Scenen #2 2022

I PRIDETÅGET MED PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #2 2022

LÄPPSTIFT OCH LÖSMUSTASCHER VILKEN CIRKUS! VETT OCH ETIKETT I SALONGEN

TAR DET TILLBAKA NANCY OCH RACHEL ANN OM KULTURELL APPROPRIERING

LEDARE

Kulturen är mötesplatsen vi alla behöver just nu PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING utropar

SÖREN VILKS

att det är ”viktigare än någonsin att vi finns nu”.

Jag håller helt med. Riksteatern som rörelse kan erbjuda en mötesplats för känslor och tankar som uppstår efter en lång pandemi och i en omvärld som är turbulent. Det erbjuder dig även en plats efter det val som precis ägt rum när detta nummer av Scenen når dig någonstans i vårt avlånga land.

Att kulturen är viktig är vi överens om. Ofta får kulturen inte det utrymme i samhällsdebatten som den förtjänar. Detta ville 17 kulturverksamheter från norr till söder med Riksteatern i spetsen ändra på. Vi startade ett initiativ när det var 1 000 dagar kvar till valet, med det gemensamma målet att se till att kulturen kommer högst upp på politikernas agenda, både nationellt, regionalt och lokalt. Att kulturen likställs med andra viktiga samhällsfunktioner och skyddas från populismen. Men efter valet ser vi att kulturen inte kommer att få det utrymme i debatten som behövs och att den viktiga principen om armlängds avstånd mellan politiken och kulturen inte längre är lika självklar.

Det som händer i omvärlden påverkar vår vardag, vare sig vi vill det eller inte. Oavsett om det rör sig om ett krig, ökade olje- och elpriser eller sviterna efter en pandemi, så är ekvationen enkel: Sverige finns i världen och världen finns i Sverige. Det utbytet har varit avgörande för Sveriges ekonomiska och kulturella tillväxt i modern tid.

I det här numret av Scenen ser vi bredden av vad detta utbyte ger oss. Så som cirkusföreställningen Brats Carneval från Australien, pantomimen som föddes i 1880-talets Paris, hur unga i England reagerar på amerikansk kultur i den prisbelönta produktionen seven methods of killing kylie jenner, den kända amerikanska filmen Tootsie som nu blivit musikalkomedi i Sverige, och mycket mer.

Det är i våra möten med kultur vi får möjligheten att växa som människor. Jag hoppas att höstens val inte kommer att hejda dessa möten, även om vi redan dagarna efter valet får rapporter om hur flerspråkiga böcker för mellanstadiet kommer att förbjudas. Det är sorgligt, men samtidigt ser vi hur kulturvärlden håller fanan högt och fortsätter att ge människor möjlighet att mötas och utbyta perspektiv.

ATT BARN, UNGDOMAR och unga vuxna är grundbulten i en hållbar värld och att kulturen är en viktig mötesplats, är något som Pajala Unga Riksteaterförening är ett bevis på. De anordnade en arrangörsträff som samlade unga vuxna i hela Norrland och medverkade som en av värdarna för Tornedalen Pride i juli. Det ger hopp om att vi ska fortsätta på den inslagna vägen – där alla oavsett bakgrund och tillhörighet kan känna att de har en plats i vårt gemensamma samhälle – med kulturen som den gemensamma kraften.

Genom att vara medlem i Riksteatern och ta med dig vänner och familj på föreställningar, är du med och påminner vår omvärld om att kulturen finns, att den är diversifierad och alltid relevant. Att kultur är viktigt för både vår själ och vår samtid, för att vi ska kunna närma oss det nya och se självklara företeelser med nya ögon.

Det är när kulturen når alla i hela vårt land med hjälp av eldsjälar, till exempel genom en riksteaterförening, som detta blir möjligt. I detta nummer kan du även exempelvis inspireras av Kristianstads Teaterförening – en del av Riksteatern, Vara Riksteaterförening eller Mosippans Riksteaterförening som alla tror och verkar för kulturens kraft och möjlighet.

Tack för att du är med oss.

Trevlig läsning!

Maureen Hoppers Kommunikationschef Riksteatern

MAUREENS TRE TANKAR INFÖR HÖSTEN

Gå på en föreställning som du kanske annars inte hade gått på, något som utmanar dig och din bild av världen.

Ta med dig ett barn på en föreställning – öppna deras värld till scenkonstens oändliga möjligheter och drömmar.

Var med och påverka och ge stöd till kultur, antingen genom att engagera dig lokalt i en kulturförening eller dela information i sociala medier om kulturupplevelser till nära och kära.

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin.

Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Maureen Hoppers. Redaktionsråd: Erica Espling, Joacim Gustafson, Maureen Hoppers, Peter Köhler, Christine Lagerström, Rebecka Melin, Louise Morberg, Anna Novovic, Ottiliana Rolandsson, Ulf Thörn.

Fotografi omslag: Banfa Jawla. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar.

Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se eller Riksteatern, 145 83 Norsborg.

2

SCENEN 2 2022

40

INNEHÅLL #2 2022 MATS BÄCKER

JOHAN STRINDBERG

18

KAJSA LORENTZON

12 JENNT LUCANDER

32

44 4 INGÅNG: Nytt om teater, dans och musik.

8 VÅRA VÄNNER: Kateryna Kisten 9 KLASSIKERN: Cabaret 10 I KULISSEN: Johanna Stridh, snickare 12 Pjäsen seven methods of killing kylie jenner vänder på perspektiv och väcker frågor kring kulturell appropriering.

18 Begreppet drag är mer aktuellt än någonsin, men är det lika kittlande idag som när det slog igenom för snart 50 år sedan?

27 KRITIKERN: Malin Palmqvist

SCENEN 2 2022

28 Klart barnen ska med på teater – så här får ni ut det mesta av besöket.

30 GENREN: Pantomim 32 Den svenska cirkusens historia och dess framtid.

36 BILDEN: En lekplats i Vara får besök.

38 VÅR FÖRENING Pajala Unga Riksteaterförening.

40 Intimitetskonsulten skapar en trygg arbetsplats på scen och filmset.

44 Är det okej att äta chips under en föreställning? (Svaret är: nej)

3

INGÅNG NYTT OM SCENKONST [ C I TAT E T ]

Pantomimteatern har gjort två föreställningar om vad som händer i den unga kroppen.

”Min magkänsla säger mig att Roxettes låtar är perfekta för en musikal! Det är en rik katalog av sånger med välbekanta melodier. Det här kommer att bli en spännande resa.”

Per Gessle om att Roxettes musik blir soundtrack till Malmö Operas musikal, baserad på Jane Fallons roman Got you back, med premiär 2024.

LEONARD STENBERG

EN DAG AV FÖRÄNDRING

EVA EDSJÖ

STUDIE I KROPP Kan jag vara kär i både killar och tjejer? Kan jag bli kär i någon jag aldrig träffat IRL? Vad händer i kroppen när jag blir kär? Pantomimteatern i Stockholm har gjort två separata föreställningar som besvarar och belyser vad som kan hända i den unga kroppen, fysiskt och mentalt. Pirret vänder sig till mellanstdieelever och utgår från frågor som kommit till RFSU och tidningen Kamratpostens avdelning Kropp & Knopp. Lust är skriven för högstadieelever och går lite djupare in på identitet, normer och just lust.

Aurelia Dey spelar samtliga roller i Random.

För första gången sätts den brittiska dramatikern debbie tucker green (jo, hon stavar med gemener) upp i Skandinavien, när Random spelas under september på Kulturhuset Husby i Stockholm. Manusförfattaren och regissören har skrivit ett flertal pjäser och har kallats ”en av de mest stilistiskt innovativa och politiskt engagerade dramatiker som är verksamma i Storbritannien i dag”.

Festen är egentligen inte en föreställning, det är en houseklubb förklädd till föreställning. Här råder det fest och du är bjuden. Du kan ta del av danskonstnären Viktor Fröjds turnerande verk nedsjunken i en soffa, nickandes med huvudet i periferin eller tokdansandes i festens mittpunkt. Med musik av DJ Cheza och MC Yared blir det en föreställning där publiken går in – men dansar ut.

JONATH MATTHEW

For Fux sake Det australiska kompaniet Briefs Factory uppträder världen över och gör i höst en för Riksteatern specalskriven queer familjeföreställning.

Brats Carnival är en timmes gränslös kärlekskabaret med ”more is more”attityd som varvar rosa glittriga monster och hopprep med Rubiks kub och akrobatik. Med på scen är den hyllade svenske skådespelaren och dragartisten Robert Fux.

RIKSTEATERN

4

Festen – en dansklubb förklädd till föreställning.

Pass the mic!

TYCK TILL OM SCENEN!

Nu vill vi veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se

SCENEN 2 2022

ROLAND LUNDSTRÖM

Operan The Tale of the Great Computing Machine är planerad att sättas upp i Stockholm i december.

Opera i kärnkraftverk 1966 skrev KTH-professorn och nobelpristagaren Hannes Alfvén Sagan om den stora datamaskinen, där han förutspår mycket av den digitaliserade värld vi idag lever i. Nu har boken blivit underlag för operan The Tale of the Great Computing Machine som produceras av Kungliga Tekniska högskolan och Stiftelsen Internationella Vadstena-Akademien, under konstnärlig ledning av Carl och

Åsa Unander-Scharin. Operan är planerad att sättas upp i december och spelplatsen är högskolans egen reaktorhall. Reaktorhallen inhyste Sveriges första kärnreaktor som var i drift mellan 1954 och 1970 – mitt i Stockholm.

Leif Handberg är universitetslektor och föreståndare för Reaktorhallen.

– Vi har länge pratat om att någon gång sätta upp en egen opera. När jag fick klart för

HÅKAN LARSSON

HALLÅ DÄR … … Riksteaterns Per Burell som medverkar i Sofia Adrian Jupithers uppsättning av Lars Noréns Solitaire, som blev uttagen till den anrika Avignonfestivalen i Frankrike.

Hur kändes det att få spela Solitaire på Avignonfestivalen?

– Fantastiskt och nervöst. Det är en festival med en sådan stor betydelse för scenkonsten. Vi spelade i ett gammalt kloster, vilket gav en väldigt fin inramning för just den här uppsättningen. Och varmt förstås.

Vi i ensemblen stod packade på en extremt begränsad yta, så vi svettades väldigt mycket. Det är obekvämt, men bidrar till

SCENEN 2 2022

mig att det redan 1968 fanns planer på att göra opera av Sagan om den stora datamaskinen men att det aldrig blev verklighet då kompositören Karl-Birger Blomdahl gick bort, så föreslog jag för Carl och Åsa att vi skulle ta upp den fallna manteln. För att göra det så bra som möjligt så tar KTH hjälp av Vadstena-Akademien för att producera operan, säger Leif Handberg.

Per Burell föreställningens klaustrofobiska känsla. När vi repeterade tvingades vi avbryta eftersom vi var så ovana vid det trånga spelutrymmet.

Nu trycker vi oss snarare närmare varandra än scenerierna kräver, bara för att komma åt det där obekväma.

Du måste vara en av Sveriges flitigaste Norénskådespelare. Vad uppskattade du mest med att arbeta med honom?

– Ja, jag har jobbat mycket med Lars, både som regissör och dramatiker, från

Personkrets 3:1 till Solitaire. Lars hade en särskild näsa för att fånga nukänslan, eller fick det åtminstone att kännas så. Som regissör var han också skicklig på att lämna sitt författarjag och att faktiskt se oss skådespelare. Han brukade säga att han inte ville se rollen utan mig. Han hade en enorm närvaro och koncentration.

Solitaire är en av de sista pjäserna Lars Norén skrev. Hur känns det att spela den efter hans bortgång?

– Döden är så närvarande i pjäsen och det är någonting fint med att få göra den och minnas honom. Den svarta humorn är också så utmärkande för Lars. Det kräver mod att driva saker till sin spets som han gjorde.

Han brukade prata om att han växlade mellan ljus och mörker. Om han regisserade något mörkt på dagen skrev han ljusare på kvällen.

Fotnot: I höst spelas Solitaire på Folkteatern i Göteborg, Svenska Teatern i Helsingfors och på turné med Riksteatern.

5

w

INGÅNG NYTT OM SCENKONST MARTA TISHER

FINLÄNDARE FUNNEN I den finska föreningen i en svensk småstad finns endast en medlem kvar – Ritva. Men, en dag dyker Lennart upp. Han söker sin finska identitet som han upplever togs ifrån honom som barn. Går det att göra Lennart finsk igen? Finska för invandrare är en nyskriven komedi av Jani Lohikari som turnerar med Riksteatern i samarbete med bland annat Kaveri-kollektivet och Kokkolan kaupunginteatteri, med musik av sverigefinska Anna Järvinen.

– När jag började göra musik till mitt soloprojekt, bestämde jag att det skulle utgå från det som låg mig närmast hjärtat och dessa teman har, eftersom jag flyttade till Sverige som sexåring utan att kunna ett ord svenska, varit en röd tråd i mitt liv. Jag har försökt att med toner sammanfatta den stämning jag uppfattat i pjäsen, baserat på det jag fått återberättat och sedermera läst i manuset, säger Anna Järvinen.

Platsspecifik närhet

Fem dansare och en musiker undersöker i en varm och lekfull dansföreställning våra förmågor att förstå varandra bortom orden. Runt om i Sverige har arrangörer på respektive ort valt ut vackra och för orten viktiga platser där föreställningen Närheten ska spelas, alltifrån domkyrkor och kapell till förenings- och samlingslokaler. Varje föreställning blir därför unik och utgår från spelplatserna och deras besökare. Närheten är skapad av koreografen Tove Sahlin tillsammans med ensemblen.

NATIONAL THEATRE OF ICELAND

RIKSTEATERN

DYNAMISKT DUBBELSPEL Tvillingarna Jamila och Amina Ouahid är välkända inom döv-communityn för sitt speciella och starka skådespelaruttryck. Våren 2023 har du chansen att få uppleva den samsynkade duon i Riksteatern Creas uppsättning Power där de utformar normer och tabun. Genom så kallad visual vernacular, en visuell storytelling som använder gester och mimik blir föreställningen tillgänglig för alla, även hörande.

Så många Grímupriser vann isländska föreställningen Sjö, bland annat för årets pjäs, som fortsätter på repertoaren 2023.

Passa på att besöka National Theatre of Iceland om du är i Reykjavik.

Sjö på National Theatre of Iceland.

VISSTE DU ATT … du kan läsa alla tidigare utgåvor av Scenen digitalt på riksteatern.se/scenen

6

SCENEN 2 2022

LISALOVE BÄCKMAN

[KLASSIKERN]

Mästerverk går igen De 39 stegen är ett tidigt mästerverk av filmregissören Alfred Hitchcock, baserad på romanen med samma namn av John Buchan. Filmen kom 1935 och hade allt som kom att bli typiskt för spänningens mästare, som en huvudperson oskyldigt utpekad för mord, mystiska organisationer och svala blondiner. Scenversionen från 1995 innehåller allt detta och en stor portion humor och går nu åter upp på Västerbottensteatern.

– Boken skrevs i upprinnelsen till första världskriget och filmatiserades 1935 då Hitler kommit till makten och andra världskriget stundade. Det är svårt att inte se kopplingen till dagens läge i Europa. Men i svåra tider kan det vara kul med en komedi som handlar om något jätteallvarligt, säger Peter Engkvist, föreställningens regissör.

De fyra skådespelarna får verkligen jobba på scenen, då de delar på 150 (!) roller och bytena sker i ett halsbrytande tempo.

Fyra skådespelare delar på 150 roller på Västerbottensteatern.

VÄLKOMMEN IN…

KULTURHUSET STADSTEATERN

Veronica Maggios album Satan i gatan och Oskar Linnros Vilja bli kom båda till efter att paret separerat. Nu återförenas åtminstone musiken från de båda albumen i Alexander Mørk-Eidem och Lisa Östbergs nyskrivna pjäs Alltid vara vi.

Denna musikteaterföreställning på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, handlar om ett band som trots framgångarna splittrats men flera år senare samlas i en studio för att göra musik på nytt. Stroferna ur albumens låtar flätas samman till en ny fiktiv berättelse med dokumentär känsla. Musikstudion utgör scenrummet där publiken får vara en fluga på väggen när bandet spelar låtarna i realtid och gamla konflikter blottas.

SCENEN 2 2022 SCENEN 1 2015

7 7

VÅRA VÄNNER

Skapandet är en räddning Namn: KATERYNA KISTEN Född: 1979, Kiev, Ukraina Bakgrund: Ukrainsk teater- och filmskådespelerska mest känd för rollen som Sveta i Netflix-serien Folkets tjänare, där nuvarande president Volodomyr Zelenskyj medverkade och som precis har visats på svensk tv, och för rollen som psykologen Nastia i komedin När vi är hemma.

Nu: Verksam i Sverige sedan kriget bröt ut i Ukraina.

Då visste jag att jag ville bli skådespelare …

Som liten tyckte jag om att spela sjuk för att inte behöva gå i skolan, eller också låtsades jag att jag var under hypnos och betedde mig konstigt för att kunna gotta mig åt mina föräldrars reaktion. Som att ligga i sängen med skoluniformen och ryggsäcken på och låtsas sova, för att sen hoppa upp och göra mamma förvånad när hon kom för att väcka mig. Och så blev det som det blev till slut: När jag första gången lyckades upprätthålla en lång, spänningsfull paus på stora scenen och kände hur salongen var helt i min makt … Vilken känsla av mystik! Då förstod jag att jag kunde göra så att salongen följde mig, jag kunde få den att skratta eller tvinga den att gråta.

I Ukraina jobbar jag …

Överallt! Jag älskar att vara med om att göra nya projekt med nya ensembler och att kasta mig in i experiment – när det är ovant, svårt och intressant. Det kan vara teater – både på stora scener och på kammarscener, turnéer med kommersiella uppsättningar, inspelningar av långfilmer och kortfilmer, tv-serier och sketcher – eller också kan det bli att jag sjunger i talangjakter eller läser in ljudböcker ...

När kriget bröt ut …

Den 23 februari var jag i Kyjiv och repeterade just ett suveränt internationellt projekt om kriget och om Hitler. Det var ett märkligt sammanträffande. Morgonen därpå bröt det riktiga kriget ut. Jag hade väldigt många planer ända fram till mitten

8

av 2023: tre teaterpremiärer, en långfilm och en tv-serie ... På en dag rasade allt samman och kan nu inte genomföras.

Så kom jag till Sverige …

Den underbara svenska familjen Theorell, min bekant Ebba och hennes mamma Anita, öppnade upp sitt hus för mig och erbjöd mig verklig hjälp – materiell och andlig – vilket var så viktigt för mig! Jag älskar ert land, älskar er svenskar och er omsorg om naturen, omgivningen och djuren! I det ligger er skönhet och kraft. Varje dag hos er lär jag mig nya saker och jag är i alla ukrainares namn tacksam för er kolossala hjälp till Ukraina!

Det här har jag gjort I Sverige …

Min första reaktion var att instinktivt fly från kriget, från bomberna och från dödens fasor. Men i Sverige, när jag väl hade lagt ett betryggande avstånd bakom mig, flydde jag inte vidare till vila och bekväm turisttillvaro utan till aktiv verksamhet, och jag talade på Stockholms torg med hela den ukrainska nationens röst. Ända sedan den dag då jag kom hit har jag bara sovit fem timmar om dygnet och jag har gjort oerhört mycket. Under två månader har det blivit: en videoinspelning av Jurij Izdryks Bön för Ukraina på Riksteatern, en ukrainsk läskväll på Dramaten under regi av Dmitri Plax, ukrainsk rock på Teater Giljotins Cabaret, Jörgen Hjerdts pjäs I mörkret i Källarbyn i Gamla stan i regi av Åsa Kalmér, körsång på en ukrainsk gudstjänst i Slottskyrkan i kungens närvaro, läsning av ukrainsk

poesi till musik av Anna Lindahl, en diskussion om Ukraina på en festival i Västerås, inläsning av ögonvittnesbrev på ryska för den svenska radiokanalen EKHO-Sthlm, som gör program för lyssnare i Ryssland, och ett fram-trädande inför ukrainska flyktingar i Stockholm.

Vad betyder kultur i tider av kris?

Varje dag räddar jag mig från krigets outsägliga brutalitet genom mitt skapande. Jag gråter ut min sorg i musik. Jag uttalar mig i dikter. Det utgör en tryggad, helande miljö. Ute i verkligheten stelnar kroppen av dödsfasa, men här går det att tala i bilder om kriget som fenomen och om människors reaktioner på vad som händer, det går att göra på ett metaforiskt språk som ger ett avstånd till bilderna som spelas upp inom en. Det är en metod där man inte längre gräver i sina egna inälvor och inte plågar sig med offrets verkliga lidanden, utan smälter om det till ett konstverk och betraktar det från alla håll men på ett säkert avstånd. På så sätt befriar sig anden från verklighetens tyngd och det lättar. Om kriget måste man på samma sätt berätta för världen inte genom torra fakta i nyheterna, utan genom levande kontakt där man kan överföra energin från det skedda genom vad ett verkligt vittne har känt! Det är betydligt ärligare!

Vad är det första du gör när du kan återvända till Ukraina?

Jag kommer att klistra ansiktet mot bussfönstret och titta på min älskade stad. Sedan kommer jag att gå in i vårt hus, krama om mamma, gråta och börja bygga ett nytt liv.

SCENEN 2 2022

KLASSIKERN CABARET 1. Liza Minnelli i filmen Cabaret år 1972.

2. Delar av ensemblen i GöteborgsOperans uppsättning som har premiär i höst. 3. Omslag till Christopher Isherwoods bok Goodbye to Berlin – grunden till alla föreställningar av Cabaret.

LENNART SJÖBERG

ALLIED ARTISTS/ABC

1

2 3

Välkommen främling!

Det är en av världens mest spelade musikaler som kanske är mer aktuell än någonsin. Cabaret är också en musikal som skådespelare, och deras barn, återkommer till.

WILLKOMMEN, bienvenue, welcome in

på Kit Kat Klub i 1930-talets Berlin. Ute finns kyla, hunger och fattigdom. Inne på klubben finner du en klassisk cocktail av sex, berusningsmedel och – inte minst – musik. Allt orkestreras av husets allseende konferencier. Till klubben kommer den unge amerikanske författaren Cliff Bradshaw, och hans möte med cabaretsångerskan Sally Bowles gör att hans värld börjar snurra allt snabbare. Samtidigt dras snaran i form av ett växande nazistparti åt allt hårdare.

Cabaret är en av världens mest spelade musikaler och gick upp 1966 på Broadway. Musiken är skriven av Fred Ebb och SCENEN 2 2022

John Kander med manus av Joe Masteroff.

Den sistnämnde baserade berättelsen på Christopher Isherwoods självbiografiska bok Farväl till Berlin, som kom 1939.

Musikalen blev en stor framgång och den blev även en hyllad filmatisering och Liza Minellis stora genombrott.

Den första svenskspråkiga uppsättningen gick upp på Svenska Teatern i Helsingfors 1968. Året därpå spelades den på svensk mark i Norrköping, Göteborg och på Maximteatern i Stockholm, där Monica Nielsen hade huvudrollen. 25 år senare repriserade hennes dotter Petra Nielsen rollen som Sally Bowles på Intiman.

Samma sak skedde i familjen Malmsjö,

CABARET på scen och film

abaret spelades ursprungligen i New C York mellan 1966 och 1969 i totalt 1166 föreställningar. ill filmatiseringen 1972 skrev Fred Ebb T och John Kander tre nya sånger: Mein Herr, Money money och Maybe this time. hristopher Isherwoods bok Farväl till C Berlin låg även till grund för filmen I am a camera, 1956. iksteatern turnerade med Cabaret såväl R 1970 (Sally: Eva Bysing) och 1978 (Sally: Evabritt Strandberg ) som 1997/1998 (Sally: Catherine Hansson).

där Jan Malmsjö spelade konferencieren i Malmö 1970 och sonen Jonas gjorde rollen 2021–22 på Dramaten. Jonas hade dessutom spelat Bradshaw 20 år tidigare på samma teater. Alltså precis tvärtom mot Johannes Bah Kuhnke som först spelade konferencieren 2004 på Backa Teater och sen Bradshaw 2008 på Stockholms stadsteater.

Sally då? Utöver nämnda Petra har bland andra Malena Ernman, Helena Bergström, Charlott Strandberg och Sarah Dawn Finer spelat livsnjutaren. I höst är det Kerstin Hilldéns tur på GöteborgsOperan. Håll i hatten!

HENRIK EMILSON 9

I KULISSEN: JOHANNA STRIDH

TAR I TRÄ

Johanna Stridh har arbetat både som möbelsnickare och möbelformgivare men kunde inte och ville inte välja mellan dem. På Riksteatern skapar hon dekorer som dessutom ska kunna transporteras och enkelt monteras upp och ner varje kväll.

J

ag gillar att jobba i trä, hur träet känns och hur det luktar. Med trä kan man arbeta i både större och mindre skala samtidigt som det finns begränsningar i träet som jag uppskattar. Jag gillar att det har varit ett levande material men att det även sedan det har omvandlats till plank ändå fortsätter att leva. Om man inte hanterar träet rätt kommer det att böja sig och bli omöjligt att hantera, säger Johanna.

Johanna gillar att vara noggrann och med trä gäller det att vara precis. Men, alla delar av själva snickeriet behöver inte alltid vara så exakt.

– Allt handlar om vilken nivå man ska lägga sin energi och ansträngning på. Om publiken ändå sitter så pass långt bort att de inte kommer att kunna se en viss detalj, ja då kanske man ska fundera på om den är nödvändig i sammanhanget.

HUR JOHANNA OCH hennes kollegor konstruerar en scenografi beror på hur den ska användas och med vilken kraft.

Om något ska öppnas och stängas många gånger under en och samma föreställning, ja då måste det byggas för att hålla för just detta under en hel turné.

– Riksteaterns produktioner måste alltid vara nedmonteringsbara, säkra, hållbara och lätta att ta isär. Eftersom snickarna inte följer med på turné måste det vara självklart för turnerande tekniker hur en scenografi ska sättas ihop och monteras ner. Det är kort om tid för att rigga inför 10

en föreställning och ingen har tid att läsa utförliga manualer.

Dekorsnickarna på Riksteatern uppmanas att åka ut på turnébesök.

– Det är viktigt för här får vi återkopplingar på vad som funkar och inte funkar på turné inför framtida scenografibyggen. Man lär sig oerhört mycket under ett sådant besök.

Som dekorsnickare gäller det att vara lyhörd för scenografens vision om scenografin.

– Vi är ju många olika funktioner – från ateljéerna till de tekniska och konstnärliga teamen – som redan från start arbetar tillsammans för att föra in viktiga saker till scenografen.

Målet är att ge människor en kulturell upplevelse och att alla arbetar tillsammans för ett konstnärligt mål. Något yrket lärt Johanna är att just tänka in hur andra funktioner ser på det hela och ta in andras perspektiv.

– Alla vi på Riksteatern är på olika sätt med och säljer in en upplevelse för att skapa teatermagi. Publiken ser att det inte är ett riktigt fönster på scen, men det gör inget. I teaterrummet finns överenskommelsen att det är okej.

JOACIM GUSTAFSON

DEKORSNICKARNA GÖR inte bara sceno-

Titel: Dekorsnickare på Riksteatern sedan 2017. ”Säger jag bara snickare tror många att jag arbetar på en byggarbetsplats.”

Bakgrund: Utbildad möbeldesigner och möbelsnickare på Grebbestads folkhögskola, HDK Steneby och Linnéuniversitetet i Växjö. ”Jag har alltid varit intresserad av hantverk och slöjd, inte bara att snickra utan även av att sticka, sy och arbeta i läder. Snickeriet och trähantverket passar mig dock allra bäst.”

Det bästa med jobbet: ”Det är så varierat.

Ena dagen står man och lite monotont kapar 300 meter träreglar medan man nästa dag arbetar med att snida fram unika trägubbar.”

Jag ser fram emot: ”Att äntligen kunna gå på genomdrag i höst igen. Det blir den första säsongen helt utan restriktioner på två och ett halvt år, det ska bli kul att få se slutresultaten av alla spännande föreställningar som vi jobbar med just nu.”

grafin i sig utan även konstruktionsritningarna som ligger till grund för själva bygget av scenografin.

– Det är klart roligast att arbeta med de riktigt galna idéerna. Det som kanske är mindre roligt är när stora förändringsförslag kommer sent i processen och det finns för lite tid att genomföra dem.

Ibland måste man sätta ner foten. Finns det inte tid så finns det inte.

Ibland försöker scenografen på något sätt stretcha på måtten för att den kreativa idén ska bli så bra som möjligt.

Men måtten måste hållas. Det är oerhört viktigt att ta hänsyn till de olika spelplatsernas scenmått. Om dekoren blir för stor eller för hög för en specifik spellokal blir konsekvensen att föreställningen inte kan visas.

JOHANNA STRIDH

SCENEN 2 2022

CORNELIA JÖNSSON

SCENEN 2 2022

11

SVART PÅ VITT I den prisbelönta pjäsen seven methods of killing kylie jenner får vi följa huvudkaraktären Cleos frustration över att Forbes utser den yngsta systern i Kardashian-familjen, Kylie Jenner, till ”the youngest self-made billionaire.”

Scenens Rafaela Stålbalk Klose utforskar pjäsens rasande kritik mot ett fenomen som fortfarande förekommer inom populärkultur och scenkonst.

TEXT: RAFAELA STÅLBALK KLOSE FOTO: BANFA JAWLA

12

SCENEN 2 2022

Rachel Ann Willer spelar Kara och Nancy Ofori axlar rollen som Cleo.

SCENEN 2 2022

13

D

en brittiska dramatikern Jasmine Lee-Jones pjäs seven methods of killing kylie jenner går på Riksteaterturné i höst, i samarbete med Royal Court Theatre i London. Pjäsen, som har uppmärksammats stort i Storbritannien och vunnit flera priser, tar avstamp i Kylie Jenners uppväxt framför miljontals tittare sedan hon som 10-åring debuterar i realityserien Keeping Up with the Kardashians.

Inför tv-tittare över hela världen förvandlas Kylie Jenner till en vuxen kvinna, men med vissa fysiska attribut som inte verkar naturliga. Hon har genomgått flera plastikoperationer samt botox- och injektionsbehandlingar, bland annat för att få de stora, fylliga läppar som kommit att bli hennes signum. Det är främst detta, i kombination med hennes egenproducerade “lip kit” som får läpparna att se större ut, som gör att hon dominerar över ett miljardimperium idag.

2019 utnämner affärstidningen Forbes den då 21-åriga amerikanska sminkmogulen Kylie Jenner till “the World’s youngest self-made billionaire” – världens yngsta miljardär som tjänat sina pengar själv.

Utnämningen fick många att höja på ögonbrynen – Kylie Jenner, self-made?

Hon föddes ju in i en välbärgad, extremt känd familj. Dessutom menade en del att hon – med sitt lip kit – på flera sätt approprierar och profiterar på svart kultur.

TERMEN kulturell appropriering är en

direktöversättning från engelskans cultural appropriation och beskriver maktförhållande i fråga om att nyttja och utnyttja andra kulturers kulturella uttryck.

Kulturell appropriering handlar om hur personer från en kultur som anses ha högre status beslagtar särdrag från en person som tillhör en kultur som anses ha lägre status. Ofta utsätts dessutom personen ur den underordnande kulturen för rasism och förtryck.

Det är inte ovanligt att vita personer som approprierar minoriteters kulturer blir sedda som nyskapande frontfigurer 14

för en konstform. På så sätt tillskansar de sig socialt eller ekonomiskt kapital på bekostnad av den kultur som yttringen tas ifrån. Vidare kan kulturell appropriering leda till att kulturer utarmas på sitt kulturarv eftersom det kan leda till att socialt marginaliserade personers kultur görs till en trend.

Det var därför utnämnelsen av Kylie Jenner som “the World’s youngest self-made billionaire,” av många sågs ett hån mot svarta kvinnor. För många var det extra smärtsamt och provocerande att Kylie Jenner skulle bli rik och berömd på sina artificiella läppar, eftersom svarta människor – inte minst svarta kvinnor – i århundraden hånats och diskriminerats just för sina fylliga läppar. I all tid har svarta kvinnor – både i USA och på den afrikanska diasporan – sexualiserats för sina kroppsformer, hårstilar och läppar.

Under slaveriet, kolonialtider och i nutid.

FÖR DEN BRITTISKA skådespelaren och

dramatikern Jasmine Lee-Jones, var Forbes utnämnelse ett kvitto på hur svarta kvinnors utseende – som annars anses för avlägset för att passa in i vita sammanhang – “vitfiltrerats” och “vittvättats”, direktöversatt från engelskans whitewashed, för att kunna anses vara vackert.

– Här har vi alltså en vit kvinna som försöker efterlikna svarta människors fysiska attribut som hon dessutom tjänar pengar på, säger Jasmine Lee-Jones i podcasten Benign Narcissist i mars 2021.

Som svar på sitt missnöje över Kylie Jenners appropriering av svart kultur, väljer den nyutexaminerade Jasmine Lee-Jones, som precis som Kylie Jenner också är 21 år, att skriva pjäsen seven

”NÄR JAG HAR JOBBAT I LONDON HAR DET ALDRIG SLAGIT MIG ATT SVARTA PERSONER SPELAR KLASSISKA KARAKTÄRER. DET ÄR EN SJÄLVKLARHET ATT VI KAN DET.”

seven methods of killing kylie jenner Ett samarbete mellan Riksteatern och Royal Court Theatre i London.

I rollerna: Nancy Ofori som Cleo och Rachel Ann Willer som Kara.

Manus: Jasmine Lee-Jones Svensk översättning: Doreen Ndagire Regi: Milli Bhatia Rörelseregi: Delphine Gaborit Scenografi och kostym: Rajha Shakiry Ljuddesign: Jessica Hung Han Yun och Elena Peña Premiär: 6 oktober 2022 i Stockholm

methods of killing kylie jenner. Det är hennes första längre teaterstycke.

– Eftersom jag vet att kulturell appropriering är ett stort ämne som alla har en åsikt om, kan temat också vara väldigt polariserat. Men genom komedi kan man få folk att lyssna på ett annat sätt, säger Jasmine Lee-Jones i en intervju med The Guardian om varför hon valde att skildra de komplexa frågorna genom komedi.

SCENEN 2 2022

Pjäsen seven methods of killing kylie jenner påminner inte om någonting som vare sig Rachel Ann Willer eller Nancy Ofori sett på en scen i Sverige.

– Jag ville också att pjäsen skulle vara som de upplevelser jag har när jag pratar med mina vänner där vi kan prata om något riktigt allvarligt och då kan någon av oss säga något som gör att det hela blir lätt och skämtsamt.

I seven methods of killing kylie jenner får vi följa huvudkaraktären Cleo och bästisen Kara.

CLEO GÅR I TAKET när hon hör talas om

Forbes utnämnelse. Hon menar att Kylie Jenner föddes med guldsked i mun och att hon dessutom approprierar svart kultur och svarta skönhetsideal. Från sitt Twitterkonto postar Cleo därför en tweet som börjar oskyldigt och roligt men som snart eskalerar. Förutom att Cleo beskriver hur hon vill döda Kylie Jenner, läxar hon upp sitt sociala mediaflöde kring SCENEN 2 2022

rasism, kolorism och kapitalism.

– Det som jag älskar mest med den här pjäsen är att Jasmine Lee-Jones inte håller tillbaka på någonting, säger skådespelaren Nancy Ofori som spelar Cleo i den svenska versionen av pjäsen.

– Hon skriver på ett sätt som jag aldrig tidigare sett.

Skådespelaren Rachel Ann Willer som spelar Kara i den svenska pjäsen, håller med, seven methods of killing kylie jenner innebär någonting de som svarta kvinnor inom svensk scenkonst aldrig tidigare upplevt i Sverige.

Personligen tycker Nancy Ofori, precis som sin karaktär Cleo, att det är problematisk att stora läppar och stora rumpor blir mainstream bara för att det plötsligt är på Kylie Jenners eller Kim Kardashians vita kroppar.

– Det suddar ut den svarta kvinnans kamp med kroppen, förklarar Nancy Ofori och tar upp Saartjie Baartman från Sydafrika som exempel.

Under 1800-talet var Saartjie Baartman känd i Europa som den vilda kvinna med artistnamnet Hottentott Venus. Hennes svarta nakna kropp – med kurviga höfter, stor rumpa och stora läppar – visades upp som en attraktion på utställningar runt om i Europa.

När pjäsen turnerar i Sverige i höst, hoppas Rachel Ann Willer att den ska leda till samtal kring vilka personer som får synas och vilka berättelser som får höras i den svenska teatervärlden.

– När jag har jobbat i London har det aldrig slagit mig att svarta personer spelar klassiska karaktärer. Det är en självklarhet att vi kan det, säger Rachel Ann Willer.

15

Representation i teaterrummet I dag arbetar allt fler för att scenkonsten ska bli mer inkluderande – men än finns mycket kvar att göra. henne på grund av att ”de inte trodde att hon skulle få några bra roller”. skådespelare, regissör och dramaturg i Sverige såväl Skådespelaren Simon Rodriguez arbetar med att som i Israel i många år. Hon är en av författarna av driva frågor för att främja mångfald och jämställdtexten Från färgblindhet till färgseende. Om reprehet inom scen och film. Han vittnar om sentation, etnicitet och makt i scenkonsten från 2012. att hans icke-vita kropp är begränsad till skillnad från en vit som kan röra sig i alla Yael Feiler beskriver hur det förr rådde rum och sfärer och på alla teaterscener. ett slags konsensus i Sverige på teaterhög– Det är fortfarande väldigt tydligt vilka skolorna i Sverige och att alla studenter kroppar som tillåts och får möjligheten att hade ett ”homogent nordiskt utseende". För berätta alla typer av berättelser, säger han i dem som inte hade utseendet var det ett en intervju för tidningen Scen & Film. allvarligt hinder i karriären. Sökande med – Oftast ser vi exempelvis den homosexutländsk bakgrund avvisades oftast redan Simon Rodriguez uella rollen i en stödroll till den straighta vid tröskeln. huvudpersonen. Eller att den icke-vita birollen Yael Feiler berättar att skådespelaren Astrid Asalltid ska stå i relation till en vit persons berättelse. sefa var den första svarta skådespelaren som antogs Det utelämnar väldigt många perspektiv och frampå scenskolan i Göteborg 1980. Astrid för allt vissa berättelser, säger Simon Rodriguez.

Assefa har själv vittnat om hur antagningsnämnden 2014 skriver Elinor Forsheden Sidoli examenspå scenskolan i Göteborg var tveksam till att ta in arbetet En skådespelare som alla andra – levda erfarenheter av rasifiering och desorientering i vita teaterrum, i vilken hen – ur en feministisk och antiKulturell appropriering i musikvärlden rasistisk ansats – undersöker vilka pjäser och kropEtt tidigt exempel av kulturell appropriering inom musikvärlden är 1950-tapar som har tillträde till teaterrummen i Sverige.

SVENSKA YAEL FEILER har varit verksam som

WI KIM EDI A COM MO NS

lets födelse av rockmusiken. Musiken kom ursprungligen från bluesmusiken som skapades av afroamerikaner som Chuck Berry och Sister Rosetta Tharpe.

På den tiden präglades det amerikanska samhället av rasism, förtryck och segregering och därför förbjöds rock och blues att spelas på radion.Vita musiker och skivbolagsproducenter tog tillfället i akt och approprierade afroamerikanernas rockmusik och anpassade den till en vit publik. Elvis Presley, som senare blev känd som ”The King of Rock and Roll” och blev sedd som frontfiguren för musikstilen. Än idag ser villkoren i musikbranschen olika ut beroende på en artists hudfärg, även i Sverige.

– Artister och musikbolag använder delar av andra människors kulturer för egen vinning. Men de bryr sig inte när det kommer till förtrycket den kultur de appropierar från står inför, säger Amanda Kiflay, A & R på Sony Music Publishing.

2017 skrev hon sitt examensarbete om kulturell appropriering inom den svenska musikbranschen.

– Artister som rasifieras får inte alltid samma Sister Rosetta chanser eller stöd från musikbranschen – trots att Tharpe har kallats deras musik toppar streaminglistorna, konstaterar "the godmother of hon. rock 'n' roll".

16

FÖR ATT FÅ EN tydlig bild om hur det är att arbeta

med teater i Sverige och av svensk scenkonst i stort, intervjuas icke-vita skådespelare till examensarbetet. En av skådespelarna som intervjuas heter Janina – hen önskar att icke-vita skådespelare hade haft möjlighet att spela alla roller, istället för att hamna i ett fack. ”Teater för mig betyder att vi kan ha en svart Rikard den tredje utan att det är något problem. Rikard den tredje ska inte bli främst svart för den sakens skull, utan det är fortfarande Rikard den tredje,” citeras Janina i intervjun.

Skådespelaren Fatima som också intervjuas, upplever att det är först när dramatiker, regissörer och skådespelare är rasifierade som en rasifierad publik kan känna att de finns representerade i teaterrummet.

Frågan om det krävs en icke-vit regissör för att eliminera kulturell appropriering inom populärkultur och scenkonst, förblir aktuell.

RAFAELA STÅLBALK KLOSE SCENEN 2 2022

DREAMWORKS

Robert Downey Jr i blackface i filmen Tropic Thunder från 2008.

KANAL 5

SVT WA RNE R BRO S.

Povel Ramel framför sin sång The Sukiyaki Syndrome och Carl-Einar Häckner framför samma sång 2022.

1965 sminkades skådespelaren i Laurence Olivier en m fil i e ac blackf Othello

Mi Ridell som i yellowface utgav sig för att vara en japansk reporter, i tv-serien Oumi, 2003.

Yellowface och blackface, vad är det?

Traditionen att vita personer utger sig för att ha en annan hudfärg vill vi gärna tänka att vi har lämnat bakom oss inom scenkonsten av i dag. Men ännu förekommer så kallad “white washing” i form av både ”yellowface” och ”blackface” på scen.

WhiteWashing, eller ”vittvätt”, innebär bland annat att vita skådespelare används i roller som inte utgörs av vita personer – något som justeras med smink, hårfärg, kläder, accessoarer, kroppsspråk och ibland en inövad accent. Således förekommer fortfarande rasism i form av så kallade ”yellowface” och ”blackface”.

I avhandlingen Vit som gul – yellowface och whitewashing i 2010-talets populärfilm förklarar Queenie Van att yellowface och blackface är när en person iklär sig rollen som en karaktär

SCENEN 2 2022

som är av en annan ras än den man själv tillhör. Inom populärfilm förekommer detta exempelvis när personer bakom en produktion önskar att inkludera en viss etnicitet och/eller kultur utan att behöva inkludera de människorna som faktiskt är en del av det de vill representera. Istället väljer man en vit skådespelare, som redan är överrepresenterad inom filmoch tv-branschen, och iklär hen kulturen/ rasen de önskar lyfta fram.

I Sverige finns många exempel på blackface och yellowface genom åren.

Ett är i filmatiseringen av Strindbergs klassiska pjäs Gustav III från 1974, där en svartsminkad Jan Nygren spelar den svarte couchin Gustav Badin. Ett annat exempel är när skådespelaren Mi Ridell med hjälp av bland annat smink, färgade linser och löständer utgav sig för att vara en japansk reporter i Kanal 5:s humorsatsning Oumi från 2003.

Ett mer nutida exempel var nu i maj 2022, när Pover Ramels hundraårsdag uppmärksammades under en hyllningsshow i Svt. När Carl-Einar Häckner framför sången The Sukiyaki Syndrome – som handlar om en restauranggäst som aldrig får den japanska rätt han beställer – är han iklädd samma runda glasögon och efterliknar samma minspel som Povel Ramel själv uppvisade, när han framförde sången på låtsasjapanska för många årtionden sedan.

17

När After Dark slog igenom i slutet av 1970-talet var det fortfarande kittlande med män i kjol.

I dag provocerar det mer med en kvinna i manskostym, enligt dragartisten Sofia Södergård.

Scenen har även pratat med Christer Lindarw och Robert Gustafsson, båda aktuella med shower där män förvandlar sig till kvinnor.

TEXT: PATRIC WIRÉN FOTO: SAMUEL UNÉUS

>> 18

SCENEN 2 2022

Med eller utan mustasch, Sofia Södergård lånar ibland från sin karaktär i livet utanför scenen.

SCENEN 2 2022

19

E

gentligen är After Darks enorma genomslag i slutet av 1970-talet osannolikt. När SVT filmade gruppens föreställning på egna klubben i centrala Stockholm 1978 var det fortfarande ett år kvar innan homosexualitet ströks från Socialstyrelsens lista över sjukdomsdiagnoser. Trots det lyckades After Dark ta gaykulturen rakt in i det svenska folkhemmet.

Christer Lindarw konstaterar att synen på män som showar i kvinnokläder förändrats galet mycket sedan dess.

– I dag kan du ha en kille med höga klackar och smink som konferencier och ingen bryr sig. Det fanns en större spänning då, det var mer tabu.

Sedan existerade inte sociala medier på den tiden, så även om det fanns folk som tyckte vi var äckliga fick vi aldrig veta det, konstaterar han.

After Dark blev några av landets största kändisar och Lindarw fick en självklar plats intill både kungafamiljen och dåtidens mest omskrivna popstjärnor. För första gången var landets vackraste kvinna en man.

– Många hade en speciell fascination för mig.

Karlarna blev ju kåta, vilket var en speciell känsla

för dem. De visste att det var en man därunder men såg en vacker kvinna och i det finns en lockelse hos både män och kvinnor. Vi jobbar fortfarande mycket med trovärdighet, att vi ska vara så lika kvinnorna som möjligt, säger han.

De insåg tidigt att det inte räckte att slänga en boa över axeln och bära högklackat för att lyckas.

Numren måste ha en högre kvalitet än så för att publiken inte ska tappa intresse.

– Jag brukar fråga mig om det skulle hålla även om det var tjejer som gjorde det vi gör, eller bygger det enbart på att vi är drag? Det måste hålla även om det skulle framföras av tjejer.

När fungerar det sämre med män som spelar kvinnor?

– När straighta män ska göra en kvinna blir det lätt överdrivet. De behöver inte vicka så mycket på rumpan eller svänga med höfterna, det blir kvinnligt ändå när de får på sig klackarna. Men ibland kan man se någon som är väldigt bra, som Jan Malmsjö när han gjorde dragshowartisten Zaza i La Cage Aux Folles. Han kan ta fram fjolligheten utan att det bara blir parodi på en man i kvinnokläder.

Under hösten återkommer Club After Dark till Vasateatern i Stockholm. Den här gången är det ett helhetspaket som erbjuds och publiken möts redan i foajén av både cirkusdirektör och värdinnor.

Sedan väntar middag och show. Lindarw är producent men syns inte själv på scenen, något han inte har några problem med.

– Jag har fått så mycket uppskattning genom åren och behöver inte längre bevisa någonting. Men jag fick ett erbjudande från Vasateatern att föra After Darks show vidare och ville inte att det vi skapat skulle dö ut. Det är bra nummer och jättekul kvällar, så jag är nöjd.

EN SOM INTE är riktigt lika van vid att bära kjol är

Robert Gustafsson. Visst, vi har sett honom i kvinnoroller förr, men då har det handlat om kortare sketcher och monologer. Som när han gästade Allsång på Skansen som ogifta (“för fjärde gången”) blondinen Berit. Nu är det en större roll, i form av Michael Dorsey som utger sig för att vara kvinna i musikalkomedin Tootsie på Oscarsteatern.

– Först undrade jag hur fräscht det är med män som klär ut sig till kvinnor. Det pirret som en gång fanns känns inte längre jätteaktuellt. After Darks enorma framgångar handlade ju om att de tog så många steg framåt, men i dag är det ingen som reagerar, säger han.

Christer Lindarw, folkkär sedan genombrottet på 1970-talet.

PETER KNUTSON

20

” DE VISSTE ATT DET VAR EN MAN DÄRUNDER MEN SÅG EN VACKER KVINNA OCH I DET FINNS EN LOCKELSE HOS BÅDE MÄN OCH KVINNOR.” SCENEN 2 2022

MATS BÄCKER

Robert Gustafsson i en nutida kjolroll, som Tootsie på Oscarsteatern.

Efter att han sett om filmen, som gick upp på biograferna 1982, insåg han dock att den handlar om så mycket mer.

– Sedan blev jag än mer övertygad när jag läste musikalens manuskript och när jag läste Calle Norléns bearbetning fanns det inte längre några tveksamheter. Den riktar kritik mot manssamhällets patriarkat men ger samtidigt en känga åt feminismen. Det handlar om en hopplös arbetslös man som inte får några jobb eftersom han anses jobbig och besvärlig. När han däremot förvandlar sig till kvinna får han plötsligt respekt. Den är väldigt talande och känns angelägen, säger han.

KJOLKILLAR OCH BYXBRUDAR VAR VANLIGARE FÖRR På 1500-talet var det förbjudet för kvinnor att spela teater i stora delar av Europa, så män fick spela alla kvinnoroller.

När skådespelaryrket öppnades för kvinnor i mitten av 1600-talet försvann inte kjolrollerna, men de ändrade karaktär. Nu blev det plötsligt roligt med män i kvinnokläder, och kjolrollerna förvisades till komedier och komiska roller.

När förbudet för kvinnor att spela teater hävdes på 1600-talet, blev det vanligt att kvinnliga skådespelare fick spela män. Detta i en tid då det faktiskt var förbjudet för kvinnor att bära byxor.

Många, framförallt inom kyrkan, var mycket kritiska till de ”oanständiga” byxrollerna, men populariteten höll i sig in på 1800-talet.

Några av tidens mest kända svenska skådespelerskor gjorde ofta byxroller.

SCENEN 2 2022

”DEN RIKTAR KRITIK MOT MANSSAMHÄLLETS PATRIARKAT MEN GER SAMTIDIGT EN KÄNGA ÅT FEMINISMEN.” Sist vi såg denne folkkära komiker på Oscarsteatern var i Rain Man och då, liksom nu, tar han sig an en roll som tidigare spelats av Dustin Hoffman.

– Hoffman förföljer mig! Men är det någon skådis som stämmer med mitt sätt att agera och tänka inför roller är det han. Liksom jag använder han hela paletten: utseende, dialekt och så vidare.

Att man inte bara spelar någon, utan att man är någon.

Vad var det som gjorde att Tootsie blev så älskad av kritiker och publik?

– Om man tittar på många folklustspel så är det ofta män som gör bort sig i kvinnokläder. All humor bygger på människor som bryter en norm och normen förr var att män skulle se ut som män och kvinnor som kvinnor. Men i filmen uppstår faktiskt en riktig kvinna och vi glömmer att det är Michael under kvinnokläderna. Han blir karaktären.

Christer Lindarw uppmanar den som ska spela kvinna att inte spela över. Men för Gustafsson visade det sig vara just överdrifter som krävdes för att han skulle bli trovärdig.

– När vi skulle ta pressbilder märkte jag att det såg helt dött ut, tills jag började larva mig framför kameran. Jag överdrev skrattet och då fungerade det faktiskt. Det var en helt normal kvinna som skrattade, medan jag själv upplevde det som otroligt överdrivet, vilket jag vanligtvis är väldigt känslig inför. Det jag insåg var att kvinnor och män är kopiöst olika. I det sociala spelet ler kvinnor oavbrutet till exempel, någonting som män inte gör.

Hur männen agerar i sociala sammanhang är någonting som Sofia Södergård funderat mycket 21

Livet som man – en promenad i parken.

”JAG BLIR FRIARE NÄR JAG ÄR QARL, KAN TA MER PLATS OCH VARA HÖGLJUDD. JAG TAR OCKSÅ MINDRE SOCIALT ANSVAR, BLIR SERVAD OCH FÅR MER RESPEKT.”

ANDREAS NILSSON

på. Inte minst med anledning av hennes rollfigur Qarl Qunt i uppsättningen Slick.

– Jag blir friare när jag är Qarl, kan ta mer plats och vara högljudd. Jag tar också mindre socialt ansvar, blir servad och får mer respekt, säger hon.

LIKSOM LINDARW vill hon få publiken att glömma

Sofia Södergård som Qarl Qunt i Slick.

22

vem som gömmer sig bakom karaktären, om än bara för en stund. Hon betonar också att det må vara accepterat med män i kvinnokläder, men att en dragking fortfarande möter starka reaktioner.

– Dragkings är inte lika synliga som dragqueens, fastän de funnits lika länge. Det finns inget After Dark med dragkings. Vi lever i ett patriarkalt samhälle och att en man klär ner sig i status blir någonting man skrattar åt. Men när en kvinna klär upp sig i status är det inget skämt längre. Det är fortfarande politiskt utmanande att bryta den normen, menar hon. Även om det var vanligare förr kan hon fortfarande gå in i rollen som Qarl även utanför scenen.

Till exempel när hon varit dj på både queera och straighta klubbar.

– Jag kan också använda honom i mitt privata liv.

Om jag känner mig väldigt nervös i någon situation kan jag fundera över hur Qarl skulle gjort. Det var någonting som var användbart när jag skulle löneförhandla. Det fungerade!

I NOVEMBER BEGER sig nyblivna tvåbarnsmamman

Sofia ut på turné med föreställningen Transplantation tillsammans med performanceartisten Charlotte Engelkes. Och sedan, efter årsskiftet, är det återigen dags för Qarl Qunt och Slick att återkomma till scenen. Turnén med Riksteatern inleds 25 januari på Årsta Folkets Hus Teater.

Jag undrar om karaktären fortsätter utvecklas och hon svarar “absolut”.

– Nu har kanske han också blivit tvåbarnspappa.

Det är nog inte hans starkaste gren, men han har respekt för kvinnor och tycker det är viktigt med samtycke och sådär. Och det är väl kul att bli farsa – även om det är skönt om någon annan tar hand om barnen.

Det pratas mycket om kulturell appropriering, är det alltid okej att klä ut sig till det motsatta könet, eller kan det vara problematiskt?

– Det är en fin linje, men man ska göra det med respekt. Männen i publiken ska också kunna skratta och med Qarl upplever jag att de kan det. Man måste skämta med kärlek.

SCENEN 2 2022

Foajén D I N G U I D E T I L L M E D L E M S K A P I R I K S T E AT E R N

Små orter – stora upplevelser Tack för att du är medlem i Riksteatern. Det är nämligen personer som du som får hela maskineriet Riksteatern att snurra. Det är tack vare publiken som kommer – på teater, dans, musik eller varför inte cirkus? Och det är tack vare alla eldsjälar i större och mindre orter som skapar arrangemangen

som gör det möjligt att göra det vi gör, tillsammans.

Så har vi hållit på i snart 90 år. Tillsammans, i över 200 föreningar, lägger eldsjälarna ned 280 000 ideella timmar varje år. Totalt nås nästan en halv miljon människor och det sker i teatersalonger, bygdegårdar,

konferensrum, gympasalar och klassrum, ja till och med utomhus i lekparker och på badplatser. Du kan se några av de hundratals lokaler vi verkar i på nästa uppslag.

Men, oavsett vart det sker så handlar det om att berika lokalt, med stora upplevelser.

MATS BÄCKER

Solitaire är en av Lars Noréns pjäser som du kan uppleva på en ort nära dig.

Bytte nyligen namn från Riksteaterns Tyst Teater och är föregångare i att producera banbrytande scenkonst på svenskt teckenspråk och har gjort så i över 50 år!

1967 Cullbergbaletten grundas inom Riksteatern. Idag är namnet Cullberg.

Bra start RIKSTEATERN

Riksteatern Crea

Flera skådespelare har börjat inom Riksteatern, som den här killen, Alexander Abdallah, även känd från TV-serierna Snabba Cash och Thunder in my heart.

LÄNK

Vartannat år tar Riksteatern fram sex nyskrivna pjäser för unga teatergrupper, som spelas av drygt 100 ensembler över hela Sverige. Det är ett sätt att säkra landets återväxt i scenkonst.

Välkommen till vår lokal JOHAN LINDVALL

Runt om i Sverige arrangeras Riksteaterns föreningar scenkonst i allt från stadsteatrar, kulturhus och konferenslokaler till bygdegårdar och gympahallar. Vi besökte ett litet axplock för att ge en bild av var du kan ta del av din nästa stora scenupplevelse.

Om du är ny fiken på hur alla lokaler s er ut kan du besöka sajten Scenru m där de pre senteras. Här fra mgår alla tek niska specifikatio ner för lokale n, vilka inte min st är viktiga för de som arrange rar och plane rar turnéer. >> scenrum.s e

Kristianstads Teater Matilda Carlsson, när bildades Kristianstads teaterförening – en del av Riksteatern?

Vi bildades 1933.

Hur många medlemmar har ni?

1683 medlemmar var vi när jag kollade imorse :) Vad är det för typ av lokal ni verkar i?

Vi arrangerar scenkonst runt om i hela Kristianstads kommun, men vår huvudscen är Kristianstads Teater. Byggnaden är i jugendstil, ritad av arkitekten Axel Anderberg, som också ritat Kungliga Teatern och Oscarsteatern i Stockholm.

Teatern invigdes 1906 och är en av landets äldsta som fortfarande är i bruk och vi har varit här sedan starten 1933.

Varför blev det just denna lokal?

En teaterförening måste ju hålla till på Teatern :) Hur många rymmer den?

Salongen har totalt 362 platser.

Utöver scenen, vilka andra utrymmen finns?

På Kristianstads Teater finns det förutom teaterscen även en teaterrestaurang, Teaterbaren, två väldigt vackra, om än lite för små, foajér, loger, garderober och ett gymnasium med teaterinriktning har sina undervisningslokaler på Teatern.

Vad är det bästa med er lokal?

Att det gamla, vackra är så fint bevarat.

Kommer ni att göra någon form av förändring/förbättring inom en snar framtid?

En väldigt bra satsning som görs nu är

att kommunen ökar antalet rullstolsplatser inne i salongen. Som det har varit fram tills nu, så har endast tre rullstolar fått plats.

När hade ni fullsatt sist?

Sist vi hade helt fullsatt var nog i våras när vi hade Marianne Mörck här med föreställningen Britt-Marie var här.

Vilken typ av föreställningar brukar ni ta in?

Vårt uppdrag är att arrangera ett brett scenkonstutbud för gymnasiet och uppåt, så vi vill ta in så blandade och olika föreställning som möjligt. Allt från klassiker, komedier och drama till föreställningar på teckenspråk och föreställningar på utländska språk. Riksteaterns egna turnéproduktioner är ett måste för oss.

LILLHÄRDALS FOLKETS HUS

Lillhärdals Folkets Hus Gunilla Hedin, Mosippans Riksteaterförening, när bildades ni?

Vi bildades för mer än 30 år sedan men har varit en riksteaterförening i åtta år.

Tiden går fort och jag har inte riktigt koll.

Hur många medlemmar har ni?

Vi har 73 medlemmar.

Vad är det för typ av lokal ni verkar i?

Vi arrangerar på flera olika platser men huvudsakligen på Lillhärdals Folkets Hus. Den har vi använt under hela föreningens existens.

Varför blev det just Folkets Hus?

Det är den enda scenen som finns i vår lilla by med 550 innevånare. Den tar in 150 pers och där finns en liten servering och flera loger. Det är en bra lokal för scenkonst.

Vad gillar ni att arrangera för föreställningar?

Vi har mycket egna produktioner som förening. Under en helg i augusti hade vi fyra fullsatta föreställningar på vår vackra hembygdsgård där vi berättade om häxprocesserna som startade i den här byn på 1600-talet.

Utöver Folkets Hus och bygdegården,

arrangerar ni även på andra ställen?

Ja, vi har också tillgång till en stor trälada som ligger alldeles ensamt i skogskanten på en myr. Där ska vi i september ha Andersson, mirakel i Finnmarken. Vi försöker lägga föreställningarna där de ”hör hemma”. Just denna höst fokuserar vi på ”häxkonst” därav Dan Andersson. Annars köper vi de föreställningar vi anser angelägna och de vi har råd att betala. Vi har ett mycket begränsat publikområde och måste rätta munnen efter matsäcken.

DANIEL STRANDROTH

har 260 platser, dem har vi använt vid våra föreställningar, men man kan också ha en publik vid dukade bord eller stående publik på 1000 pers.

Vad finns det mer för utrymmen i konserthuset?

Det finns en stor foajé med garderob och café där publiken kan mingla före och efter föreställningen. Logerna är också nybyggda och fint inredda.

När hade ni utsålt senast?

Det har ju varit en speciell tid senaste åren så riktigt stor publik har vi inte haft ännu men Laika, där vi hade 70 platser, var utsåld.

Vara Konserthus

Men ni har även provat alternativa scener?

Maria Bengtsson, Vara Riksteaterförening, när drog ni igång verksamheten?

Vår förening bildades någon gång på 70-talet, lite oklart precis vilket år.

Hur många medlemmar har ni?

Vi är just nu 105 medlemmar.

Var brukar ni arrangera era föreställningar?

En av de lokaler där vi, tillsammans med Vara Konserthus, arrangerar föreställningar är Sparbanken Blackbox, den nyaste scenen i konserthuset. Blackboxen

invigdes hösten 2019 så vi har bara hunnit ha några föreställningar där än så länge.

Nu i höst kommer vi att ge Hoota där.

Varför är blackboxen så bra?

Blackboxen rymmer oändliga möjligheter. Man kan skapa ett litet intimt scenrum där bara en del av rummet tas i bruk och skådespelarna är på golvet men det finns också möjlighet att bygga upp en större upphöjd scen. Flexibiliteten i blackboxen är väldigt stor och de tekniska möjligheterna oändliga. De utfällbara gradängerna

Ja, vi har sökt oss utomhus de senaste två åren... och hittat scener där barnfamiljer är. Tillsammans med olika föreningar och Vara kommun har vi arrangerat familjeföreställningar på lek och badplatser i kommunen. Där har vi, med nästan ingen teknik och mycket flexibilitet, haft Teater Imba på uppskattade besök. Då har det varit allt från 20 till 200 i publiken.

Med fritt inträde och gott samarbete med föreningarna har vi då nått en publik som kanske inte själva hittar till de vanliga inomhusföreställningarna.

MISSA INTE DINA FÖRMÅNER!

MEDLEM I RIKSTEATERN Folkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioevenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

BLEKINGE

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

DALARNA

Unga Klara, 20 % rabatt på egna föreställningar till ordinarie pris, ej lördag och söndag Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris, gäller för egenproducerade föreställningar

UPPSALA LÄN

Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

Dalateatern, 25% rabatt – ej för gästspel eller särskilda erbjudanden

VÄSTMANLAND

GÄVLEBORG

VÄSTERBOTTEN

HALLAND

VÄSTRA GÖTALAND

Skottes Musikteater, 25% rabatt

Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

JÖNKÖPINGS LÄN

Teateri, 25 % rabatt Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt

KALMAR LÄN

Byteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

KRONOBERG

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

SKÅNE

Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Månteatern, 20 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

STOCKHOLMS LÄN

Dansens Hus, 10 % rabatt Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Fria Teatern, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris, gällande egenproducerade föreställningar

Västmanlands teater, 20 % rabatt

Skuggteatern, 25 % rabatt

Scenpassrabatt ges av alla Riksteaterföreningar i hela landet.

ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan, 10 % rabatt på ordinarie pris – ej musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Teater Kurage, 25 % rabatt Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan, gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi Vara Konserthus, 20% rabatt på ordinarie pris för alla föreställ ningar som Vara Riksteaterförening är medarrangör till.

ÖREBRO LÄN

Teater Nolby, 30 kr rabatt Teater Hallsberg, 45 kr rabatt

ÖSTERGÖTLAND

Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tor, fre och sön.

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

TEATERTIDNINGEN

75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla namn och adress till: ekonomitjanst@ natverkstan.net - Uppge kampanj­koden ”Riksteaterns scenpass”.

DANSTIDNINGEN

50 kr rabatt på helårsprenumeration. 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till annmarie@danstidningen.se - Uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

FÖLJ DIN FÖRENING! Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbplats, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

160 kr/år Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26?

Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift.

Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

HELA LANDET

KRITIKERN TRE SPANINGAR

Ut i skogen ska vi gå!

Oro för publikens återkomst, skog, skog, skog och ett allt större intresse för dockteater – men avsaknad av utbildning. Det är några trender som Malin Palmqvist ser inom scenkonsten just nu.

Publiken, kom tillbaka!

Det finns en oro att publiken inte ska hitta tillbaka till teatern efter pandemin. Kanske är det därför jag ser allt fler försök att lösa upp gränsen mellan scen och salong? En närhetstrend som kunde anas redan innan pandemin men då fick ett abrupt slut. Eller, egentligen inte, eftersom salongen under pandemin flyttade ända hem till publiken via deras skärmar eller gräsmattor.

I Norrdans The Dawn Chorus får en sittande publik flyga som fåglar genom molnen med dansarna i ryggen. Både Norrdans och Estrad Norr har det senaste året bedrivit flera communitydansprojekt. I höst bjuder Viktor Fröjds dansverk Festen, på turné med Dansnät Sverige, in publik att ”tokdansa” med dansarna. Mat används också för att förstärka liveupplevelsen som i Astrid Menasanch Tobiesons minimalmusikal Club Janzon där det serveras både bubbel, frestelse och tårta införlivat i föreställningen. Saker vi äter när ingen ser på, i höst på Teater Västernorrland och Folkteatern Gävleborg, beskrivs som en blandning mellan matshow och middagsbjudning och tar upp ätstörningar. Själv uppskattar jag lösare linjer mellan scen och salong, men gör all publik det? Många teaterovana är, enligt min erfarenhet, rädda för att hamna i strålkastarljuset.

1

Gör: Frilansjournalist, teateroch danskritiker Baserad i: Östersund Ser fram emot i höst: Att kunna åka över till Trondheim och ta del av dans och teater där oftare. Det har varit en konstig känsla med den stängda gränsen till något som annars är så självklart och nära. Jag brukar försöka besöka Bastardfestivalen som har ett spännande internationellt program. * Scenkonstbiennalen är en svensk scenkonstfestival för alla scenkonstformer som arrangeras av Scensverige.

SCENEN 2 2022

Skogen

När kritikerna Karin Helander, Lis 2 Hellström Sveningson och Anna Håkansson under Scenkonstbiennalen* spanade efter scenografitrender såg de trä, träd och skog som en tydlig trend. Inte förvånande eftersom skogen är en het potatis som förväntas tillfredsställa många motstridiga önskemål i klimatomställningen. Stå orörd som kolsänka och plats för biodiversitet och rekreation, samtidigt som dess nedhuggna råvaror förväntas ersätta fossila material. Några exempel där skog och trä de senaste åren fått ta tematisk plats på scenen är i Malin Hellkvist Selléns Flottarkärlek och Kvinnor och skog och Marionetteaterns Ett frö i rymden som har ett mytiskt urträd som

Norrdans The Dawn Chorus flyger genom molnen.

scenografiskt centrum. Även i höst väntar flera föreställningar med skog som tematik. I oktober har Luleåbaserade Dansinitiativet nypremiär för Skogshall där skogliga väsen möter serverhallar och artificiell intelligens. I Smålands djupa skogar ger Regionteatern Blekinge Kronoberg Skogen för en ung publik, där det handlar om att utmana sig själv och sin mörkrädsla.

Dockteater Trots att användandet av dockor ökar allt mer även inom andra teaterformer finns ingen dockteaterutbildning i Sverige, sedan Dramatiska Institutet lade ner sin utbildning år 2005.

Marionetteaterns konstnärliga ledare Helena Nilsson berättar i ett samtal under Scenkonstbiennalen i Västerås att hon då och då blir inringd väldigt sent i processen för att ”hjälpa till lite med dockorna” hos andra teatrar – något som inte fungerar särskilt bra. Söktrycket till den 4,5-poängskurs som Stockholms konstnärliga högskola arrangerar i samarbete med Marionetteatern är högt. Kursen gavs samtidigt och i samverkan med Marionetteaterns internationella dockteaterfestival, tillika en personlig favorit, Pop up Puppets på Kulturhuset Stadsteatern i augusti.

3

23

NORRDANS

MALIN PALMQVIST

Lek och allvar på första föreställningen Ska du ta med dig ett barn på teater? Scenkonstens naturlag påminner om lekens – lika motsägelsefull och komplex som barnets eget magiska tänkande. Så här kan du fånga upp den förundran som upplevelsen väcker.

TEXT: KLARA LEDIN HÖGLUND ILLUSTRATIONER: JOANNA RUBIN DRANGER

24

SCENEN 2 2022

VAD GÖR JAG OM BARNET BLIR OROLIGT?

För en ung publik kan det kan vara lockande och skrämmande – samtidigt. Skådespelarna vet och förstår att det kan finnas barn i den yngsta publiken som reagerar med oro eller rädsla. Ibland räcker det med att ta det försiktigt en stund och sitta nära eller krama ett medhavt gosedjur, annars får man kanske flytta längre bak i lokalen eller gå ut och vila en stund.

HÄNGER BARNET MED I HANDLINGEN?

HUR LITEN FÅR MAN VARA?

Det finns ingen absolut åldersgräns för när det kan vara dags att börja gå på teater. Lämplig ålder för barnpubliken kan ofta diskuteras, jämnåriga barn i publiken kan uppfatta och uppleva föreställningen olika beroende på sina referensramar.

Men med det sagt – på teatern har man stor erfarenhet av publik i olika åldrar, därför är det viktigt att respektera den åldersgräns som teatern har angett.

Vi vuxna har ofta problem med begreppet förståelse i samband med barns teaterbesök, men barnen själva har inga problem med sin förståelse. Barn utgår helt från sina egna referensramar, väljer ut detaljer, situationer och bitar i föreställningen som intresserar dem och fogar samman dem till sin absolut egna föreställning. Teaterupplevelser har inget facit!

” Prat och viskningar i barnpubliken behöver inte betyda bristande koncentration – snarast tvärtom.”

HUR BÖR MAN UPPFÖRA SIG?

Barn är spontana. Ofta har de behov av att meddela sig med omvärlden – skådespelare, kompisar och vuxna – för att pröva tankar och lufta känslor. Prat och viskningar i barnpubliken behöver inte betyda bristande koncentration – snarast tvärtom. Skådespelarna ser det som uttryck för barnens engagemang och som medföljande vuxen behöver man inte hyscha och tillrättavisa barnen.

TALA OM FÖRESTÄLLNINGENS VERKLIGHET

” Barnpubliken uppskattar ofta hantverksskickligheten vad gäller dekor, teknik och effekter.”

EFTERÅT – DISKUTERA, FRÅGA OCH LYSSNA

Ett barn kan inte uttrycka sin upplevelse med ord som vuxna kan. Det betyder inte att upplevelsen är mindre komplex, men ord och begrepp för att beskriva en scenkonstupplevelse kan ha olika innebörd för barn och vuxna. ”Det var roligt när mamman trodde lillebror var död”, kan betyda att föreställningen var spännande och intresseväckande, inte nödvändigtvis att den var komisk.

>>>

TALA OM FÖRESTÄLLNINGENS SPRÅK

Vuxenvärlden har ofta en större tilltro till den verbala texten som teaterns fundament än vad barnen har. Visserligen kan mycket subtila vändningar i texten uppfattas av barnpubliken, men kroppsspråk, rörelser, musik, kostymer och bilder upplevs ibland som det mest intressanta.

Barnpubliken uppskattar ofta hantverksskickligheten vad gäller dekor, teknik och effekter – områden de gärna diskuterar efter en föreställning.

Texten är baserad på Riksteaterns lärarhandledning Att öppna nya världar, som kan laddas ner här: riksteatern.se/om-oss/barn-och-unga/lararhandledningar

SCENEN 2 2022

Barn diskuterar påfallande ofta vad som uppfattas som verkligt eller inte på teater.

Ibland vill man tala om saker som verkar ”konstiga” i betydelsen inte verklighetstrogna: ”Varför är han inte blöt när han kommer ur duschen?” Men oftare är det den ”inre” trovärdigheten som är viktig – om handling, roller och situationer upplevs som trovärdiga eller inte.

25

GENREN PANTOMIM

Gäster med gester Det finns olika teaterformer som spelas icke-verbalt. Mim uppskattades redan av de gamla grekerna och är idag ett inslag både i salong och på torg. kroppens rörelser och blir en del av berättandet. Oftast är det komiskt, men inte alltid.

Mimen kommer och går genom historien och ofta som en del av något annat – i cirkusen, akrobatiken, dansen och förstås i komedin. Över hela världen har människor i alla tider sett fördelarna med teater utan ord. Underhållning som inte kräver annat språk än kroppens korsar både kulturella och geografiska gränser – förr med kringresande teatersällskap, idag inte minst med gatukonstnärer som reser över hela världen.

I tider när makthavare velat styra vad som sägs och spelas på scen blev mimen ett sätt att kringgå censuren och till och med ett sätt att driva med makthavarna, utan att ett enda ord blev sagt.

SUSANNA LINDGREN

GREKISK HUMOR

1

Redan de gamla grekerna gillade skådespel där kroppsrörelse och mimik gör replikerna överflödiga. Pantomim – eller mim som det oftast kallas idag – kommer också från grekiskans pantómimos, den som härmar. Samtidigt som Atens makthavare ordnade storslagna teaterfestivaler underhöll mimgrupper på gatorna folket med berättande dans, gärna både burlesk och kryddad med buskis och slapstickskämt. Då bar skådespelarna ofta en mask. Populariteten höll i sig under romartiden då mimföreställningarna utvecklades till en sorts improviserade sketcher, typ triangeldramer med mannen, hustrun och älskaren. Förste mimare med verklig stjärnstatus lär ha varit den romerske skalden Livius Andronicus.

26

ANTOINE WATTEAU 1719/WIKIMEDIA COMMONS

MIMEN ÄR FULL av rutiner som kräver kontroll av

Commedia dell’arte

BUSKIS PÅ ITALIENSKA

2

I 1500-talets Italien växer en helt ny teatergenre fram – commedia dell’arte – en sorts improviserad farsteater där karaktärerna oftast var de samma. Här hittar vi Pedrolino (Pierrot på franska) med mjölvitt ansikte, den lite dryge Harlekin och den vackra Columbina, liksom flera andra fasta karaktärer som representerar de rika, snåla, makthungriga, oskuldsfulla och så vidare. Med sin blandning av mim, akrobatik, musik och teater, som snabbt kunde anpassas efter publiken, blev teaterformen otroligt populär och den italienska komedin spreds över Europa, inte minst till Paris.

MIMADE SIG UNDAN CENSUREN

3

Med sina rötter i folklig mim och marknadsteater upplevdes den populära csommedia dell’arte som ett hot av etablissemanget i Paris. När det i slutet av 1600-talet infördes teatercensur var det bara teatrar med kungliga privilegier som fick ha talad dialog. Commedian anpassade sig snabbt till de nya lagarna genom att istället mima eller sjunga mer. När 1700-talets nya idéströmningar ökade den sociala friheten användes mimen även för att med humor framföra kritik mot etablissemanget. Det som inte fick eller kunde sägas högt kunde ju sägas med ordlös teater. Klart det blev populärt.

SCENEN 2 2022

SVT

David Bowie

BRIAN DUFFY

Charlie Chaplin

WIKIMEDIA COMMONS

Ika Nord

WIKIMEDIA COMMONS

Colette

Clownen Manne

WI

PIERROTS FÖDELSE

KI M

S

SCENEN 2 2022

ON

Mim har utvecklats till en konstform i många kulturer. Den japanska dramaformen noh och det indiska dansdramat kathakali är två exempel.

Men, i Storbritannien och Irland är pantomime något helt annat än tyst teater – det är en ljudlig, komisk och musikalisk familjeunderhållning där publiken gärna bidrar med rop och kommentarer, och som sätts upp under jul- och nyårssäsongen.

M

MIM I VÄRLDEN

M

För den som vill luta sig mot en vägg eller banka på en dörr som inte finns gäller det att ändå få det att se ut som om tingen verkligen är där. Det kräver både kroppsteknik och inlevelseförmåga. En av modern mims stora förnyare var den franske koreografen Étienne Decroux som utvecklade en helt ny mimkonst: mime corporel – kroppslig mim. Hans mål var att skådespelaren skulle använda kroppen på samma sätt som en musiker använder sitt instrument. För att med dramatiken i kroppens rörelse – snarare än gester och mimik – skapa berättelsen.

CO

5

IA

EN MIMENS FÖRNYARE

Marcel Marceau

ED

4

Mimen som vi känner den idag föddes i 1800-talets Paris genom akrobaten Jean-Gaspard Baptiste Deburau och hans sympatiska men nedtryckta karaktär Pierrot – han med det vitsminkade ansiktet och de pösiga vita kläderna med alltför stora knappar. Deburau blev Théâtre des Funambules stora stjärna och de franska avantgardisternas favorit. Hans romantiska mimkaraktär finns förevigad i filmen Paradisets barn av Marcel Carné från 1945 som handlar om dåtidens teaterliv i Paris. Många fans av fransk film rankar fortfarande filmen som en av århundradets bästa.

MIMENS MODERNA MÄSTARE

Det går inte att prata om mim utan att nämna fransmannen Marcel Marceau, som med sitt alter ego clownen Bip i randig tröja och vita handskar inspirerat mimartister över hela världen.

Själv ansåg Marceau att Charlie Chaplin varit hans största inspirationskälla. Många stumfilmsartister kom också snarare från underhållningsbranschen än den klassiska teatern. Den franska författarinnan Colette var en av 1900-talets mest kända kvinnliga mimare (och varietéartist). Mindre känt är nog att den brittiske musikern David Bowie var utbildad mimare, men visst syns det i glamrockiga Ziggy Stardust.

Mimtraditionen har också varit stark i östra Europa där de stora namnen är bland andra Henryk Tomaszewski från Polen och Ladislav Fialka från det som nu är Tjeckien. Den svenska mimskådespelarutbildningen skapades av Stanislaw Brosowski, som på 70-talet kom just från Tomaszewskis teater i Polen.

6

MIM I SVERIGE

Den turnerande Pantomimteatern bildades 1977 av den första elevkullen på mimlinjen vid Statens Dansskola, som idag är SKH – Stockholms konstnärliga högskola. Deras förställningar vilar på samspelet mellan mim, rörelse, musik och scenografi. Även idag är mim ofta en viktig del av andra konstformer som balett, modern dans, teater och cirkus. Varje år ordnas en mimfestival i Göteborg: Gbg Mime Fest, med både utländska och svenska kompanier. Alla som såg svenska barnprogram på 1970-talet minns Clownen Manne (Hans Hugo Ferdinand af Klintberg), en av Sveriges mest kända mimare, och på 80-talet kom Ika i rutan av Ika Nord, som utbildats av Étienne Decroux.

7

27

Ett älskat folknöje, en utmanande konstform – eller något helt annat?

Meningarna, myterna och missuppfattningarna om svensk cirkus är många.

Säkert är i alla fall att ett av världens största cirkusarkiv rymmer bevisen på stora svenska framgångar – samtidigt som nya satsningar betyder att cirkusen går mot en lika ljus framtid.

TEXT: DAN NILSSON ILLUSTRATION: JENNY LUCANDER

28

SCENEN 2 2022

på 1700-talet till den samtida konstformen.

Philip Astley var en ridande officer i Storbritannien, som en dag började visa upp de konster han behärskade på hästryggen för publik. Genom kavalleristerna etablerades den uniform som är ett signum än idag. Andra slags artister togs in för att skapa variation i programmet och locka mer publik. Allt framfördes i den runda manegen, formad likt dåtidens amfiteater där publiken fick bra uppsikt från alla håll.

Parallellt med detta har jonglörer och balansartister så gott som alltid visat upp sig på gator och torg.

– Jag vill påstå att det tillhör människans urkultur att man i tusentals år försökt imponera på varandra genom uppvisningar. Det finns nästan i våra gener, menar Janne Näsström.

GUSTAV III GAV engelska cirkusryttare

ALLA SOM NÅGON gång gått på cirkus vet

vad det handlar om. Men kanske ändå inte. För hur hör ryttare, jonglörer, lindansare, clowner och djurtämjare egentligen ihop – om de ens gör det? Och kan alltihop kallas cirkus?

Ledtrådar till många av frågorna kan sökas på hyllorna i en källare i Bromma.

Här finns en av världens mest omfattande samlingar av cirkusmaterial, som tillhör Akademien för cirkuskonstens bevarande i Sverige – ett sällskap som arbetar för att sprida kunskap och intresse för cirkusen som konstart.

Nyligen bestämde sig akademin för att locka experter att tolka den svenska cirkusens långa och händelserika historia.

Resultatet är ett samarbete med historikern Dick Harrison, där akademins egen cirkusdirektör Janne Näsström varit drivande i arbetet för att förstå varför svensk cirkus avviker så mycket från utvecklingen i andra länder.

– Det första felet många gör när de bildar sig en uppfattning om cirkus är att röra ihop en blandning av tyska familjeSCENEN 2 2022

tillstånd att uppträda i Sverige, vilket öppnade för en utveckling även i vårt land.

Många utövare var släkt med varandra, men den gängse uppfattningen att cirkuskonsterna gick i arv inom familjerna har visat sig vara en sanning med modifikation i Sverige. Dock är det inte alla entusiaster som vill acceptera den förklaring Janne Näsström ger när han jämför cirkus med produktionsbolag.

– Det här är en fråga jag har bollat med Dick Harrison, och insåg att Sverige var ett vedervärdigt land på 1800-talet.

Du förväntades hålla dig hemma i din hemsocken tills du dog. Ville du resa fick du ansöka om tillstånd som gällde bara för en viss tid och en viss väg.

Om du bröt mot reglerna kunde du dömas för lösdriveri, berättar Janne Näsström. cirkusar, amerikansk sideshow Med andra ord var det inte och Kalle Anka, säger Janne okomplicerat med cirkusturnéer Näsström. i Sverige. Det krävdes nästan att Han beskriver myterna lika arrangörerna hittade platser dit sansat och tålmodigt som när de kunde återvända för att vara han redogör för akademins egen Janne Näsström säkra på att ha en publik. Därför tolkning av cirkusens historia. Men Kalle gällde det att erbjuda samma publik Anka …? Janne Näsström passar på att av- ett nytt program varje gång för att inte liva en av de mest envisa myterna, den om upprepa sig. Och av naturliga skäl anlita trollkonstnären som trollar fram kaniner utomstående artister. Som produktionsur en hög hatt. Det tricket har sannolikt bolag. aldrig utförts, utan är en produkt av Walt – Det fanns inga som blev sådana mäsDisneys fantasi i en Kalle Anka-serie från tare på att ansöka om tillstånd och planera 1930-talet. turnéer, konstaterar Janne Näsström.

Cirkusarrangörerna hittade nya väJANNE NÄSSTRÖM berättar länge och gar, men med tiden dök fler hinder upp. lustfyllt om det som fascinerat honom Under många år drogs cirkus med dåligt hela livet, ända sedan han som liten pojke rykte, något som uppstod när arrangöbörjade med trolleri hemma i Härnösand rerna misstänkliggjordes för att vanvårda där han växte upp vid en folkpark. Och vilda djur. fascinationen spänner över hela historien, – Vi som jobbade med det här satt mitt i från pionjären Philip Astleys första idéer en orkan, en hatkampanj. Grunden till det 29

Cirkusarkivet Finns i Bromma utanför Stockholm och tillhör Akademien för cirkuskonstens bevarande i Sverige. De äldsta föremålen är sparade ända från 1795.

Samlingarna består av tusentals affischer, fotografier, böcker, tidskrifter, filmer och annan dokumentation från både svensk och utländsk cirkus samt varietéer.

I Ingelsträde utanför Höganäs driver cirkusakademin också ett museum med samlingar av bland annat cirkuskostymer.

var att de mest högljudda kritikerna egentligen aldrig hade sett professionell cirkus, utan lät fördomarna och mediedrevet som sedan följde orsaka alltför stor skada, säger Janne Näsström.

Att cirkusen använde exotiska djur i föreställningarna går tillbaka till 1930-talet i Tyskland, med dess omfattande djurimport från landets kolonier i världen. När de tyska cirkusarna flydde andra världskriget och dök upp i Sverige ingick djuren i många cirkusnummer. Farhågor från djurrättsorganisationer gjorde att cirkusarrangörer hamnade på en negativ lista för att kunna skilja dem från yrkesgrupper som ansågs ha större skäl för djurhållning. Ett förbud infördes 1960 och bevisen fick läggas fram för att något djurplågeri inte förekom på svenska cirkusar.

En hel del motgångar alltså. Men framgångarna då – var fanns de?

– Många har hört talas om det svenska popundret, men känner du till cirkusundret? undrar Janne Näsström.

Eller kanske den mindre glamourösa arbetstidsförkortningen från 1920-talet?

Det anses i alla fall vara den ökade fritiden som orsakade en våg av träning och hälsa genom Sverige. Frigymnastiken drog med sig det som kom att bli våghalsiga 30

uppträdanden i folkparkerna, något som gav mer klirr i föreningskassorna. Ensembler turnerade, erbjöd arbetstillfällen och inspirerade många ungdomar.

– Den här trenden att träna blev något väldigt unikt för Sverige, och en folkrörelse som gynnade cirkuskulturen, konstaterar Janne Näsström.

MELLAN 1930- OCH 60-talen var svensk

cirkus känt för sina internationella artister.

Talangscouter från hela Europa och USA kom hit för att hitta morgondagens stjärnor. Frilansande cirkusartister håller liv i cirkusen än idag. Många jobbar med både klassisk cirkus och nycirkus, ett begrepp som Janne Näsström gärna undviker.

– Vår inställning är att allt är cirkus, att det bara är olika uttryck för samma sak.

Mozart och hårdrock kan väl leva sida vid sida. Det är bara en styrka att båda finns, menar han.

Samma uppfattning har Tilde Björfors, som för drygt 25 år sedan grundade Cirkus Cirkör som bröt ny mark inom den svenska cirkusen. Inspirationen kom från genren cirque nouveau i Frankrike, där mötet med andra konstformer och tidens anda flyttade fram gränserna.

– När vi startade var det inte som en SCENEN 2 2022

hand tio meter över marken går det inte att samarbeta på låtsas.

TILDE BJÖRFORS TYCKER att mycket har

hänt vad gäller erkännandet av cirkusen som egen konstform. Det senaste är ett nationellt uppdrag som regeringen år 2020 gav Riksteatern för att skapa bättre förutsättningar för cirkusverksamheten i Sverige. Utvecklingsledaren Magali Bancel har sedan dess arbetat fram en handlingsplan för att stimulera det stora intresset för cirkus som redan fanns i landet.

– Vi jobbar hårt för att skapa kontaktytor mellan producent och arrangör. Vi satsar mycket på att möta och samarbeta med cirkusorganisationer och både lokala och regionala föreningar, för de finns ju överallt och är en jättestor tillgång, säger Magali Bancel som menar att hennes uppdrag är en naturlig fortsättMagali Bancel ning på det arbete som många andra har gjort för att utveckla cirkusen i Sverige.

Magali Bancel går upp ett tonläge på rösten när hon berättar om allt som är 1768. Ryttaren Philip Astley framför den första kända cirkusföreställningen på gång. Produktioner, samarbeten och i England.

1787. Cirkusryttare från England bjöds in för föreställningar i Sverige. residens – lokala satsningar på konstnär1873. Claes Eduard Bergman startade den första cirkusen i Sverige, vilken lig utveckling – samlar utövare runtom 20 år senare var Nordens största cirkus. i landet. Utbildningar här och var ger 1898. Fritiof Malmsten debuterar som Sveriges första konstcyklist. producenter mer kunskap om hur de ska 1937. Den välkända familjen Bronett startade Cirkus Scott. använda teknik, scenografi och redskap, 1987. Reino (artistnamn) från Bro var världens främsta lindansare, som vid något som är grundläggande för produk200-årsfirandet av svensk cirkus blev frimärksmotiv. tionerna. Nya cirkusartister utbildas.

1995. Cirkus Cirkör grundas av Tilde Björfors tillsammans med unga cirkusartister.

– Cirkus handlar i grunden om att tänja 1997. Cirkus Cirkör startar Cirkuspiloterna, den första eftergymnasiala cirkuspå gränserna. Att utforska. Det finns kanutbildningen i Norden, och startar år 2000 gymnasieutbildning i cirkus. ske en del fördomar om att det är svårt att 2020. Regeringen ger Riksteatern i uppdrag att utveckla den samtida cirkusen arrangera cirkus, men det behöver det inte i Sverige. vara. Man skulle kunna spela cirkus på en spårvagn om man så vill, säger Magali Bancel. opposition till så kallad traditionell cirkus, samhällsdebatten.

– Det kommer att hända jättemycket vilket många var ute efter i debatter och – När vi startade Cirkör handlade det framöver. Det känns som att det bubblar liknande. Vi var inte emot något, tvärtom! lika mycket om att skapa bättre förutsättöverallt, tillägger hon.

Men vi var intresserade av det gränsöverningar för cirkuskonsten och artister att skridande uttrycket, totalkonsten och i att verka i Sverige som att skapa den konst LIKA HOPPFULL ÄR Janne Näsström, som få utveckla cirkusen i mötet med andra. vi längtat efter att få se och vara en del menar att pandemin trots sitt elände visat Och så var vi ointresserade av att jobba av. Att föra in cirkusen på teaterscener, i att många cirkusarrangörer har välskötta med djur då vi hade fullt upp med att klassrum, riksdagshuset, musikfestivaler verksamheter som har berättigat stöd och utforska vad vi kan göra med våra kropeller ”konstens finrum” var lika mycket ett satsningar för framtiden. Nu är cirkusen par, berättar Tilde Björfors som själv blivit sätt att utbilda omvärlden om cirkusens ute på vägarna igen och drar storpublik. hänförd av cirkus redan som åttaåring då möjligheter som att utveckla vår konst, Janne Näsström vill också framhålla det kom en turnerande föreställning till säger Tilde Björfors och fortsätter: behovet av ett alternativ till nutidens hennes hemtrakter.

– Cirkus ska få lov att vara en konstart skärmvanor. Även om hon anser att de olika cirkusi sig själv som inte behöver vara beroende – Samspelet med publiken blir mycket formerna i grunden hör ihop ser hon en av något annat, även om jag personligen viktigare i vår tid. Om man lägger till den viss skillnad i att klassisk cirkus ofta vill tycker att mötet med olika former och dimensionen får man ta del av en helt underhålla sin publik, medan nycirkus uttryck är utvecklande. Det blir extra annorlunda atmosfär som man bara kan inte drar sig för att också väcka tankar komplext när vi tillför cirkusens riskmouppleva på plats. Jag tror att cirkusen har och känslor eller att vara en aktiv del i ment. När man hänger i någon annans en stor uppgift att fylla framöver.

Nedslag i cirkushistorien

SCENEN 2 2022

31

BILDEN

Åter i Sherwoodskogen Vara Riksteaterförening vill nå ut till nya målgrupper och ett sätt att värva medlemmar är att arrangera föreställningar på platser där de finns, på bad- och lekplatser.

Vad: Vår version av Robin Hood Vilka: Teater Imba Var: Lekplatsen i Helås, utanför Vara När: 21 augusti 2022 Fotograf: Nicke Johansson

32

SCENEN 2 2022

SCENEN 2 2022

33

VÅR FÖRENING PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING

”Viktigare än någonsin att vi finns” I somras samlades ungdomar från hela Norrland på ett arrangörsläger i samband med det årliga pridetåget i Pajala. Följ med när Alva Eriksson Kalla, ordförande för Pajala Unga Riksteaterförening, berättar vad de tre intensiva dagarna i juli kom att betyda för henne.

BERÄTTAT FÖR: KLARA LEDIN HÖGLUND FOTO: PRIVAT

1. Vi börjar lägret med att göra olika övningar för att

komma fram till vad vi vill skapa för känslor i paraden. Det känns bra att tydliggöra sin egen anledning. För mig är det viktigaste trygghet och gemenskap, både i tåget och för de som tittar på. Det här är bara två veckor efter skjutningen på gaybaren i Oslo, men för oss är det inte aktuellt att ställa in. Snarare känner vi att Pride behövds ännu mer just i år, som en positiv motkraft.

Alva Eriksson Kalla

Ålder: 20 år Bor: i en liten etta centralt i Pajala.

Familj: Mamma, pappa, tre småsyskon och två hundar.

Gör: Jobbar som dans-, teater- och filmpedagog, ordförande i Pajala Unga Riksteaterförening.

3. Nu är vi på scenen under invigningen innan tåget ska 2. Här sitter jag i vår verkstad i Pajala Folkets hus, där vi gör

pappersblommor i olika färger och bygger plakat som vi skriver ner våra budskap på. Några blåser upp ballonger och vi har väldigt trevligt. När det blir dags för lunch känner vi bara ”nä, men vi måste väl inte gå och äta just nu?”

34

börja. David Forsberg från RFSL norra Norrbotten står till höger om mig. Vi kallar honom ”vår officiella pridepappa” eftersom det är han som står bakom hela Tornedalen Pride. Till vänster står min lärarkollega på Kulturskolan, Lisa Hennix Raukola, hon ska precis börja lära ut en pridedans som vi ska kunna dansa i tåget.

SCENEN 2 2022

4. Precis innan tåget startar känner jag mig väldigt spänd,

men positivt taggad. Det är ganska blåsigt och vi har så många pappersblommor och ballonger som vi håller fast i för glatta livet, för att inte råka slå till någon med en ballong. Eftersom vi hade så många blommor delar vi ut dem till alla som vill ha. Stolt Scenkonst är på plats, de har hjälpt oss att bygga våra plakat och att komma fram till våra olika budskap.

5. Nu har vi precis börjat tåga genom Pajala, på väg mot Tornedalens

teater där paraden avslutas varje år. Alldeles bakom mig går min kompis Ida, vi följs åt i tåget en stor del av tiden. Hon och jag känner varandra väl efter att vi har spelat teater tillsammans i många år, i Kulturskolans teatergrupp Exhibitionisterna.

6. Här går jag med min nya kompis Miranda, vi har lärt känna

varandra under arrangörslägret. Vi håller en stor prideflagga mellan oss så att den inte ska fladdra bort i blåsten. Många marknadsbesökare står efter sidorna och tittar på, jag hör hur någon kommenterar att det står ”fuck” på en skylt: ”Använder ni så fula ord?” Men de flesta ser bara ut att tycka att det är trevligt.

8. Bakom mig och Miranda går

Rock i svart hatt, en av de som också var med på lägret, och Joakim Rindå från Riksteatern som håller i ballongerna. Joakim har hållit i kurserna under arrangörslägret och bidragit med mycket kunskap om historiken bakom Pride. Jag har ju gått med i pridetåget under flera år, men att få lära sig med om bakgrunden satte allt vi gjorde i ett sammanhang.

Efter lägret har vi som var med nu fått ett kontaktnät som öppnar upp för fler samarbeten. Och det känns viktigt att inse att vi ju lika gärna kan ses i Pajala eller på någon annan liten ort – all kontakt behöver inte baseras på storstäder framöver.

SCENEN 2 2022

7. På min skylt står budskapet ”Vi finns”. Jag tänker att det är det

som är själva kärnan i Pride, att visa att vi finns året om, även om vi kanske inte syns på samma sätt då när vi inte går omkring med en massa flaggor. Framför mig går Katinka i solglasögon och Helle, som båda har rest en bit för att komma till arrangörslägret.

LänkArr Pride Tornedalen Pride har anordnat ett pridetåg i samband med Pajala marknad sedan 2014. I år anordnades arrangörs-lägret LänkArr Pride, med deltagare från Västernorrland, Jämtland och Norrbotten, som under tre dagar i juli fick djupdyka i arangörsskap med fokus på det inkluderande arrangemanget och scenkonsten.

Pajala Unga Riksteaterförening stod som värd tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan Pajala, med stöd från Riksteatern Norra, Riksteatern, Pajala Kommun, Region Norrbotten, Ung Scen Norr, Norrbottensteatern, Västerbottensteatern, Tornedalen Pride och RFSL norra Norrbotten.

35

Några av de föreställningar Malin B. Erikson arbetat med: • Farliga förbindelser, Uppsala stadsteater • Tystnaden, Göteborgs Stadsteater • Min fantastiska väninna, Kulturhuset Stadsteatern Stockholm • Blod, svett och tårar, Riksteatern

36

SCENEN 2 2022

TRYGGHETSRÅDET Det troligtvis nyaste yrket inom scenkonstbranschen växte fram i samband med metoo. Som intimitetskoordinator borgar Malin B. Erikson för att skådespelare ska känna sig trygga i intima scener.

TEXT: ANNA HEDELIUS FOTO: JOHAN STRINDBERG

M

alin B. Erikson har arbetat i scenkonstbranschen i över två decennier, som skådespelarpedagog och regissör. Då hon kände att hon själv saknade de rätta verktygen för att vägleda skådespelare i intima scener sökte hon efter utbildningar på området.

– När jag började fanns det inget färdigt utbildningspaket som i dag. Jag gick utbildningen Intimacy on set som drivs av pionjären Ita O’Brien i England. Sedan tog jag med konceptet till Sverige.

Som svensk pionjär på området har Malin B. Erikson, tillsammans med kolleger i det internationella nätverket The Intimacy Practitioners’ Guild, arbetat fram verktyg och riktlinjer för intima scener inom scenkonst och film. Det kan handla om alltifrån kameravinklar till riskbedömning av specifika scener.

– Med en gemensam standard är det lättare att bedöma hur olika situationer ska hanteras.

Malin B. Eriksons arbete börjar redan på manusstadiet, då hon närläser manus på spaning

SCENEN 2 2022

efter scener som innehåller intimitet, nakenhet, simulerad sex eller sexuellt våld. Hon träffar sedan skådespelarna var och en för sig för att samtala kring scenerna. I scenkonstsammanhang vill Malin B. Erikson helst vara med på kollationeringen för att alla ska känna till att det finns en intimitetskoordinator kopplad till produktionen.

– Även om jag jobbar specifikt med bara vissa skådespelare är ju ofta även andra skådespelare, tekniker samt folk från kostym och mask på plats på scenen när de har sina intima scener.

Malin B. Erikson utgår i sitt arbete alltid ifrån vad scenen ska berätta och funderar över hur det kan berättas på bästa sätt. I uppsättningar med mycket nakenhet ser hon till att särskilja när skådespelaren är i karaktär och inte, så att ingen ska behöva sitta oklädd utanför rollen.

– I koreografier ser jag till att det alltid finns alternativ till nakenhet om det en dag inte känns okej att vara avklädd. En viktig aspekt, som skrämmer många regissörer, är att samtycke går att återkalla. Det måste alltid finnas alternativa lösningar i intima scener. I de allra flesta fall går det att hitta något mindre känsligt sätt att göra scenen.

>> 37

MARKUS GÅRDER

SÖREN VILKS /DRAM ATEN

PAR AMO UNT

Intima scener för skådespelarna i filmen Chinatown 1974 och i Dramatens uppsättning av Fröken Julie 2007.

38

SCENEN 2 2022

I Folkoperans uppsättning av Verdis klassiker La Traviata var stora delar av ensemblen helnakna 2015.

Malin B. Erikson om samtycke

Samtycke ska bygga på fem viktiga hörnstenar: •F ritt givet – vilket egentligen är omöjligt i vår bransch, därför att vi är frilansare, men utifrån de förutsättningarna ska vi skapa en så bra arbetsmiljö vi kan.

•Å terkalleligt – det ska till exempel finnas alternativ till nakenhet om det en dag inte känns okej att vara avklädd..

•I nformerat – Vi pratar mycket om samtycke, men kunskapen om vad det betyder är otroligt liten.

•E ntusiastiskt – det ska kännas bra.

•S pecifikt – skådespelaren ska veta specifikt vad det är som gäller.

” EN VIKTIG ASPEKT, SOM SKRÄMMER MÅNGA REGISSÖRER, ÄR ATT SAMTYCKE GÅR ATT ÅTERKALLA. DET MÅSTE ALLTID FINNAS ALTERNATIVA LÖSNINGAR I INTIMA SCENER.” SCENEN 2 2022

Vilka reaktioner möter du?

– Väldigt positiva. De flesta skådespelare välkomnar mitt arbete. Det är viktigt att jag möter dem där de är, att jag jobbar efter deras behov. Hos vissa regissörer märker jag ibland en oro. Det beror nog främst på okunskap; en del lever i föreställningen att intimitetskoordinatorn är en slags övervakare som ska säga vad de får och inte får göra. Men det är egentligen tvärtom. Genom att scenen koreograferas får skådespelarna möjlighet att fördjupa sitt karaktärsarbete samtidigt som risken för att överskrida personliga gränser minimeras.

Vad är det svåraste med jobbet?

– Det jag brottas mest med är tiden. Jag måste få repetitionstid. Om jag kommer in väldigt sent i en produktion kan det bli svårt att nå dit jag vill. Jag är ingen wonder woman som kommer med en trollstav och gör allt bra. För att säkerställa att arbetet sker på ett säkert sätt krävs planering.

Skådespelarnas säkerhet och trygghet är det viktigaste och genom grundligt förarbete kan vi skapa en scen som får vara en del av berättelsen.

Du möter skådespelarna i det allra känsligaste, nästan som en terapeut?

– Det kan absolut bli väldigt personligt och jag kan komma skådespelarna väldigt nära, men det är en professionell närhet. Att vara skådespelare är sårbart och jag får höra många historier från personer som har varit med om traumatiska och smärtsamma saker. Vi samtalar om det, men fokuserar sedan på vad vi kan göra framåt. Många gånger säger de att det känns bra att lämna det smärtsamma, att arbetet fungerar som en slags healing.

Malin B. Erikson är en av två kvalificerade intimitetskoordinatorer i Sverige. Hon ser att det finns ett behov av fler.

– De allra flesta produktioner väljer ännu att inte ta in någon, men det här är ett område som kommer att utvecklas mer och mer.

39

HANNA MELLIN

har tidigare etablerat sig som vett & etikett-guru i bland annat Dagens Nyheter och i podden Är din pappa singel? som hon gjort tillsammans med Tove Norström.

INFÖR FÖRESTÄLLNINGEN:

VETT & ETIKETT

Vad är väl en kväll på teatern. Den kan vara dötrist och långtråkig och … alldeles, alldeles underbar. Förutsatt att alla stänger av sina mobiler och inte drabbas av hostattacker i tid och otid. Scenens vett & etikett-expert Hanna Mellin reder ut vad som går för sig och ej i salongen.

FOTO: KAJSA LORENTZON SEMESTRA IHOP I all ära, men alla med god smak

vet ju att det riktiga relationstestet äger rum som publik framför en noggrant utvald och efterlängtad föreställning. Sjunger sällskapet med ordentligt när det efterfrågas antecknas mentala pluspoäng, vägrar vederbörande resa sig upp under applådtacket är det lika bra att skiljas åt redan i foajén.

Att samlas och njuta av en kulturupplevelse tillsammans är sannerligen ett av livets högsta nöjen, en tyst överenskommelse om hur vi vill vara både som publik och personer. Störigt eller svängigt?

Här följer några vanliga beteenden som kan vara förargelseväckande i salongen.

40

SCENEN 2 2022

Prassel som prassel

Det är skillnad på dina halstabletter för att stävja allergisk torrhosta och noggrant inslagna, helt onödiga praliner exempelvis – men det vet dessvärre inte resten av publiken. Det går nämligen inte att höra skillnad på dina Vicks och innehållet i en påse Twist (den prassligaste förpackningen av dem alla), och skådespelaren som gör sitt livs insats genom att dö som Hamlet bryr sig just då inte heller nämnvärt om din allergi.

LÖSNING: Pilla ut alla pastiller innan föreställningen börjar, förvara i mjuk påse – gärna med teaterns logga på för att stödja kulturlivet.

1

Rumpan till, det är frågan

Nöden har ingen lag, men salongens oskrivna

2 lag lyder att om du vet med dig att du är

utrustad med snålt tilltagen blåsa gör du bäst i att boka din sittplats längst ut på raden. Har detta förvägrats din person på grund av stress, slarv eller otur kan du i alla fall försöka göra din sorti till och från toaletten så anständig som möjligt.

LÖSNING: I vissa kulturer är det kutym att vända ryggen till medan man brådskande passerar sina bänkgrannar, i Sverige anses detta dock av många som en både oinbjuden och ofrivillig bekantskap med din ändalykt. Försök istället få ögonkontakt med den du nästan råkar krossa knäna på och bjud på ett ”ursäkta”.

Fel plats i fel tid

Ibland blir det fel. Oavsett vems så kan det gå

3 galet och trots ett helt system bestående av

hur många siffror som helst så kan folk få för sig att missförstå och i värsta fall motarbeta systemet. Det sitter helt enkelt redan en människa på din plats i salongen. Föreställningen ska strax börja och det är inte alls läge för en omgång hela havet stormar längs hela bänkraden.

LÖSNING: Handlar det om minuter innan showtime får du dessvärre finna dig i att sätta dig varsomhelst så länge, oavsett hur orättvist det är.

(Hade du däremot haft tiden på din sida hade det varit fritt fram för både bråk och fredliga lösningar.)

Skrattar först som skrattar sist

Plötsligt lägger ditt sällskap av ett asgarv re-

4 dan innan skådespelaren kommit till replikens

slutkläm och fnissar sedan införstående vid minsta nämnande av obskyra referenser, även (eller kanske särskilt) ju smalare pjäsen är. Snobbism kan dyka upp när man minst anar det och somliga kulturälskare kan bara inte låta bli att visa att de förstår sig på precis allt, gärna först i hela salongen.

LÖSNING: Troligen är du den enda som skrattskrytaren stör (det är ju trots allt tillåtet att skratta under en föreställning). Blir beteendet ändå olidligt, viska tyst till ditt sällskap hur jätteduktig och insatt hen är. Undvik sedan förslagsvis all form av publikt umgänge i framtiden.

Mina barn och andras ungar

Få barn under fem år får själva för sig att slå

5 sig ner framför en två timmar lång monolog i

motljus – men nu är ni här, du och de stackars barn som släpats hit av intet ont anande vårdnadshavare, gudföräldrar eller barnvakter som kanske bara ville bjuda på livets första smakportion av scenkonst.

Snart klättrar barnen längs med stolsraderna, efter att de har råkat ut för det ack så vanliga barntillståndet Myror i Brallan.

LÖSNING: Inse faktum. Även om det inte är en barnföreställning så är den enklaste lösningen att bara låta barnen få vara precis som de är. Alternativt att erbjuda föräldrarna hjälp att köra slut på de små, medelst intensiva springlekar i pausen.

SCENEN 2 2022

41

UTGÅNG NYTT OM SCENKONST

Är du barn, ungdom eller förälder till någon av dessa har du tur, för nu finns flera spännande föreställningar riktade till familjer. På Skottes Musikteater i Gävle går exempelvis Den lilla mullvaden som ville veta vem som hade bajsat på hans huvud, vars titel också redogör för en stor del av handlingen i barnboksklassikern den är baserad på.

Hos Expressteatern i Malmö sätts Flickan i spegeln upp, om en flicka som börjar känna sig grå och osynlig, och är en föreställning som friskt blandar mim med ord och musik. I Lund, på Teater Sagohuset, ges Fika med Faster Dettan, där skådespelaren Ola Citron ikläder sig rollen som sin egen faster och där publiken gärna får ta med sig egen fika under föreställningen.

Upplagt för succé.

Fika med Faster Dettan.

WORLD OF WARCRAFT

NYA UPPLEVELSER FÖR BARN

Välkommen in i World of Warcraft.

ETT RUM MED UTSIKT Den sanna historien om Mats överraskade och berörde tusentals människor runt om i världen – inte minst hans egna föräldrar. Norrmannen var rullstolsburen och spenderade den största delen av sin tid i sitt rum i familjens källare. Han gick inte ut och han träffade inga vänner. Men, han spelade World of Warcraft och där, som sin avatar, ingick han i en stam och hade vänner över hela Europa. Föräldrarna visste ingenting, förrän vid sonens bortgång då spelvännerna kom till begravningen.

TeaterI i Jönköping berättar den rörande historien om att hitta nya vägar, om att leva ett liv bortom det vanliga, om att ha en annan kropp och ett annat namn: Lord Redmoore.

6x EMMALISA PAULY

Sex olika stycken förs samman i föreställningen Roommates, som tar inspiration ur tidigare verk på Ballet National de Marseille, Frankrike.

Spelas våren 2023.

EN KOMIKERS UPPVÄXT

OLA KJELBYE

Han fick 12 dollar och en spagettimiddag för sitt första framträdande som ståuppkomiker 1947. Tio år senare skulle han stå på Carnegie Hall i New York City. Komikern Lenny Bruces liv var minst sagt turbulent, med droger och rättsliga problem, men han är också ansedd för att vara banbrytande och gränsöverskridande. Allt detta har Fredrik Evers tagit fasta på i En död komikers liv som får urpremiär på Göteborgs Stadsteater i december. Vem som spelar Lenny Bruce? Ingen mer passande än Claes Malmberg, så klart.

46 42

SCENEN 2 2022 2021

NYTT OM SCENKONST INGÅNG

Foton du kan höra

Följ med till Gyllene Cirkeln, jazzklubben som satte Stockholm på världskartan i slutet av 1960-talet, och haka sen på till Fasching för en svettig midnattssession. Fotografen Christer Landergren skildrade den svenska jazz- och musikscenen från 1960-talet och framåt och fångade alla från Duke Ellington och Miles Davies till Tina Turner (bilden), Jimi Hendrix, Nina Simone, Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt och Esbjörn Svensson.

På Scenkonstmuseet i Stockholm visas, fram till januari 2023, fyra decennier av foton du kan höra och musik du kan se.

CHRISTER LANDERGREN

SCENEN 2 2022

43

FÖR DIG. OCH DIG, DIG OCH DIG.

FOTO: VALTTERI KANTANEN

Hela Sveriges scen.

Befolkningen är vår publik. Vår publik blir medlemmar som bildar Riksteatern lokalt. Över 200 föreningar i hela landet är tillsammans Riksteatern.

Vi arrangerar teater, dans och musik från andra och vi har våra egna turnéer.

Om din ort är liten kan din riksteaterförening ändå erbjuda de stora upplevelserna.

Som publik får du uppleva det. Som medlem gör du det möjligt.

Läs om din lokala riksteaterrepertoar, våra egna turnéer och mycket mer på riksteatern.se BILD FRÅN ETT DRÖMSPEL – RIKSTEATERNS SAMPRODUKTION MED SVENSKA TEATERN I HELSINGFORS OCH CARL KNIF COMPANY HÖSTEN 2022.