Den svåra yttrandefriheten – nordiska röster

Den svĂĽra yttrande friheten Nordiska rĂśster En debattbok utgiven av Nordiska ministerrĂĽdet

Den svĂĽra yttrande friheten Nordiska rĂśster En debattbok utgiven av Nordiska ministerrĂĽdet

Den svåra yttrandefriheten Nordiska röster Redaktion: Per Lundgren, Mogens Blicher Bjerregård och Ole Rode Jensen Boken har utarbetats av Nordiskt Journalistcenter på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

ANP 2017:727 ISBN 978-92-893-4967-3 (PRINT) ISBN 978-92-893-4968-0 (PDF) ISBN 978-92-893-4969-7 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/ANP2017-727 © Författarna och Nordiska ministerrådet 2017 Layout: Pernille Sys Hansen/Damp Design Tryck: Rosendahls

Printed in Denmark Nordiska Ministerrådet vill med denna bok främja en mångfald av berättelser från hela Norden kring yttrandefrihet. Skribenternas åsikter är deras egna och representerar inte nödvändigtvis Nordiska Ministerrådets hållning.

Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.

Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.

Det nordiska samarbetet vill styrka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet Ved Stranden 18 DK–1061 København K www.norden.org Ladda ner nordiska publikationer: www.norden.org/nordpub

4 8

Förord Den sorte vare­vogn Af Liljan Weihe (Færøerne)

16

Utan jämställdhet ingen yttrandefrihet

24

“Skrevet til den unge mand nævnt i skriftet”

Av Maria Edström (Sverige) Af Knud Steffen Nielsen (Danmark)

32

Press freedom in the Nordics – but with one eye

By Ali Alabdallah (Sweden)

40

Frie medier er i alles interesse – også magt­ havernes Af Poul Krarup (Grønland)

48

Sámi media adds value to Nordic societies

56

Undersökande journalistik allt viktigare i en global värld

By Pirita Näkkäläjärvi (Sápmi, Finland)

Av Axel Rappe (Finland)

64

Folk må oppfatte at journalistikk gjør en ­forskjell Av Kjersti Løken Stavrum (Norge)

72

Visa hänsyn – publicera namn

80

Trolde stopper unges politiske arbejde

Av Astrid Olhagen (Åland) Af Emma Holten (Danmark)

88

Ut av skammen Strategier mot netthets Av Aina Landsverk Hagen (Norge)

96

Algorit­men blir redaktör Av Per Strömbäck (Sverige)

104

Glöm fakta, tjäna pengar

112

The challenge in an era of misinformation and disinformation

Av Heikki Jokinen (Finland)

Articles in Danish,

By Elfa Ýr Gylfadóttir (Iceland)

­Norwegian, and Swedish

Citater

have English

Dagfinn Høybråten (Norge), generalsekretær i

abstracts

Nordisk ministerråd

Förord Nordiska medier i de nordiska demo-

Steg för steg växer kunskap och insikt

kratierna, är titeln på ett initiativ

fram genom bokens 14 nordiska för-

från Nordiska ministerrådet, omkring

fattare, ett rundabordssamtal med

effekter av digitalisering och globa-

internationella experter vid UNES-

lisering i de nordiska länderna samt

COs World Press Freedom Days, vid

Grönland, Färöarna och Åland. Det är

öppna debatter i nordiska folkmöten,

ett initiativ för att stödja utvecklandet

genom seminarieanalyser med medieex-

av innovativa redskap som stärker

perter och vid toppmöten med politiker,

vår kultur med fokus på nordiskt och

medie­ledare och medieägare i Norden.

internationellt samarbete, för att skapa hållbar medieutveckling.

Detta initiativ riktar sig mot mekanis-

Med samtalen ­bygger vi samfundet

mer som begränsar och hindrar nya

Skriv en opdatering med lidt kant på

generationer att delta i samhälls- och

Facebook eller et andet socialt medie

politiska diskussioner och debatter, mot

og bliv overfuset. Især yngre kvinder

mekanismer som försvårar för öppna

risikerer at blive lagt for had, hvilket der

samtal, faktabaserade världsbilder

er alt for mange eksempler på, ja bare

och demokratiska processer.

ét eksempel er et for meget. Skal vi give igen af samme skuffe, eller skal vi tie stille? Spørgsmålene stiller sig i kø, og

4

nogle af dem er med her i bogen, hvor

løse konflikter, udvikle demokratier og

der også er svar, men ingen facitliste.

sikre, at vi også i fremtiden har samfund, hvor der er plads til alle.

Kun ved at ytre os til hinanden i tale, skrift eller på billeder forstår vi hinan-

Læs, lyt, se og vær med til at samtale

den. Det handler både om samtalen

og bidrage til at udvikle frie samfund

og om ytringsfriheden, som ikke kan

med respekt for menneskerettigheder-

gradbøjes. Alligevel er netop samtalen

ne. I denne bog er der inspiration at

og ytringsfriheden alvorlig udfordret

hente.

af nye tendenser i medierne, hvor både hate speech og det senest tilkomne fake news udgør en trussel mod den trovær-

Per Lundgren,

dighed, der altid har været omkring

seniorrådgivare Kultur och medier

nordiske medier.

Nordiska ministerrådet

I denne bog fortæller forfattere,

Mogens Blicher Bjerregård,

journalister og forskere fra alle egne af

president, European Federation of

Norden, hvordan de oplever udviklingen

Journalists

set med en nordisk tilgang fra netop deres udkigspost. Vi skal nemlig med

Ole Rode Jensen,

gennem dialog fortsætte med at kunne

Nordisk Journalistcenter

5

Foto: Norden.org/ Thomas Glahn.

“The increase of media outlets has made it easy for everybody to take part in the debate. Unfortunately it has also created more hatred and in particular towards young females.

Thus, our Nordic tradition for press ethics and gender is an important signal for other countries.�

6

“Framkomsten av mange nye medier har gjort det enkelt for alle å delta i debatten, men har dessverre også medvirket til en skremmende utvikling av hatefulle ytringer som spesielt rammer kvinner. Derfor er det viktig at de nordiske tradisjonene for presseetikk holdes i hevd og blir tatt alvorlig på alle medieplattformer. Og med likestilling som prinsipp kan vi vise omverdenen veien!”

Dagfinn Høybråten (Norge), generalsekretær i Nordisk ministerråd

7

Den sorte vare­vogn Jeg har senere fået andre ulækre og fantasifulde trusler. Den seneste var en mand, der fantaserede om at fæste fiskekroge i mine skamlæber for siden at hænge mig op til ­offentlig beskuelse i disse kroge …

Af Liljan Weihe (Færøerne)

8

Liljan Weihe.

Foto: Mogens ­Blicher Bjerregård. Illustra­ tion: Ole Rode Jensen.

For færøske Liljan Weihe hav­ de ytringsfriheden en meget konkret pris: En op­slidende injuriesag for at passe sit ­arbejde og personlige, sexis­ tiske trusler på Facebook.

Men vi skal hverken som journalister eller borgere finde os i trusler, siger hun i dette barske indlæg i debatten om den svære ytringsfrihed.

27. april klokken 20.00. Jeg er lige kommet hjem fra en lang arbejdsdag. Hjem til min mand og mine to sønner, som jeg lige når at kysse godnat. Sminken ligger som en tyk maske på mit ansigt. Jeg har lige været vært på tv-nyhederne – for første gang i lang tid.

Telefonen ringer “Hallo?”

“Ja, hej. Jeg synes fandeme, at du skal anmelde de tosser til politiet. Nu er det sgu blevet for meget!”, siger min mandlige kollega og personlige ven.

“Hvad?”, siger jeg. Jeg aner ikke, hvad han taler om.

“Voldtægtstruslen på Facebook!”, siger han oprevet.

“På Facebook? Jeg har ikke set nogen trussel …?”

9

“Jeg sender dig et screenshot. Men det her er ikke ok!”

“Ok. Hej.” Min mand kigger på mig. Spørger

og færøske journalister har forsøgt at få aktindsigt i dokumenterne i sagen i næsten tyve år. Men uden held.

Den væsentligste årsag er, at

mig, hvad der sker. Jeg er omtumlet af

myndighederne på Færøerne ikke var

samtalen, men prøver at forklare ham,

særlig hjælpsomme, tværtimod forhin-

hvad samtalen handlede om. Min mand,

drede myndighederne journalisterne i

som ellers aldrig er opfarende, bliver

at få aktindsigt i sagen. I efteråret 2013

rasende. Jeg er chokeret, men forholder

lykkedes det endelig en journalist at få

mig mere roligt og venter på at mod­

tilstrækkelig indsigt i par dokumenter,

tage billederne.

der dokumenterede den uautoriserede

Forud for voldtægtstruslen ligger en

toldgæld. På det tidspunkt var Jørgen

lang, drænende – og endnu ikke afslut-

Niclasen, den unge politikerspire, blevet

tet – retssag om injurier.

partiformand i Fólkaflokkurin. Han var også finansminister og dermed højeste told- og skattemyndighed på Færøerne.

Tilbage til 90’erne

Forordninger, som han tyve år

Historien starter i begyndelsen af

tidligere systematisk havde brudt ved

90’erne. Jørgen Niclasen, en ung færøsk

at sælge udeklarerede varer, skulle han

politiker for Det færøske folkeparti,

nu selv sikre blev overholdt. Selvfølgelig

Fólkaflokkurin, er netop blevet sat i

havde historien offentlig interesse. Og

spidsen for familieforetagendet – et

vi, Færøernes tv og radio, Kringvarp

byggemarked i hans hjembygd på øerne.

Føroya, var forpligtet til at fortælle den.

Virksomheden er i finansielle problemer, lige som de fleste andre virksomheder på øerne, da Færøerne oplevede en dyb

Trusler om fængsel

finanskrise i 90’erne. Familievirksomhe-

Historien blev offentliggjort på en ny-

den holdt derfor op med at betale told

hedsportal i december 2013, og vi fulgte

af importerede varer i et forsøg på at

op på historien med det samme.

overleve og opbyggede en stor, uautoriseret toldgæld.

Samtidig var Jørgen Niclasen

Journalisten, der offentliggjorde historien, bad selvfølgelig finansministeren kommentere historien inden

medlem af Lagtinget og medlem af

den blev offentliggjort. Ministeren gav

et udvalg, der arbejdede med at revi-

ham aldrig nogen kommentar, men

dere de færøske toldregler. Toldregler,

fik sin advokat til at ringe til journa-

som han ignorerede som direktør i

listen. Advokaten truede journalisten

familievirksomheden. Historien har

med fængsel, hvis han offentliggjorde

været kendt i mange år på Færøerne,

historien.

10

”

Det var fuldstændig klart for mig, at vi ikke kun havde ret til at fortælle historien, vi var også forpligtede til det.

De følgende måneder blev vi truet med

injurierende. Vi tabte i Byretten med

fængsel fire eller fem gange, før finans-

den begrundelse, at Færøerne er et lille

ministeren besluttede at sagsøge os for

samfund, og at mediedækning som

injurier og prøve sagen i retten.

vores ville afholde andre fra at stille op til politiske valg. Altså, skulle vi på Færøerne ikke forlange samme moralske

Få og små

standard af vores politikere som i andre

Jeg var ikke bekymret. Det var fuld-

lande, fordi vi er små og få.

stændig klart for mig, at vi ikke kun havde ret til at fortælle historien, vi var også forpligtede til det. Og selv om

Oprejsning

historien om toldsnyd var gammel, var

Det ville vi selvfølgelig ikke finde os i.

den stadig væsentlig at fortælle. Måske

Hverken i at tabe, og slet ikke med den

endda mere væsentlig. Politikerspiren,

begrundelse, at der skal tages særlige

der havde snydt i told, var nu en af de

hensyn til magthavere i små samfund,

mest magtfulde personer på Færøerne

da dommen derved i fremtiden ville

og som finansminister den højeste

indsnævre presse- og ytringsfriheden på

myndighed i toldsager.

Færøerne.

Men dommeren i Byretten delte

Vi ankede straks afgørelsen til

ikke min mening om sagen. Han fandt

Landsretten – og de tre landsrets-

os skyldige i injurier, og vi blev idømt

dommere underkendte dommen fra

dagbøder, erstatning til Jørgen Niclasen

Byretten og frikendte os for injurier.

og skulle betale hans sagsomkostninger.

Dommerne understregede i dommen,

Sammenlagt kom beløbet op på flere

at vi ikke blot havde ret til at fortælle hi-

hundrede tusind kroner.

storien om den uautoriserede toldgæld,

Dommeren erkendte, at Jørgen

men vi havde også i vores mediedæk-

Niclasen havde opbygget en stor del af

ning dokumenteret toldsnyd, der var

virksomhedens uautoriseret toldgæld,

sket for mere end tyve år siden.

men fandt alligevel nyhedsdækningen 11

Jørgen Niclasen appellerede lands-

produktionen. Men efter dommen blev

retsdommen til Højesteret, men sagen

jeg taget af skærmen, jeg måtte ikke

blev afvist.

længere være nyhedsvært og mit navn og min stemme skulle hverken ses eller høres nogen steder på programfladen.

Konsekvenser for journalistikken

Det samme var gældende for nyheds-

Det var en kæmpe lettelse endelig at

journalisten. Han blev sendt på ferie.

kunne lægge injuriesagen bag os. Og

Flere mente, at vi burde fyres eller

selvfølgelig er jeg glad for, at vi blev

i det mindste suspenderes. Derudover

frikendt. Dommen i Landsretten stad-

var der mange, der mente, at vi person-

fæster vigtigheden af en fri presse. Den

ligt skulle hæfte for dommen. Vi skulle

styrker vores position som vagthund.

ikke alene miste vores arbejde, vi skulle

Men selv om vi blev frikendt, har der

også personligt punge ud med hundre-

været konsekvenser.

detusindvis af kroner for at lave vores

Vi var tre medarbejdere hos

arbejde.

Kringvarp Føroya, der blev sagsøgt.

Direktøren, jeg selv, som er nyhedschef, og en journalist. Kringvarp Føroya har

Demokrati

en bestyrelse, der dels fungerer som

Injuriesager mod journalister i de øvrige

mellemled mellem den politiske myndig-

nordiske lande får ikke samme opmærk-

hed, Kulturministeren, og public ser-

somhed som på Færøerne. Umiddelbart

vice-mediet, og så skal bestyrelsen også

før vores injuriesag, var der nogle

godkende den overordnede prioritering

injuriesager i Danmark. To journalister

i programfladen og de årlige budgetter.

hos Danmarks Radio blev sagsøgt for

Bestyrelsen er ansættelsesmyndighed

injurier og tabte. Men selvom de tabte

hos direktøren, mens direktøren ansæt-

både i Byretten og senere i Landsret-

ter medarbejdere, også mellemledere

ten, fik det ikke arbejdsmæssige eller

som mig selv.

økonomiske konsekvenser for dem.

Men da bestyrelsen til dels er

Ingen snak om at få dem fyret. Ingen

direkte valgt af de politiske partier, har

skammekrog. Faktisk blev de begge

der været politisk pres på bestyrelsen

mere eller mindre forfremmet. Den ene

i forbindelse med injuriesagen. Pres

blev vært på TV Avisen, den anden fik sit

som desværre gav genlyd langt nede i

eget tv-magasin.

systemet, hos nyhedsredaktionerne.

Jeg blev som nyhedschef sat i skam-

Medier og journalister har en stærkere position i Danmark end på

mekrog, da dommen faldt i Byretten.

Færøerne. Det færøske demokrati er

Nyhedsafdelingen hos Kringvarp Føroya

stadig meget ungt, og vi har ikke så

er lille, så jeg indgår også i selve nyheds-

lang tradition for kritisk journalistik,

12

som i de øvrige nordiske lande. Det gør

jeg havde med sundhedsministeren i

færøske journalister langt mere sårbare,

tv-nyhederne den aften, at han syntes

men ikke desto mindre vores demokrati-

jeg fortjente at blive gruppevoldtaget

ske opgave det større.

og arrangerede det på Facebook.

Statusopdatering XXX: Liljan Weihe er irriterende at høre på.

Selvcensur

YYY: Hørt!

At sagsøge os for injurier var et forsøg

ZZZ: Jeg ved, hvor hun bor!

på at lukke munden på os – og jeg er

XXX: Hun er i Kringvarp Føroya lige

ked af at indrømme, at det virkede efter

nu. Jeg tænder min sorte gangsterbus

hensigten. Injuriesagen har forårsaget

(rape van) så tager vi alle sammen

en form for selvcensur i medierne.

afsted. Hvem er med?

Journalister er bange for at blive sagsøgt for injurier – selv om de har en veldokumenteret historie. Ikke fordi de er bange for at blive dømt, men fordi

ZZZ: Jeg er med!

XXX: Hun er republikaner så det basker!

Bum. Den sad.

en retssag i sig selv er en trussel mod deres troværdighed som journalister, og de har set, hvordan en retssag kan have

Sexisme

konsekvenser – både professionelt og

Det undrer mig, at en ung mand,

personligt – for andre journalister.

som selv har en kæreste, kan være så

Hate speech og trusler på

nedlad­ende mod kvinder. At han overho-

sociale medier er med til at true

vedet kan tænke tanken, at kvinder har

ytrings­friheden.

fortjent at blive voldtaget, fordi han

Derfor er frygt er det bedste våben

personligt ikke bryder sig om deres

mod ytringsfriheden. I vores tilfælde

arbejde. Det undrer mig, at han ikke

forårsager frygt selvcensur. Og selvcen-

tænker på sin kæreste, sin mor og andre

sur er ukontrolleret. Den har ingen klare

kvinder i hans nærmeste omgangs-

grænser.

kreds. Det er jo ikke kun nedladende mod mig, men mod alle kvinder – også hans nærmeste. Hvordan kan en kvinde

Personlige trusler

nogensinde gøre sig fortjent til at blive

Efter tre måneder i skyggen fik jeg

frihedsberøvet og seksuelt misbrugt?

lov til at komme på skærmen igen.

At andre mænd uden videre er med

Voldtægtstruslen kom efter min første

på idéen, er næsten mere ufatteligt.

værtsvagt efter dommen i Byretten.

Den anden mand, der ville med i vold-

En ung mand, som jeg aldrig har mødt, var så irriteret over et interview

tægtsbussen, var på det her tidspunkt skoleleder i en lokal folkeskole. En 13

”

Tanken om at mænd fantaserer om at voldtage mig, gjorde, at jeg følte mig beskidt … Jeg har siden fået andre ulækre og ­fantasifulde ­trusler.

ansvarsperson og et forbillede for børn

truslen, men i stedet bliver inspirere-

og unge.

de af den. Jeg får stadig den følelse nogle gange, når jeg går hjem alene om natten.

Frygt Truslen skal ikke tages alvorligt, siger de. Det var en joke. Har du ingen humor,

Skam

kvinde? Nej, jeg kan ikke se det sjove i en

En ting var frygten jeg følte. En anden

voldtægtstrussel. Det kan godt være,

følelse var skam. Jeg følte mig snavset.

at truslen ikke skal tages bogstaveligt.

Jeg skammede mig, selv om jeg vidste,

Det kan godt være, at de blot ønskede

at jeg ikke var skyld i voldtægtstruslen.

at nedgøre mig på de sociale medier.

Men tanken om, at mænd fantaserer

Men voldtægtstruslen er italesat. Den

om at voldtage mig, gjorde, at jeg følte

har sat tanker i gang hos mig og måske

mig beskidt. Truslen gjorde mig uper-

også hos andre.

sonlig. Den gjorde mig til et objekt for

Jeg har altid betragtet mig selv som en selvsikker, stærk og uafhængig kvinde. Men truslerne skræmte mig,

mænd at misbruge seksuelt. Det er en meget ubehagelig følelse.

Jeg har siden fået andre ulækre og

gjorde at jeg følte mig svag og usikker.

fantasifulde trusler. Den seneste var

Jeg begyndte at bekymre mig om, hvilke

en mand, der fantaserede om at fæste

signaler jeg sendte ud til mænd. Om

fiskekroge i mine skamlæber for siden

jeg på en eller anden måde selv havde

at hænge mig op til offentlig beskuelse

fremprovokeret voldtægtstruslen. Og

i disse kroge, fordi vedkommende ikke

selv om disse to mænd sidenhen har

brød sig om mit journalistiske arbejde.

sendt mig personlige undskyldninger på

Da jeg læste opdateringen på Facebook

Facebook, bekymrer det mig, at der kan

blev jeg fysisk dårligt tilpas. Jeg fik kval-

være andre forstyrrede mænd derude,

me og hovedpine. Jeg kunne ikke falde i

som ikke kan se den tiltænkte humor i

søvn og mistede koncentrationen.

14

Råb op!

Liljan Weihe: Jeg har været nyhedschef

Ytringsfriheden er truet på så mange

hos Kringvarp Føroya, Færøernes tv

fronter. En måde at indsnævre ytrings-

og radio, de sidste fem år. Jeg har

friheden er med trusler. Trusler skaber

tidligere arbejdet for færøske og grøn-

frygt og frygt gør os irrationelle og

landske medlemmer i Folketinget og i

skader journalistikken. Injuriesagen og

centraladministrationen på Færøerne.

voldtægtstruslen er ikke direkte for-

Jeg har været journalist på den færøske

bundne, men de havde samme formål:

avis, Dimmalætting, og praktikant hos

at lukke munden på os journalister. Men

TV2 i Danmark. Efter at have studeret

vi skal hverken som journalister eller

socialvidenskab og journalistik på

borgere finde os i trusler. Vi skal itale-

Roskilde Universitetscenter, valgte jeg at

sætte dem og gøre frygten til skamme.

flytte hjem til Færøerne for at hellige mig

Vi skal råbe op og gøre det vi er bedst

journalistikken.

til: Fortælle historier.

The black van

By Liljan Weihe (Faroe Islands)

minister of Finance had sued me and

Liljan Weihe is a news editor at Kring-

other journalists for libel because we

varp Føroya (Faroese TV and radio).

reported a story about him that he disapproved of.

Someone I don’t know wrote something

Although the rape threat had no

negative about me on Facebook. The

direct connection to the libel case, they

thread took a sudden turn and ended

bear one thing in common – that is to

up with a rape threat.

keep me silent with fear. Fear is one of

Two men, one of which I later found

the biggest threats against freedom of

out was the principal at a local school,

speech. It causes self-censorship, which

started fantasising about going to the

is uncontrolled and has no clear bound-

newsroom to pick me up and gang rape

aries. That is why fear is so powerful.

me in a black van. They believe that I

The only way to fight against these

deserved it because they did not like an

threats is to face the fear and keep

interview I made that evening.

on doing what we do best – telling the

Prior to the threat, I had faced a

truth.

long and exhausting libel case. The

15

Utan jämställdhet ingen yttrande frihet I det globala nyhetsflödet går det tre män på varje kvinna. Det är väl känt att män dominerar nyheterna och att kvinnor tilldelas färre och mer stereotypa roller i medierna.

Av Maria Edström (Sverige)

16

Maria Edström.

Foto: Johan Wing­ borg. Illustration: Ole Rode Jensen.

Har vi yttrandefrihet om halva befolkningens åsikter, erfarenheter och kunskap negligeras eller tystas?

perspektiv, kanske till och med omvärdera sin nyhetsvärdering.

Har vi yttrandefrihet om halva befolkningens åsikter, erfarenheter och kunskap negligeras eller tystas? Det är väl känt att män dominerar nyheterna och att kvinnor tilldelas färre och mer

Journalistiken förefaller vara är en rejäl

stereotypa roller i medierna. Dessutom

bromskloss för jämställdhet och där-

utsätts kvinnliga journalister oftare för

med också en för en hållbar utveckling.

sexistiskt hat och hot. Så kan vi inte ha

I det globala nyhetsflödet går det tre

det. Det är dags att utvidga yttrande-

män på varje kvinna. I konflikt­områden

frihet att gälla även kvinnor.

är det ännu värre, bara en av tio i nyhetsflödet är kvinna.

Vill vi utrota fattigdom och ­hunger

Efter att i många år ha arbetat med medier och jämställdhet förvånas jag över hur sällan yttrandefrihet och

och se till att alla kan utnyttja sina

jämställdhet diskuteras vid samma

mänskliga rättigheter behöver journa-

bord. Det är som om frågorna hålls isär,

lister öka sina kunskaper och vidga sina

trots att de båda förutsätter varandra.

För att vi ska ha en yttrandefrihet värd 17

namnet måste vi ställa högre krav på

(a) To modify the social and cultural

vem som kommer tals, inte minst inom

patterns of conduct of men and

journalistiken.

women, with a view to achieving the elimination of prejudices and customary and all other practices

Journalister måste ha koll på konventioner

which are based on the idea of the

Det finns tre viktiga dokument att luta

of the sexes or on stereotyped roles

sig som jag önskar att alla journalister,

for men and women.”

inferiority or the superiority of either

redaktionschefer och medieägare hade Här har medierna en viktig roll att spe-

koll på:

la, de kan skapa, befästa eller utmana

1. FN:s Kvinnokonvention

stereotyper. Både ämnesval och rollför-

Det första dokumentet

delning kan bidra till underblåsa stereo­

är FN:s Kvinnokonvention,

typer. Nyheter handlar om att välja.

CEDAW (Convention on the

Därför är det viktigt att journalister är

Elimination of All Forms

medvetna vilka val de gör och hur deras

of Discrimination against Women).

enskilda nyheter/reportage landar.

Kvinno­konvention från 1979 handlar

Även ett djuplodande ambitiöst

om att kvinnor och män ska ha lika

reportage kan bidra till att befästa och

rättigheter.

bevara traditionella könsroller genom

Det är den näst mest underteck-

att till exempel låta män vara experter

nade FN-konventionen (efter barnkon-

och låta kvinnor stå för känslor, beskri-

ventionen) och är juridiskt bindande för

vas som offer eller enbart uttala sig om

de 188 stater som undertecknat och

privatsfären.

ratificerat konventionen. De ska garantera att kvinnor har samma rättigheter

2. Pekingplattformen

som män.

Det andra dokumentet är

Självklart gäller det även möjligheten att vara en del av det offentliga samtal som medierna utgör. CEDAW

handlingsplanen Pekingplattformen, Beijing Platform for Action, från 1995.

slår också fast att stereotyper är

Det viktiga med detta dokument är att

ett hinder för jämställdhet och att

medierna blev ett av de 12 områden där

fördomar ska avskaffas/modifieras

FN:s medlemsstater åtar sig att agera

(Artikel 5):

för att uppnå jämställdhet genom att öka kvinnors tillgång till medierna och

18

“States Parties shall take all appro-

främja balanserade och icke-stereotypa

priate measures:

skildringar av kvinnor i medierna.

Trots Pekingplattformen händer det för lite.

Samma år som Pekingplattformen

maktpositioner i samhället så även det argumentet är ganska ihåligt.

En annan förklaring till bristen på

antogs genomförde forskare och

kvinnor i medierna kan paradoxalt nog

aktivister tillsammans en första global

vara att staterna värnar yttrandefrihe-

granskning av nyhetsflödet inom ramen

ten, eller åtminstone överlåter åt medi-

för Global Media Monitoring Project

erna att sköta sig själva för att inte bli

(whomakesthenews.org).

anklagade för censur och begränsa det

Nyheter under en dags undersöktes då i 71 länder och resultatet var nedslående. Då, 1995 var andelen kvinnor i

fria ordet genom att kräva jämställda medier.

Man kan också argumentera för

nyheterna 17 procent. Vid den senaste

det motsatta, att om staterna ställde

mätningen, 2015 då 114 länder deltog

krav på medierna skulle det kunna bidra

var andelen kvinnor 24 procent. Det blir

till att utvidga yttrandefriheten till att

alltså långsamt fler kvinnor i nyheterna,

gälla både kvinnor och män.

men det går långsamt. De senaste fem åren tycks ingenting ha hänt och även de nordiska länderna som rankas högt

Brist på statistik

när det gäller jämställdhet har förbluf-

Ett första steg skulle kunna vara att

fande få kvinnor i sina nyheter. Sverige

kräva att det finns jämförbar, könsupp­

ligger bland de bättre med omkring 30

delad statistik på medieområdet. På

procent kvinnor i de olika mätningarna.

global nivå är det få samhällsområden som uppvisar en sådan obefintlig statistik som mediebranschen, vi vet mycket

Brist på styrning

lite om andelen kvinnor och män inom

Vi vet att jämställdheten utvecklas i

till exempel ägande, bolagsstyrelser, och

världen, men det märks inte i nyhets-

höga chefer.

rapporteringen. Hur kan det vara så? En

Enstaka studier har gjorts som

förklaring som journalister ofta ger är

visar att det tycks finnas ett glastak

att det är män som styr och sitter på de

inom nyhetsmedierna. Många länder

flesta maktpositionerna, därför blir det

har numera en jämn fördelning av män

mest män i nyheterna.

och kvinnor på redaktionerna, men

Men varför skulle inte nyheterna

när det gäller toppchefer, ägare och

också kunna handla om dem som

styrelser är det fortfarande en stark

påverkas/drabbas av makten, då hand-

mansdominans, ibland värre än i övriga

lar det ju om både män och kvinnor.

­näringslivet.

Dessutom är det ju allt fler kvinnor på

När det gäller medieinnehåll skulle man också kunna kräva att det finns 19

jämförbar, könsuppdelad statistik.

flertalet kvinnor och deras erfarenheter

Många redaktioner håller koll på vem

nervärderas.

som kommer till tals, men egen statistik blir sällan jämförbar med andras data.

Det finns också exempel på redaktioner

En fråga om överlevnad

som inte har några problem att ha

Redaktionella rutiner begränsar vem

50/50 män/kvinnor i sitt utbud. Genom-

som kommer till tals på flera olika sätt.

gående för dessa redaktioner är att de

Är det mest unga, urbana människor

har gjort jämställdhet och mångfald

är det kanske inte ett problem för en

till en ledningsfråga och ser till att det

storstadstidning med ung målgrupp

finns dagliga rutiner för att hålla koll på

men om journalistiken ska uppfylla sin

vem som kommer till tals. I de nordiska

demokratiska uppgift som ett öppet

länderna finns också en del företag som

forum för debatt behöver vi också ha

säljer algoritm-tjänster till nyhetsredak-

medier som låter fler komma till tals.

tionerna så att journalisterna (baserat

När snart 25 procent av befolkning-

på namn) i realtid kan se andelen

en är över 65 år behöver dessa perso-

kvinnor och män som förekommer i

ners erfarenheter också komma med,

nyheterna på webben.

liksom att medierna tar på allvar att vi lever i ett mer multikulturellt samhälle.

Kunskap om genus och jämställdhet är

Kvalitativ bedömning

inte bara en demokratifråga utan en

Nästa steg är att kräva att medierna

fråga om kommersiell överlevnad. Om

levererar en kvalitativ bedömning av

journalistiken inte är nyttig och an-

ovan nämnda statistik, vilka kvinnor

vändbar både kvinnor och män riskerar

och män förekommer och varför? Det

medieföretagen att tappa hälften av

behövs en ökad medvetenhet om varför

sina användare. Det tredje argumentet

vissa grupper inkluderas och andra

är det publicistiska, det är så många

exkluderas, beror det på journalisternas

bra nyheter/berättelser som journalis-

dåliga kontaktnät eller bristande kun-

ter missar om de inte har kunskap om

skaper eller finns det helt enkelt ingen

genus och jämställdhet så att de kan

man att intervjua på aktuella området?

inkludera fler människors erfarenheter.

Yttrandefrihetsorganisationen Artikel 19 hade under många år en

Dags att diskutera stereotyper

chef, ­Agnes Callamard som myntade

Det är kanske också dags att få en

begreppet “genusbaserad censur” för

vettigare diskussion om hur stereo-

att beskriva redaktionella processer

typer begränsar våra liv och till och

som tenderar till att uppvärdera vissa

med skadar oss, vare sig de möter oss

män och deras handlingar medan

som hätska utfall på nätet eller i det

20

­offentliga rummet. Stereotyper har en

kulturtidskriftsstöd liksom starka public

maktdimension, någon har formulerat

service-medier med ett demokratiskt

dem och någon utsätts för dem. Genom

uppdrag. Ändå går det trögt. Samtidigt

att skriva på Kvinnokonventionen har

verkar det ändå som om när den offent-

staterna åtagit sig att lagstifta om det

liga delen av den nordiska mediebran-

behövs för att uppnå jämställdhet och

schen får ett demokratiskt uppdrag så

för att motverka könsstereotyper.

tar den det på allvar.

Som konsekvens har de flesta

Forskning pekar på att public

nordiska länder numera en lagstiftning

service-medierna tycks vara bättre på

mot sexistisk/könsdiskriminerande

representation, både i organisationen

reklam. Intressant nog har Sverige inte

och i utbudet. Svenska Filminstitutet

velat lagstifta eftersom en begränsning

har också visat att ett branschorgan

av kommersiella meddelanden har

på bara några år kan bidra till att göra

ansetts som en inskränkning av den

en bransch mer jämställd så att både

grundlagsskyddade yttrandefriheten,

kvinnor och män finns framför och

detta trots att reklam regleras i en egen

bakom kameran.

lag, marknadsföringslagen.

Detta kan man tolka som ett

Vi lever i ett medialiserat samhälle som ställer krav på medborgarna att

typexempel på där jämställdhet ställs

kunna förstå, använda och producera

mot yttrandefrihet, som om de inte har

medier. Det behövs därför ett kun-

med varandra att göra. Spanien har

skapslyft kring medie- och informa-

valt en annan väg, där har man lagstif-

tionskunnighet där källkritik och etik

tat mot könsdiskriminerande reklam

bör stå i centrum, men också mänskliga

eftersom man ser det som ett hinder

rättigheter. Yttrandefrihet innebär

för jämställdhet. Sommaren 2016

rättigheter men också skyldigheter.

beslutade Londons borgmästare att

Därför är det viktigt med de “no hate

stoppa sexistisk reklam i tunnelbanan

speech”-kampanjer som pågår runt om

och annan kollektivtrafik.

i världen.

Trots mångfald går det trögt

3. Agenda 2030 Utmaningen är att se

En väg att gå är att verka för att

helheten. Därför är det

många röster hörs, i många medier.

tredje viktiga dokumentet

Även här kan staterna ställa krav. De

Agenda 2030, de globala

nordiska länderna har en tradition där

hållbarhetsmålen som antogs 2015.

staten har varit aktiv i att garantera

Dokumentet innehåller 17 mål och 169

en mångfald i debatten genom olika

delmål som syftar till att engagera alla

former av presstöd, filmstöd och 21

världens länder för rättvisare och mer

samma rättigheter, skyldigheter och

hållbar värld.

möjligheter. Särbeskattning och delad

I den nya globala agendan anses alla

föräldraledighet är exempel på lag­

mål vara beroende av varandra, målen

stiftning som helt klart bidragit till att

är integrerade och odelbara och balan-

de nordiska länderna hamnar i topp på

serar de tre dimensionerna av hållbar

olika jämställdhetsindex.

utveckling: den ekonomiska, den sociala

Yttrandefrihet och mediefrihet är

och den miljömässiga. Jämställd­het har

tyvärr ganska osynliga rättigheter i

ett eget mål (Mål 5) och i alla utvär-

Agenda 2030 vilket säkert beror på olika

deringar av Agenda 2030 ska man ta

politiska processer och kompromisser

hänsyn till jämställdhetsaspekter.

längst vägen. Själva ordet yttrandefri-

Journalister skulle kunna koppla var-

het finns inte med i Agenda 2030 (inte

je enskild nyhet till den globala agendan

pressfrihet eller mediefrihet heller)

och därmed också inkludera fler kvinnor

men man kan tolka in dessa viktiga

som källor och intervjupersoner. Men

demokratiska fri- och rättigheter som

frågan är hur många journalister som

delar av generella rättigheter som det

läst på och har förmåga att granska,

talas om i mål 16: att främja fredliga

ifrågasätta och berätta om den globala

och inkluderande samhällen för hållbar

agendan och dess utmaningar.

utveckling, tillhandahålla tillgång till

Varje land har sin egen kulturella

rättvisa för alla samt bygga upp effek-

och sociala historia och det finns inte

tiva, och inkluderande institutioner med

en väg som passar alla för att nå ett

ansvarsutkrävande på alla nivåer.

jämställt samhälle. Samtidigt ska man

Det är dags att vidga yttrandefri­

inte underskatta vad generell lag­

heten, i medierna, i din hemstad, i ditt

stiftning för jämställdhet betyder för

land och i världen.

möjligheten för kvinnor och män att ha

” 22

Både kvinnor och män ­måste kunna yttra sig och delta i ­debatter utan att riskera hot och hat.

Maria Edström är forskare och lärare

genus, jämställdhet och yttrandefrihet.

vid institutionen för journalistik, medier

Hon forskar även om hur äldre skildras i

och kommunikation vid Göteborgs

medierna.

universitet. Hennes specialområden är

Freedom of expression vs Gender equality – Time to step up

By Maria Edström (Sweden)

producing news through the life ex-

Maria Edström is a researcher and

perience of women. Newsroom policy

teacher at Gothenburg University,

should take into account the Sustain-

Department of Journalism, Media and

able Development Goals, the Beijing

Communication. Her research areas

platform for Action and CEDAW (The

are freedom of expression, gender and

Convention on the Elimination of All

equality.

Forms of Discriminations against Women).

Men are dominating the media. This is

Changes such as these will encour-

a problem for democracy. Because you

age more female participation in jour-

cannot see the complete truth of the

nalism, both in editorial management

world if you only listen to half of the

and in the news content. This is obvious

population.

but it will require willingness in order to

If we want real freedom of expres-

include more voices in the media. The

sion, both men and women should have

newsrooms that are successful have

a voice in the public debate. Women

made gender equality and diversity a

should not be silenced due to sexualised

leadership issue. It is time to enlarge

hate speech.

the meaning of freedom of expression

More journalists need to be aware of the global commitment to gender

by improving gender equality so that we can meet the global challenges.

equality and sustainability and start

23

“Skrevet til

den unge mand nævnt i skriftet” Tog en sten op i hånden, som jeg så ofte gør, elsker at slå smut. Men den her var ikke flad, men var bare en sten, som nu en sten kun kan være en sten. Jeg kylede den ud i retning af ham.

Af Knud Steffen Nielsen (Danmark)

24

Knud Steffen Nielsen.

Foto: Justa Steffen Nielsen.

Forfatteren Knud Steffen Nielsen sætter ytringsfrihed og had overfor hinanden – og os selv lige midt imellem.

Ville/ville nok ikke ramme, men måske kun give ham en forskrækkelse … men den kom uhyggelig tæt på ham.

Ville jeg fra et punkt nede i maven faktisk ramme ham?

Lagde vel i sidste øjeblik en lille deviation ind, sådan at jeg kun spillede

Som dreng tog jeg med mine forældre

scenen, mimede hvad det kunne være

til stranden lige foran Kegnæs Fyr. Jeg

blevet i virkeligheden uden at ville virke-

må igen have været irriteret (eller værre

ligheden. Og hvad var virkelighed af de

ord, hvor den lille Ødipus indgår) på min

to? Mere skete der ikke. Sådan åbenlyst.

far. Han var gået ud i vandet. Luften fuld af sommer og varme. Jeg var i

****

badekluns også. Det flimrede noget i

Min barndoms urhistorie “Drabet på

mit hovedet. Tog en sten op i hånden,

faderen” er også en påpegning af civi-

som jeg så ofte gør, elsker at slå smut.

lisationens skrøbelighed, den har så at

Men denher var ikke flad, men var bare

sige også et freudsk over- og underjeg.

en sten, som nu en sten kun kan være en sten. Jeg kylede den ud i retning af ham.

Ville drengen senere kunne smide en betonklods fra vejbroen i irritation?

25

Eller kobles hans Overjeg sammen med Civilisationens kontrolinstans, dets Overjeg, fx besindigheden.

Dette vigtige forsinkelsesredskab i retshistorien, da blodhævn blev erstattet af et tredje, en slags instans udefra, og man pr. aftale (konvention så at

7. Min frihed: Jeg er modstander af andres postulater.

8. Frihed til at vise nåde: Mange vilde, oprindelige folk er flinke.

9. “Hvis du ikke slutter å blogge, skal jeg knuse trynet på foreldrene dine.”

10. Kannibalens frihed. Man må godt

sige) standsede op i at rive hoveder af

være kannibal, hvis man kan argu­

hinanden i en lind strøm. Det var i hvert

mentere for det.

11. Friheden for dig er til at blive som

fald hensigten.

Men vi ved, at humanismens lak er tynd. Nedenunder ligger det freudske og bjæffer barbarisk.

Til drengen, der nu var 42 år, sagde

mig: Hvis bare dit legeme var iden­ tisk med mit, så ville det hele funge­ re bedre og mere dansk.

12. Frihed for hekse. Og hekse må vi

nogle: “Nu efter 9.11. må der noget

definere bredt, da populationen er

tortur til mod terroristerne”.

bred. Man skal bruge: Enten vandku­

****

ren, hvor du dør og derved frikendes.

Eller vandkuren, hvor du kommer

Den skrøbelige udsathed vakler rundt

op til overfladen i live og derfor må

mellem flg. friheder:

dømmes til døden.

13. Friheden til at være opmærksom

1. Ørnens frihed. Ørnens frihed er

for at hjælpe samfundet: Jeg tror

total og kan suspendere alle andre

det skulende blik skyldes noget med

frihedsrettigheder. *

pædofili.

2. Spurvens frihed er at blive opædt.

3. Frihed som fra de gode, gamle dage: “Det var ikke mig, men hende, der begyndte.”

4. Frihed i systemet: Hvorfor må jeg

14. Friheden ved at vide, hvor nogen bor: “Jeg ved, hvor du bor.”

15. Og det skal du vide: jeg vil til enhver tid kæmpe for din ret til at mene det samme som mig.

ikke køre gratis med sporvognen, ****

den kører jo alligevel.

5. Friheden til at være slank: Fede mennesker bør tage sig sammen.

6. Patriarkalsk frihed. Faderen sagde:

* Ørnens frihed, 2.

Racepleje a43. fragment herunder:

“Det er fordi far siger det.” Drengen

“Et navn ud for hvert personblad, for

spurgte om den magnetiske Nord­

hver patient./ Ingen følelsesudtryk/

pol.

Forspildtheden er stadig blomsten der visnede, står der/.

26

Scizofrenien er ikke en bæredygtig

hed i ryggen er forbigående// prognose

plante. / /Journal: ikke bæredygtig. /

god//.

Johanne/ Sygdom nr. 14. … uproduktiv, selvdestruktiv, kan kun finde ud af at

(Opgave, kun henvendt til skoleungdom,

trække øjenbrynshår ud og spise dem.

og især til dig, der tit må sidde og vente

/Et andet navn for forbandelse, den

på de andre: Kan de anvendte gene-

totale./ (I går fandt hun 7 firkløvere.//

raliseringer på en måde siges at have

skal ikke noteres/)

strømafbrydelsens afcuttende karakter eller er det vrøvl? Hvad mener du?)

Karakteristika for lægen, Hochschrab, … overvejende nordisk, fast opret muskulatur kraftig brystkasse målbevidst fremadstræbende// fejlfri // uantastelig

Knud Steffen Nielsen er lyriker, medlem

personlighed ægteskabsduelighed//12

af forskningsstyregruppen Center for ny

SIP3/VB9997756/ “arvesundhed”. Ganske

Litteratur ved Syddansk Universitet og

vist mangler undersøgelsesskema af

bestyrelsesnæstformand for Det Danske

hans kone// Er forplantning i folkets

Forfatter- og Oversættercenter Hald

interesse ønskeligt// forplantningsevne

Hovedgaard.

god// høj nytteværdi/ den mindre skæv-

“Written to the young man mentioned in the text”

By Knud Steffen Nielsen (Denmark)

tion. Wished/Did not wish it to hit him

Knud Steffen Nielsen is a Danish poet.

but perhaps only give him a fright … but it came unnervingly close to him.

I must again have been irritated (or a word which is worse where the little Oedipus pops up) with my father. He

Did I, from some gut feeling, in fact really want to hit him?

I wanted I suppose at the last

had gone into the sea. The air full of

moment a little deviation, in that I only

summer heat. I was wearing swimming

imagined the scene, mimed what could

togs too. My mind started to flicker.

have been reality without wanting re-

Picked up a stone, as I so often do; love

ality. And of the two what was reality?

skimming stones. But this one was not

Nothing more happened – at least not

flat but just a stone, like a stone can

overtly.

only be a stone. I flung it in his direc27

****

3. Freedom from the good old days.

My childhood’s prehistoric history.

“It wasn’t me who did it, it was she

“­Patricide” is also an indication of the

who started.”

frailty of civilization; it has, so to speak, also a Freudian super ego and id.

Would the boy later be able to throw a concrete block from a bridge over a motorway in irritation?

Or has his super ego become cou-

4. Freedom in the system. “Why can’t I travel free with the tram? It’s running anyway.”

5. The freedom to be slim. Fat people should pull themselves together.

6. Patriarchal freedom. The father

pled with the control mechanisms of

said: “It is because father says so.”

civilization, its super ego e.g. modera-

The boy had asked about the mag-

tions.

netic North Pole.

This important delay mechanism in legal history, when vendettas became replaced with a third, a type of external court and one by agreement (convention, so to speak), stopped tearing each other’s heads off in a steady flow. That was at least the intention.

7. My freedom. I am against the assertions of others.

8. Freedom to show mercy: Many wild, indigenous ­peoples are kind.

9. “If you don’t stop your blogging I will smash your parent’s faces.”

10. The freedom of the cannibal. One can be a cannibal if one can argue

But we know that the varnish of humanism is thin. Underneath lies the Freudian and barks barbarically.

Some people said to the boy who was now 42 years old: “Now, after 9/11 you need some torture against the terrorists.”

convincingly for it.

11. Freedom for you is to be like me: If only your body was identical to mine everything would function so much better and more Danish.

12. Freedom for witches. And witches we must define broadly as the population is broad. One should use:

This frail exposure staggers between the following freedoms:

13. Either the water treatment where one dies and therefore is acquitted.

Or the water treatment where one

1. The freedom of the eagle. The free-

is pulled up to the surface alive and

dom of the eagle is total and can

therefore must be given the death

suspend all other rights of free-

penalty.

dom.* 2. The freedom of the sparrow is to be eaten.

14. Freedom to be observant to be able to help society: I think the scowling look has something to do with pedophilia.

28

15. The freedom of knowing where

16. And this you must know: I would

somebody lives.

always, without exception, fight for

“I know where you live.”

your right to have the same opinion as me. ****

* The freedom of the Eagle, 2. Racial Care a43. Extract cited below:

strong chest determinedly ambitious// flawless // unchallengeable

One name for each journal, for each

personality marriageability//12

patient./ No expressions of feelings/

SIP3/VB9997756/ “original health”.

The waste is still the flower that

Although the medical examination

withered, as it is written/.

form of his wife is missing //

Schizophrenia is not a sustainable

Is reproduction in the interests of

plant./ /Journal: not sustainable./

the people desirable// fertility good//

Johanne/ Disease number 14. … Non-

high utility value/ the minor croo-

productive, self-destructive, can only

kedness in the spine is temporary//

work out to pluck hair from her eye-

prognosis good//.

brows and eat them. Another name for a curse, the total)./ (Yesterday

(Assignment, only for school children

she found 7 four-leaf clovers.// Not

and students and especially for you

to be registered/)

who often has to sit and wait for the others: Can the above generali-

Characteristic features for the

zations in a way be said to have the

doctor, Hochschrab, … predominant-

cutting character of a power cut, or

ly Nordic, firm erect musculature,

is it nonsense? What do you think?)

29

“Et mangfold og en allsidighet av så vel private medier som public service-medier er viktig, slik at så mange borgere som mulig kan delta direkte i den levende debatten som er så ­avgjørende for den demokra­ tiske utviklingen av fellesskapet og samfunnet vårt.”

Dagfinn Høybråten (Norge), generalsekretær i Nordisk ministerråd

30

Foto: Norden.org/ Thomas Glahn.

“Pluralism in private media as well as public service media makes it possible for citizens directly to take part in an open debate as a prerequisite for the development of our democracy.�

31

Press freedom in the Nordics

– but with one eye I left Damascus, the oldest capital in the world, and left the memories of my childhood and my career ‌

By Ali Alabdallah (Sweden)

32

Ali Alabdallah.

Photo: Hani ­Alkhateeb.

Ali Alabdallah, Syrian immigrant in the Nordics: “I would advise every media outlet to be open-minded and include new voices of immi­ grant journalists. I believe that the media will gain when there is diversity in the press.”

delight to meet the concept of press freedom in Nordic countries: I am able to express all my opinions freely!

Back in Syria, as a journalist at the largest Syrian newspaper Albaath, as a war correspondent for several Lebanese newspapers, and in the Syrian TV as well, I witnessed the presence of strict control on the media which leaves little room for press freedom. Governmental censorship on the media was not only annoying, but also worrying for

I left Damascus, the oldest capital in the world, and left the memories of my childhood and my career.

I reached Sweden, where as a journalist I found a country of a completely

journalists.

Despite the pleasure of learning and understanding freedom of the media in the Nordics, I found that something was wrong.

different view on free speech. It was a

33

”

Despite the pleasure of learning and understanding freedom of the media in the Nordics, I found that something was wrong.

Why do media have more focus on the negative news of immigrants?

Middle East and South Asia, terrorist

How can press freedom be exercised

seems, that media hardly notice this. In

through journalism without taking other

particular, it becomes obvious when two

opinions in consideration? In particular

attacks take place at the same time.

regarding the immigrants’ opinions in

When terrorists in November 2015 made

all situations related to them as new

the appalling attack in Paris, while ISIS

citizens and regarding their home

killed 43 civilians with a bomb in Beirut.

countries.

Media in Western and Northern Europe

As a Syrian journalist entering

attacks are everyday life, and for us coming from that part of the world it

focused on the Paris attack, though the

Sweden in 2013, I asked all the media to

same Daash was responsible for both

be more careful in rhetoric. It is impor-

attacks.

tant to be precise like using Daash to

And we remember in the same time

describe the extremists Islamic groups

how Facebook was also accused of dou-

instead of ISIS because ISIS is a bit of a

ble standards when it gave the users of

misnomer and they are a terrorist group

Facebook the option of putting a filter

and not a state.

over their profile photos in the colors

Furthermore, I have some ob-

of French flag while failing to give their

servations regarding the media in

users the possibility of putting a filter

Scandinavia. During the two years of

over their profile photos in the colors of

my presence in this part of the world, I

Lebanese flag. This was unfair for the

often notice looseness in journalism.

Arab world.

Double standards

Imbalance in the news coverage

First: I noticed a serious empathy gap

Second: I find an imbalance in the news

in the Nordic media. In North Africa,

coverage regarding the news of immi-

34

grants. The media focus on negative

I have discussed these matters with

news of immigrants more than the

many colleagues in the Swedish media

positives news. We hear how difficult

and with many journalists that I met

it is for refugees to learn Swedish or

when I attended the UNESCO World

about the high level of unemployment

Press Freedom Day 2016 in Helsinki,

among refugees.

­Finland. Among these journalists,

For example, the Swedish radio

they also agreed that the news about

had a project called #100 voice, which

immigrants are mostly negative. One

includes 100 interviews with newcomers

of the most frequent quotes during my

highlighting their difficulties to be a

conversation was:

part of the labour market in Sweden and the difficulties of learning Swedish

“Unfortunately, the media focus on

language. But why not questions about

all the bad news, that attract people.

the successes of immigrants in Sweden

Because it is generally believed, that

and the other Nordic countries?

the public cares more about negative

Why don’t we learn more in the news about establishment of dozens

news and events rather than the positive ones.”

of small companies, which at the same time is a way very quickly to learn the

My questions are:

different Nordic languages? All these

– Is it fair and balanced, if the media

news are almost absent from the

are inclined to prioritise negative news

media, and it is not my impression, that

of immigrants, because of the rele-

other Nordic countries have more focus

vance of the news is based upon the

on this.

expectations from viewers, readers and listeners?

”

I would advise every media outlet to be open-minded and ­include new voices of immigrant journalists. I believe that the media will gain when there is diversity in the press.

35

– Does the media follow a more

gain when there is diversity in the press.

pragmatic way rather than sticking to

Most importantly, it will surely have an

independence and objectivity?

impact on the integration and a better

In my view, we should not forget

future, when the civic society receive

that negative news about migrants

the flow of news from a more balanced

focusing on their religion, in particular

composition of those working in the

Islam, have caused an increase of

media.

racism and islamophobia. This trend is

There are dozens of Syrian jour-

confirmed by the report published by

nalists migrated to Sweden, Denmark,

the UN human rights committees.

Finland or other European countries, and the same situation is the case for a number of nationalities fleeing to the

Media outlets should include new voices

Northern part of Europe. It gives an op-

The absence of other voices and visions

journalists by making them their voices

from the immigrants or the gap be-

to be heard. That happened to me when

tween Nordic journalists and immigrant

I started writing dozens of articles for

journalists are some of the reasons,

the Swedish newspapers.

that the media in the Nordic countries

portunity to the media to include these

We should encourage the media to

create biased journalism about new

highlight success stories of immigrants

citizens.

in the society. News stories can focus

Therefore, I would advise every

on, for example, how many of immi-

media outlet to be open-minded

grants have learned the local language

and include new voices of immigrant

quickly. Another example is, that among

journalists. I believe that the media will

other professions, well-educated people

” 36

Why don’t we learn more in the news about establishment of dozens of small companies, which at the same time is a way very quickly to learn the different Nordic languages?

have arrived from the war zones, such

several newspapers asked me to write

as thousands of Syrian doctors with

articles about the refugee crisis.

high-degree of skills.

Certainly, we have difficulties in

and efficiency of immigrant journalists

When limiting press freedom reached the ­Swedish Foreign Minister

and thus hesitate to employ immigrants

We have press freedom in the Nordics

or to give them the opportunity of

countries and this is what gives us the

training. This is my situation.

opportunity to express our opinions

finding a job. Because the Nordic media seems to have no trust in the skills

When I came to Sweden, I asked the

freely across social media such as Face-

local newspaper in Arvika in Varmland,

book. Recently we noticed that there

where I stayed after arriving, for the

are limits to freedom of expression and

possibilities of training. They refused me

this is what happened to the Swedish

because of financial reasons. They said:

Foreign Minister, Margot Wallström.

“We have no money for training.” To me,

In January 2015, she exercised her

it was really a strange answer. Because

right from an extremely important high

I was not asking for financial support

position to tweet critical comments

for training but only a little bit of time.

about Saudi Arabia’s flogging of human rights activist and blogger Raif Badawi. She was criticized by the Swedish

Possibilities and solutions

media as too vocal.

As foreign journalists, we should have more possibilities to work or to have training provided by the Nordic media.

We need a platform

In fact, many freelance journalists are

The advantage in an open society like

more supportive for immigrant jour-

Sweden is that it is easy to establish

nalists than staff journalists working

any media without any needs to get

in both public service radio and TV and

security approval like in Syria. Therefore,

private media. Therefore, a little change

it was also easy for me to launch the

of the approach could be very helpful

first journalist initiative of dialogue in

regarding the possibilities of training

Landskrona, my new city.

and learning the basics of the Swedish press.

A few newspapers are interested in the views of foreign journalists, and

I decided to call my media News Café. – Nyhetscafé in Swedish, and at the same time I launched a video channel on YouTube.

they requested them to write articles.

At News Café, I invited politicians

That’s what I noticed personally when

and important community personalities 37

and other persons to engage in an open dialogue about many relevant topics.

My participation in WPFD in Helsinki

Mass media needs more courage to be inclusive in order to benefit from the experiences of immigrant journalists. In

in Finland inspired me to improve my

order to deliver ideas and creativities

own business. Because I believe that

we in the immigrant journalists associ-

Sweden and other Nordic countries

ation include members across Sweden.

need a platform for immigrant journal-

We made a video about our association.

ists. This is why recently I launched the

In Sweden, I launched the first press

immigrant journalists’ association in

initiative called News Café, a kind of

Sweden (IJF) – Invandrare journalist-

citizen journalism.

förening i Sverige (ijf).

My goal is to promote the concept

Press freedom thrives in the Nordic countries, regardless of the difficulties

of diversity in the Swedish media by

described. I want to emphasize that the

publishing articles, giving lectures,

environment provides the possibilities

creating conferences and keeping

for immigrant journalists to be creative

contacts with the Swedish media. We

and think freely without restrictions

should create friendships and improved

or censorship.

relationships with the Nordic media.

Another example is, that we initiated several media to have Arabic speaking outlets.

Ali Alabdallah: Syrian journalist and translator. Worked as a war correspondent in Syria. Lives in Sweden and works

Training is higly needed

as a freelance journalist. Launched Ny-

I believe that immigrant journalists

hetscafé and the immigrant journalists’

needs more training in the field of

association in Sweden (IJF) – Invandrare

media to increase their knowledge on

journalistförening i Sverige (ijf) and

democracy and media in Nordic coun-

received the cultural award in his city

tries in order to better understand the

Landskrona (2015).

concept of freedom of information.

38

?

Is it fair and balanced, if the media are inclined to

prioritise negative news of immigrants, because of the relevance of the news is based upon the expecta­tions from viewers, readers and listeners?

?

Does the media follow a

more pragmatic way rather than sticking to independence and objectivity?

Ali Alabdallah (Sweden)

39

Frie medier

er i alles interesse – også

magt­ havernes Ethvert demokrati er dybt afhængigt af den grundpille, som medierne skal være. Det er i alles interesse – i sidste ende også magthavernes.

Af Poul Krarup (Grønland)

40

Poul Krarup.

Foto: Leiff Josefsen.

På grund af det økonomiske pres er der for få med­ arbejdere til at lave den nødvendige undersøgende journalistik, som er de uaf­ hængige mediers eksistens­ berettigelse. Befolkningen får ikke den viden og indsigt, de har krav på.

Mediepolitik, som er den rene zigzag kurs, kan blive en katastrofe for frie medier, fordi det vanskeliggør fornuf­ tige, langsigtede forretningsmodeller.

Det gælder i store som små lande, og i Grønland bliver det svært at drive privat medievirksomhed, især for print­ aviser med tilhørende nyhedssider på nettet.

Det grønlandske mediehus Sermit­

Annoncer fjernes fra private medier

siaq.AG mistede i 2014 sin mediestøtte

En anden zig-zag kurs oplever vi mellem

på 2,5 millioner kroner fra selvstyret,

politikernes interesse for at optræde i

selv om den var indarbejdet i årets fi-

medierne og annoncere i samme.

nanslov. I slutningen af 2016 fik Sermit-

Når politikerne er på valg, er de

siaq.AG så en del af mediestøtten igen

meget optaget af at få deres synspunk-

med et beløb på 1,5 millioner kroner.

ter udbredt i aviserne. Så er det ikke 41

Alle i Grønland er afhængige af hinan­ den og alle kender hinanden, siger Poul Krarup – mangeårig mediechef i Grønland Foto: Mats Bjerde/ norden.org. Illustra­ tion: Ole Rode Jensen.

nok med diverse offentlige hjemmesider

valgregler i avisannoncer – til skade for

eller partiernes egne hjemmesider. Men

private mediers økonomi. Vi ser samme

når det offentlige skal annoncere in-

tendenser i andre lande.

formationer til befolkningen – såkaldte

Vores offentlige administrationer

kundgørelser – så dropper de aviserne

øger dermed blot de udfordringer,

og bruger offentlige hjemmesider og

sociale medier tilføjer os, for det er her,

pressemeddelelser.

mange annoncer rykker hen. Oven i alt

For eksempel fjernede Inatsisartut

dette kommer gratis online medier, som

(Grønlands parlament) i 2016 kommu-

gør det vanskeligt at skaffe økonomi til

nernes pligt til at informere om valg og

at kunne betale journalisterne løn.

” 42

En lang række online medier, der popper op uden kendskab til grundlæggende ideer om mediernes betydning, er ligeglade med presseetiske regler.

”

På grund af dårligere økonomi reduceres uafhængige mediehuse efterhånden til rene servicestationer, hvor de videreformidler andres oplysninger eller er rene mikrofonholdere for myndigheder, virksomheder og foreninger …

Samtidig fyldes offentlige kontorer

De sætter professionelle medier

og virksomheder med journalister og

under pres og samtidig går det ud over

informationsmedarbejdere ligesom

troværdigheden, for hvad skal læserne,

der oprettes masser af firmaer med

lytterne og seerne snart tro og mene?

journalistiske konsulenter, som nok skal

I takt med udviklingen bliver de

hjælpe kunderne med at få de rigtige

uafhængige mediehuse svagere og

fortællinger ud.

svagere og mere og mere afhængige af at skulle servicere kunder, som skal have bragt deres fortællinger, og som

Ligeglade med etik

sådan godt kan bruge mediehusenes

Etikken har det også svært, for en lang

distributionskanaler.

række online medier, der popper op uden kendskab til grundlæggende ideer om mediernes betydning, er ligeglade

Undersøgende journalistik

med presseetiske regler. De kan godt

Den uafhængige, undersøgende jour-

finde på at offentliggøre navne på

nalistik betaler prisen. Eller rettere

sigtede, anklagede eller anholdte, men

befolkningen, som ikke får den viden og

ikke dømte, for at tiltrække læsere, eller

indsigt, de har krav på.

de bringer billeder af trafikofre uden

De uafhængige mediehuses væsent-

tanke for de hensyn, medierne skal vise

ligste styrke i dag er deres distributions-

og altid har vist.

system, deres læsertal og deres store netværk.

43

Men på grund af dårligere økonomi

Løn afløses af klikhonorar

reduceres uafhængige mediehuse efter-

På sigt vil vi kunne forudse, at medie-

hånden til rene service-stationer, hvor

husene ikke har råd til at betale normal

de videreformidler andres oplysninger

løn til journalister, der i stedet må tjene

eller er rene mikrofonholdere for myn-

deres penge i forhold til, hvor mange

digheder, virksomheder og foreninger

læsere deres artikler har – hvor mange

med videre.

klik. Det betyder, at journalisten kun

Netop fordi læserne har brug for

skal skrive det, som læseren selv mener

disse informationer, er de uafhængige

at ville have, og ikke det, som fremstår

medier villige til at bringe dem for at

på baggrund af et redaktionelt valg, og

sikre besøgstal og læsertal, men det

som journalisten vurderer er vigtig for

bider sig selv i halen, for det giver ingen

læseren at vide.

indtægter.

På grund af det økonomiske pres

For at kunne tjene penge skal journalisten levere noget unikt, altså

er der for få medarbejdere til at lave

ikke noget, som læseren kan få et andet

den nødvendige undersøgende journa-

sted gratis. Det betyder, at der skal

listik, som er de uafhængige mediers

arbejdes mere med artiklerne og være

eksistensberettigelse.

flere kilder på for netop at skabe der

Samtidig stilles der større krav til

unikke, debatskabende indhold. Det

journalisterne om at levere mere stof

stiller store krav til research og vinkling

og gøre det hurtigere – og det hænger

– netop det, som de privat mediehuse

ikke sammen med at skulle bruge tid på

ikke har råd til.

research, og risikoen for fejl stiger.

Når de unikke artikler alligevel lykkes, bliver de kopieret af gratis medier, som bringer indholdet uden tanke på, at

” 44

Netop i Grønland ser vi hele denne udvikling som en direkte trussel mod eksistensen af uafhængige medier og den undersøgende journalistisk.

det ophavsretligt tilhører andre journa-

at annoncere, da de reelt ikke har nogen

lister og medier. Læserne slipper i første

konkurrenter.

omgang for at betale, for hvorfor købe en avis eller abonnere på net-indhold, hvis de alligevel finder det kvit og frit

Vigtig sprogpolitik

andre steder, og hvilket indhold kan man

Samtidig skal alle medier udgives på

så stole på? Derfor er ophavsretten

to sprog, og det skal respekteres, at

vigtig at holde fast i, for den betyder

grønlandsk er hovedsproget. På nyheds-

noget på moralsk og økonomisk.

siden Sermitsiaq.ag er de fleste brugere

Netop i Grønland ser vi hele denne udvikling som en direkte trussel mod eksistensen af uafhængige medier og den undersøgende journalistisk.

tosprogede, og de fleste bruger den dansk-sprogede side.

Men på Facebook foregår den meste debat og de fleste private informationer og meningstilkendegivelser på grønlandsk.

Forhindringerne

Her har mediehuset en klar ud-

Med kun 57.000 indbyggere i et ko-

fordring og en vigtig opgave i at få

lossalt land er det svært at skabe

tiltrukket den del af befolkningen, som

indtægter. Distributionen er meget dyr,

kun taler grønlandsk og heriblandt unge

fordi offentlige myndigheder skal tjene

mennesker, som kun kommunikerer på

på trafik- og transport- og kommuni-

grønlandsk.

kationssystemerne i stedet for at yde

Interessant nok er der i Grønland

tilskud, fordi de vil gøre det så billigt

netop opstået et rent dansk-sproget

som muligt for befolkning og erhvervsliv

nyheds-site, Kamikposten.gl, hvis formål

samt medier.

blandt andet er at give modspil til

Det lille indbyggertal betyder, at

Sermitsiaq.ag. Siden er på det sene-

der er færre til at betale, skønt vi har

ste begyndt at bringe få nyheder på

læsertal, som forholdsmæssigt ligger

grønlandsk.

højere end de store aviser i de befolk-

Den ansvarshavende redaktør bor i

ningsrige nordiske lande som Danmark,

Mexico, men hjemmesiden drives af et

Norge, Sverige og Finland. Så er det

grønlandsk registreret selskab. Alligevel

heller ikke nok til at være interessante

skriver man, at de presseetiske regler

annoncesteder.

ikke gælder for Kamikposten.gl.

Den grønlandske økonomi er

Skribenterne arbejder frivilligt, og

domineret af det offentlige. Der er

man tillader anonyme skribenter. Det

forholdsvis få store virksomheder, som

vil sige, der er tale om skruebrækkere i

sidder på markedet, og de behøver ikke

forhold til grønlandske journalister, som

45

er medlem af en kreds under Dansk

•

det, som ikke levede op til politiker­

Journalistforbund.

nes løfter og befolkningens/bruger­

Det er en interessant konkurrent for

nes håb og ønsker.

de eksisterende private medier i landet, som nu også er begyndt at operere på

Servicekontrakterne på trafikområ­

•

Uddelingen af fiskelicenser til ma­

det i forvejen lille grønlandske annonce-

krel, som har betydet, at samfundet

marked. De kalder sig Grønlands største

ikke har fået det ud af fiskeriet, som man havde forventet.

nyhedsmedie, hvilket de dog mangler at dokumentere, og som deres afstemnin-

•

Forsinkelser på råstofområdet, som har betydet, at samfundet har tabt

ger absolut ikke tyder på.

mange millioner, og en hel region i Sydgrønland affolkes på grund af

Svag debatkultur

manglende mulighed for ny beskæf­

Alle i Grønland er afhængige af hinan-

tigelse, som politikerne har lovet i ti

den og alle kender hinanden.

år.

Det lille samfund med kolossal

•

Boliger, som forfalder, og en folke­

offentlig dominans betyder, at der er en

skole, som ikke kan leve op til afta­

svag debatkultur. Ingen tør lægge sig

gernes krav.

ud med politikere eller embedsmænd, som sidder i bestemmende stillinger.

Eksemplerne er talrige og omvendt

De, der kender noget til en sag, deltager

proportionale med stærke uafhængige,

ikke i debatten med faktiske oplys-

kritiske medier, der har tilstrækkelige

ninger. Det betyder, at en stor del af

resurser både i form af økonomi og

debatten kommer til at køre på forkerte

journalister, som får den nødvendige

forudsætninger.

opbakning til den vanskelige research i

Debattens grundlag er politikernes ønsker og håb samt løfter til befolk-

det lille samfund.

Ethvert demokrati er dybt afhæn-

ningen, og embedsmændene vover

gigt af den grundpille, som medierne

sjældent at gå ind og informere om

skal være. Derfor skal fundamentet

realiteterne heri.

være i orden. Det er i alles interesse

Virksomheder, som eventuelt skal

– i sidste ende også magthavernes.

realisere politikernes drømme, tør slet ikke udtale sig om realiteterne, for hvad mon der så sker med ordrerne?

Poul Krarup: Indtil marts 2017 direktør

Det skaber ofte et forkert be-

for mediehuset Sermitsiaq.AG. Ansvars-

slutningsgrundlag, som i sidste ende

havene chefredaktør på avisen Sermits-

rammer befolkningen.

iaq, hjemmesiden Sermitsiaq.ag og Nuuk

De seneste katastrofer har været: 46

Ugeavis samt The Arctic Journal.

Keeping the media strong serves the interests of voters and politicians alike

By Poul Krarup (Greenland) – Managing

tion to the public, the official sites and

director of Greenland’s largest privately

press releases are enough all of a sud-

owned media outlet 1990–2017. Edi-

den. The media become unnecessary.

tor-in-chief of Sermitsiaq, Nuuk Ugeavis newspapers, and The Arctic Journal.

The media must also deal with the rise of social media and free publications, both of which undermine our

In 2014, Greenland’s government

business model, making it hard for us to

eliminated a national media subsidy

keep our newsrooms staffed.

that cost Sermitsiaq.AG, the country’s

Getting a handle on these issues is

largest media outlet, 2.5 million kroner.

vital, especially in a country like Green-

At the end of 2016, the subsidy was

land where a small population and an

partially reinstated, and Sermitisaq.AG

out-sized public sector makes people

received 1.5 million kroner.

generally hesitant to speak out against

This sort of political flip-flopping makes it hard for media outlets to

the powerful.

The lack of proper information

make long-term plans, which could

results in poor political decisions. In

prove disastrous for independent media

Greenland, the almost endless list of

in the long run.

mistaken policies is inversely propor-

This is true in big countries as well as small. But, in Greenland, it only adds to the hurdles faced by privately owned media outlets.

During election time, for example,

tional to the decline of independent, critical media outlets.

The media makes up part of the foundation that helps keep democracies sturdy. Keeping the media strong,

candidates are eager to appear in the

then, serves not just the national

media. Once the election is over and it

interest, but also serves politicians’

is time to pass on important informa-

interests.

47

Sámi media

adds value to Nordic societies In 2017, Sámi people from Finland, Sweden, Norway and Russia celebrated the 100th anniversary of the Sámi Nordic political cooperation. Sámi media emphasised the significance of working together as one people across the borders of the Nordic countries and Russia.

By Pirita Näkkäläjärvi (Sápmi, Finland)

48

Pirita Näkkäläjärvi.

Photo: Vesa Toppari/ Yle Bildtjänst.

The world looks very different through Sámi eyes. The Sámi culture is distinct compared to the Nordic cultures

to a minority in the Nordic democracy, provides factual information and serves as a cultural institution.

The Sámi media adds value to the Nordic societies.

In Finland, there is only one daily Sámi-language media, Yle Sápmi. It

For a small indigenous people like the

is part of the Finnish Broadcasting

Sámi in Finland, totalling 10,000 people,

Company, Yleisradio. Yle Sápmi provides

their own media plays an important

content on radio, TV and internet in all

role.

three Sámi languages spoken in Finland.

Sámi media plays an important role

On radio there are programmes for

in the Nordic democracy. Providing Sámi

all ages. The internet and TV production

people with a trustworthy information

focused on news. Part of the TV pro-

good is an essential task in the Nordic

duction is done in cooperation with the

democracy. Sámi media provides news

Sámi branches of Norway’s NRK and

from Sámi perspectives, gives a voice

Sweden’s SVT.

49

News from Sámi perspectives

Voice of Sámi people

First, Sámi media provides news from

Second, Sámi media is able to give

Sámi perspectives. The world looks very

the Sámi people a voice in the public

different through Sámi eyes. The Sámi

discussion. One of the prerequisites

culture is a distinct culture compared to

is that Sámi media can exercise its

the Nordic cultures. The Sámi worldview

freedom. This means for example

also differs from the dominant Nordic

getting to decide their own agenda

cultures.

freely.

What is news in the Sámi context

One of the challenges for the Sámi

differs from the Nordic context. There-

people in Nordic countries is that the

fore it is important that media does

Sámi voice is not properly heard in

not only reflect the Finnish, Swedish

decision-making processes, although it

or Norwegian realities, structures and

is required by law to negotiate with the

institutions.

Sámi people in matters affecting them.

It is essential that the media con-

The Sámi Parliaments are the

tains also Sámi stories that reflect the

official representatives of the Sámi

Sámi way of thinking. News from Sámi

people in Finland, Sweden and Norway.

perspectives build understanding about

They are heard but seldom consulted

the Sámi worldview. They also strength-

properly in matters affecting the Sámi

en the identity of the Sámi people.

people.

Accordingly, one of Yle Sápmi’s

Only hearing the Sámi Parliaments

strategic objectives is to add value to

does not fulfil the requirements of

the Finnish society by bringing Sámi

the Free, Prior and Informed Consent,

perspectives to public discussion. This

FPIC, as set out in the United Nations

way, Yle Sápmi is providing the public

Declaration on the Rights of Indigenous

with Sámi information in order to serve

Peoples (UNDRIP).

the Nordic democracy.

Moreover, recently there have even been cases, in which the Sámi Parlia-

” 50

It is essential that the ­media contains also Sámi stories that reflect the Sámi way of ­thinking.

”

Hear Sámi stories. Listen to Sámi music. Get information about the Sámi culture … Hear archive interviews of your Sámi ancestors.

ment in Finland has not been heard, let

people is an essential ingredient in a

alone consulted in matters affecting

constructive dialogue and a functioning

the Sámi people.

Nordic democracy.

This is where the Sámi media comes in.

Sámi journalists are able to raise

Sámi media can also expose structural issues in the discussion on Sámi issues. Journalists belonging to the

to the public discussion issues that

majority population often choose a

are significant to the indigenous Sámi

different framing compared to their

people. In this way, Sámi media is able

indigenous colleagues.

to provide a channel for the Sámi voice

Comparing the coverage of Sámi

to be heard, even if the voice gets ne-

issues by both the mainstream media

glected in the official decision-making

and the Sámi media can reveal major

processes.

differences in perspective, framing and even epistemology of news.

Factual informa­ tion about the Sámi

Cultural institution

Third, Sámi media can also function as

Finally, in addition to playing an im-

provider of correct, factual information.

portant role in the Nordic democracy,

This factual information is important to

Sámi media is also a significant cultural

both Sámi and the majority populations

institution.

in Finland, Sweden and Norway.

The significance of the information

Sámi media is one of the only places where you can hear and read Sámi

about the Sámi is that dialogue about

languages every day. Hear Sámi stories.

Sámi issues should be based on facts,

Listen to Sámi music. Get information

not on fake news or alternative facts.

about the Sámi culture. Hear new

Factual information about the Sámi

Sámi-language words developed for 51

”

The Sámi languages contain Sámi worldview, philosophy and structures of thinking.

modern phenomena. Hear archive interviews of your Sámi ancestors.

This is why Sámi media is more than just media for the Sámi people.

The significance of producing and

Content originated in the Sámi languages (and only later translated into Finnish and English) strengthens the Sámi culture. The Sámi languages contain Sámi worldview, philosophy

working in Sámi languages is that in

and structures of thinking. A conscious

doing so, all thinking starts from Sámi

choice to have a production strategy of

perspectives.

‘Sámi languages first’ strengthens the

In Finland there are three Sámi

Sámi society and the Sámi culture.

languages: Northern Sámi, Inari Sámi and Skolt Sámi. Yle Sápmi provides TV, radio and internet content in all these

Sámi National Day 2017 in media

languages.

To conclude, I will give an example about

The proportion of the minority

the differences between the main-

Sámi languages, Inari Sámi and Skolt

stream media and the Sámi media.

Sámi, has consciously been increased

The Sámi National Day is celebrat-

over the course of the years in order to

ed on the 6th of February every year.

support the efforts to revitalise these

2017 was a special year, as it marked

languages.

the 100th jubilee of the Sámi Nordic

Yle Sápmi is also one of the only

political cooperation. The common Sámi

workplaces in Finland, where Sámi lan-

jubilee celebrations were held in Trond-

guages are the daily working languages.

heim, Norway.

Sámi languages carry the Sámi

On the Sámi National Day 2017,

history, customs and worldview. By

hundreds of Sámi people from Finland,

originating news in Sámi languages,

Sweden, Norway and Russia were

the starting point is Sámi perspec-

gathered in Trondheim. The historical

tives – as opposed to translating into

day was marked around the city of

the Sámi-languages news, that were

Trondheim. The opening ceremonies

originated in the Finnish language and

were on the city centre.

from the Finnish point of view.

52

The three presidents of the Sámi

a common Sámi Parliament instead of

Parliaments in Finland, Norway and

three separate Sámi Parliaments in Fin-

Sweden stood side by side and delivered

land, Norway and Sweden. Combining

their remarks. The story of Mrs. Elsa

the three Sámi broadcasters together

Laula Renberg, the Sámi politician

as one Sámi media was also discussed.

who originally gathered Sámi people in

Looking at the Finnish mainstream

Trondheim a hundred years ago, was

media coverage on the Sámi National

reminisced, highlighted and celebrated.

Day 2017 reveals a very different

On the Sámi National Day 2017, all eyes of the Sámi media were on the

­picture.

As the Sámi media was busy

Sámi 100 year jubilee celebration in

covering the common Sámi jubilee

Trondheim, Norway.

celebrations in Trondheim, the Finnish

The three Sámi radios worked

mainstream media hardly mentioned

as one team and sent common daily

the Trondheim festivities. No Finnish

broadcasts on the radio and online

journalists were sent to Trondheim to

from the centre of Trondheim. The

cover the event.

Sámi print media on the Norwegian

Instead, Finnish journalists were

and Swedish side of the Sámiland was

gathered in Inari on the Sámi National

filled with news and pictures from the

Day 2017. The village of Inari is the cen-

week-long celebrations around the city

tre of the Sámi home region in Finland.

of Trondheim.

The eyes of the Finnish media were on

One of the main Sámi news narra-

the president of Finland Sauli Niinistö.

tives arising from the Sámi jubilee week

The reason was that president Niinistö

was the idea of a united Sámiland.

started his tour marking Finland’s

The Sámi news coverage concentrated

100 year jubilee in Inari. Finland will

especially on the debate about creating

”

Sámi media focused on the the significance of working together as one people across the borders of the Nordic nation states and Russia.

53

­celebrate her 100th independence day in

2017 also learned a lot. There was infor-

December 2017.

mation about the Sámi history across

So instead of Trondheim, where the Sámi from four countries were gathered, the Finnish-language news stories

the borders as well as the contemporary Sámi society.

The Sámi National Day example

of the Finnish Broadcasting Company,

illustrates the importance of the

Yleisradio, as well as of Lapland’s only

Sámi media. They were providers of a

provincial newspaper Lapin Kansa, were

public Sámi information good, which

centred around president Niinistö’s visit

is an essential ingredient in the Nordic

in Inari.

democracies.

This example reveals a major difference in perspectives.

The Sámi media prioritised the common Sámi jubilee celebrations in

Pirita Näkkäläjärvi is the Head of Yle

Trondheim.

Sápmi in Inari. She is however currently

The Sámi perspective could be seen

on study leave at London School of

in the way that the Sámi media em­

Economics, UK. She is taking an MSc

phasised the cross-border nature of the

Media and Communications at LSE.

100 year Sámi jubilee. The news narra-

Miss Näkkäläjärvi also holds an MSc

tives focused on the the significance of

in Economics from Helsinki School of

working together as one people across

Economics, Finland. Before Yleisradio she

the borders of the Nordic nation states

made a business career at Metso, Booz &

and Russia.

Company, Nokia and Merrill Lynch.

People following the Sámi media coverage on the Sámi National Day

54

”

The Sámi perspective could be seen in the way that the Sámi media em­phasised the cross-border nature of the 100 year Sámi jubilee. The news narratives focused on the the significance of working together as one people across the borders of the Nordic nation states and Russia.

Pirita Näkkäläjärvi (Sápmi, Finland)

55

Undersökande journalistik allt viktigare

i en global värld Populismen ger enkla svar på ­svåra frågor. Den undersökande journa­listikens trovärdighet ligger i att all­tid få fram och presentera ­korrekt fakta.

Av Axel Rappe (Finland) 56

Axel Rappe.

Foto: Pauli Boström/ Yle Bildtjänst.

Undersökande journalistik blir allt viktigare. Därför är samarbete mellan grävande journalister avgörande: det ger större resurser för research och internationella nätverk ger en större genom­ slagskraft. Politiker och myndigheter tar nyheten mera på allvar om det finns en stor spridning och en täckning redan på en nordisk nivå.

Grävande journalister är ofta öppna för ett samarbete. Det kan vara att knyta kontakter och hitta gemensamma projekt på grävseminarier. Grävseminarier kan jämföras med väckelsemöten där frälsningen är att få höra om andras projekt och deras metoder.

De bästa resultaten uppnås om alla i ett grävprojekt är med från början. Det är svårare att komma in i materialet och hitta en ingång om det redan finns ett färdigt framresearchat material.

– Det är som att hoppa på ett tåg i farten, konstaterar Minna Knus-Galán från Yle:s grävande program MOT. Hon gjorde en finländsk vinkling på SVT:s Uppdrag Gransknings research om

57

”

Journalister jobbar dock mycket på en nationell nivå. Det kan också kännas besvärligt att kontakta en kollega i ett annat land.

­oavlönade och kontraktslösa arbetare

Vikten av gräv ökar

som byggde upp OS byn i ryska Sotschi.

Betydelsen och vikten av undersökande journalistik ökar. Jag ska här nämna några saker:

Låg tröskel men mycket finns att göra

marknaden. Här verkar allt fler företag.

Tröskeln för nordiska grävsamarbeten

Det kan vara allt från företag som

är låg. Offentlighetslagstiftningen och

flyttar produktionen utomlands till

kulturen i de nordiska länderna liknar

mångnationella företag. En del företag

varandra. Det finns också flera nord-

vill med alla medel uppnå vinst och det

iska kopplingar inom näringslivet och

kan betyda olagligt eller omoraliskt

organisationer.

beteende.

De nordiska public service bolagen

Vi har för det första den globala

Sedan har vi en allt mer organiserad

har ett organiserat samarbetsfo-

global brottslighet. Det är allt från orga-

rum. Däremot är samarbetet mellan

niserade motorcykelgäng som handlar

kommersiella medieföretag mera

med vapen och droger till odemokra-

sporadiskt, detta trots att vi har medie­

tiska organisationer som Nordiska

företag med verksamhet i flera nordiska

motståndsrörelsen.

länder.

Journalister jobbar dock mycket

Det är också fråga om ett lands försök att påverka opinionen i ett annat

på en nationell nivå. Närsamhället, det

land eller direkta cyberattacker. Ett

lokala anses vara det som gäller för att

annat globalt fenomen är värvningen av

fånga publiken. Men i en allt mer global

terrorister.

värld så är närsamhället en liten kugge

För det andra ökar behovet av

i ett större spel. Det kan också kännas

undersökande journalistik när den

besvärligt att kontakta en kollega i ett

ekonomiska politiken i flera länder styrs

annat land.

av nedskärningar. Det är en politik som

58

drabbar olika grupper i samhället och

Granskningen av dokumenten

då behövs konsekvensanalyser och

gjordes i största hemlighet. En nordisk

klargörande om politikens syfte och

grupp bildades med grävande journa-

motiveringar. Här är det också fråga om

lister från Sveriges SVT, Finlands YLE,

internationella institutioners verksam-

Norges Aftenposten, Danmarks DR och

het, t.ex. EU.

en frilansjournalist från Island.

En annan tendens är att statliga

För Nordens del kunde Panama-

och kommunala verksamheter, som till

dokumenten avslöja bland annat att

exempel trafikverk och elverk, bolagi-

Islands dåvarande statsminister hade

seras. Det får negativa konsekvenser

gömt pengar i ett offshore bolag. Den

för insynen. Ett exempel: I Finland finns

nordiska banken Nordea hade hjälpt

de flera kommunalt ägda elverksaktie­

kunder att bilda offshore bolag i skat-

bolag som gått med i kärnkraftsbolaget

teparadiset Panama för att undvika

Fennovoima. Hur deras avtal ser ut och

skatt.

vilka ekonomiska skyldigheter de har när kärnkraftverket i Pyhäjoki ska börja byggas är en aktiebolagshemlighet.

Jag ska ge några exempel på

Att kunna lita på varandra Erfarenheterna från samarbetet med

gränsöverskridande grävande journa-

Panamadokumenten var att alla i grup-

listisk, där tyngdpunkten ligger på vilka

pen måste ha förtroende för varandra.

erfarenheter journalister har av att

Alla måste kunna dela all information

gräva tillsammans.

med varandra och vara överens om tillvägagångssättet.

Flera grävande journalister säger

Erfarenheter av gränsöverskridande gräv

att det är viktigt att ha förtroende för

Under året 2016 kom historiens hittills

andra eller bränner av något innan man

största läcka med ca 11,5 miljoner doku-

är i mål. Med ett större team kan man

ment om hur företag och personer över

få fler idéer samtidigt som det finns ett

hela världen har använt en advokatbyrå

bollplank.

i Panama för att dölja sina tillgångar med så kallade brevlådeföretag.

Hundratals journalister över hela världen gick under ett drygt år igenom

varandra. Att ingen lurpassar på den

Trots att vikten av grävande journalistik ökar, eller kanske just därför, så finns det oroväckande tendenser som hotar den undersökande journalistiken.

Panamadokumenten. Det hela organiserades av den internationella journalistorganisationen ICIJ.

59

Hot mot den undersökande journalistiken

Tidsbrist och minskade resurser

Med allt fler visselblåsare (whistle-

listik är okunskapen. Tidsbrist och dålig

blowers) som läcker information med

bakgrundsinformation gör att många

delikat innehåll, så får allt fler företags-

påståenden och åsikter får passera

ledare och politiker kalla fötter. Det

oemotsagda. Medier gillar också åsikter

har vi sett i USA efter Wikileaks och

framom sakkunskap.

Ett annat problem inom dagens journa-

Snowdens avslöjanden. Både Wikileaks

När desinformation sprids via

grundare Assange och Snowden lever i

etablerade kanaler som t.ex. MV-lehti

exil för att undgå straff i USA.

i Finland, blir det allt viktigare att stå

I Finland begärde skattemyndighe-

emot och avslöja lösa påståenden.

terna att få ut Panamadokumenten.

Det visar inte minst Brexit och Donald

De grävande journalisterna Minna

Trumps presidentvalskampanj. Med

Knus-Galán och Kjell Lindroos hotades

andra ord populism ger enkla svar på

med husrannsakan och deras bolag

svåra frågor där det skulle finnas så

YLE utsattes för politiskt påtryckning

mycket mer att gräva i.

av dåvarande statsministern Alexander Stubb.

Public service bolaget YLE har

Ett annat stort hot är när etablerade mediehus av ekonomiska skäl skär ned på den grävande journalistiken.

överklagat till Helsingfors förvaltnings-

Detta gäller till exempel MTV i Finland.

domstol med hänvisning till källskyddet.

Den grävande journalistiken anses för

Ärendet har ännu inte avgjorts i rätten.

dyr då det kan ta lång tid att få fram

Men som Süddeutche Zeitung (som

avslöjanden.

fick alla Panamadokumenten) har kon-

Visst har egna nyheterna blivit

staterat: Ger vi ut Panamadokumenten

något av ett varumärke för etablerade

så är det sista gången vi ger ut några

mediehus. Korta gräv och enkla fak-

hemliga dokument överhuvudtaget. Om

tabaskörningar kan ge en hel del egna

en visselblåsare inte får skydd finns det

nyheter. Men de stora avslöjandena,

inget förtroende längre för media, och

kartläggningarna och berättelserna om

avslöjandena torkar in.

vart samhället är på väg uteblir lätt om

” 60

Ett annat problem inom dagens journalistik är okunskapen.

det inte ges tid för att gräva. Om inte

Den undersökande journalistikens

de kommersiella medierna kan göra det

trovärdighet ligger i att alltid få fram

så är detta en uppgift för public service.

och presentera korrekt fakta. Arbets-

För om journalistiken har ­rollen

verktygen för att nå dit har utvecklats.

av en vakthund, det vill säga att

Det kan vara att få hjälp av publiken

kontrol­lera maktutövningen och dess

eller de som är direkt berörda av

konsekvenser har den undersökande

problemet man undersöker, det vill säga

journalistiken också rollen av en blod-

crowdsourcing. Med datajournalistikens

hund och en grythund. Det vill säga att

hjälp kan databaser utnyttjas på nya

spåra och gräva fram olägenheter och

sätt genom att ställa nya frågor om

missförhållanden. Det kan också vara

informationen eller så kan två eller flera

konsekvensbedömningar eller analyser

databasers innehåll föras samman för

med ett helikopterperspektiv där beslut,

att få fram nya samband.

beteende med mera, sätts i ett större sammanhang för att se vart samhället är på väg.

Engagera och ge något unikt Det gäller att fila på formen och se till att storyn delas på sociala medier. Det

Hur sprida god journalistik?

kan vara att engagera publiken och få

Det är lätt att slå fast att grävande

med den i grävprocessen eller att få

journalistik ska intressera en bred all-

dem med i finansieringen av gräv. Det

mänhet. Det är dock betydligt svårare

blir allt vanligare med fristående gräv-

att genomföra det i praktiken. Precis

grupper och grävsaiter som till exempel

som med all seriös journalistik idag är

Long Play i Finland.

frågan hur ska nyheter och bra berättelser nå en bred publik?

Nyheter i sig är inte längre något

Det kan också vara att öppna upp grävprocesser och berätta hur man går till väga. Eller ta emot tips från allmän-

eftertraktansvärt på en infomartions-

heten, vilket är ett led i tanken om att

marknad där allt flödar fritt och där

journalistiken ska ge det folket vill ha.

publiken är allt mer fragmenterad.

Men grävande journalistik ska inte

Mycket långt följer individen den egna

bara ge det vad man tror att publiken

bubblans värld.

vill ha. Konsumtionsjournalistik är bra

En bra story, en bra berättelse kommer alltid att stå sig och ett bra gräv kommer alltid att väcka till insikt. Men i

men grävande journalistik är större än så.

I dagens värld där populismen

dagens flöde blir det allt viktigare att få

florerar, där osanningar får sväva fritt,

ut nyheter och berättelser där publiken

är det mycket viktigt att ta fram sådant

finns. I annat fall försvinner gräven lätt.

som publiken inte visste att de skulle 61

behöva veta. Analys, vägledning och

Axel Rappe: Jag är reporter vid Svenska

upplysning om vad olika saker betyder

Yle (Finland) och jobbar med det grä-

och har för konsekvenser är viktiga

vande teveprogrammet Spotlight på

gräv. Gräv om rörelser i samhället och

Yle Fem och för webben svenska.yle.fi.

om politiska bevekelsegrunder avslöjar

Jag har jobbat som nyhetsjournalist och

samhällsutvecklingen och ger redskap

de senaste tio åren som undersökande

för publiken att kunna förstå hur landet

journalist: allt från researcher till t.f. pro-

ligger till.

ducent. Jag är allätare men följer främst med energifrågor och säkerhetspolitik.

Globalisation demands investigative journalism

By Axel Rappe (Finland)

At a time when disinformation,

Axel Rappe is a reporter and investiga-

populism and threats are prevailing, it

tive journalist with Yle /Finnish televi-

is vital to have investigative journalism.

sion.

International cooperation among investigative journalists helps ob-

Today we see threats to the investi-

tain more resources for research and

gative journalism. Authorities want to

increases the impact of their works.

suppress whistleblowers (such as in the

Politicians and authorities cannot easily

USA) and force journalists to release

avoid scrutiny if they are exposed at

their sources (in Finland).

international level.

Many media companies dismantle

Investigative journalism has to

the investigative journalism while trying

inform, expose and analyse what is go-

to seek unique story to be one of a win-

ing on in the society. That is to tell the

ning concepts to achieve the public.

public truth, that they don’t know that they need to know.

62

”

I Finland begärde skatte­myndig­ heterna att få ut Panama­ dokumenten. De grävande journalisterna hotades med husrannsakan och deras bolag YLE utsattes för politiskt påtryckning av dåvarande statsministern.

Axel Rappe (Finland)

63

Folk må oppfatte at journalistikk gjør

en forskjell Å redde journalistikken krever at folk har tilstrekkelige ­åpenbare grunner til å stole på det som står der.

Av Kjersti Løken Stavrum (Norge)

64

Kjersti Löken Stavrum.

Foto Ragnar Hartvig.

Illustrasjon: Ole Rode Jensen.

Hvis pressen selv ikke lykkes i å redigere sine flater, hvis de de facto ikke representerer et nødvendig skille mellom falske nyheter og troverdig informa­ sjon – og hvis redaksjonene heller ikke gjør det mulig for folk å kunne sondre mellom journalistikk og reklame, vil det over tid oppstå et krav om at myndighetene må “gjøre noe”.

Journalistikkens hovedoppgave er å bygge oppunder demokratiet. Myndighetene vil regulere pressen, hvis ikke bransjen tar et presseetisk ansvar.

Nå når den profesjonelle journalistikken ikke bare er omgitt av milliarder av små og store digitale publisister med en blogg, en Facebook-konto eller en omfattende mailingliste, men også av netthat, av falske nyheter og av skjult reklame, er det enda vanskeligere enn det har vært de siste 20 årene å holde hodet kaldt og blikket klart når strategien for redaksjonene skal legges.

I all hovedsak har medieverden beveget seg vekk fra de store pengene og de store svarene – til småpenger og granulære løsninger.

65

Dette gjelder også svaret på spørsmålet om hvordan det frie, uavhengige

logisk, at det er basert på fornuft og saklig argumentasjon.

ordet kan overleve i en verden som farger alt i ulike grader av grått. Her finnes ikke ett stort svar, men mange

Troverdighet og tillitskrise

nødvendige grep.

Mange redaksjoner synes at de er til å stole på. Undersøkelser om “tillit til mediene” viser at folk likevel ikke gjør

Brukeren forventer dialog En naturlig forventning er at brukeren

det. Det snakkes om en tillitskrise.

For noen redaksjoner vil det å ha en

tror at journalistikken står for noe spe-

solid merkevare være helt avgjørende.

sielt, at man følger en faglig norm. Kan-

For enda en periode vil det også være

skje kan man sammenligne journalistikk

nok. Hvis det journalistiske innholdet

med økologisk mat. Det er ikke sikkert

i økende grad konsumeres på andre

du en gang smaker forskjell, men du vet

plattformer – som i sosiale medier –

at fremstillingen er kvalitetssikret etter

vil merkevarens kraft stå i fare for å

en etterprøvbar standard.

viskes ut over tid. I vår hyperinformerte

I møte med journalistikk vil leseren derfor forvente en faglig kontakt med avsenderen. Når “produktløftet” er

verden, hvem husker hvor man leste eller så hva?

For mange redaksjoner vil den

journalistikk, vil brukeren anta at det

enkelte artikkel og den enkelte publi-

finnes en vilje til dialog, til forklaring

sering være verdienheten i det daglige.

og redegjørelse. En slik dialog ser vi at

Hvordan bygger man troverdighet rundt

stadig flere redaksjoner blir gradvis

den?

bedre til.

Noen bygger dialogfunksjonaliteten inn i selve hovedproduktet (som Quartz,

Presseetikk

qz.com, for eksempel). Andre forklarer

Den profesjonelle journalistikken hevder

publisistiske valg samtidig med kontro-

per definisjon at den står for noe spesi-

versielle saker.

elt. Det snakkes gjerne om presseetikk.

En leser av journalistikk vil også

Hva betyr det for leseren? Hvis reglene

forvente å kunne henvende seg et sted

er fjernt fra hverdagen, hvis systemet

med klager på brudd på den faglige nor-

er lite kjent, svakt eller fraværende, hvis

men. For å kunne kreve å bli trodd må

ikke alle er tilknyttet det, hvis pressen

man ha et strukturert system for slike

oppfattes som tøylesløs, da er det vel

klager. Den som klager må oppfatte at

liten grunn til å tro at referansen til

systemet er uavhengig, at det følger

“presseetikk” bygger troverdighet.

retningslinjer, at svaret på en klage er 66

Men den kan gjøre det!

Kjersti Løken Stavrum: Fravær av et presse­etisk sys­ tem, eller et utilstrek­ kelig system, kan i verste fall skape et vakuum for regulering som myndighetene vil ha lyst til å fylle, eller vil føle seg forpliktet til å gjøre noe med.

Foto: Mogens Blicher Bjerregård.

Å redde journalistikken krever at folk

Daglig arbeidsmetodikk

har tilstrekkelige åpenbare grunner til

Å følge presseetiske regler er en daglig

å stole på det som står der. Resultatet

arbeidsmetodikk som i det daglige

av dette er lojalitet og kanskje også

innebærer å gjøre balanserte avveinin-

betalingsvilje.

ger mellom hva som har offentlighetens

Konsekvensen er at den offentlige

interesse og hva som ikke har det. Det

samtalen får et fotfeste, at journalis-

er å sjekke en påstand, å kildebelegge

tikken kan brukes slik at argumenter og

den – og å belyse saken fra flere sider.

påstander blir mer enn ubegrunnede

Å skille seg fra netthat medfører

følelser og løgnaktige postulater. Slutt-

at redaksjonen sikrer at den som blir

produktet er et demokrati på skinner.

angrepet med faktiske anklager får

I et mangfold av medier, i et sam-

anledning til å svare for seg samtidig.

mensurium av journalister, bloggere, kommentatorer, reklamestemmer, er den troverdige journalistikken fra “alt

Et forpliktende presse­ etisk system

det andre”.

Når konflikter tilspisser seg rundt den

det vanskelig å se hva som skal skille

faglige standarden og hvorvidt den blir fulgt, vil det å være tilknyttet et 67

forpliktende presseetisk system om

5. Klagesystemet må være raskt

et tydelig kommunisert sett av regler,

Tempoet i behandlingen av saker er

være et opplagt svar på noe av spørs-

i økende grad avgjørende ettersom

målet om hva som kan redde troen på

informasjonssamfunnet går raskere. En

journalistikken.

fellelse av en sak som for lengst er ute ***

av den offentlige debatt, har liten betydning. Sendrektighet vil i seg selv også undergrave tilliten til systemet. Her må

1. Det må være én presseetisk plakat, kun ett sett regler

man for øvrig være oppmerksom på at

Hvis ulike medier i ett land har for-

til annen vil være interessert i å forsinke

skjellige regler og standarder, vil dette

fremdriften i saksbehandlingen.

begge aktørene i en klageprosess fra tid

forvirre publikum og undergrave tilliten til ideen om et strukturert arbeid for

6. Systemet må være transparent

journalistikk og presseetikk som sådan.

De fleste presseetiske vurderinger er i dag lukket for innsyn. Når det presse-

2. De viktige redaksjonene må være tilknyttet systemet

etiske utvalg har gjort sine vurderinger,

Et system kun for de få og marginale, vil

etter at møtet fant sted. Å våge å

få marginal betydning innad og utad.

åpne dørene, å driste seg til å sette et

vil man få konklusjonen levert en stund

kamera i rommet, vil drive frem uttalte

3. De store og ­toneangivende redaksjonene må være tydelig uttalte støttespillere

resonnementer og øke forståelsen for

En uttalt lojalitet og oppslutning om klageprosessen og en aksept for fel­

7. Alle relevante aktører må være forpliktet av klagesystemet;

lelser er de viktigste markørene for at

redaktørene, publisistene og

et system har reell oppslutning og ikke

journalistene.

er et skalkeskjul.

konklusjonene.

***

4. Det må være gratis å klage på mediene

Troverdighet har en pris

Hvis det koster penger å klage, vil bare

For redaksjonene må denne prisen

de ressurssterke kunne bruke det fritt,

betales på flere måter. For å få folk til å

og alle andre vil vegre seg. Konsekven-

tro på påstanden om at journalistikk er

sene av en betalingsløsning er uaksep-

noe spesielt, og at den hovedsakelig er

table for en fri presse.

til å stole på, må man ikke bare kunne

68

vise til at man følger et sett regler i det

løs. Og selv om de presseetiske reglene

daglige.

varierer fra land til land, vil man likevel

Man må dessuten rette og tydelig

se at de grunnleggende prinsippene ofte

beklage når dette er nødvendig, og

er like. Slik sett fortjener tanken å bli

når man er blitt felt som følge av en

modnet og muligheten bør utforskes.

klagesak.

Dernest må systemet finansieres

Da Norsk Presseforbund i 2015 åpnet sitt presseetiske system for

for å sikre at det er uavhengig av statlig

selvstendige publisister, deriblant blog-

kontroll. Eller sagt på en annen måte;

gere, representerte dette en justering

for å sikre pressefrihet, må bransjen

til vår tids medieutvikling. I en periode

betale det et slikt system koster.

valgte én enkelt blogger å tilknytte

Økonomiske og ressursmessig

seg plakaten og klagesystemet – i

pressede mediehus vil kunne se det

tillegg til de etablerte redaksjonene og

som mindre presserende å engasjere

mediehusene.

seg i opparbeidelsen av et presseetisk system.

I skrivende stund er ingen slike frittstående del av systemet. Dette fraværet av engasjement fra den nye medieorden kan være et uttrykk for en

International system for presseetikk

manglende forståelse for hva struktu-

En annen kompliserende faktor for

publiserer.

rert presseetikk innebærer for dem som

oppbygging av presseetiske systemer i de enkelte landene, er at mange tonesom internasjonale. For Financial Times,

Myndighetene vil ha lyst til å fylle et vakuum

for eksempel, som er så grenseløs i sitt

Imens vil mengden av informasjon, av

publisistiske nedslagsfelt, vil det ikke

journalistikk, av meninger og ytringer

være så naturlig å støtte oppunder og

stadig øke. Fravær av et presseetisk

knytte seg til et britisk klagesystem.

system, eller et utilstrekkelig system,

Det samme vil gjelde for flere engelsk-

kan i verste fall skape et vakuum for

språklige publikasjoner, og også franske

regulering som myndighetene vil ha lyst

og spanske.

til å fylle, eller vil føle seg forpliktet til å

angivende redaksjoner vil oppfatte seg

Er det mulig å se for seg et interna-

gjøre noe med.

sjonalt system for presseetikk som kan

Det er særlig tre faktorer som vil

bygge troverdighet til ideen om journa-

påvirke statens engasjement for regule-

listikk på tvers av landegrenser? Tanken

ring av pressen:

kan virke overveldende, selv om vi jo vet at den digitale journalistikken er grense69

•

Omfanget av netthat – også uten­

derfor også hvilken fare disse kreftene

for de redigerte mediene

representerer.

•

Omfanget av falske nyheter

•

Omfanget av skjult reklame

Diskusjonen om hvordan falske nyheter kan bekjempes, og hvordan tillit kan bygges, har tatt fart etter Brexit og

Hvis pressen selv ikke lykkes i å redigere

Trumps valgseier fordi politikerne så at

sine flater, hvis de de facto ikke repre-

noe så avgjørende som de demokratiske

senterer et nødvendig skille mellom

valg blir påvirket, at man kan miste

falske nyheter og troverdig informasjon

maktposisjoner av uakseptable årsaker

– og hvis redaksjonene heller ikke gjør

– og at systemet blir truet av feilaktig

det mulig for folk å kunne sondre mel-

informasjon.

lom journalistikk og reklame, vil det over

“Where the press is free and every

tid oppstå et krav om at myndighetene

man able to read, all is safe,” sa Thomas

må “gjøre noe”.

Jefferson og satte det hele på plass. Nå

Trusselen om bøter til Facebook hvis

er det ikke slik lenger. Pressens frihet

de ikke agerer overfor falske nyheter,

og journalistikken må ha en selvstendig

slik vi så på nyåret 2017 i Tyskland, et

ekstraverdi. Den må være være verdt å

et eksempel på at myndighetene ser

kjempe for.

seg nødt til å vise handlekraft. Både av hensyn til borgerne, men også for å sikre sin egen posisjon.

Kjersti Løken Stavrum er adm. dir i Stiftelsen Tinius som forvalter den største

Falske nyheter

eierposten i Schibsted Media Group.

Journalistikkens hovedoppgave er å

Hun har tidligere vært generalsekretær i

bygge oppunder demokratiet. Hverken

Norsk Presseforbund og redaktør for og

falske nyheter, skjult reklame eller

journalist i magasiner, aviser og nett-

hatefulle ytringer er oppfunnet i vår

publikasjoner. Hun er utdannet statsviter

tid. Det nye i vår tid er omfanget og

og har en mastergrad i ledelse.

70

An uphill battle for journalism

By Kjersti Løken Stavrum (Norway) –

work for press ethics is too marginal,

CEO at the Tinius Foundation at Schib-

too unknown and has had too little

sted Media Group. She is the former

impact for too long.

secretary general of the Norwegian Press Association.

A trustworthy system for press ethics needs to get all the relevant parties onboard: the publishers, the editors as

Social media has transformed freedom

well as the journalists. To be able to

of speech from a noble principle to a

communicate with strength and a clear

practicable reality. When everyone is

voice, the editors need to comply with

able to publish anything, the concept of

the code of conduct. The complaint sys-

professional journalism is blurred and

tem must be free, fast and transparent.

difficult to perceive for the audience.

That is the judging on the cases must

How to distinguish journalism from

be as open and accessible as possible to

all other content? Being accountable

the complainants as well as the audi-

and part of a structured system of

ence in general.

press ethics can be an opportunity to

Establishing a sustainable system

stand out and communicate a differ-

for press ethics is probably too late in

ence for the media business in a future

countries that do not yet have one. To

where everyone has a voice, but few

strengthen the system in countries that

know what is worth listening to.

have one, requires leading media hous-

A legitimate, transparent and well structured work for press ethics is now the sole marker for professional

es and newsrooms to take a prime and strong position in the process.

In the absence of accountable,

journalism and can, if nurtured wisely

structured work for press ethics, the

and complied loyally, provide an answer

need to regulate and discipline hate

to several of the core challenges to

speech and fake news will force govern-

journalism, including fake news, hate

ments to do the job for the press. This

speech and hidden advertising/content

will reduce the freedom of the press.

marketing. But in many countries the

71

Visa hänsyn – publicera namn Det finns alltid någon som vet, som känner någon som vet, och vid kaffe­borden talas det fritt om det som medierna väljer att tiga om.

Av Astrid Olhagen (Åland)

72

Astrid Olhagen.

Foto: Folke Halling.

En högt uppsatt tjänste­ mannen i landskapets Ålands regering var med om en bil­ olycka med dödlig utgång, långt hemifrån. Hur rappor­ terar man om detta?

Spekulationer Tidningen Åland valde att rapportera anonymt om olyckan, och också att spekulera i om huruvida den inblandade ålänningen varit skyldig till olyckan, och en annan trafikants död, genom att göra en oförsiktig omkörning.

Om man inte namnger en person i sin artikel eller sitt inslag är det myck-

Public service-bolaget Ålands Radio och

et lättare att släppa iväg sig själv i

TV valde att rapportera om olyckan,

ogrundade spekulationer eftersom man

berätta med namn vem det var som var

inte pekar ut någon speciell, utan hela

inblandad samt om den polisutredning

frågan blir mer overklig och teoretisk.

som nu pågick som en följd av ­olyckan.

Tjänstemannen hörde i efterhand av

Namnpubliceringsbeslutet var inte

sig till Ålands Radio och meddelade att

självklart och diskuterades ingående

hen inte hade några invändningar mot

på redaktionen, men motiveringen till

att vi gått ut med namnet, eftersom

namnpubliceringen var att personen

vår rapportering i övrigt varit korrekt,

i fråga var en offentlig person, någon

men att Ålandstidningens spekulatio-

som alla visste vem det var.

73

ner hade varit mycket sårande, och

svar. Det man oftast lutar sig mot i

­felaktiga.

diskussioner som dessa är de pressetiska reglerna för namnpublicering:

Kaffebord och sociala medier

– Det måste finnas ett oavvisligt all-

I ett litet samhälle är det nästan aldrig

mänintresse för att man ska avslöja

möjligt att hålla hemligt vem som är

vilka personer som döljer sig bakom

inblandad olika händelser. Det finns

en händelse som man rapporterar

alltid någon som vet, som känner någon

om.

som vet, och vid kaffeborden talas det fritt om det som medierna väljer att

– Det är lägre tröskel för offentliga

tiga om. Därför måste man fråga sig

personers anonymitet.

vad det egentligen spelar för roll att medierna väljer att inte publicera namn på de inblandade. Dessutom delas

Oavvisligt allmänintresse

informationen om vem det gäller fritt i

Ett oavvisligt allmänintresse är det

olika grupper i de sociala medierna.

förstås om det rör personer med stor

Nyheter handlar ofta om person-

prestige och makt i samhället – kanske

liga tragedier – det finns de som är

en förtroendevald politiker. Eller om det

drabbade, av olycka eller brott, och de

är en för allmänheten okänd person,

som är förövare, eller som av dumhet

som sitter på en nyckelpost i just detta

eller misstag har orsakat en olycka eller

avseende – säg en läkare som åker fast

katastrof.

för att ha skrivit ut narkotikaklassad

Hur ska vi journalistiskt berätta om dessa händelser i ett litet samhälle utan

medicin till missbrukare.

Den lägre tröskeln för att avslöja

att lämna ut de drabbade eller stigma-

offentliga personers anonymitet beror

tisera de misstänkta, och döma dem på

på att de redan är kända och har valt

förhand. Och hur ska vi hantera deras

att stå i strålkastarljuset, och därför

personliga integritet – ska vi publicera

får finna sig att bli mer granskade. Och

deras namn eller inte?

för att deras position i samhället ger medborgarna större rätt att få veta om de missbrukar sin makt eller det förtro-

Pressetiska regler

ende de grundar sin position på.

Det är en fråga som diskuterades ivrigt på Ålands Radio och TV de 19 år jag var redaktionschef där, och säkert på de

Anonymitet i litet samhälle

flesta redaktionella arbetsplatser alla

Det finns anledning att fundera över

dagar. Och det är en fråga utan enkla

hur anonym någon överhuvudtaget kan

74

”

Varje journalist som skriver om en namngiven person hanterar fakta och verklighet med större försiktighet än om man skriver om någon anonymt.

vara i ett litet samhälle. Här är Åland

större försiktighet än om man skriver

med sina knappt 30 000 innevånare

om någon anonymt. Anonymiteten här

urtypen för samhällen där alla känner

fungerar precis som åt andra hållet,

alla och där alla har ett stort intresse av

när nättrollen i kraft av sin anonymitet

att veta VEM det handlar om.

släpper loss sitt ohämmade hat. Det

Grundregeln när det gäller publicering av namn i de traditionella medierna

skulle de aldrig göra öppet, om vi visste vilka de var.

är att det är bättre att låta alla vara anonyma, och bara berätta vem som är skyldig/drabbad när det finns särskilda

Drabbade skapar egen historia

skäl för detta.

När det blivit känt vem en historia handlar om träder ofta de skyldiga fram och vill berätta sin version – de

Ökad öppenhet

skulle säkert allra helst ha velat vara

Ett helt annat förhållningssätt är ökad

anonyma, men eftersom det är omöjligt

öppenhet med namnpubliceringar, för

väljer de att göra historien till sin egen

det har alltså sina konsekvenser för

och berätta öppet om den.

journalistiken när man publicerar ett

Det finns flera fall här på Åland

namn: man blir mer noggrann att kolla

under de senaste decennierna där de tre

alla fakta innan man publicerar.

lokala medierna valt olika vägar vad det

Jag anser att namnpublicering

gäller namnpubliceringen av offentliga

är ett sätt att komma ifrån onödiga

personer: en kyrkoherde ringde dyra

spekulationer och dåligt underbyggda

sexsamtal utomlands på församlingens

teoribildningar. Varje journalist som

fasta telefon, en ledande moderat poli-

skriver om en namngiven person

tiker med flera förtroendeuppdrag som

hanterar fakta och verklighet med

involverar kontakt med unga människor 75

åkte dit för rattfylla, en hög tjänsteman

historien också är bättre underbyggd,

inom det statliga övervakningsorganet

och att spekulationer och oriktigheter

för arbetarskydd blev dömd för van-

är undanstädade.

vård av djur, och en av Ålands största

Ett annat, ofta framfört, argument

nöjesprofiler, tillika tidigare moderat

för varför man ska publicera vem en

lagtingspolitiker, blev fast för roderfylla.

nyhet handlar om är att man på så

Några åländska medier valde att inte

sätt undviker spekulationer och miss-

publicera namn i de här fallen, andra att

tänkliggöranden av andra personer än

göra det.

de som faktiskt är inblandade. Det kan göra mycket skada för en fullständigt oskyldig som blir felaktigt misstänkt för

Icke offentliga personer

att vara inblandad i ett brott.

När det gäller icke offentliga personer finns det större samstämmighet mellan medierna för när man publicerar

Tipsares anonymitet

namn och när man inte gör det. Då

Trots detta mitt resonemang om större

finns det också anledning att fundera

öppenhet och publicering av namn vill

över vad en namnpublicering kan få

jag lyfta fram att det finns några vars

för konsekvenser för den enskilde,

anonymitet alltid måste värnas i alla

särskilt om det handlar om unga

samhällen, och kanske särskilt i ett litet

förstagångs­förbrytare.

samhälle, och det är tipsarnas. Det kan

Även i de här fallen är dock han-

vara mycket lätt för en företagsledare,

teringen av anonymiteten i de sociala

eller en chef på en myndighet, att ta

medierna utan varje kontroll. Det finns

reda på vem som har läckt ut informa-

ingen föregående diskussion, inget

tionen om oegentligheter. Det kanske

gemensamt beslut eller analys av varför

inte finns så många som kan veta hur

man ska publicera ett namn. De tra-

saker och ting förhåller sig. Här har

ditionella publiceringsreglerna är helt

medierna ett stort ansvar när de tar

satta ur funktion. Därför är det kanske

emot och hanterar tips från personer

så att det i dag finns större anledning

som kan lida stor skada om deras

att publicera namn på flera personer

identitet avslöjas. Men det är en helt

också i de journalistiskt producerade ny-

annan fråga.

heterna. För då kan man anta att själva

76

Astrid Olhagen er finsk og arbetar

samhälle. Till Åland kom hon från Svens-

idag som frilansjournalist. Före det var

ka Journalistförbundet i Stockholm där

hon redaktionschef på Ålands Radio och

hon i 10 år ansvarade för förbundets in-

TV, världens minsta självständiga public

ternationella arbete och för fackliga och

service-bolag, i 19 år, och fick där tillfälle

yrkesrelaterade utbildningsfrågor både i

att dagligen reflektera över etiska och

Sverige och i världen.

publicistiska frågeställningar i ett litet

Publish names and show respect

By Astrid Olhagen (Åland)

much upset by the speculation, but not

Astrid Olhagen, freelance journalist and

by the publishing of the identity.

formerly editor at Åland’s radio and television.

Journalists who are reporting about a person identified in the report are more likely to check all the facts,

A highly positioned civil servant in the

and to do a more thorough research

government of Åland was in a serious

before publishing. They are also more

and fatal car crash outside Åland. The

likely to leave out ungrounded specu-

media in Åland chose to present this

lations from their reports. This is why

news in different ways.

traditional media should consider if

One media published the name

publishing the names of people involved

of the civil servant, since it was well-

in crime and accidents more often. In

known in Åland. It also reported about

particular when it is people who are

the police investigation that now was

already well-known to the public in

conducted as a consequence of the

other respects, such as politicians or as

accident.

powerful businessmen.

Another media withheld the infor-

In small communities everybody

mation about the identity, but specu-

always knows who it concerns. They

lated freely about whether the person

freely discussed at the coffee tables at

from Åland had caused the accident by

every workplace. On social media, there

an irresponsible overtaking. This proved

is no limitations on naming the persons

to be false, and the civil servant was

involved in the topic of the day.

77

“Barn og unge er i dag både aktive mediebrukere og produsenter av innhold i et omfang vi aldri tidligere har sett. Det har på den ene siden stor betydning for den framtidige samtalen, og på den andre siden forplikter det mediene til å lette ­denne ­inkluderingen på en etisk forsvarlig måte. Medie- og informa­sjons­kunnskap bidrar dessuten til å gi unge i ­Norden mulighet for å ta del i den ­offentlige debatten.”

Dagfinn Høybråten (Norge), generalsekretær i Nordisk ministerråd

78

Foto: Norden.org/ Thomas Glahn.

“The youth of today are more active as users and even producers of content in an extent never seen. This has an impact on future dialogue, media literacy and inclusiveness to let the youth take part in the public dialogue.�

79

Trolde stopper unges politiske arbejde Trolde har ingen interesse i civiliseret debat, hvor vi forsøger at finde hinanden. Deres mül er at skabe splid, udelukkende for egen morskabs skyld.

Af Emma Holten (Danmark)

80

Emma Holten.

Foto: Levende Men­ neske­rettigheder/­ Human Rights in Action.

Sociale medier, der ofte hyldes som den nye, demokra­ tiske legeplads, har ikke fået den rolle, man kunne have håbet, siger Emma Holten, som taler politik, internet og etik med unge mennesker.

gagement”. For at løsne op mellem oplæggene blev alle deltagere, mest gymnasieelever, bedt om at rejse sig op. I hvert et hjørne af teltet hang et skilt. Der blev stillet et spørgsmål, og så skulle man gå hen til det skilt, der mest repræsenterede ens svar.

Et af de første spørgsmål var: “Diskuterer du politik og samfundsproblemer med dine venner”? Ca. 80 pct.

“Jeg har bare ikke rigtig lyst”, sagde hun.

“Hvorfor ikke? Jeg kan da mærke, at du går op i det?”, sagde jeg.

“Ja, men det er bare som om, at så snart man begynder at tale om politik, går folk fuldstændig amok”.

Udvekslingen foregik på Ungdom-

gik over til skiltet “ja, ofte”.

Næste spørgsmål var: “Opdaterer du om og/eller diskuterer du politik på sociale medier”? Ca. 80 pct. gik over til skiltet “nej, aldrig”.

Der er en åbenlys skævhed her. Noget der ikke helt stemmer. Men når jeg

mens Folkemøde 2016. Temaet for

ser på den måde, hvorpå politisk dialog

sessionen var “Unges Samfundsen-

og identitetsskabelse foregår på sociale 81

medier, er det egentlig ikke noget, der

or off-topic messages in an online

undrer mig meget.

community … with the intent of

De sidste 2 år har jeg rejst rundt på

provoking readers into an emotional

gymnasier og talt politik, internet og

response or otherwise disrupting

etik med unge mennesker, og jeg har

normal, on-topic discussion, often for

faktisk fuld forståelse for, hvorfor socia-

the troll’s amusement.”

le medier, der ofte hyldes som den nye, demokratiske legeplads, ikke helt har

Sagt på dansk: En trold er én, der går i

fået den rolle, man kunne have håbet.

byen for at slås.

For mig er der primært to årsager til, at politisk refleksion og tænkning i de mere private, sociale rum ikke kommer

Trolde – sjov eller alvor?

ud i offentligheden, hvor de rykker i

Trolde kan virke relativt harmløse i

debatten. Den første har at gøre med

denne beskrivelse, men ligesom den

sprog og tale, den anden med, hvordan

voldsglade bodegagæst har de ofte en

ytringer og identitet hænger sammen,

langt større effekt, end bare en reaktion

for dem der er vokset op med sociale

fra den, de angriber: De ændrer samta-

medier.

len og rummets natur.

Når en person pludselig ikke har noget investeret i hverken det politiske

Udstiller og ydmyger

emne eller ordentlig omgang med

“Fuldstændig amok”, kaldte hun det.

andre, går det stærkt ned ad bakke.

Der er nok få mennesker med en

Ingen er længere klar over, om sam-

internetforbindelse, der ikke kan nikke

talen er alvorlig eller ej, om det her er et

bare en smule genkendende til det,

sted, hvor man er nødt til at opføre sig

hun beskriver. Ude på den yderste

ordentligt, for ingen kan se, hvad der er

flanke har vi, hvad nogle vil kende om

for sjov og hvad der ikke er. For folk der

“keyboardkrigere” eller “trolde”. De, som

er ukendte med troldenes ofte grove og

tænder deres computer, tørstige efter

ødelæggende facon, bliver reaktionen

et skænderi, efter at kunne udstille og

oftest at samtalen meget hurtigt ender,

ydmyge folk. Ordet er blevet så accep-

eller fuldstændigt afspores.

teret, at det nu har en lang og grundig wikipedia-artikel:

Men troldemetoder er – selvfølgelig – heller ikke apolitiske, ligesom de heller ikke er harmløse.

“… a troll is a person who sows

82

Trolde søger at nedbryde sober

discord on the internet by starting

samtale og lukke munden på menne-

arguments or upsetting people, by

sker der, som de siger, “ikke kan klare

posting inflammatory, extraneous,

mosten”. Og effekten udebliver ikke.

Både New York Magazine, Esquire og

Frasorterer de følsomme

Washington Post udgav i kølvandet på

Troldes kritik (ja, nogle gange organise-

Donald Trumps sejr artikler med titler

rer de sig i forsøget på at artikulere en

som “How internet trolls won the 2016

position) er at befolkningen er blevet for

presidential election” og “The only true

blød. At fokus på emner som racistiske,

winners of this election are trolls”.

sexistiske og homofobiske ord, har opdraget en generation af “snefnug”, der ikke kan klare kritik.

Trolde ønsker kaos og splid

Deres mål er at frasortere dem, de

Trolde har ingen interesse i civiliseret

mener er for følsomme. Den unge, po-

debat, hvor vi forsøger at finde hinan-

litisk interesserede kvindes udeblivelse

den. Deres mål er at skabe splid, udeluk-

er en følgeskade af disse taktikker. Det

kende for egen morskabs skyld. De skyr

er ikke engang sikkert, at hun selv har

ikke personangreb som f.eks. at kalde

oplevet det på egen krop. At observere

andre mennesker navne, photoshoppe

andre blive udsat for det, er rigeligt.

billeder af dem, de diskutere med, eller

Det kræver desværre kun én eller to

at chikanere folk gennem kommentarer

at forpeste et kommentarfelt. Specielt

og beskeder. Deres navn er: Kaos.

for den, der rammes. Jeg kan personligt

Det er højst sandsynlig disse menne-

vidne om, at hjernen desværre ikke er

sker, den unge kvinde i teltet henviste

rationel her. I en sø af gode kommen-

til. Og der er slet ingen tvivl: Ligegyldigt

tarer vil den negative stikke ud som en

hvor hårdhudet du er, er det utroligt

torn. Og det er den, der gør, at man

ubehageligt ikke at blive respekteret og

næste gang tænker “nej tak”.

hørt.

”

Det kræver desværre kun én eller to at forpeste et kommentarfelt. Specielt for den, der rammes. Jeg kan personligt vidne om, at hjernen desværre ikke er ratio­nel her. I en sø af gode kommentarer vil den negative stikke ud som en torn.

83

”

Ofte vil personer uden en akademisk uddannelse ikke have en jordisk chance, og unge i gymnasiealderen kan i hvert fald slet ikke være med.

De bedrevidende

aviskrav til samtale. Misforstå mig ikke:

En anden gruppe, der ikke er lige så

Ingen bestrider at lødighed hører til i

bevidst ondsindet, men kan have lige så

debat. Men disse krav gør henkastede,

stærk effekt på debatten, er de meget

hverdagslige samtaler om politik, om

erfarne onlinedebattører. Mennesker,

samfundsnormer og personlige erfa-

der bruger meget (meget!) tid på at

ringer til noget, der knap kan eksistere i

debattere politiske emner på nettet. De

den politiske arena.

ser en sport i at finde et hul i argumen-

Effekten bliver sjældent, at folk går

tet og udstille den andens uvidenhed.

ud og ruster sig med grafer og citater

De vil vinde. Have det sidste ord.

af Michel Foucault. Tværtimod trækker

Det kræver en helt enorm viden,

de sig tilbage. Ofte vil personer uden

tålmodighed og erfaring at kunne

en akademisk uddannelse ikke have en

deltage i samtaler med dem. Det her er

jordisk chance, og unge i gymnasiealde-

det, de gør.

ren kan i hvert fald slet ikke være med.

Den uddannede, velformulerede person bliver målestokken for alt.

Fældet af målestokken Du vil finde dem under enhver opdatering, der falder ind i deres interesseom-

Samtalen forsvinder

råde. De er ikke som sådan ubehagelige

Deres personlige erfaringer bliver hele

eller nedladende. De er bare mennesker,

befolkningens erfaringer, og deres blik

der giver et indtryk af, hvad man som

på verden bliver ikke bare det politiske,

minimum skal være i stand til, for at

men det hverdagslige. Der er meget få

ytre sig politisk på internettet. Det er

politiske rum på facebook, hvor man

ikke nok at komme f.eks. med personligt

blot kan ytre undren, lære eller forsøge

input, med en tanke eller noget, man

at forstå bedre. Politisk samtale er

har gået og reflekteret over.

ikke rigtig noget, der eksisterer. Debat

Alt skal bakkes op med statistik, og gerne en forsker eller en filosof. Det er 84

er modus operandi, når vi snakker om politik.

En stor del af dette er, at hele kropsligheden ved politisk samtale er væk. Alle de høflighedsfraser, nik, smil

er “profilen” som et prisme hvorigennem hele ens menneskelighed ses.

Det, der deles her, er ikke bare et

og gestikulationer, der blødgør gnidnin-

sjovt link eller en strøtanke, men i høj

ger i debatter, er væk. Råt for usødet er

grad en gennemtænkt del af et kura-

nu kun argumentet tilbage.

teret selv. Ikke fordi de unge er mere

Det gør den politiske menu næsten

selvoptagne end andre, men simpelthen

uspiselig for dem, der foretrækker en

fordi det er sådan, profilen læses af

smule menneskelighed serveret med

deres omverden.

sin politiske samtale. Antallet af kloge,

I denne dynamik passer politisk

sjove, vidende mennesker, der er faldet

bevidsthed og aktivisme meget dårligt.

fra pga. af disse forhold, er et umålbart

Ikke fordi det ikke er muligt at have

tab. Jeg møder dem hver eneste dag.

en politisk identitet, men fordi det er meget svært at kontrollere, hvilke konsekvenser en politisk ytring vil have,

Profilen som prisme

og hvilke reaktioner, den vil afføde. At

Det er et meget specifikt liv, man lever,

ytre sig politisk i det offentlige rum er

når man er vokset op med internettet.

at gamble med sin identitet.

For dem, som fik internettet sent i livet, er det som en gevækst på en allerede eksisterende identitet. Der var et navn,

Politik bliver for socialt risikabelt

en krop og et liv, inden der var en profil.

For dem, der er engagerede i f.eks. ung-

Sådan fungerer det ikke for dem,

domspolitik, er det selvfølgelig oplagt at

der har haft en tilstedeværelse på so-

ytre sig, men for de “læg-unge” – dem

ciale medier hele deres bevidste liv. Her

der bare observerer og er i verden,

”

Du aner ikke, hvem der læser med og hvad de tænker. Du aner ikke, hvornår det vil blive fundet frem igen og måske brugt imod dig. Det kan være i morgen, det kan være om fem år.

85

befolkningen – er politisk stillingtagen

og denne kraft er ikke blevet svagere

og refleksion ikke en særlig attråværdig

med internettet – tværtimod.

måde at fremstille sig selv på. Det er simpelthen for socialt risikabelt.

Du skal være ekstremt politisk

At politisere sin hverdag er en måde at skille sig ud i en tid, hvor det ofte er det sidste, man har lyst til. Det gør

passioneret, hvis du mener, at det er en

dig åben for angreb fra et utal af sider,

chance, der er værd at tage. Frem for

du ikke kender til. Det bliver endnu en

alt skal du være skråsikker.

volatil faktor i et hverdagsliv, der er

Du skal være overbevist om at du har ret og de andre tager fejl. Denne

svært nok i forvejen.

De unge, der ved, at livet er langt

skråsikkerhed, denne vilje til at integrere

og politik er svært og komplekst, vil

et politisk ståsted ind i, hvordan du

sjældent være dem, der snakker om

opfattes af andre, er en hjørnesten i den

politik på nettet. Det er et stort tab for

unge person, der deltager og bekender

debatten.

kulør på nettet.

Det er et forfærdeligt udgangspunkt. Det skaber enklaver, hvor man

Ytringsfrihed i kulturel forståelse

opsøger og taler med dem, der bekræf-

Ingen af disse problemer kan løses med

ter ens holdninger. Frygten for at blive

lovgivning. Der er ikke nogen af dem,

“afsløret” i at tage fejl, overskygger

du har læst om i denne tekst, der skal

klart ønsket om at overbevise andre,

forbydes at tale ved lov eller trussel.

eller selv blive klogere. At skifte politisk

Det handler om ytringsfrihed i den

holdning er ikke rigtig en mulighed, hvis

kulturelle forstand, om hvilke dynamik-

du siden du var 15 har profileret dig på

ker, der gør, at nogen helt enkelt vælger

en speciel måde og med stor sikkerhed.

den offentlige ytring fra.

Det her helt forståeligt, at mange ikke orker eller tør tage den chance.

Kun kultur og socialt arbejde med etik og digital dannelse kan gøre forskellen her. Det handler om en refleksion over, hvad præmisserne er

At “passe ind”

for politisk debat i dag. Hvordan det

En speciel risikogruppe er de, hvis liv

politiske binder sig til vores hverdagsliv,

er eksplicit politisk. De, der rammes af

og hvordan hverdagslivet pustes ind i

f.eks. racisme, fattigdom eller homofobi,

politikken igen.

har meget lidt at vinde på at yderligere

Internettet blev hyldet som en re-

lede opmærksomheden hen på de poli-

volution af den offentlige samtale. Det

tiske faktorer, som gør dem anderledes

har det også været på mange måder.

end andre. Den drivende kraft i ung-

Men der er langt igen, før vi alle taler på

domslivet har altid været at passe ind,

lige fod og med lige stor respekt.

86

Emma Holten er feminist og menneske-

i både nationale og globale sammen-

rettighedsaktivist. Hun er medstifter og

hænge om feminisme, digital aktivisme

redaktør på det normkritiske magasin

og hvorfor privatliv på internettet er

Friktion og desuden studerende ved

altafgørende for et demokrati, hvor alle

Københavns Universitet. Hun udtaler sig

er lige.

Trolls prevent the young from participating in politics

By Emma Holten (Denmark)

can never be sure if the thread will be

Emma Holten is a feminist, human

bombarded with hate or derailment?

rights activist, and a reknown debater in

A meaningful conversation depends on

Denmark.

an agreement on the terms, if someone treats it as a joke, everyone who takes

In the beginning, the internet was praised. Now, finally, we would have the

it seriously will disengage.

The second reason is the ways in

democratic sphere that would set off

which online profiles are tied up with

true debate. The most reasoned and

actual identity. Engaging politically

thorough argument would reach the

is a very risky public move. Before,

top, and everyone, on every rung of so-

one could move between different

ciety’s ladder, could be the one making

spheres in life, maybe test out different

that argument!

thoughts and views. Now, a political

Alas, 20 years later, the excited

utterance is forever tied to you as a

clamour has all but ceased. Increasing-

person. The space to change your mind

ly, young people opt out of political de-

or admit defeat is slim. To many young

bate online. Why? In my view, two main

people, the rewards for engaging politi-

factors are responsible. Troll culture is

cally are simply not worth the risk.

the first. People with a knack for chaos have always existed.

But now, these people are wreaking

The result is a loss for democracy and for all of us. The debate becomes a space for those who have no doubt,

havoc in every conversation, and the

no sensitivity, and even less a wish to

effect is swift: confusion and fear are

learn. An increase in polarisation is the

the immediate consequences. Why risk

immediate consequence, the long term

engaging in a conversation, spending

ones are much scarier and difficult to

time to reflect and understand, if you

predict.

87

Ut av skammen

Strategier

mot netthets Netthets kommer i mange former, men den har en ting felles: En forventning om at mottageren ikke vil gjøre motstand. Men ikke alle lar seg kneble.

Av Aina Landsverk Hagen (Norge)

88

Aina Landsverk Hagen.

Foto: Katrine A. Ziesler.

Del 1: Fenomenet

Ta igjen er én motstandsstrategi flere unge debattanter og bloggere

Motstandsstrategier

anbefaler, når jeg har intervjuet dem

“Hadde jeg vært deg, hadde jeg vært

om hvordan det er å bli hetset og truet

jævlig forsiktig med å spre det”. Når

på nett, for meningene dine eller bare

Noora i tv-serien Skam lekser opp for

fordi du er den du er. Andre strategier

Nicolai alle lovbruddene han har gjort

er å dokumentere, finne et fellesskap,

seg delaktig i ved å ta bilder av henne

ignorere eller anmelde – dersom det er

naken, uten samtykke, og så spre dem

snakk om et lovbrudd. Men bør man ikke

på nett, er det en aktiv motstandsstra-

tåle litt hets, hvorfor er det så ille?

tegi hun bruker.

Nooras tordentale viser til den norske straffeloven – nå §311, og handler

Opplevelsen og sjokket

om det som kalles hevnporno. Hun

De jeg har intervjuet forteller alle om

velger en strategi som snur situasjonen,

første gang de opplevde å bli hetset

fra at hun er offer og han overgriper, til

– for noen var det svært alvorlig med

å vise tydelig for omverden at skammen

åpenbare draps- og voldtektstrusler,

den er hans, ikke hennes.

for andre er det mildere former for hets

89

som beskrives, den som går på utseen-

I alle kanaler samtidig

de, alder, yrke eller temaer du skriver og

I undersøkelsen som resulterte i boken

ytrer deg om.

Meningers mot: Netthat og ytringsfrihet

For mange er det en blandet

i Norge (2015) kommer det fram at nær

opplevelse, av at respons kan være

halvparten av norske journalister de

positivt – i starten, før det utarter seg

siste fem årene oppgir å ha erfaring fra

og blir “rart”. Når komplimenter blir til

sjikane, trusler eller vold. Sammenlignet

utprøvende eller aggressiv stalking eller

med den øvrige befolkningen opplever

trusler om vold eller voldtekt.

norske journalister og redaktører å få mer hets og trusler i forbindelse med publisering. Det er like mange kvinnelige

”Jeg tror først helt i begynnelsen, det første jeg tenkte var at dette her kan jo ikke være riktig, dette må være sendt til feil person (…) etter hvert når det kom flere og flere så skjønte jeg at dette er rettet mot meg, og etter hvert så bygget det seg opp.“ Kvinne, minoritet, debattant, tidlig ­tjueårene

journalister som mannlige som opplever hets, men noen flere menn som mottar trusler.

Framveksten av sosiale medier, nettbaserte diskusjonsforum og kommentarfelt i nettaviser har ikke skapt, men synliggjort det vi kaller netthets, netthat, nettmobbing, hatytringer eller hatprat.

Det har også forsterket opplevelsen av at slik hetsing er massiv fordi den kommer i “alle” kanaler samtidig.

Felles for dem er at de beskriver det

Sjikanen norske journalister og redak-

som et sjokk, noe de ikke var forberedt

tører får i etterkant av publisering kan

på, noe som ble ensomt, og hvor reak-

handle om alt fra sinte eposter om hvor

sjonen deres i etterkant var avhengig

dumme de (eller sakene deres) er til

av hvordan andre rundt dem håndterte

beskyldninger om å være hore eller ond,

situasjonen.

trusler om drap, vold eller voldtekt, og i

Ble de latterliggjort, ignorert, overlatt til seg selv eller tok venner,

noen få tilfeller faktiske voldsepisoder.

Det er ofte en gråsone mellom hets

sjefen eller kollegaer ansvar – det ser

og trusler på nett, der man bruker mye

ut til å ha stor betydning for hvordan

energi på å forsøke å tolke budskapet.

senere episoder av sjikane oppleves og

Bildet som kommer fram både blant

håndteres, og hvorvidt dette er noe

ungdommer, og blant journalistene og

man forteller andre dersom det skjer

bloggerne jeg har snakket med, er at

igjen – og igjen – og igjen.

det er liten sosial kontroll på nett. Dette gjør det vanskelig å vite hva som er

90

greit, hva som er lovlig hets, men ikke

verken på arbeidsplasser, i skolen eller

greit og når man faktisk har blitt utsatt

politiet.

for noe ulovlig.

Fordi sjikanen ikke bare er nettbasert, men også kommer gjennom verbale eller fysiske konfrontasjoner,

Hvem kan lovverket?

kan begrepet netthets i noen grad være

Det er ikke bare ungdom som ikke vet

med på å skjule hele spekteret av sjika-

hva som er straffbart å gjøre på nettet.

ne og trusler som mange meningsytrere

Det er hva vi kan kalle et legalt tomrom

utsettes for. Noe av det som har vært

i sosiale medier, der også voksne hetser

synset mye rundt, men forsket lite på, er

og truer uten å være klar over, eller bry

hva netthets gjør med mottagerne.

seg om at det er straffbart.

Rapporten Tull eller trussel? er helt tydelig på at det må gode systemer til for å forebygge og bekjempe hatkri-

Del 2: Konsekvenser

minalitet på nett. Ungdommene selv sier de trenger kunnskap om skadevirk-

Knebling og ytringsskader

ningene av en aggressiv sjargong på

Sjokket over å bli møtt med hets eller

nett, og informasjon om konsekvenser

trusler, fører til det filosofen Judith

av lovbrudd. De mener dette er mer

Butler kaller ytringsskader. Begrepet

effektivt enn ren kunnskap om lover og

sier noe om hvordan det å bli utsatt for

regler.

hatytringer gjør at mottageren kan mis-

Det er også viktig for dem at voksnes kompetanse om ungdoms digitale

te fotfestet, og kvie seg før hun mener noe igjen.

univers styrkes.

Ungdom i Oslo er på Facebook tre timer om dagen i gjennomsnitt, ifølge Ungdata-undersøkelsen, nettet er gjennomgripende i deres sosiale dagligliv.

Spesielt vil ungdom at voksne skal forstå hvordan og hvorfor ungdom tar risiko på nettet, samt konsekvenser av anonymitet og liten grad av sosial kontroll på nettet. I sum er det ifølge ungdommene “de voksne som trenger opplæring”, men i dag finnes det ikke noe systematisk opplegg rundt dette,

”… følelsesmessig så er det ikke bare frykt det spiller på, men også sjelefreden og også selvtil­ liten du har. Hver gang jeg åpnet munnen min, så begynte jeg å stille spørsmål til meg selv om at jeg ikke var god nok til å prate om dette her.“ Kvinne, minoritet, debattant, tidlig tjueårene

91

En femtedel av norske journalister

å være meningsbærere i offentlighe-

og redaktører oppgir at de føler seg

ten. Nettet legger til rette for at vi får

kneblet på grunn av hets. Det er ifølge

spredd meningene våre, knytte nettverk

Butler det uventede ved språkhandlin-

og operere uten portvoktere. Samtidig

gen som er så virksomt.

er det lett å glemme at teknologi aldri

Man blir satt på plass. Problemet er

er nøytralt.

bare at denne plassen, dette stedet, kan

Vi vet fra psykologisk forskning at det er

være et ingensteds. Du blir ikke bedt

noen faktorer ved nettet som gjør at vi

om å pelle deg tilbake til kjøkkenbenken.

oppfører oss annerledes der enn vi ville

Du blir bedt om å ikke være det du er,

gjort i en ikke-digital sosial situasjon,

der du er det. Dette er et vanskelig felt,

der vi er ansikt til ansikt: muligheten

for det er som en av redaktørene jeg

for anonymitet og arkivering (ytringer

intervjuet sier: “Det er ikke objektivt,

forsvinner ikke lett fra nett), tilgjenge-

det er ekstremt subjektivt – følelsen av

ligheten, det er overkommelig, hetseren

ubehag er ekstremt subjektiv”.

sitter ofte alene og møter ofte aksept fra andre.

Nettet er et rom som (foreløpig)

”Det gjør at man vurderer noen ganger å legge fra seg de sakene man vet at nå kommer det til å komme masse dritt, og så velger man heller de sakene som er litt ufarlige. (…) Så, det er hele tiden en vurdering om det er verdt det eller ikke, om det er viktig å få ut feminisme, om det er det viktig­ ste. Og det er viktig for meg å få fremmet den saken, men hvor viktig er det i forhold til min egen helse?”

Kvinne, midten av tjueårene, feministisk blogger, aktivist

Selvtilliten, troen på at det vi sier, mener og jobber for, gjør en forskjell i verden, er avgjørende for at vi skal klare 92

mangler sosial kontroll. Dette forklarer, men forsvarer ikke kjipe handlinger. Det gjør oss eller de andre ikke til onde folk, men forklarer både hvorfor ungdommer truer hverandre og kaller det bare tull, eller hvorfor Nicolai tror han kommer unna med å sende nakenbilder av Noora rundt til venner. I grunn er det bare gamle hersketeknikker i ny drakt, som igjen kan føre til knebling av nye stemmer i offentligheten.

”Også begrenser det meg sånn at jeg ikke klarer å skrive, for jeg får en slags sperre, og det er den største nedturen med dette her, at jeg føler at jeg begrenser mitt potensiale så utrolig mye (…) Jeg føler at kanskje det jeg skriver

ikke er bra nok. Det er allerede utfordrende nok å være 21 år gammel og ha en solid stemme i det norske samfunnet.“ Kvinne, minoritet, debattant, tidlig ­tjueårene

bare at når så mange kvinner velger det vekk, til slutt så har du ikke en reell ytringsfrihet, og da er jo det noe myndighetene faktisk må gå inn og arbeide med, fordi ja – det er ganske alvorlig.“ Kvinne, midten av tjueårene, feministisk

Del 3: Strategier

blogger, aktivist

Nett-sensitivitet

Fellesskap og rollemodeller

Når vi vet at opplevelsen av å motta

En av motstandsstrategiene som går

hets eller trusler på nett, er subjektiv

igjen, blant både unge debattanter og

og situasjonsbestemt, er det heller ikke

erfarne journalister, er å finne andre

bare én strategi som fungerer. Derfor

som har opplevd noe lignende. Det

kan det være en god idé å heller utvikle

reduserer skammen, å oppleve at man

et sett av strategier, som en del av en

ikke er alene, at man er normal når man

ekstra sensitivitet på nett. Sammen

reagerer med sjokk, vemmelse, frykt

med kunnskap om effekter av hets, hva

eller sinne.

det gjør med folk, og konsekvenser av å bryte loven, gir det oss nye muligheter for digital grensesetting. Men hvem har ansvaret for å utvikle slike strategier – er det den som blir netthetset?

”Etter min mening er det en ganske alvorlig greie for demo­ kratiet, for det gjør jo rett og slett at man mister stemmer (…) samtidig så er det ganske reelt å føle på et ubehag, fordi det er tross alt frivillig å skulle uttale seg i offentligheten. Hvis du syns det er kjempeubehagelig så kan du velge det vekk. Problemet er

”… følelsen av å stå alene, den er litt uunngåelig, tror jeg, fordi det er veldig vanskelig å forklare alle de tingene her. Mange av de tingene som oppleves som ube­ hagelige er vanskelige og uhånd­ gripelige. De er vanskelige å peke på, de er ikke så konkrete, de er bare en følelse av å bli latterlig­ gjort, og det er litt vanskelig å forklare folk …“ Kvinne, midten av tjueårene, feministisk blogger, aktivist

93

Det har altfor lenge vært den individuel-

Aina Landsverk Hagen er seniorforsker

le mottageren av hets og trusler på nett

ved Arbeidsforskningsinstituttet og

sitt ansvar å håndtere dette. Det er på

sosialantropolog med doktorgrad fra

høy tid at myndigheter, teknologibedrif-

Universitetet i Oslo. Hagen publiserte ny-

ter, arbeidsgiver, redaktører og skole-

lig debattboken Meningers mot: Netthat

ledelse ser sitt ansvar og både jobber

og ytringsfrihet i Norge (2015), basert på

bedre forebyggende og med oppfølging.

en omfangsanalyse av sjikane og trusler

Skammen er, som Noora har skjønt,

rettet mot organiserte journalister og

nemlig ikke din å eie, den tilhører de som

redaktører i Norge. Hun har deltatt i

forsøker å kneble deg og ta fra deg din

OSCEs ekspertpanel om hatytringer

ytringsfrihet.

mot journalister og innledet på flere av Nordisk ministerråds konferanser om sexisme, hatytringer og ytringsfrihet.

No more shaming: Strategies against online harassment

By Aina Landsverk Hagen (Norway)

The legal knowledge on countering

Aina Landsverk Hagen is a senior re-

various forms of online harassment, is

searcher and social anthropologist at

crucial here.

the Work Research Institute at the University College of Oslo and Akershus.

Other widely used strategies are to document the harassment as a way of feeling more secure, finding a

Online harassment comes in many

community of people that support and

shapes and forms, but have one thing

understand the stress caused by online

in common: An expectation that the

harassment.

receiver will not resist.

But gagging is not for everyone to

For some it is a strategy to ignore it all together. For others we will find

endure. From interviews and surveys

it limits the emotional strain to press

on the topic a set of resistance strate-

charges – depending on the severity of

gies towards harassment and threats

the harassment.

emerge. One of them is to strike back,

Bloggers, debaters, activists, jour-

to turn the shame of being a victim to

nalists and editors in Norway talked

shaming the perpetrator.

about the harassment they experienced the first time, and the common denom-

94

inator is the shock, the loneliness and

teristics are influencing our actions

the dependence on people supporting

and the ability to empathize. It is for

your subjective perception of the situ-

the moment a normless sphere, where

ation. This is what Judith Butler calls

sanctions against hate speech, har-

speech injuries: When we are so shaken

assment and threats are yet to have

by the surprising experience of being

the same impact as in physical life. The

exposed to hatred, that we alter our

responsibility to prevent and tackle on-

public opinions or refrain from discuss-

line harassment and threats should fall

ing certain topics in the public sphere.

on authorities, employers, technology

To prevent speech injuries is one of the

companies and editors, not on individu-

most important tasks of a democracy.

als who are harassed.

It is easy to forget that digital technology is not neutral, its charac-

95

Algorit ­men blir redaktör När Facebook, Google och andra digitala mediejättar uttalar sig om sina publiceringar brukar man hänvisa till “algoritmen”, den mjukvara som avgör vad som visas i nyhetsflöden och sökresultat …

Av Per Strömbäck (Sverige)

96

Per Strömbäck.

Foto: Sofia Runars­ dotter. Illustration: Ole Rode Jensen.

När den norske författaren Tom Egeland hösten 2016 publicerade Nick Uts världs­ berömda bild av den nakna flickan Kim Phuc som flyr från napalmbomber i Vietnam-­ kriget, raderades den först av Facebooks administra­ törer med anledning av att nakenbilder inte är tillåtna.

Dessutom stängde Facebook av Egelands konto.

överväganden som låg bakom Facebooks vägval, än mindre möjlighet att diskutera vilka slutsatser de drog för att undvika liknande situationer i framtiden.

Facebook har inga redaktörer, deras administratörer är inte kända utanför företaget, finns ofta i något annat land och den som har synpunkter är hänvisad till de automatiska anmälningsverktyg och frågeformulär som man tillhandahåller inuti den egna tjänsten.

Facebook har inte ens ett telefonnummer i Sverige.

Slutenheten är fullkomlig. När Facebook, Google och andra digitala mediejättar uttalar sig om sina publice-

Efter omfattande protester ändrade

ringar brukar man hänvisa till “algorit-

Facebook sitt beslut. Det var bra, men

men”, den mjukvara som avgör vad som

omvärlden fick aldrig ta del av vilka

visas i nyhetsflöden och sökresultat.

97

Skräckslagna barn, däribland nioåriga Kim Phuc (mitten), springer längs Väg 1 vid Trang Bang följda av sydvietnamesiska soldater efter en napalmbombning mot misstänkta nordvietnamesiska gömställen den 8 juni 1972. Foto: Nick Ut/ AP/Polfoto.

Algoritmen i sig är inte oväntat en

Jag undrar om jag borde offra en

affärshemlighet. Även på den punkten

get för att blidka digitaliseringens gud,

är slutenheten total.

hellre än att skriva debattinlägg.

Med den här tekniksynen är det rimligt att göra topplistor över vilka

Ansvarslöshetens triumf: Teknik som ideologi

länder som är bäst på digitalisering och

Det råder ingen brist på röster som i

skynda på utvecklingen. Utvecklingen

tvärsäkra ordalag förklarar hur den

är oundviklig, det bästa vi kan göra ett

digitala tekniken kör ifrån dagens lagar,

omfamna och skynda på den. Tvivlare,

ställer etablerade strukturer på ända

stig åt sidan!

och skapar nya villkor.

politiska förslag om avreglering för att

Är framtiden alltså redan avgjord?

“Digitaliseringen är som en tidvat-

Kan den som är tillräckligt smart redan

tenvåg, den går inte att stoppa” – ett

nu lista ut vad som kommer att hända?

exempel, taget från en dataspelskonfe-

För den som blickar bakåt kan historien

rens jag besökte för några år sedan.

te sig som förutbestämd, en sak leder

Digital teknik som en drivkraft för samhällsutvecklingen, med en egen vilja,

till nästa.

Med en sådan materialistisk histo-

närmast ett högre väsen vars önskning-

riesyn följer framtiden på ett förutsäg-

ar vi har att lyda och inte ifrågasätta.

bart vis. Tekniken är inte resultatet av mänskliga ansträngningar, samhälleliga

98

investeringar eller tillfälligheter, den

Vem äger internet?

följer ett förutsägbart mönster, lyder

Det kommersiella internet som vi

den tanken. Nöden är inte alla uppfin-

känner idag, med privata telebolag som

ningars moder, uppfinningarna är redan

säljer abonnemang och äger infrastruk-

bestämda och väntar på rätt tillfälle att

turen är ett sentida fenomen. Fram

förverkligas.

till nittiotalet var det olika offentliga institutioner och universitet som stod för internets drift.

Moores (natur)lag

Än idag ägs stora delar av infra-

Den här deterministiska tekniksynen

strukturen av det gemensamma: i Sve-

förstärks av ett fenomen som kallas

rige är många stadsnät kommunalägda

Moores lag. Det har knappast undgått

och statliga aktörer som Trafikverket,

någon att digital teknik ständigt blir

Teracom och Svenska Kraftnät ansvarar

bättre och billigare. Principen för den

för stora delar av de rikstäckande tele-

utvecklingen formulerades 1965 av

näten. Den största nätägaren i Sverige

Gordon E. Moore, en av grundarna till

är Telias dotterbolag Skanova – Telia

processorföretaget Intel: antalet tran-

ägs till knappt 40% av svenska staten.

sistorer som får plats på ett kretskort

Det offentliga inflytandet över

med en viss yta fördubblas vartannat

den digitala infrastrukturen är alltså

år. Det betyder att datorkraften

betydande. Liknande situation finns i de

fördubblas eller att priset för samma

flesta länder i Europa och även andra

kapacitet halveras.

delar av världen.

Om man tolkar Moores lag dogmatiskt är det bara en tidsfråga innan datorernas intelligens överträffar

Plan för digital dominans

människans.

Det kan tyckas som att beskrivningen

Den som läser ordet “lag” som

av tekniken som naturkraft snarare är

naturlag hamnar oundvikligen i den tek-

retorik. Eller ska vi kalla det ideologi?

niska determinismens resonemang. En

För den som driver digitala tjänster

alternativ tolkning vore att se Moores

är det en tacksam ideologi, den ger

lag som observation, gissning och inspi-

möjlighet undvika ansvar men ändå

rationskälla för kretskortsutvecklare.

tjäna pengar.

Men är dagens teknik resultatet av

På så vis kan Facebook vara en

naturlagar, förutbestämda utvecklings-

global nyhetstjänst utan ansvarig

linjer och historiematerialistisk nöd-

utgivare, Google en förment neutral

vändighet, frikopplad från mänskliga

informationskälla, Uber se sig själv som

beslut?

en app istället för ett transportföretag, teleoperatörer kan sälja abonnemang 99

med löften om gratis film och musik

elektronisk kommunikation (LEK) från

utan att bekymra sig om upphovsmän-

2003. Reglerna innehåller bland annat

nens ersättning – deras gemensamma

generellt förbud mot övervakning av

självbild är att de är “teknikföretag”,

abonnenterna och ansvarsfrihet för

underförstått att de inte ansvarar för

teleoperatören gentemot tredje part.

själva innehållet.

Det är inte någon slump, utan en

Detta rör alltså själva trafiken i ledningarna, men principen om ansvars-

medveten strategi. Den formulerades

frihet – ofta kallad “safe harbour” – har

närmare bestämt vid Stanford-univer­

i praktiken sträckts ut till att även

sitetet i kaliforniska Palo Alto på

omfatta tjänster som bygger på infra-

åttiotalet. Peter Thiel – senare notorisk

strukturen. På så vis kan Uber hänvisa

riskkapitalist med investeringar i bland

alla ansvarsfrågor till de förare som

annat Paypal och Facebook – startade

använder tjänsten och Facebook ducka

studenttidningen The Stanford Review

för redaktionellt ansvar för desinforma-

1987 och formulerade i en ledare fyra

tion och hot som användarna sprider.

punkter för hur Silicon Valley skulle

Man är ju bara en mellanhand!

kunna dominera den digitala världen: •

ingen skatt

•

ingen stat

Faktaresistens, falska nyheter och filterbubblor

•

ingen copyright

Ansvarsfriheten, eller kanske hellre

•

ingen konkurrens.

ansvarslösheten, får inte bara ekonomiska konsekvenser. Vintern 2016/17 har

Det är lätt att läsa det som ett recept

präglats av debatt om faktaresistens,

för dagens nätjättar som Amazon,

falska nyheter och filterbubblor.

Facebook, Google och Uber (möjligen

Faktaresistens är tanken att san-

platsar även Apple och Microsoft på

ningen är relativ, min uppfattning är lika

den listan, men den förra är mer av ett

riktig som din och det finns så mycket

hårdvaruföretag och båda har äldre

desinformation som inget går ändå att

rötter).

lita på.

Ansvarsfriheten är också lagstad-

Falska nyheter är medveten desin-

gad. 1998 lade Clinton-administrationen

formation, antingen med politiska motiv

fram sin Digital Millennium Copyright

som i fallet med att ryska intressen

Act som gav omfattande ansvarsfrihet

skulle ha påverkat den amerikanska

för internetleverantörer.

presidentvalsdebatten eller när höger­

Den europeiska motsvarigheten

extremister sprider osanningar om

blev E-handelsdirektivet som antogs

invandrares brottslighet, men det kan

år 2000 och den svenska lagen om

också vara ren business som exemplet

100

”

Otaliga är de utredningar som under­ sökt ­ämnen som public service, nämnda presstöd, utgivaransvar, moms och reklamskatt. Nyckel­ orden är ansvar och transparens.

Kontrasten mot de nya medieföre­ tagens ansvarslöshet är fullkomlig.

med den makedoniska nyhetssajten

system strävat efter att minimera dem

Meta som med ren dikt och skicklig

genom olika ansvarsfunktioner och

rubriksättning tjänat annonspengar i

kontrollmekanismer såsom ansvarig­

samma presidentvalsdebatt.

utgivarskap, pressetiska regler, trans­

Filterbubblor slutligen är fenomenet att sociala medier och sökmotorer

parens och utbildade redaktörer.

I kölvattnet av dessa debatter

anpassar innehållet efter vad använda-

har förvisso några av dessa internet-

ren tidigare klickat på, så vad jag får se

tjänster föreslagit vissa åtgärder för

är annorlunda än det du ser trots att

att t. ex. markera osanna nyheter, men i

vi använder samma tjänster. Det anses

allt väsentligt har diskussionen handlat

bekräfta våra befintliga uppfattningar

om att t. ex. skolan och olika myndig-

snarare än att ge oss perspektiv och

heter bättre borde utbilda allmänheten

skapa parallellt existerande grupper

i källkritik och att hot och hat borde

med skilda världsbilder som inte möts.

straffas hårdare.

Gemensamt för dessa fenomen

Ansvaret skulle alltså falla på

är att de är konsekvenser av internet­

samhället och de enskilda, snarare än

tjänsternas sätt att fungera, ansvars-

den som driver systemet och styr över

frihetsreglerna och hur tekniken är

dess utformning.

utformad. Det är dessa företags beslut som lett hit.

Lögn, förnekelse och grupptänkande

Den neutrala mellanhanden

är givetvis djupt mänskliga drag som

Är ansvarslösheten det enda sättet att

funnits i alla tider. Skillnaden är att de

bygga en framgångsrik digital affär?

digitala offentligheterna förstärker dem, medan de flesta föregående

En tanke vore att det är marknadens funktion som tvingar fram 101

ansvarslösa nätaktörer. Om de inte

Yttrandefriheten är aldrig

agerade sålunda, skulle de strax bli

oinskränkt: hat, hot och hets är olagligt

utkonkurrerade skulle resonemanget

överallt.

kunna lyda.

Men det finns andra exempel. Jag

Redaktioner gör noggranna överväganden i samband med publiceringar.

hade tillfälle att tala med Europa-che-

Medieföretag är medlemmar i själv-

fen för ett stort dataspelsföretag och

regleringsorganisationer. Ansvariga

han beskrev hur de såg på sin digitala

utgivare redogör offentligt för sina

handelsplats. Deras strategi var att

resonemang vid kontroversiella eller

skapa en trygg och säker plats för både

svåra fall.

kunder och säljare där det är viktigt

Pressetiken har fastslagna principer

med en bra affär för alla inblandade.

och är föremål för ständig omprövning.

Den visionen är långt ifrån självbilden

Journalister brukar ha flera års

av en mellanhand utan ansvar för

utbildning och ansvariga utgivare ofta

innehållet.

många års publicistisk erfarenhet. Aka-

Därtill tycks det finnas gränser även

demisk forskning i ämnen som journa-

för de mest liberala mellanhänderna,

listik och medievetenskap granskar de

Youtube innehåller ingen pornografi,

längre utvecklingslinjerna, regelverkens

Facebook tar som nämnts regelmäs-

utformning, ägarskapets betydelse och

sigt bort nakenbilder och i princip alla

mycket annat.

internetleverantörer spärrar webbsidor som innehåller barnporr.

Samma internetleverantörer stryper

Även inom politiken är debatten om mediernas makt och ansvar intensiv.

Kulturbudgetens presstöd syftar till

för övrigt bandbredden för kostsam

mångfald genom att stödja medier med

trafik som när stora filer färdas i tredje­

svag marknadsposition.

parts nät och skapar kostnader och för

Otaliga är de utredningar som

tjänster som Skype som konkurrerar

undersökt ämnen som public service,

med deras egna telefonitjänster.

nämnda presstöd, utgivaransvar, moms

Den neutrala mellanhanden är inte mer neutral än att den ingriper mot trafik och innehåll som stör självbild eller affärsintresse.

och reklamskatt. Nyckelorden är ansvar och transparens.

Kontrasten mot de nya medieföretagens ansvarslöshet är fullkomlig. Det samma gäller transparensen: anonyma

Ansvar kontra ansvarslöshet

administratörer och hemliga algoritmer

Etablerade medier har haft många år

fattar publiceringsbesluten.

på sig att utveckla metoder och strukturer för att hantera de här frågorna.

Sammantaget är det en perfekt storm som får konsekvenser för samhället, både ekonomiska och demo-

102

kratiska. Det finns inget som tvingar

Per Strömbäck är författare till flera

nätjättarna att agera på det viset. Det

böcker om digital ekonomi, filosofi och

är helt deras eget beslut.

politik. Den senaste, 21 Digital Myths –

Hur var det nu? Ingen skatt. Ingen stat. Ingen copyright. Ingen konkurrens.

Reality Distortion Antidote (8tto 2016) är hans första på engelska. Utöver sitt författarskap arbetar Per Strömbäck för branschorganisationer inom dataspel, film och TV samt som redaktör för det Bryssel-baserade webbmagasinet Netopia – Forum for the digital society (www.netopia.eu).

Algorithm as editors

By Per Strömbäck (Sweden)

responsibility on the part of Internet

Per Strömbäck is editor for the web

intermediaries may be healthy for their

magazine netopia.eu and author of sev-

profits and the stock portfolios of their

eral books on digital economy.

share-holders, the rest of society pays the price.

We are facing a new reality for media,

The free services we enjoy may not

where i.e. facebook allows algorithm as

only threaten our privacy, but the worst

the new editors to design our news-

is that truth, our democracy and legal

room.

foundation are at risk. Using the cover

Digital technology masquerades

of being “only a technology company”,

as inevitability, but rather the lack of

Internet companies can turn a blind eye

responsibility and transparency in the

to the consequences of user behaviours

new media companies. It is a product

and further impact on society as a

of self-interest and choice, pushed by

whole. If “information wants to be free”

legislation and government investment.

was an appealing maxim in the early

There is nothing inevitable about

days of the world wide web, maybe

today’s situation, argued by the author

traditional media hold the answer to

drawing and analysing upon techno-

how we can make online environment a

logical development and legislation

better place.

to support his case. While the lack of

103

Glöm fakta, tjäna pengar Fake news is business. Ju mer falsk desto fler läsare. Och desto mer pengar. Att välja vilka falska nyheter som ska distribueras har ingenting att göra med politiska åsikter …

Av Heikki Jokinen (Finland)

104

Heikki Jokinen.

Foto: Riitta Supperi/ Keksi. Illustration: Ole Rode Jensen.

Visste du, att muslimska asylsökande har skändat den kristliga världen genom att bajsa och urinera i Heliga Trefaldighetskyrkan i Kris­ tianstad i Skåne? Samt att skriva islamistiska slogans på kyrkans väggar? Inte? Men miljoner har hört vad som hände och tusentals har blivit riktig arga, särskilt i USA.

Förra december gick en av dem själv till pizzerian med vapen i handen för att göra slut på pedofilernas smutsiga sysslor – som han visste skyddades av Washingtons elit.

Resten av de arga människorna nöjde sig med att skicka en varning till restaurangens ägare. “Denna restaurang skall brännas ner till grunden”, stod på en av de tiotals meddelanden han fick.

Men det vet du säkert, att en pizzeria

Money makes the ­world go around

i Washington DC hade en pedofilring

Inte överraskande: Pengar ligger bakom

i källaren och att Hillary Clinton var

dessa helt och hållet påhittade falska

inblandad i den? Det visste och trodde

nyheter. Företag som Facebook och

ju en stor del av USA:s medborgare.

Google tjänar sina pengar med att 105

”

Amerikaner älskar våra historier och vi gör pengar på dem. Vem bryr sig om de är sanna eller falska?

folk klickar på annonser på deras sidor.

och, på sina nätsidor, distribuera falska

Ju fler läsare, desto mera annonser och

nyheter till läsare i USA.

desto mera klick. Detsamma gäller för-

Då läsare klickar på annonser på

stås för olika mer eller mindre seriösa

deras sidor, kommer pengar in. Inte alla

nyhetssidor på nätet.

gör det, men tillräckligt många för att

Vi människor är ju sådana att vi vill bli arga för saker vi inte tycker om.

skapa inkomst.

Med en hög ungdomsarbetslöshet

Säger rubriken på Facebook-strömmen

och en genomsnittlig lön på några

nånting chockerande om saken eller

hundra euro per månad är det lätt att

människan vi älskar att hata, blir det

förstå hur produktion och distribuering

lätt att klicka. Och precis sådana poster

av falska nyhetssidor blev en populär

har Facebooks algoritm lärt sig att visa

syssla i Veles.

oss för Facebook tycker om snabba reaktioner och stora känslor.

Före förra presidentvalet i USA registrerades i Veles, enligt tidningen

De mest chockerande rubriker som

The Guardian, över 150 domäner som

ska få oss att klicka skriver de som inte

för det mesta hade ett pålitligt kling-

behöver bry sig ett dugg om sanningen

ande namn och handlade om politik i

eller journalismens etiska regler. Fakta

USA. En del av dessa hävdar att de har

har förstört många goda nyheter, det

miljoner av besökare. De flesta gav ut

vet den journalistiska folkloren.

sensationella falska nyheter om politik och val i Förenta Staterna.

Via Facebook fick dessa massiv

Lokala nyheter från Makedonien

synlighet och läsarskara. För att stödja

Det finns också ett annat sätt att tjäna

synlighet skapade och köpte man falska

pengar med helt och hållet upphittade

Facebookprofiler. Enligt tidskriften

nyheter. Många tidningar även här i

Wired, som har intervjuat dessa nät-

Norden har skrivit om de unga i den

sidors skapare i Makedonien, kostade en

makedoniska småstaden Veles. De hade

förfalskad Facebookprofil med ett ryskt

hittat en fin business: att producera

namn 10 US-cent att köpa, med ett amerikanskt namn 50 US-cent.

106

BBC intervjuade Goran, en 19-årig student från Veles. “Amerikaner älskar våra historier och vi gör pengar på

ju mer falsk och höger, desto fler läsare.

Och desto mer pengar.

Enligt Buzzfeed samlade den mest

dem. Vem bryr sig om de är sanna eller

populära falska nyheten om Hillary

falska?”, säger han.

Clinton från Makedonien 480 000 delningar, reaktioner och kommentarer på Facebook. Siffran går att jämföra

Klippa och klistra

med de 175 000 Facebookinteraktioner

Innehållet för sina politiska sidor kopie-

för New York Times nyhet om Donald

rade makedoniska unga för det mesta

Trumps förlust på 916 miljoner US-dollar

från ultra-högersidor från USA. De lade

i beskattningen av 1995.

till en sensationell rubrik och distribuerade historien. Några makedoniska nätsidor betalade skribenter från USA

“I går kväll i Sverige”

för att utforma nyheter som var ännu

Vi i Norden står inte utanför den stora

mera sensationella.

världen. Makedoniska nätsidor var inte

Att välja vilka falska nyheter som

bara inblandad i den ovannämda falska

ska distribueras har ingenting att göra

nyheten om pedofilerna i en pizzeria i

med politiska åsikter hos dem som

Washington DC, utan också i den om

driver dessa nyhetssidor i Makedonien.

kyrkan i Kristianstad.

Enligt Buzzfeeds artikel prövade de

Dagens Nyheter har spårat hur

också sensationella nyhetssidor som

nyheten om Kristianstad gjorde tusen-

lutade åt vänster eller stödde Bernie

tals människor i USA arga och skapade

Sanders.

islamfientliga kommentarer. Tidningen

De sålde inte. Sanders eller Clinton

intervjuade Ivan Stankovic i Makedoni-

anhängare hade rätt begränsat intresse

en. Han ger ut en nyhetsida på Face-

att läsa dessa. Man lärde sig snabbt att

book med 200 000 följare.

”

Narkomaner i kyrkan är ju inte så spännande direkt. De har väl ändrat det till muslimer för att artikeln ska bli mer populär, helt enkelt.

107

Historien om kyrkan hittade han

Efter denna och många andra

på en islamfientlig ultra-höger nätsida

liknande falska historier påstår sig

från USA. Dit hade den kommit från en

miljoner människor utanför Sverige veta

svensk högerriktad nätsida, men den

vad som hände “last night in Sweden”.

hade skrivits om rejält.

Bakom den falska nyheten finns

Stankovic berättar också för Dagens Nyheter om sin största succé. Han

nämligen en sann historia. I Kristian-

gav ut en falsk nyhet att myndigheterna

stadskyrkan hade det varit problem

har förbjudit jullyktor i Sverige för att

med alkohol- och narkotikaanvändare

inte förolämpa muslimska invandrare.

som stökat, som media i Sverige

“Det blev helt galet, säger Ivan. Jag

berättade om. Som numera är så

fick in en hel månadslön på en dag, jag

vanligt, började det omedelbart en

hade aldrig förut tjänat så mycket på

hektisk debatt på nätet om att de var

en enda artikel”, säger han till tidningen.

asylsökande.

Den amerikanska nätsidan tog historien men skrev om den så att alkohol-

Framgångens avigsida

och narkotikaanvändare blev muslimer.

Vad har allt detta att göra med journa-

Ivan Stankovic såg genast att nyheten

lismen? Tyvärr ingenting vad gäller jour-

var falsk, men den hade snabbt fått

nalisternas sätt att arbeta, etiska regler

många delningar och gillanden. Den

och strävan att gräva fram fakta. Men

hade alltså potential att få många klick,

tyvärr minst lika mycket att göra med

så han lade den till alla sina nätsidor.

journalistikens framtid och ekonomi.

Och fick många klick.

“Narkomaner i kyrkan är ju inte så

Kan det hända att sådana helt och hållet upphittade så kallade nyheter

spännande direkt. De har väl ändrat

småningom kommer att ersätta jour-

det till muslimer för att artikeln ska bli

nalistiken, eller i alla fall en del av den?

mer populär, helt enkelt”, säger han till

Blir yttrandefrihet nånting för bara de

Dagens Nyheter om den amerikanska

mest sensationella, effektiva och stora

nätsidans sätt att skriva om nyheten.

aktörer? Det är inte gratis att granska fakta och bedriva sakkunnig journalistik.

Facebook är en genial uppfinning.

En hel månadslön på “förbjudna jullyktor”

Den ger människor helt nya möjligheter

Efter denna behandling fick historien

ter med andra människor. Den ger

vingar och blev publicerad i många

människor en känsla av att höra till

länder och på många nätsidor. Snart

gruppen, öppnar nya portar. Den sprider

var den uppe på sidor med sammanlagt

effektivt information.

över 10 miljoner följare.

108

att skapa och upprätthålla kontak-

”

Yttrandefrihet är inte bara rätt att säga vad som helst. Det är också rätt att få mångsidig information som strävar efter att baseras på fakta och korrigerar sina fel.

Men den är en business, en bra busi-

koncern i Finland mellan år 2006 – 2011.

ness dessutom. Under det sista kvarta-

Den genomsnittliga affärsvinsten var

let av 2016 hade Facebook 1,23 miljarder

mellan 11 och 15,87 procent. På toppen

dagliga användare. Under samma tre

var Ilkka-koncernen med 35,2 procent i

månader samlade den in 8,629 miljarder

affärsvinst 2011.

US-dollar i reklamintäkter. Det blir sju dollar per daglig användare.

Facebook har de facto blivit värl-

Dessa dagar är förbi, trots att vi de senaste veckor har hört lite bättre nyheter om mediernas ekonomiska situation.

dens största media, trots att den inte

Ändå, just nu kämpar många tidningar

producerar något innehåll själv.

och tidskrifter för sitt liv.

Denna framgång har också sin

Det är naturligtvis inte nödvändigt

avigsida. De medier som satsar på att

att vi har samma medier som nu i

gräva fram relevant information och

framtiden, de är också business som

granska fakta har stora ekonomiska

har sin tid att leva och dö. Men det

svårigheter. Delvis beror det på att

som är viktigt är att vi överhuvudtaget

reklamintäkterna går ner och delvis på

har medier och journalister som följer

att läsarna blir färre.

journalistiska etiken.

“Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informations-

Journalistisk etik är inte död

förmedling” säger journalistreglerna i

Det vore alltför enkelt och också fel att

Finland. Det är viktigt att inte upprepa

skylla allt på nätet. Etablerade tidning-

falska nyheter: “Journalister bör kont-

ar var dåligt förberedda för den revo-

rollera uppgifter så väl som möjligt –

lution som nätet gjorde i vårt liv. Att

även om de har publicerats tidigare.”

pengarna rullade in var alltför självklart.

Finlands Journalistförbunds tidskrift

“Allmänheten ska kunna skilja fakta från åsikter och fiktivt material” och

Journalisti räknade för några år sedan

“Journalister ska förhålla sig kritiskt till

ihop affärsvinsten för de fem stora

informationskällorna”.

tidningskoncern och en stor tidskrifts109

Yttrandefrihet är inte bara rätt

bevakningsområde. Trycket skulle vara

att säga vad som helst. Det är också

motsatt: att garantera public service

rätt att få mångsidig information som

resurser och möjlighet att driva obero-

strävar efter att baseras på fakta och

ende journalistik.

korrigerar sina fel.

Återvinning som lösning

Blir vi mänskliga algoritmer?

Vi journalister måste också se upp

Den etablerade media är inte alls

bättre med vad vi gör. Det blir farligt

en enhet, där alla delar är likadana.

om vi börjar göra vårt jobb som en slags

Tidningar betonar olika saker och

mänsklig algoritm, sökande nånting

nyheter. I vissa fall har de även en linje

som så många som möjligt gillar och

som syns, som med debatten om ett

klickar och med att försöka klara i

möjligt Natomedlemskap i Finland. En

konkurrens med falska nyhetsrubriker.

del tidningar ger mera plats för texter

Sådant händer redan nu. På några

som är i regel positiva för Nato, även

redaktioner jagar man klick med fanta-

om själva nyheterna är skrivna enligt

sifulla rubriker. Tidigare lärde sig jour-

journalistiska regler.

nalisterna att skriva in i rubriken eller

Därför är mångsidig information och media ytterst viktigt.

Tidningar bidrar dessvärre också

senast i ingressen vad nyheten handlar om. Nu skall det ofta utelämnas på nättidningar för att få läsare att klicka

till att gräva en grop för sig själva. Det

på texten – bara för att överhuvudtaget

känns som om några utgivare har givit

veta vad är det frågan om.

upp. I jakten för att minska kostnader

På några medier den nya modellen

har man i vissa fall även kastat bort

att betala till frilansjournalister är

sådant som kunde vara tidningens

baserad på hur många gånger deras

starkaste sida: lokalt förankring och

texter blir öppnade på nätet. Då skall

trogna läsare.

journalisten använda mera energi för

I och med att ekonomin för kom-

att göra texten lockande än att gräva

mersiella medier har blivit svårare

fram ännu mera ny information för sin

är det ännu viktigare att se vad som

artikel.

händer med public servicekanaler i tv

Vad bör göras? Som en vanlig

och radio. De är inte beroende av rekla-

mediekonsument är det värt att ha

mintäkterna och – i princip – ägarnas

mångsidiga medievanor. Man skall

möjliga intressen för innehållet.

spräcka den bubbla där internetjättar-

Tyvärr finns numera ett politiskt tryck att minska public service budget eller begränsa deras journalistiska 110

nas algoritmer låser in en.

Man skall följa allt möjligt: olika tidningar, åsikter, tidskrifter, nätets

nyhetsidor och även böcker. Och inte

Annars är vi utelämnade på nåd och

glömma public service-radio och tv,

onåd åt makedonska tonåringarnas

deras journalistik är fri från det kom-

businessidéer och de amerikanska

mersiella trycket – så länge de får de

internetjättarnas vinstsökning.

resurser som behövs.

Till sist den svåraste saken: genom att betala åtminstone lite för vår media försäkrar vi oss om att den ambitiösa

Heikki Jokinen är magister i samhällsve-

journalistiken har en framtid. Rösta

tenskap och frilansjournalist sedan 1986.

med dina pengar, inte bara med ditt

Han är vice ordförande i styrelsen för

pekfinger på telefonskärmen.

Finlands Journalistförbund.

Fake news make money

By Heikki Jokinen (Finland)

In a small Macedonian city called

Heikki Jokinen is a freelance journalist

Veles many people produce fake news

and vice chairman of the board of the

as a living. The fake news mainly target

Finnish Union of Journalists.

at the U.S. market to attract a maximum number of clicks. The story on

Did you know that Muslim refugees

Muslim refugees is one of the stories

desecrated a church in Kristianstad,

widely distributed by the websites.

Sweden with broken liquor bottles,

Meanwhile, the economic model

urine and faeces? True or False? But

of traditional media is faling. Because

millions of people read about it.

fact-checking, ethical and investigative

The story is not true at all, but this kind of fake news are connected with one thing: money.

These stories make money for the web sites that publish them. The more

journalism are not cheap.

Will false news slowly take over the quality journalism? Can journalists still do their job?

What is to be done? Everyone can

shocking the headlines and claims ae,

help by supporting diverse and bal-

the more clicks, ads and income they

anced media and paying for their media

generate.

consumption.

There is also another way to make money out of completely imaginary news.

111

The challenge

in an era of misinformation and disinformation The concept of freedom of ­expres­sion in Europe is based on the history of a continent which was devastated after two world wars.

By Elfa Ýr Gylfadóttir (Iceland)

112

Elfa Ýr ­Gylfadóttir.

Photo: Mogens ­Blicher Bjerregård.

Illustration: Ole Rode Jensen.

Europeans believe that cer­ tain expressions can be so harmful that there is a need for restriction.

As frequently reported in the media, the information is not all true, accurate, objective and impartial. It has even been said that despite the easy access to knowledge, we as a human kind, are now living in the era of misinformation or disinformation. Oxford Dictionaries

Knowledge is only a mouse-click away

even selected the word “post-truth” as

for the majority of the general public.

2016’s international word of the year.

The human kind has never had such

Information can be misleading or

access to information as with modern

influenced by certain beliefs; it can

communication technology. The general

contain incorrect assumptions that are

public can both find and disseminate

based on misleading facts (misinfor-

information in an easy and accessible

mation). In other cases, information is

way. Even though this technology

fundamentally false (disinformation).

provides us with many advantages and

In both instances, it might be in the

opportunities, there are also serious

interest of those providing the informa-

challenges.

tion to distort and distract the general public.

113

The role of independent and professional journalism

only exercise their rights, but also fulfill

The history of the press and democracy

power to set the news agenda and to

is closely linked. It is the role of the

influence the public opinions.

media to educate, inform and provide

certain responsibilities because of their

In Europe, self-regulatory systems

a forum for democratic debate. This is

were established usually by journalists.

the kind of media that serves the public

The code of ethics was meant to ensure

interest and hence democracy, instead

truthfulness, accuracy, objectivity,

of pursuing particular interests. Democ-

impartiality, fairness as well as public

racy in any state depends on independ-

accountability in the media. Further-

ent and professional media.

more, Press Councils as we know them

Professional journalists do not all

in most of the Nordic countries were

work for private or public broadcasters,

established as industry-wide self-regu-

community media or the printed or

lation bodies.

electronic press. The definition of media

National public broadcasters were

actors has expanded as a result of new

established in most countries in Europe

forms of media in the digital age. It is

in the 1920’s and 1930’s. When television

therefore important to include others

broadcasting began in Western Europe,

who may contribute to the public

they were regarded as an extension of

debate by disseminating accurate and

radio and hence became the respon-

fair information. These actors also

sibility of national radio broadcasting

perform journalistic activities and fulfil

institutions. Public service broadcasters

the functions of public watchdog.

were national institutions, operating in a national context. They shared a similar ideology and were usually owned by

20th Century ethical rules and standards for media

the state. But they differed from each

After press freedom was secured in the

characteristics.

other in terms of structure and cultural

Nordics as in most of Europe and the United States, the public were given the various sources. The diversity of sources

Public service broadcasters being used for propaganda

became an important pillar for media

During the World War II, public service

access to news and information from

pluralism. During the 20 Century,

media had a different role, depending

ethical codes and journalistic standards

on the position of the country during

were set to ensure that the media holds

the war. Propaganda during the WWII

their responsibilities. It was considered

included both misinformation and dis-

important that media companies not

information in a large scale and some

th

114

public broadcasters in Europe were

established and clear obligations were

used for propaganda purposes.

imposed on them until the end of the

Having learned from the lesson during the war, it became obvious that

last century.

Before passing the Communications

high ethical standards and accounta-

Act of 1934, a debate took place wheth-

bility in public service broadcasters and

er to include public service media in the

the press pave for the foundation of

U.S. with the purpose of educating and

independent and democratic media.

informing the general public with cer-

This model survived in the Nordic

tain objectives in mind. When the Act

Countries and Western Europe until

was passed, the commercial networks

satellite television was introduced to

were put in the forefront at the expense

the general public during the last de­

of public service broadcasters.

cades of the 20 Century, the monopoly th

Decades later, a law was passed to

of the public service broadcasters was

establish the role of public service me-

also abolished. However, that did not di-

dia. When president Lyndon B. Johnson

minish the cultural and democratic role

signed the Broadcasting Act in 1967, he

of public service broadcasters. They are

described its purpose as:

still considered to be of most important for a diverse media landscape, contributing to cultural diversity and social

“It announces to the world that

cohesion.

our nation wants more than just

A number of commercial broadcast-

material wealth; our nation wants

ers emerged in the 1980s adding to the

more than a ‘chicken in every pot.’

pluralism of content and diversity in

We in America have an appetite for

the media. However, they also have to

excellence, too. While we work every

follow principles, in many ways similar

day to produce new goods and to

to the public service broadcasters. In

create new wealth, we want most of

most cases, it became the role of the

all to enrich man’s spirit. That is the

media regulators to ensure that these

purpose of this act.”

principles were followed by commercial broadcasters.

Public service media marginalised However, the law put real constrains on

Media in the United States

public service broadcasters, which left

Media has for historical reasons devel-

them little room for manoeuvre. Thus,

oped differently in the United States

they never became a real competition

than that in Europe. Private commercial

to the commercial networks, resulting in

radio and television networks were

the fact that they became marginalised.

115

”

It is the role of the media to educate, inform and provide a forum for democratic debate …

Democracy in any state depends on independent and professional media.

Public service broadcasters became

It is also important to keep in mind

almost entirely decentralized instead

that although the press in the United

of and operated by the government

States has followed ethical principles in

although they received some govern-

journalism for decades, there has never

ment support. More importantly, public

been a wide self-regulation mechanism

service broadcasters in the U.S. never

in place, such as the Nordic Press

got the resources and the budget to

Councils, to enforce those principles and

compete with commercial media, result-

to hold the press accountable.

ing in low audience share and marginal impact in public debate.

States whether the deregulation of

Article 10 or First Amendment, between Europe and America

the broadcasting market and the

Freedom of speech is ensured in the

abolishment of the fairness doctrine

First Amendment in the United States

created opportunities for more biased

Constitution. It is interpreted in a very

broadcasting. Whatever the reason is,

different way by U.S. courts in com-

conservative and progressive radio talks

parison to Article 10 of the European

and more biased news programmes

Convention of Human Rights, which

started to emerge in the U.S. market

also provides the rights to freedom of

It is heavily debated in the United

at the end of

20th

Century. News

expression and information. Freedom

broadcasters in the United States can

of expression according to Article 10 is

be inaccurate and both editorially and

subject to certain restrictions that are

ideologically biased. Regulatory require-

“in accordance with law” and “necessary

ment for accuracy and impartiality is

in a democratic society”. These restric-

very limited.

116

tions are outlined in the case law of the European Court of Human Rights.

Painfully aware of the power of propaganda

Such restrictions usually include

On the contrary, the concept of free-

endangering national security, hate

dom of expression in Europe is based

speech, protection of children and

on the history of a continent which

youth, and agitating for violence. Need-

was devastated after two world wars.

less to say, freedom of speech in the

Europeans were unfortunately painfully

U.S. also has certain restrictions found

aware of the power of propaganda and

in the U.S. case law. However, some

what certain type of expression could

restrictions on freedom of expression

lead to.

in some European countries might

From a policy standpoint, Europe-

be considered unconstitutional in the

ans believe that certain expressions can

United States.

be so harmful that there is a need for

For the purpose of simplification,

restriction. Historically, it is therefore

it could be argued that the concept of

understandable that Holocaust denial

freedom of speech in the United States

is punishable in Germany. It is also

constitutes a marketplace of ideas. The

understandable for historical reasons

marketplace of ideas holds that the

that the dissemination of means

truth will emerge from the competition

of propaganda of Unconstitutional

of ideas in a free, transparent and

Organisations is prohibited as well as

public discourse. It concludes that ideas

the use of symbols of Unconstitutional

and ideologies will be culled according

Organisations (items such as the Swas-

to their superiority or inferiority and

tika or clothing of the socialist youth

widespread acceptance among the

movement).

population.

�

From an Icelandic perspective, being at the border of Europe and America, it can be argued that Iceland has some important features taken from both systems.

117

Iceland between two continents, and two concepts of freedom of expression: The First Amendment to the Unites States Constitution and Article 10 of the European Convention on Human Rights.

Illustration: Ole Rode Jensen.

Regulation and accountability thus

Increasing number of people are

develops differently depending on the

getting their news from social media

underlying ideology that nations have

sites such as Facebook and Twitter.

about the nature of the media and how

People search for news and information

people form their ideas. From an Icelan-

on platforms like Google. These com-

dic perspective, being at the border of

panies are usually based in the United

Europe and America, it can be argued

States where freedom of expression

that Iceland has some important

and the accountability of dissemina-

features taken from both systems.

tion of news and information have historically been interpreted in a very different way than that in the Nordics.

The role and impact of ­social and internet media

Furthermore, information and news on

Can it have an impact on the global

and faster than traditional media. So

media market because of how different

the questions arise are: Who can be

countries interpret freedom of expres-

held accountable for content in the new

sion and how they ensure the rights and

media market? And how can accounta-

responsibilities of news dissemination?

bility be ensured?

Yes, it most certainly can.

118

the Internet can spread much easier

The rhetoric of the ­marketplace of ideas

ideas in a free, transparent and public

It has frequently been pointed out in the

bubbles” and “echo chambers” is an evi-

Nordic media that it is in the interest

dence of such a scepticism. We are even

of the big American companies to fight

faced with the fact that descriptive

against harmful speech with counter

terms like “fake news” or “alternative

narratives, following the rhetoric of the

facts” are exhausted and have lost their

marketplace of ideas. This increases

meaning in the public debate.

the traffic on their sites and generates more income.

Meanwhile, what has been called

discourse. The discussion about “filter

No solution has yet been found to solve the challenge. What is clear, however, is that the need for inde-

“fake news” is spreading on a global

pendent and professional journalism

scale in an alarming speed, impacting

is greater than ever. Unfortunately, all

the opinions and views of the general

members of our society do not believe

public. At the same time, professional

that professional and independent

media operating according to ethical

media is accurate and impartial. This

journalistic principles is frequently called

fact undermines social cohesion and the

“Lügenpresse” (lying press). The word

shared principles of what our society is

derives from Nazi Germany when it was

based on.

used for printed press and the mass media at large.

We have to find a viable solution to this challenge. What is at stake is democracy.

An explosion of fake fact-checking As a means to counter incorrect infor-

Elfa Ýr Gylfadóttir is the Director of the

mation, a number of professional media

Media Commission, the independent

entities are operating fact-checking

regulator for media in Iceland. Prior

sites with the aim to inform the public

to that she was the Head of Division

in an accurate and impartial manner.

of Media at the Ministry of Education,

At the same time, there has been an

Science and Culture. Elfa Ýr Gylfadóttir

explosion of fake fact-checking sites. It

has been a lecturer at the University of

seems that there is no end to the battle

Iceland for 15 years. She is the author

of truth vs. fake news, and preventing

and co-author of several peer reviewed

misinformation and disinformation

articles on media policy and media law.

from spreading on the Internet.

She is the Chair of the Steering Commit-

It does not seem like the truth is emerging from the competition of

tee on Media and Information Society at the Council of Europe.

119

Nordiska ministerrådet Ved Stranden 18 DK–1061 København K www.norden.org

Debattboken består av fjorton olika inlägg skrivna av människor som alla har intressanta åsikter om yttrandefrihet och vad som utmanar den.

Debattörerna kommer från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige samt Färöarna, Grönland, Åland och Sameland.

Hur väl förvaltar vi yttrandefriheten i Norden?

På vilket sätt utmanas den av hatretorik, hotelser och nättroll, falska nyheter och ojämlikhet?

Vad betyder etik, ekonomi, politik och globala aktörer som Facebook och Google för den nordiska yttrandefriheten?

“Yttrandefrihet är inte bara rätt att säga vad som helst” (citat ur ett debattinlägg).

Debattboken handlar om den svåra yttrandefriheten.

ANP 2017:727 ISBN 978-92-893-4967-3 (PRINT) ISBN 978-92-893-4968-0 (PDF) ISBN 978-92-893-4969-7 (EPUB)