Scenen #2 2022 by Riksteatern

EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #2 2022 I PRIDETÅGET MED PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING LÄPPSTIFT LÖSMUSTASCHEROCH VILKEN CIRKUS! VETT OCH ETIKETT I SALONGEN NANCY OCH RACHEL ANN OM KULTURELL APPROPRIERING TAR TILLBAKADET

Det är i våra möten med kultur vi får möjligheten att växa som människor. Jag hoppas att höstens val inte kommer att hejda dessa möten, även om vi redan dagarna efter valet får rapporter om hur flerspråkiga böcker för mellanstadiet kommer att förbjudas. Det är sorgligt, men samtidigt ser vi hur kulturvärlden håller fanan högt och fortsätter att ge människor möjlighet att mötas och utbyta perspektiv

Det är när kulturen når alla i hela vårt land med hjälp av eldsjälar, till exempel genom en riksteaterförening, som detta blir möjligt. I detta nummer kan du även exem pelvis inspireras av Kristianstads Teaterförening – en del av Riksteatern, Vara Riksteater förening eller Mosippans Riksteaterförening som alla tror och verkar för kulturens kraft och möjlighet. Tack för att du är med oss. Trevlig läsning! Maureen

I det här numret av Scenen ser vi bredden av vad detta utbyte ger oss. Så som cirkusföreställningen Brats Carneval från Austra lien, pantomimen som föddes i 1880-talets Paris, hur unga i England reagerar på amerikansk kultur i den prisbelönta produk tionen seven methods of killing kylie jenner, den kända amerikan ska filmen Tootsie som nu blivit musikalkomedi i Sverige, och mycket mer.

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin. Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Maureen Hoppers. Redaktionsråd: Erica Espling, Joacim Gustafson, Maureen Hoppers, Peter Köhler, Christine Lagerström, Rebecka Melin, Louise Morberg, Anna Novovic, Ottiliana Rolandsson, Ulf Thörn.

Fotografi omslag: Banfa Jawla. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se eller Riksteatern, 145 83 Norsborg.

PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING utropar att det är ”viktigare än någonsin att vi finns nu”. Jag håller helt med. Riksteatern som rörelse kan erbjuda en mötesplats för känslor och tankar som uppstår efter en lång pandemi och i en omvärld som är turbulent. Det erbjuder dig även en plats efter det val som precis ägt rum när detta nummer av Scenen når dig någonstans i vårt avlånga land.

INFÖRTREMAUREENSTANKARHÖSTEN

Det som händer i omvärlden påverkar vår vardag, vare sig vi vill det eller inte. Oavsett om det rör sig om ett krig, ökade olje- och elpriser eller sviterna efter en pandemi, så är ekvationen enkel: Sverige finns i världen och världen finns i Sverige. Det utbytet har varit avgörande för Sveriges ekonomiska och kulturella tillväxt i modern tid.

LEDARE

RiksteaternKommunikationschefHoppers

VILKSSÖREN

Att kulturen är viktig är vi överens om. Ofta får kulturen inte det utrymme i samhällsdebatten som den förtjänar. Detta ville 17 kulturverksamheter från norr till söder med Riksteatern i spetsen ändra på. Vi startade ett initiativ när det var 1 000 dagar kvar till valet, med det gemensamma målet att se till att kulturen kommer högst upp på politikernas agenda, både nationellt, regionalt och lokalt. Att kulturen likställs med andra viktiga samhällsfunktioner och skyddas från populismen. Men efter valet ser vi att kulturen inte kommer att få det utrymme i debatten som behövs och att den viktiga principen om armlängds avstånd mellan politiken och kulturen inte längre är lika självklar.

Kulturen är mötesplatsen vi alla behöver just nu

2 SCENEN 2 2022

Gå på en föreställning som du kanske annars inte hade gått på, något som utmanar dig och din bild av världen. Ta med dig ett barn på en föreställning –öppna deras värld till scenkonstens ochVarmöjligheteroändligaochdrömmar.medochpåverkagestödtillkultur,antingengenomattengageradiglokaltienkulturföreningellerdelainformationisocialamedieromkulturupplevelsertillnäraochkära.

ATT BARN, UNGDOMAR och unga vuxna är grundbulten i en hållbar värld och att kulturen är en viktig mötesplats, är något som Pajala Unga Riksteaterförening är ett bevis på. De anordnade en arrangörsträff som samlade unga vuxna i hela Norrland och medverkade som en av värdarna för Tornedalen Pride i juli. Det ger hopp om att vi ska fortsätta på den inslagna vägen – där alla oavsett bakgrund och tillhörighet kan känna att de har en plats i vårt gemensamma samhälle –med kulturen som den gemensamma kraften. Genom att vara medlem i Riksteatern och ta med dig vänner och familj på föreställningar, är du med och påminner vår omvärld om att kulturen finns, att den är diversifierad och alltid relevant. Att kultur är viktigt för både vår själ och vår samtid, för att vi ska kunna närma oss det nya och se självklara företeelser med nya ögon.

SCENEN 2 2022 3 INNEHÅLL #2 2022

Den svenska cirkusens historia och dess

INGÅNG: Nytt om teater, dans och musik. VÅRA VÄNNER: Kateryna Kisten Cabaret KULISSEN: Johanna Stridh, snickare Pjäsen seven methods of killing kylie jenner vänder på perspektiv och väcker frågor kring kulturell appropriering.

KRITIKERN:sedan?

Är det okej att äta chips under en föreställning? (Svaret är: nej)

KLASSIKERN:

Begreppet drag är mer aktuellt än någonsin, men är det lika kittlande idag som när det slog igenom för snart 50 år Malin Palmqvist

GENREN: Pantomim

Klart barnen ska med på teater –så här får ni ut det mesta av besöket.

BILDEN:framtid. En lekplats i Vara får besök.

271848910 3228 44 12 BÄCKERMATS 30 32 3836 18 12 4440 40 LUCANDERJENNT STRINDBERGJOHAN LORENTZONKAJSA

VÅR FÖRENING Pajala Unga RiksteaterIntimitetskonsultenförening. skapar en trygg arbetsplats på scen och filmset.

[CITATET]

TYCK TILL OM SCENEN! Nu vill vi veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se

INGÅNG SCENKONST

Per Gessle om att Roxettes musik blir soundtrack till Malmö Operas musikal, baserad på Jane Fallons roman Got you back, med premiär 2024.

NYTT OM

STUDIE I KROPP

Kan jag vara kär i både killar och tjejer? Kan jag bli kär i någon jag aldrig träffat IRL? Vad händer i krop pen när jag blir kär? Pantomimteatern i Stockholm har gjort två separata föreställningar som besvarar och belyser vad som kan hända i den unga kroppen, fysiskt och mentalt. Pirret vänder sig till mellanst dieelever och utgår från frågor som kommit till RFSU och tidningen Kamratpostens avdelning Kropp & Knopp. Lust är skriven för högstadieelever och går lite djupare in på identitet, normer och just lust.

Festen är egentligen inte en föreställning, det är en houseklubb förklädd till före ställning. Här råder det fest och du är bjuden. Du kan ta del av danskonstnären Vik tor Fröjds turnerande verk nedsjunken i en soffa, nickandes med huvudet i periferin eller tokdansandes i festens mittpunkt. Med musik av DJ Cheza och MC Yared blir det en föreställning där publiken går in – men dansar ut.

För första gången sätts den brittiska dramatikern debbie tucker green (jo, hon stavar med gemener) upp i Skandinavien, när Random spelas under september på Kulturhuset Husby i Stockholm. Manusförfattaren och regissören har skrivit ett flertal pjäser och har kallats ”en av de mest stilistiskt innovativa och politiskt engagerade dramatiker som är verk samma i Storbritannien i dag”.

MATTHEWJONATH

For Fux sake

”Min magkänsla säger mig att Roxettes låtar är perfekta för en musikal! Det är en rik katalog av sånger med välbekanta melodier. Det här kommer att bli en spännande resa.”

Det australiska kompaniet Briefs Fac tory uppträder världen över och gör i höst en för Riksteatern specalskriven queer familjeföreställning. Brats kärlekskabaretCarnival med ”more is more”attityd som varvar rosa glittriga monster och hopprep med Rubiks kub och akrobatik. Med på scen är den hyllade svenske skådespelaren och dragartisten Robert Fux.

i Random.

Pantomimteatern har gjort två föreställ ningar om vad som händer i den unga kroppen.

EN DAG FÖRÄNDRINGAV

STENBERGLEONARD EDSJÖEVA RIKSTEATERN

Festen – en dansklubb förklädd till föreställning. Pass the Aureliamic!Dey

spelar samtliga roller

4 SCENEN 2 2022

Operan The Tale of the Great Computing Machine är planerad att sättas upp i Stockholm i december.

– Vi har länge pratat om att någon gång sätta upp en egen opera. När jag fick klart för

…

– Döden är så närvarande i pjäsen och det är någonting fint med att få göra den och minnas honom. Den svarta humorn är också så utmärkande för Lars. Det kräver mod att driva saker till sin spets som han gjorde. Han brukade prata om att han växlade mel lan ljus och mörker. Om han regisserade något mörkt på dagen skrev han ljusare på kvällen.Fotnot: I höst spelas Solitaire på Folkteatern i Göteborg, Svenska Teatern i Hel singfors och på turné med Riksteatern.

föreställningens klaustrofobiska känsla. När vi repeterade tvingades vi avbryta eftersom vi var så ovana vid det trånga spelutrymmet.

Åsa Unander-Scharin. Operan är planerad att sättas upp i december och spelplatsen är högskolans egen reaktorhall. Reaktorhallen inhyste Sveriges första kärnreaktor som var i drift mellan 1954 och 1970 – mitt i Stockholm.

– Fantastiskt och nervöst. Det är en fes tival med en sådan stor betydelse för scen konsten. Vi spelade i ett gammalt kloster, vilket gav en väldigt fin inramning för just den här uppsättningen. Och varmt förstås. Vi i ensemblen stod packade på en extremt begränsad yta, så vi svettades väldigt mycket. Det är obekvämt, men bidrar till

Solitaire är en av de sista pjäserna Lars Norén skrev. Hur känns det att spela den efter hans bortgång?

LUNDSTRÖMROLAND

LARSSONHÅKAN

Opera i kärnkraftverk

HALLÅ DÄR

Nu trycker vi oss snarare närmare varandra än scenerierna kräver, bara för att komma åt det där obekväma.

Leif Handberg är universitetslektor och föreståndare för Reaktorhallen.

Hur kändes det att få spela Solitaire på Avignonfestivalen?

mig att det redan 1968 fanns planer på att göra opera av Sagan om den stora datama skinen men att det aldrig blev verklighet då kompositören Karl-Birger Blomdahl gick bort, så föreslog jag för Carl och Åsa att vi skulle ta upp den fallna manteln. För att göra det så bra som möjligt så tar KTH hjälp av Vadstena-Akademien för att producera operan, säger Leif Handberg.

Du måste vara en av Sveriges flitigaste Norénskådespelare. Vad uppskattade du mest med att arbeta med honom?

– Ja, jag har jobbat mycket med Lars, både som regissör och dramatiker, från

Per Burell

Personkrets 3:1 till Solitaire. Lars hade en särskild näsa för att fånga nukänslan, eller fick det åtminstone att kännas så. Som regissör var han också skicklig på att lämna sitt författarjag och att faktiskt se oss skådespelare. Han brukade säga att han inte ville se rollen utan mig. Han hade en enorm närvaro och koncentration.

SCENEN 2 2022 5 w

1966 skrev KTH-professorn och nobelpris tagaren Hannes Alfvén Sagan om den stora datamaskinen, där han förutspår mycket av den digitaliserade värld vi idag lever i. Nu har boken blivit underlag för operan The Tale of the Great Computing Machine som produ ceras av Kungliga Tekniska högskolan och Stiftelsen Internationella Vadstena-Akade mien, under konstnärlig ledning av Carl och

… Riksteaterns Per Burell som medverkar i Sofia Adrian Jupithers uppsättning av Lars Noréns Solitaire, som blev uttagen till den anrika Avignonfestivalen i Frankrike.

I den finska föreningen i en svensk småstad finns endast en medlem kvar – Ritva. Men, en dag dyker Lennart upp. Han söker sin finska identitet som han upplever togs ifrån honom som barn. Går det att göra Lennart finsk igen? Finska för invandrare är en nyskriven komedi av Jani Lohikari som turnerar med Riksteatern i samarbete med bland annat Kaveri-kol lektivet och Kokkolan kaupunginteatteri, med musik av sverigefinska Anna Järvinen.

Platsspecifik närhet

DYNAMISKT DUBBELSPEL

Tvillingarna Jamila och Amina Ouahid är välkända inom döv-communityn för sitt speciella och starka skådespelaruttryck. Våren 2023 har du chansen att få uppleva den samsynkade duon i Riksteatern Creas uppsättning Power där de utformar normer och tabun. Genom så kallad visual vernacular, en visuell storytelling som använder gester och mimik blir före ställningen tillgänglig för alla, även hörande.

VISSTE DU ATT … du kan läsa alla tidigare utgåvor av Scenen digitalt på riksteatern.se/scenen Så

Fem dansare och en musiker undersöker i en varm och lekfull dansföreställning våra förmågor att förstå varandra bortom orden. Runt om i Sverige har arrangörer på respektive ort valt ut vackra och för orten viktiga platser där föreställningen Närheten ska spelas, alltifrån domkyrkor och kapell till förenings- och samlings lokaler. Varje föreställning blir därför unik och utgår från spelplatserna och deras besökare. Närheten är skapad av koreografen Tove Sahlin tillsammans med ensemblen.

– När jag började göra musik till mitt soloprojekt, bestämde jag att det skulle utgå från det som låg mig närmast hjärtat och dessa teman har, eftersom jag flyttade till Sverige som sexåring utan att kunna ett ord svenska, varit en röd tråd i mitt liv. Jag har försökt att med toner sammanfatta den stämning jag uppfat tat i pjäsen, baserat på det jag fått återberättat och sedermera läst i manuset, säger Anna Järvinen. många Grímupriser

FINLÄNDARE FUNNEN

6 SCENEN 2 2022 INGÅNG NYTT OM SCENKONST

vann föreställningenisländskaSjö,blandannatföråretspjäs,somfortsätterpårepertoaren2023.PassapåattbesökaNationalTheatreofIcelandomduäriReykjavik. Sjö på TheatreNationalofIceland. TISHERMARTA RIKSTEATERN ICELANDOFTHEATRENATIONAL

– Boken skrevs i upprinnelsen till första världskriget och filmatiserades 1935 då Hitler kommit till makten och andra världskriget stundade. Det är svårt att inte se kopplingen till dagens läge i Europa. Men i svåra tider kan det vara kul med en komedi som handlar om något jätte allvarligt, säger Peter Engkvist, föreställningens regissör.

[KLASSIKERN]

Mästerverk går igen

Veronica Maggios album Satan i gatan och Oskar Linn ros Vilja bli kom båda till efter att paret separerat. Nu återförenas åtminstone musiken från de båda albumen i Alexander Mørk-Eidem och Lisa Östbergs nyskrivna pjäs Alltid vara vi.

De 39 stegen är ett tidigt mästerverk av filmregissören Alfred Hitchcock, baserad på romanen med samma namn av John Buchan. Filmen kom 1935 och hade allt som kom att bli typiskt för spänningens mästare, som en huvudperson oskyldigt utpekad för mord, mystiska orga nisationer och svala blondiner. Scenversionen från 1995 innehåller allt detta och en stor portion humor och går nu åter upp på Västerbottensteatern.

Västerbottensteatern.på

VÄLKOMMEN IN…

SCENEN 2 2022 7 BÄCKMANLISALOVE STADSTEATERNKULTURHUSET

Denna musikteaterföreställning på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, handlar om ett band som trots framgångarna splittrats men flera år senare samlas i en studio för att göra musik på nytt. Stroferna ur albumens låtar flätas samman till en ny fiktiv berättelse med do kumentär känsla. Musikstudion utgör scenrummet där publiken får vara en fluga på väggen när bandet spelar låtarna i realtid och gamla konflikter blottas.

De fyra skådespelarna får verkligen jobba på scenen, då de delar på 150 (!) roller och bytena sker i ett halsbrytande tempo.

Fyra delarskådespelarepå150roller

som Sveta i Netflix-serien Folkets tjänare, där nuvarande president Volodomyr Zelenskyj medverkade och som precis har visats på svensk

Född: 1979, Kiev, Ukraina Bakgrund: Ukrainsk teateroch filmskådespelerska mest känd för rollen

När kriget bröt ut …

Nu: Verksam i Sverige sedan kriget bröt ut i Ukraina.

Vad betyder kultur i tider av kris? Varje dag räddar jag mig från krigets outsägliga brutalitet genom mitt skapande. Jag gråter ut min sorg i musik. Jag uttalar mig i dikter. Det utgör en tryggad, helande miljö. Ute i verkligheten stelnar kroppen av dödsfasa, men här går det att tala i bilder om kriget som fenomen och om människors reaktioner på vad som händer, det går att göra på ett metafo riskt språk som ger ett avstånd till bilderna som spelas upp inom en. Det är en metod där man inte längre grä ver i sina egna inälvor och inte plågar sig med offrets verkliga lidanden, utan smälter om det till ett konstverk och betraktar det från alla håll men på ett säkert avstånd. På så sätt befri ar sig anden från verklighetens tyngd och det lättar. Om kriget måste man på samma sätt berätta för världen inte genom torra fakta i nyheterna, utan genom levande kontakt där man kan överföra energin från det skedda genom vad ett verkligt vittne har känt! Det är betydligt ärligare!

VÅRA VÄNNER 8 SCENEN 2 2022

Namn: KATERYNA KISTEN

Som liten tyckte jag om att spela sjuk för att inte behöva gå i skolan, eller också låtsades jag att jag var under hypnos och betedde mig konstigt för att kunna gotta mig åt mina föräld rars reaktion. Som att ligga i sängen med skoluniformen och ryggsäcken på och låtsas sova, för att sen hoppa upp och göra mamma förvånad när hon kom för att väcka mig. Och så blev det som det blev till slut: När jag första gången lyckades upprätthålla en lång, spänningsfull paus på stora scenen och kände hur salongen var helt i min makt … Vilken känsla av mystik! Då förstod jag att jag kunde göra så att salongen följde mig, jag kunde få den att skratta eller tvinga den att gråta.

av 2023: tre teaterpremiärer, en långfilm och en tv-serie ... På en dag rasade allt samman och kan nu inte genomföras.

Så kom jag till Sverige …

Den underbara svenska familjen Theorell, min bekant Ebba och hen nes mamma Anita, öppnade upp sitt hus för mig och erbjöd mig verklig hjälp – materiell och andlig – vilket var så viktigt för mig! Jag älskar ert land, älskar er svenskar och er omsorg om naturen, omgivningen och djuren! I det ligger er skönhet och kraft. Varje dag hos er lär jag mig nya saker och jag är i alla ukrainares namn tacksam för er kolossala hjälp till Ukraina!

Vad är det första du gör när du kan återvända till Ukraina?

Det här har jag gjort I Sverige …

I Ukraina jobbar jag … Överallt! Jag älskar att vara med om att göra nya projekt med nya ensem bler och att kasta mig in i experiment – när det är ovant, svårt och intres sant. Det kan vara teater – både på stora scener och på kammarscener, turnéer med kommersiella uppsätt ningar, inspelningar av långfilmer och kortfilmer, tv-serier och sketcher –eller också kan det bli att jag sjunger i talangjakter eller läser in ljudböcker

Jag kommer att klistra ansiktet mot bussfönstret och titta på min älskade stad. Sedan kommer jag att gå in i vårt hus, krama om mamma, gråta och börja bygga ett nytt liv.

Skapandet är en räddning

Min första reaktion var att instink tivt fly från kriget, från bomberna och från dödens fasor. Men i Sverige, när jag väl hade lagt ett betryggande avstånd bakom mig, flydde jag inte vidare till vila och bekväm turist tillvaro utan till aktiv verksamhet, och jag talade på Stockholms torg med hela den ukrainska nationens röst. Ända sedan den dag då jag kom hit har jag bara sovit fem timmar om dygnet och jag har gjort oerhört mycket. Under två månader har det blivit: en videoinspelning av Jurij Izdryks Bön för Ukraina på Riks teatern, en ukrainsk läskväll på Dramaten under regi av Dmitri Plax, ukrainsk rock på Teater Giljotins Cabaret, Jörgen Hjerdts pjäs I mörk ret i Källarbyn i Gamla stan i regi av Åsa Kalmér, körsång på en ukrainsk gudstjänst i Slottskyrkan i kung ens närvaro, läsning av ukrainsk

poesi till musik av Anna Lindahl, en diskussion om Ukraina på en festival i Västerås, inläsning av ögonvitt nesbrev på ryska för den svenska radiokanalen EKHO-Sthlm, som gör program för lyssnare i Ryssland, och ett fram-trädande inför ukrainska flyktingar i Stockholm.

Den 23 februari var jag i Kyjiv och repeterade just ett suveränt inter nationellt projekt om kriget och om Hitler. Det var ett märkligt samman träffande. Morgonen därpå bröt det riktiga kriget ut. Jag hade väldigt många planer ända fram till mitten

Då visste jag att jag ville bli skådespelare …

tv, och för rollen som psykologen Nastia i komedin När vi är hemma.

Välkommen främling!

John Kander med manus av Joe Masteroff. Den sistnämnde baserade berättelsen på Christopher Isherwoods självbiografiska bok Farväl till Berlin, som kom 1939. Musikalen blev en stor framgång och den blev även en hyllad filmatisering och Liza Minellis stora genombrott.

SJÖBERGLENNART

Det är en av världens mest spelade musikaler som kanske är mer aktuell än någonsin. Cabaret är också en musikal som skådespelare, och deras barn, återkommer till.

KLASSIKERN CABARET SCENEN 2 2022 9

WILLKOMMEN, bienvenue, welcome in på Kit Kat Klub i 1930-talets Berlin. Ute finns kyla, hunger och fattigdom. Inne på klubben finner du en klassisk cocktail av sex, berusningsmedel och – inte minst –musik. Allt orkestreras av husets allseende konferencier. Till klubben kommer den unge amerikanske författaren Cliff Bradshaw, och hans möte med cabaretsångerskan Sally Bowles gör att hans värld börjar snurra allt snabbare. Samtidigt dras snaran i form av ett växande nazistparti åt allt hårdare.

påCABARETscenoch film

2 3 Liza Minnelli i filmen Cabaret år 1972.

Cabaret spelades ursprungligen i New York mellan 1966 och 1969 i totalt 1166

Cabaret är en av världens mest spelade musikaler och gick upp 1966 på Broad way. Musiken är skriven av Fred Ebb och

Den första svenskspråkiga uppsättningen gick upp på Svenska Teatern i Hel singfors 1968. Året därpå spelades den på svensk mark i Norrköping, Göteborg och på Maximteatern i Stockholm, där Monica Nielsen hade huvudrollen. 25 år senare repriserade hennes dotter Petra Nielsen rollen som Sally Bowles på Intiman. Samma sak skedde i familjen Malmsjö,

2. Delar av ensemblen i GöteborgsOperans uppsätt som har premiär i höst. Omslag till Christopher Isherwoods bok Goodbye to Berlin – grunden till alla föreställningar av Cabaret.

ning

ARTISTS/ABCALLIED

Christopher Isherwoods bok Farväl till Berlin låg även till grund för filmen I am a camera, Riksteatern1956.turnerade med Cabaret såväl 1970 (Sally: Eva Bysing) och 1978 (Sally: Evabritt Strandberg ) som 1997/1998 (Sally: Catherine Hansson).

HENRIK EMILSON

där Jan Malmsjö spelade konferencieren i Malmö 1970 och sonen Jonas gjorde rollen 2021–22 på Dramaten. Jonas hade dessutom spelat Bradshaw 20 år tidigare på samma teater. Alltså precis tvärtom mot Johannes Bah Kuhnke som först spe lade konferencieren 2004 på Backa Teater och sen Bradshaw 2008 på Stockholms stadsteater.Sallydå? Utöver nämnda Petra har bland andra Malena Ernman, Helena Bergström, Charlott Strandberg och Sarah Dawn Finer spelat livsnjutaren. I höst är det Kerstin Hilldéns tur på GöteborgsOperan. Håll i hatten!

Tillföreställningar.filmatiseringen 1972 skrev Fred Ebb och John Kander tre nya sånger: Mein Herr, Money money och Maybe this time.

– Riksteaterns produktioner måste alltid vara nedmonteringsbara, säkra, hållbara och lätta att ta isär. Eftersom snickarna inte följer med på turné måste det vara självklart för turnerande tekniker hur en scenografi ska sättas ihop och monteras ner. Det är kort om tid för att rigga inför

Johanna Stridh har arbetat både som möbelsnickare och möbelformgivare men kunde inte och ville inte välja mellan dem. På

Ibland måste man sätta ner foten. Finns det inte tid så finns det inte.

– Allt handlar om vilken nivå man ska lägga sin energi och ansträngning på. Om publiken ändå sitter så pass långt bort att de inte kommer att kunna se en viss detalj, ja då kanske man ska fundera på om den är nödvändig i sammanhanget.

en föreställning och ingen har tid att läsa utförligaDekorsnickarnamanualer.på Riksteatern uppma nas att åka ut på turnébesök.

HUR JOHANNA OCH hennes kollegor konstruerar en scenografi beror på hur den ska användas och med vilken kraft. Om något ska öppnas och stängas många gånger under en och samma föreställning, ja då måste det byggas för att hålla för just detta under en hel turné.

Målet är att ge människor en kulturell upplevelse och att alla arbetar tillsam mans för ett konstnärligt mål. Något yrket lärt Johanna är att just tänka in hur andra funktioner ser på det hela och ta in andras perspektiv.–Allavi på Riksteatern är på olika sätt med och säljer in en upplevelse för att skapa teatermagi. Publiken ser att det inte är ett riktigt fönster på scen, men det gör inget. I teaterrummet finns överenskom melsen att det är okej.

Johanna gillar att vara noggrann och med trä gäller det att vara precis. Men, alla delar av själva snickeriet behöver inte alltid vara så exakt.

Som dekorsnickare gäller det att vara lyhörd för scenografens vision om sceno grafin.–Vi

– Det är viktigt för här får vi återkopp lingar på vad som funkar och inte funkar på turné inför framtida scenografibyggen. Man lär sig oerhört mycket under ett sådant besök.

DEKORSNICKARNA GÖR inte bara sceno grafin i sig utan även konstruktionsritningarna som ligger till grund för själva bygget av scenografin.

Ibland försöker scenografen på nå got sätt stretcha på måtten för att den kreativa idén ska bli så bra som möjligt. Men måtten måste hållas. Det är oerhört viktigt att ta hänsyn till de olika spelplatsernas scenmått. Om dekoren blir för stor eller för hög för en specifik spellokal blir konsekvensen att föreställningen inte kan visas.

– Det är klart roligast att arbeta med de riktigt galna idéerna. Det som kanske är mindre roligt är när stora förändrings förslag kommer sent i processen och det finns för lite tid att genomföra dem.

10 SCENEN 2 2022

JOHANNA STRIDH

Jag ser fram emot: ”Att äntligen kunna gå på genomdrag i höst igen. Det blir den första säsongen helt utan restriktioner på två och ett halvt år, det ska bli kul att få se slutresultaten av alla spännande föreställningar som vi jobbar med just nu.”

Jag gillar att jobba i trä, hur träet känns och hur det luktar. Med trä kan man arbeta i både större och mindre skala samtidigt som det finns begränsningar i träet som jag uppskattar. Jag gillar att det har varit ett levande material men att det även sedan det har omvandlats till plank ändå fortsätter att leva. Om man inte hanterar träet rätt kommer det att böja sig och bli omöjligt att hantera, säger Johanna.

I KULISSEN: JOHANNA

Det bästa med jobbet: ”Det är så varierat. Ena dagen står man och lite monotont kapar 300 meter träreglar medan man nästa dag arbetar med att snida fram unika trägubbar.”

är ju många olika funktioner – från ateljéerna till de tekniska och konstnärliga teamen – som redan från start arbetar tillsammans för att föra in viktiga saker till scenografen.

JOACIM GUSTAFSON

TAR I TRÄ STRIDH

Riksteatern skapar hon dekorer som dessutom ska kunna transporteras och enkelt monteras upp och ner varje kväll.

Titel: Dekorsnickare på Riksteatern sedan 2017. ”Säger jag bara snickare tror många att jag arbetar på en byggarbetsplats.” Bakgrund: Utbildad möbeldesigner och mö belsnickare på Grebbestads folkhögskola, HDK Steneby och Linnéuniversitetet i Växjö. ”Jag har alltid varit intresserad av hantverk och slöjd, inte bara att snickra utan även av att sticka, sy och arbeta i läder. Snickeriet och trähantverket passar mig dock allra bäst.”

SCENEN 2 2022 11 JÖNSSONCORNELIA

I den prisbelönta pjäsen seven methods of killing kylie jenner får vi följa huvudkaraktären Cleos frustration över att Forbes utser den yngsta systern i Kardashian-familjen, Kylie Jenner, till ”the youngest self-made billionaire.” Scenens Rafaela Stålbalk Klose utforskar pjäsens rasande kritik mot ett fenomen som fortfarande förekommer inom populärkultur och scenkonst. TEXT: RAFAELA STÅLBALK KLOSE FOTO: BANFA JAWLA PÅSVARTVITT 12 SCENEN 2 2022

SCENEN 2 2022 13

Rachel Ann Willer spelar Kara och Nancy Ofori axlar rollen som Cleo.

seven methods of killing kylie jenner

Det var därför utnämnelsen av Kylie Jenner som “the World’s youngest self-made billionaire,” av många sågs ett hån mot svarta kvinnor. För många var det extra smärtsamt och provocerande att Kylie Jenner skulle bli rik och berömd på sina artificiella läppar, eftersom svarta människor – inte minst svarta kvinnor – i århundraden hånats och diskriminerats just för sina fylliga läppar. I all tid har svarta kvinnor – både i USA och på den afrikanska diasporan – sexualiserats för sina kroppsformer, hårstilar och läppar. Under slaveriet, kolonialtider och i nutid.

I rollerna: Nancy Ofori som Cleo och Rachel Ann Willer som Kara.

Manus: Jasmine Lee-Jones

Svensk översättning: Doreen Ndagire

FÖR DEN BRITTISKA skådespelaren och dramatikern Jasmine Lee-Jones, var Forbes utnämnelse ett kvitto på hur svarta kvinnors utseende – som annars anses för avlägset för att passa in i vita samman hang – “vitfiltrerats” och “vittvättats”, direktöversatt från engelskans whitewashed, för att kunna anses vara vackert.

för en konstform. På så sätt tillskansar de sig socialt eller ekonomiskt kapital på bekostnad av den kultur som yttringen tas ifrån. Vidare kan kulturell appropriering leda till att kulturer utarmas på sitt kulturarv eftersom det kan leda till att socialt marginaliserade personers kultur görs till en trend.

Rörelseregi: Delphine Gaborit

Ljuddesign: Jessica Hung Han Yun och Elena Peña

Ett samarbete mellan Riksteatern och Royal Court Theatre i London.

”NÄR JAG HAR JOBBAT I LONDON HAR DET ALDRIG SLAGIT MIG ATT SVARTA PERSONER SPELAR VIENKARAKTÄRER.KLASSISKADETÄRSJÄLVKLARHETATTKANDET.”

2019 utnämner affärstidningen Forbes den då 21-åriga amerikanska sminkmogu len Kylie Jenner till “the World’s youngest self-made billionaire” – världens yngsta miljardär som tjänat sina pengar själv. Utnämningen fick många att höja på ögonbrynen – Kylie Jenner, self-made? Hon föddes ju in i en välbärgad, extremt känd familj. Dessutom menade en del att hon – med sitt lip kit – på flera sätt approprierar och profiterar på svart kultur.

Det är inte ovanligt att vita personer som approprierar minoriteters kulturer blir sedda som nyskapande frontfigurer

Regi: Milli Bhatia

D en pjäsJasminedramatikernbrittiskaLee-Jones

Inför tv-tittare över hela världen förvandlas Kylie Jenner till en vuxen kvinna, men med vissa fysiska attribut som inte verkar naturliga. Hon har genomgått flera plastikoperationer samt botox- och injektionsbehandlingar, bland annat för att få de stora, fylliga läppar som kommit att bli hennes signum. Det är främst detta, i kombination med hennes egenproducerade “lip kit” som får läpparna att se större ut, som gör att hon dominerar över ett miljardimperium idag.

seven methods of killing kylie jenner går Riksteaterturnépå i höst, i samarbete med Royal Court Theatre i London. Pjäsen, som har uppmärksammats stort i Storbritannien och vunnit flera priser, tar avstamp i Kylie Jenners uppväxt framför miljontals tittare sedan hon som 10-åring debuterar i realityserien Keeping Up with the Kardashians.

TERMEN kulturell appropriering är en direktöversättning från engelskans cultural appropriation och beskriver maktförhållande i fråga om att nyttja och utnyttja andra kulturers kulturella uttryck. Kulturell appropriering handlar om hur personer från en kultur som anses ha högre status beslagtar särdrag från en person som tillhör en kultur som anses ha lägre status. Ofta utsätts dessutom personen ur den underordnande kulturen för rasism och förtryck.

14 SCENEN 2 2022

– Eftersom jag vet att kulturell appropriering är ett stort ämne som alla har en åsikt om, kan temat också vara väldigt polariserat. Men genom komedi kan man få folk att lyssna på ett annat sätt, säger Jasmine Lee-Jones i en intervju med The Guardian om varför hon valde att skildra de komplexa frågorna genom komedi.

Premiär: 6 oktober 2022 i Stockholm

methods of killing kylie jenner. Det är hennes första längre teaterstycke.

Scenografi och kostym: Rajha Shakiry

Som svar på sitt missnöje över Kylie Jenners appropriering av svart kultur, väljer den nyutexaminerade Jasmine Lee-Jones, som precis som Kylie Jenner också är 21 år, att skriva pjäsen seven

– Här har vi alltså en vit kvinna som försöker efterlikna svarta människors fysiska attribut som hon dessutom tjänar pengar på, säger Jasmine Lee-Jones i podcasten Benign Narcissist i mars 2021.

I seven methods of killing kylie jenner får vi följa huvudkaraktären Cleo och bästisen Kara.

CLEO GÅR I TAKET när hon hör talas om Forbes utnämnelse. Hon menar att Kylie Jenner föddes med guldsked i mun och att hon dessutom approprierar svart kultur och svarta skönhetsideal. Från sitt Twitterkonto postar Cleo därför en tweet som börjar oskyldigt och roligt men som snart eskalerar. Förutom att Cleo beskri ver hur hon vill döda Kylie Jenner, läxar hon upp sitt sociala mediaflöde kring

– Det suddar ut den svarta kvinnans kamp med kroppen, förklarar Nancy Ofori och tar upp Saartjie Baartman från Sydafrika som exempel.

Under 1800-talet var Saartjie Baartman känd i Europa som den vilda kvinna med artistnamnet Hottentott Venus. Hennes svarta nakna kropp – med kurviga höfter, stor rumpa och stora läppar – visades upp som en attraktion på utställningar runt om i NärEuropa.pjäsen turnerar i Sverige i höst, hoppas Rachel Ann Willer att den ska leda till samtal kring vilka personer som får synas och vilka berättelser som får höras i den svenska teatervärlden.

– Det som jag älskar mest med den här pjäsen är att Jasmine Lee-Jones inte håller tillbaka på någonting, säger skådespelaren Nancy Ofori som spelar Cleo i den svenska versionen av pjäsen.

– När jag har jobbat i London har det aldrig slagit mig att svarta personer spelar klassiska karaktärer. Det är en självklarhet att vi kan det, säger Rachel Ann Willer.

Pjäsen seven methods of killing kylie jenner påminner inte om någonting som vare sig Rachel Ann Willer eller Nancy Ofori sett på en scen i Sverige.

– Jag ville också att pjäsen skulle vara som de upplevelser jag har när jag pratar med mina vänner där vi kan prata om något riktigt allvarligt och då kan någon av oss säga något som gör att det hela blir lätt och skämtsamt.

SCENEN 2 2022 15

– Hon skriver på ett sätt som jag aldrig tidigareSkådespelarensett. Rachel Ann Willer som spelar Kara i den svenska pjäsen, håller med, seven methods of killing kylie jenner innebär någonting de som svarta kvinnor inom svensk scenkonst aldrig tidigare upplevt i PersonligenSverige.tycker Nancy Ofori, precis som sin karaktär Cleo, att det är proble matisk att stora läppar och stora rumpor blir mainstream bara för att det plötsligt är på Kylie Jenners eller Kim Kardashians vita kroppar.

rasism, kolorism och kapitalism.

henne på grund av att ”de inte trodde att hon skulle få några bra Skådespelarenroller”.Simon Rodriguez arbetar med att driva frågor för att främja mångfald och jämställd het inom scen och film. Han vittnar om att hans icke-vita kropp är begränsad till skillnad från en vit som kan röra sig i alla rum och sfärer och på alla teaterscener.

I dag arbetar allt fler för att scenkonsten ska bli mer inkluderande – men än finns mycket kvar att göra.

iRepresentationteaterrummet

16 SCENEN 2 2022

2014 skriver Elinor Forsheden Sidoli examens arbetet En skådespelare som alla andra – levda erfarenheter av rasifiering och desorientering i vita teaterrum, i vilken hen – ur en feministisk och anti rasistisk ansats – undersöker vilka pjäser och krop par som har tillträde till teaterrummen i Sverige.

Kulturell appropriering i musikvärlden

”Teater för mig betyder att vi kan ha en svart Rikard den tredje utan att det är något problem. Rikard den tredje ska inte bli främst svart för den sakens skull, utan det är fortfarande Rikard den tredje,” citeras Janina i intervjun.Skådespelaren Fatima som också intervjuas, upplever att det är först när dramatiker, regis sörer och skådespelare är rasifierade som en rasifierad publik kan känna att de finns represen terade i Fråganteaterrummet.omdetkrävs en icke-vit regissör för att eliminera kulturell appropriering inom populärkultur och scenkonst, förblir aktuell.

Ett tidigt exempel av kulturell appropriering inom musikvärlden är 1950-ta lets födelse av rockmusiken. Musiken kom ursprungligen från bluesmusi ken som skapades av afroamerikaner som Chuck Berry och Sister Rosetta Tharpe.Påden tiden präglades det amerikanska samhället av rasism, förtryck och segregering och därför förbjöds rock och blues att spelas på radion.Vita musiker och skivbolagsproducenter tog tillfället i akt och approprierade afroamerikanernas rockmusik och anpassade den till en vit publik. Elvis Presley, som senare blev känd som ”The King of Rock and Roll” och blev sedd som frontfiguren för musiksti len.Än

SVENSKA YAEL FEILER har varit verksam som skådespelare, regissör och dramaturg i Sverige såväl som i Israel i många år. Hon är en av författarna av texten Från färgblindhet till färgseende. Om repre sentation, etnicitet och makt i scenkonsten frånYael2012.Feiler beskriver hur det förr rådde ett slags konsensus i Sverige på teaterhög skolorna i Sverige och att alla studenter hade ett ”homogent nordiskt utseende". För dem som inte hade utseendet var det ett allvarligt hinder i karriären. Sökande med utländsk bakgrund avvisades oftast redan vidYaeltröskeln.Feiler berättar att skådespelaren Astrid As sefa var den första svarta skådespelaren som antogs på scenskolan i Göteborg 1980. Astrid Assefa har själv vittnat om hur antagningsnämnden på scenskolan i Göteborg var tveksam till att ta in

idag ser villkoren i musikbranschen olika ut beroende på en artists hudfärg, även i Sverige.

– Artister och musikbolag använder delar av andra människors kulturer för egen vinning. Men de bryr sig inte när det kommer till förtrycket den kultur de appropierar från står inför, säger Amanda Kiflay, A & R på Sony Music Publishing.

– Artister som rasifieras får inte alltid samma chanser eller stöd från musikbranschen – trots att deras musik toppar streaminglistorna, konstaterar hon.

2017 skrev hon sitt examensarbete om kulturell appropriering inom den svenska musikbranschen.

Sister rock"theTharpeRosettaharkallatsgodmotherof'n'roll".

– Det är fortfarande väldigt tydligt vilka kroppar som tillåts och får möjligheten att berätta alla typer av berättelser, säger han i en intervju för tidningen Scen & Film.

FÖR ATT FÅ EN tydlig bild om hur det är att arbeta med teater i Sverige och av svensk scenkonst i stort, intervjuas icke-vita skådespelare till examensar betet. En av skådespelarna som intervjuas heter Janina – hen önskar att icke-vita skådespelare hade haft möjlighet att spela alla roller, istället för att hamna i ett fack.

Simon Rodriguez

– Oftast ser vi exempelvis den homosex uella rollen i en stödroll till den straighta huvudpersonen. Eller att den icke-vita birollen alltid ska stå i relation till en vit persons berättelse. Det utelämnar väldigt många perspektiv och fram för allt vissa berättelser, säger Simon Rodriguez.

WIKIMEDIACOMMONS

RAFAELA STÅLBALK KLOSE

1965 skådespelarensminkadesLaurenceOlivier

blackface

I Sverige finns många exempel på blackface och yellowface genom åren.

Ett är i filmatiseringen av Strindbergs klassiska pjäs Gustav III från 1974, där en svartsminkad Jan Nygren spelar den svarte couchin Gustav Badin. Ett annat exempel är när skådespelaren Mi Ridell med hjälp av bland annat smink, färgade linser och löständer utgav sig för att vara en japansk reporter i Kanal 5:s humor satsning Oumi från 2003.

I avhandlingen Vit som gul – yellowface och whitewashing i 2010-talets populärfilm förklarar Queenie Van att yellowface och blackface är när en person iklär sig rollen som en karaktär

WhiteWashing, eller ”vittvätt”, innebär bland annat att vita skådespelare an vänds i roller som inte utgörs av vita per soner – något som justeras med smink, hårfärg, kläder, accessoarer, kroppsspråk och ibland en inövad accent. Således förekommer fortfarande rasism i form av så kallade ”yellowface” och ”blackface”.

Mi Ridell som i yellowface utgav sig för att vara en japansk reporter, i tv-serien Oumi, 2003. i i filmen Othello

Yellowface och blackface, vad är det?

Ett mer nutida exempel var nu i maj 2022, när Pover Ramels hundraårsdag uppmärksammades under en hyllnings show i Svt. När Carl-Einar Häckner fram för sången The Sukiyaki Syndrome – som handlar om en restauranggäst som aldrig får den japanska rätt han beställer – är han iklädd samma runda glasögon och efterliknar samma minspel som Povel Ramel själv uppvisade, när han framförde sången på låtsasjapanska för många årtionden sedan.

SCENEN 2 2022 17

WARNER BROS.

Povel Ramel framför sin sång The Sukiyaki Syndrome och Carl-Einar Häckner framför samma sång 2022.

som är av en annan ras än den man själv tillhör. Inom populärfilm förekommer detta exempelvis när personer bakom en produktion önskar att inkludera en viss etnicitet och/eller kultur utan att behöva inkludera de människorna som faktiskt är en del av det de vill representera. Istäl let väljer man en vit skådespelare, som redan är överrepresenterad inom filmoch tv-branschen, och iklär hen kulturen/ rasen de önskar lyfta fram.

SVT 5KANAL

Robert Downey Jr i blackface i filmen Tropic Thunder från 2008.

Traditionen att vita personer utger sig för att ha en annan hudfärg vill vi gärna tänka att vi har lämnat bakom oss inom scenkonsten av i dag. Men ännu förekommer så kallad “white washing” i form av både ”yellowface” och ”blackface” på scen.

DREAMWORKS

TEXT: PATRIC WIRÉN FOTO: SAMUEL

UNÉUS >>

När After Dark slog igenom i slutet av 1970-talet var det fortfarande kittlande med män i kjol. I dag provocerar det mer med en kvinna i manskostym, enligt dragartisten Sofia Södergård. Scenen har även pratat med Christer Lindarw och Robert Gustafsson, båda aktuella med shower där män förvandlar sig till kvinnor.

18 SCENEN 2 2022

Med eller utan mustasch, Sofia Södergård lånar ibland från sin karaktär i livet utanför scenen.

SCENEN 2 2022 19

– Jag har fått så mycket uppskattning genom åren och behöver inte längre bevisa någonting. Men jag fick ett erbjudande från Vasateatern att föra After Darks show vidare och ville inte att det vi skapat skulle dö ut. Det är bra nummer och jättekul kvällar, så jag är nöjd.

After Dark blev några av landets största kändisar och Lindarw fick en självklar plats intill både kungafamiljen och dåtidens mest omskrivna popstjärnor. För första gången var landets vackraste kvinna en man.

– Många hade en speciell fascination för mig. Karlarna blev ju kåta, vilket var en speciell känsla

Egentligen är After Darks enorma genomslag i slutet av 1970-talet osannolikt. När SVT filmade gruppens föreställning på egna klubben i centrala Stockholm 1978 var det fortfarande ett år kvar innan homosexualitet ströks från Socialstyrelsens lista över sjukdomsdiagnoser. Trots det lyckades After Dark ta gaykulturen rakt in i det svenska folkhemmet. Christer Lindarw konstaterar att synen på män som showar i kvinnokläder förändrats galet mycket sedan dess.

– I dag kan du ha en kille med höga klackar och smink som konferencier och ingen bryr sig. Det fanns en större spänning då, det var mer tabu. Sedan existerade inte sociala medier på den tiden, så även om det fanns folk som tyckte vi var äckliga fick vi aldrig veta det, konstaterar han.

Christer Lindarw, folk kär sedan genombrot tet på 1970-talet.

EN SOM INTE är riktigt lika van vid att bära kjol är Robert Gustafsson. Visst, vi har sett honom i kvinnoroller förr, men då har det handlat om kortare sketcher och monologer. Som när han gästade Allsång på Skansen som ogifta (“för fjärde gången”) blondinen Berit. Nu är det en större roll, i form av Michael Dorsey som utger sig för att vara kvinna i musikalkomedin Tootsie på Oscarsteatern.

för dem. De visste att det var en man därunder men såg en vacker kvinna och i det finns en lockelse hos både män och kvinnor. Vi jobbar fortfarande mycket med trovärdighet, att vi ska vara så lika kvinnorna som möjligt, säger han.

– När straighta män ska göra en kvinna blir det lätt överdrivet. De behöver inte vicka så mycket på rumpan eller svänga med höfterna, det blir kvinnligt ändå när de får på sig klackarna. Men ibland kan man se någon som är väldigt bra, som Jan Malmsjö när han gjorde dragshowartisten Zaza i La Cage Aux Folles. Han kan ta fram fjolligheten utan att det bara blir parodi på en man i kvinnokläder.Under hösten återkommer Club After Dark till Vasateatern i Stockholm. Den här gången är det ett helhetspaket som erbjuds och publiken möts redan i foajén av både cirkusdirektör och värdinnor. Sedan väntar middag och show. Lindarw är producent men syns inte själv på scenen, något han inte har några problem med.

– Först undrade jag hur fräscht det är med män som klär ut sig till kvinnor. Det pirret som en gång fanns känns inte längre jätteaktuellt. After Darks enorma framgångar handlade ju om att de tog så många steg framåt, men i dag är det ingen som reagerar, säger han.

– Jag brukar fråga mig om det skulle hålla även om det var tjejer som gjorde det vi gör, eller bygger det enbart på att vi är drag? Det måste hålla även om det skulle framföras av tjejer.

De insåg tidigt att det inte räckte att slänga en boa över axeln och bära högklackat för att lyckas. Numren måste ha en högre kvalitet än så för att publiken inte ska tappa intresse.

”DE VISSTE ATT DET VAR EN MAN DÄRUNDER MEN SÅG EN VACKER KVINNA OCH I DET FINNS EN LOCKELSE HOS BÅDE MÄN OCH KVINNOR.”

20 SCENEN 2 2022 KNUTSONPETER

När fungerar det sämre med män som spelar kvinnor?

Vad var det som gjorde att Tootsie blev så älskad av kritiker och publik?

– Om man tittar på många folklustspel så är det ofta män som gör bort sig i kvinnokläder. All humor bygger på människor som bryter en norm och normen förr var att män skulle se ut som män och kvinnor som kvinnor. Men i filmen uppstår faktiskt en riktig kvinna och vi glömmer att det är Michael under kvinnokläderna. Han blir karaktären.

”DEN RIKTAR KRITIK MOT MANSSAMHÄLLETS PATRIARKAT MEN GER SAMTIDIGT EN KÄNGA ÅT FEMINISMEN.”

Efter att han sett om filmen, som gick upp på biograferna 1982, insåg han dock att den handlar om så mycket mer.

På 1500-talet var det förbjudet för kvinnor att spela teater i stora delar av Europa, så män fick spela alla kvinnoroller.

Robert Gustafsson i en nutida kjolroll, som Tootsie på Oscarsteatern.

– Sedan blev jag än mer övertygad när jag läste musikalens manuskript och när jag läste Calle Norléns bearbetning fanns det inte längre några tveksamheter. Den riktar kritik mot manssamhäl lets patriarkat men ger samtidigt en känga åt feminismen. Det handlar om en hopplös arbetslös man som inte får några jobb eftersom han anses jobbig och besvärlig. När han däremot förvandlar sig till kvinna får han plötsligt respekt. Den är väldigt talande och känns angelägen, säger han.

När skådespelaryrket öppnades för kvinnor i mitten av 1600-talet försvann inte kjolrol lerna, men de ändrade karaktär. Nu blev det plötsligt roligt med män i kvinnokläder, och kjolrollerna förvisades till komedier och komiska roller.

BÄCKERMATS

SCENEN 2 2022 21

– När vi skulle ta pressbilder märkte jag att det såg helt dött ut, tills jag började larva mig framför kameran. Jag överdrev skrattet och då fungerade det faktiskt. Det var en helt normal kvinna som skrattade, medan jag själv upplevde det som otroligt överdrivet, vilket jag vanligtvis är väldigt känslig inför. Det jag insåg var att kvinnor och män är kopiöst olika. I det sociala spelet ler kvinnor oavbrutet till exempel, någonting som män inte gör.

– Hoffman förföljer mig! Men är det någon skådis som stämmer med mitt sätt att agera och tänka inför roller är det han. Liksom jag använder han hela paletten: utseende, dialekt och så vidare. Att man inte bara spelar någon, utan att man är någon.

KJOLKILLAR OCH BYXBRUDAR VAR VANLIGARE FÖRR

Christer Lindarw uppmanar den som ska spela kvinna att inte spela över. Men för Gustafsson visade det sig vara just överdrifter som krävdes för att han skulle bli trovärdig.

När förbudet för kvinnor att spela teater hävdes på 1600-talet, blev det vanligt att kvinnliga skådespelare fick spela män. Detta i en tid då det faktiskt var förbjudet för kvinnor att bära Många,byxor.framförallt inom kyrkan, var myck et kritiska till de ”oanständiga” byxrollerna, men populariteten höll i sig in på 1800-talet. Några av tidens mest kända svenska skåde spelerskor gjorde ofta byxroller.

Sist vi såg denne folkkära komiker på Oscarstea tern var i Rain Man och då, liksom nu, tar han sig an en roll som tidigare spelats av Dustin Hoffman.

Hur männen agerar i sociala sammanhang är någonting som Sofia Södergård funderat mycket

Sofia Södergård som Qarl Qunt i Slick.

– Jag blir friare när jag är Qarl, kan ta mer plats och vara högljudd. Jag tar också mindre socialt ansvar, blir servad och får mer respekt, säger hon.

Livet som man – en promenad i parken.

Jag undrar om karaktären fortsätter utvecklas och hon svarar “absolut”.

Även om det var vanligare förr kan hon fortfa rande gå in i rollen som Qarl även utanför scenen.

– Nu har kanske han också blivit tvåbarnspappa. Det är nog inte hans starkaste gren, men han har respekt för kvinnor och tycker det är viktigt med samtycke och sådär. Och det är väl kul att bli farsa – även om det är skönt om någon annan tar hand om barnen.

LIKSOM LINDARW vill hon få publiken att glömma vem som gömmer sig bakom karaktären, om än bara för en stund. Hon betonar också att det må vara accepterat med män i kvinnokläder, men att en dragking fortfarande möter starka reaktioner.

– Dragkings är inte lika synliga som dragqueens, fastän de funnits lika länge. Det finns inget After Dark med dragkings. Vi lever i ett patriarkalt samhälle och att en man klär ner sig i status blir någonting man skrattar åt. Men när en kvinna klär upp sig i status är det inget skämt längre. Det är fortfarande politiskt utmanande att bryta den normen, menar hon.

– Jag kan också använda honom i mitt privata liv. Om jag känner mig väldigt nervös i någon situation kan jag fundera över hur Qarl skulle gjort. Det var någonting som var användbart när jag skulle löneförhandla. Det fungerade!

I NOVEMBER BEGER sig nyblivna tvåbarnsmamman Sofia ut på turné med föreställningen Transplanta tion tillsammans med performanceartisten Charlotte Engelkes. Och sedan, efter årsskiftet, är det återigen dags för Qarl Qunt och Slick att återkomma till scenen. Turnén med Riksteatern inleds 25 januari på Årsta Folkets Hus Teater.

– Det är en fin linje, men man ska göra det med respekt. Männen i publiken ska också kunna skratta och med Qarl upplever jag att de kan det. Man måste skämta med kärlek.

Till exempel när hon varit dj på både queera och straighta klubbar.

Det pratas mycket om kulturell appropriering, är det alltid okej att klä ut sig till det motsatta könet, eller kan det vara problematiskt?

NILSSONANDREAS

22 SCENEN 2 2022 på. Inte minst med anledning av hennes rollfigur Qarl Qunt i uppsättningen Slick

”JAG BLIR FRIARE NÄR JAG ÄR QARL, KAN TA MER PLATS OCH VARA HÖGLJUDD. JAG TAR OCKSÅ MINDRE SOCIALT ANSVAR, BLIR SERVAD OCH FÅR MER RESPEKT.”

som gör det möjligt att göra det vi gör, tillsammans.Såharvihållit på i snart 90 år. Tillsammans, i över 200 föreningar, lägger eldsjälarna ned 280 000 ideella timmar varje år. Totalt nås nästan en halv miljon människor och det sker i teatersalonger, bygdegårdar,

Bytte nyligen namn från Riksteaterns Tyst Teater och är föregångare i att producera banbrytande scenkonst på svenskt teckenspråk

konferensrum, gympasalar och klassrum, ja till och med utomhus i lekparker och på badplatser. Du kan se några av de hundra tals lokaler vi verkar i på nästa uppslag. Men, oavsett vart det sker så handlar det om att berika lokalt, med stora upplevelser.

Tack för att du är medlem i Riksteatern. Det är nämligen personer som du som får hela maskineriet Riksteatern att snurra. Det är tack vare publiken som kommer – på tea ter, dans, musik eller varför inte cirkus? Och det är tack vare alla eldsjälar i större och mindre orter som skapar arrangemangen

1967 namnetRiksteatern.tenCullbergbaletgrundasinomIdagärCullberg.

Riksteatern Crea

Små orter –upplevelserstora

och har gjort så i över 50 år! LÄNK Vartannat år tar Riksteatern fram sex nyskrivna pjäser för unga teater grupper, som spelas av drygt 100 ensembler över hela Sverige. Det är ett sätt att säkra landets återväxt i scenkonst. Bra start Flera skådespelare har börjat inom Riksteatern, som den här killen, Alexander Abdallah, även känd från TV-serierna Snabba Cash och Thunder in my heart. Solitaire är en av Lars Noréns pjäser som du kan uppleva på en ort nära dig.BÄCKERMATS RIKSTEATERN

Foajén DIN GUIDE TILL MEDLEMSKAP I RIKSTEATERN

Vad är det bästa med er lokal?

Att det gamla, vackra är så fint bevarat.

En teaterförening måste ju hålla till på Teatern :)

Utöver scenen, vilka andra utrymmen finns?

En väldigt bra satsning som görs nu är

Hur många rymmer den?

På Kristianstads Teater finns det för utom teaterscen även en teaterrestaurang, Teaterbaren, två väldigt vackra, om än lite för små, foajér, loger, garderober och ett gymnasium med teaterinriktning har sina undervisningslokaler på Teatern.

Matilda Carlsson, när bildades Kristianstads teaterförening – en del av Riksteatern?

Varför blev det just denna lokal?

1683 medlemmar var vi när jag kollade imorse :)

Teatern invigdes 1906 och är en av lan dets äldsta som fortfarande är i bruk och vi har varit här sedan starten 1933.

Kommer ni att göra någon form av föränd ring/förbättring inom en snar framtid?

KristianstadstillVälkommenvårlokalTeater

att kommunen ökar antalet rullstolsplatser inne i salongen. Som det har varit fram tills nu, så har endast tre rullstolar fått plats.

När hade ni fullsatt sist?

Salongen har totalt 362 platser.

Vårt uppdrag är att arrangera ett brett scenkonstutbud för gymnasiet och uppåt, så vi vill ta in så blandade och olika före ställning som möjligt. Allt från klassiker, komedier och drama till föreställningar på teckenspråk och föreställningar på utländ ska språk. Riksteaterns egna turnéproduk tioner är ett måste för oss.

Vi arrangerar scenkonst runt om i hela Kristianstads kommun, men vår huvud scen är Kristianstads Teater. Byggnaden är i jugendstil, ritad av arkitekten Axel An derberg, som också ritat Kungliga Teatern och Oscarsteatern i Stockholm.

Om du är nyfiken på huralla lokaler ser ut kan du besökasajten Scenrum där de presen-teras. Här framgår alla tekniskaspecifikationer för lokalen,vilka inte minst är viktiga för desom arrangerar och planerarturnéer.

Runt om i Sverige arrangeras Riksteaterns föreningar scenkonst i allt från stadsteatrar, kulturhus och konferenslokaler till bygdegårdar och gympahallar. Vi besökte ett litet axplock för att ge en bild av var du kan ta del av din nästa stora scenupplevelse.

>> scenrum.se

Vi bildades 1933.

Hur många medlemmar har ni?

Vad är det för typ av lokal ni verkar i?

Sist vi hade helt fullsatt var nog i våras när vi hade Marianne Mörck här med föreställningen Britt-Marie var här Vilken typ av föreställningar brukar ni ta in?

LINDVALLJOHAN

En av de lokaler där vi, tillsammans med Vara Konserthus, arrangerar före ställningar är Sparbanken Blackbox, den nyaste scenen i konserthuset. Blackboxen

har 260 platser, dem har vi använt vid våra föreställningar, men man kan också ha en publik vid dukade bord eller stående publik på 1000 pers.

Vi har 73 medlemmar.

Hur många medlemmar har ni?

Vi arrangerar på flera olika platser men huvudsakligen på Lillhärdals Folkets Hus. Den har vi använt under hela föreningens existens.

Men ni har även provat alternativa scener?

Vad gillar ni att arrangera för föreställningar?

Det är den enda scenen som finns i vår lilla by med 550 innevånare. Den tar in 150 pers och där finns en liten servering och flera loger. Det är en bra lokal för scenkonst.

Det har ju varit en speciell tid senaste åren så riktigt stor publik har vi inte haft ännu men Laika, där vi hade 70 platser, var utsåld.

Det finns en stor foajé med garderob och café där publiken kan mingla före och efter föreställningen. Logerna är också nybyggda och fint inredda.

Varför är blackboxen så bra?

När hade ni utsålt senast?

Var brukar ni arrangera era föreställ ningar?

arrangerar ni även på andra ställen?

Vad är det för typ av lokal ni verkar i?

Vi bildades för mer än 30 år sedan men har varit en riksteaterförening i åtta år. Tiden går fort och jag har inte riktigt koll.

Vi har mycket egna produktioner som förening. Under en helg i augusti hade vi fyra fullsatta föreställningar på vår vackra hembygdsgård där vi berättade om häx processerna som startade i den här byn på 1600-talet.

invigdes hösten 2019 så vi har bara hunnit ha några föreställningar där än så länge. Nu i höst kommer vi att ge Hoota där.

Vi är just nu 105 medlemmar.

Blackboxen rymmer oändliga möjlighe ter. Man kan skapa ett litet intimt scenrum där bara en del av rummet tas i bruk och skådespelarna är på golvet men det finns också möjlighet att bygga upp en större upphöjd scen. Flexibiliteten i blackboxen är väldigt stor och de tekniska möjlighe terna oändliga. De utfällbara gradängerna

Vad finns det mer för utrymmen i konserthuset?

Ja, vi har också tillgång till en stor trä lada som ligger alldeles ensamt i skogs kanten på en myr. Där ska vi i september ha Andersson, mirakel i Finnmarken. Vi försöker lägga föreställningarna där de ”hör hemma”. Just denna höst fokuserar vi på ”häxkonst” därav Dan Andersson. An nars köper vi de föreställningar vi anser angelägna och de vi har råd att betala. Vi har ett mycket begränsat pu blikområde och måste rätta munnen efter matsäcken.

Maria Bengtsson, Vara Riksteaterförening, när drog ni igång verksamheten?

Vår förening bildades någon gång på 70-talet, lite oklart precis vilket år.

Folkets Hus Vara Konserthus STRANDROTHDANIEL HUSFOLKETSLILLHÄRDALS

Utöver Folkets Hus och bygdegården,

Gunilla Hedin, Mosippans Riksteaterfören ing, när bildades ni?

Lillhärdals

Ja, vi har sökt oss utomhus de senaste två åren... och hittat scener där barnfamil jer är. Tillsammans med olika föreningar och Vara kommun har vi arrangerat familjeföreställningar på lek och badplat ser i kommunen. Där har vi, med nästan ingen teknik och mycket flexibilitet, haft Teater Imba på uppskattade besök. Då har det varit allt från 20 till 200 i publiken. Med fritt inträde och gott samarbete med föreningarna har vi då nått en publik som kanske inte själva hittar till de vanliga inomhusföreställningarna.

Hur många medlemmar har ni?

Varför blev det just Folkets Hus?

UNDER 26?

Rum för dans, 30 kr rabatt

Malmö Opera, 15 % rabatt

Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbplats, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

Grattis, då blir kulturupple velserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift. Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

VÄSTRA GÖTALAND

ÖREBRO LÄN

JÖNKÖPINGS LÄN

Teater Tre, 25 % rabatt

FÖLJ DIN FÖRENING!

160 kr/år

SKÅNE

Scenpassrabatt ges av alla landet.föreningarRiksteater-ihela

Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt

Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan, 10 % rabatt på ordinarie pris – ej musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade TeaterföreställningarKurage, 25 % rabatt

Teater Galeasen, 25 % rabatt

Teater Giljotin, 25 % rabatt

FÖRMÅNER!INTEMISSADINA

Skuggteatern, 25 % rabatt

riksteatern.se/medlemse:-löpandetillkommerförmånerFlerändringar.förreservationMed

Västmanlands teater, 20 % rabatt

KRONOBERG

Malmö Stadsteater, 15 % rabatt

ÖSTERGÖTLAND

BLEKINGE

MEDLEM I RIKSTEATERN

Fria Teatern, 25 % rabatt

Teater Fredag, 25 % rabatt

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris, gällande egenproducerade föreställningar

DALARNA

TEATERTIDNINGEN 75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla namn och adress till: ekonomitjanst@ natverkstan.net - Uppge kampanjkoden ”Riksteaterns scenpass”. DANSTIDNINGEN 50 kr rabatt på helårsprenumeration. 150 kr för sex nummer (ordi narie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till annmarie@danstidningen.se - Uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt

Teateri, 25 % rabatt

VÄSTMANLAND

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

Skottes Musikteater, 25% rabatt

Folkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioevenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

HALLAND

VÄSTERBOTTEN

Unga Klara, 20 % rabatt på egna föreställningar till ordinarie pris, ej lördag och söndag Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris, gäller för egenproducerade föreställningar

Dalateatern, 25% rabatt – ej för gästspel eller särskilda erbjudan den GÄVLEBORG

HELA LANDET

Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt

STOCKHOLMS LÄN

Dansens Hus, 10 % rabatt

Teater Halland, 20–30 kr rabatt

Teater Nolby, 30 kr rabatt Teater Hallsberg, 45 kr rabatt

RABATT PÅ LÄSNING

Byteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt

Månteatern, 20 % rabatt

Expressteatern, 25 % rabatt

Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt

Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

Teater Pero, 25 % rabatt

UPPSALA LÄN

Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan, gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi Vara Konserthus, 20% rabatt på ordinarie pris för alla föreställ ningar som Vara Riksteaterförening är medarrangör till.

ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt

KALMAR LÄN

Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt

Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tor, fre och sön.

Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt

Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

Gör: Frilansjournalist, teateroch danskritiker

2 3

Det finns en oro att publiken inte ska hitta tillbaka till teatern efter pandemin. Kanske är det därför jag ser allt fler försök att lösa upp gränsen mellan scen och salong? En närhetstrend som kunde anas redan innan pandemin men då fick ett abrupt slut. Eller, egentligen inte, eftersom salongen under pandemin flyttade ända hem till publiken via deras skärmar eller gräsmattor. I Norrdans The Dawn Chorus får en sittande publik flyga som fåglar genom molnen med dan sarna i ryggen. Både Norrdans och Estrad Norr har det senaste året bedrivit flera community dansprojekt. I höst bjuder Viktor Fröjds dansverk Festen, på turné med Dansnät Sverige, in publik att ”tokdansa” med dansarna. Mat används också för att förstärka liveupplevelsen som i Astrid Menasanch Tobiesons minimalmusikal Club Janzon där det serveras både bubbel, frestelse och tårta införlivat i föreställningen. Saker vi äter när ingen ser på, i höst på Teater Västernorrland och Folkteatern Gävleborg, beskrivs som en bland ning mellan matshow och middagsbjudning och tar upp ätstörningar. Själv uppskattar jag lösare linjer mellan scen och salong, men gör all publik det? Många teaterovana är, enligt min erfarenhet, rädda för att hamna i strålkastarljuset.

Oro för publikens återkomst, skog, skog, skog och ett allt större intresse för dockteater – men avsaknad av utbildning. Det är några trender som Malin Palmqvist ser inom scenkonsten just nu.

NORRDANS

KRITIKERN TRE SPANINGAR

Publiken, kom tillbaka!

Skogen

Ser fram emot i höst: Att kunna åka över till Trondheim och ta del av dans och teater där oftare. Det har varit en konstig känsla med den stängda grän sen till något som annars är så självklart och nära. Jag brukar försöka besöka Bastardfesti valen som har ett spännande internationellt program.

När kritikerna Karin Helander, Lis Hellström Sveningson och Anna Håkans son under Scenkonstbiennalen* spanade efter scenografitrender såg de trä, träd och skog som en tydlig trend. Inte förvånande eftersom skogen är en het potatis som förväntas tillfreds ställa många motstridiga önskemål i klimatom ställningen. Stå orörd som kolsänka och plats för biodiversitet och rekreation, samtidigt som dess nedhuggna råvaror förväntas ersätta fos sila material. Några exempel där skog och trä de senaste åren fått ta tematisk plats på scenen är i Malin Hellkvist Selléns Flottarkärlek och Kvinnor och skog och Marionetteaterns Ett frö i rymden som har ett mytiskt urträd som

scenografiskt centrum. Även i höst väntar flera föreställningar med skog som tematik. I oktober har Luleåbaserade Dansinitiativet nypremiär för Skogshall där skogliga väsen möter serverhal lar och artificiell intelligens. I Smålands djupa skogar ger Regionteatern Blekinge Kronoberg Skogen för en ung publik, där det handlar om att utmana sig själv och sin mörkrädsla.

* Scenkonstbiennalen är en svensk scenkonstfestival för alla scenkonstformer som ar rangeras av Scensverige.

Ut i skogen ska vi gå!

MALIN PALMQVIST

Dockteater

SCENEN 2 2022 23

Trots att användandet av dockor ökar allt mer även inom andra teaterformer finns ingen dockteaterutbildning i Sverige, sedan Dra matiska Institutet lade ner sin utbildning år 2005. Marionetteaterns konstnärliga ledare Helena Nilsson berättar i ett samtal under Scenkonstbi ennalen i Västerås att hon då och då blir inringd väldigt sent i processen för att ”hjälpa till lite med dockorna” hos andra teatrar – något som inte fungerar särskilt bra. Söktrycket till den 4,5-po ängskurs som Stockholms konstnärliga högskola arrangerar i samarbete med Marionetteatern är högt. Kursen gavs samtidigt och i samverkan med Marionetteaterns internationella docktea terfestival, tillika en personlig favorit, Pop up Puppets på Kulturhuset Stadsteatern i augusti.

Baserad i: Östersund

Norrdans The Dawn Chorus flyger molnen.genom

Lek och allvar på föreställningenförsta

Ska du ta med dig ett barn på teater? Scenkonstens naturlag påminner om lekens – lika motsägelsefull och komplex som barnets eget magiska tänkande. Så här kan du fånga upp den förundran som upplevelsen väcker.

24 SCENEN 2 2022

TEXT: KLARA LEDIN HÖGLUND ILLUSTRATIONER: JOANNA RUBIN DRANGER

HUR LITEN FÅR MAN VARA?

TALA OM FÖRESTÄLLNINGENS SPRÅK

HÄNGER BARNET MED I HANDLINGEN?

>>>

TALA OM VERKLIGHETFÖRESTÄLLNINGENS

HUR BÖR MAN UPPFÖRA SIG?

Ett barn kan inte uttrycka sin upplevelse med ord som vuxna kan. Det betyder inte att upplevelsen är mindre komplex, men ord och begrepp för att beskriva en scenkonst upplevelse kan ha olika innebörd för barn och vuxna. ”Det var roligt när mamman trodde lillebror var död”, kan betyda att föreställningen var spännande och intresseväck ande, inte nödvändigtvis att den var komisk.

”Prat och viskningar i barnpu bliken behöver inte betyda bristande koncentration –snarast tvärtom.”

VAD GÖR JAG OM BARNET BLIR OROLIGT?

Texten är baserad på Riksteaterns lärarhandledning Att öppna nya världar, som kan laddas ner här: riksteatern.se/om-oss/barn-och-unga/lararhandledningar

Det finns ingen absolut åldersgräns för när det kan vara dags att börja gå på teater. Lämplig ålder för barnpubliken kan ofta diskuteras, jämnåriga barn i publiken kan uppfatta och uppleva föreställningen olika beroende på sina referensramar. Men med det sagt – på teatern har man stor erfarenhet av publik i olika åldrar, därför är det viktigt att respektera den åldersgräns som teatern har angett.

OCH LYSSNA

Vi vuxna har ofta problem med begreppet förståelse i samband med barns teaterbe sök, men barnen själva har inga problem med sin förståelse. Barn utgår helt från sina egna referensramar, väljer ut detaljer, situationer och bitar i föreställningen som intresserar dem och fogar samman dem till sin absolut egna föreställning. Teater upplevelser har inget facit!

”Barnpubliken uppskattar ofta hantverksskickligheten vad gäller dekor, teknik och effekter.”

Barn diskuterar påfallande ofta vad som uppfattas som verkligt eller inte på teater. Ibland vill man tala om saker som verkar ”konstiga” i betydelsen inte verklighets trogna: ”Varför är han inte blöt när han kommer ur duschen?” Men oftare är det den ”inre” trovärdigheten som är vik tig – om handling, roller och situationer upplevs som trovärdiga eller inte.

För en ung publik kan det kan vara lock ande och skrämmande – samtidigt. Skåde spelarna vet och förstår att det kan finnas barn i den yngsta publiken som reagerar med oro eller rädsla. Ibland räcker det med att ta det försiktigt en stund och sitta nära eller krama ett medhavt gosedjur, annars får man kanske flytta längre bak i lokalen eller gå ut och vila en stund.

EFTERÅT – DISKUTERA, FRÅGA

Barn är spontana. Ofta har de behov av att meddela sig med omvärlden – skå despelare, kompisar och vuxna – för att pröva tankar och lufta känslor. Prat och viskningar i barnpubliken behöver inte betyda bristande koncentration – snarast tvärtom. Skådespelarna ser det som ut tryck för barnens engagemang och som medföljande vuxen behöver man inte hyscha och tillrättavisa barnen.

Vuxenvärlden har ofta en större tilltro till den verbala texten som teaterns funda ment än vad barnen har. Visserligen kan mycket subtila vändningar i texten uppfat tas av barnpubliken, men kroppsspråk, rörelser, musik, kostymer och bilder upplevs ibland som det mest intressanta. Barnpubliken uppskattar ofta hantverks skickligheten vad gäller dekor, teknik och effekter – områden de gärna diskuterar efter en föreställning.

SCENEN 2 2022 25

I 1500-talets Italien växer en helt ny teatergenre fram –commedia dell’arte – en sorts improviserad farsteater där karaktärerna oftast var de samma. Här hittar vi Pedrolino (Pier rot på franska) med mjölvitt ansikte, den lite dryge Harlekin och den vackra Columbina, liksom flera andra fasta karaktärer som representerar de rika, snåla, makthungriga, oskuldsfulla och så vidare. Med sin blandning av mim, akrobatik, musik och teater, som snabbt kunde anpassas efter publiken, blev teaterformen otroligt populär och den italienska komedin spreds över Europa, inte minst till Paris.

BUSKIS PÅ ITALIENSKA

Mimen kommer och går genom historien och ofta som en del av något annat – i cirkusen, akrobatiken, dansen och förstås i komedin. Över hela världen har människor i alla tider sett fördelarna med teater utan ord. Underhållning som inte kräver annat språk än kroppens korsar både kulturella och geografiska grän ser – förr med kringresande teatersällskap, idag inte minst med gatukonstnärer som reser över hela världen. I tider när makthavare velat styra vad som sägs och spelas på scen blev mimen ett sätt att kringgå censuren och till och med ett sätt att driva med makthavarna, utan att ett enda ord blev sagt.

Det finns olika teaterformer som spelas icke-verbalt. Mim uppskattades redan av de gamla grekerna och är idag ett inslag både i salong och på torg.

MIMADE SIG UNDAN CENSUREN

Gäster med gester

26 SCENEN 2 2022 GENREN PANTOMIM

Redan de gamla grekerna gillade skådespel där kroppsrörelse och mimik gör replikerna över flödiga. Pantomim – eller mim som det oftast kallas idag – kommer också från grekiskans pantómimos, den som härmar. Samtidigt som Atens makthavare ordnade storslagna teaterfestivaler underhöll mimgrupper på gatorna folket med berättande dans, gärna både burlesk och kryddad med buskis och slapstickskämt. Då bar skådespelarna ofta en mask. Populariteten höll i sig under romartiden då mimföreställningarna utvecklades till en sorts improviserade sketcher, typ triangeldramer med mannen, hustrun och älskaren. Förste mimare med verklig stjärnstatus lär ha varit den romerske skalden Livius Andronicus.

GREKISK HUMOR

Med sina rötter i folklig mim och marknadsteater upplevdes den populära csommedia dell’arte som ett hot av etablisse manget i Paris. När det i slutet av 1600-talet infördes teatercensur var det bara teatrar med kungliga privilegier som fick ha talad dialog. Commedian anpassade sig snabbt till de nya lagarna genom att istället mima eller sjunga mer. När 1700-talets nya idéström ningar ökade den sociala friheten användes mimen även för att med humor framföra kritik mot etablissemanget. Det som inte fick eller kunde sägas högt kunde ju sägas med ordlös teater. Klart det blev populärt.

COMMONS1719/WIKIMEDIAWATTEAUANTOINE

MIMEN ÄR FULL av rutiner som kräver kontroll av kroppens rörelser och blir en del av berättandet. Oftast är det komiskt, men inte alltid.

SUSANNA LINDGREN

Commedia dell’arte

1 2 3

Det går inte att prata om mim utan att nämna fransmannen Marcel Marceau, som med sitt alter ego clownen Bip i randig tröja och vita handskar inspirerat mimartister över hela världen. Själv ansåg Marceau att Charlie Chaplin varit hans största inspira tionskälla. Många stumfilmsartister kom också snarare från under hållningsbranschen än den klassiska teatern. Den franska förfat tarinnan Colette var en av 1900-talets mest kända kvinnliga mimare (och varietéartist). Mindre känt är nog att den brittiske musikern David Bowie var utbildad mimare, men visst syns det i glamrockiga Ziggy

har också varit stark i östra Europa där de stora namnen är bland andra Henryk Tomaszewski från Polen och Ladislav Fialka från det som nu är Tjeckien. Den svenska mimskådespelarut bildningen skapades av Stanislaw Brosowski, som på 70-talet kom just från Tomaszewskis teater i Polen.

ManneClownen

Ika Nord

Marcel Marceau

MIM I SVERIGE

SCENEN 2 2022 27

Paris genom akrobaten Jean-Gaspard Baptiste Debu rau och hans sympatiska men nedtryckta karaktär Pierrot – han med det vitsminkade ansiktet och de pösiga vita klä derna med alltför stora knappar. Deburau blev Théâtre des Funambules stora stjärna och de franska avantgardisternas favorit. Hans romantiska mimkaraktär finns förevigad i fil men Paradisets barn av Marcel Carné från 1945 som hand lar om dåtidens teaterliv i Paris. Många fans av fransk film rankar fortfarande filmen som en av århundradets bästa.

EN MIMENS FÖRNYARE

David Bowie

PIERROTS FÖDELSE

Mimen som vi känner den idag föddes i 1800-talets

Mim har utvecklats till en konstform i många kultu rer. Den japanska dramaformen noh och det indiska dansdramat kathakali är två exempel.

För den som vill luta sig mot en vägg eller banka på en dörr som inte finns gäller det att ändå få det att se ut som om tingen verkligen är där. Det kräver både kropps teknik och inlevelseförmåga. En av modern mims stora förnyare var den franske koreografen Étienne Decroux som utvecklade en helt ny mimkonst: mime corporel – kroppslig mim. Hans mål var att skådespelaren skulle använda krop pen på samma sätt som en musiker använder sitt instru ment. För att med dramatiken i kroppens rörelse – snarare än gester och mimik – skapa berättelsen.

Men, i Storbritannien och Irland är pantomime något helt annat än tyst teater – det är en ljudlig, komisk och musikalisk familjeunderhållning där pu bliken gärna bidrar med rop och kommentarer, och som sätts upp under jul- och nyårssäsongen.

ChaplinCharlie

Colette

MimtraditionenStardust.

MIM I VÄRLDEN

Den turnerande Pantomimteatern bildades 1977 av den första elevkullen på mimlinjen vid Statens Dansskola, som idag är SKH – Stockholms konstnärliga högskola. Deras förställningar vilar på samspelet mellan mim, rörelse, musik och scenografi. Även idag är mim ofta en viktig del av andra konstformer som balett, modern dans, teater och cirkus. Varje år ordnas en mimfestival i Göteborg: Gbg Mime Fest, med både utländska och svenska kompanier. Alla som såg svenska barnprogram på 1970-talet minns Clownen Manne (Hans Hugo Ferdinand af Klintberg), en av Sveriges mest kända mimare, och på 80-talet kom Ika i rutan av Ika Nord, som utbildats av Étienne Decroux.

MIMENS MODERNA MÄSTARE

COMMONSWIKIMEDIA COMMONSWIKIMEDIA SNOMMOCAIDEMIKIW DUFFYBRIAN SVT

28 SCENEN 2 2022

Ett älskat folknöje, en utmanande konstform – eller något helt annat? Meningarna, myterna och missuppfattningarna om svensk cirkus är många. Säkert är i alla fall att ett av världens största cirkusarkiv rymmer bevisen på stora svenska framgångar – samtidigt som nya satsningar betyder att cirkusen går mot en lika ljus framtid.

TEXT: DAN NILSSON ILLUSTRATION: JENNY LUCANDER

– Det första felet många gör när de bildar sig en uppfattning om cirkus är att röra ihop en blandning av tyska familje

SCENEN 2 2022 29

Parallellthåll.med detta har jonglörer och balansartister så gott som alltid visat upp sig på gator och torg.

ALLA SOM NÅGON gång gått på cirkus vet vad det handlar om. Men kanske ändå inte. För hur hör ryttare, jonglörer, lindan sare, clowner och djurtämjare egentligen ihop – om de ens gör det? Och kan allti hop kallas Ledtrådarcirkus?tillmånga av frågorna kan sökas på hyllorna i en källare i Bromma. Här finns en av världens mest omfattande samlingar av cirkusmaterial, som tillhör Akademien för cirkuskonstens bevarande i Sverige – ett sällskap som arbetar för att sprida kunskap och intresse för cirkusen somNyligenkonstart.bestämde sig akademin för att locka experter att tolka den svenska cirkusens långa och händelserika historia. Resultatet är ett samarbete med histori kern Dick Harrison, där akademins egen cirkusdirektör Janne Näsström varit dri vande i arbetet för att förstå varför svensk cirkus avviker så mycket från utvecklingen i andra länder.

Cirkusarrangörerna hittade nya vä gar, men med tiden dök fler hinder upp. Under många år drogs cirkus med dåligt rykte, något som uppstod när arrangö rerna misstänkliggjordes för att vanvårda vilda djur.

på 1700-talet till den samtida konstfor men.Philip Astley var en ridande officer i Storbritannien, som en dag började visa upp de konster han behärskade på hästryggen för publik. Genom kavalleris terna etablerades den uniform som är ett signum än idag. Andra slags artister togs in för att skapa variation i programmet och locka mer publik. Allt framfördes i den runda manegen, formad likt dåtidens amfiteater där publiken fick bra uppsikt från alla

GUSTAV III GAV engelska cirkusryttare tillstånd att uppträda i Sverige, vilket öpp nade för en utveckling även i vårt land. Många utövare var släkt med varandra, men den gängse uppfattningen att cirkus konsterna gick i arv inom familjerna har visat sig vara en sanning med modifika tion i Sverige. Dock är det inte alla entu siaster som vill acceptera den förklaring Janne Näsström ger när han jämför cirkus med produktionsbolag.

– Det här är en fråga jag har bollat med Dick Harrison, och insåg att Sverige var ett vedervärdigt land på 1800-talet. Du förväntades hålla dig hemma i din hemsocken tills du dog. Ville du resa fick du ansöka om tillstånd som gällde bara för en viss tid och en viss väg. Om du bröt mot reglerna kunde du dömas för lösdriveri, berättar JanneMedNäsström.andraord var det inte okomplicerat med cirkusturnéer i Sverige. Det krävdes nästan att arrangörerna hittade platser dit de kunde återvända för att vara säkra på att ha en publik. Därför gällde det att erbjuda samma publik ett nytt program varje gång för att inte upprepa sig. Och av naturliga skäl anlita utomstående artister. Som produktions bolag.–Det fanns inga som blev sådana mäs tare på att ansöka om tillstånd och planera turnéer, konstaterar Janne Näsström.

JANNE NÄSSTRÖM berättar länge och lustfyllt om det som fascinerat honom hela livet, ända sedan han som liten pojke började med trolleri hemma i Härnösand där han växte upp vid en folkpark. Och fascinationen spänner över hela historien, från pionjären Philip Astleys första idéer

– Vi som jobbade med det här satt mitt i en orkan, en hatkampanj. Grunden till det

Janne Näsström

– Jag vill påstå att det tillhör män niskans urkultur att man i tusentals år försökt imponera på varandra genom uppvisningar. Det finns nästan i våra gener, menar Janne Näsström.

cirkusar, amerikansk sideshow och Kalle Anka, säger Janne Näsström.Hanbeskriver myterna lika sansat och tålmodigt som när han redogör för akademins egen tolkning av cirkusens historia. Men Kalle Anka …? Janne Näsström passar på att av liva en av de mest envisa myterna, den om trollkonstnären som trollar fram kaniner ur en hög hatt. Det tricket har sannolikt aldrig utförts, utan är en produkt av Walt Disneys fantasi i en Kalle Anka-serie från 1930-talet.

MELLAN 1930- OCH 60-talen var svensk cirkus känt för sina internationella artister. Talangscouter från hela Europa och USA kom hit för att hitta morgondagens stjär nor. Frilansande cirkusartister håller liv i cirkusen än idag. Många jobbar med både klassisk cirkus och nycirkus, ett begrepp som Janne Näsström gärna undviker.

– Många har hört talas om det svenska popundret, men känner du till cirkusund ret? undrar Janne Näsström.

Eller kanske den mindre glamourösa arbetstidsförkortningen från 1920-talet? Det anses i alla fall vara den ökade fritiden som orsakade en våg av träning och hälsa genom Sverige. Frigymnastiken drog med sig det som kom att bli våghalsiga

– När vi startade var det inte som en

Finns i Bromma utanför Stockholm och tillhör Akademien för cirkuskonstens bevarande i Sverige. De äldsta föremålen är sparade ända från 1795.

Att cirkusen använde exotiska djur i föreställningarna går tillbaka till 1930-talet i Tyskland, med dess omfattande djurimport från landets kolonier i världen. När de tyska cirkusarna flydde andra världskriget och dök upp i Sverige ingick djuren i många cirkusnum mer. Farhågor från djurrättsorganisationer gjorde att cirkusarrangörer hamnade på en negativ lista för att kunna skilja dem från yrkesgrupper som ansågs ha större skäl för djurhållning. Ett förbud infördes 1960 och bevisen fick läggas fram för att något djur plågeri inte förekom på svenska cirkusar.

uppträdanden i folkparkerna, något som gav mer klirr i föreningskassorna. Ensem bler turnerade, erbjöd arbetstillfällen och inspirerade många ungdomar.

Sammahan.uppfattning har Tilde Björfors, som för drygt 25 år sedan grundade Cir kus Cirkör som bröt ny mark inom den svenska cirkusen. Inspirationen kom från genren cirque nouveau i Frankrike, där mötet med andra konstformer och tidens anda flyttade fram gränserna.

var att de mest högljudda kritikerna egent ligen aldrig hade sett professionell cirkus, utan lät fördomarna och mediedrevet som sedan följde orsaka alltför stor skada, säger Janne Näsström.

Samlingarna består av tusentals affischer, fotografier, böcker, tidskrifter, filmer och annan dokumentation från både svensk och utländsk cirkus samt varietéer.

Cirkusarkivet

En hel del motgångar alltså. Men fram gångarna då – var fanns de?

30 SCENEN 2 2022

– Vår inställning är att allt är cirkus, att det bara är olika uttryck för samma sak. Mozart och hårdrock kan väl leva sida vid sida. Det är bara en styrka att båda finns, menar

I Ingelsträde utanför Höganäs driver cirkusakademin också ett museum med samlingar av bland annat cirkuskostymer.

– Den här trenden att träna blev något väldigt unikt för Sverige, och en folkrörel se som gynnade cirkuskulturen, konstate rar Janne Näsström.

Magali Bancel

1995. Cirkus Cirkör grundas av Tilde Björfors tillsammans med unga cirkusartister. 1997. Cirkus Cirkör startar Cirkuspiloterna, den första eftergymnasiala cirkusutbildningen i Norden, och startar år 2000 gymnasieutbildning i cirkus. 2020. Regeringen ger Riksteatern i uppdrag att utveckla den samtida cirkusen i Sverige.

LIKA HOPPFULL ÄR Janne Näsström, som menar att pandemin trots sitt elände visat att många cirkusarrangörer har välskötta verksamheter som har berättigat stöd och satsningar för framtiden. Nu är cirkusen ute på vägarna igen och drar storpublik. Janne Näsström vill också framhålla behovet av ett alternativ till nutidens skärmvanor.–Samspelet med publiken blir mycket viktigare i vår tid. Om man lägger till den dimensionen får man ta del av en helt annorlunda atmosfär som man bara kan uppleva på plats. Jag tror att cirkusen har en stor uppgift att fylla framöver.

– Cirkus handlar i grunden om att tänja på gränserna. Att utforska. Det finns kan ske en del fördomar om att det är svårt att arrangera cirkus, men det behöver det inte vara. Man skulle kunna spela cirkus på en spårvagn om man så vill, säger Magali Bancel.–Det

SCENEN 2 2022 31

1898. Fritiof Malmsten debuterar som Sveriges första konstcyklist.

Nedslag i cirkushistorien

1937. Den välkända familjen Bronett startade Cirkus Scott. 1987. Reino (artistnamn) från Bro var världens främsta lindansare, som vid 200-årsfirandet av svensk cirkus blev frimärksmotiv.

1768. Ryttaren Philip Astley framför den första kända cirkusföreställningen i England.

samhällsdebatten.–Närvistartade Cirkör handlade det lika mycket om att skapa bättre förutsätt ningar för cirkuskonsten och artister att verka i Sverige som att skapa den konst vi längtat efter att få se och vara en del av. Att föra in cirkusen på teaterscener, i klassrum, riksdagshuset, musikfestivaler eller ”konstens finrum” var lika mycket ett sätt att utbilda omvärlden om cirkusens möjligheter som att utveckla vår konst, säger Tilde Björfors och fortsätter:

hand tio meter över marken går det inte att samarbeta på låtsas.

Bancel går upp ett tonläge på rösten när hon berättar om allt som är på gång. Produktioner, samarbeten och residens – lokala satsningar på konstnär lig utveckling – samlar utövare runtom i landet. Utbildningar här och var ger producenter mer kunskap om hur de ska använda teknik, scenografi och redskap, något som är grundläggande för produk tionerna. Nya cirkusartister utbildas.

Även om hon anser att de olika cirkus formerna i grunden hör ihop ser hon en viss skillnad i att klassisk cirkus ofta vill underhålla sin publik, medan nycirkus inte drar sig för att också väcka tankar och känslor eller att vara en aktiv del i

TILDE BJÖRFORS TYCKER att mycket har hänt vad gäller erkännandet av cirkusen som egen konstform. Det senaste är ett nationellt uppdrag som regeringen år 2020 gav Riksteatern för att skapa bättre förutsättningar för cirkusverksamheten i Sverige. Utvecklingsledaren Magali Bancel har sedan dess arbetat fram en handlings plan för att stimulera det stora intresset för cirkus som redan fanns i landet.

opposition till så kallad traditionell cirkus, vilket många var ute efter i debatter och liknande. Vi var inte emot något, tvärtom! Men vi var intresserade av det gränsöver skridande uttrycket, totalkonsten och i att få utveckla cirkusen i mötet med andra. Och så var vi ointresserade av att jobba med djur då vi hade fullt upp med att utforska vad vi kan göra med våra krop par, berättar Tilde Björfors som själv blivit hänförd av cirkus redan som åttaåring då det kom en turnerande föreställning till hennes hemtrakter.

1787. Cirkusryttare från England bjöds in för föreställningar i Sverige. 1873. Claes Eduard Bergman startade den första cirkusen i Sverige, vilken 20 år senare var Nordens största cirkus.

– Cirkus ska få lov att vara en konstart i sig själv som inte behöver vara beroende av något annat, även om jag personligen tycker att mötet med olika former och uttryck är utvecklande. Det blir extra komplext när vi tillför cirkusens riskmo ment. När man hänger i någon annans

kommer att hända jättemycket framöver. Det känns som att det bubblar överallt, tillägger hon.

– Vi jobbar hårt för att skapa kontaktytor mellan producent och arrangör. Vi satsar mycket på att möta och samarbeta med cirkusorganisationer och både lokala och regionala föreningar, för de finns ju överallt och är en jättestor tillgång, säger Magali Bancel som menar att hennes uppdrag är en naturlig fortsätt ning på det arbete som många andra har gjort för att utveckla cirkusen i Sverige.Magali

Vara Riksteaterförening vill nå ut till nya målgrupper och ett sätt att värva medlemmar är att arrangera föreställningar på platser där de finns, på bad- och lekplatser. Vad: Vår version av Robin Hood Vilka: Teater Imba Var: Lekplatsen i Helås, utanför Vara När: 21 augusti 2022 Fotograf: Nicke Johansson Åter i Sherwoodskogen 32 SCENEN 2 2022 BILDEN

SCENEN 2 2022 33

3. Nu är vi på scenen under invigningen innan tåget ska börja. David Forsberg från RFSL norra Norrbotten står till höger om mig. Vi kallar honom ”vår officiella pridepappa” eftersom det är han som står bakom hela Tornedalen Pride. Till vänster står min lärarkollega på Kulturskolan, Lisa Hennix Raukola, hon ska precis börja lära ut en pride dans som vi ska kunna dansa i tåget.

1. Vi börjar lägret med att göra olika övningar för att komma fram till vad vi vill skapa för känslor i paraden. Det känns bra att tydliggöra sin egen anledning. För mig är det viktigaste trygghet och gemenskap, både i tåget och för de som tittar på. Det här är bara två veckor efter skjutningen på gaybaren i Oslo, men för oss är det inte aktuellt att ställa in. Snarare känner vi att Pride behövds ännu mer just i år, som en positiv motkraft.

ErikssonAlvaKalla

Ålder: 20 år Bor: i en liten etta centralt i Pajala. Familj: Mamma, pappa, tre småsyskon och två hundar. Gör: Jobbar som dans-, teateroch filmpedagog, ordförande i Pajala Riksteaterförening.Unga

BERÄTTAT FÖR: KLARA LEDIN HÖGLUND FOTO: PRIVAT

I somras samlades ungdomar från hela Norrland på ett arrangörsläger i samband med det årliga pridetåget i Pajala. Följ med när Alva Eriksson Kalla, ordförande för Pajala Unga Riksteaterförening, berättar vad de tre intensiva dagarna i juli kom att betyda för henne.

”Viktigare än någonsin att vi finns”

2. Här sitter jag i vår verkstad i Pajala Folkets hus, där vi gör pappersblommor i olika färger och bygger plakat som vi skriver ner våra budskap på. Några blåser upp ballonger och vi har väl digt trevligt. När det blir dags för lunch känner vi bara ”nä, men vi måste väl inte gå och äta just nu?”

34 SCENEN 2 2022 VÅR FÖRENING PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING

SCENEN 2 2022 35

8. Bakom mig och Miranda går Rock i svart hatt, en av de som också var med på lägret, och Joa kim Rindå från Riksteatern som håller i ballongerna. Joakim har hållit i kurserna under arrangör slägret och bidragit med mycket kunskap om historiken bakom Pride. Jag har ju gått med i pri detåget under flera år, men att få lära sig med om bakgrunden satte allt vi gjorde i ett sammanhang. Efter lägret har vi som var med nu fått ett kontaktnät som öppnar upp för fler samarbeten. Och det känns viktigt att inse att vi ju lika gärna kan ses i Pajala eller på någon annan liten ort – all kontakt behöver inte baseras på storstä der framöver.

5. Nu har vi precis börjat tåga genom Pajala, på väg mot Tornedalens teater där paraden avslutas varje år. Alldeles bakom mig går min kompis Ida, vi följs åt i tåget en stor del av tiden. Hon och jag känner varandra väl efter att vi har spelat teater tillsammans i många år, i Kulturskolans teatergrupp Exhibitionisterna.

4. Precis innan tåget startar känner jag mig väldigt spänd, men positivt taggad. Det är ganska blåsigt och vi har så många pappersblommor och ballonger som vi håller fast i för glatta livet, för att inte råka slå till någon med en bal long. Eftersom vi hade så många blommor delar vi ut dem till alla som vill ha. Stolt Scenkonst är på plats, de har hjälpt oss att bygga våra plakat och att komma fram till våra olika budskap.

Tornedalen Pride har anordnat ett pridetåg i samband med Pajala mark nad sedan 2014. I år anordnades arrangörs-lägret LänkArr Pride, med deltagare från Västernorrland, Jämt land och Norrbotten, som under tre dagar i juli fick djupdyka i arangörs skap med fokus på det inkluderande arrangemanget och scenkonsten.

Pajala Unga Riksteaterförening stod som värd tillsammans med Studieför bundet Vuxenskolan Pajala, med stöd från Riksteatern Norra, Riksteatern, Pajala Kommun, Region Norrbotten, Ung Scen Norr, PrideVästerbottensteatern,Norrbottensteatern,TornedalenochRFSLnorraNorrbotten.

7. På min skylt står budskapet ”Vi finns”. Jag tänker att det är det som är själva kärnan i Pride, att visa att vi finns året om, även om vi kanske inte syns på samma sätt då när vi inte går omkring med en massa flaggor. Framför mig går Katinka i solglasögon och Helle, som båda har rest en bit för att komma till arrangörslägret.

LänkArr Pride

6. Här går jag med min nya kompis Miranda, vi har lärt känna varandra under arrangörslägret. Vi håller en stor prideflagga mellan oss så att den inte ska fladdra bort i blåsten. Många marknadsbesökare står efter sidorna och tittar på, jag hör hur någon kommenterar att det står ”fuck” på en skylt: ”Använder ni så fula ord?” Men de flesta ser bara ut att tycka att det är trevligt.

Några av de föreställningar Malin B. Erikson arbetat med:

• Tystnaden, Göteborgs Stadsteater

• Min fantastiska väninna, Kulturhuset Stadsteatern Stockholm

36 SCENEN 2 2022

• Blod, svett och tårar, Riksteatern

• Farliga förbindelser, Uppsala stadsteater

Som svensk pionjär på området har Malin B. Erikson, tillsammans med kolleger i det internatio nella nätverket The Intimacy Practitioners’ Guild, arbetat fram verktyg och riktlinjer för intima scener inom scenkonst och film. Det kan handla om alltifrån kameravinklar till riskbedömning av specifika scener.

– Även om jag jobbar specifikt med bara vissa skådespelare är ju ofta även andra skådespelare, tekniker samt folk från kostym och mask på plats på scenen när de har sina intima scener.

TRYGGHETSRÅDET

Malin B. Erikson har arbetat i scenkonstbranschen i över två decennier, som skådespe larpedagog och regissör. Då hon kände att hon själv saknade de rätta verktygen för att vägleda skådespelare i intima scener sökte hon efter utbildningar på området.–Närjag började fanns det inget färdigt ut bildningspaket som i dag. Jag gick utbildningen Intimacy on set som drivs av pionjären Ita O’Brien i England. Sedan tog jag med konceptet till Sverige.

– Med en gemensam standard är det lättare att bedöma hur olika situationer ska hanteras.

efter scener som innehåller intimitet, nakenhet, simulerad sex eller sexuellt våld. Hon träffar sedan skådespelarna var och en för sig för att samtala kring scenerna. I scenkonstsammanhang vill Malin B. Erikson helst vara med på kollationeringen för att alla ska känna till att det finns en intimitetskoor dinator kopplad till produktionen.

Malin B. Eriksons arbete börjar redan på manusstadiet, då hon närläser manus på spaning

Malin B. Erikson utgår i sitt arbete alltid ifrån vad scenen ska berätta och funderar över hur det kan berättas på bästa sätt. I uppsättningar med mycket nakenhet ser hon till att särskilja när skådespelaren är i karaktär och inte, så att ingen ska behöva sitta oklädd utanför rollen.

– I koreografier ser jag till att det alltid finns alternativ till nakenhet om det en dag inte känns okej att vara avklädd. En viktig aspekt, som skrämmer många regissörer, är att samtycke går att återkalla. Det måste alltid finnas alternativa lösningar i intima scener. I de allra flesta fall går det att hitta något mindre känsligt sätt att göra scenen.

TEXT: ANNA HEDELIUS FOTO: JOHAN STRINDBERG

SCENEN 2 2022 37 Det troligtvis nyaste yrket inom scenkonstbranschen växte fram i samband med metoo. Som intimitetskoordinator borgar Malin B. Erikson för att skådespelare ska känna sig trygga i intima scener.

Intima scener för skådespelarna i filmen Chinatown 1974 och i Dramatens uppsättning av Fröken Julie 2007.

GÅRDERMARKUS

PARAMOUNT /DRAMATENVILKSSÖREN

SCENEN 2 2022

• Fritt givet – vilket egentligen är omöjligt i vår bransch, därför att vi är frilansare, men utifrån de förutsättningarna ska vi skapa en så bra arbets miljö vi kan.

Malin B. Erikson om samtycke

• Specifikt – skådespelaren ska veta specifikt vad det är som gäller. VIKTIG ASPEKT, SOM

• Återkalleligt – det ska till exempel finnas alterna tiv till nakenhet om det en dag inte känns okej att vara avklädd..

”EN

Vilka reaktioner möter du?

– Det kan absolut bli väldigt personligt och jag kan komma skådespelarna väldigt nära, men det är en professionell närhet. Att vara skådespelare är sårbart och jag får höra många historier från personer som har varit med om traumatiska och smärtsamma saker. Vi samtalar om det, men fokuserar sedan på vad vi kan göra framåt. Många gånger säger de att det känns bra att lämna det smärtsamma, att arbetet fungerar som en slags healing.Malin B. Erikson är en av två kvalificerade intimitetskoordinatorer i Sverige. Hon ser att det finns ett behov av fler.

– De allra flesta produktioner väljer ännu att inte ta in någon, men det här är ett område som kommer att utvecklas mer och mer.

• Entusiastiskt – det ska kännas bra.

Du möter skådespelarna i det allra känsligaste, nästan som en terapeut?

– Väldigt positiva. De flesta skådespelare välkomnar mitt arbete. Det är viktigt att jag möter dem där de är, att jag jobbar efter deras behov. Hos vissa regissörer märker jag ibland en oro. Det beror nog främst på okunskap; en del lever i föreställ ningen att intimitetskoordinatorn är en slags övervakare som ska säga vad de får och inte får göra. Men det är egentligen tvärtom. Genom att scenen koreograferas får skådespelarna möjlighet att fördjupa sitt karaktärsarbete samtidigt som risken för att överskrida personliga gränser minimeras.

Samtycke ska bygga på fem viktiga hörnstenar:

• Informerat – Vi pratar mycket om samtycke, men kunskapen om vad det betyder är otroligt liten.

Vad är det svåraste med jobbet?

SCENEN 2 2022 39

I Folkoperans uppsättning av Verdis klassiker La Traviata var stora delar av ensemblen helnakna 2015.

– Det jag brottas mest med är tiden. Jag måste få repetitionstid. Om jag kommer in väldigt sent i en produktion kan det bli svårt att nå dit jag vill. Jag är ingen wonder woman som kommer med en trollstav och gör allt bra. För att säkerställa att arbetet sker på ett säkert sätt krävs planering. Skådespelarnas säkerhet och trygghet är det viktigaste och genom grundligt förarbete kan vi skapa en scen som får vara en del av berättelsen.

SKRÄMMER IALTERNATIVAALLTIDÅTERKALLA.SAMTYCKEREGISSÖRER,MÅNGAÄRATTGÅRATTDETMÅSTEFINNASLÖSNINGARINTIMASCENER.”

VETT ETIKETT&

FOTO: KAJSA LORENTZON

40 SCENEN 2 2022 Vad är väl en kväll på teatern. Den kan vara dötrist och långtråkig och … alldeles, alldeles underbar. Förutsatt att alla stänger av sina mobiler och inte drabbas av hostattacker i tid och otid. Scenens vett & etikett-expert Hanna Mellin reder ut vad som går för sig och ej i salongen. INFÖR FÖRESTÄLLNINGEN:

SEMESTRA IHOP I all ära, men alla med god smak vet ju att det riktiga relationstestet äger rum som publik framför en noggrant utvald och efterlängtad föreställning. Sjunger sällskapet med ordentligt när det efterfrågas antecknas mentala pluspoäng, vägrar vederbörande resa sig upp under applådtacket är det lika bra att skiljas åt redan i foajén.

Här följer några vanliga beteenden som kan vara förargelseväckande i salongen.

Att samlas och njuta av en kulturupplevelse till sammans är sannerligen ett av livets högsta nöjen, en tyst överenskommelse om hur vi vill vara både som publik och personer. Störigt eller svängigt?

Fel plats i fel tid

LÖSNING: Inse faktum. Även om det inte är en barnföreställning så är den enklaste lösningen att bara låta barnen få vara precis som de är. Alterna tivt att erbjuda föräldrarna hjälp att köra slut på de små, medelst intensiva springlekar i pausen.

SCENEN 2 2022 41

Rumpan till, det är frågan

Ibland blir det fel. Oavsett vems så kan det gå galet och trots ett helt system bestående av hur många siffror som helst så kan folk få för sig att missförstå och i värsta fall motarbeta systemet. Det sitter helt enkelt redan en människa på din plats i salongen. Föreställningen ska strax börja och det är inte alls läge för en omgång hela havet stormar längs hela bänkraden.

Få barn under fem år får själva för sig att slå sig ner framför en två timmar lång monolog i motljus – men nu är ni här, du och de stackars barn som släpats hit av intet ont anande vårdnadshavare, gudföräldrar eller barnvakter som kanske bara ville bjuda på livets första smakportion av scenkonst. Snart klättrar barnen längs med stolsraderna, efter att de har råkat ut för det ack så vanliga barntill ståndet Myror i Brallan.

LÖSNING: I vissa kulturer är det kutym att vända ryggen till medan man brådskande passerar sina bänkgrannar, i Sverige anses detta dock av många som en både oinbjuden och ofrivillig bekantskap med din ändalykt. Försök istället få ögonkontakt med den du nästan råkar krossa knäna på och bjud på ett ”ursäkta”.

Prassel som prassel

Skrattar först som skrattar sist

1 2 4 5

Nöden har ingen lag, men salongens oskrivna lag lyder att om du vet med dig att du är utrustad med snålt tilltagen blåsa gör du bäst i att boka din sittplats längst ut på raden. Har detta förvägrats din person på grund av stress, slarv eller otur kan du i alla fall försöka göra din sorti till och från toaletten så anständig som möjligt.

Det är skillnad på dina halstabletter för att stävja allergisk torrhosta och noggrant inslagna, helt onödiga praliner exempelvis – men det vet dessvärre inte resten av publiken. Det går nämligen inte att höra skillnad på dina Vicks och innehållet i en påse Twist (den prassligaste förpack ningen av dem alla), och skådespelaren som gör sitt livs insats genom att dö som Hamlet bryr sig just då inte heller nämnvärt om din allergi.

Plötsligt lägger ditt sällskap av ett asgarv re dan innan skådespelaren kommit till replikens slutkläm och fnissar sedan införstående vid minsta nämnande av obskyra referenser, även (eller kanske särskilt) ju smalare pjäsen är. Snobbism kan dyka upp när man minst anar det och somliga kulturäls kare kan bara inte låta bli att visa att de förstår sig på precis allt, gärna först i hela salongen.

LÖSNING: Handlar det om minuter innan showtime får du dessvärre finna dig i att sätta dig varsomhelst så länge, oavsett hur orättvist det är. (Hade du däremot haft tiden på din sida hade det varit fritt fram för både bråk och fredliga lösningar.)

Mina barn och andras ungar

LÖSNING: Troligen är du den enda som skratt skrytaren stör (det är ju trots allt tillåtet att skratta under en föreställning). Blir beteendet ändå olid ligt, viska tyst till ditt sällskap hur jätteduktig och insatt hen är. Undvik sedan förslagsvis all form av publikt umgänge i framtiden.

LÖSNING: Pilla ut alla pastiller innan föreställ ningen börjar, förvara i mjuk påse – gärna med teaterns logga på för att stödja kulturlivet.

Han fick 12 dollar och en spagettimid dag för sitt första framträdande som ståuppkomiker 1947. Tio år senare skulle han stå på Carnegie Hall i New York City. Komikern Lenny Bruces liv var minst sagt turbulent, med droger och rättsliga problem, men han är också ansedd för att vara banbrytande och gränsöverskridande. Allt detta har Fredrik Evers tagit fasta på i En död komikers liv som får urpremiär på Göteborgs Stadsteater i december. Vem som spelar Lenny Bruce? Ingen mer passande än Claes Malmberg, så klart.

Är du barn, ungdom eller förälder till någon av dessa har du tur, för nu finns flera spännande föreställning ar riktade till familjer. På Skottes Musikteater i Gävle går exempelvis Den lilla mullvaden som ville veta vem som hade bajsat på hans huvud, vars titel också redo gör för en stor del av handlingen i barnboksklassikern den är baserad på.

Sex olika stycken förs samman i föreställningen Roommates, som tar inspiration ur tidigare verk på Ballet National de Marseille, Frankrike. Spelas våren 2023.

UTGÅNG NYTT OM SCENKONST 46 SCENEN 2 2021

6x KJELBYEOLAEMMALISAPAULY WARCRAFTOFWORLD

Välkommen in i World of Warcraft.

Hos Expressteatern i Malmö sätts Flickan i spegeln upp, om en flicka som börjar känna sig grå och osyn lig, och är en föreställning som friskt blandar mim med ord och musik. I Lund, på Teater Sagohuset, ges Fika med Faster Dettan, där skådespelaren Ola Citron ikläder sig rollen som sin egen faster och där publiken gärna får ta med sig egen fika under föreställningen. Upplagt för succé.

EN UPPVÄXTKOMIKERS

Den sanna historien om Mats överraskade och berörde tusentals människor runt om i världen – inte minst hans egna föräldrar. Norrmannen var rullstolsburen och spenderade den största delen av sin tid i sitt rum i familjens källare. Han gick inte ut och han träffade inga vänner. Men, han spelade World of Warcraft och där, som sin avatar, ingick han i en stam och hade vänner över hela Europa. Föräldrarna vis ste ingenting, förrän vid sonens bortgång då spelvännerna kom till begravningen. TeaterI i Jönköping berättar den rörande historien om att hitta nya vägar, om att leva ett liv bortom det vanliga, om att ha en annan kropp och ett annat namn: Lord Redmoore.

NYA UPPLEVELSER FÖR BARN

Fika FastermedDettan.

ETT RUM MED UTSIKT

Följ med till Gyllene Cirkeln, jazzklubben som satte Stockholm på världskartan i slutet av 1960-talet, och haka sen på till Fasching för en svettig midnattssession. Fotografen Christer Landergren skildrade den svenska jazz- och musikscenen från 1960-talet och framåt och fångade alla från Duke Ellington och Miles Davies till Tina Turner (bilden), Jimi Hendrix, Nina Simone, Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt och Esbjörn Svensson.

SCENEN 2 2022 43 LANDERGRENCHRISTER

På Scenkonstmuseet i Stockholm visas, fram till januari 2023, fyra decennier av foton du kan höra och musik du kan se.

Foton du kan höra

BILD FRÅN ETT DRÖMSPEL – RIKSTEATERNS SAMPRODUKTION MED SVENSKA TEATERN I HELSINGFORS OCH CARL KNIF COMPANY HÖSTEN 2022.

Befolkningen är vår publik. Vår publik blir medlemmar som bildar Riksteatern lokalt. Över 200 föreningar i hela landet är tillsammans Riksteatern. Vi arrangerar teater, dans och musik från andra och vi har våra egna turnéer. Om din ort är liten kan din riksteaterförening ändå erbjuda de stora upplevelserna. Som publik får du uppleva det. Som medlem gör du det möjligt. Läs om din lokala riksteaterrepertoar, våra egna turnéer och mycket mer på riksteatern.se

FÖR DIG. OCH DIG, DIG OCH DIG. SverigesHelascen. KANTANENVALTTERIFOTO: