3 minute read
Aluminium Scandinavia nr 3-2025
Makro-ekonomisk spaning på Gjuteridagarna 2025
Text av Torbjörn Larsson
När råvaruanalytikern Christian Kopfer från Handelsbanken intog scenen på Gjuteridagarna var det med ett tydligt budskap: konjunkturen är på väg upp – men osäkerheten är större än någonsin.
I sin presentation ”Hela havet stormar” beskrev han en värld präglad av politiska spänningar, protektionism och ökade krav på självförsörjning, där industrimetaller som aluminium får en ny strategisk betydelse.
Efter flera år av lågkonjunktur noterar Kopfer nu tydliga signaler om återhämtning. Företag börjar åter bygga lager av råvaror, vilket historiskt är ett säkert tecken på att konjunkturen bottnat och att den reala efterfrågan är på väg upp –vanligtvis med en eftersläpning på ett eller två kvartal.
Samtidigt varnar han för att investeringsviljan är låg på grund av geopolitisk oro, inte minst i relationerna mellan USA, Kina och EU.
– I styrelserummen är osäkerheten monumental. Alla sitter och väntar. Det påverkar inte bara investeringar i råvaruproduktion, utan också större industriprojekt, konstaterade Kopfer.
Aluminium – strategisk metall för omställningen
I sin presentation pekar Kopfer ut aluminium, tillsammans med koppar, som avgörande för den gröna omställningen. Både elektrifiering, batterilagring och ny infrastruktur är beroende av lättviktiga och ledande material.
"Koppar och aluminium är de mest exponerade metallerna mot energiomställningen", konstateras i en av presentationens sammanfattande bilder.
Han förutspår stigande priser på industrimetaller i takt med att Tyskland, Kina och andra tunga ekonomier rullar ut stimulanspaket. Även ökad europeisk militarisering bedöms driva upp efterfrågan.
Tullar och skydd för att rädda europeisk basindustri
En central del av föredraget – och den efterföljande intervjun –handlar om att många av Europas basindustrier, inklusive aluminiumoch ståltillverkning, har svårt att konkurrera mot subventionerad eller kraftigt underprisad import, särskilt från Kina.
– Vill vi ha kvar aluminiumproduktion i Europa måste vi vara beredda att skydda den med tullar, sade Kopfer i intervjun efter sitt anförande.
Att producera metaller med hjälp av el från förnybara källor är bra för klimatet – men också dyrare. Om inte import från kolintensiv produktion beskattas, riskerar de gröna satsningarna att slås ut.
Elpriserna – låga nu men investeringar hotas
Ett annat viktigt budskap rörde energimarknaden. Trots att Norden har ett överskott på el och relativt låga spotpriser väntas investeringarna i ny elproduktion minska, just på grund av de låga marginalerna. Detta kan leda till framtida effektbrist –särskilt som elförbrukningen väntas fördubblas till 2040.
Enligt prognoser i Kopfers presentation väntas elpriserna i Norden ligga kvar på låga nivåer fram till 2026, för att därefter successivt stiga. Han pekar också på att framtida efterfrågan från industrin – särskilt inom vätgas, batterier och aluminium – kräver enorma mängder el. Produktionen måste därför upp, men det sker inte utan rätt signaler från politiken.
Lönsamhet, finansiering och spelregler avgör
En röd tråd genom föredraget var att den gröna omställningen är möjlig – men bara om marknadsvillkoren anpassas. Dagens elpris, elnätsregler och avsaknad av långsiktiga spelregler gör det svårt att räkna hem investeringar i till exempel ny vindkraft, aluminiumsmältverk eller vätgasbaserad stålproduktion.
