Början på början av slutet?

Början på början av slutet?

Text av Staffan Zetterström

Det mesta som rör gjuteriindustrin är nattsvart just nu – men ser vi en liten, liten ljuspunkt som kan tolkas som en möjlig väg framåt, kanske till och med en framtida vändning? Låt oss titta närmare på detta.

Trots min ganska bistra syn på tingens tillstånd ser jag den senaste tiden flera tecken som faktiskt tyder på både en vilja och en möjlighet till förändring. Vi tar dem en i taget:

Ny president

Jag vet att det är vanskligt att skriva om politik, men det går inte att blunda för Herr Trump i Vita huset och Herr Putin i Moskva. Vad Trump har gjort – och gör – är en mängd saker, och i det kaoset sker också en rad åtgärder som påverkar avsättningen av produkter. Vad Putin har åstadkommit vet vi alla, och även det driver på utvecklingen.

Jag intresserar mig bland annat för råvaran aluminium, och funderar på hur rysk aluminium kanske inte längre känns helt okej. Samtidigt står Kanada redo att exportera till Europa, och med tullar på plats blir detta än mer intressant.

Sedan har vi bilindustrins slutmontering, som inte bara hotas av Kina utan nu även av problematiken med USA. Detta drabbar inte bara exportörer, utan även amerikanska tillverkare. Man kan misstänka att cheferna på Ford, GM och Tesla inte jublar när de räknar på vad tullarna innebär – med ökade kostnader för bilar där en stor del av komponenterna är importerade. Importören står ju för notan – alltså i slutändan de själva.

Varumärket USA har länge varit romantiserat och starkt, men har fått en rejäl knäck. Frågan är hur detta påverkar handeln på längre sikt. Ingen trodde att vi skulle återvända till den osäkerhet vi upplevde förra gången Trump var president – men nu är vi där igen. Varuflöden som uppfattas som strategiska – vapen, råvaror och annat med långsiktig betydelse – kommer de kommande 30 åren sannolikt att behandlas annorlunda. Inte till USA:s fördel. Och det kommer att kosta, när man inte längre kan lita på USA som handelspartner.

Men sist och inte minst tror jag att vi kommer att få se ett Europa som samlar sig, snyter näsan, växer upp, nyktrar till – och börjar agera i de stora frågorna. På grund av ett krig i Europa, och en partner i USA som gör slut. Detta skapar energi och riktning – att stå på egna ben. Det är intressant att se den senaste tidens samling i flera frågor. Och får vi se detta med lite mer jävlar anamma och självförtroende så är det kanske, som Churchill sade:

“Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är kanske slutet på början.”