En väg mot netto-noll 2050

Aluminiumsektorn står inför en avgörande period med växande global oro över klimatförändringar och växthusgasutsläpp. Produktionen av aluminium är en energiintensiv industri som står för betydande globala utsläpp av växthusgaser och genererar mer än 1,1 GtCO2e utsläpp per år. Men aluminium är också central i strävan efter en koldioxidfri ekonomi och Europas ambitiösa klimatmål.

European Aluminium har nyligen släppt en rapport, Net-Zero by 2050: Science-based Decarbonisation Pathways for the European Aluminium Industry. Rapporten publicerades under ett högnivåmöte i Bryssel med Kerstin Jorna, generaldirektör vid Europeiska kommissionens DG Grow och identifierar möjliga vägar för att minska koldioxidutsläppen från den europeiska aluminiumproduktionen och för att uppnå målen i Parisavtalet till 2050. Även om branschen redan gjort framsteg i minskningen av klimatpåverkan, krävs nu starkt ledarskap och beslutsamma åtgärder för att ytterligare påskynda utsläppsminskningarna i hela värdekedjan.

För att möjliggöra och planera för nödvändiga utsläppsminskningar har man analyserat det nuvarande CO2e-fotavtrycket för aluminiumproduktionen i Europa. Genom att använda kostnadsoptimeringsmodeller och skräddarsydda koldioxidbudgetar för varje segment i produktionskedjan har man tagit fram realistiska sätt att nå målet om 1,5 °C-uppvärmning.

Studien belyser att den europeiska aluminiumproduktionen, som 2021 släppte ut cirka 24 MtCO2e, spelar en avgörande roll i den globala aluminiumindustrin. Med 75 % av utsläppen från primärproduktionen, 15% från återvinning och 11% från profil- och plåttillverkning, är sektorn ansvarig för 2,3 % av de globala utsläppen och 4,9 % om import räknas in.

För att hålla sig inom den koldioxidbudget som tilldelats den europeiska aluminiumindustrin inom 1,5°C-målet krävs ambitiösa åtgärder. Studiens scenarier pekar på möjligheten till över 90 % utsläppsminskningar till 2050, där viktiga delmål för 2030 och 2040 innebär minskningar med minst 37 % respektive 78 % jämfört med referensnivåerna. En snabb utfasning av fossila bräns- len, användning av inerta anoder och övergång till koldioxidsnåla ugnar är viktiga faktorer, tillsammans med ökad återvinning.

Att minska utsläppen från den europeiska aluminiumindustrin kräver engagemang från marknadsaktörer och beslutsfattare. Säkerställa tillgång till koldioxidsnål el, öka investeringar i forskning och utveckling, samt främja ökad användning av återvunnet aluminium är avgörande steg.

En fullständig utfasning av fossila bränslen kräver även minskade utsläpp från importerade aluminiumprodukter. Skärpta handelskrav och minskad import från länder utanför Europa, tillsammans med politiskt stöd för att stimulera produktion inom Europa, blir centrala för att uppnå ökad självförsörjning och minska utsläppen från koldioxidintensiv import.

Den europeiska aluminiumsektorn, som står i frontlinjen för den globala övergången till en hållbar framtid, möter betydande utmaningar. Att hålla sig inom den tilldelade växthusgasbudgeten fram till 2050 kräver omedelbara och ambitiösa insatser från både branschaktörer och politiska beslutsfattare.