Aluminium Scandinavia nr 2-2022

MARS 2022 NR 2

POLESTAR Egen plattform i aluminium

Intervju med

Björn Florman

Projektledare för Materialbiblioteket www.aluminium.nu

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level

INNEHÅLL 12 Every can counts Unik europeisk kampanj för att öka återvinningen i Europa

14 Anodiseringsprocessen Hur specificerar man egenskaperna och processen för att få exakt den önskade ytan?

18 Material - Upplevelse Design

20 Vätgas Nyckeln till en koldioxidneutral aluminiumindustri?

20 Vätgas Nyckeln till en koldioxidneutral aluminiumindustri?

24 Polestar Satsar på egenutvecklad plattform i aluminium

26 Nationell kampanj - Välj aluminium 27 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

32 Metallbulletiner Börsnytt

34 Sveriges el-områden Hotar klimatomställningen och våra små och medelstora företag

36 Från forskning och patent till gigantisk marknad

29 Björn Florman Projektledare för Materialbiblioteket

NÄSTA NUMMER 3/2022 Utgivning: 20 juni 2022 Materialdag: 6 juni 2022 Omslag: Polestar ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 2 · Mars 2022 · Årgång 39 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Ny rapport om den globala profilmarknaden Den globala aluminiumprofilmarknaden växer med en CAGR på 4,4 % och förväntas öka från en värdering på 121,1 miljarder USD 2022 till 163,3 miljarder USD 2029.

Under 2022-2029 förväntas de globala intäkterna från marknaden för aluminiumprofiler växa med en CAGR på 4,4 %, enligt rapporten från Future Market Insights (FMI).

Gardinväggar och dörr- och fönsterprofiler kommer att förbli den mest sålda produktkategorin, medan bygg- och anläggningsindustrin sannolikt kommer att förbli toppkonsumentindustrin på marknaden för aluminiumprofiler.

Köp rapporten på https://www. futuremarketinsights.com/ checkout/5463

SPEIRA KÖPER REAL ALLOY EUROPE Aluminiumvalsnings- och återvinningsföretaget Speira köper och integrerar Real Alloys europeiska verksamhet. Real Alloy Europe är en ledande europeisk återvinnare av aluminium- och magnesiumskrot samt relaterade biprodukter, med sju anläggningar och cirka 600 anställda i Tyskland, Norge, Frankrike och Storbritannien. Förvärvet kommer att göra det möjligt för Speira att använda återvunnen metall i produktionen och förse sina kunder med högkvalitativa

4

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

aluminiumvalsade produkter med låg kolhalt.

– Integrationen av Real Alloy Europe i Speira kommer att påskynda vår strategi att skapa slutna slingor från skrot till slutprodukt och tillbaka. Vi ser fram emot att ytterligare investera i den kombinerade kapaciteten hos Speira och Real Alloy Europe för att möta marknadens efterfrågan på hållbara och cirkulära lösningar, säger Einar Glomnes, vd för Speira.

Light Metals for the Transportation Industry Den 21-24 augusti arrangeras COM 2022, Conference of Metallurgists, Montreal, Québec, Canada.

Konferensen fokuserar på de senaste framstegen inom vetenskap och teknik förknippade med lättmetaller, i synnerhet, men inte begränsat till aluminium, magnesium och titan, för mark-, marin- och flygtransporter. Konferensen vill sammanföra grundläggande och tillämpad forskningskunskap i samband med det växande globala behovet av grönare material och resurser och för avancerad teknologi i primärproduktion, bearbetning och karakterisering av lättviktsmaterial.

Läs mer på https://com.metsoc.org/

Sessioner/ämnen som ska behandlas: 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Light Metals Primary Production and Processing Light Metals Alloy Development Progress in Manufacturing of Light Metals and Product Performance Modeling of Materials and Processing of Light Metals Design Optimization for Lightweight Components Material Characterization Joining, Coatings, Finishing, Corrosion, and Environmental Aspects of Light Metals

www.facebook.com/aluminiumscandinavia

Expertkompetens inom aluminium.

Bryne ger dig inte bara en analys.

Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik.

Vårt svar kan du tillämpa direkt.

Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

För mer info besök bryne.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

FOGNING ALUMINIUM OCH STÅL – NYTT PROJEKT

FREDRIK SPENS UTSEDD TILL PRESIDENT GRÄNGES EUROPE

Projektet TAMAPRO syftar till att överbrygga begränsningarna för SPR och FDF genom att utveckla lokala värmebehandlingsmetoder med laseroch induktion som erbjuder flera fördelar jämfört med traditionella värmebehandlingsprocesser.

Framtida karosser av elektrifierade fordon och batteripaket kommer att innehålla en stor andel höghållfasta och ultra-höghållfasta stål, liksom höghållfast gjutaluminium med

Den 1 mars 2022 tillträdde Fredrik Spens som chef för Gränges Europe.

Han efterträdde Jörgen Rosengren som har varit tillförordnad på denna post. Fredrik kommer från samma datum att ingå i Gränges koncernledning.

Fredrik Spens har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han är för närvarande verkställande direktör för Gränges Finspång AB, en roll

låg duktilitet, ofta med ökad användning av sekundärt aluminium. Detta är nödvändigt för att bygga lättare och mer hållbara elbilar.

Ett centralt problem är att dessa nya legeringar blir betydligt svårare att foga, oftast är de till och med omöjliga att foga med etablerade mekaniska fogningsmetoder som Self-pierce riveting (SPR) och Flow Drill Fastening (FDF).

Läs mer på; https:// www.metalliskamaterial.se/sv/ forskning/tamapro/

han haft sedan slutet av 2020. Dessförinnan var han Vice President Sales and Marketing i Gränges Europe.

– Det är ett privilegium och en stor ära att få ta sig an denna roll. Vi har ett bra utgångsläge och många möjligheter i Europa,

men vi har också mycket kvar att bevisa. Jag ser fram emot att samla hela det europeiska teamet för att göra och genomföra en ambitiös plan för lönsam tillväxt, säger Fredrik Spens, tillträdande chef för Gränges Europe.

Ny teknik för de minsta skruvarna I ett samarbete mellan EJOT, WMV och Dörken har en ny innovativ teknik tagits fram för att ytbehandla mindre infästningar med zink-flakebeläggning utan att sätta igen skruvens bitsgrepp och håligheter genom ett jämt och kontrollerat skiktlager.

Den nya tekniken gör det möjligt att använda ytbehandlingsprocessen zinkflake på mycket små komponenter med ett mycket kontrollerat och jämt ytskikt.

6

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp.

Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusion Sweden AB

Ny ASI-certifiering för tre av Hydros fabriker i Sverige

CRUS 27E VÄRLDSKONFERENS OM ALUMINIUM Den 27:e World Aluminium Conference kommer att äga rum live i London den 18-19 maj 2022 på Sofitel London St James, London.

Konferensen kommer också att vara tillgänglig online. Evenemanget lockar välkända chefer och beslutsfattare från primära, sekundära, extruderade, valsade produkter, slutanvändning, handel och finanssektorer.

Evenemanget lockar regelbundet mer än 300 seniora beslutsfattare, som representerar 160+ företag från 36 länder.

En av talarna är svenska Torbjörn Sternsjö, president Gränges Europé.

Mer information och anmälan; https://events.crugroup.com/aluminium/ home?utm_medium=Referal&utm_source=partner_REED&utm_campaign=partner_REED_website

8

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Tre av Hydros fabriker i Sverige – Finspång, Sjunnen och Vetlanda – är nu certifierade enligt ASI Chain of Custody Standard.

Fabrikerna uppnådde i april 2020 certifieringen ASI Performance Standard.

Aluminum Stewardship Initiative (ASI) syftar till att principer för hållbarhets- och mänskliga rättigheter ska bli alltmer inkorporerade i leveranskedjan. ASI Performance Standard erkänner ansvarsfull produktion, inköp och förvaltning av aluminium.

ASI Chain of Custody (CoC) ställer krav på framställningen av en spårbarhetskedja för CoC-material, inklusive ASI Aluminium, som produceras och bearbetas genom värdekedjan till sektorerna nedströms.

Det betyder inte bara att anläggningarna och deras metoder är certifierade, utan att den fysiska metall de bearbetar också är certifierad, när den erhålls från ASI-certifierade källor.

Certifieringarna omfattar strängpressningen- och tillverkningsverksamheten vid Hydros anläggningar i Finspång och Vetlanda, samt omsmält-

ningsverket i Sjunnen, där företaget smälter om aluminium till nya produkter. Anläggningen är för närvarande mitt uppe i att utöka sin återvinningskapacitet med nästan 50 %.

– Vi var det första företaget i Sverige, som strängpressar aluminiumprofiler, att erhålla ASI-certifiering och nu är vi först med att uppnå certifieringen för Chain of Custody. Detta är meningsfullt för kunderna, då allt fler efterfrågar hållbara material så som aluminium från företag som gör affärer på rätt sätt, säger VD Jonas Bjuhr på Hydro Extrusion Sweden AB. Hydro Extrusion Sweden AB tillverkar och marknadsför strängpressade aluminiumprofiler samt erbjuder olika typer av produktionstjänster såsom ytbehandling och bearbetning för att omvandla profilerna till lösningar som möter kundernas specifikationer inom transport-, fordons-, allmän verkstadsindustri samt bygg- och anläggningsindustrin.

Hydro sysselsätter ca. 1 000 personer i den svenska verksamheten.

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Starkt år för den tyska aluminiumindustrin Högre volymer, mer försäljning – bara energipriser förstör glädjen.

Efter coronaåret 2020 har den tyska aluminiumindustrin återigen uppnått positiva siffror.

2021 steg industriförsäljningen med 23 procent till 21,7 miljarder euro.

Med detta är vi nästa tillbaka på nivån från 2018, berättar Hinrich

Mählmann, ordförande för Aluminium Deutschland.

Produktionsvolymen av halvfabrikat ökade med 11,7 procent till knappt 2,7 miljoner ton. Produktionen av råaluminium låg stabilt på mer än en miljon ton.

Med tanke på den massiva ökningen av energipriserna minskade dock produktionen med

16,4 procent under fjärde kvartalet.

Branschen ser optimistiskt på innevarande år, säger Marius Baader, vd Aluminium Deutschland.

Här kan du läsa hela rapporten: http://www.aluinfo. de/aktuelle-meldungen/Aluminiumindustrie-Ausblick-bleibt-verhalten-optimistisch. html

Ulrika Elmersson, mässansvarig

Sex produktionsmässor samtidigt på Elmia Den 10-13 maj öppnar Elmia portarna för sina sex produktionsmässor: Elmia 3D, Elmia Automation, Elmia Plåt, Elmia Polymer, Elmia Svets- och Fogningsteknik och Elmia Verktygsmaskiner.

Vad kan du förvänta dig när du besöker Elmia Produktionsmässor i maj? Ulrika Elmersson, mässansvarig, utlovar fyllda mässhallar med allt för din

10

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

produktion. Plus ett intressant scenprogram med branschernas brännande frågor.

– Vi ser också ett större fokus på hållbarhetsfrågor i branscherna samtidigt som kompetensfrågan fortfarande är högt prioriterad. Vi kan också se en trend i att företagen tar ett helhetsgrepp kring sina flöden, berättar Ulrika.

ALUMINIUMFIBRER FÖR ELEKTROMAGNETISK AVSKÄRMNING Tekniska textilier gjorda av aluminiumbelagda högpresterande fibrer bidrar till att uppnå kvalitets- och kostnadsfördelar inom elektromagnetisk skärmning.

Fiber Coat producerar korta fibrer, garn och tyger av basaltfibrer belagda med aluminium för elektromagnetisk avskärmning i bland annat elfordon, flyg och byggnader.

På JEC World 2022, från 3 till 5 maj i Paris, kommer det Aachen-baserade företaget att introducera sin nya Alu Coat-produktlinje för första gången som en del av Startup Booster-tävlingen.

Mer information hittar du på https://youtu. be/BJnWshVK1u8

AluConsult

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU! Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida.

Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

Få den yta och finish du vill ha!

Fläckiga ytor Tätningsrester Frätgropar Kontakta mig om din aluminiumprodukt behöver hjälp med att få den perfekta ytfinishen.

Eller kolla in den första och enda anodiseringsskolan online och lär dig allt du behöver veta om att anodisera.

Anne Deacon +45 24 23 91 45 adj@aluconsult.com www.anodizingschool.com

WWW.ALUMINIUM.NU

AnodizingSchool

Text av Patrik Ragnarsson · Foton av Every Can Counts

Every Can Counts En unik europeisk kampanj för att öka återvinningen av aluminiumburkar i Europa

12

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

A

luminiumburkar är redan världens mest återvunna dryckesförpackningar och återvinns i mycket större utsträckning än andra typer av dryckesförpackningar. I Europa återvinns i genomsnitt 76 % av alla aluminiumburkar och i Sverige är återvinningsgraden så hög som 88 %. Men det betyder inte att vi inte kan bli bättre. Det finns ingen anledning till att vi inte kan nå 100 % och varje återvunnen burk är en vinst för miljön. Återvinning av aluminiumburkar är en mycket effektiv process som använder ungefär 5 % av den energi som skulle behövas för att producera en aluminiumburk från primäraluminium.

Därför lanserades 2008 i Storbritannien ett initiativ som kallas Every Can Counts. Initiativet syftar till att inspirera och uppmuntra människor att återvinna aluminiumburkar oavsett var de konsumerar dem, med särskilt fokus på konsumtion utanför hemmet. Genom att öka kunskapen om fördelarna med återvinning och försöka ändra attityder och beteenden hos människor vill man öka mängden återvunna burkar och därmed minska andelen burkar som försvinner i restavfallskärlet.

Festivaler och evenemang

I de flesta europeiska länder återvinns aluminiumburkar genom att burkarna läggs i en särskild återvinningspåse som hämtas tillsammans med det vanliga hushållsavfallet. I Sverige har vi pantsystemet, där vi lämnar tillbaka burkarna i butiken och får en pant. Båda dessa system är effektiva för att samla in burkar som konsumeras i hemmet. Man uppskattar dock att en tredjedel av alla burkar som säljs, konsumeras utanför hemmet och återvinningsgraden för dessa burkar är vanligtvis lägre eftersom ordentliga sorteringsbehållare ofta helt enkelt inte erbjuds konsumenterna. Återvinningsgraden för burkar som konsumeras på musikfestivaler, sportevenemang eller i parker är inte alls lika hög.

Every Can Counts, https://everycancounts.eu/, är ett branschinitiativ som finansieras av fyra aluminiumtillverkare och fyra tillverkare av aluminiumburkar. De har också etablerat partnerskap med dryckesmärken, musikfestivaler och sportevenemang. Det är för närvarande aktivt i 19 europeiska länder och har även en filial i Brasilien där det lanserades i december 2021.

För att sprida kunskap och försöka ändra konsumenternas beteende

använder Every Can Counts ofta stora evenemang som samlar många människor. Ett exempel på detta är att Every Can Counts ofta har organiserat återvinningsevenemang kopplade till cykeltävlingen Tour de France.

Första europeiska återvinningskampanjen Förra året anordnades också den första europeiska återvinningskampanjen någonsin av Every Can Counts. Kampanjen pågick samtidigt i 15 länder och på ett kreativt sätt kommunicerade värdet av återvinning av dryckesburkar till över 4 miljoner människor i Europa. Över hundra Every Can Countsambassadörer med färgglada dräkter vandrade runt i parker och livliga stadsmiljöer för att öka medvetenheten om vikten av cirkulär ekonomi och korrekt avfallshantering. Den europeiska återvinningsturnén 2021 inleddes den 5 juni på Världsmiljödagen, med målet att hylla offentliga platser och inspirera människor att lägga sina dryckesburkar i rätt soptunna.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

13

Dr. Anne Deacon Juhl AluConsult och AnodizingSchool

Anodiseringsprocessen Hur specificerar man egenskaperna och processen för att få exakt den önskade ytan?

T

illverkare av aluminiumprodukter är inte alltid nöjda med ytkvaliteten på de anodiserade profil- och plåtprodukter som sänds tillbaka till dem från en anodiserare.

Produkterna kan vara fläckiga, ha färgvariationer eller korrosionsgropar, vilket orsakar reklamationer, ökade kostnader och frustration. Därför är det viktigt att aluminiumtillverkaren förstår grunderna i anodiseringsprocessen för att effektivt kunna kommunicera med sina anodiserare.

Denna artikelserie kommer att ge en introduktion till den övergripande anodiseringsprocessen, inklusive vilka egenskaper som är möjliga, vilka som är de rätta för en specifik produkt, och hur ett aluminiumföretag kan komma överens med sin anodiserare om specifikationer för att garantera ett riktigt resultat varje gång.

14

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Anodisering innebär en elektrokemisk omvandling av aluminiumytan till aluminiumoxid. Processen ökar tjockleken av det naturliga oxidskiktet, vilket gör ytan mer motståndskraftig mot korrosion.

Men anodisering är mycket mer än så. Omvandlingen av aluminium till aluminiumoxid resulterar i en porös ytstruktur, vilket ger en mängd nya egenskaper som ökar värdet och mångsidigheten hos aluminiumprodukten. Anodiseraren kan styra dessa egenskaper genom att ändra processparametrarna.

De flesta komponenttillverkarna (OEM) och bearbetningsföretagen har ingen egen anodiseringslinje utan arbetar med underleverantörer för anodiseringen. En tydlig kommunikation med anodiseraren är därför viktig för att kunna uppnå felfria anodiseringsresultat med exakt de egenskaper som önskas.

För detta bör OEM ta fram exakta anodiseringsspecifikationer och ge så mycket information som möjligt i ritningar och inköpsorder. Den här artikeln förklarar hur man skriver produktspecifikationer för att skapa de önskade egenskaperna för aluminiumprodukten och säkerställa bästa anodiseringsresultat.

Skapa önskade egenskaper Anodisering ökar värdet på en produkt genom att lägga till extra egenskaper. Till exempel kan en felfri och glänsande yta optiskt höja en anodiserad aluminiumprodukt från medelmåttig till ypperlig. För att specificera dessa extra egenskaper måste OEM och bearbetarna först svara på frågan ”Vad ska produkten användas till och var?”

Till exempel är strängpressade rotorblad på helikoptrar ofta hård-

anodiserade eftersom de abrasiva egenskaperna ökar hållbarheten och fungerar bra i många miljöer.

Men om samma helikopter en dag opererar i en öken, kommer luften att vara full av mycket nötande sandpartiklar som minskar livslängden enormt.

Därför behöver en helikopter som används i öknen en annan anodiserad yta som är segare och mindre spröd. I det här fallet kanske en hård beläggning inte är den bästa lösningen, utan andra typer av ytskydd är ett bättre val.

Ett annat exempel är möjligheten att bygga in nya egenskaper i anodiseringsskiktet. Genom att införa specifika metallpartiklar i oxidskiktet förvandlas aluminiummetallen till en antibakteriell yta som slår ihjäl kolibakterier (escherichia).1 Det är viktigt att diskutera dessa egenskaper i förväg eftersom den porösa strukturen måste vara stor nog för att kunna bygga in de önskade metalljonerna.

Ett annat exempel är användningen av svartanodiserade delar i rymden. Anodiseraren behöver veta om aluminiumdelen ska användas som en svartkroppsreflektor för visuell inspektion. Först då kan anodiseraren välja lämpligt infärgningsmedel och eftertätningskemikalier, som inte kommer att förångas eller förorena den omgivande miljön.

Dessa tre exempel visar att anodisering betyder mycket mer än att bara skapa en mer korrosionsbeständig yta och att det är viktigt att förklara oxidskiktens exakta egenskaper. Faktum är att hög korrosionsbeständighet ofta är ett plus till de andra mer viktiga egenskaperna hos den bildade aluminiumoxidytan.

Därför bör samtalen med den som

utför anodiseringen vara en del av konstruktionsprocessen för att lyfta aluminiumprodukterna till nästa nivå.

Säkerställa högsta anodiseringskvalitet Oavsett vad aluminiumprodukten ska användas till bör anodiseringsskiktets struktur vara så jämn och homogen som möjligt på varje enskild del. Att uppnå en perfekt och jämn struktur på oxidskiktet innebär mer än bara ”doppa delarna i badet.”

Anodiseringsprocessen är ett komplext system med många variabler som bör nalkas vetenskapligt. För detta bör alla processvariabler hållas konstanta och noggrant kontrollerade genom hela processen. Förra artikeln i denna serie förklarade hur man specificerar förbehandlingen innan anodiseringssteget för att försäkra sig om ytutseendet. Efter förbehandlingen ska ytan klara ett vätbarhetstest och glansmätningsprov innan den går in i anodiseringsbadet. Detta bör specificeras och dokumenteras.

Nu är aluminiumdelarna redo för anodiseringssteget. Processen kan ses som en enkel elektrisk krets, där en förtjockning av den naturliga oxiden sker. Genom att ansluta

en kraftkälla kommer en elektrisk ström att flyta mellan aluminiummetallen, som är anod, och en insatt katod, som omvandlar aluminium till aluminiumoxid. Allt detta sker i processbadet som innehåller en elektrolyt.

De grundläggande egenskaperna, såsom tjocklek, porositet, kemisk sammansättning och mekaniska egenskaper är förknippade med typ av elektrolyt, och med tillväxt- och upplösningshastigheten för elektrolyten. Den vanligaste elektrolyten är lågkoncentrerad svavelsyra som beroende på processparametrar ofta kallas typ II-anodisering eller SAA (svavelsyraanodisering).

Den kan också kallas typ III-anodisering om beläggningsegenskaperna ska vara hårda och slitstarka.

Under anodiseringsprocessen bildas en porös struktur, se fig 1, och denna struktur bestämmer beläggningens egenskaper.

Strukturen hos detta porösa oxidskikt kommer att leda till flera möjligheter avseende beläggningens egenskaper. Vidöppna porer ger utrymme för deponering av andra metaller, färger och olika lim. Smala porer med mer aluminiumoxid än öppet utrymme kommer att leda till hårda och slitstarka beläggningar.

Aluminumoxid Al2O3

Porös pelarstruktur

Fig 1. Uppbyggnad av det porösa oxidskiktet vid anodisering av aluminium.

Tät, ickeporös struktur

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

15

Fig 2. SEM-bild på EN AW-2024 i tre olika tillstånd, F, T4, och T6.

För att säkerställa ett jämnt och högkvalitativt anodiseringsresultat är det viktigt att specificera processparametrarna. Detta innebär att anodiseraren använder en uppsättning fasta parametrar som kommer att kontrolleras för varje charge genom anodiseringsprocessen. Värdeintervall för tre viktiga anodiseringsspecifikationer - natur-, arkitektonisk anodisering och hårdanodisering finns i tabell I. Observera att dessa värden endast är riktlinjer och bör diskuteras med anodiseraren.

Vikten av att använda samma aluminiumlegering med samma mikrostruktur varje gång måste

16

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

understrykas, annars kommer anodiseringsresultatet i varje charge att skilja sig gång från gång oavsett om fasta parametrar används.

Ett sätt att säkerställa att mikrostrukturen är förutsägbar och jämn från en del till en annan är att mäta ledningsförmågan (konduktiviteten) eller göra en mikroskopisk undersökning. Att mäta ledningsförmågan, vilket är det enklaste sättet av de två, kommer att skilja ut det ena materialtillståndet från det andra (tabell 2).2 Genom denna mätning blir det lättare att säkerställa en identisk mikrostruktur av ytan innan man påbörjar anodiseringsprocessen. Denna mätning av ledningsförmågan bör göras direkt efter det sista tillverkningssteget och precis innan anodiseringsprocessen startar för att säkerställa att ingenting har påverkats.

Fig 2 visar SEM-bilder från mikrostrukturen för tre olika tillstånd hos legering EN AW-2024.3 Dessa strukturer kommer att leda till tre helt olika ytutseenden på den anodiserade ytan på grund av det bildade oxidskiktets ogenomskinlighet. Som visas i tabell II har 2024-F (gjutet) ett IACS-värde (International Annealed Copper Standard) i intervallet 46,8048,50%, medan 2024-T4 ligger i intervallet 28,80–31,00 och 2024-T6 har värdet 38,00. Genom att mäta ytans ledningsförmåga före anodiseringsprocessen kan anodiseraren varnas och bli medveten om en förändring i mikrostrukturen - där alla tre ytorna har en silvergrå yta när de inspekteras visuellt före anodisering.

Tyvärr har inte alla anodiseringsföretag mätutrustning för mikrostrukturer. Att välja en anodiserare som använder denna mätning för

ingångskontroll i stället för en visuell undersökning är ett bättre val eftersom konsekventa anodiseringsresultat kräver en förståelse för vilket material som används. Genom att införa denna konduktivitetsmätning i specifikationen kommer mycket missförstånd att elimineras.

Slutligen bör alltid två frågor ställas när man pratar med en anodiserare och dessa ska alltid besvaras positivt: 1. Är anodiseringsprocessen strömstyrd?

2. Registrerar man anodiseringsprocessen (ström, spänning, tid, temperatur och koncentration för varje charge), och är journalerna öppna för inspektion?

Slutsats Tydlig kommunikation med anodiseraren är nyckeln till att skapa anodiserade komponenter som ökar värdet på aluminiumprodukten. För att underlätta kommunikationen bör följande åtta frågor diskuteras när man beställer anodiseringen.

• Vad ska produkten användas till och i vilken miljö arbetar den?

• Vilka aluminiumlegeringar används för komponenterna och vad har de exponerats för?

• Hur ser mikrostrukturen ut?

• Vilken skikttjocklek behövs?

• Vilka dimensionstoleranser ska slutprodukten ha?

• Vilka är de optimala och acceptabla placeringarna av kontaktpunkterna?

• Har aluminiumdelen hörn- eller kantradier?

• Bör anodiseraren följa en specifik anodiseringsstandard eller godkännandekrav?

Att arbeta med anodiserare bör vara som vilken annan bra relation som helst: allt handlar om tydlig kommunikation. Att diskutera de nödvändiga egenskaperna och specificera processparametrar med Produkt

Referenser

anodiseraren gör inte bara arbetet lättare, det förbättrar också kvaliteten och därmed värdet på aluminiumprodukten. Enkelt uttryckt är kommunikation med anodiseraren nyckeln till framgång.

1. Mion Technology, professor Per Morgen – patentsökt på Cuproxal™ 2. https://www.nde-ed.org/ 3. Hatch, John E., ”Aluminium – Properties and Physical Metallurgy”

Elektrolytkoncentration (wt% H2SO4)

Elektrolyt Temp (°C/°F)

Strömtäthet

Typisk spänning

Begränsande filmtjocklek ca (µ/mil)

(A/dm2/A/ft2)

(V)

Naturanodisering

18-24

22-24 72-75

1-1,2 11-13

14-15

30-35 1,2-1,4

Arkitektonisk anodisering

15-18

18-22 65-72

1,4-1,8 14-19

17-20

40-50 1,6-2,0

Hårdanodisering

15-16

0-5 32-41

2-3 20-32

25-50

80+ 3,0+

Tabell I. Processparametrar för att uppnå olika anodiseringsresultat enligt specifikationer för natur-, arkitektonisk anodisering och hårdanodisering.

Material

Konduktivitet

Resistivitet

Referens

(% LACS)

(Siemens/m)

(Ohm-m)

(Se slutsats)

2024-F

46,80-48,50

2,764E+07

3,618E-08

NDT Mag

2024-O

50,00

3,400E-08

ALASM

2024-T3

28,60-36,10

1,876E+07

5,330E-08

NDT Mag

2024-T36

29,10-29,50

1,699E+07

5,884E-08

NDT Mag

2024-T3, T36, T351, T361 och T4

30,00

5,700E-08

ALASM

2024-T4

28,80-31,00

5,766E-08

NDT Mag

2024-T6, T81, T851 och T861

38,00

4,500E-08

ALASM

1,73E+07

Tabell II. Konduktivitets- och resistivitetsvärden för aluminumlegering EN AW-2024.

DR ANNE DEACON JUHL Dr Anne Deacon Juhl har över 25 års erfarenhet av anodiseringsbranschen. Som chef för AluConsult och AnodizingSchool har hon arbetat med över 200 anodiserings-

och aluminiumföretag, inklusive Hydro, Terma och Öhlins. Hon bjuds regelbundet in för att tala vid stora aluminiumkonferenser och tillhandahåller utbildningstjänster genom

webbseminarier, e-kurser och andra internetutbildningar. Den här artikeln har tidigare varit publicerade i Light Metal Age. Läs mer på: www. anodizingschool.com.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

17

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

Material Upplevelse Design En avgörande fråga är, vem väljer material och varför.

E

rfarenheten visar att i väldigt många fall är det designern som väljer material och då ofta av andra skäl än rent tekniska. Företagen Apple och B&O har valt aluminium som ett strategiskt material. IKEA väljer aluminium bl.a. ur miljösynpunkt.

Alla material har egenskaper, vilket innebär att man måste veta vad man vill uppnå, innan man väljer.

Materialet som produkten tillverkas av kommunicerar mer än bara själva grundmaterialet. Materialkvalitet, bearbetningsprocesser och ytbehandling påverkar i högsta grad det uttryck designern eftersträvar.

Att Apple väljer en aluminiumprofil som utgångspunkt och därefter bearbetar fram en MacBook, beror dels på att man har höga krav på precision och dels på möjligheten att ytbehandla produkten med anodisering. Dessa metoder är inte de billigaste men det ger ett perfekt resultat varje gång!

18

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Material kan vara mycket!

Upplevelse! Känsla! Teknik!

Den Amerikanska tidskriften MetalBulletin, skrev i en artikel, 8 maj 2013: ”Steve Jobs – the man who made aluminium sexy”. Min erfarenhet är att materialvalet i dag baseras mer på att öka upplevelsen av produkten, än att lösa den tekniska funktionen.

Självklart måste det valda materialet uppfylla alla de tekniska- och produktionskrav som ställs, men man får inte underskatta de krav och önskemål som en användare har på den slutliga produkten. Som designer finns alltid kundens upplevelse med som en stark parameter vid alla val man gör.

Upplevelsen är starkare än tekniken Vi vet alla att upplevelsen inför material är väldigt olika. Denna upplevelse måste designern och produktutvecklaren känna till och ta på allvar.

En produkts uttryck kan bli totalt fel om man inte väljer rätt.

Ett väldigt skandinaviskt sätt att se på detta är val av material i inredningen i bilar.

Om en dekorlist i en bil ser ut som trä, vill vi att det ska vara trä! Om en list ser ut som aluminium vill vi att det ska vara aluminium.

Man ska vara ärlig!

Som designer och produktutvecklare ska man vara ärlig i materialvalet.

Det finns självklart tillfällen där man måste ta hänsyn till tekniska omständigheter, men man måste fortsatt vara ärlig.

I många fall kommer kunden att välja ”känslan” före ”tekniken”, det är därför så viktigt att man väljer rätt, och framför allt rätt material.

För ett antal år sedan ansågs aluminiumfälgar till bilar vara en lyx. I dag tror jag det är svårt att hitta bilar med traditionella plåtfälgar. Lyx har blivit det normala.

Nytt samarbete Apropå material, Svenskt Aluminium samarbetar numera med Materialbiblioteket i Stockholm. Plattform för Arkitektur, Design och Produktutveckling.

Ni finner mer information på www.materialbiblioteket.se Vi finns på plats ute i Älvsjö på Stockholmsmässan med en liten utställningsskärm.

På detta sätt kommer vi att ytterligare synas och visa upp oss i samband med alla de mässor som genomförs där.

Vi kommer även att samverka med Materialbiblioteket i vår uppdaterade Aluminiumtävling, se mer info på sidan 28 i tidningen.

Prisutdelningen kommer att ske våren 2023 på Greenhouse i samband med Stockholm Furniture & Light Fair.

Att vi nu samverkar med Materialbiblioteket ger oss ökade möjligheter att visa upp aluminium i ett

materialsammanhang som ger oss ytterligare möjligheter att påvisa dess möjligheter och fördelar. Aluminiumbranschen måste verkligen ta till sig vad ett materialval kan innebära. Detta fantastiska material ger oanade möjligheter till att skapa både miljömässiga och spännande produkter.

Samtidigt är önskemålet att mina designkollegor även förstår materialets fördelar.

Det finns otroliga möjligheter i att kombinera aluminium med andra material, exempel finns i byggbranschen där aluminium och trä är en vanlig kombination i fönster. Man använder aluminium för utsidan och trä för insidan.

I möbelbranschen finna många spännande materialkombinationer.

Möbelföretaget Källemo AB är ett bra exempel på detta med Mats Theselius fotölj, aluminium och läder.

Byarums Bruk med soffan Waterloo, aluminium och oljad mahogny.

När det gäller kontorsstolar är det numera väldigt vanligt att underredena produceras av aluminium.

Numera använder man även mer aluminium i stolarnas mekanismer.

Ett exempel är Malmstolens kontorsstol Active R3, där man även producerar mekanismen för stolen av aluminium och på detta sätt minskat stolens vikt med nästan 10 kg.

Ett av skälen är att alla de som hanterar stolen får en bättre arbetsmiljö, bra för både kunden och för producenten.

Men slutsatsen blir ändå att material som uttrycksmedel är väldigt starkt och därför utnyttjas av många framgångsrika företag.

Aluminium är dessutom återvinningsbart vilket naturligtvis är väldigt bra och nödvändigt i den situation vi nu befinner oss.

Jag kan inte låta bli att åter upprepa: av allt aluminium som producerats är fortfarande cirka 70 % i omlopp.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

19

Vätgas Text av Tomas Liljenfors

Nyckeln till en koldioxidneutral aluminiumindustri?

Hindenburg var fylld med vätgas som antändes vid en angöring 90 m från marken 1937. Det innebar slutet för luftskeppen.

20

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

V

ätgas är en molekyl som verkligen är i ropet. Väte är det vanligaste grundämnet vi känner till. Vätgasen är doftlös, färglös och lättantändlig. En vätgasblandning mellan 4 och 95 % vätgas är explosiv i luft och måste hanteras med varsamhet. En allvarlig olycka som av en tillfällighet filmades och kablades ut på 1930-talet har gjort vätgas till en välkänd säkerhetsrisk. Anledningen var det tyska luftskepp som 1935 konstruerades av en aluminiumkonstruktion. Det 245 meter långa luftskeppet Hindenburg korsade atlanten på rekordtider kunde lyfta 112 ton och en maxhastighet på 135 kilometer i timmen. Själva gasbehållaren bestod av bomullstyg täckt av fernissa och aluminium. Två år gammalt explo-

derade skeppet inför kameralinser i USA. Olyckan har sedan dess gjort säkerheten runt vätgas till ett omdebatterat inslag i frågan. Viktigt att beakta är dock att vätgas snabbt löses upp i luften och blir ofarlig i koncentrationer under 4 %.

Vätgas är idag en energibärare för fordon. Till exempel har personbilen Toyota Mirai, som drivs helt av vätgasbil, funnits på marknaden sedan 2015. Tillgången till vätgas har dock begränsat vätgasbilarnas expansion i Sverige. Ni som bor runt Umeå, Mariestad, Stockholm, Sandviken, respektive Göteborg kan idag köra med vätgas. Och redan år 2025 ska mer än 50 tankställen för vätgas vara invigda jämfört med dagens fem. Många anser att vätgas är en av lösningarna på energiproblemet eftersom vätgas vid användning bildar stora mängder energi och dess enda avgas är vatten. Vätgasanvändning har med andra ord inga utsläpp av koldioxid.

Hur produceras vätgas?

Vätgas utvinns från en källa. Av den vätgas som tillverkas idag kommer endast 4 % från fossilfria källor. 49 % har sitt ursprung från naturgas, 29 % från olja och 18 % från stenkol. Att vätgas är en restprodukt som kan tas till vara inom bland annat petroleumindustrin är huvudförklaringen till den stora andelen därifrån.

Utvecklingen av fossilfria källor är dock på frammarsch vilket krävs för att vara ett gott miljöalternativ när behovet ökar.

Elektrolysör

Vätgasmackar är under expansion. I Sverige finns idag fem tankställen för vätgas men betydligt fler i Danmark och Norge (Från Vätgas Sverige)

Vätgas som tillverkas med elektrolys använder elektricitet. Hur elektriciteten tillverkas avgör därför om vätgasen blir förnybar, fossilfri eller fossil. Vi har nog alla tillverkat vätgas på kemilektioner genom att

låta vatten spjälkas då ström tillförs genom två elektroder. Denna process kallas elektrolys och utrustningen en elektrolysör.

I en elektrolysör spjälkas vatten upp i vätgas och syre med hjälp av el. Källan är i detta fall alltså vatten. Elektrolysören har en positiv elektrod, så kallad anod, och en negativ elektrod, så kallad katod.

Vid katoden sker reduktionen och det är här elektroner plockas upp av vattenmolekylen på katodens yta så att vätgas bildas. Vid anoden lämnas elektroner och en oxidation uppstår när syrgas bildas. Med andra ord, vid ena elektroden bildas vätgas och vid den andra bildas syrgas. De båda gaserna går att samla och använda för olika applikationer.

Om fossilfri el används i elektrolysören blir vätgasen klimatvänlig.

En kombination av solceller och vindkraft kan tillverka vätgas när solen skiner alternativt vinden blåser.

Vätgasen som då bildas kan sparas i tankar för användning också molniga dagar med stiltje. Nackdelen är att verkningsgraden i en elektrolysör är relativt låg, ungefär 70-80 procent, det vill säga 20-30 procent av energiinnehållet förloras i omvandlingen från el till vätgas. Stora resurser läggs för att förbättra verkningsgraden och vissa bedömare menar att år 2030 har förlusterna minskat till mellan 14 och 18 procent.

Pyrolys Idag är det vanligaste sättet att tillverka vätgas genom så kallad ångreformering. Ångreformering sker när naturgas hettas upp till temperaturer över 1 000°C, där naturgasen bildar koldioxid och vätgas. Det är en relativt billig tillverkningsprocess men med fossila råvaror och stora koldioxidutsläpp. Ett alternativ, som idag är under utveckling, är metanpyrolys

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

21

exempel vara en gasbrännare som smälter metall men det kan också vara en bränslecell. Restprodukten är i båda fallen rent vatten, utöver den värme som bildas och som kan tillvaratas.

Bränsleceller

Vatten är råvaran vid vätgastillverkning med elektrolysör. Det finns oändligt med denna råvara.

Det är inte direkt råvaruuttaget som kommer att minska risken för översvämningar utan användandet av vätgas som energibärare.

där naturgas hettas upp till samma höga temperatur över en katalysator.

Naturgasen delas då i stället upp vätgas och kol i fast form. Det fasta kolet släpps därmed inte tillbaka ut i atmosfären. Eftersom grafit anses vara en bristråvara i Europa så kan fossil naturgas omvandlas till två eftertraktade produkter. Beroende på användningen av det producerade kolet, kan koldioxiden bindas i kolet.

Om fossil naturgas ersätts med biogas kan koldioxid faktiskt minska i atmosfären. Djur och växter tar upp koldioxid under livscykeln som ombildas till biogas efter livets slut.

Biogasen ombildas av metanporolys till vätgas och kol. Kolet binds i fast from och släpps inte ut i atmosfären igen. Samtidigt binder nästa generation djur och växter upp ny koldioxid från atmosfären så att nettoutsläppet av koldioxid blir negativt. Metanporolys med biogas kan, liksom elektrolys med fossilfri elektricitet, tillverka fossilfri vätgas.

22

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Använding av vätgas i aluminiumindustri Vätgas är en energibärare med många olika användningsområden.

Inom industrin har vätgas använts som råvara i över 100 år, främst inom kemisk industri, till exempel för att tillverka ammoniak. I Sverige är bedömningen att vätgas i första hand kan komma till användning inom processindustrin, för att till exempel tillverka fossilfritt stål. Tunga fordon som är svåra att driva med batterier bedöms också som ett område med potential. Att använda vätgas för att jämna ut toppar och dalar i elsystemet är också ett område som bedöms intressant. Visserligen har vätgasens roll i Sverige inte varit självklar men i takt med att Norge, Danmark och övriga EU valt att investera stort i vätgasen har också intresset ökat i Sverige.

För att kunna använda vätgas som bränsle, el eller värme behövs en energiomvandlare. Det kan till

Bränsleceller har varit en snackis de senaste 30 åren. Bränsleceller är en slags energiomvandlare som kan användas för att göra om vätgasens kemiska energi till elektricitet. En bränslecell kan till exempel användas för att driva ett fordon och den kan användas som reservkraftsystem för till exempel basstationer och telefonväxlar, för att minska sårbarheten i telenätet i samband med stormar eller andra störningar.

För personbilar och lättare transporter kan elbilar vara en fungerande lösning. Men för fartyg, tunga lastbilar och flygplan är bränsleceller ett bättre alternativ eftersom batterier med tillräcklig kapacitet både för tunga och för dyra.

Vätgas kan tillverkas på flera olika sätt, där tillverkningen kan illustreras av olika färger.

Grön vätgas tillverkas av förnyelsebar energi, blå från naturgas och ingen CO2 släpps ut (t ex Pyrolys), brun vätgas tillverkas från stenkol och grå vätgas från naturgas. Brun och grå vätgas står för 96 % av dagens vätgas.

Principen för en bränslecell är att vätgas joniseras och reagerar med luftens syre.

Membranet är bränslecellens kritiska del.

En bränslecell kan beskrivas som en omvänd elktrolysör. (bild från Vätgas Sverige)

Vätgasmolekylen är den minsta och lättaste molekylen bestående av två vätgasatomer.

Vätgas är betydligt mer energität än andra bränslen. Värmevärdet är 119 MJ/kg vilket kan jämföras med bensin 43 MJ/kg.

Blommor och djur kan andas för att tillverka biogas (metan) som sedan kan ombildas med metanporolys till vätgas och kol.

Kolet binds i fast from och släpps inte ut i atmosfären samtidigt som nästa generation djur och växter binder upp ny koldioxid från atmosfären. Så kallad blå biovätgas bildas.

Brännarteknologi Vätgas kan användas inom processindustrin för att ersätta fossil energi.

Vid produktion av aluminium och andra metaller använder man idag stora mängder fossila bränslen som gasol eller naturgas. Utmaningen har varit att hitta en fossilfri energibärare. Där kommer vätgas in som en lösning.

Brännare har en stor användning inom aluminiumindustri. En energibärare antänds och omvandlar energibärarens energi till värme, vatten och koldioxid. Genom att ersätta en fossil energibärare med vätgas blir värmeutvecklingen högre, men den viktigaste skillnaden är att utsläppen av koldioxid uteblir. Högeffektiva brännare som använder sig

av syrgas i stället för luft minskar kväveföroreningar och ger en renare förbränning. Eftersom koldioxidutsläppet är det samma med dagens bränsle som vid användning av luft är det bränslebäraren som måste ersättas för att sänka även koldioxidutsläppet. Elektrolysprocessen skapar både syrgas och vätgas vilka tillsammans ger förutsättningar för en effektiv tillverkning av ingredienserna för framtida högeffektivbrännare.

Det finns brännare på marknaden som är utformade för vätgas. Många brännare går också att använda till bränsleblandningar mellan metan och vätgas eller propan och vätgas.

Med denna typ av brännare kan vätgashalten steglöst justeras från 0

till 100 procent för att successivt öka vätgasinnehållet, eller beroende på tillgång. Detta innebär att övergången från dagens bränslen till koldioxidneutrala bränsle inte behöver bli abrupt eller, för den delen, kostsamt.

Kombinationen mellan biogas, eller grön gasol med vätgas, är intressant och något som vi kommer får se mer av framöver.

I nästa nummer kommer vi prata mer om biogaserna och hur ett gasberoende från odemokratier på sikt kan botas. Vi fortsätter vår resa med att med att sudda ut fördomar och okunskap för att skapa en stark, hållbar svensk aluminiumindustri.

Potentiell hållbarhetsmaskering (som till exempel Green Wash) ska ersättas med hållbar grön kunskap.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

23

Satsar på egenutvecklad plattform i aluminium

24

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

N

är elbilstillverkaren Polestar presenterar sin första egna utvecklade plattform är den tillverkad av aluminium. Karossen kommer att monteras på en integrerad och limmad batteriplattform i stället för den tidigare svetsade designen.

Den nya plattformen gör bilen lättare, förbättrar prestandan och den kommer också påverka elbilens räckvidd. Det är den nya Polestar 5, en elektrisk fyradörrars prestandaGT, som kommer få den helt nya, skräddarsydda, epoxylimmade aluminiumplattformen.

Epoxylimmad aluminium är lätt,

har hög vridstyvhet och erbjuder förstklassiga prestanda- och miljöfördelar. Denna teknik har tidigare visat sig arbetsintensiv och svår att använda i massproducerade fordon utan att ge avkall på kvalitet. Men Polestars forsknings- och utvecklingsteam har hittat en lösning på utmaningen genom att utveckla en helt ny, snabbare tillverkningsprocess för både kaross och plattform tillsamans.

– Den här konstruktionen ger enastående dynamiska och säkerhetsmässiga egenskaper, med teknik som kräver låg investering och som är tillämplig på höga produktionsvolymer, säger Pete Allen, chef för Polestar UK R&D.

Polestar O2 aluminium circularity

Introducing Polestar

Nya konceptbilen Polestar O2

I början av mars presenterades nya konceptbilden Polestar O2 som använder sig av en anpassad version av den epoxylimmade aluminiumplattformen som företaget har tagit fram för Polestar 5.

Polestars hållbarhetsteam anser att material bör återvinnas med bibehållen kvalitet. I Polestar O2 har de integrerat en ny metod för att kontrollera återvunnet material och för att förbättra cirkulariteten hos metallkomponenter.

Chassit består av olika aluminiumkvaliteter för att ge en kittlande körupplevelse. Dessa olika kvaliteter är märkta, vilket gör att de kan återvinnas mer effektivt. Högkvalitativt aluminium förblir högkvalitativt, medan andra kvaliteter bibehåller sina varierande egenskaper, vilket möjliggör bättre materialeffektivitet och mindre behov av nyproducerad aluminium.

FAKTA •

•

•

•

Den epoxylimmade aluminiumplattformen är utvecklad internt av fler än 280 ingenjörer från Polestars brittiska forsknings- och utvecklingsavdelning baserad i Coventry, England Den skräddarsydda aluminiumplattformen är speciellt framtagen för att förse kommande Polestar 5 med klassledande köregenskaper, vridstyvhet och säkerhetsfunktioner Innovativ tillverkningsprocess skyndar på utvecklingen av Polestar 5 genom att både kaross och plattform kan byggas tillsammans, vilket avsevärt minskar traditionella ledtider Forsknings- och utvecklingsavdelningen i Storbritannien förväntas växa till 500 anställda under de kommande månaderna

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

25

Nationell kampanj Välj aluminium

D

en amerikanska branschorganisationen Aluminium Association har lanserat kampanjen ”Choose Aluminum”. Genom digitala annonser, webbplatser och videor ska branschen visa hur aluminium hjälper till att nå klimatmål, skapa hållbara lösningar och genererar arbetstillfällen.

Kampanjen ska berätta historien om hur aluminium erbjuder hållbara

26

lösningar inom områdena återvinning, bilproduktion, bygg och konstruktion, dryckesförpackningar och mer. Den visar också hur den nordamerikanska aluminiumindustrin har minskat sitt koldioxidavtryck med mer än hälften under de senaste 30 åren. Den amerikanska aluminiumindustrin stöder nästan 660 000 direkta och indirekta jobb och nästan 172 miljarder dollar i total ekonomisk produktion. Under det senaste decenniet har industrin investerat mer

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

än 3 miljarder dollar i amerikansk tillverkning.

– När vi arbetar mot en mer cirkulär och hållbar framtid måste aluminium ligga i framkant. Vi glömmer ibland de vardagliga miljöfördelarna aluminium ger från de drycker vi köper, till byggnaderna vi bor och arbetar i, till bilarna vi kör. Denna kampanj är en påminnelse om att vi har en oändligt återvinningsbar och långvarig lösning till hands. Det är också en påminnelse om de enorma framsteg som den amerikanska aluminiumindustrin har gjort för att investera och växa samtidigt som de minskar sitt koldioxidavtryck under de senaste decennierna, säger Matt Meenan, senior chef för externa frågor på Aluminium Association.

Aluminium är ett av de

mest återvunna materialen som används idag. En dryckesburk, bildörr eller fönsterram i aluminium återvinns ofta direkt tillbaka. Och denna process kan pågå praktiskt taget oändligt. Som ett resultat av detta är nästan 75 % av allt aluminium som någonsin producerats fortfarande i bruk idag.

Aluminiums fördelar med återvinningsbarhet och hållbarhet gör aluminium till en viktig del av en mer cirkulär ekonomi med lägre koldioxidutsläpp.

Matt Meenan, senior chef för externa frågor på Aluminium Association

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Svenskt Aluminiums viktiga frågor inför valet 2022 Prioriterade frågor Handelsfrågor Sveriges regering har och har alltid haft en liberal inställning till frihandel och är generellt emot alla typer av handelshinder. Svenskt Aluminium är för en fri marknad – men det måste ske på marknadsmässiga grunder. Idag utsätts svensk (och europeisk) marknad för prisdumpning av aluminium framförallt från Kina.

Importen från Kina ökar dramatiskt.

Svenskt Aluminium stödjer därför kravet på anti-dumping åtgärder föreslagna av European Aluminium.

I samband med kravet på ekonomiska sanktioner, kan man inte bortse ifrån det klimatavtryck kinesisk aluminiumproduktion gör i form av att släppa ut 5 (fem) gånger så mycket CO2 per kilo aluminium som svensk produktion (och tre gånger så mycket som snittet av europeisk produktion).

För att vi fortsatt ska ha en svensk aluminiumindustri vill att vår regering och riksdag verkar för marknadsmässiga handelsförutsättningar som också tar ansvar för klimatomställningen.

Kompetensförsörjning Denna fråga är större än vad kanske våra styrande inser. Det råder redan idag brist på ingenjörer, både med högre utbildning och på yrkeshögskolenivå. Unga söker sig idag inte

till utbildningar som leder till arbete inom metallindustrin av många orsaker. Detta måste vi råda bot på annars riskerar vi en enorm brist på kompetent arbetskraft till all svensk industri generellt och kanske speciellt till metallindustrin.

Svenskt Aluminium har en agenda för att stärka attraktionen av att arbeta i metallindustrin, men behöver stöd i flera avseenden för att ha kraften att genomföra.

Vi vill att de politiska beslut som presenteras underlättar utbildningsvägar och kompetensutveckling för att trygga kompetensförsörjning till vår industri.

Utsläppsrätter och avgifter Det råder en stor orättvisa i Europa på handeln med utsläppsrätter (ETS) där merparten av Europas länder kompenserar sina producenter med avgifterna för den indirekta elförbrukningen.

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är ett förslag om CO2 avgifter för importerad aluminium som nu ligger på EU kommissionens bord. Vid granskning av förslaget motsätter European Aluminium och Svenskt Aluminium sig förslaget som i nuvarande utformning de facto kan bli kontraproduktivt.

Sveriges regering måste samti-

digt hålla ögonen på nya direktiv från EU och de konsekvenser nya direktiv kan innebära för svensk aluminiumindustri.

Forskning Energiomställning, CO2, ökad återvinning och mycket mer. i kombination med övriga miljöfrågor som hantering av restprodukter, effektivisering av sortering av aluminiumskrot, hur vi ökar återvinningen och skrot- ”content”. Frågorna är många och Sverige måste ha en egen forskning på området.

Jönköping University (eller JTH) är vår samarbetspartner gällande forskning på aluminium. Men idag saknas professur och doktorander som, efter att Mittuniversitetet haft ledarrollen här, nu måste etableras på nytt lärosäte. Om Sverige ska fortsatt ligga i framkant vad gäller effektiv och klimatsmart aluminiumproduktion krävs nationell forskning.

Svensk Aluminiumindustri behöver stöd i finansieringen av denna forskning.

Energifrågan och elektrifieringen av svensk industri Det kommer råda (om det inte redan är) energibrist till industrin. Nya energikällor måste utvecklas och ske snabbare. Vi måste även generellt minska energiförbrukningen i vår industri och växla till ”grön el” där det inte används idag.

Samtidigt vet vi att nya metoder för mer CO2-fri produktion kommer kräva mer el – el som idag inte finns.

Svenskt Aluminium vill att våra politiker agerar mer kraftfullt än hittills för att säkerställa att den energi som krävs för omställningen till ett mer elektrifierat samhälle.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium för hållbar utveckling riktat till två kategorier Kategori 1: Studenter inskrivna på svenska lärosäten Kategori 2: Övriga Tema för tävlingen är återvinning och miljö Nyhet och spännande möjligheter!

Som ni kanske lagt märke till har kategorierna blivit mer specificerade och mer inkluderande. Vi vill naturligtvis att så många som möjligt ska och kan deltaga. Därav den nya kategoriformuleringen.

Hemsidan www.svensktaluminium.se/tavling är nu uppdaterad och alla erforderliga dokument finns att läsa och att ladda ner.

Inlämningsdatum är fortfarande 15 november 2022, det vill säga i höst, och prisutdelningen kommer att ske i samband med Stockholm Furniture & Light Fair, 2023.

Nu återstår dock att öka ansträngningarna att nå ut till alla presumtiva deltagare. Våren och den tidiga hösten kommer att ägnas åt uppsökande verksamhet både fysiskt och digitalt för att informera

28

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

om tävlingen och naturligtvis även om Svenskt Aluminium.

Till alla er som läser detta, sprid information om tävlingen bland era kunder och anställda.

Som tidigare meddelats så har Svensk Aluminium nu inlett ett samarbete med Materialbiblioteket på Stockholmsmässan.

Tanken med detta är att dels skapa en ytterligare arena att visa upp oss på och dels att priset ska delas ut i samband med Stockholm Furniture & Light Fair, 2023, på Green-house.

Ambitionen är nu att skapa möjligheter till att priset ska bli en årligt återkommande aktivitet.

Det blir då naturligt att detta även fortsättningsvis genomförs i samverkan med Materialbiblioteket. På detta sätt återskapar vi den tidigare tävlingen ”Aluminiumdesign” som senast genomfördes 2011.

Nu ser vi fram mot att många hörsammar tävlingen och anmäler sina bidrag senast 2022-11-15.

På hemsidan så finner ni mer information.

Svenskt Aluminium Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet och dels branschen ska bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter, studenter m.fl.

Svenskt Aluminium är en branschorganisation som arbetar med information, utbildning och även bevakning vad som händer internationellt.

Vi är en liten organisation med en VD, Lars-Inge Arvidsson, en teknisk Chef, Hans Frisk och en designchef, undertecknad Dag Holmgren.

Våra uppgifter hittar ni på hemsidan www.svensktaluminium.se.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Björn Florman Projektledare för Materialbiblioteket

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Foton: Materialbiblioteket

Sedan årsskiftet är Svenskt Aluminium partner till Materialbiblioteket som finns på Stockholmsmässan.

För att kunna berätta vad det betyder tog vi kontakt med Materialbibliotekets Björn Florman

På vilket sätt kan aluminiumbranschen vinna på Svenskt Aluminiums samarbete med Materialbiblioteket?

Genom att använda Materialbiblioteket som kommunikationsplattform når Svenskt Aluminium industridesigner och arkitekter. Tittar man på vilka uppdragsgivare 1 500 industridesigner och produktutvecklare har kan man snabbt komma fram till att det rör sig om så gott som alla branscher där någon form av produkt tas fram. De här målgrupperna är ofta lite hemliga av sig och svåra att nå.

Men sedan 2005 har vi lärt oss att de besöker Materialbiblioteket för att få inspiration och information om material och tillverkningsmetoder.

30

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Vad innebär det för Materialbiblioteket att vi är partner?

För Materialbiblioteket blir Svenskt Aluminium en perfekt partner för att lära sig mer om aluminium. Jag ser mycket fram emot att kunna förmedla ny kunskap och nya insikter när jag möter och föreläser för arkitekter, designer och produktutvecklare. Det ska också bli roligt att i Materialbiblioteket och genom utställningen Greenhouse på Stockholm Furniture & Light Fair 2023 vara värd för Aluminiumtävlingen.

Det kommer att passa perfekt mitt bland alla högskolor och nykläckta formgivare. En bro mellan högskolan och svensk aluminiumindustri!

Vem är du?

Björn Florman, grundare av och projektledare för Materialbiblioteket på Stockholmsmässan. Materialbiblioteket är ett showroom med mer än 3 000 materialprover som är tillgängligt året runt för arkitekter,

designer och produktutvecklare.

Jag föreläser också regelbundet om hållbarhet och materialval. Det gör jag hos produktutvecklande företag och på lärosäten i Sverige och runt om i Europa.

Hur är din kunskap generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Jag är förmodligen landets största generalist när det handlar om materiallära. Jag kan lite om väldigt mycket helt enkelt. Det är ett resultat av att Materialbibliotekets besökare arbetar inom enormt spridda områden. Det är inte så konstigt eftersom en frilansande industridesigner kanske formger en kalsongförpackning idag och ett cykelhandtag imorgon. Sedan kan det dyka upp en scenograf som letar material till ett två meter högt äpple som man ska kunna gå in i. Eftersom det är omöjligt att på djupet behärska produktutvecklingsmetoder för både äpplen och cykelhandtag blir jag

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

designer är mycket engagerade i frågor som rör hållbarhet. När jag får en förfrågan om hållbarhetsföreläsning kommer den så gott som alltid från en designer och sedan är det nästan omöjligt att få företagets marknadsoch kommunikationsavdelning att delta. Det är besynnerligt eftersom man kan tycka att hållbarhetskommunikation kopplad till de produkter företaget tar fram liksom borde ligga i tiden.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

tvungen att hålla koll på det mest basala. Ett undantag är plaster som jag kan ganska mycket om, särskilt när det handlar om hållbarhet och kommande trender.

Vilken relation har du till aluminium?

Det första industribesöket som Materialbiblioteket gjorde var hos Sapa i Vetlanda. Det var och är väldigt kul att titta på extrudering av aluminium så det satte sina spår. Annars associerar jag aluminium väldigt mycket till båtliv och all form av segling.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Jag har lärt mig varje dag sedan 2005 av Materialbibliotekets besökare och utställare. När det dyker upp frågor jag inte kan svara på ser jag till att ta reda på det jag inte kan. Av sekretesskäl pratar industridesigner inte så ofta med varandra om sådant som rör materialval och tillverk-

ningsmetoder. Men de pratar med mig! Materialbiblioteket har blivit en slags informell mittpunkt. Det är en otrolig tillgång eftersom jag lär mig samtidigt som jag får underlag till mina trendföreläsningar.

Aluminiumbranschen ska intressera sig för designerbranschen av samma anledning som till exempel en tillverkare av fasadelement intresserar sig för arkitekter: Designer föreskriver material och har ofta mycket stort inflytande tidigt i processen över materialval och möjliga tillverkningsmetoder.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Hur lyckas du övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen m.m.

Bortsett från de mest uppenbara egenskaperna som styrka i förhållande till vikt, utmärkt väderbeständighet och för att vara en metall, den låga smältpunkten vid bearbetning och materialåtervinning har jag som princip att inte uttala mig så länge jag inte känner till applikationen och marknaden den kommer att användas i.

Mina kunder i det här fallet är materialtillverkande, materialdistribuerande och materialbearbetande företag och det är förhållandevis svårt att få dem att förstå designerns inflytande. Det saknas helt enkelt kunskap och mycket beror säkert på att skrået ”industridesigner” är relativt ungt. Ett sätt för Materialbiblioteket att nå ut med kunskap om hur designer arbetar är att vi bjuder in potentiella kunder till Stockholm Furniture & Light Fair som är världens största mötesplats för skandinavisk design. Där blir designerns inflytande över svensk designexport väldigt tydlig.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

Jag är inte designer, men som en slags material- och hållbarhetsexpert kan jag lätt påstå att landets

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

RysslandDet nya Venezuela eller Nordkorea?

32

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

I

förra numret skrev jag ” För inte ska vi väl få ett krig i närområdet också att förhålla oss till” och det var den 17 januari. Bara en dryg månad senare så var de ryska trupperna i full gång med att försöka erövra Ukraina. Så att något var på gång kunde man ana, men därifrån till att Putin skulle vara så dum att han med full militär kraft skulle angripa ett grannland.

Man upphör aldrig att förvånas. Att våra tankar går till Ukrainas folk är självklart, och jag ska inte här gå in mer på detta vansinne som nu pågår när detta skrivs.

Däremot tänkte jag orda lite om effekterna på aluminiummarknaden.

Att vi har nya all time highs på dryga 4 000 USD/mt på LME är väl inte så konstigt med tanke på hur tight marknaden var redan innan. Men det är inte det som är mitt primära intresse utan snarare hur omvärldens sanktioner nu framöver kan drabba marknaden. I Ukraina finns ett Alumina raffinaderi med en kapacitet på 1,1-1,5 miljoner ton Alumina i Mykolaiv i södra Ukraina och sedan finns också ZALK smältverket i närheten av Zaphoriza där man beroende av eltillgången kan producera ca 110 tton. Båda dessa kontrolleras av Rusal. Återigen stöter vi på vår gamle (o)vän Oleg Deripaska, han som officiellt inte längre kontrollerar Rusal eftersom hans ägande nu ligger under 50 %, men nu är det andra tider än förra gången Rusal fick sanktionsproblem. Nu går stora delar av världen samma mot en gemensam fiende och det blir svårare om man inte är på rätt sida. Rusal har förutom i Ryssland Alumina raffinaderier i som tidigare nämnt Ukraina men också i Guinea, Australien, Italien, Jamaica och på Irland. Smältverk har Rusal förutom i Ryssland bara i Nigeria och i Sundsvall. Om det blir en långvarig

sanktionstid kommer det således bli en mycket prekär situation för Rusal. Å ena sidan får man svårt att få tag i råvara till smältverken, men samtidigt så kan man heller inte sälja metallen till större delen av världen.

Ja, fast det sistnämnda är väl inte helt korrekt, för folkmängdsmässigt finns det ju rätt många kineser.

Vi hade en tight metallmarknad redan innan detta elände satte igång, men nu ser det ut som att det hela faktiskt kan bli ännu värre. Detta antagande bygger dock på att övriga världen inte går in i recession. Att Ryssland med stormsteg är på väg in i recession framstår som uppenbart och det ryska folket har redan fått se sin Rubel falla med åtskilliga tiotals procent. Det som är intressant är att västvärldens handel med Ryssland räknat i pengar är så liten, och att det förhållandet även gäller handeln Kina-Ryssland jämfört med handeln Kina-Väst. Visst, Kina köper energi och spannmål från Ryssland, men de kan knappast sälja något tillbaks.

Tittar vi på global BNP så står Ryssland bara för 1,7 % att jämföras med Kinas 17,3 % och G7 länderna på 45,8 %. Varken Kina eller Väst kan blunda för att ryska råvaror behövs,

men Ryssland är det land som sitter i rävsaxen i det långa loppet för även om det är bra att ha råvaror så är det än bättre att kunna sälja dem.

Att göra sig ovän med större delen av världen har aldrig varit ett framgångskoncept, titta bara på Kuba, Nordkorea eller Venezuela.

Länder som alla har ett gemensamt, de hamnade på fel sida av linjen. Vad de också har (eller har haft) är en ekonomi i ständigt förfall och ett folk som lider under ett härskarförtryck.

Fortsätter nuvarande utveckling vidare så riskerar 140 miljoner ryssar att hamna i en sådan situation.

Råvarupriserna kommer att vara extremt volatila så länge detta pågår, titta bara på nickel som gick från 30 000 USD/mt till över 100 000 USD/ mt på ett dygn innan LME hann stänga marknaden, förklara 8 mars som en ogiltig handelsdag för nickel och annullerade alla transaktioner den dagen. Det viktiga här är att ta lärdom och inte göra som kinesiska Tsingshan som satt kort i nickelmarknaden nu i mars. Så se till att ha råmaterial hemma, även om det kostar, för att hamna fel i nuvarande marknad kan bli än kostsammare.

Lycka till!

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

33

Bo Wiger

Sveriges el-områden Hotar klimatomställningen och våra små och medelstora företag

N

u krävs snabba politiska beslut att ta bort uppdelningen av Sverige i fyra el-områden! Företagen i Elområden 3 och 4

34

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

blöder. Tvingas de stänga hamnar produktionen utomlands vilket betyder mångfalt större klimatpåverkan från såväl produktion som transport.

Dessutom minskar den klimatnytta som den svenska exporten genererar till följd av undanträngning av smutsigare produktion i andra delar av världen.

Sveriges lokalisering med långa transporter för export av produkter och import av förnödenheter har hittills kompenserats av relativt sett låga elpriser och säker tillgång på el. Detta är nu ett minne blott. Ett antal politiska

beslut under årens lopp har resulterat i den situation vi nu befinner oss i.

Det är mänskligt att fatta fel beslut och konsekvenserna kan inte alltid överblickas. Men om Sverige ska kunna bli det första fossilfria välfärdslandet måste det till kraftfulla åtgärder nu.

Styrningen och ansvaret för Sveriges energipolitik måste återtas av våra politiskt folkvalda. Nu behövs krafttag och enighet i Sveriges regering och riksdag för att Sveriges tid som industrination inte ska vara till ända.

Hur ska vi bli fossilfria om vi i stället ska importera

detaljer och produkter som tillverkats med fossil energi? Hur ska vi vara ett välfärdsland utan exportinkomster?

Valår eller inte, nu krävs ett beslut omgående och ett antal fler före årsskiftet. Utredandets tid måste vara förbi. Kunskapen finns och effekterna av felaktiga beslut ser vi nu.

Under våren behövs ett beslut att återgå till den situation vi hade för 10 år sedan dvs. med ett gemensamt el-område för hela Sverige. Detta frångicks med två argument: 1. Mindre prisökningar i EO 3 och 4 skulle ge incitament för att bygga ny elproduktion i södra Sverige. Detta har inte lyckats. Produktionen idag är på samma nivå som då.

2. För att blidka Danmark och EU-kommissionen som, efter stängningen av Barsebäck, ansåg att Sverige förhindrade överföring av el till Danmark.

Detta argument håller inte heller.

Man krävde inte fyra el-områden utan bättre tillgång på el, det vill säga en utbyggnad av överfö-

ringskapaciteten norr/ söder genom Sverige.

Fyra el-områden var alltså ett svenskt påfund för att slippa förstärka stamnätet. Resultatet ser vi nu i prisskillnaderna mellan norr och söder i Sverige liksom den uppkomna konflikten med Finland.

Ett Finland som för övrigt klarar sig bra med att vara både ett EU-land med enbart ett el-område.

Ingen EU-kommission som ifrågasätter här. Se och lär.

Fram till årsskiftet krävs sedan politisk enighet om ett långsiktigt och stabilt energisystem där ansvaret ligger hos de folkvalda. Det måste vara beslut som har förutsättningar att leva längre än en mandatperiod och som förhindrar extrema prisfluktuationer.

Därefter måste det föras en konstruktiv dialog med de verksamheter som idag ställer om från att använda fossila bränslen. Offentliggjorda planer resulterar i minst en fördubbling av Sveriges elbehov. Frågorna är många men om vi ska klara detta krävs att någon håller i rodret och

ser till att hela elsystemet kommer att hållas i balans, att vi bibehåller landets konkurrenskraft och att risken för en gigantisk kapitalförstöring minimeras.

Sveriges metallgjuterier är avgörande för att vi ska uppnå ett cirkulärt samhälle. 80 % av metallråvaran utgörs av uttjänta produkter som varit ute i samhället, samlats in och nu återvinns till nya detaljer.

All smältning av metall är energikrävande och under årens lopp har de flesta gjuterier valt bort fossila bränslen och använder nu el. För att detta ska fungera såväl tekniskt som ekonomiskt behövs en stabil försörjning av el till ett konkurrenskraftigt pris. För att säkra stabiliteten har de flesta gjuterier arbetat med olika typer av fasta avtal vilket blir allt svårare att få till i och med de höga elpriserna. Avtal som nu löper ut ska om möjligt förnyas.

Nya avtal som kommer att resultera i förlustresultat.

Sveriges energipolitik har en direkt påverkan för våra företag Nya Gjuteribolaget i Bredaryd

AB samt Nya Mönsterås Metall AB, både vad gäller klimatinvesteringar och lönsamhet.

• Trefaldig ökning av energikostnad med nytt avtal, från 500 kkr/månad till 1 500 kkr • Har investerat för utfasning av gasol till uppvärmning. Nu är det ekonomiskt bättre att ha kvar gasolen.

• Planerade investeringar för 15Mkr i klimatsmarta, energibesparande åtgärder, varav en del är solceller.

Pengarna får man nu i stället betala till elbolaget, vilket innebär att investeringarna måste läggas på is.

• Fortsätter de höga elkostnaderna tvingas man säga upp personal och stänga verksamheten.

• Konsekvensen för vår bransch med indelning i elområden samt extrem prisfluktuation mellan dessa områden resulterar i snedvriden konkurrens inom Sverige.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

35

Från forskning och patent till gigantisk marknad För drygt 15 år sedan tog Magnus Wessén och Haiping Cao på Tekniska Högskolan, Jönköping University (JU), patent på en typ av rheogjutning, RheoMetal-processen. Det har sedan lett till täta JU-samarbeten med kinesiska universitet, etablerandet av flera gjuterier i Sverige och Kina, och en högintressant kommersialisering.

R

heoMetal-processen, som tillhör klassen semisolidgjutning, gör det bland annat möjligt att gjuta tunnare och att gjuta större gjutgods i mindre maskiner. Anders Jarfors, professor i material och tillverkning – gjutning på Tekniska

Högskolan (JTH), gör en jämförelse med glass för att beskriva processen.

– I stället för att hälla ner något helt smält i formen, liknar det mer halvstelnad glass. En av flera konsekvenser blir att du kan gjuta lättare och tunnare, vilket ger både positiva miljöeffekter och ekonomiska värden.

På mitten av 2000-talet tog RheoMetal-processens upphovsmän, JTH-doktoranden Haiping Cao och hans handledare Magnus Wessén, sin nya och patenterade teknik vidare till det lokala näringslivet. Ett samarbete inleddes med Comptech för att kommersialisera processen och Skillingarydsföretaget har varit med på resan sedan dess. Den resan styrdes tidigt mot Kina, inte minst genom att Haiping Cao flyttade tillbaka till sitt hemland och startade verksamhet med just RheoMetal-processen. Med två nystartade gjuterier behövdes stöd från en privat investerare, samt från det regionala styret, vilket ledde till grundandet av ett forskningsinstitut

Metallslurryn som bildas av RheoMetal-processen. (bild: Comptech AB)

36

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

under China Academy of Machinery Sciences and Technology. Institutet har också varit den drivande kraften i samarbetet mellan den lokala industrin och den kinesiska akademin.

Skapandet av detta forskningsistitut ledde även till inrättandet av en gästprofessur som idag innehas av Anders Jarfors.

Förutom de nämnda gjuterierna har också Comptech startat företag på plats i Kina, som är inriktade på utveckling och försäljning av utrustning, samt även demogjutning så forskningen har inte bara lett fram till teknikutveckling utan även affärsutveckling – Rheogjutning kan reducera vikten i olika produkter, vissa tekniska egenskaper blir bättre och eftersom produktionskvaliteten är väldigt hög, upp mot 95 procent, blir det mindre energispill. Det här är väldigt intressant för många företag, inte minst för telekomindustrin och 5G-utvecklingen.

Rheogjutning som ljuspunkt Hur stor är då potentialen för rheogjutning den närmaste framtiden?

En teknik som minskar materialåtgången och vikten på produkter, samt reducerar miljöavtrycken är naturligtvis väldigt aktuell, menar Anders Jarfors.

– Vi jobbar mycket med Volvo och de har produkter i lastbilar som rullar i Ryssland och Japan som görs med den här processen.

– Vi har redan realiserat klimatvinster genom förbättrad design genom RheoMetal-processen där mer än 6 000 ton koldioxid sparas årligen på en telekomprodukt vid ett kinesiskt gjuteri.

Han nämner också ett annat område än telekom- och fordonsbranschen som en framtida kommersialiseringsmöjlighet.

– Uppskattningsvis finns det cirka 15 miljarder lyktstolpar i världen och tänk om man får genomslag

Meduppfinnare av RheoMetal-teknologin, Haiping Cao (till vänster), och Anders Jarfors (längst till höger) står med en meddelegat vid den femtonde upplagan av International Conference on Semi-Solid of Alloys and Composites XV (S2P 2018), 22-24 oktober 2018, Shenzhen, Kina.

med rheogjutning när de ska göras om för LED-belysning. Potentialen är enorm, eftersom man kan tillverka lättare saker som enkelt kan placeras högt upp i luften, och som också medför minskad energiförbrukning och koldioxidbelastning i både tillverkning och under användning.

Anders Jarfors tillägger att det i Kina finns en helt ny generation av produkter för bilindustrin som är i produktion eller har delvis kvalificerats i olika typer av bänktester och är nu under kvalificering på vägarna.

Broms i höga hastigheter – Jag blev gästprofessor på det institutet och sen knöts vi närmare akademin genom en doktorand, Du Andong, som har varit i Jönköping i år. I samband med det skapade man en gästprofessur för mig som löper till 2023. Det primära uppdraget är att samarbeta med institutet och handleda doktoranden, som utvecklar metoder och maskiner i Kina och

På bilden från vänster: Magnus Wessén (meduppfinnare av RheoMetal-tekniken), Per Jansson (vd för Comptech), Anders Jarfors, Anna-Lena Jarfors och Rune Jansson, framför en RheoMetal-gjutmaskin i Light Metal Industrial Park i Jiangle-området i Kina.

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

37

En termisk bild av en form som används för rheocasting.

Rheocasting möjliggör gjutning vid lägre temperatur och minskar slitaget på formen.

som kom hit med kinesisk finansiering. Att stötta och bredda den här satsningen är väldigt intressant, inte minst med den koppling som finns till näringslivet, säger Anders Jarfors.

Ett annat resultat av det täta svensk-kinesiska universitetssamarbetet är uppförandet av en Light Metal Industrial Park, en industripark med komponenttillverkning av lättmetall. Du Andong som doktorerar vid det anrika University of Science and Technology, Beijing, konstaterar att den svenska rheogjutningstekniken drar till sig stort intresse från näringslivet i Kina.

Du Andong som inte bara är inriktad på rheogjutning, forskar även i utökning av temperaturtåligheten hos aluminiumlegeringar.

– Syftet är att hitta lösningar som gör att höghastighetståg kan använda bromsskivor av aluminium.

Det skulle kunna reducera skivornas vikt med 40-50 procent, samtidigt som livslängden ökar och produk-

38

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

tionstiden minskar. Han menar att gjutprocesserna och det gjutna materialet har en god framtid och ser en stark framtida tillväxt i Kina.

Metallgjutning Metallgjutning är en process där man häller smält metall i ett tomt utrymme, eller gjutform. Metallen svalnar sedan och hårdnar till den avsedda geometriska formen. Det är ett snabbt och konkurrenskraftigt sätt att förvandla råmaterial till en formad komponent.

Metoder som används vid metallgjutning kan variera – vissa använder gravitation som tryck, som tvingar den smälta metallen in i gjutkammaren. Andra använder konstgjorda krafter (som mekaniska injektioner eller högtryckskolvar) för att göra jobbet. Halvfast gjutning placerar en process mellan den smälta metallen och gjutmaskinen för att ändra metallens tillstånd från flytande till halvfast. Rheogjutning är en sådan process.

RHEOMETALPROCESSENS FÖRDELAR • •

•

• •

Kortare cykeltid i produktionen.

Mindre luft instängd under gjutningen vilket ger bättre komponentegenskaper.

Minskade produktionskostnader då mindre maskiner kan användas.

Längre livslängd för använda gjutverktyg.

Nya marknader då nya legeringar används som tidigare var omöjliga att gjuta.

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydro.com

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

40

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

41

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

42

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

43

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

44

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 2 · Mars 2022

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

ai163370809713_TKE955-SV-aluminium-scandinavia_tr.pdf 1 08/10/2021 17:48:22

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se