klassiska konserter som du kan ta del av helt kostnadsfritt – när det passar dig.

HUVUDSP ONSORE R VOLVO, GÖTE BORGS -P OS TE N OCH S TE NA S TIF TE L S E N

Innehåll 2/25 SAMUEL PETTERSSON

6 Ingång: Nytt om teater, dans och cirkus.

10 I kulissen: Ateljéchef Bo Andersson.

12 Det är full energi när B.U.S-kvintetten återvänder till scenen i en glittrande kabaré. Är du redo? De är taggade!

18 Folkrörelsen Riksteatern – vad betyder det att vara en kulturell kraft, för oss, för dig och för hela rikets välmående?

23 Våra vänner: Skådespelaren Angelika Prick.

24 Varför återkommer vissa pjäser på repertoaren?

Och varför återkommer vi i publiken? Vissa verk är helt enkelt klassiker.

10 26

46 Korsord Scenen 2 2025

MATS BÄCKER

41 Tre spaningar: Teaterkritikern Malin Palmqvist.

23

CHRISTOFFER HUNT

38 Stipendiaten – Carina Rehn i Hofors är en av Riksteaterns stipendiater 2025, tillika teaterföreningens motor.

22

32

LINDA DYBECK

32 Parmiddagen från himmelen – om Maria Blom får bestämma. Det får hon.

34 De är scenveteraner. Den ene spelar en författare, den andre en galning med slägga. En av dem kommer att få Lida…

24

JENNY LUCANDER

30 Bilden: The Herds har dragit genom landet.

32

36

34 3

STEVE REICH OCH BERYL KOROT

DEN SOM VÄNTAR PÅ NÅGOT GOTT

LIDA

MARIA KULLE & SAMUEL FRÖLER

DANS

HÖSTEN 2025

T E AT E R

TEATER GERTRUDE STEIN

JOHAN RABAEUS

9

KOM!

OPERA T EAT ER

THE CAVE

SE HELA PROGRAMMET STORATEATERN.SE

S E S I V

Göteborgs stora scen för svenska och internationella gästspel inom scenkonst, musik och samtal.

En del av Göteborgs Stadsteater AB

C I RKU S

MUSIK IN PRAISE OF SHADOWS

BELOW ZERO

CIRKUS

Ledare

Låt scenkonsten ge dig tid och plats för reflektion!

D

SÖREN VILKS

et svänger snabbt. Den ena krisen i vår omvärld värre än den andra, känslan av snabba och många förändringar på samma gång. Tempot ökar och händelser, åsikter, fakta, perspektiv, bilder, spaningar, politik och scenarier växlar snabbt omkring oss. Det kan vara lätt att bara rusa på och dras iväg.

Och missa att skapa tid för eftertanke, stillhet, diskussion, lyssnande och reflektion. Låt scenkonsten hjälpa oss med det!

En av mina egna föresatser den här hösten är just det, att inte rusa på så mycket utan stanna upp oftare. För att lyssna både utåt och inåt, möta andra på djupet och hålla koll på mig själv och mina värderingar.

Det behövs i en omväxlande samtid.

DET HÄR NUMRET av Scenen gör som

scenkonsten i stort, blandar förströelse med fördjupning och ger oss reflektion och inspiration!

Du kan till exempel jämföra dina egna metoder med hur ateljé- och enhetschefen Bo Andersson tacklar utmaningar. Eller fundera kring varför det är nödvändigt för oss som samhälle med både klassiker och nya berättelser. Imponeras av stipendiaten Carina Rehn. Ta emot aktuella tips kring scenkonst från hela landet (och världen).

Skratta och gråta och lyssna till de fem artisterna Gladys del Pilar, Blossom Tainton, Kayode ”Kayo” Shekoni, Vivian Cardinal och Francesca Quarteys livserfarenhet.

Utmana myter och fördomar om ideellt engagemang och föreningsarbete. Få veta vad skådespelaren Angelika Prick tycker bäst om på turné. Eller fundera över vilka du helst skulle vilja bjuda på middag.

Bland Riksteaterns anställda och ideellt

”Välkommen att stanna upp, lyssna inåt och utåt och möta andra på djupet!” engagerade ryms både veteraner och nybörjare, teoretiker och praktiker, boende i storstan eller i glesbygd – alla samlade kring Riksteaterns vision att sätta tankar och känslor i rörelse – för alla, överallt.

Med det hoppas vi bidra till en större

gemenskap och ett bättre samhälle.

Välkommen att stanna upp, lyssna inåt och utåt och möta andra på djupet!

Susanna Dahlberg, vd Riksteatern

Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Martin Engqvist, Miranda Sigander.

Art Director: Erik Westin. Tryck: Stibo. Ansvarig utgivare: Susanna Dahlberg. Redaktionsråd: Linda Adami, Marzena Baranowska, Susanna Dahlberg, Andrea Haajanen, Marie Höglund, Peter Köhler, Christine Lagerström, Rebecka Melin, Anna Novovic, Anna Sini, Simon Söderstrand Nyström, Ulf Thörn.

Foto omslag: Markus Gårder.

Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar.

Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se eller Riksteatern, 145 83 Norsborg.

Scenen 2 2025

5

Ingång Nytt om scenkonst ISLANDS NATIONALTEATER

{CI TAT E T }

Mångfaldigt prisbelönt pjäs i Reykjavik.

”Vill du gå på lina, så titta inte ner. Titta inte åt sidan.

Blunda. Ta ett steg…”

Ur Peter LeMarcs Little Willie John. I höst spelas LeMarc på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, en föreställning baserad på musikerns låtar och många gånger finurliga klokskap.

CIRQUE DE SOLEIL

Hyllat och gripande uppväxtdrama

Årets föreställning, årets pjäs, årets skådespelare i huvudroll och årets musik… Behöver du fler anledningar att boka en biljett till Reykjavik och Islands nationalteater för att se Saknaðarilmur – Doft av nostalgi?

Pjäsen är baserad på Elísabetar Jökulsdóttirs hyllade böcker om en vuxen poet som förlorar sin mor. Nu är hon redo att möta sin svåra barndom, förlusten av sin far, sin galenskap och livs kärlekar. Det är en gripande berättelse om en liten, drömmande flicka som blir en manisk poet, en kärlekskrank missbrukare och en rolig berättare.

Hon är trasig, vass och galen och pjäsen nominerades till åtta Gríma-priser och kammade hem de ovan nämnda. MVG enligt oss.

Doft av nostalgi spelas igen våren 2026. >>> leikhusid.is BLACK LODGE

Prisbelönt föreställning på väg till Malmö och Stockholm.

Cirque de Soleil i Paris.

BANBRYTANDE CIRKUS PÅ ÅTERBESÖK

Utan Cirque de Soleil skulle den moderna cirkusen inte se ut som den gör. Den kanadensiska duon Guy Laliberté och Daniel Gauthier turnerade redan i början av 1980-talet och bröt mot många konventioner inom traditionell cirkus, som att ha en manege, djur och nummer. Här hade i stället varje föreställning ett tema och framfördes utan sedvanliga ridåer mellan ”numren”. En tidig succé för truppen var Alegria, 1994, som nu är tillbaka i Paris mellan november och januari. Alegria – A New Light är en uppdaterad version av originalet med 54 akrobater, clowner, musiker och sångare – och mycket humor. Alegria är spanska för glädje och det kan du garanterat räkna med. >>> cirquedusoleil.com 6

Nyskapande opera-gästspel Tänk lika delar opera och industrirock, lika delar livekonsert och filmvisning, strösslat med ett mörker som skulle få David Lynch att må toppen. Då börjar du närma dig gästspelet Black Lodge som kommer till Malmö Opera 21–22 november och Folkoperan i Stockholm 25–26 november.

Den Grammynominerade föreställningen har sin utgångspunkt i den surrealistiska

författaren William S. Burroughs oroande och komplicerade mytologier och förmedlas i en multimedial upplevelse.

Bakom verket ligger amerikanska Beth Morrison Projects, ett kompani som ligger i framkant för opera- och teaterproduktioner. Det blir en upplevelse.

En nyskapande och lite kuslig sådan. >>> malmoopera.se Scenen 2 2025

Nytt om scenkonst Ingång NORRBOTTENSTEATERN

Lagom läskig jul i Luleå Görel Crona gör huvudrollen som snåljåpen och julhataren Ebenezer Scrooge när Norrbottensteatern sätter upp Charles Dickens mysrysiga spökhistoria En julsaga. Pjäsen bygger på Dickens klassiska kortroman från 1843. Historien om den samvetslöse affärsmannen Scrooge, som på julafton hemsöks av sin döde kompanjons spöke, har filmats och spelats som pjäs oräkneliga gånger världen över.

Norrbottensteaterns uppsättning beskrivs som ”en stämningsfull och magisk musikteater om makt, svek och girighet men också om hopp, ljus och försoning”.

En julsaga har premiär 25 oktober och spelas till 20 december. >>> norrbottensteatern.se Görel Crona som Ebenezer Scrooge.

SARA P BORGSTRÖM

Värt att vänta på

Gudarnas väktare i Helsingfors.

Det är inte ovanligt att Hollywood-skådespelare gör gästspel på Broadways teaterscener, exempelvis Bruce Willis i Lida som du kan läsa om på sidan 34. Nu är det dags igen då Keanu Reeves under hösten ställer sig på scenen i Samuel Becketts klassiska I väntan på Godot. Som motspelare i tvåaktaren på Hudson Theatre har han ingen mindre än sin verklige kompis tillika skådespelaren Alex Winter. De båda spelade i kultförklarade filmen Bill & Ted’s Excellent Adventure från 1991. Det kan bara bli: Excellent! >>> thehudsonbroadway.com HUDSON THEATRE

GUDAR & MÄNNISKOR

Keanu Reeves och Alex Winter.

Hur är det att leva i en värld styrd av vuxna? Det är ämnet för en uppsättning på Svenska Teatern i Helsingfors under hösten. Föreställningen Gudarnas väktare har skapats utifrån intervjuer med barn och vuxna från elva olika länder i fem världsdelar och är en del av The Childhood Project – Svenska Teaterns största internationella projekt någonsin. Syftet är att framföra pjäsen i alla elva länder de intervjuade kommer från, på deras eget språk, för att främja kultur för barn och unga globalt. På Svenska Teatern framförs den på just svenska. >>> svenskateatern.fi

TYCK TILL OM SCENEN! Vi vill veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se

Scenen 2 2025

7

Ingång Nytt om scenkonst KLARA G

EN STUDIE I KROPP

Gillar du cirkus? Gillar du Berlin? Då har du en helkväll i form av Humans 2.0 på Chamäleon i den tyska huvudstaden.

Föreställningens koreografi tar avstamp precis i den punkt där akrobatik möter dans och de tio artisterna i The Circa Ensemble utforskar evolution, kontaktskapande och att finna glädje i det där stökiga i att vara människa. Tillsammans med elektronisk musik av Ori Lichtik (kolla upp honom!) och dramatiskt, pulserande och meditativt ljus bjuder Humans 2.0 på samtida cirkus av bästa märke. Och du, om du inte hade tyska som B-språk i skolan gör det inget, för föreställningen spelas helt utan tal. >>> chamaeleonberlin.com CHAMAELEON BERLIN

Har en hand över. Sofia Jung är sjöhxan Ursula på Östgötateatern.

Musikalparodi går till botten med sagan om sjöjungfrun Nu får du chansen att se berättelsen om sjöhäxan Ursula – men från hennes perspektiv, och kanske inte som du tänkt dig. Musikalparodin Unfortunate har nyligen haft nordisk premiär på Östgötateatern, och historien börjar där den klassiska Den lilla sjöjungfrun slutar men tar publiken tillbaka till där allt började.

Vi möter bekanta ansikten som Ariel, prins Eric, Sebastian och Max – men det är inte någon gullig barnsaga det

DJ COREY

STORT I JAPAN

handlar om. Uppsättningen (rekommenderad åldersgräns 15+) tar i med explicit språk och sexuella anspelningar, och bjuder på dans, sång och ett soundtrack som pendlar från nostalgiska 80-talsvibbar till pulserande modern klubbmusik.

Unfortunate spelas i Norrköping fram till och med 12 oktober och i Linköping 1 november till 6 december. >>> ostgotateatern.se

Nyskrivet i Tokyo.

Japansk teater är mycket mer än traditionell Noh och Kabuki. På New National Theatre i Tokyo satsar man på nyskrivet och en sådan pjäs är Nosebleed, som dessutom spelas på engelska med japanska undertexter, så du kan hänga med.

Det är ett drama som utforskar relationen mellan pjäsförfattaren och regissören Aya Ogawa och dennes far. Det är inte den bästa relationen, kan man säga. Pjäsen har hyllats för sina absurda och ofta komiska scener. Passa på att se Nosebleed om du är i Tokyo i slutet av november. >>> nntt.jac.go.jp

VISSTE DU ATT… du kan läsa alla tidigare utgåvor av Scenen digitalt på riksteatern.se/scenen

8

Scenen 2 2025

TT BILD

{ V I MI N N S }

Teatersveriges drottning

”Hörruduru! Ta'rej i brasan!”, fräste Margaretha Krook. Tv-tittarna tappade hakorna framför sina svartvita apparater. 1967 krävdes inte mer för att chockera svenska folket, och sketchen i programmet Estrad där hon spelar fia med knuff har blivit en riktig klassiker.

Margaretha Krook var tveklöst en av 1900-talets allra största svenska skådespelare. I oktober skulle hon ha fyllt 100 år.

1950 utexaminerades hon från Dramatens elevskola. Från 1962 till 1999 var hon en del av Dramatens fasta ensemble.

Margaretha Krook var lika briljant och kraftfull i alla typer av roller.

Oavsett om det gällde klassiska dramer på teaterscenen, som Tjechovs Körsbärsträdgården (går att se på SVT Play), eller lättsamma filmkomedier, som Morrhår och ärtor, hade hon en närvaro och tyngd som få andra. Det var med en självklar pondus hon läste Tennysons dikt Nyårsklockan i tv-sändningarna från Skansen nyårsaftnarna 1997–2000.

2001 somnade Margaretha Krook in, 75 år gammal. Men Dramaten lämnade hon aldrig. Som staty står hon och väntar på taxi strax utanför sceningången på Nybrogatan i Stockholm.

Scenen 2 2025

9

I kulissen Bo Andersson, ateljé- och enhetschef

Lång och trogen tjänst Riksteaterns ateljé- och enhetschef Bo Andersson ansvarar för tillverkningen av det mesta som syns på scen – kulisser, attribut, mask och peruk. Om han trivs med sitt jobb? Säg så här: han började på Riksteatern 1977 – och är fortfarande kvar!

H

ans första timlön var 10 kronor. Året var 1977 och Bo Andersson kom som 16-årig lärling till Riksteatern. Att han skulle börja som snickare på teatern var egentligen inte konstigt, snarare fullt logiskt.

– Jag hade gått en möbel- och snickeriutbildning, min pappa var chef på Folkan i Stockholm och min bror var ljustekniker. Det fanns liksom i familjen, jag hade sprungit på teaterscener sedan 1960-talet och var uppvuxen med Stig Järrel, Hjördis Petterson och Lasse Berghagen.

Bosse blev kvar, han blev förman och han blev arbetsledare. Sedan 2004 är han ateljéchef och chef för en enhet med tio anställda.

– Som ateljéchef ansvarar jag för tillverkning av det som syns på scenen. Så det handlar om snickeri, smedja, dekormåleri, attribut, tapetserare samt mask och peruk. Tidigare ingick även kostym, men vi har inte kvar syateljén längre på Riksteatern.

När vi talar med Bosse, i juni, befinner sig de flesta dekorerna i den stora målarsalen där de får sin finish. Sen ska de in i teatrarna, där skådespelarna repeterar 10

i scenografin i ungefär fyra veckor. Till hösten packas allt och åker ut på turné.

Det här sista skiljer ju Riksteatern avsevärt från andra teatrar. Bosse och hans team kan visserligen bygga dekorer som är upp till nio meter höga – snickeriet har elva meter i takhöjd – och det har de gjort åt exempelvis Kungliga Operan. Men för Riksteaterns del måste all dekor kunna plockas isär och packas för att få plats i en turnébil. Inga delar får väga mer än 35 kilo, för att en person sedan ska kunna packa upp och bära sektionen på plats någonstans ute i landet.

DET TEKNISKA HAR Bosse och hans team järnkoll på.

– Ja, den största utmaningen är egentligen att kunna tolka och översätta en annan persons vision och tankar om hur det ska se ut när det är klart. Att kunna ta människor och lyssna och ta in är jätteviktigt. Och att inte såga någons idé om den inte är genomförbar ekonomiskt eller tekniskt, utan i stället bemöta det med ett förslag på hur man faktiskt kan göra.

En person som har jobbat 48 år på samma arbetsplats har självklart sett en hel del förändringar, inte bara att timlönen har stigit från de där tio kronorna. Bo berättar att dels har processerna förbättrats, dels

möjligheterna till kommunikation. Nu är ju alla nåbara.

– Förr i världen fick man kämpa för att få tag på någon som var bortrest på turné och som kanske svarade att de kunde ta tag i frågan om två veckor när de var på plats igen… Det är smidigare nu. Även de tekniska möjligheterna för vad som är genomförbart har förbättrats.

Bo förklarar också att det skett en stor förändring miljömässigt. De använder andra material än tidigare – inga plaster eller lösningsmedel – och tänker på var de köper in material ifrån och inte minst hur de kan återanvända det.

– Det är ett tänk och driv vi har hela tiden, hur kan vi använda det vi bygger nu i nästa produktion? Det är en jättestor förändring, förr i tiden slängdes det mesta efter en turné.

HAN HAR GÅTT till samma arbetsplats sedan 1977 och det kommer han fortsätta med så länge han tycker att det är roligt. Och det tycker Bosse.

– Ja, det är en ynnest att ha kunnat göra det här i nästan 50 år. Det är fortfarande lika roligt att komma till jobbet och få skapa saker, säger 64-åringen.

HENRIK EMILSON Scenen 2 2025

LINDA DYBECK LINDA DYBECK

11

Scenen 2 2025

12

Scenen 2 2025

DE ROSA PANTRARNA:

Fem kvinnor återvänder till scenen med humor, skärpa och ny livserfarenhet. I en glittrande kabaré om åldrande, identitet och systerskap riktar de blicken mot ett samhälle som både förändrats och stått still – och bjuder publiken att tänka, skratta och känna med.

TE XT: CAROL INE HA IN ER F OTO : MARKUS G ÅRD ER

Scenen 2 2025

13

N

är Gladys del Pilar, Blossom Tainton, Kayode ”Kayo” Shekoni, Vivian Cardinal och Fransesca Quartey kliver upp på scenen i höst är det med ny glöd och nya berättelser. B.U.S – Bedårande Under Stress är en föreställning om att åldras, utvecklas och fortsätta ta plats – med glitter, glamour, disco, dans och massor av musik.

Den blandar sång, monologer, dialoger och personliga reflektioner i en kabaréform som bjuder publiken både på underhållning och igenkänning.

– Vi kommer att bjuda publiken på show, precis som förra gången. Men med ännu mer erfarenhet, mer att säga och kanske ännu mer att fira, säger Vivian Cardinal.

– Jag älskar själv att efter en föreställning känna värme och hoppfullhet i hjärtat. Om man ska önska något, så är det att publiken går härifrån med just den känslan, säger Blossom Tainton.

2012 TURNERADE DE landet runt med succén B.U.S! – då

stod akronymen för ”Brun utan sol” och föreställningen tog avstamp i artisternas livserfarenheter och bakgrunder. På scener runt om i Sverige sjöng och berättade de om adoption, familjeliv, att leva utan barn och om den gemensamma erfarenheten av att vara svart kvinna i Sverige. Mycket har hänt sedan dess – både i världen och i deras egna liv. Samhället är annorlunda och diskussionerna om språk och identitet ser inte likadana ut som för tretton år sedan. Samtidigt har de själva fyllt på med fler erfarenheter, fler perspektiv och nya insikter.

B.U.S Bedårande Under Stress

Turnén har premiär 18 oktober och spelas på olika platser i Sverige fram till 5 december. Medverkar gör Vivian Cardinal, Gladys del Pilar, Fransesca Quartey, Kayode Shekoni och Blossom Tainton under regi av Josette Bushell-Mingo. >>> riksteatern.se/bus

14

Gladys del Pilar sammanfattar känslan av att stå på scenen i dag: – Det positiva med att åldras är att erfarenheterna och insikterna har skapat ett större mod. Jag vågar ta för mig mer av livet. Tidigare hade rädslan ett större grepp om mig och skapade hinder.

DEN NYA TITELN Bedårande Under Stress speglar på

ett lekfullt sätt både samtid och livserfarenhet. Ordet ”bedårande” har ofta använts om små barn, men här får det en ironisk och kraftfull vändning. ”Under stress” pekar både mot arbetslivet som frilansande artist och mot livets alla pussel.

– Bedårande… handlar för mig om hur viktigt det är att se bra ut och allt man gör för att hålla sig i form och vara valbar bland konkurrenterna. Under stress…

Scenen 2 2025

Alldeles strax redo för turné.

handlar om att ständigt hålla sig aktuell i jobbet. Jag varken kan eller vill gå i pension eftersom så mycket av min identitet ligger i mitt yrke som artist och skådespelare, säger Gladys del Pilar.

– Den väcker subtila associationer, dels till hur tanter brukade kalla en ”bedårande” som bebis, dels till den kroppsliga förvirringen och stressen som uppstår när man åldras, säger Fransesca Quartey.

– Jag tyckte ”brun utan sol” var ett fint sätt att flirta med publiken på men vi var väl mer oskyldiga då. I dag är jag definitivt under stress, jag tycker att världen går åt fel håll. För mig lutar namnet därför åt att jag kan vara bedårande på utsidan men nu för tiden har jag ännu mer kraft att säga ifrån, säger Kayode Shekoni. Även om namnbytet är en blinkning till originalet är den nya föreställningen inte en nostalgitripp – det Scenen 2 2025

”Det positiva med att åldras är att erfarenheterna och insikterna har skapat ett större mod.” är snarare en markering av att alla inblandade har utvecklats. Nu tar den avstamp i frågor om hur det är att vara kvinna i sextioårsåldern, hur man behåller sin glöd och hur man fortsätter stå stadigt när världen rör sig snabbt. ÅLDRANDET ÄR ETT stort tema i föreställningen och

behandlas både med humor och allvar. Det handlar om kroppar som förändras, om rädslor och förväntningar 15

”Jag har turnerat i Sverige sedan jag var 16 år gammal och tycker lika mycket om det i dag som när jag började.” inför framtiden, men också om styrkan i att äga sin historia.

– Vi är äldre, klokare och coolare i dag. Men vi har också krämpor, sjukdomar och allt annat som kommer med att man åldras, säger Blossom Tainton.

– Det som tidigare var självklart och lätt är inte längre det. Som att kliva upp ur sängen och upptäcka att kroppen stelnat till rejält under natten, säger Gladys del Pilar.

– Vad kan vi förvänta oss som gamlingar? Kommer vi att bli lyssnade på?

Kommer någon att ta hand om oss, undrar Vivian Cardinal.

– För egen del blickar jag ofta mot min mamma och mina mostrar som är mellan 78 och 84 år för att bättre förstå vilka utmaningar, men också glädjeämnen, som väntar, säger Fransesca Quartey.

Men mitt i dessa frågor finns också en känsla av trygghet och stolthet.

– Att det finns kraft i att vara en äldre kvinna. Att framtiden också tillhör oss. Jag hoppas att publiken lämnar lokalen med både större empati och lite jäklar anamma, säger Fransesca Quartey.

TROTS ATT DET gått många år sedan förra turnén har de

fem artisterna hållit kontakten. Turnélivet lockar fortfarande med sina hotellnätter, publikmöten och skratt bakom scen.

– Jag tror att vi alla längtar efter att berätta historier för publiken och mysa på hotellrum runt om vårt avlånga land, säger Kayode Shekoni.

– Jag önskar att publiken dansar ut ur teatersalongen med en känsla av att ha fått åka med på våra livsresor och kunnat spegla sig i våra berättelser, säger Vivian Cardinal.

För Kayode Shekoni finns det en sak som aldrig har förändrats.

– Jag har turnerat i Sverige sedan jag var 16 år gammal och tycker lika mycket om det i dag som när jag började.

16

2 1

3

Vad önskar du att publiken tar med sig från föreställningen?

1. Blossom Tainton:

– Jag vill inte styra publikens känslor eller tankar, bara väcka och kanske inspirera till nya infallsvinklar. Jag älskar själv att efter en konsert eller en föreställning känna värme och hoppfullhet i hjärtat, så om man ska önska något så är det väl det.

2. Vivian Cardinal:

– Jag önskar och hoppas att vi avslutar hela föreställningen med en härligt svängig låt som gör att folk dansar ut ur teatersalongen med en känsla av att ha fått åka med på våra livsresor och förhoppningsvis kunnat spegla sig i våra berättelser. Och att det i sig skapar ett underlag för vidare samtal. Det vore fantastiskt!

3. Fransesca Quartey:

– Att det finns kraft i att vara en äldre kvinna. Att det finns styrka i att vara en svart kvinna. Att framtiden också tillhör oss. Jag hoppas att publiken reser sig och lämnar lokalen med både större empati och tilltro till sig själva – och lite jäklar anamma!

Scenen 2 2025

Medlem i Riksteatern

Ditt digitala medlemskort – enklare och alltid tillgängligt!

Ditt medlemskort i Riksteatern finns numera digitalt, vilket

innebär många fördelar för dig. Medlemskortet – och alla dina andra medlemsuppgifter – hanterar du nu smidigt via din mobiltelefon, surfplatta eller dator.

Fördelar med ditt nya digitala medlemskap:

• Du bidrar på ett viktigt sätt till att minska Riksteaterns klimatavtryck. Med ditt digitala medlemskap minskar mängden papper som skickas hit och dit.

• Du har alltid all information om ditt medlemskap med dig. På ett enkelt sätt får du information om alla dina medlemsförmåner – och missar inga nya!

• När det är dags att förnya ditt medlemskap får du en avisering via e-post och betalar enkelt med till exempel Swish, betalkort eller via din bank med bifogad avi.

TIPS!

Vill du ha snabb åtkomst till Mina sidor och ditt digitala medlemskort? Lägg till Mina sidor som ikon på din hemskärm om du har en smart telefon. Det fungerar lite olika beroende på vilken sorts telefon du har men så här ser det ut på en iphone med webbläsaren Safari:

• Du hanterar enkelt dina medlemsuppgifter via din mobiltelefon, surfplatta eller dator, snabbt och praktiskt om du till exempel bytt adress.

Medlemskort och förmåner under Mina sidor

• Gå in på riksteatern.se eller din Riksteaterförenings hemsida.

• Välj Mina sidor och logga in (eller aktivera ditt digitala medlemskap om du inte redan gjort det).

• Logga in på Mina sidor där du: - hittar ditt digitala medlemskort - kan ändra dina kontaktuppgifter - ser aktuella medlemsförmåner - ser dina betalningsuppgifter - kan betala medlemskapet direkt

Saknar du Mina sidor?

Om du saknar Mina sidor: kontakta oss och uppdatera din e-postadress så att du får tillgång till de digitala tjänsterna. Tveka inte att kontakta Riksteaterns medlemsservice om du undrar något: medlem@riksteatern.se 08-531 99 300 Scenen 2 2025

17

RIKSTEATERNS VD:

VÅR TID ÄR NU!

Det är ingen självklarhet att kunna påverka vad som spelas på scenen i ens hemstad. Men i Krokom, Nässjö, Söderhamn och andra orter i Sverige är det just det som helt vanliga människor gör.

Riksteatern är hela Sveriges scen inte bara genom sina egna turnéer och lokala arrangemang, utan är också en av Sveriges mest levande folkrörelser.

Men vem får egentligen vara med?

V

TE XT: MIRANDA SIG AN D ER I LLUST R AT IO N ER : J EN NY LUCAN D ER

ar det ödets hand som grep in på det där kommunmötet i Krokom 2015? Att det var en kommunal tjänsteman som pekade med hela handen stämmer i alla fall, berättar Gunnar Rindå.

På mötet hade han påpekat att Krokom med omnejd var en vit fläck på Riksteaterns karta. Sagt och gjort. En oanvänd slant i kulturbudgeten fanns att tillgå och Gunnar Rindå och några likasinnade blev ombedda att starta en riksteaterförening i den stora men glest befolkade jämtlandskommunen. Några veckor senare hade 18

gor igenkända, efter en artikel i de en styrelse, en godkänd denna tidning: ”Titta, där komförening och biljetter till mer Krokom!”

Riksteaterns kongress i – Det blev en rivstart. Och det Göteborg. gav oss så mycket energi, säger – Det var omtumlande.

Gunnar Rindå.

Men det var också helt fanFöreningen har i dag 100 tastiskt, säger han. medlemmar som bidrar till att Att kliva rakt in i ett av teaterföreställningar når ut till Sveriges största kultursambygdegårdar hela vägen till den manhang, med hundratals Susanna Dahlberg norska gränsen. föreningar i hela landet, Det är just denna kraft, den lokala och var som att plötsligt stå mitt i någonting handfasta, som gjorde att Susanna Dahlmycket större än han först förstått. berg tackade ja till jobbet som RiksteaPå plats blev den nyblivne ordföranden terns vd.

Gunnar Rindå och hans styrelsekolleScenen 2 2025

”Det ideella engagemanget har legat stabilt sedan 1990-talet, även bland unga” – Det här är en så stark och mäktig motvikt till andra maktcentra. Att människor lokalt kan påverka vilken kultur som finns på orten – det är det som gör det här uppdraget meningsfullt, säger hon.

Hon beskriver Riksteatern som en unik kombination: professionell scenkonstproduktion, statlig finansiering och en ideell folkrörelse i grunden – något som inte finns någon annanstans i världen.

– Det kan verka spretigt, men det är just det som är styrkan. Den här rörelsen Scenen 2 2025

går inte att styra in i en fålla – och det gör att den inte heller kan kidnappas för enskilda syften. Det är en demokratisk grundidé.

I PRAKTIKEN BESTÅR Riksteatern av omkring 230 lokala föreningar, som tillsammans avgör Riksteaterns inriktning genom kongressbeslut och som, inte minst, ser till att teater, dans, cirkus och barn- och ungdomskultur faktiskt spelas över hela landet. Dessutom finns Riksteatern regionalt i landets alla län, som ett samverkansorgan och stöd för riksteaterföreningarna i länet.

DET IDEELLA engagemanget är en av den

svenska folkrörelsens grundbultar – en kraft som skapar gemenskap, delaktighet och mening.

Enligt forskaren Johan von Essen, som länge studerat civilsamhällets villkor, är

engagemanget i sig inte på väg bort, som det ibland påstås.

– Vi ser inga tecken på att det minskar.

Det ideella engagemanget har legat stabilt sedan 1990-talet, även bland unga.

Men ideellt arbete speglar också samhällets klyftor. Enligt Johan von Essen är det tydligt vilka som engagerar sig och vilka som inte gör det.

– Den halva av befolkningen som är ideellt aktiv kännetecknas av högre utbildning, stabila familjeförhållanden och etablering på arbetsmarknaden. De andra – de som inte engagerar sig – lever ofta med sämre socioekonomiska resurser, säger han.

I praktiken innebär det att de som redan har tillgång till sociala nätverk och kulturellt kapital får ännu mer. Att vara ideellt aktiv skapar också tillgång till informella maktkanaler, självförtroende och en känsla av att ha en plats i samhället.

19

”Det finns ett glasklart samband mellan ideellt engagemang och upplevelsen av att kunna påverka politiskt.”

– Det finns ett glasklart samband mellan ideellt engagemang och upplevelsen av att kunna påverka politiskt. Den som tror att hen kan göra skillnad agerar och den som inte tror det, gör det inte.

Johan von Essen pekar på den sociala rekryteringens logik: vi engagerar oss där vi känner oss välkomna. Föräldern till ett barn i fotbollslaget känner sig självklart hemma på idrottsplatsen. Men den som står utanför, som inte har barn eller inte känner någon i föreningen, blir ofta kvar utanför.

Upplevelsen av att inte vara inkluderad får konsekvenser. För när folkrörelserna inte längre upplevs som gemensamma, då hotas legitimiteten.

– Varför ska man betala skatt till något man inte känner sig som en del av? Då röstar man kanske på ett parti som är mindre benäget att ge pengar till folkbildning och kultur, säger Johan von Essen.

Hur kan man lösa det här?

– Det är jättesvårt förstås. Men mitt bidrag är väl att peka på det här och uppmana civilsamhället att välkomna även dem som har en annan uppfattning än de själva, säger Johan von Essen.

HUR EN FOLKRÖRELSE säkerställer att man skapar utrymme för fler att känna sig hemma är ingen enkel nöt att knäcka.

Susanna Dahlberg påpekar med eftertryck att Riksteaterns huvudbry inte är de medlemmar som faktiskt engagerar sig, men håller med om att det kan vara problematiskt att potentiella publikgrupper exempelvis inte känner till verksamheten.

– Detta är en utmaning som även stora institutioner har, så det är svårt för ideella krafter att lösa.

Susanna Dahlberg framhåller att den största utmaningen, som hon ser det just 20

nu, egentligen inte handlar om brist på ideellt engagemang, utan snarare brist på finansiering.

– Riksteatern behöver en starkare förankring i andra delar av samhället än kulturen och den offentliga sfären. Det lokala näringslivet behöver ha kännedom om oss och den stora efterfrågan som finns på scenkonst, säger hon och lägger till: – Vi har mindre resurser på alla plan i dag och även om det ideella arbetet är en stor tillgång så behövs det lite pengar som smörjmedel, annars finns det en risk att folk tappar sugen.

I NÄSSJÖ HAR ordförande Ann-Cathrin

Gunnar sett engagemanget svänga uppåt igen efter pandemin. De 120 medlemmarna ser till att hålla teatersalongen fullsatt, och abonnemang säljs på torgdagarna i stan.

– Just nu har vi flyt, och en toppenstyrelse med både yngre och äldre som hjälps åt. Men det bygger mycket på att vi hittat rätt föreställningar. Lång dags färd mot natt med Krister Henriksson och Grynet Molvig sålde slut. I Nässjö drar kända skådespelare, det kan man konstatera, säger hon och lägger till: – Nu är vi väldigt förväntansfulla inför Lida i höst.

OMKRING 56 MIL norrut, i söderhamns-

föreningen, har man 576 medlemmar och köper in 30 föreställningar om året, varav 20 är Riksteaterns egna turnéer. Föreningen jobbar aktivt med sociala medier och har alltid en genomtänkt inramning av föreställningarna.

Kassören Bengt Samuelsson tror att nyckeln till framgång ligger i närvaron – att möta publiken i dörren, bjuda på cider och snacks i pausen, skapar en känsla av tillhörighet.

– Vi jobbar mycket med att synas och skapa gemenskap. Det blir en social grej. När publiken blir sedd – då vill den komma tillbaka.

Bengt Samuelsson beskriver sig själv som ”en föreningsmänniska”.

Scenen 2 2025

Tre eldsjälar i Riksteatern berättar BENGT SAMUELSSON, kassör, Söderhamns Riksteaterförening

– Vi har en fin gammal teatertradition här i Söderhamn och den vill jag föra vidare. Jag tycker att det är roligt att engagera mig.

Och just där, i vardagens logistik och mötet med publiken, finns kanske folkrörelsens hjärta. Där eldsjälarna skapar upplevelser för andra – inte för att de måste, utan för att det ger något tillbaka.

– Det betyder så mycket, det är där man får energi till annat. Det handlar inte minst om gemenskapen, för mig har det alltid känts värdefullt, säger Ann-Cathrin Gunnar.

TROTS ATT SAMTALET om civilsamhället ofta

färgas av oro, om vikande engagemang, ökad individualism i samhället och sviktande resurser, är det inte hela bilden. Snarare tvärtom, menar Susanna Dahlberg.

– Vi lever i en tid där människor längtar efter tillhörighet, efter sammanhang som inte bara handlar om konsumtion eller prestation.

Hon ser ett sug efter att vara med och påverka, inte minst eftersom vi lever i en ekonomiskt och politiskt tuff tid.

– Min spaning är att folkrörelsen – och civilsamhället som helhet – är på väg att bli viktigare än på mycket länge. Också på kulturområdet. Vi har stor potential att fånga upp det stora intresset som finns för mer scenkonst. Jag tror att Riksteaterns tid är nu!

Scenen 2 2025

Vad är ditt bästa Riksteater-minne?

– Folkteatern i Gävleborgs Amledo med Thomas Di Leva som Hamlet på stora Gasklockan i Gävle 1989 är ett stort minne för mig. Jag har sedan 1988, då jag flyttade till Söderhamn sett många bra teaterföreställningar, varav de flesta från Riksteatern, på vår fina Söderhamns Teater.

Vad är er största utmaning?

– Föreningen går i dag jättebra med en engagerad styrelse, men ett bekymmer är att kostnaderna går upp och det är inte alldeles lätt att höja biljettpriserna i samma takt.

ANN-CATHRIN GUNNAR, ordförande, Nässjö teater och musik – en del av Riksteatern

Vad är ditt bästa Riksteater-minne?

- Att träffa Björn Gustafson (den äldre) efter att han hade spelat Alla vi barn i Bullerbyn. Han var så trevlig och han uppskattade oss så mycket. Det här jobbet vi gör bakom kulisserna, som publiken inte får se, det är en väldigt rolig och givande del av att vara engagerad.

Vad är er största utmaning?

- Just nu känner vi att vi har flyt. För oss gäller det inte att öka antalet utan att hitta rätt föreställningar som passar publiken.

GUNNAR RINDÅ, ordförande, Riksteatern i Krokoms kommun

Vad är ditt bästa Riksteater-minne?

- Mark Levengood har varit i kommunen två gånger, det var härligt. Det var också spännande när vi nappade på Nour El Refais En komisk depression 2016. Vi visste inte hur man skulle arrangera egentligen. Det var en riktig chansning som gick hem. Hon blev positivt överraskad av publiktillströmningen ute på landsbygden och arrangemanget i stort.

Vad är er största utmaning?

– Det är ekonomin och att hitta föreställningar som passar. Det som behövs är föreställningar för små scener som vi har ute på bygdegårdarna.

21

Du vet vilken kraft scenkonst har.

Föreställ dig vad den betyder för ett barn i krig.

Därför finns Clowner utan Gränser.

Medan andra organisationer räddar liv, fyller vi dem med mening. Vi arbetar mitt i världens värsta kriser – för att barn ska få skratta, leka och känna hopp. Ett ögonblick av glädje kan ge mod, kraft och livsvilja.

Fotograf: Alex Hinchcliffe

Scanna QR-koden eller besök clownerutangranser.se för att bli månadsgivare. Det tar en minut men betyder allt för barnen.

Ukraina, maj 2025 Utanför rasar kriget men här inne ljuder barnens skratt.

Med din hjälp kan fler barn få samma möjlighet.

Våra vänner

Namn: Angelika Prick.

Född: 1989.

Yrke: Skådespelare.

Bor: Bagarmossen i Stockholm.

Aktuell med: Jobbar med min nya YouTube-kanal, turer med vår båt och många spännande projekt.

Därför ville jag bli skådespelare: – The sky is the limit.

Det roligaste med att spela teater: – Att man får föreställa sig en annan verklighet som OM det vore på riktigt.

Det svåraste med att spela teater: – Att älska mig själv varje gång jag går ut på scen.

Det lättaste med att spela teater: – Att lära sig texten utantill och applådtacket, även om jag ofta gör fel!

Det här är jag riktigt stolt över: – Då jag vågar vara mig själv på scen.

Det här är skillnaden mellan direktsänd tv och att stå på scen: – Haha, det är lättare att prata om likheterna. Men på tv kan man ”fuska”, det kan vi inte på scen.

Det här ser jag fram emot med Augustisnö: – Att få jobba med regissören Trinidad González, få lära känna min nya ensemble Alexandra Nordberg och Paloma Winneth och att avsluta turnén med en spelperiod på Borås Stadsteater.

Om Augustisnö

Ett svenskt filmbolag har sålt in en Nordic noir-serie till en streamingssajt– komplett med karga och isande vinterlandskap.

Men våren kom för tidigt. Vad göra? Svaret blir lika desperat som genialt: flytta hela produktionen till södra Chile, där glaciärerna ligger kvar och arbetskostnaden är låg.

Augustisnö är en sylvass satir om klass, klimat och samtidens längtan efter paketerade berättelser. Pjäsen är specialskriven för Riksteatern av Guillermo Calderón, som också skrev Stortorget, och för regin står Trinidad González, en av Latinamerikas mest hyllade regissörer just nu. >>> riksteatern.se/augustisno Scenen 2 2025

CHRISTOFFER HUNT

” Sen dess har jag bara gasat ...”

Angelika Prick längtar till turnéstarten.

Det här ser jag mest fram emot med att turnera: – Att få ha premiär i fantastiska Umeå, komma till Östersund och gå på min favoritrestaurang Jazzköket, få fira min älsklings födelsedag i Ludvika och i Hedemora, att få åka till Gotland för första gången och att få spela på Tjörn där min familj kommer sitta i publiken.

Det här gör jag fem minuter innan ridån går upp: – Dricker vatten och borstar tänderna.

Det här gör jag efter att ridån gått ned: – Dricker vatten och tar på mig mina sköna tofflor.

Det här packar jag med mig på turnén: – Mina healingkort.

Det här gillar jag att se på scen: – Passion, galenskap, envishet.

Det här är min förebild: – Jag hade min praktik i uppsättningen av

”Prick? Jag älskar mitt efternamn.”

I Annas garderob på Göteborgs stadsteater.

Ann-Sofie Bárány skrev manus och sångtexter och Suzanne Osten regisserade. Suzanne gav mig den största gåvan jag tycker man kan ge en skådespelare, och det är tillit. Jag var 25 år och sa väldigt osäkert ”Jag tror jag har en idé om min karaktär Peg”. Då sa hon på sitt självklara sätt, bakom sina mörka bågar ”Gör den då! Och fortsätt bara gasa”.

Sen dess har jag bara gasat.

Så fick jag mitt fina efternamn Prick: – Min farfars far Anders fiskade mycket i Vänern och från land såg han ut som en… prick! Så då tog han sig det namnet. Jag älskar mitt efternamn.

HENRIK EMILSON

23

DÄRFÖR SÄTTS DÖDSDANSEN OCH ANDRA KLASSIKER UPP OM OCH OM IGEN

De flesta pjäser faller i glömska. Men så finns Klassikerna, med stort K, som sätts upp gång på gång, år efter år.

Hur kommer det sig? Och hur känns det att ta sig an ett drama som redan tolkats hundratals gånger, kanske i legendariska uppsättningar? T E XT: MART IN EN G QV IST

24

Scenen 2 2025

SÖREN VILKS

N

ora Nilsson känner ingen press. Jo, kanske lite. Hon har ändå tagit på sig att regissera August Strindbergs äktenskapsdrama Dödsdansen, en verklig klassiker som tidigare satts upp av regissörer som Ulf Palme, Ingmar Bergman, Lars Norén och en rad andra legendarer. Många män.

– Vanligtvis är det nog just manliga regissörer som får tolka Strindberg. Så jag blev väldigt glad när jag fick frågan från Riksteatern. Trots Nora Nilsson att Dödsdansen satts upp många gånger känns det ändå som att jag kan bidra med någonting med det perspektiv jag har. Det vet man ju aldrig, men jag önskar i alla fall att jag kan säga någonting nytt med de här 120 år gamla orden, säger Nora Nilsson.

Och nej, hon är inte den allra första kvinnan som regisserar Dödsdansen. Mia Winge och Görel Crona har till exempel gjort det tidigare. Men talar man om teaterklassiker handlar det mest om män.

Fyra döda män närmare bestämt, men vi återkommer till det.

I NORA NILSSONS och Riksteaterns uppsätt-

Scenen 2 2025

i en viss tidsepok finns det frågor man upplever som tidlösa. Det kan röra sig om relationer, politik, makt, konflikter eller något annat som kan kännas igen av flera generationer, oavsett språk och liknande.

Men 99,9 procent av alla pjäser som skrivs och spelas blir ju aldrig klassiker, säger han.

KLASSIKERSTATUS är något som kom-

mer och går, påpekar Rikard Hoogland.

En pjäs som inte alls väckte särskilt stor uppmärksamhet när den uruppfördes kan långt senare återupptäckas och anses vara en klassiker. De antika dramerna, nämner han som exempel, nyupptäcktes under renässansen – 1 000 år efter att de skrevs.

Rikard Hoogland, docent i Shakespeares klassiska pjäser teatervetenskap vid Stockholms har spelats i perioder under universitet, är inne på samma århundradenas gång. linje när han resonerar om vad – De var väldigt populära i som gör en pjäs till en klassiker: början av 1900-talet till exempel.

– De här pjäserna har en Då var det många kritiker som uppbyggnad och dramaturgi med skrev att ”ja men nu har vi väl ett driv som ger dem liv. Och sett nog av Shakespeare, nu kan även om de kanske utspelar sig vi väl få se någonting annat”, Rikard Hoogland JOHANNA SÄLL

ning av Dödsdansen har Claes Malmberg och Pia Johansson huvudrollerna som det äkta paret Edgar och Alice i sitt ensligt belägna hus i skärgården. Efter 25 års äktenskap i en sorts destruktiv symbios fördriver de tiden med att älta sina uteblivna karriärer och håna varandra. När släktingen Kurt, spelad av Mats Blomgren, kommer på besök bubblar bitterheten upp till ytan och allt ställs på ända.

August Strindberg skrev Dödsdansen år 1900.

– Jag har mest jobbat med nyskriven dramatik och det är sällan man läser nya pjäser som är helt färdiga, man får arbeta ganska mycket själv med texten. Att regissera klassiker är ju att jobba med material som har vaskats genom tiden och som har testats och prövats. Det är dramatik som är oerhört välskriven och som har många lager och bottnar. Väldigt bra pjäser helt enkelt, säger Nora Nilsson.

Ensemblen i Dödsdansen ovan, Hamlet och dödskallen till vänster.

25

JERKER ANDERSSON

säger Rikard Hoogland och konstaterar att Shakespeares pjäser inte direkt försvunnit från teatrarnas repertoarer.

Det finns också dramatik som snabbt nått klassikerstatus.

Rikard Hoogland nämner den brittiska dramatikern Sarah Kane. Hon sågades av de brittiska teaterkritikerna när hennes kontroversiella pjäser, som innehöll mycket våld och sex, uruppfördes på 1990-talet.

– ”Det här är inte dramatik”, ”så här får man inte skriva dramatik”, sa man då. Sen när andra satte upp pjäserna i andra länder blev mottagandet annorlunda och i dag anses de absolut vara klassiker.

Får användning av Tjecovs gevär. Onkel Vanja på Folkteatern i Göteborg.

Ett dochem xxxxxxx???????????

BJÖRN LINDAHL

DET SPELAS FÖR mycket klassiker på svenska teatrar, menar Cecilia Djurberg, scenkonstredaktör på Aftonbladet och vice ordförande i Sveriges teaterkritikers förening.

Och nu kommer vi in på de fyra döda männen.

Cecilia Djurberg – Det brukar vara Shakespeare, Ibsen, Tjechov och Strindberg som går runt på något slags rullande schema, säger hon.

Kan det vara så att männen står i vägen för annat?

– Ja, det sätts upp alldeles för lite nyskrivet. Det finns massor av duktiga dramatiker i Sverige. Men det är som att man inte riktigt tror att de kommer sälja biljetter.

Kulturpolitiken i dag gör att det handlar så himla mycket om att räkna och sälja och överleva för teatrarna. Det finns en stor ängslighet och inte mycket utrymme för experiment, säger Cecilia Djurberg och fortsätter: – Teatrarna själva säger att det är en risk att sätta upp en nyskriven pjäs. Om det inte är av, typ, Jonas Hassen Khemiri …

MEN DET ÄR naturligtvis inte bara ängslan

över biljettförsäljningen som får teatrarna att sätta upp de kända verken gång på gång. Publiken vill se klassikerna. Både Cecilia Djurberg och Rikard Hoogland talar om att många har en typ av egen kanon eller informell lista med pjäser de vill eller känner att de borde ha sett. Och det är bra att klassikerna fortsätter sättas upp och görs tillgängliga, menar Rikard Hoogland: – Ja, de är någon form av kollektiva minnen, och man kan se dem över gene-

26

”Ingen är så omutlig kritiker som teaterförfattaren som ser sin egen pjäs.”

August Strindberg

Köpmannen i Venedig är svår att sätta upp i dag på grund av sitt antesimitiska innehåll.

rationer och diskutera hur de har tolkats, säger han.

Teaterfolket har också sin kanon.

– Regissörer, skådespelare och teatergrupper har ju önskelistor på vad de vill göra och då blir klassikerna viktiga. Det är som att ”Nu är det dags för den här regissören att få göra sin Hamlet”, ”nu ska den här skådespelerskan få göra sin Julia”. Så har det liksom alltid funkat, säger Cecilia Djurberg.

på grund av pjäsens djupt antisemitiska innehåll, menar Rikard Hoogland. Och varje nutida regissör som ger sig i kast med August Strindberg måste hantera den misogyni, kvinnohat, som genomsyrar många av hans pjäser.

– Sånt sätter en svårighetsgrad. Men det kan ju också leda till att man vill sätta upp de här pjäserna och hitta sätt att spela mot det misogyna, säger Rikard Hoogland.

Dödsdansen är full av kvinnoförakt, konstaterar Nora Nilsson. Men hon försöker inte sminka över det. Tvärtom: – De här personerna hade absolut kunnat finnas i dag. Pjäsen berättar något om heterosexuell kärlek och mansroller och kvinnoroller som fortfarande är väldigt aktuellt. Och jag tycker att det är intressant att hon, Alice, är så dubbel, hon är ju inte någon ängel som bara är utsatt för en hemsk man, säger hon.

MEN DET KAN vara problematiskt att sätta

upp klassiker. En pjäs som är skriven för 100, 200 eller 400 år sedan har inte sällan innehåll som är svårt att presentera på en scen i dag utan att den kommenteras, bearbetas eller belyses på ett nytt sätt.

Shakespeares Köpmannen i Venedig från 1598 är till exempel näst intill omöjlig att spela med någorlunda lyckat resultat

Scenen 2 2025

STAIRWELL THEATER

Romeo och Julia i en uppsättning 2018 på Stairwell Theater i Brooklyn, New York.

” En klassiker ska svänga!”

HALLÅ DÄR PIA JOHANSSON,

HENRI KOKKO

Så här kan Dödsdansen också spelas.

Lasse Beischer, Dick Karlsson och Bortas Josefine Andersson i teatergruppen 123 Schtunk.

I all smärta och svärta som finns i Dödsdansen ser Nora Nilsson också en humor, vilket har vägt tungt i valet av huvudrollsinnehavare. Både Claes Malmberg och Pia Johansson har stor erfarenhet av komik och de har enligt Nora Nilsson absolut en tyngd, men också en timing som kommer att bidra till att lyfta det tragikomiska i Strindbergs text.

– Det som är roligt är att pjäsens Edgar och Alice ljuger och luras och att det är ett enormt självbedrägeri som pågår. Man vet Scenen 2 2025

inte vad som är sant och vad som är lögn, och det som är lögn är sant och det som är sant är lögn. Samtidigt känner man igen de här figurerna. Det är därför man skrattar tror jag.

Turnédags

Riksteaterns uppsättning av Dödsdansen turnerar runt Sverige hela hösten. Turnéplanen med platser och datum hittar du på: >>> riksteatern.se/dodsdansen

som ska spela Alice i Riksteaterns uppsättning av Dödsdansen. Hur är det att spela i en klassisk pjäs jämfört med annan dramatik?

– När jag får frågan om att göra en klassiker känner jag så här: Äntligen! Det är alltid roligt att jobba med texter som är så genomsyrade av det mänskliga, de speglar oss. Ta Shakespeare. Det finns ju inte en känsla som han inte har gått igenom.

Känner du en press av att spela en pjäs som satts upp hundratals, kanske tusentals, gånger där andra skådespelare hyllats för sina insatser?

– Nej, jag jämför mig inte med andra. Mikael Persbrandt och Lena Endre gör också Dödsdansen nu. Men det är deras version, därför att de är de.

Och när jag och Claes Malmberg gör Dödsdansen så är det ju en helt annan version för vi är andra personer.

Visst är det så att du har spelat rollen som Alice i Dödsdansen tidigare?

– Ja, på Stockholms stadsteater 2011. Det var jag och Allan Svensson, Ragnar Lyth regisserade. Vi gjorde en modernare version och jag minns att Alice rullade in en stor Webergrill på scenen.

Vad gör Dödsdansen relevant i dag?

Texten är ju mer än 120 år gammal.

– Men den är allmänmänsklig, och konflikterna är desamma nu som då.

Replikerna är som att lyssna på någons dåliga relation. Och munhuggandet mellan Edgar och Alice är faktiskt väldigt roligt. Det svänger helt enkelt, det är som musik.

– Svänger det inte så är det inget bra. En klassiker ska svänga!

27

Klassiker, klassiker, överallt klassiker Vi har inte undersökt det vetenskapligt, men vågar påstå att det varje dag, året runt, spelas en klassisk pjäs någonstans i Sverige. Här är ett axplock ur höstens och vinterns repertoarer.

TE XT: MART IN ENGQV I ST

Hamlet Dramaten, Stockholm

William Shakespeares drama om den olycklige danske prinsen har mer än 400 år på nacken och måste vara världens mest kända pjäs. På Dramaten har den spelats många gånger, och nu är det dags igen.

Premiär 27 september.

Anton Tjechovs Måsen hade urpremiär 1896. Pjäsen är en kärlekskarusell med flera allvarliga bottnar. I regissören Yana Ross version på Göteborgs Stadsteater är handlingen förlagd till sommaren 2025. Premiär 24 oktober.

Fredrik Gunnarson har huvudrollen – och alla andra roller – i Shakespeares Macbeth på Malmö Stadsteater.

JOHAN SUNDELL

Måsen Göteborgs Stadsteater

Katt på hett plåttak Göteborgs Stadsteater

I Tennessee Williams familjedrama från 1955 dallrar den amerikanska sydstatsluften av familjehemligheter, förträngd sexualitet och krossade drömmar. Premiär 19 september.

Macbeth (skrockfulla teatermänniskor säger aldrig något annat än ”Den skotska pjäsen”) hade troligen urpremiär 1606. I Malmö Stadsteaters uppsättning har Shakespeares pjäs gjorts till en monolog och Fredrik Gunnarson står ensam på scenen. Premiär 7 oktober.

Romeo och Julia Folkteatern Göteborg

I denna uppsättning av världsdramatikens mest kända kärlekshistoria får musiken en central roll. Shakespeares drama från 1597 tar form av en slags "sing-a-long-mässa" och publiken blir en del av föreställningen.

28

FELIX SWENSSON

Macbeth Malmö Stadsteater

Caroline Söderström och Jesper Söderblom i Katt på hett plåttak på Götborg Stadsteater

Även i Stockholm kan man se Romeo och Julia. Unga Klaras uppsättning hade nypremiär i augusti och spelas till och med 25 oktober. ”Ensemblen tar ett kollektivt grepp och går på attack direkt”, skrev Karin Helander i SvD efter premiären 2023.

Fadren Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

August Strindbergs Fadren är i likhet med Dödsdansen ett äktenskapsdrama som kretsar kring könsroller, makt och manipulaScenen 2 2025

KLARA G

Amanda Quartey, Alexandra Söderqvist och Sandra Mahmoud Lindquist i Tre systrar.

FELIX SWENSSON

EBBA SUND

Åke Arvidsson, Elin Rusk och Birte Heribertson i Antigone.

Peter Andersson och Lena Olin i Fadren.

ett drama om klass, exil, förluster och den eviga drömmen om att höra hemma någonstans. I Örebro består ensemblen av enbart afronordiska skådespelare, vilket sätter pjäsens frågor om tillhörighet och gemenskap i ett nytt ljus. Premiär 7 mars 2026.

tion. På Kulturhuset Stadsteatern ser vi Peter Andersson och Lena Olin i huvudrollerna som Ryttmästaren och hans hustru Laura.

Premiär 10 oktober.

Antigone Regionteatern Blekinge och Kronoberg

Tre systrar Örebro Teater

Anton Tjechovs Tre systrar från 1900 är Scenen 2 2025

Sofokles mer än 2 600 år gamla tragedi får en ny twist i Regionteatern Blekinge och Kronobergs uppsättning – på scenen står tre clowner! Spelas under hösten och omväxlande i Växjö och Karlshamn.

THOMAS COOKSEY/STUDIO BON

Det grillas, festas och sjungs karaoke när Måsen sätts upp i Göteborg.

Gustav Lindh och Gizem Erdogan i Hamlet.

29

Bilden

w

Jordens hjord Från Centralafrika, genom Europa och till nordligaste Norge intog under våren och sommaren hjordar av marionettdjur städer för att göra oss påminda om klimatkrisens effekter på djuren.

I konstprojektet The Herds samarbetade globala klimat- och konstorganisationer, scenkonstinstitutioner, forskare, zoologer, politiker, klimataktivister, universitet och civilsamhällesgrupper.

På varje plats som projektet gjorde anhalt skapades marionettdjur av återvunnet material. I Sverige tillverkades djuren i Riksteaterns lokaler i Hallunda innan de dundrade in på olika platser i Stockholm under tre dagar. Hjordens resa som började i Kinshasa i Kongo, besökte bland annat Casablanca, Madrid, Venedig, Paris, London och Köpenhamn, avslutades i Trondheim.

Vad: Konstprojektet The Herds.

Var: Sergels Torg, Stockholm.

När: 25 juli.

Vilka: Samarbete i Sverige med The Herds, Riksteatern, Parkteatern - Kulturhuset Stadsteatern.

Fotograf: Leonard Stenberg.

30

Scenen 2 2025

Scenen 2 2025

31

Bord för fem

Vad är väl en parmiddag? Den kan vara trist och tråkig och… och… alldeles, alldeles underbar! Fast det beror ju så klart på vem du bjuder. Maria Blom – aktuell med pjäsen Parmiddag hos familjen Franck – har bordet dukat för en drömkvartett.

TE XT: HENRIK EMIL S O N

H

on har gjort det förut och hon får göra det igen. I tvprogrammet Go’kväll får en aktuell person bjuda in till en middag och berätta om gästerna och varför just de blivit bjudna. Regissören och dramatikern Maria Blom deltog i programmet som middagsvärd 2022 och nu stjäl vi, förlåt inspireras, av konceptet och låter henne återigen skicka ut inbjudningskort.

Anledningen till middagsformen är att hennes kommande pjäs Parmiddag hos familjen Franck, just handlar om en parmiddag, hos familjen Franck.

– Inspirationen kom från att jag kände att det vore roligt att skriva något för Falun. Nu har jag bott här i lite över 20 år och jag ville gestalta någon del av det. Sen finns det något spännande med pjäserna som utspelar sig i befintlig miljö där man sitter som en fluga på väggen och lyssnar, det tilltalar mig. Jag längtade lite efter det och tyckte det vore roligt att skriva en sådan pjäs, som utspelar sig i mitt Falun, säger Maria Blom.

I pjäsen följer vi hur hemvändarna Vickan och Acke blir bjudna hem till Nike och Henrik, som hela tiden bott kvar i Falun. Det blir så klart privat, lokalt, men också allmängiltigt globalt. Maria Blom

32

Parmiddag hos familjen Franck har urpremiär i Falun. Paren gestaltas av Maria Sundbom, Jon Karlsson, Ellen Fosti och Mattias Åhlén.

känner igen det från sin film Masjävlar från 2004, som också hade ett hemvändartema med allt vad det kan innebära.

– Ja, man tror att något är väldigt lokalt och regionalt och så är det världsomspännande. Jag åkte runt med Masjävlar i olika länder, den gick väldigt bra i Italien, med deras starka familjerelationer. Jag var också i New York med filmen när en

kvinna i publiken nästan blev arg. När jag sa att den utspelar sig i Dalarna skrek hon: ”I live in Brooklyn! This is my life!”

Givetvis har Maria Blom själv varit på en och annan parmiddag.

– De har man haft i olika stadier av livet. Jag minns de första man hade efter gymnasiet och när man precis flyttat hemifrån och folk skulle laga mat åt varandra, man kände sig vuxen då. I middagen i pjäsen så trycker ju omvärlden på och hemligheter avslöjas. Men jag har inte varit med om något så dramatiskt. Åtminstone inte nu på senare tid. Folk sköter sig rätt bra ändå…

Scenen 2 2025

MARIA BLOMS MIDDAG

Maria Blom

Kate Winslet

Gandalf

Ester Blenda Nordström

Ellen Fosti

G ÄST ERNA

Vilka två par – verkliga, fiktiva, levande, döda – skulle Maria Blom bjuda på middag?

henne sitta och snacka med Kate. Jag tror de skulle hitta varandra.

Två starka kvinnor, som är spännande och som har integritet. På Maria Bloms vänstra sida sitter…

Kate Winslet, skådespelare

Gandalf, trollkarl

– Om vi tittar på min högra sida så sitter Kate Winslet där. Jag tycker att hon är en fantastisk skådespelerska som också lyckats behålla sin integritet i ett utseendefixerat Hollywood.

Hon har stått stadigt och man förstår att det är tufft i den branschen. Det vore väldigt trevligt att ha henne med och höra hon har gjort för att hålla sig på fötterna och samtidigt få lite stories och lite skvaller. Sånt är roligt.

Kate kommer i sällskap med…

Ester Blenda Nordström, författare och journalist

– Jag har läst En piga bland pigor och lyssnat på den när jag ska somna, så många gånger. Jag tycker att det är häftigt eftersom den är skriven 1914 och den är så bra skriven. Hon var bara lite över 20 år när hon gjorde det här wallraffandet att flytta in och börja jobba som en piga på en bondgård utanför Nyköping. Sen har jag läst Ett jävla solsken, som handlar om henne och blev väldigt fascinerad av Ester som människa.

Det vore väldigt spännande att höra Scenen 2 2025

– Mitt emot Kate så sitter han, jag tänker att det alltid är trevligt att ha en trollkarl vid bordet. Han har lite klokhet, lite finurlighet, jag tror verkligen han är en rolig middagsgäst.

Kul att höra honom berätta saker ur sitt liv.

Jag tror han och Kate kommer att komma bra överens. Men jag tror att Ester Blenda kommer vara lite skeptiskt och tycka att han är lite för flummig för hennes del… ha ha…

Gandalf kommer i sällskap med…

Ellen Fosti, skådespelare

– Ellen har en roll i Parmiddag hos familjen Franck. Det är första gången vi jobbar ihop och då är det kul om man har en gemensam upplevelse av något, sånt tycker jag ger mycket.

Ellen har också en journalistgen i sig och skriver och gör radio, det här sällskapet kommer hon att vara sjukt nyfiken på.

M AT E N

– Jag tänker att det blir något som är vegetariskt. Det blir flera goda röror, lite persiska smaker, det tror jag skulle passa det här gänget. Jag gillar ett bord där det står mas-

sor av skålar med goda grejer framme, det är inte en trerättersmiddag. När jag tittar på de här människorna så känns det som att det får vara lite mörkt och skumt, med levande ljus. Lite magisk stämning. Det är inte ljust och fräscht och stora fönster mot havet, utan mer av en mysig källare.

U TG Å N GE N

– Här har vi ett gäng som verkligen är generösa, men också har integritet. Alla är ödmjuka och alla är lyssnare. Det är inte så att man pratar två och två utan alla pratar tillsammans och lyssnar och har följdfrågor.

Fokus flyttas på ett magiskt sätt och all får ta plats och tar samma plats. Det kommer också att vara spetsiga frågor, eftersom alla är modiga personer och vågar ställa svåra frågor. Sen tror jag att det är risk att Gandalf… Om han har med något vin från Midgård som han bjuder runt på, så kan det bli bubbligt… och fnissigt.

Han kan också ha något klurigt i rockärmen, som något litet glittrande fyrverkeri som han strösslar över efterrätten.

Men alla kommer att hålla sams, eftersom de är så inlyssnande och bejakande. Det enda är nog att Ester Blenda är lite skeptisk mot Gandalf om han drar iväg och brodera ut någon historia. Då kommer hon säga ”Nu håller vi oss till verkligheten!” Hon håller lite koll på honom… >>> riksteatern.se/parmiddag 33

Skräck, psykologisk spänning och en slägga.

Nu sätter Rikard Lekander upp Stephen Kings Lida med två tungviktare i huvudrollerna: Samuel Fröler och Maria Kulle.

TE XT: HENRIK EMI L S O N , B AN GOR , MA I N E I LLUST R AT IO N : ERI K W E ST I N

34

Scenen 2 2025

Rikard Lekander, skräckentusiast, tillika regissör och teaterchef på Uppsala Stadsteater.

phen King tog ut det sista arket ur skrivmaskinen 1987 i Maine, USA. Först var det alltså en bok, 1990 kom filmen, med manus av William Goldman, och en storspelande Kathy Bates som Annie Wilkes. 2001 kom en första version av pjäsen, med manus av Simon Moore, som sattes upp av Riksteatern med Per Morberg och Ia Langhammer i huvudrollerna. Knappt femton år senare återvänder William Goldman till Lida och skriver ett nytt manus till en uppsättning som spelades på Broadway 2015 med Bruce Willis i rollen som Paul Sheldon. Det är denna, nya version som nu Riksteatern sätter upp och som går på turné för att sedan landa på Uppsala Stadsteater i december. Låter det snurrigt?

För pjäsens regissör Rikard Lekander är det helt logiskt både genrevalet och samarbetet teatrarna emellan.

– Ja för mig är skräck själva ingången till mitt regiarbete. Det var så jag började och det jag gillar är den magiska realismen som alltid finns i skräck. Det finns ofta ett ”tänk om...”-scenario där man förskjuter verkligheten och där man som publik låter sig suggereras in

Scenen 2 2025

MARIA LILJA

DET HAR VARIT en lång resa för Lida från det att Ste-

MARIA LILJA

F

å pjäser har ett så passande namn som Lida. För om det är något berättelsens huvudperson Paul Sheldon kommer att göra så är det just att lida. Men Lida, eller Misery som Stephen Kings psykologiska thriller heter i original, är egentligen ett namn. Det är huvudpersonen i den bokserie som Paul Sheldon framgångsrikt författat och sen tröttnat på. När han råkar ut för en singelolycka i Colorado hittas han och blir omhändertagen av sjuksköterskan Annie Wilkes på hennes ensliga gård. Annie Wilkes älskar bokserien om Lida och berättar för Paul Sheldon där han ligger i en säng hos henne att hon är författarens största fan.

Det här är alltså innan hon får reda på att Paul Sheldon tagit livet av Lida för att kunna avsluta bokserien.

Det är då lidandet börjar på riktigt.

”Det är en berättelse som lämpar sig väldigt bra för teater. Det är ju ett kammarspel och en psykologisk thriller.” i en alternativ värld, säger regissören som 2009 startade Farozonen, Sveriges första professionella skräckteater.

– Jag har sneglat länge på just Lida, det är en berättelse som lämpar sig väldigt bra för teater. Det är ju ett kammarspel och en psykologisk thriller. Stephen King är en mästare på att bygga upp spänning. Som tonåring var det just Stephen King som gav mig mina första litterära spänningsupplevelser. Han kan verkligen skapa rysningar genom ord.

EFTER ATT RIKARD LEKANDER slutade som konstnärlig

ledare för Örebro Teater tänkte han frilansa och föreslog William Goldmans version av Lida för Riksteaterns teaterchef Dritëro Kasapi, som nappade. Rikard Lekanders frilanstillvaro blev dock kort, för sedan i år är han teaterchef på Uppsala Stadsteater. Ett samarbete inleddes därför mellan teatrarna, för nu hade man nämligen fått två av de viktigaste pusselbitarna på plats: Samuel 35

Samuel Fröler och Maria Kulle i Lida. Tyvärr kommer det pampiga skägget ha rakats till premiären.

Fröler och Maria Kulle i huvudrollerna, samt Peter Järn som polismannen.

– Det har varit så oerhört viktigt att hitta rätt ensemble för Lida, eftersom uppsättningen bygger så mycket på de här rollerna, och det har vi verkligen gjort nu.

När man sätter upp en pjäs som många redan har en bild av, från boken, filmen, eller den tidigare pjäsen, så tänker man att man vill göra något eget. Vi kan ju inte göra som i filmen eller som på Broadway där de hade ett helt hus som gick att rotera på scen. Det handlar om att hitta skådespelare som kan ta rollerna och göra dem till sina egna och jag tycker att Samuel, Maria och Peter är just den typen av skådespelare.

Det var en viktig aspekt i arbetet, säger Rikard Lekander.

36

VAD SÄGER SKÅDESPELARNA själva då?

– Jag tycker att det ska bli väldigt spännande, mycket just för att det är med Rikard som är en riktig rysarregissör. Nu har vi haft första genomläsningen och det är roligt att få höra en röst till orden. Det är roligt att göra de här mörka pjäserna där man kan gå in med glädje, liv och lust och fantasi och skapa karaktären.

Det är roligt att få grotta i de här mörka sidorna, säger Samuel Fröler. Är det någon som har mörka sidor är det karaktären Annie Wilkes, det är hon som skapar lidandet i berättelsen, både psykiskt och fysiskt.

– Det är ju en person som utför väldigt drastiska, grova handlingar. Som skådespelare söker man vad som lett fram till att karaktären Annie är den hon är Scenen 2 2025

MATS BÄCKER

Från skrivmaskin till skrivmaskin

2015: andra pjäsen

William Goldman, som skrev filmmanuset till Lida, gör en version för scenen som har premiär på Broadway med Bruce Willis och Laurie Metcalf i huvudrollerna.

Bakgrund

När Stephen King satte bladet i skrivmaskinen för att skriva boken Lida hade han två inspirationskällor.

Dels hans egen fanskara, som inte gillade hans fantasybok Drakens ögon – det var ju inte skräck. Dels hans missbruksproblem, som i Lida symboliseras av Annie Wilkes – ”Annie var mitt drogproblem och hon var mitt största fan”.

1987

Misery/Lida ges ut och landar på en fjärdeplats på New York Times bästsäljarlista.

1 dollar

Stephen King ville försäkra sig att regissören Rob Reiner – som finkänsligt adapterat författarens Stand by Me – skulle få rättigheterna till Lida och krånglade inte till det. Han sålde filmrättigheterna för 1 dollar.

2025: på Riksteatern andra gången 1990: filmen

James Caan och Kathy Bates spelade Paul Sheldon och Annie Wilkes i den framgångsrika filmen. Den sistnämnde vann en Oscar året därpå för bästa kvinnliga huvudroll!

1992: första pjäsen

Efter framgångarna med filmen sattes Lida upp på Criterion Theatre i London, med manus av Simon Moore. Den fick nypremiär 2005. 2014 satte den holländska kompositören Florus van Rooijen upp Lida som en ”feel bad”-musikal.

Paul Sheldon är delvis baserad på Stephen King själv. Inte konstigt att skrivmaskinen har en central roll i berättelsen. Men, vad hände egentligen med skrivmaskinen – en tung Royal 10 – som James Caan skrev på i filmen, efter inspelningen? Caan vet: ”I have the typewriter…”

BBC World Service gör en version av Lida för radio.

2011: på Riksteatern

Riksteatern satte upp Lida efter Simon Moores manus, med Göran Stangertz som regissör och Ia Langhammer och Per Morberg i huvudrollerna.

och vad som är hennes drivkraft och vilja, enligt Annie själv ställer hon ju allt tillrätta med sina handlingar.

Hon är också en person som lever mycket isolerat och har svårt att skilja på verklighet och fiktion och hon går helt upp huvudkaraktären Lida som Paul skapat. Det blir hela hennes liv och hon lever genom romanerna som handlar om Lida. Annies hela värld rasar när förutsättningarna förändras och hon blir farlig, säger Maria Kulle.

NU ÄR SCENOGRAFIN byggd, med en väldigt fiffig vägg

som är rörlig och kan dela av scenbilden. Översättningen till svenska är gjord, av Rikard Lekander själv, och repetitionerna har i skrivande stund precis startat. Ett arbete som Maria Kulle beskriver som ett pusselarbete ihop med regissör och ensemble. Det här är stunden Rikard Lekander har väntat på.

Skrivmaskinen

2004: på radio

”Vissa saker kan vara svåra att överföra till teatern, men när du får till det blir det ännu mer magiskt.”

Scenen 2 2025

Landsomfattande turné med Riksteatern för att därefter spelas på Uppsala Stadsteater.

– Som regissör har man väldigt långa planeringshorisonter, man har gjort skisser på rummet ihop med scenograf, man har tankar kring scenerier och kostymbyten. Men det allra viktigaste nu är att ta bort alla förutfattade meningar om vad det ska bli och med ett öppet sinne repetera med skådespelarna. Det handlar om att se vad som uppstår i rummet mellan Maria, Samuel och Peter och ta tillvara på deras tolkningar av rollerna, säger Rikard Lekander. Är det inte svårt att föra över det läskiga och spännande från boken och filmen till scen? Tvärtom, menar Rikard Lekander.

– Jag har alltid hävdat att genren fungerar bättre på teater än på film, av den anledningen att du sitter i samma rum som skeendet när det sker och du blir en del av atmosfären som gemensamt byggs upp. Vissa saker kan vara svåra att överföra till teatern, men när du får till det blir det ännu mer magiskt. Just med Lida är det många som associerar den med den fruktansvärda scenen med släggan. Det kan man tänka sig att många som har läst boken eller sett filmen har en uppfattning om. Det kan skapa en förväntan hos publiken på ett roligt sätt, ”…hur har de löst det?”, säger Rikard Lekander.

Du som ser Lida får svaret, om du törs.

>>> riksteatern.se/lida 37

Stipendiaten Carina Rehn – Kulturen behövs på hemmaplan, nära människorna, säger Carina Rehn i Hofors.

Primus motor

I Hofors blomstrar kulturlivet. Inte minst tack vare Hofors teaterförening – en del av Riksteatern, som på några år nästan sexdubblat antalet medlemmar.

Ordförande tillika turbomotor i föreningen – samt en av Riksteaterns stipendiater 2025 – är Carina Rehn.

TE XT: MART IN ENGQV I ST F OTO : ST EFAN E STA S SY

38

Scenen 2 2025

H

an visste nog inte om det när han steg av scenen i Hofors den där kvällen för snart tio år sedan. Men komikern och skådespelaren Özz Nûjen hade förändrat Carina Rehns liv.

– Innan dess var jag helt ointresserad av teater.

Men när en så känd skådespelare skulle komma till Hofors tänkte jag att jag skulle ge det hela en chans, säger Carina.

På programmet stod Shakespeares Rikard III, med Özz Nûjen i huvudrollen. Carina gick till Folkets hus och tog plats på första bänkraden, alldeles intill scenen. När föreställningen var över gick hon hem, helt förbluffad: – Det var ju bra! Så nästa gång teaterföreningen arrangerade en föreställning gick jag dit igen. Och då fick jag frågan om att gå med i styrelsen.

Föreningsmänniskan Carina, som bland annat varit aktiv i civilförsvarsorganisationen Bilkåren, sa ja utan att egentligen veta vad hon gav sig in i.

– Jag hade ingen aning om att Riksteatern var en så stor organisation, med en sådan bredd, säger Carina som i dag är ordförande i Hofors teaterförening – en del av Riksteatern.

HOFORS, DRYGT FEM MIL väster om Gävle, är en klassisk bruksort och har anor från 1500-talet. Här kretsar sedan länge de flestas arbetsliv runt stålverket och fritiden kring idrott. Så har det också varit för Carina, som i många år arbetade på stålverket.

– Jag är inte uppvuxen med teater. Mina föräldrar gick aldrig på teater och det gjorde ingen i umgängeskretsen heller, säger hon.

Men det har hänt saker i Hofors. När Carina tog över som ordförande för några år sedan hade Hofors teaterförening – en del av Riksteatern – 36 medlemmar. I dag är man fler än 200. Hur har det gått till?

– Vi började arbeta på ett annat sätt, jag gav styrelsemedlemmarna mer information om Riksteatern och vi börjar arbeta mer kring varje föreställning.

Föreningen jobbar hårt för att nå ut till nya grupper. För några år sedan ansökte man om stipendium från Riksteatern för att kunna jobba mer med barn och unga.

– Vi fick 40 000 kronor från Riksteatern, vilket gjorde att vi kunde gå ut i skolorna med fyra föreställningar riktade till femåringar, årskurs två, årskurs fem respektive årskurs åtta.

DET IDOGA ARBETET har gett ringar på vattnet. I

dag samarbetar teaterföreningen med det övriga föreningslivet i kommunen, allt från PRO till idrottsföreningar och den lokala raggarklubben.

Och naturligtvis med övriga riksteaterföreningar i regionen.

Med tanke på Carinas engagemang och teaterföreningens utveckling känns det inte överraskande att hon är en av Riksteatern stipendiater 2025. ”Carina arbetar med stort hjärta för att öka föreningens synlighet samtidigt som invånarna i Hofors får

Scenen 2 2025

Carina Rehn

Ålder: 65 år. Bor: Lägenhet i Hofors. Gör: Pensionär. ”Jag har jobbat som fordonsförare inom stålindustrin, som arbetsledare i Uppsala kommun och på företag i Falun.” Familj: Man och tre barn. Aktuell: Ordförande i Hofors teaterförening – en del av Riksteatern, och en av Riksteaterns stipendiater 2025.

ökad tillgång till scenkonst”, skriver juryn bland annat i sin motivering.

Stipendiepengarna, 5 000 kronor, tänker hon använda till att resa ut i landet för att lära känna och inspireras av andra riksteaterföreningar. Men varför är det så viktigt med en teater i Hofors? Orten ligger ju nära Gävle med sitt utbud av kultur.

– Kulturen behövs på hemmaplan, nära människorna! Den kan ge så mycket. En teaterföreställning kan beröra på ett sådant fantastiskt sätt.

Kulturen är också läkande, menar Carina som förlorade sin yngste son Daniel för sex år sedan.

– Han tog sitt liv. Hade jag inte haft teatern så vet jag inte riktigt hur det hade gått. Den har fått mig att växa som människa. Det är så mycket inom teatern och kulturen som har gjort så mycket gott med mig.

Här är Riksteaterns alla stipendiater 2025

Gnosjö Scenkonst – en del av Riksteatern, Roslagens riksteaterförening, Umeå Teaterförening – en del av Riksteatern, Jimmi Sjölander (Riksteatern Osby), Petra Nylund (Botkyrka Riksteaterförening), Carina Rehn (Hofors Teaterförening – en del av Riksteatern), Moniqa Lindgren ( Örnsköldsviks Riksteaterförening), Elisabeth Edberg-Karlsson (Scenkonst Kalmar – en del av Riksteatern).

39

Kassörskans glömda blommor Helaftonsföreställning våren 2026

teaterhalland.se I samarbete med Riksbankens Jubileumsfond

Kritikern Tre spaningar

Från Selma Lagerlöf till Eddie Meduza

Hemvändare som möter stannfåglar, teaterscenen som lokal historieberättare och sceniska biografier – från Selma Lagerlöf som opera till Eddie Meduzas könsrock. Det är tre teatertrender kommande spelår.

Med krympande lokaltidningsredaktioner 2 blir de aktörer som också berättar lokala och regionala historier allt viktigare. Kanske är det talande att två av titlarna på Örebro Teater i höst rymmer ordet ”here”. Ljudvandringen Vanja walked here som tar sin utgångspunkt i en tyst demonstration för HBTQI+-personers rättigheter år 1971, enligt teatern den första prideparad som genomfördes i Europa. Py Huss-Wallins och Nils Granbergs The Clash was here utgår från när det brittiska punkbandet kom till Stora hotellet i Örebro år 1977. Samma kväll rings ett bombhot in. Pjäsen är första delen i en trilogi som går under namnet This is Örebro. Ett tredje exempel är Camilla Blomqvists Stygn på Västerbottensteatern som berättar om textilföretaget Algots Nords uppgång och fall i Skellefteå, Lycksele och Norsjö på 1970-talet, berättat ur fyra kvinnors ögon. På Malmö Stadsteater får

Scenen 2 2025

klassikern Dr Jekyll och Mr Hyde smälta samman med utvecklingen i det sena 1970-talets Malmö där byggherren Jekylls ljusa vision för den moderna staden möter hans inre förgörande mörker: Mr Hyde.

The Clash was here.

Sceniska biografier

En angränsande trend som också bygger på 3 verklighet är de många sceniska biografier som har premiär under nästa spelår. På Regionteatern Blekinge Kronoberg har IKEAs Ingvar – en musikalisk möbelsaga premiär våren 2026 och nu i september har Eddie/Errol av Gertrud Larsson urpremiär. Om Eddie Meduza från skrålande folkhav till utfattig ensamhet. På Wermland Opera möter vi en helt annan svensk kändis: Selma Lagerlöf i en opera av Mats Larsson Gothe och Maria Sundqvist, premiär i februari 2026. Fler exempel: På Teater Halland har skridskodramat Tonya Nancy av Kristian Hallberg premiär i september, i Jämtland har fria gruppen Undantaget en pjäs om bildkonstnärerna Anna Fors och Anna Erlandsson i höst, Sara Jangfeldt turnerar med Jenny Lind och Albin Oké Flinkas med La vie en Wolff.

PRIVAT

De lokala historierna

Stygn.

Malin Palmqvist

Gör: Frilansjournalist och scenkonstkritiker.

Bor: Östersund.

Ser mest fram emot i höst: 7 sorters tystnad, Göteborgs Stadsteater i samarbete med Lumor teater och Gravitation på Dalateatern.

41

KLAR A G

Man kan aldrig stiga ner i samma flod två 1 gånger, lär den grekiske filosofen Herakleitos ha sagt. Panta rei, allt flyter. Men är det bara hemvändarna som förändras eller har floden de stiger ner i flutit vidare under tiden?

På Västmanlands Teater kommer en framgångsrik kompositör hem till sin mammas begravning.

Brodern, som stannat, ser till att de återvänder till en barndomsplats, titelns Björnön, av Mikael Kallin. Även på Norrbottensteatern återvänder tre systrar till sin mammas begravning ackompanjerade av Monica Törnells musik i nyskrivna Barndomshemmet. På Riksteatern får Parmiddag hos familjen Franck premiär i Falun i september. Kanske en Masjävlar 2.0 med manus och regi av Maria Blom där hemvändare bjuder stannfåglar på middag i sitt charmiga sekelskifteshus.

I Ummikkos, som turnerar med Riksteatern, handlar återvändandet inte bara om en plats utan också till ett språk man berövats. Titelns ummikko är meänkieli för en person som inte talar omgivningens språk.

LISALOVE BÄCKMAN

Hemvändarna

Ingång Nytt om scenkonst {CI TAT E T }

”Det är såklart inte jättekul för dig att vara här. Du hade helst sluppit. Men du har något att berätta, och du kan inte gå förrän du har sagt det till mig.”

Stum på Uppsala Stadsteater vänder sig till barn över tio år och handlar om tolvårige Sigge som helt enkelt inte vill prata med sin psykolog, för hon bär på en stor hemlighet.

Jubileum x 10!

Våren 2015 såg den fina tidning du håller i handen dagens ljus. I år firar Scenen 10-årsjubileum och inga är stoltare än vi i redaktionen över de 24 nummer vi har skapat hittills i scenkonstens tjänst.

42

Premiärnumret 2015.

Revyerna gör sig redo Så här års är det full fart bakom kulisserna i amatörteatersverige. Om bara några månader har nyårsrevyerna runt om i landet premiär. 2025 ska summeras – stort och smått, högt och lågt, globalt, nationellt och inte minst lokalt. Politiker och andra makthavare ska häcklas – på ett inte alltför elakt sätt.

Varje år sätts uppskattningsvis 200–250 nyårsrevyer upp i Sverige. Några är stora och påkostade produktioner, som Falkenbergsrevyn, som årligen lockar en publik på runt 25 000 personer och är landets största nyårsrevy. De flesta har betydligt mindre format. Som nyårsrevyn i Kiruna, där Naima Pääjärvi sitter i styrelsen för amatörteaterföreningen.

– Vi har startmöte nu i september och alla som vill är välkomna att vara med och jobba med revyn. Vi brukar vara 20–30 personer, berättar hon.

Kirunarevyn är av det klassiska snittet med sketcher och musik med texter som kretsar kring året som gått. Inte överraskande har bygget av nya Kiruna varit ett bärande tema de senaste åren.

– Sist handlade en hel del om det nya badhuset som blev väldigt mycket dyrare än kommunen budgeterat. Nu lär det väl bli mycket runt flytten av Kiruna kyrka, säger Naima Pääjärvi.

Texterna skrivs av amatörteaterföreningens medlemmar.

– Dels har vi medlemmar som själva skriver material, dels brukar vi ha möten där vi tillsammans spånar fram innehåll, säger Naima Pääjärvi.

Kirunarevyn brukar årligen ses av mellan 1 500 och 2 000 personer. Premiären sker traditionsenligt 1 januari på Aurora Kultur & Kongress och totalt spelas fem föreställningar.

Scenen 2 2025

JOHAN YLITALO

Du ska inte behöva åka till någon storstad för att få uppleva förstklassig danskonst.

Särskilt inte om du är barn. Med den utgångspunkten presenterar Riksteatern, i samarbete med Kungliga Operan, för första gången en dansproduktion för barn och unga.

Vem där? riktar sig till barn från 6 år och är en nyskriven balett i klassisk stil, en danssaga om hur ensamhet vänds till lek, vänskap och fantasi genom en magisk portal. Två solister från Kungliga Baletten dansar in i barnens gymnastiksal till pampig symfonisk musik.

Föreställningen turnerar under hösten och kommer främst att spelas i skolor.

För koreografin svarar tidigare premiärdansaren Jenny Nilson. Musiken är skriven av Jonas Valfridsson och inspelad av Kungliga Hovkapellet.

Vem där? har urpremiär i Rotundan på Kungliga Operan i Stockholm 20 september.

ANNELIE CARLSTRÖM

STOR DANSKONST FÖR SMÅ BARN

Kirunarevyn in action.

PATRICK MILLER

Prinsessan på ärten Det Kongelige Teater i Köpenhamn.

MATS BÄCKER

Ny Norén på scen i Göteborg.

Bildtext: Ensemblen i ”Communion” på Göteborgs Stadsteater.

Foto: Mats Bäcker Upp och hoppa. Föreställningen Ancrage.

CIRKUS VÄXER Aldrig spelad Norénpjäs får premiär i Göteborg mitt i allt vilar något slags hopp.

Communion är skriven som ett körverk med Noréns karakteristiska blandning av allvar, humor och träffsäker dialog. För regi står Eva Dahlman och på scenen ses bland andra Jessica Zandén, Philip Zandén och Karin de Frumerie. Communion har urpremiär den 26 september. >>> stadsteatern.goteborg.se SOHO PLACE THERATRE

ISKALLT UPPDRAG

John LeCarrés Spionen som kom in från kylan har rankats som en av de bästa böckerna någonsin av Time Magazine.

Det är – som titeln antyder – en spionberättelse som tar oss tillbaka till det kalla krigets dagar, där politik och krigsföring skedde i det dolda, dunkla och dova. I höst sätts den i dag klassiska boken från 1963 upp för första gången, på The Soho Place Theatre i Londons West End. Det blir garanterat tvära kast i berättelsen, avslöjade hemligheter, svek och en paranoid arbetsmiljö för huvudpersonerna Alex Leamas och mästerspionen George Smiley. >>> sohoplace.org George Ramm som Smiley i Spionen som kom in från kylan.

Scenen 2 2025

43

SÖREN VILKS

När Lars Norén dog 2021 låg det tre pjäser färdigskrivna på hans skrivbord. En av dem var Communion, som i höst får sin urpremiär på Göteborgs Stadsteater. Pjäsen utspelar sig i ett rum utan slut där en grupp människor rör sig mellan varandra och för samtal som pendlar mellan det vardagliga och det existentiella. Någon pratar om Icakorgar, en annan om exklusiva kläder, och

Intresset för samtida cirkus ökar kraftigt i Sverige. 2022 genomfördes totalt 87 cirkusföreställningar hos landets riksteaterföreningar, 2024 var antalet 197. Under samma period har publiken nästan tredubblats, från 12 000 till 31 000 besökare, visar en rapport som Riksteatern presenterade i våras.

Vad beror ökningen på, Magali Bancel, konstnärlig utvecklingsledare för samtida cirkus på Riksteatern?

– Fler har fått komma i kontakt med samtida cirkus, både arrangörer och publik. Det är inte en enskild satsning som förklarar utvecklingen, utan resultatet av många samlade insatser.

Riksteatern har till exempel erbjudit utbildningar i att arrangera cirkus för över 400 arrangörer.

– Och inte minst: cirkus fyller salongen och lockar en annan publik än den traditionella teaterpubliken.

Vad är det som fascinerar så med cirkus?

– Cirkus förenar det fysiska uttrycket med en dramaturgi som handlar om tillit, att tänja gränser, övervinna hinder och göra det omöjliga möjligt. Cirkus talar direkt till kroppen och känslan.

Därför blir den ofta generationsöverskridande och för människor samman på ett unikt sätt.

Vad kan vi vänta oss de närmaste åren? Ser du några trender?

– Cirkusen fortsätter att växa, både konstnärligt och publikt. En viktig trend är att fler verk riktar sig till en vuxen eller blandad publik, inte bara barn. De svenska kompanierna erbjuder också en allt större bredd av konstnärliga uttryck och hittar sina egna unika röster.

Medlem i Riksteatern

Förmåner i hela landet

Med ditt medlemskort Scenpass Sverige får du mängder av härliga rabatter och förmåner hos samarbetspartners runtom i Sverige! Dina lokala förmåner hittar du alltid på din riksteaterförenings hemsida!

Hela landet

Folkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bio-evenemang men ej vid Metropolitanoperans föreställningar Scandic Hotels, 10 % rabatt vid övernattning i Sverige. Rabatten dras av vid bokningstillfället genom att du anger ID-numret D000037870

Blekinge

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 35 kr rabatt på ordinarie pris

Dalarna

Dalateatern, 25% rabatt på ordinarie pris till scenpassinnehavare.

Gäller inte gästspel eller särskilda erbjudanden

Gävleborg

Skottes Musikteater, 25 % rabatt på ordinarie pris till scenpassinnehavare

Halland

Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20% rabatt (gäller ej gästspel)

Jönköpings län

Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt. Gäller inte gästspel eller särskilda erbjudanden Teateri, 25 % rabatt

Kalmar län

Byteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

Kronoberg

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 35 kr rabatt på ordinarie pris

Skåne

Expressteatern, 25 % rabatt Helsingborgs stadsteater, 150 kr rabatt på Storan och 100 kr rabatt på Lillan Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Månteatern, 20 % rabatt Skånes Dansteater, 15 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

JENNY BAUMGARTNER

Stockholms län

44

Dansens Hus, 10 % rabatt Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt på Folkoperans egna föreställningar, ej gästspel Improvisationsstudion i Stockholm, 20% rabatt på föreställningar, 10% på kurser Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt (gäller ej gästspel och Soppteatern) Scenen 2 2025

ANTON_HÖJER

Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer Mittiprickteatern, 25 % rabatt Moment:teater, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 295 kr i stället för ordinarie pris 395 kr Pygméteatern, 25% rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarie biljettpris Teater Galeasen, 15 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris, gällande egenproducerade föreställningar Unga Klara, 20 % rabatt på egna föreställningar till ordinarie pris, ej lördag och söndag Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris, gäller för egenproducerade föreställningar

Uppsala län

Uppsala stadsteater, 20 % rabatt

Västerbotten

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

Norrlandsoperan, 10% rabatt på ordinarie pris på egna produktioner/föreställningar. Rabattkoden hittar du på Mina sidor. (Rabatten gäller för en biljett per kort och föreställning, och gäller ej familjeföreställningar och gästspel) Profilteatern, 25% rabatt Skuggteatern, 20% rabatt Västerbottensteatern 50 kr rabatt på egna produktioner. Ögonblicksteatern, 20% rabatt (Gäller endast Ögonblicksteaterns offentliga föreställningar med biljettförsäljning och ej skolföreställningar, gästspel eller övriga publika arrangemang i Ögonblicksteaterns lokaler)

VÄSTMANLANDS TEATER

Västmanlands Teater, seniorrabatt på ordinarie pris med Scenpasset

GÖTEBORGS STADSTEATER

Västmanland

Västra Götaland

ADAS teater, Göteborg, 25 % rabatt Backa Teater, 20% på alla föreställningar (ej gästspel) Borås Stadsteater, 20% rabatt på ordinarie pris. Gäller ordinarie föreställningar (ej gästspel, lunchteater, specialarrangemang) Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs dans- och teaterfestival (Stora teatern): Mot uppvisande av Scenpasset lämnas 100 kr rabatt på din biljett till Göteborgs dans- och teaterfestival Göteborgs Stadsteater, 20% på alla föreställningar (utom gästspel) GöteborgsOperan, 10 % rabatt på ordinarie pris – ej musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Vara Konserthus, 20 % rabatt på ordinarie pris för alla föreställningar som Vara Riksteaterförening är medarrangör till

Örebro län

Teater Hallsberg, 45 kr rabatt med scenpasskort. Ett kort/biljett Teater Nolby, 30 kr rabatt på ordinarie pris

Östergötland

Shakespearefabriken i Vadstena, 50 kr rabatt Vadstena-Akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar ons-, tors-, och söndag

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på Teatertidningen: 75 kr rabatt på helårsprenumeration (5 nr), och 65 kr rabatt på digital prenumeration. (Ordinarie pris är 300 kr för helårsprenumeration, och 250 kr för digital prenumeration.)

För länk till beställning se förmånslistan på riksteatern.se/medlem Scenen 2 2025

KOLLA IN!

Missa inga förmåner, allt finns tillgängligt och uppdaterat direkt i din mobil!

45

LÖVSAL

HÖRBAR UPPREPNING

ÄR VÄL OFTA

TAPPAR FAGINS GRANAR HÄNDER

ÄR SANNA EKMAN TILL GÖSTA

BLEV JAKOBS SVÄRFAR SLÅS KAN MAN I RAMPLJUSET

7

DRAR FISKARE

KAN FÖRBINDELSE VARA BENDEL

KAN FARTYG MOT DETTA STRECK

KOM LÅTENS HANNA IFRÅN

TAPPAR CITIZEN KANE I INLEDNING

LÄGGA PÅ HÖG STOR MÄNGD

6

ABSOLUT EN ABSOLUTION

... VARA ELLER INTE VARA

INLEDER PEER GYNT VÅRDTYP

BALT ÄR AKTER I I VÄNTAN PÅ GODOT

RIK VÄRKREPLIK

NÖTKNÄPPAREN

KAN PUCK PÅ SCEN

FÅR

3

INTE

HENRY BRONETT DREV OFTA LÅNGT FRÅN CIRCUS SCOTT TILLSAM- SKÅDIS BÄRA DELSBO MANS MED SIN BROR ROCKIG ROBERT ÅREN 1994- DOHERTY 2002. I VILKEN TV-SERIE MÅLARKUNDE VI 1987 SE LARS HONOM I ROLLEN SOM DEN VÄLDIGT SNÄLLE DANIEL FORSELL?

SANKT KAN TALA UTAN ORD PÅ SCEN

FREJA DEN KAN SKYTTEN VILA PÅ

ÄR JU GILLADE RUCKLASKÖNA RENS HELENA VÄG

KROPPSDELAR FRÅN FÖRVÅNAD ÄR DON JUAN VERKLIGEN DEN VAR JULIA FÖR ROMEO

4

kör vi. En av landets bästa korsordmakare, Bertil Blues Johansson, har satt ihop en ordfläta med flera referenser till scenkonsten. Klarar du dem?

Priser? Nej, här är det endast äran som gäller.

ÄR AV VIKT I ROMEO O. JULIA

DUNKPREFIX BLIR TU IBLAND

BLADORNAMENT SLÖJDVIRKE

Vässa pennan, gnugga geniknölarna, omfamna ordlekarna och så

46

FYLLS DENNA VOKAL HÄR

JAGORD TEATERBÅTENS LAND

ÄR DE FÖRBUNDNA HAN SES I CIRKUSVAGNEN

CIRKUS BRAZIL JACK ÄR VÄRLDENS ÄLDSTA TURNERANDE CIRKUS, GRUNDAD 1899 AV CARL RHODIN ALIAS BRAZIL JACK. IDAG DRIVS CIRKUSEN AV BARNBARNSBARNET SOM HETER ... RHODIN.

BÖR EJ PJÄS VARA

LIRADE JOHN COLTRANE

JOLSON OCH PITCHER

RÖR DET HÖRDES I BOKSÄV

5

"...

PLATS PÅ JORDEN" BYTROAR KAN AS MOT OSS PÅ BYTTE KVÄLLEN FÖRMÅ

SPELAR MAN PÅ FREDRIKSDAL

EN ARM VILL KOMIKER HÖRA

ÄR JU SMILAR MÅNGEN EDER BUSKE SOLOT

FÅR MAN DEN MONOLOG SLINGÄR JU RAR SIG OFTA HAMLET

HAR RÅTTFÄLLAN SPELATS I MÅNGA

2

FLYGER I LUFTEN

HÖGHEDE MED CIRKUSKIOSKEN

ALAIN I HET SOL

TOLKADE RIKARD WOLFF

ÄR ORD SOM UTTALAS PÅ TEATER

REFUSERAS

ÄR JÖNS I DET SJUNDE INSEGLET

NYCIRKUSEN CIRKUS CIRKÖR (BILDEN) BILDADES1995 AV TILDE BJÖRFORS. LÅTER POSIORDET CIRKÖR ÄR EN TIVT SAMMANSLAGNING AV FRANSKANS CIRQUE HAR MÅL I MUN (CIRKUS) OCH CŒUR KAN SOM BETYDER, VAD? INLEDA

I NEGATIV TEATERRECENSION

1

GÖRS EJ DJUR PÅ CIRCUS IDAG

Ordet är: 1

2

3

4

5

6

Scenen 2 2025

7

Avs: Riksteatern, 145 83 Norsborg

Nomad

Lida

Ancrage

I stort sett helt lika

Lasting Figures

Säg som det är!

Parmiddag hos familjen Franck

B.U.S – Bedårande Under Stress

Raised on Rhythm

Dödsdansen

Augustisnö

Min bästa ovän

Hela Sveriges scen.

Läs mer om våra egna turnéer på riksteatern.se!

Framtidsbarnet

Jag som var så rolig att dricka vin med

Ummikkos

Möt Radiokorrespondenterna

Ja må han leva

Riksteatern höst 2025 • Foto: Patrick Miller, Anna Huerta, Senay Berhe, Markus Gårder, Sören Vilks, Lucas Svedberg, Baptiste Le Quiniou, Banfa Jawla, Klara G, Jezzica Sunmo, Petter Cohen • Illustratörer: Lucas Svedberg, Annelie Carlström • Retuschör: Johanna Kallin

Vem där?