Aluminium Scandinavia nr 3-2024

Page 1

Hållbart och

energieffektivt gjutgods

sid 17

JUNI 2024 NR 3 www.aluminium.nu
INTERVJU MED LUCIA LATTANZI, JTH SID 27

next level

INNEHÅLL

Hållbart och

energieffektivt gjutgods

Intressant läsning av Tomas Liljenfors, vd Bryne

Lucia Lattanzi

Universitetslektor i lättmetaller och gjutning på JTH

11 Hydro påbörjar lokal produktion av förnybar energi

Slutmålet är en övergång till 100 procent lokalt producerad energi från förnybara källor till driften av Hydros strängpressningsanläggningar i Vetlanda och Finspång.

13 1978, igen

Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia och driver podden Goldcasting.

14 Nytt bearbetningscenter för aluminiumprofiler

17 Hållbart och energieffektivt gjutgods

22 Vad håller på att hända med det svenska språket och betydelsen av ord!

24 Urban mining

Mercedes-Benz strävar efter cirkularitet genom "urban mining".

25 Efter valet – vad händer nu Intervju med Patrik Ragnarsson, European Aluminium

27 Medlemssidor

Information från Svenskt Aluminium

32 Megagjutning

34 Metallbulletiner

Börsnytt

36 Ny metod kopplar samman CFK och aluminium

NÄSTA NUMMER 4/2024

Utgivning: 13 september 2024

Materialdag: 2 september 2024

Omslag: 440 m Yamaha i Levrasjön. Foto: Linder aluminiumbåtar

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 3 · Juni 2024 · Årgång 41 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

27
17
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 3

Nyheter

KONSTEN FÖLJER EN RÖD TRÅD I RIMNERSBADET

Bubblor, vatten som skvätter och geometriska former. Den konstnärliga utsmyckningen i

Rimnersbadet följer en röd tråd. Konsten hänger också ihop med färgsättningen i badhuset, vilket syns i både mosaik och andra installationer.

Rimnersbadet är Uddevallas nya, stora simanläggning som är byggd för att klara SM-standard för 25-meterstävlingar. Den konstnärliga utsmyckningen av badet uppgår till 4,4 miljoner.

Totalt är det åtta konstnärer som med olika konstverk och uttryck bidrar till den konstnärliga utsmyckningen inne i Rimnersbadet och utanför byggnaden.

– Slutresultatet har blivit fantastiskt bra och följer en röd tråd genom hela Rimnersbadet, säger Dan Cardesjö.

De allra flesta konstverken är på plats, men några installatio-

ner återstår. Michael Johansson www.michaeljohansson.com gör konsten som ska synas på Rimnersbadets fasad. Det blir putsade blåa aluminiumskenor som kommer att ha formen av vågor över entrén. Vid den svarta delen av fasaden blir det vitmålade aluminiumskenor med simlinor, någon som hoppar från en trampolin och någon som simmar. Konstverket heter ”Gamechanger”.

Silhuetterna på fasaden ska synas från riksväg 44 – så att man förstår att man åker förbi ett badhus.

Aleksandra Stratimirovic www.strati.se har gjort de tre turkosa sfärerna som hänger i taket på väg upp till Rimnersbadets entré. Konstverket är inspirerat av vattenmolekylens form med en stor och två mindre sfärer. Konstverket heter ”H2O” och är format av aluminiumstänger och har inbyggd belysning.

Bixia ansluter sig till Svenska Gjuteriföreningen

Elbolaget Bixia har blivit medlem i Svenska Gjuteriföreningen för att hjälpa gjuteriföretag att bli aktörer på balansmarknaden för el. Detta innebär att gjuteriföretagen kan minska sin energiförbrukning vid behov och därmed skapa nya intäktsströmmar samtidigt som de bidrar till stabilitet i energisystemet. Bixia erbjuder även elavtal som är anpassade för branschen. Medlemskapet börjar våren 2024.

Svenska Gjuteriföreningen samlar gjuterier, leverantörer och företag som använder gjutna komponenter. Medlemmarna står för över 95 procent av gjutgodsproduktionen i Sverige och inkluderar företag som Volvo, Scania, Husqvarna och SKF. Föreningen arbetar med hållbarhet och samarbetar med bland annat Jönköping University och RISE Research Institutes of Sweden.

Diana Bogic, generalsekreterare/vd på Svenska Gjuteriföreningen, välkomnar Bixia och betonar vikten av att förstå och hantera energifrågor, särskilt för energiintensiva gjuterier. Bixia har tidigare hjälpt företag som Smålands Stålgjuteri att bli aktiva på balansmarknaden och ser fram emot att stötta fler företag inom gjuterinäringen.

Balansmarknaden stabiliserar elsystemet genom att säkerställa att elproduktionen matchar förbrukningen, en utmaning som blivit större med ökningen av förnybar energi.

ALUMINIUM SCANDINAVIA
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 4
Diana Bogic, generalsekreterare/vd på Svenska Gjuteriföreningen

Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av återvunnet material.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är vårt löfte till dig som kund.

Kontakta oss, så hjälper vi ditt företag in i aluminium-loopen med våra klimatsmarta legeringar!

Läs mer på stenaaluminium.com

FÖR DINA CIRKULÄRA PRODUKTER
ALUMINIUM

Hydro investerar i återvinningskapacitet

Hydro kommer att investera 14,8 miljoner euro för att uppgradera återvinningsanläggningarna vid sin extruderingsfabrik i Atessa, Italien. Uppgraderingen kommer att göra det möjligt för Atessa att producera Hydro CIRCAL återvunnet aluminium.

Investeringen kommer att öka fabriken återvinningskapacitet från 30 000 till 40 000 ton per år, varav 20 000 ton kommer från återvunnet, lågt koldioxidavtryck aluminium tillverkat av 75 procent återvunnet skrot från konsumenter. Investeringen kommer

främst att användas för att köpa avancerad återvinningsutrustning, inklusive en avlackningslinje, en extra ugn och anläggningsuppgraderingar.

Paul Warton, Executive Vice President för Hydro Extrusions, säger att tillgången till återvunnet, lågt koldioxidavtryck aluminium tillverkat av skrot från konsumenter är avgörande för företagets tillväxt och lönsamhet. Den nya kapaciteten kommer också att stödja Hydro Building Systems (HBS) ambitioner att utöka sin marknad i Mellanöstern, Asien och Kina.

STEG FÖR STEG MOT ÖNSKAD SVETSKVALITET

Med Fronius

WeldCube Navigator är det enkelt att svetsa effektivt och utan fel. Detta på grund av den integrerade vägledningsfunktionen, en illustrerad steg för steg-guide och svetsparametrar med möjlighet till fast förinställning. Både TPS/i och iWave bildar

tillsammans med

WeldCube Navigator ett perfekt anpassat Weld Sequencing-system. Kombinerat med en Dual Wire Feeder har svetsaren dessutom snabb åtkomst till två olika trådspolar. Det är mänskligt att göra fel. Men inom tillverkningen kan felaktiga svets-

förband medföra enorma kostnader och få negativa konsekvenser för produktiviteten och kvaliteten som helhet. Här är WeldCube Navigator en effektiv lösning för att säkra kvaliteten och ett beprövat redskap för att bemöta den ökande bristen på kvalificerad arbetskraft.

Nyheter ALUMINIUM SCANDINAVIA
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 6

Every step matters on the path to zero

För att fortsätta utveckla det moderna samhället behöver vi mer material, och vi behöver också kräva mer från våra material. Det vi producerar och konsumerar behöver inte bara möta den ökande efterfrågan utan måste även följa principerna för ansvarsfulla materialval, miljömedvetenhet och återvinningsbarhet.

Aluminium med sin oändliga återvinningsbarhet och korrosionsbeständiga livslängd utgör redan en viktig byggsten för en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, men produktionen kommer med ett fotavtryck. Med våra återvunna och koldioxidsnåla aluminiumprodukter är vi ett steg närmare att lösa den utmaningen och ett steg närmare på vägen mot noll.

Välj dina material med framtiden i åtanke. Besök hydro.com/path-to-zero för att lära dig mer.

Nyheter

Sektorsöversikt

Rapporten "U.S. Aluminum Industry Sector Snapshot" visar positiva miljötrender för USA:s aluminiumindustri på nästan alla mätpunkter under de senaste 25 åren.

Ökad efterfrågan, minskad påverkan

Rapporten, skapad av Aluminium Association och baserad på offentlig rapportering från Environmental Protection Agency (EPA), fokuserar på sju viktiga miljöområden – luft, energi, växthusgasutsläpp, markförvaltning, vatten, avfall och användning av aluminiumskrot. På nästan varje område har USA:s aluminiumindustri minskat sin påverkan avsevärt sedan 1990-talet. De positiva miljötrenderna beror både på förbättringar i branschens prestationer och på

övergången från en aluminiumförsörjning som huvudsakligen var beroende av primärmetall till en som inkluderar betydligt mer återvunnet material.

Anmärkningsvärt är att aluminiumproducenter har uppnått detta under en period då efterfrågan på metallen har ökat med mer än 25 procent inhemskt. Aluminium är extremt hållbart i användningsfasen – det gör bilar och lastbilar mer energieffektiva, byggnader grönare och förpackningar mer återvinningsbara. Industrin är också fast besluten att göra vad den kan på produktionssidan för att minska sin påverkan.

Läs hela rapporten

https://www.aluminum.org/ sites/default/files/2022-01/Aluminum_Association_Smart_Sector-Report.pdf

Asien för fortsatt tillväxt inom elektrifiering

Gränges har sett stark tillväxt för sina högkvalitativa, hållbara materiallösningar för elektrifiering i Asien. Nu utvidgar Gränges sitt långsiktiga strategiska partnerskap med Shandong Innovation Group (SIG) för stärkt konkurrenskraft och ökade marknadsandelar.

Asien är världens ledande marknad för elfordon och andra batteriapplikationer. Inom denna marknad ser Gränges stark efterfrågan på sina högkvalitativa, hållbara elektrifieringslösningar, såsom batterihöljen, batterifolie, batterikylplattor och andra komponenter. För att ytterligare stärka sin konkurrenskraft och kunna fortsätta att ta marknadsandelar har Gränges nu ingått avtal om att utöka sitt samarbete med Shandong Innovation Group.

Genom det nya avtalet kommer Gränges att ta över ägandet av en välfungerande och kostnadseffektiv produktionsanläggning för gjutning och varmvalsning i Shandongprovinsen och få tillgång till skalbar produktion i efterföljande led. Avtalet ger även tillgång till närliggande försörjning av koldioxidsnålt återvunnet aluminium och primäraluminium. I gengäld kommer SIG att erhålla aktier i Gränges dotterbolag i Kina motsvarande 20 procent av det totala registrerade kapitalet efter transaktionens genomförande.

– Att öka skalbarheten, effektiviteten och hållbarheten i vår asiatiska leveranskedja är avgörande för vår förmåga att ta ytterligare marknadsandelar inom koldioxidsnåla och cirkulära aluminiumlösningar för elbilsoch batterimarknaderna. Vi är mycket glada över att ta nästa steg tillsammans med vår välrenommerade och uppskattade partner SIG, säger Colin Xu, President Gränges Asia.

ALUMINIUM SCANDINAVIA
visar fortsatta miljövinster för USA:s aluminiumindustri
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 8
Colin Xu, President Gränges Asia

lackering ab

Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler

Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Diplom

Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.

Diö 2023-03-10 Bryne AB

Utbildningar inom aluminium

bryne.se

Utbildningsansvarig, Bryne AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.

info@bryne.se +46 730 222 987

VISSTE DU ATT...

... aluminium finns naturligt i stjärnor. Den första detektionen av aluminium i stjärnors spektrum gjordes i solen, vilket visar att aluminium har kosmiska ursprung.

NISSAN

SATSAR PÅ ALUMINIUM MED LÅGA

Nissan har meddelat planer på att minska koldioxidutsläppen genom att använda lågkolpartsdelar tillverkade av ”grönt” eller återvunnet aluminium i nya och befintliga modeller från och med räkenskapsåret 2024, med full övergång

klar till 2030. Detta stödjer företagets mål att uppnå koldioxidneutralitet i hela livscykeln för sina fordon till 2050. Grönt aluminium tillverkas med icke-fossila bränslen och kan minska CO2-utsläppen med cirka 50 procent, medan

återvunnet aluminium kan minska utsläppen med cirka 95 procent. Nissan har redan börjat använda låga koldioxidutsläpp aluminium i sina produktionslinjer i Japan och planerar att utöka detta globalt.

USA:s aluminiumindustris ekonomiska påverkan

Aluminiumindustrin i USA är en central del av landets tillverkningsbas. Industrin bidrar till ökad bränsleeffektivitet i fordon, gröna byggprodukter och hållbara förpackningar.

Enligt en studie från 2024 av John Dunham & Associates, som genomförts i samarbete med Aluminium Association, visar följande:

• Direkt anställda: över 164 000 personer

• Indirekt stöd: ytterligare 535 000 arbetstillfällen

• Ekonomisk produktion: över 92 miljarder dollar direkt och ytterligare 136 miljarder dollar indirekt

• Totalt stöd: nästan 700 000 arbetstillfällen och över 228 miljarder dollar i ekonomisk produktion

• Investeringar: mer än 10 miljarder dollar i inhemsk tillverkning sedan 2013.

Länk till film https://youtu.be/ VrJP_jf4_5Y

ALUMINIUM SCANDINAVIA
Nyheter
KOLDIOXIDUTSLÄPP
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 10

Hydro påbörjar lokal produktion av förnybar energi

I ett steg på vägen mot nollutsläpp har Hydro Extrusions i Sverige påbörjat lokal produktion av förnybar energi. Slutmålet är en övergång till 100 procent lokalt producerad energi från förnybara källor till driften av Hydros strängpressningsanläggningar i Vetlanda och Finspång.

Med den nyligen avslutade första fasen, som genomfördes av Hydros förnybara energibolag Hydro Rein, har takmonterade och markmonterade solpaneler i kombination med batterilagringssystem börjat leverera ett viktigt bidrag till projektets ambitiösa mål. Detta som ett komplement till ett redan befintligt lokalt vattenkraftverk.

– Vi minskar kontinuerligt våra utsläpp och återvinner mer skrot, men för att möta växande krav från våra kunder och ytterligare bidra till ett mer livskraftigt samhälle

där vi verkar behöver vi både öka vår takt och ta ytterligare steg. Med driftsättningen av solpanelerna och batterilagringssystemen, som gjorts möjlig genom samarbete med Hydro Rein, är vi övertygade om att vi är på rätt väg, säger Jacob Reeckmann, försäljningsoch marknadschef, Hydro Extrusions, Region North. Den tekniska lösningen innefattar sju takinstallationer, med en total kapacitet på 2,1 MWp, ett 2 MWp markmonterat solcellssystem och tre batterilagringslösningar med en total kapacitet på 4,5 MW. Energilagringssystemen kommer att ge flexibilitet att hantera hur och när energi används

på det mest kostnadseffektiva sättet, samt att tillhandahålla stödtjänster till elnätet.

– Vårt mål är att göra industrier mer lönsamma och hållbara. Med dessa typer av projekt accelererar vi Hydro Extrusions resa mot nollutsläpp med en rad tjänster anpassade till deras behov. Detta projekt minskar energikostnaderna och anläggningarnas koldioxidavtryck, samtidigt som flexibiliteten ökar genom lokal produktion och energilagring, säger Marianne Wergeland Jenssen, Head of Energy Solutions, Hydro Rein.

Efterfrågan på förnybar energi med stabil tillgång och till konkurrenskraftiga priser ökar i Sverige.

Detta gäller särskilt för södra Sverige där aluminiumprofiltillverkaren Hydro Extrusions har sin produktion - med strängpressning i Vetlanda och Finspång och omsmältverk i Sjunnen. Det ambitiösa energiprojektet initierades 2022. Slutmålet är att minska CO2-utsläppen från strängpressningsanläggningarna i Vetlanda och Finspång till noll genom att minska den totala elförbrukningen och producera lokal förnybar energi. Fokus riktas nu mot ytterligare förbättringsaktiviteter inklusive en rad energieffektivitetsoch övergångsåtgärder för att minska klimat- och miljöpåverkan.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 11

EU-FÖRSLAG OM TULLAR PÅ VAROR FRÅN RYSSLAND

Ett svenskt förslag om att införa importtullar på alla varor från Ryssland har fått starkt stöd bland EU:s handelsministrar. Kommissionen förväntas nu lägga fram ett konkret förslag om dessa tullar, liknande de som redan finns i USA och Storbritannien. Sveriges handels-

minister Johan Forssell betonar att Ryssland fortfarande exporterar varor till EU till ett värde av runt 500 miljarder kronor per år, trots tidigare sanktionspaket. Tullarna ses som ett komplement för att försvåra för den ryska ekonomin och Putins finansiering av kriget i Ukraina.

Nytt event för ytbehandlingsbranschen

Den nybildade

Nordic Coating Association (NCA), tidigare känd som Svensk Pulverlackteknisk Förening, arrangerar en tvådagarskonferens för alla inom ytbehandlingsbranschen.

På Nordic Coating Days kan du nätverka, möta leverantörer och kunder samt delta i föreläsningar, case studies och mingel. Första dagen fokuserar på hållbarhet och långsiktigt hållbara verksamheter. Dag två är inriktad på ledarskap och hur

man skapar engagerade arbetsplatser. Konferensen erbjuder även ett mässgolv med ett 20-tal utställare och inkluderar föreningens årsmöte. En galamiddag hålls för att fira namnbytet från SPF till NCA.

Nordic Coating Days arrangeras den 16-17 oktober. Platsen är Omberg Golf Resort, och sista anmälningsdag är den 13 september. För mer information och anmälan, besök https://nordiccoating.se/nordic-coating-days/.

MÄSSOR & KONFERENSER

European Sustainable Energy Week (EUSEW)

11–13 juni, Brussel, Belgien Registrering är öppen.

23rd International Automotive Recycling Congress IARC 2024

19–21 juni, Antwerpen, Belgien Registrering är öppen.

European Sustainable Industry Summit

25–26 juni, Brussel, Belgium Registrering är öppen (discount code: CSRENETWORK)

E-Waste World Conference & Expo 2024

26–27 juni, Frankfurt, Tyskland Registrering är öppen (discount code: TWE_EUACON20)

Aluminiumdagarna

19–20 september, Kosta Art Hotell i Kosta www.svensktaluminium.se

Aluminium Exhibition

8–10 oktober, Düsseldorf, Tyskkland www.aluminium-exhibition. com

Nyheter ALUMINIUM SCANDINAVIA
Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 12

Staffan Zetterström

Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.

Fotograf: Bertil Forsén / Västerås Stadsarkiv

1978, igen

När jag var en liten grabb i Hallstahammar fick jag höra i slutet av 70-talet att slutet var nära. Kanske inte så konstigt med en oljekris och annat elände i en bruksort då alla var beroende av ortens företag som var Kanthal, Bulten och det anrika stålverket från 1600-talet.

Men det som verkligen var nytt var de japanska bilarna. Riskokare kom de snabbt att kallas och det rullade snart en hel del Mazdor och andra japanska märken på gatorna varför folk nog blev lite

skrämda. Man körde ju Volvo om man var arbetare och SAAB om man var ingenjör.

Det som man hörde av kompisarnas farsor var så klart att nu kommer japanerna ta över, de är så mycket bättre och de bara jobbar och kan allt, till slut framstod de som en arme av samurajarbetare och ingenjörer som verkade exportera för att jävlas med oss.

Och vad har då den ingressen med oss att göra nu? Jo byt japaner mot kineser så är det samma narrativ: någon börjar sälja bilar som inte är byggda i Europa och någon börjar köpa företag eller etablera

sig i vårt kära Europa. Redan nu har BYD meddelat att man startar sin första europeiska fabrik och vi ser ett flertal gjuterier med liknande etableringar.

Så ska vi vara rädda nu eller vad blev resultatet då? Tja det var ju en smula eländigt och folk fick kavla upp ärmarna och sluta gnälla och göra saker bättre. Till exempel VW som gick från att vara på randen till konkurs till att utveckla bilar som folk ville ha och köpte och tog sig till plats 1 i bilsäljarligan i konkurrens med Ford och Toyota.

Bilarna som kom ut var till exempel VW Golf, Ford Scorpio och andra som även jag med mitt första jobb hade en chans att ha råd med, om inte annat en bättre begagnad. I dag när jag går igenom en bilhall

inser jag att de bilarna som står där är helt utom räckhåll för mina söner, de är helt enkelt galet dyra.

Det som dock är en skillnad är synen på marknaden. Då var Europa navet för den mesta och bästa utvecklingen men idag? Idag är Europa en region med 400 potentiella kunder i världen och en mindre del av jordens befolkning på 8 miljarder människor. Indien och Kina är ju trots allt rejält mycket större och tacka 17 för att de som arbetar med elbilar tänker först och främst på de större marknaderna där folk har råd med deras bilar och produkter.

En sak är dock helt säkert: det är dags att kavla upp ärmarna och börja jobba

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 13

Nytt bearbetningscenter för aluminiumprofiler

Marknaden förändras hela tiden och idag, mer än någonsin, behövs verktyg för att hålla jämna steg med förväntningarna från arkitekter och byggherrar.

Emmegi presenterar +Quadra, ett profil-bearbetningscenter framtagen för att utföra fräsning, borrning, kapning, ändbearbetning och gängning i profiler i aluminium och lättmetaller. Det är den mest innovativa modellen i Quadra familjen.

Bearbetningsenheter

+Quadra består av ett automatiskt inmatningsmagasin från vilket profilerna i långlängd matas in till bearbetningsprocessen. I denna ingår dedikerade enheter för borr,fräs och kapoperationer. Hjärtat av bearbetningsmaskinen är spindelhjulet, som kan ta upp till 8 spindelmotorer med maximal effekt på 7 kW som kan bearbeta från all 4 sidor av profilen. Varje frässpindel har en returenhet vilken drar tillbaka spindlarna utanför arbetsområdet så att så stora profiltvärsnitt som möjligt kan köras igenom.

En utmatningsenhet placerar de färdiga detaljerna på ett högkapacitetsutmatningsmagasin. Detta tillsammans med den automatiska etiketteringen tillåter en utökad, obemannad körning som i sin tur ger en mycket effektiv utökning av produktionskapaciteten.

De tekniska fördelarna

Många av funktionerna garanterar

högsta prestanda och gör +Quadra till en modell som tillfredsställer alla behov och produktionskapaciteter inom fönster-, dörr och fasadsektorn, arkitektur och industri.

Det nya flexibla inmatningsmagasinet är utrustad med transportskyttlar för att maximera antal profiler som kan läggas upp till det yttersta.

Ett system som lyfter profilen närmast griptången möjliggör inmatning av nästa profil utan tidsförlust, som optimerar cykeltiden betydande.

CNC-styrda klampfixturer stödjer profilen optimalt i bearbetningsområdet utan några manuella omställningar. Maskinprogrammet känner igen profilen och dess konturer och sätter klamparna i rätt position för just denna specifika profil. Eventuella ställtider för att byta klampfixturer bortfaller därför helt.

Det nya utmatningsmagasinet har kapacitet att lagra samtliga detaljer som kapats och bearbetats från ett komplett fullbelagt inmatningsmagasin.

En motoriserad rullbana lägger detaljerna från en profillängd efter varandra innan alla detaljer från denna profillängd matas ut till utmatningsbanden i en enda rad.

En CNC-styrd etikettskrivare kan automatisk placera etiketter på 3 sidor av profilen.

Detta underlättar för operatören att sortera de färdig bearbetade detaljerna för den efterföljande produktionsprocessen.

Ett system som kontrollerar att fräs- och borrverktygen är intakta garanterar att inga detaljer blir obearbetade eller skadade på grund av verktygsbrott.

Allt detta gör +Quadra till en helautomatisk produktionslinje med möjlighet till långa perioder av obemannade körning.

Kapenheter

Den horisontella klingan består av en servomotor med fritt justerbart varvtal och en klinga med diameter 350 mm med stort kapområde med vinklar från -45 till +45 grader. Den vertikala sågenheten har en klinga på 600 mm som kan rotera i 360° som täcker ett kapområde som motsvarar den maximala profilstorleken som är möjlig att köra igenom maskinen.

Även ändfräsenheten håller hög hastighet med sina maximala 8 000 varv och sin pneumatiska snabbväxelfunktion. Som alternativ till den finns ett roterbart vinkelhuvud som kan borra, fräsa och gänga i ändarna av profilerna.

Stabila transportband i metall tar hand om spån och restbitar så att dessa kan återvinnas och tas hand om på ett miljömässigt sätt.

De extra estetiska

+Quadra attraherar med sin design som är enkel, ren och ergonomisk, utvecklad av Voiláp Group´s Stile & Design-center. Skyddskuren är funktionell, ergonomisk och attraktiv, med stora glasytor för maximal tillgänglighet, vilket gör rengöring säker och snabb. Den innehåller enheter som säkerställer hög ljudisolering och möjliggör anslutning av rökutsugssystem för att skydda operatören och arbetsmiljön.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 14
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 15
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 16

IText av Tomas Liljenfors, vd Bryne

Hållbart och energieffektivt gjutgods

Del 1

föregående artikel ställde jag en fråga: Varför miljörapporterar vi? Jag fick endast ett svar, vilket kan tyda på att få har läst artikeln, eller på att vi egentligen inte vet varför vi miljörapporterar. Svaret, från måhända min enda läsare, var: För att det är ett krav. Jo, det stämmer att det för vissa företag är ett krav, men att göra saker för att man måste utan att integrera det i verksamheten är lika dumt som när företag för 20 år sedan ISO9000cerifierade sig för att det var ett kundkrav utan att införliva det i verksamheten. På den tiden anlitade man en konsult som hjälpte till att certifiera företaget men därefter sprang man vidare i samma riktning som förut. Inte skulle vi väl göra samma misstag nu. Eller? Jag tror

att de flesta vet vad tanken med en miljörapport är, men inte vad dagens sätt att rapportera är tänkt att göra. Det behövs en standard för att kunna jämföra värden, men också en vilja och ha självförtroende nog att exponera brister som man arbetar med att lösa i stället för att utmåla en glättig bild över att just detta företag faktiskt försöker rädda världen. Vid årsskiften avslutades ett treårigt forskningsprojekt, finansierat av energimyndigheten, med namnet Hållbart och Energieffektivt Gjutgods (HEeGg). Resultaten visade att vi har mycket kvar att lära om aluminium. Det är lätt att besparingar blir dum-snåla där ett besparingsprogram sparar i en ända men förlorar i en annan. De energifunderingar som i tidigare nummer publicerats

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 17

grundar sig till viss del på de resultat som forskningsprojektet gav. Vad jag tror att går att kopiera från detta projekt är att projektdeltagare från hela värdekedjan från slutkund till leverantör är att man ser så många detaljer när man själv deltar i diskussioner och med ute i ett gjuteri som man annars skulle förbisett. Även jag som har doppat näsan i smältdeglar i många år lär mig på att vara den som håller i mätskopan. Jag tror att de flesta deltagare inser att det finns så många teorier som i verkligheten ser annorlunda ut. Det finns så många skrönor som fortsätter att leva kvar trots att det är uppenbart att ekvationen inte går ihop. När forskning leder till att skrönor avlivas är det bra. Förhoppningen är att ta död på ett par skrönor med dessa resultat.

Skrot och smältning

Återvinningsprocessen för gjutaluminum har i motsats till järn och stål ett extra smältsteg. Omsmältverk smälter om skrot till ny råvara för leverans till gjuterier som i sin tur smälter om ännu en gång. Järngjuterier, tillverkare av aluminiumgöt för profil och plåt smälter skrot direkt i tillverkningsprocessen och slipper därmed omsmältningssteget. Att smälta samma metall två gånger ger en hög energiförbrukning, men ger det bättre metallkvalitet? En jämförande studie av tackor med återvunnet material från två leverantörer visade en större spridning mellan samma leverantör än mellan två leverantörer. Anledningen är inte processosäkerhet hos omsmältaren utan, helt enkelt, att råvaran består av skrot. Skrotinnehållet hos en viss leverans beror på vilket skrot som fanns tillgängligt just då. Att metallkvaliteten beror på skrotsort ser vi också inom ett gjuteri, även efter

Hållbart och Energieffektivt Gjutgods (HEeGg) var ett projekt som under tre år drev ett projekt finansierat av energimyndigheten. Projektdeltagare var Jönköping University, Bryne, Lundbergs pressgjuteri, VÅ pressgjuteri, ETAC och Volvo Cars.

eventuella reningsoperationer. Det vi vinner med ett extra smältsteg är att även skrotråvaror som till exempel innehåller organiskt material såsom färg och olja kan återvinnas. Rena skrotråvaror finns det däremot ingen anledning att smälta om hos en omsmältare. Det är slöseri med energi. För att sammanfatta, vi visste sedan tidigare att det inte är energimässigt fördelaktigt att smälta skrot till tackor, men i forskningsprojektet ser vi också att det inte finns någon uppenbar kvalitetsfördel med att omsmälta skrot en extra gång.

Ugnar och smältning

På gjuteriet blandas tackor från omsmältaren med det egna processkrotet (återgångsskrot). Det förekommer att gjuterier sätter sina egna gränser för hur stor del återgångsskrot i förhållande till tackor som får tillsättas. Detta gäller för en sorts ugnteknik och för en specifik produkt. En annan typ av ugnsteknik tillåter ett annat förhållande. För schaktugnar är det vanligt att 30 till 50 % av råvaran utgörs av återgångsskrot. I denna typ av ugn är det inte lönsamt att tillföra finare skrot som till exempel återgångsskrot i form av tunnare luftningskanaler vid pressgjutning eller spån från maskinbearbetning, då en stor andel bränns upp vid nedsmältning.

Ugnssystem där den tillförda skrotråvaran snabbt förs under metallytan vid nedsmältning kan även

hantera omsmältning av finare skrot utan stora förluster. Det kan vara induktionsugnar eller smältugnar med installerad omrörare. För gjuterier med dessa typer av ugnar kan 100 % skrotråvara användas vid smältning, utan reducerad kvalitet. Tekniken möjliggör en nedsmältning under omrörning vilket ger ett högt materialutbyte men också en god reaktion med ett reningssalt (fluss). Att få skrotråvaran snabbt under metallbadet är en nyckel för energieffektiv och hållbar smältning. Ugnar bör matas med en kontinuerlig hastighet av skrotråvara så att råvaran direkt kommer under badytan. Om skrotet tillsätts stötvis så att det blir sittande ovanför den överhettade smälta metallen så värms råvaran upp innan den kommer ner i metallen. Den överhettade metallen försämras snabbt ur ett kvalitetsperspektiv. Skrotet som hettas upp innan omsmältning följer samma princip som en schaktugn, med skillnaden att skrottemperaturen blir lägre i en induktionsugn. Utbytet för stora föremål som tackor blir ingen större skillnad, men för tunnare, mindre och tunnare skrotråvaror är skillnaden stor.

Underhåll av smältugnar är mycket viktig för energiförbrukningen. En väl fungerande ugn ska vara välisolerad och ha en lätt infodring. Infodringen är den keramiska massa som finns mellan isoleringen och den varma metallen. Infodring-

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 18

En schaktugn har skorsten där metallråvaran läggs i och som sakta värms av avgaserna från ugnen. En schaktugn är gaseldad och en vanlig syn på pressgjuterier.

en värms upp tillsammans med metallen och ju lägre vikt infodringen har desto lägre blir energiförbrukningen. Detta kallas en ugns döda vikt. En påbyggnad av slagg på ugnsinfodringen ger en lägre kapacitet eftersom mindre metall får plats i ugnen. Dessutom får man vid varje smältcykel också värma upp slaggpåbyggnaden vilket innebär betydligt högre energiförbrukning per tonnage. Slagg som bildas i ugnen kan också äta sig in i degeln vilket förbrukar ugnsinfodringen snabbare. Lika ofta är det dock operationen att ta bort slagg som förstör infodringen så det är viktigt att ta bort slagg försiktigt, ofta och i små portioner. Att kontinuerligt rensa bort påbyggnad är viktigt för energiförbrukningen, speciellt för ugnar och transportdeglar som om vartannat är varma och kalla. Denna döda vikt är viktig att hållas låg.

Fluss

Reningssalt eller flussmedel som det också heter har visat sig vara ett intressant ämne. För ett gjuteri är fluss ofta en relativt hög kostnad. Vid induktionssmältning är reaktionen med flussmedlet mycket mer omfattande än om flussmedel tillförs på en ugn utan omrörning. Den kraftiga omrörningen ger en god reaktion till föroreningar i ugnen, men eftersom metallytan rörs runt och exponeras till luften bildas också nya föroreningar kontinuerligt i dessa typer av ugnar. Processkontroll blir här viktigt för att få en snabb smältprocess men utan att nya föroreningar blir ett problem. Flussalten har en aktiv del som består av 2 till 4 % fluorider av innehållet, men består i huvudsak av koksalt och kaliumklorid vars roll är att skapa rätt konsistens för flussets användningstemperatur. Natrium kan vid omrörning utsöndras Omrörning

smältningsprocessen
att lätta och tunna metallråvaror snabbt absorberas in av metallen. Metallutbytet blir då högt. Induktionsugnar drivs av el. Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 19
vid
gör så

från flusset, vilket ökar oxidationen av metallen längre ned i smältprocesskedjan. Natrium är ett reaktivt ämne som kan skapa många problem nedströms i kedjan. Att minska kontakttiden mellan fluss och smält aluminium ger ett lägre natriumtillskott, vilket är positivt både för slitaget på ugnsutrustningen och för metallutbytet hos både aluminiumet och legeringsämnena. Legeringsämnen, som natrium, kan vara värdefulla i en process som gravitationsgjutning, men vara en förorening i en annan, som pressgjutning. Turbulensen vid omrörningen minskar också lättoxidrade legeringsämnen från magnesium och strontium som därför behöver tillsättas efter omsmältning. Eftersom mer legeringsämne oxideras behöver mer legeringsämne tillsättas, samtidigt som föroreningar i aluminiumet (främst oxider) effektivare plockas bort, så bildas mer saltslagg vid användning av fluss. Alternativet, att inte använda fluss, praktiseras på vissa gjuterier där metallen i stället hålls stilla i en hållugn så att föroreningar får sedimentera till botten eller stiga till ytan beroende på densitetsskillnad i förhållande till

det smälta aluminiumet. Huruvida det är mer energieffektivt eller inte har inte mätts men troligen är det mer hållbart att undvika fluss och i stället hålla metallen i en välisolerad ugn.

Att

hålla

smält metall varm

Varmhållning står för en betydande del av ett gjuteris energiförbrukning. Effekten för en varmhållningsugn är en bråkdel av en smältugn, men en hållugn är påslagen dygnet om, året om. En metall har en bättre kvalitet i stillestånd, varför metallkvaliteten direkt efter till exempel en helg oftast är bättre på ett gjuteri än efter drift. Det har att göra med att metall vid stillestånd låter gravitationen jobba. Tyngre partiklar sjunker till botten och lättare till ytan. Blandning av den smälta metallen sker vid kraftig uppvärmning, vid omrörning eller när ny metall tillförs eller hälls ur. Majoriteten av de hållugnar som finns på marknaden idag håller metallen varm men renar den inte under drift. Det har att göra med att blandning av metallen sker även i hållugnen. Om smältningen är våldsam, om skrot med ett hög

föroreningshalt används eller om operatörer är ovarsamma så ger det en sämre kvalitet, men under förutsättning att hållugnen är rättkonstruerad, så läker metallkvaliteten i hållugnen. Viktigt är också att föroreningar som bildas i hållugnen kan avlägsnas och att metallen som tas ur är fri från dessa. Att sediment bildar slagg i botten av ugnen är syftet med ugnen så att då och då avlägsna dessa är nödvändigt. Speciellt föroreningar på ugnssidorna där metallen är i kontakt med luft är viktiga att avlägsna. Dessa är magnesiumoxider (så kallade spinell) som snabbt kan äta sig in i infodringen och orsaka sprickor. I botten av en hållugn bildas allehanda intermetaller, metalloxider och framför allt åldrade aluminumoxider (så kallad korrund).

Lika viktigt som att metallen får vila är att inte ha för kraftig värmning vid hållning. Är temperaturen för låg kan föroreningar bildas. Speciellt vid högre järn- och manganhalter där man kan få så kallade segringar där slampartiklar bildas och urskiljer dessa hårda metaller från den smälta metallen. Segringarna lägger sig i botten av ugnen, men om de följer med metallen till gjutprocessen skapar de problem dels vid formfyllnad men framförallt vid efterbearbetningen eftersom de är hårda, nästan som diamant. Dessutom ändrar segringen metallens kemiska sammansättning vilket kan skapa problem på många olika sätt. Är temperaturen för hög blir metallens yttemperatur hög och oxidation sker och oxider bildas. Rätt temperatur i hela ugnen är av största vikt och värmetillförsel från gärna ske med imersionsvärmning i en hållugn. Vad man måste ha i beaktning är att föroreningar kan följa med vid urtappning från en

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 20
Dödvikt är infodring och slagg som varje smältcykel värms upp och svalnas av. Dödvikten förbrukar onödig energi och ska hållas slaggpåbyggand låg.

hållugn. Metallen som tas ur ska inte vara från ytan och inte från botten, och hela innehållet ska definitivt inte avlägsnas för då följer ju föroreningarna med igen. Hållugnen är viktig för metallkvaliteten men än viktigare har faktiskt dekanteringen av smält aluminium vid tappning från hållugn.

Smält metall och tappning

Ett av de mest förödande processstegen i smälthanteringsprocessen är när den smälta metallen tappas från ett kärl till ett annat. Processer som konstrueras så att metallen inte behöver tappas från ett ställe till ett annat är att föredra men kan innebära problem ur ett logistikperspektiv. När metallen tappas från till exempel en smältugn till en hållugn så exponeras den varma metallen för omgivande luft, precis som när en flaska vin dekanteras. Luftfuktighet reagerar gärna med den smälta metallen och bildar oxider och vätgas. Ju högre tapphöjd och högre temperatur desto mer interaktion med fuktigheten i luften. En varm sommardag med hög luftfuktighet skapar också större problem än en klar februarimorgon. Speciellt metall som är ren från vätgas reagerar med vatten. Eftersom vatten spjälkas till väte och syre i kontakt med smält aluminium är det rimligt att anta att det samma gäller för oxider. En ren metall som tappas vid hög temperatur drar alltså till sig mer vatten än en med högre halter av väte och syre. Metall som renas med fluss i en ugn med omrörning eller vid separat impellerbehandling är därför direkt efter rening känsligare för upptagning av vatten. Det är troligt att en renad metall förändras mer beroende på väderomslag mellan fuktigt och torrt klimat än en orenad. Den renade metallen är också mer käns-

lig för övertemperering vid tappning. Man kan faktiskt dra det så långt som att säga att skrotbaserade legeringar med en högre andel oxider och föroreningsämne (så kallat spårämne) påverkas mindre av handhavandet än en jungfrulig metall. Orsaken är att den jungfruliga metallen med inblandning av återgångsmetall blir som en återvunnen legering. För primära legeringar är det alltså viktigare än för återvunna legeringar med processtabilitet och rätt blandningsförhållande mellan primär råvara (tacka) och återgångsmetall. Magnesium, strontium, natrium och andra legeringsämnen som gärna reagerar med syre påverkas mer av omrörning och tappning än andra ämnen. Efter tappning så bildas oxider av dessa legeringsämne som dels är en stor kostnad eftersom mer legeringsämne behöver tillsättas, dels skapar en sämre metallkvalitet. De flesta av de bildade oxiderna kan slaggas bort från metallytan efter tappning, men en del följer med metallen till nästa processteg. Utöver

att försämra kvaliteten på den gjutna produkten så orsakar de också tillväxt av slagg i ugnar. Metallen beskrivs ofta som kletig eftersom vidhäftningen mot ugnsväggar, slevar och andra fasta material ökar med ökande oxidhalt

Att mäta kvalitet på smält metall

Flera gånger i denna artikel har jag pratat om metallkvalitet på den smälta metallen, men kanske inte alltid varit så tydlig med vad jag avser med det. En stor del av HEeGg-projektet syftade till att faktiskt bestämma vad smältkvalitet är. Eftersom jag under 10 år drivit ett företag med devisen att förbättra smältkvalitet så tänkte jag att det faktiskt kan vara bra att ha samsyn. Lite som att vakna upp som hållbarhetskommunikatör och faktiskt leverera en hållbar rapport. Nästa artikel i Aluminium Scandinavia kommer att behandla smältkvalitet och senaste forskningsrönen runt detta.

Att tappa metall från en ugn till en annan exponerar metallen för luftfuktighet. Resultaten tyder på att en renad metall reagerar kraftigare med fukt än en förorenad.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 21

Text av Dag Holmgren, designchef på Svenskt Aluminium.

Vad håller på att hända med det svenska språket och betydelsen av ord!

Det fanns en tid då säkert som ett brev på posten och det går som tåget var uttryck som gällde. Vad blev det av detta?

Utgångspunkten!

När jag köper en flaska alkoholfri öl, noterar jag att det på etiketten står att ölen innehåller 0,5 % alkohol!

SJ säger att tågen kommer i tid även om de kommer en kvart för sent.

Några exempel på att ordens betydelse håller på att ändras

Vad händer om vi plötsligt börjar ändra på ords betydelse eller påstår att ”alkoholfri” kan innebära att det ändå finns alkohol i drycken!

Man kunde meddela skatteverket att jag har skattefuskat 0,5 % men eftersom det är så lite så borde det inte spela någon roll!

Hur påverkas vi av att man mentalt lär sig att alkoholfri öl ändå kan innehålla 0,5 % alkohol?

Om man överför detta på våra produkter och kvalité, betyder det

att ett litet fel är ok! Ett fint exempel är hur möbelföretaget O.H. Sjögren i Tranås är noga med detaljerna när det gäller hur man anpassar möbelknapparna till tygets mönster.

Är detta onödigt eller handlar det om kvalitet?.

När man använder språket så, att det man säger inte exakt betyder det man menar, kommer det att få konsekvenser.

Tage Danielssons monolog om sannolikheten

Tage Danielssons monolog om sannolikheten från 1973 (https:// youtu.be/y46esp5xRDA?si=pBobimYNWNDDK2ju ) är ett lysande och bra exempel på hur man kan manipulera språket så att det man säger nästan ”säger” vad man menar.

Väl värd att lyssna på även om den är från 1979.

Jag tror att detta är en dålig väg, för att inte säga farlig väg, när det gäller inställningen till vad vi menar med exempelvis kvalitet. Om en produkt påstås klara vissa funktioner så måste vi utgå från att detta är sant.

Men om produkten nu inte fungerade helt enligt löfte kunde man som försvar säga att allt är ok, produkten funkade nästan som den skulle.

Var går gränsen i detta fall?

För mig finns bara ett svar! Antingen funkar det eller så fungerar det inte, det borde inte finnas ett nästa ok!

Man skulle kunna överföra detta på hur instruktionen ges för nya produkter och system.

Att utvecklaren av produkten och systemet ”begriper” hur man gör är naturligtvis självklart men man

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 22

måste utgå från användaren och användarens förutsättningar.

Då måste man vara exakt i användandet av ord och ords betydelse.

När man lagar mat och läser recept, finns uttrycket att man tar en ”nypa salt!”. Hur mycket är det? Det brukar fungera i köket! Men skulle kunna vara en katastrof på sjukhuset!

”Ta en nypa medicin!”

Använda språk och ord på rätt sätt

I Ukraina använder man språket för att avslöja ryska sabotörer.

Man ber en misstänkt personen uttala det Ukrainska ordet ”paljanytsja”.

Paljanytsja är nämligen ett så kallat shibbolet – ett ord vars uttalsform är karakteristisk för ett språk, och som det är nästan omöjligt för utomstående att uttala.

I detta fall accepteras inte att man uttalade ordet nästa rätt, här handlar det om liv och död.

Vad har nu detta med design och de mjuka värdena att göra?

Det jag menar är – det är de små detaljerna som gör det!

Att vara noga i alla detaljer innebär att helheten blir så mycket bättre.

Att använda språket och ord som man kommit överens om rätt, måste ändå vara enklare och bättre för att öka förståelsen för det man säger och gör.

Det produkter och tjänster som vi levererar till våra kunder ska uppfylla de vi lovar, inte nästan, utan exakt.

Innehåller en flaska öl 0,5 % alkohol, är den inte alkoholfri!

Om tåget kommer en kvart för sent, är det inte i tid!

Enklare än så kan det inte vara!

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 23
Fåtöljen "Farmor" av Carl Malmsten kläs med ett mönstrat tyg där möbelknapparna anpassas efter tygmönstret.

Urban mining

Mercedes-Benz strävar efter cirkularitet genom "urban mining"

Iett samförståndsavtal (MoU) med TSR Recycling GmbH & Co. KG, siktar Mercedes-Benz på att förbättra sin cirkularitetsstrategi för uttjänta fordon. Avtalet handlar om återvinning av sekundära material genom så kallad "urban mining". Med detta pilotprojekt förväntar sig Mercedes-Benz att få en djupare förståelse för potentialen i postkonsumentmaterial i Europa, med fokus på stål, aluminium, polymerer, koppar och glas. Tillsammans planerar de två företagen att analysera efterfrågan på och källan till sekundära material och genomföra en kommersiell utvärdering. På så sätt tar Mercedes-Benz ytterligare ett steg mot att etablera en verklig slutna-kretslopp för uttjänta fordon.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 24

Partnerna avser att utveckla aktiviteter som kommer att ge tillgång till materialflöden som annars skulle exporteras till andra sektorer och länder. Målet är att undvika så kallad nedcykling, där återvunna material förlorar i kvalitet.

Ett aktuellt exempel är ett planerat samarbete med TSR och en annan förstahandsleverantör för återvunnen aluminium. Detta unika material har en 86-procentig andel postkonsumentåtervunnen aluminium och minskar CO2-utsläppen med 73 procent. Första pressproverna för prototypdelar har varit framgångsrika. Utvärderingen pågår och Mercedes-Benz ser fram emot att sätta detta i serieproduktion så snart som möjligt.

Med vårt "Design for Circularity"tänkande beaktar vi cirkulär ekonomi redan från början. Målet är att frikoppla primärresursförbrukning från tillväxt genom att hålla så många råvaror som möjligt i kretsloppet. Vi förväntar oss att detta minskar vår användning av primära resurser i vår nya fordonsflotta med 40 procent till 2030 jämfört med en konventionell strategi. Tillsammans med våra partners arbetar vi för att öka andelen sekundära råvaror i våra fordon och ytterligare förbättra processeffektiviteten. Vi ser stor potential i urban mining som ett kostnadseffektivt sätt att bevara värdefulla resurser genom den cirkulära ekonomin.

Markus Schäfer

Styrelseledamot i Mercedes-Benz Group AG, Chief Technology Officer, Utveckling & Inköp

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 25

Efter valet – vad händer nu

Intervju med Patrik Ragnarsson, European Aluminium

Vad händer i EU-parlamentet efter valet?

Nu åker alla de nya (och nygamla) parlamentsledamöterna ner till Bryssel och börjar förhandla med sina partigrupper om i vilka utskott de ska sitta. Vissa utskott är mer populära än andra och då kan man behöva kohand-

la en del inom gruppen för att få sitta i de utskott man vill. Det förhandlas även om vilka som ska vara ordförande i de olika utskotten och vilka ledamöter som kommer att ta ansvar för (vara rapportör eller skuggrapportör) de olika politiska förslag som de kommer att förhandla om den närmaste tiden.

Att vara rapportör eller skuggrapportör innebär att man får ett stort inflytande över det förslaget och att man har som uppgift att föra fram sin partigrupps åsikter när Europaparlamentet ska enas om sin ståndpunkt.

När är det nya parlamentet på plats?

Den första plenarsessionen i den nya mandatperioden äger rum 16-19 juli i Strasbourg. Vid den första plenarsessionen kommer parlamentet att välja sin nya talman och vice talmän samt besluta om antalet ledamöter som ska sitta i varje parlamentariskt utskott.

Senare kommer ledamöterna även att rösta för att välja en ny ordförande för Europeiska kommissionen. Därefter kommer de att bedöma kandidater för kommissionärer genom offentliga utfrågningar. Den nya kommissionen måste också få parlamentets godkännande för att tillträda.

Hur påverkar EU-valet European Aluminium?

För oss på European Aluminium innebär ett nytt parlament att vi

behöver kartlägga vilka av de parlamentsledamöter vi har haft en bra kontakt med som faktiskt är kvar efter valet. Vi behöver också vara väldigt aktiva när det gäller att träffa nya parlamentsledamöter och lära oss vilka som kommer att vara de viktigaste kontakterna för oss under de närmaste åren. Vi behöver också se till att de känner till vår industri och våra viktigaste frågor. Här har vi stor hjälp av det manifest som jag skrev om i förra numret av Aluminium Scandinavia.

När det gäller hur den politiska inriktningen kommer att påverka European Aluminium och våra medlemmar så tror jag att det är för tidigt att säga någonting om det. Vi har ju sett ett litet skift högerut på den politiska skalan, men de tre partigrupperna (EPP, S&D och Renew) som har styrt det mesta av parlamentets arbete under de senaste fem åren verkar fortfarande få majoritet om de väljer att samarbeta. Inom de närmaste månaderna kommer vi att få lära oss mer om hur det nya Europaparlamentet kommer att arbeta för att hitta majoriteter inom olika områden.

Text av Torbjörn Larsson
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 26

Intervju med Lucia Lattanzi

Universitetslektor i lättmetaller och gjutning på JTH

Ett av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Medlemssidor SVENSKT ALUMINIUM
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 27

Medlemssidor

Vem är du?

Lucia Lattanzi, från Fermo (Italien), och jag arbetar som universitetslektor i lättmetaller och gjutning vid avdelningen för material och tillverkning, JTH.

Vad är din allmänna kunskap om aluminium och dess produktionsmetoder?

Jag har en god allmän kunskap om aluminiumlegeringar och deras olika produktionsmetoder tack vare mina studier i materialteknik vid University of Padova (Italien). Mitt expertisområde är inom gjutna aluminiumlegeringar, vilket är ämnet för mina doktorandstudier vid University of Ferrara (Italien), men jag utforskade även lödning, nanopartikelproduktion och additiv tillverkning av aluminium.

Hur fick du din kunskap om aluminium?

Aluminium har följt mig i mina studier sedan kandidatexamen, där jag arbetade med Prof. Andrea Zambon med lödning av aluminiumpaneler för rullbundna värmeväxlare. Han lödde panelerna direkt i laboratoriet! Jag gick sedan vidare till gjutapplikationer, utförde experiment direkt på gjuteriet och försök med additiv tillverkning och värmebehandling.

Vilka fördelar skulle du vilja framhålla som aluminium har?

Återvinningsbarhet är numera den mest kritiska egenskapen hos aluminium, något att lyfta fram så mycket som möjligt hos studenterna. Förutom de klassiska egenskaperna att vara lätt och ha ett bra styrke-till-vikt-förhållande gör återvinningsbarheten aluminium till ett relevant material för framtiden.

Hur viktiga är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

Jag tycker att de borde bli huvudparametern för materialval när man utvärderar en ny design eller uppdaterar en välkänd komponent. Till exempel är miljömässig hållbarhet en av drivkrafterna för att uppdatera bilbromsskivor från gjutjärn till aluminiumbaserade kompositer. I MaReAl-projektet fokuseras hållbarhet på att använda återvunna legeringar för att producera kompositmaterial.

Vilket förhållande har du till aluminium?

Det har varit mitt favoritmaterial och fokus för mina studier sedan mina kandidatstudier; Jag gör alltid exempel relaterade till aluminiumlegeringar i klassen, och när jag utforskar olika prover under mikroskopet känns det som en gammal vän som aldrig slutar att överraska mig.

Har du ritat/producerat någon produkt i aluminium?

Jag arbetar huvudsakligen på materialnivå och karakteriserar det för dess tillämpning i olika produkter, främst för fordonskomponenter.

Vilka företag/branscher

arbetar du med när det kommer till aluminiummaterial?

Jag började med ett starkt samarbete med Fonderie Mazzucconi (Italien) och Stefano Pirletti, som starkt stöttade mina experiment för doktorsavhandlingen. Jag har för närvarande aktiva forskningsprojekt med Automotive Components Floby, Gränges, Comptech och Bryne relaterade till aluminiumbaserade kompositer för fordonstillämpningar och hållbarhetsaspekterna av

återvinning av aluminiumlegeringar. Jag är även involverad i forskningsverksamhet tillsammans med Volvo Cars, Scania, Hydro och Stena Aluminium.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Ja, ett intressant forskningsprojekt som heter MaReAl och syftar till att använda återvunna aluminiumlegeringar för att producera aluminiumbaserade kompositer. Tanken är att få fram ett material som lämpar sig för lätta och hållbara bromsskivor i bilar. Det huvudsakliga industriella behovet bakom projektet är behovet av lätta lösningar som minskar bränsleförbrukningen och partikelutsläppen i vanliga fordon, för att uppfylla framtidens Euro 7. Dessutom kräver elfordon lätta och högpresterande mekaniska bromsar, som inte utsätts för (suffer) korrosion, för nödbromsning. Ett ytterligare steg mot hållbarhet skulle vara att undersöka möjligheten att återvinna kompositmaterialet när komponenten är uttjänt. Användandet av återvunnet material är nödvändigt för att möte framtida decenniers hållbara utvecklingsmål.

Automtoive Components Floby, Comptech, Gränges och RISE är partner i projektet, läs mer om det på: https://ju.se/center/spark/projekt/ pagaende-projekt/mareal.html

Har du några favoriter?

Jag tycker att utvecklingen av bromsskivan SICAlight hos Automotive Components Floby är fantastisk. Det lätta materialet ger en 50% lättare bromsskiva än motsvarande gjutjärn, 3 gånger högre värmeledningsförmåga

Förutom att materialet är lätt att återvinna kommer fordonens bränsleförbrukning och partikelutsläpp att minska.

SVENSKT ALUMINIUM
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 28

Vad är ditt förhållande till industriell design och designprocessen

Jag undervisar i kursen ”Material och processurval” för studenterna på civilingenjörprogrammet ”Industriell produktframtagning”. Kursen är un-

der det sista året av deras utbildning. Jag hoppas kunna inspirera deras intresse för material och design ur materialsynpunkt, inklusive hållbarhet och cirkularitet från de tidiga stadierna av designprocessen.

WEBINAR

På https://padlet.com/weblearnju/ the-next-generation-of-break-discswebinar-1-sustainable-bra-dmubhx5qe2am8ks7 hittar du The next generation of break discs (webinar 1) & Sustainable braking systems in electric vehicles: Performance evaluation (webinar 2)

Medlemssidor SVENSKT ALUMINIUM
Bromsskivan Lucia Lattanzi och Ehsan Ghassemsl, Professor på JTH)
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 29
Från JU-Cast, experimentgjuteri vid Tekniska Högskolan i Jönköping

Text av Lars-Inge Arwidson

Vad är en profilyta?

Idecennier (eller så länge jag själv varit i branschen) har profilleverantörer och deras kunder argumenterat hur man ska bedöma ytan på en aluminiumprofil.

Processen att extrudera aluminium betyder alltid att viss ”stråkighet” och ”zoner” syns på en pressad profil. Hanteringen och/eller ytbehandling efter extrudering ger också för det mesta upphov till ”märken” – men hur mycket får synas?

Profilföretagen har naturligtvis sedan länge klassning av profilytor (lite olika men vanligtvis ”Yta 1-6 eller 1-5”) som dessutom skärps ytterligare med s.k. betraktelseavstånd (att avvikelse ska synas eller inte synas på ett visst individuellt avstånd).

De allra flesta kunder har dessutom sina egna kvalitetsdokument som

profilleverantören måste förhålla sig till och på bästa sätt ”översätta” till sina klassningar och produktionsdokument. Trots alla dessa befintliga dokument och metoder hamnar ofta leverantör och kund i subjektiva bedömningar eller ”tyckande”. Detta medför kostnader för såväl profilleverantör som kunder i form av kvalitetsproblem och reklamationsärenden som ofta är mer eller mindre svåra att reda ut. Så det handlar både om kvalitet och ekonomi.

Detta beslöt Svenskt Aluminium och ett antal av våra medlemsföretag att försöka göra någonting åt – att hitta en objektiv bedömning av profilytor. Att hitta verktyg och metoder för att bättre säkerställa att kunden får den yta man efterfrågar och profilleverantören förstår

vad kunden önskar (vad man idag kallar ”kontraktsgenomgång”) – helt enkelt att innan tillverkning startar säkerställa att man bättre än tidigare är helt överens om vad man ska göra och hur och vad man ska mäta.

I det Vinnovafinansierade programmet ”Metalliska Material” sökte vi och fick finansiering för projektet ”MetalSurf” med forskningsutförare Högskolan i Halmstad som är erkänt duktiga på design och ytor. Nu har projektet pågått i drygt tre år. Under ledning av Högskolan i Halmstads forskarteam – professor BG Rosén, Sabina Rebeggiani, Martin Bergman och Lars Bååth har deltagande profilföretag, ytbehandlingsföretag och bearbetningsföretag (och även en slutanvändare/kund) jobbat hårt och visat ett stort engagemang i projektet

SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 30

vilket klart tydliggjorde att problemen var uppenbara och behovet fanns. Vid uppstarten och den första workshopen konstaterade man bland annat att man kunde identifiera cirka 300 olika benämningar på defekter –vilket naturligtvis är omöjligt att hantera än mindre kommunicera. Detta gav också upphov till diskussionen om man egentligen pratar om defekter eller effekter. Processen i sig ger upphov till effekter medan defekter blir istället avvikelse från effekter?! Så vad får ”synas”, hur mycket och var? Komplicerat? Javisst är det och projektet har inte varit lätt!

Igen – forskarteamet och medverkande företag har gjort ett stort och på många sätt fantastiskt arbete. För mig som ansvarig för branschorganisationen har det varit upplyf-

tande att se hur flera medlemsföretag kunnat samlas runt ett problem som är av stort intresse och generiskt för hela branschen även om man är konkurrenter på marknaden. Arbetet och projektet gynnar ett ökat och säkrare användande av aluminium. Nu så här mer än tre år från start har slutrapporten för MetalSurf presenterats med lyckat resultat. Resultat som visar på vad man kan göra för att gemensamt objektivt kan bedöma profilytor.

Gott så!! Men vi var ju inte helt klara?! Hur kan nu detta implementeras? Vi skulle ta fram verktyg och utbildningsmaterial för ett nytt sätt att objektivt bedöma profilytor!! Vi lyckades för detta ändamål få ytterligare finansiering från Vinnova i programmet Metalliska Material (nu kallat

AluSurf) för att kunna komma vidare. Detta projekt har nu pågått i cirka ett år och vid en avslutande workshop konstaterar vi att vi har en möjlighet att, från ett branschöverskridande perspektiv, presentera en föreslagen ”branschstandard” som våra medlemsföretag kan använda och får förhålla sig till. Respektive företag måste sedan naturligtvis anpassa standarden till sina egna system och utbilda sin personal. Projektet har nu som mål att för detta ändamål ta fram ett slutligt utbildningsmaterial samtidigt som forskarteamet är övertygade om att, om implementeringen i svensk aluminiumindustri slår väl ut, mycket väl kan bli en standard som kan användas även internationellt – för så bra är utfallet!

Medlemssidor SVENSKT ALUMINIUM
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 31

Forskare utvecklar extremt högtemperaturbeständig aluminiumlegering

Ett forskarteam vid Tianjin University har presenterat en banbrytande oxid-dispersionsförstärkt aluminiumlegering, vilket utökar dess användningstempe-

raturområde från 350 till 500 grader Celsius. Denna innovation löser den långvariga utmaningen med att använda aluminiumlegeringar i miljöer som överstiger 400 grader Celsius. Teamets resultat, med titeln "Heat-resistant

super-dispersed oxide strengthened aluminium alloys", har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Materials. Industrier som flygoch transportsektorn har ett uttalat behov av ökad hastighet och

minskad vikt, vilket ökar betoningen på värmebeständigheten hos lätta metallmaterial. Medan aluminiumlegeringar har fördelar som låg densitet, hög specifik styrka och korrosionsbeständighet, är deras begränsade vär-

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 32
Professor He Chunnian med forskargruppen i laboratoriet

mebeständighet inom det kritiska temperaturområdet 350 till 500 grader Celsius en betydande utmaning, särskilt inom flygapplikationer. Därför är fortlöpande framsteg inom forskning och utveckling av högpresterande värmebeständiga aluminiumlegeringar, specifikt anpassade för

temperaturer från 350 till 500 grader Celsius, av yttersta vikt.

För att lösa detta hinder introducerade forskarteamet, lett av professor He Chunnian från Tianjin University’s School of Materials Science and Engineering, högdensitets, ultrafina, jämnt fördelade oxidanopartiklar i alumi-

niumlegeringen, vilket förbättrade dess högtemperaturbeständighet. Deras metod i materialförberedelsen löste den ihållande utmaningen med nanopartikelspridning och omvandlade teoretiska ideal till konkreta resultat. Den nyutvecklade aluminiumlegeringen visade därmed en drag-

hållfasthet som översteg 200 megapascals vid 500 grader Celsius, vilket överträffade traditionella aluminiumlegeringar med mer än sexfaldigt och uppnådde en betydande förbättring i högtemperaturstabilitet över flera storleksordningar.

Enastående termisk stabilitet hos material

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 33
Metallbulletiner ALUMINIUM SCANDINAVIA Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com Inga pärlor till svinen Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 34

För er som liksom jag tycker att det är mer än tillräckligt hett så som det är nu vädermässigt kan jag bara säga att det finns dom som har det värre. Och då tänker jag inte på väderleken eller några naturkatastrofer, utan på metaller. Vinnarna i den tävlingen, ja det vill säga dom som har det värst måste vara handlarna på Trafigura, tätt följda av kollegorna på IXM. IXM är ett kinesiskägt tradingbolag ägt av CMOC specialiserade på koppar, moly och lite andra metaller. Trafigura är ett gigantiskt tradingföretag som håller på med allt från olja till metaller och mineraler. Båda lokaliserade i Geneve och båda på fel sida i kampen om det sista tonnet koppar på den amerikanska marknaden. Ja det vill säga det sista tonnet koppar som är levererbart in på det amerikanska börslagren. Dom sitter alltså fel på pappersmarknaden och måste betala upp för att komma ur sina positioner. Även om amerikanska Comex är en liten fjutt jämfört med LME så får det direkt genomslag på all kopparhandel globalt. När man sen inte kan leverera in vad man vill utan bara sånt som är godkänt och inte utsatt för sanktioner blir det knivigt. Det här är en klassisk short squeeze med Trafigura (och IXM) på ena sidan och diverse hedgefonder och andra finansiella aktörer på den andra. Dom som squeezar bryr sig inte det minsta om metaller utan ser det här bara som ett för stunden bra sätt att skapa avkastning. Trafigura som sitter mitt i marknaden trodde sig ha koll på marknadsbalanserna men räknade inte med att räknesnurrorna skulle gå emot dom, och nu sitter man där. Förhoppningsvis har det här löst sig nu när vi går mot ny månad men risken

finns att squeezen bara flyttats fram ett par månader. Koppar har i alla fall handlats ner från all time high på 11 104,50 USD/mt för en vecka sedan till mer hanterbara 10 200.

Vad har det här att göra med aluminium funderar ni nu? Jo, som av en händelse så har det i början av maj (se diagrammet) levererats in skapligt mycket aluminium in i Port Klang och de totala LME lagren gick från knappa 500 tton till dryga 1,1 Mton på fem dagar. Det är ingen hemlighet att Trafigura tidigare samlat på sig metall i Port Klang och nu har sålt av den. Varför man gjort det kan man fråga sig, men jag misstänker att det är så enkelt att ansvariga högre upp i Trafiguras organisation sa stopp, inga mer pärlor till svinen. Handlarna satt fel i marknaden och dom marginalsäkerheter som börserna krävde in var man inte beredda att fortsätta att täcka upp för, och så drog man i bromsen. 600 tton ger säkerheter på miljarder vid dessa priser, och då har vi inte ens räknat med kopparpositionen.

Man kan ju undra varför Trafigura satt på så pass mycket aluminium. Var det för att ge en bild av att marknaden var mer tight än den var? Eller var det för att man samlat på sig metall i förhoppning att marknaden skulle bli starkare framöver och att man kunde finansiera det egna lagret med contangon under tiden.

Trots allt så ger ju 50 dollar contango cash- 3m en hyfsad finansieringshjälp på ca 8 procent på årsbasis. Det sägs att mycket av metallen var indisk och då kan det ju ha att göra med den nya försörjningslogistiken, dvs att indierna tar billig rysk metall och säljer bort sin egen dyrare till Trafigura som då fram tills nu glatt suttit med bra metall i portföljen. En annan aktör som passar på att fylla på lagren har varit Kina och den senaste importstatistiken från april visar på att månadssiffran var upp 72 % till 380 tton i april och att man totalt importerat 1,5 Mton jan-apr upp 86 % från föregående år. Nu när priserna har stärkts kan man misstänka att de opportunistiska kineserna tar det lite lugnare med importen. Det finns dock ett orosmoment vad gäller Kina och det är bristen på regn, bristen på vatten har gjort det svårt att boosta produktionen efter vinterns elrelaterade begränsningar. Mindre regn ger mindre el från vattenkraft och därmed ofrivilliga produktionsbegränsningar även om metallpriset i sig kan vara lockande.

Den manipulerade uppgången tidigare bör ha svårt att hålla i sig nu när metall hastats in på lager och jag förväntar mig en tillnyktring. Det gamla engelska talesättet ’Sell in May, and go away” kanske slår in i år.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 35

Ny metod kopplar samman CFK och aluminium

Fraunhofer IFAM och

Faserinstitut Bremen e.V. samarbetar i ett nytt projekt kallat "HyFKAl", som syftar till att utveckla en innovativ hybridgjutningsprocess för att sammanfoga CFK (kolfiberförstärkt plast) och aluminium. Denna metod är utformad för att möjliggöra för små och medelstora företag att kostnadseffektivt producera storskaliga hybridkomponenter av CFK och aluminium.

Möjligheter för lättviktskonstruktion och mobilitetssektorn

Lättviktskonstruktioner är avgörande för att minska CO2-utsläppen. Multimaterialdesigner som använder CFK och metall kan avsevärt

minska energiförbrukningen genom effektiv materialanvändning. Mobilitetssektorn, inklusive bil- och flygindustrin, kan dra stor nytta av sådana innovationer. Traditionella sammanfogningstekniker har dock utmaningar, såsom kontaktkorrosion, ökad vikt från ytterligare sammanfogningselement och minskad styrka på grund av borrning.

Innovativ metod för hybridgjutningsprocessen

HyFKAl-projektets hybridgjutningsprocess integrerar CFK-komponenter direkt i aluminiumgjutningsprocessen. Målet är att utveckla en ekonomisk metod för att sammanfoga CFK och aluminium genom att smälta samman termoplastiska och härdplastiska CFK-strukturer med aluminium.

Projektansvar

Fraunhofer IFAM: Ansvarar för gjutningstekniken, inklusive temperatur- och parameterkontroll, samt design och modellering av övergångsområdet mellan aluminiumgjutning och fiberkompositkomponenter.

Faserinstitut Bremen e.V.: Fokuserar på processutveckling inom fiberkompositområdet och design av isoleringslager för att skydda fiberkompositen från termisk påverkan under gjutningsprocessen.

Mer info

För mer information och kontaktuppgifter, besök: Fraunhofer IFAM Hybridgjutning CFK-Aluminium https://www.ifam.fraunhofer.de/en/ Press_Releases/InnoBlech.html

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 36
Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se www.hydro.com www.elumatec.se www.emmegi.se www.aluminium.se www.alu.se www.klarvik.se Vill du också synas här? Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se www.hydal.se invexmetal.com www.ejderstedts.se Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 37

Branschregister

3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna

Tel: 08-92 21 50

Fax: 08-92 22 88

Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo

Tel: 036-460 60

Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 64 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB

Södra Vägen 10 702 27 Örebro

Tel: 019-19 79 90

Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39

Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

ALU-S AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

ALUTRADE AB

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

BEIJER INDUSTRI AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB

Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm

Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB

Box 3017

600 03 Norrköping

Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63

Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19

212 25 Malmö

Tel: 040-24 59 00

Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18

422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00

Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

Box 237

433 24 Partille

Tel: 031-336 36 82

Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

COVENTYA AB

Ödegärdsgatan 3

504 64 Borås

Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås

Tel: 033-20 88 40

e2@e2systems.se www.e2systems.se

ELEMENT MATERI-

ALS TECHNOLOGY

Box 1340, 581 13 Linköping

Tel: 013-16 90 00

Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

Box 123, 575 21 Eksjö

Tel: 0381-143 80

Fax: 0381-61 12 76

Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

GRÄNGES SWEDEN AB

612 81 Finspång

Tel: 0122-838 00

Fax: 0122-197 32

Kontakt: Ari Leidelöf

HYDAL COMPONENTS AB

Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda

Tel: 0383-76 39 40

Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen

574 81 Vetlanda

Tel: 0383-941 00

Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo

Tel: 036-486 80

Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB

Fakturavägen 6

175 62 Järfälla

Tel: 08-445 84 40

Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 38

MACDERMID SCANDINAVIA AB

Box 83

601 02 Norrköping

Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB

Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn

Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB

Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna

Tel: 016-12 08 06

Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1

364 30 Åseda

Tel: 0703-242 444

Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB

Box 43

383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad

Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

Branschregister

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön

Tel: 0383-348 00

Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB

Östgärde Industriväg 406

417 29 Göteborg

Tel: 031-55 05 04

Fax: 031-55 19 55

Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36

360 70 Åseda

Tel: 0474-550 00

Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB

Box 53

668 92 Ed

Tel: 0534-620 00

Fax: 0534-620 01

Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com

Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com

Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB

Regattagatan 13

723 48 Västerås

Tel: 021-10 98 00

Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB

Box 8061

163 08 Spånga

Tel: 08-621 89 00

Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK

Tel: +45 7699 1777

Fax: +45 7557 4917

Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult

Tel: 010-445 95 00

Kontakt: Erik Petré erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka

Tel: 0300-553 00

Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB

Ås, 330 10 Bredaryd

Tel: 0371-708 80

Fax: 0371-708 90

Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB

Turbingatan 3

195 60 Arlandastad

Tel: 08-590 750 50

Fax: 08-590 750 22

Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 39

Branschregister

Bearbetning

LEGOARBETEN

Bockning

Extral

Hydal Components AB Hydro ProfilGruppen

Rullbockning

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Hydroformning Hydro

Kapning

Ahlins i Habo AB Extral Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Montering Ahlins i Habo AB Extral

Hydal Components AB Hydro Interal AB ProfilGruppen

Profilbearbetning Hydal Components AB Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen

Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR

SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning

Ahlsell Maskin AB

CNC-maskiner för profilbeabetning

Ahlsell Maskin AB

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Maskinpartner AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

Fräsning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Kapning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Stansning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Kapning Micor AB

Fogning

LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro

Svetsning

Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB

Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim

3M Svenska AB-3M Industrilim

Sika Sverige AB

Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB

Tejp

3M Svenska AB-3M Industritejp

Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Gjuteriförnödenheter

Allt för gjuteriet

G & L Beijer Industri AB

Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB

Blacker

Pyrotek Scandinavia AB

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB

Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB

G & L Beijer Industri AB

Prototyptillverkning för gjutgods

Mifa Aluminium bv

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Gjutgods

Bearbetning av gjutgods

Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Kokillgjutning

MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Precisionsgjutning

Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Pressgjutning Interal AB

Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Sandgjutning

Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Information

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning

Chemetall AB

Kemikalier

Silikon

Alcan Nordic AB

Silikongummi Alcan Nordic AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier

Analystjänster

Element Materials Technology AB

Materialeprøvning

Materialprovning Materialeprøvning

Skadeutredningrar

Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Metallförsäljning

Band, lackerade

Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Plåt, lackerad Hydro

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Components AB Hydro

Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Components

ALUMINIUM SCANDINAVIA Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 40

Profiler, special Alu-S AB

Alutrade AB Extral

Hydal Components AB

Hydro

Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen

Profiler, standard Alu-S AB Extral

Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

KMC Ytbehandling AB

Utbildning

Konstruktörskurser

AluminiumFörlaget

Svetskurser

AluminiumFörlaget

Element Materials Technology AB

Ytbehandlingskurser

Chemetall AB

Element Materials Technology AB

Ytbehandling

LEGOARBETEN

Alutin

ProfilGruppen

Anodisering

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB Extral

Hydal Components AB

Hydro

Mastec CCTech AB

Mäkelä Alu AB

Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

CompCote

Bodycote Ytbehandling AB Decoral

Hydro

Dekorativ slipning

Bodycote Ytbehandling AB

Elektrolytisk metallbeläggning

Brink Förnicklingsfabriken AB

E-Clips

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Elpolering

Pollux Ytbehandling AB

Glaspärleblästring

Bodycote Ytbehandling AB

Gulkromatering

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering

Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering

och beläggning

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Infärgning

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Extral

Hydal Components AB

Hydro

Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Kemisk förnickling

Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB

Keronitebehandling

Brink Förnicklingsfabriken AB

Kromatering

Chemetall AB Extral Hydro

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Mekanisk polering

Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Nedox

Branschregister

Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Nickel/tenn

Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Passivering Mastec CCTech AB

Pulverlackering

Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Slipning Extral Hydro

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Trumling

Ahlins i Habo AB

Hydal Components AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Tufram

Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB

Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR:

Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning

MacDermid Scandinavia AB

Blästermaskiner

Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Eftertätning

Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Elektrolytisk metallbeläggning

Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB

Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Kemisk metallbeläggning

Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Smörjmedel Chemetall AB

Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

SCANDINAVIA Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 41
ALUMINIUM

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET

Företag:

Adress & postadress:

Kontaktperson + underskrift:

Hemsida:

Org.nr:

vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning

LEGOARBETEN

☐ Bockning

☐ CNC-Stansning

☐ Kapning

☐ Kromatering

☐ Lackering

☐ Montering

☐ Perforering

☐ Profilbearbetning

☐ Skärande bearbetning

☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ CNC-maskiner för profilbearbetning

☐ Bockning

☐ Fräsning

☐ Kapning

☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning

☐ Stansning

VERKTYG FÖR

SKÄRANDE BEARBETNING

☐ Diamantverktyg

Fogning

LEGOARBETEN

☐ Explosionssvetsning

☐ Friction Stir Welding

☐ Lödning

☐ MIG-svetsning

☐ Nitning

☐ Reparationssvetsning

☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐ Mekaniserad svetsning

☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar

☐ Motståndssvets

☐ Plasmasvets

☐ Svetsmaskiner

☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐ Fästelement

☐ Blindnitar

☐ Självstansande nitar

☐ Stuknitning

☐ Gänginsatser

☐ Specialskruv

☐ Lim

☐ Lod, fluss

☐ Tillsatsmaterial svetsning

☐ Tejp

☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING

☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter

☐ Allt för gjuteriet

☐ Avgasningsenheter

☐ Blacker

☐ Eldfasta produkter

☐ Flussmedel

☐ Isolationsprodukter

☐ Keramiska filter

☐ Kokiller och verktyg

☐ Pressgjutmaskiner

☐ Prototyptillverkning för gjutgods

☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar

☐ Smältpreparat

Gjutgods

☐ Bearbetning av gjutgods

☐ Kallflytpressning

☐ Kokillgjutning

☐ Lågtrycksgjutning

☐ Metallgjutning

☐ Modelltillverkning

☐ Precisionsgjutning

☐ Pressgjutning

☐ Sandgjutning

☐ Smide

Information

☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion

☐ Konstruktionsfirma

E-post:

Telefon:

Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Laboratorier

☐ Analystjänster

☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning

☐ Band, lackerade

☐ Band, olackerade

☐ Börsaffärer

☐ Gjutaluminium

☐ Plåt, lackerad

☐ Plåt, olackerad

☐ Plåt, slät

☐ Profiler, rör

☐ Profiler, special

☐ Råvaror

Utbildning

☐ Konstruktörskurser

☐ Svetskurser

Ytbehandling

RÅDGIVNING

☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐ Anodisering

☐ Beläggning av skyddsplast

☐ Blästring

☐ Dekorativ slipning

☐ Elektrolytisk metallbeläggning

☐ Elförtenning

☐ Elpolering

☐ Glaspärleblästring

☐ Gulkromatering

☐ Hårdanodisering

☐ Hårdanodisering och beläggning

☐ Infärgning

☐ Kemisk förnickling

☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kemisk polering

☐ Kromatering

☐ Lackering

☐ Mekanisk polering

☐ Metalonbeläggning

☐ Nickel/tenn

☐ Pulverlackering

☐ Screentryck

☐ Silketryckning

☐ Slipning

☐ Tampongtryckning

☐ Teflonbeläggning

☐ Trumling

MASKINER FÖR

ANODISERING

☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐ Avfettning

☐ Blästermaskiner

☐ Blästring

☐ Eftertätning

☐ Elektrolytisk metallbeläggning

☐ Fosfatering

☐ Infärgning

☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kromatering

☐ Slungrensmaskiner

☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Jag/vi
Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2024 42

Aluminium är över allt

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.