DESIGN – KONST!

Text av Dag Holmgren, professor i Industridesign

En reflektion som jag gör är att design som område – process – ofta förväxlas med ordet konst. Det är fortfarande så att Sveriges regering placerar designområdet under rubriken Kultur. Man har tydligen inte förstått att design som process i industrin är en av de motorer som skapar både tillväxt och att produkter och tjänster faktiskt blir bättre både för användaren och miljön.

Som jag vid flera tillfällen påpekat så köper människor produkter och tjänster baserat på upplevelser och känslor och inte på teknik. Därmed inte sagt att tekniken är viktig. Problemet är att det inte räcker med endast teknik, gillar man inte produkten – tjänsten – så blir det inget köp.

Som designer är jag helt beroende av teknik och tekniker för att kunna förverkliga de produkter jag arbetar med. Ett problem är att man i bland får uppfattningen att teknikerna tror att de klarar sig utan designern. Vi som designers skulle aldrig påstå att vi inte behöver teknikerna i vår arbete.

Tage Danielsson

Ett väldigt fint och belysande exempel på detta är det fantastiska tal som Tage Danielsson höll i Linköping 1985 (Om humanisten och vetenskapen: https://www.youtube. com/watch?v=AknwZGON0Hw).

Man får ibland känslan av, att eftersom det är svårt att sätta mätbara siffror på hur människor upplever en bra och användbar produkt, så undviker man att mäta det.

Ett bra värde kan naturligtvis vara att produkten säljer bra och under lång tid.

Detta blir då naturligtvis ett värde som man endast kan mäta i efterhand.

Vad satsar regeringen på?

Om vi tittar på vad den nuvarande regeringen satsar på kultur för 2025 så är budgeten 9,3 miljarder. Det var samma budget som den dåvarande regeringen, Göran Persson, presenterade 2004.

Den lägsta budgeten på 21 år. Alltså ingen skillnad när det gäller politisk färg.

Att design hamnar inom kulturområdet, är förmodligen förklaringen till att design lågprioriteras.

Industridesign

För mig ska design kopplas till industrin och företagande

Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID, som arbetar med att implementera design som process m.m. i de svenska företagen, får ett statligt bidrag på cirka 11 miljoner och Föreningen Svensk Form får ett bidrag på cirka 5 miljoner. Att jämföras med den Norska staten som bidrar till motsvarande organisationer i Norge, med cirka 75 miljoner norska kronor.

Design är lönsamt!

Ett exempel på det är den satsning som genomfördes 2005, ”Design som utvecklingskraft”.

Utvärderingar som gjordes resulterade i: ”Att satsa på design är nästan löjligt lönsamt, både för företag och offentlig sektor. Det visar en utvärdering av nio projekt i den statliga satsningen ”Design som utvecklingskraft”. 51 satsade regeringsmiljoner har gett minst 300 miljoner kronor tillbaka.

Ytterligare exempel på det svaga intresset för designfrågor från svenska regeringen är att i Norge får DOGA, motsvarande SVID och SvenskForm, cirka 72 miljoner i stöd medan man i Sverige ger stöd på cirka 15 miljoner. Tänk då på hur mycket större Sverige är när det gäller producerande företag.

Enligt statistik finns det cirka 71 000 företag i Norge och cirka 1,2 miljoner företag i Sverige.

I SvD, 2024-10-13, skriver Anders Q Björkman en intressant krönika med rubriken: ”Gillar näringslivet bara kroppskultur?". Det tyska företaget Würth som omsätter cirka 227 miljarder/år, har en vd, Reinhold Würth, som lägger betydande summor på kultur. Han menar att: ”Konst och kultur är själens andningshål”.

Socialdemokraterna och Liberalerna har alltid haft höga tankar om kulturen men när de hamnade i regeringsställning släppte man ifrån sig kulturministerposten till Miljöpartiet respektive Moderaterna!

En läsvärd krönika hittar du på https://www.svd.se/a/rPmpkm/anders-q-bjorkman-nya-visioner-kan-ge-kulturennya-miljoner

Vad är det då för skillnad mellan en kulturprodukt och ett designobjekt?

Om man placerar en av Christian von Koenigsegg sportbilar på ett Konstgalleri blir nog denna bil betraktad som ett konstföremål, och på samma sätt, placerar man Jonas Bohlins ”Betongstol” i en möbelaffär så blir den endast betraktad som en stol.

Detta är naturligtvis generellt. Vad jag menar är att produkter inte automatiskt blir konst eller design eller teknik, utan det handlar om ett sammanhang.

Det som är viktigt är vilken strategi som ett företag har för att nå sin marknad. Det är i detta valet som design blir viktigt. Vi vet, som jag tidigare skrivit, att upplevelsen och känslan är avgörandet vi val av produkter, och dessa områden ligger i designerns profession att hantera.

Jag är övertygad om att frågor kring designämnet ligger mycket närmare industrin än vad industrin själva är medveten om.

Detta baserar jag på av dels den egna erfarenhet och dels på det samtal som pågår i designsverige.

Se nu till att besöka ELMIA Subcontructor i Jönköping den 12–14 november, den bästa mässan för att möta svensk tillverkande industri.