3 minute read
PEO är ett alternativ till hårdanodisering
Metoden Plasma Electrolytic Oxidation (PEO), kommersiellt känd under namnet Keronite, väcker intresse som alternativ till traditionell hårdanodisering av aluminium. Vi träffade Johan Brink, vd för Brink Förnickling, för att prata om tekniken, dess egenskaper och var den kan komma till nytta i svensk industri.
Vad är Keronite, och vad skiljer det från andra ytbehandlingar?
– Keronite är en vidareutveckling av anodisering där man använder högre spänning för att skapa en oxid på metallytan. Det sker i en vattenbaserad elektrolyt, men till skillnad från vanlig anodisering uppstår plasmaurladdningar, vilket ger ett tätare, hårdare och mer elastiskt keramiskt skikt.
– Det är särskilt intressant för aluminium och magnesium, där ythårdhet och korrosionsskydd ofta är en begränsande faktor.
Vilka tekniska egenskaper kan man uppnå med Keronite?
– Hårdheten kan komma upp i över 2000 HV, alltså hårdare än hårdkrom. Det är också möjligt att få mycket goda resultat i saltdim- test – över 2000 timmar med rätt försegling.
– Ytan tål hög värme, upp till 500 °C kontinuerligt och mer kortvarigt. Skiktet har också god elektrisk isoleringsförmåga, vilket kan vara viktigt för vissa elektronikapplikationer.
Hur ser ytan ut efter behandlingen?
– Den blir porös i det yttersta lagret, vilket är en fördel. Det gör att man kan efterbehandla med exempelvis PTFE (teflon), färg eller andra material för att påverka friktion, släppförmåga eller kemikalieresistens. Den inre delen av skiktet är tät och ger själva skyddet mot slitage och korrosion.
Vad är fördelarna jämfört med hårdanodisering?
– Keronite ger en jämnare täckning även i hörn och skarpa geometrier. Där har hårdanodisering en svaghet – den kan bilda sprickor eller ge sämre skydd i just kanter. Det här är en stor skillnad om man jobbar med verktyg eller gjutformar.
– Dessutom är processen renare. Den är vattenbaserad och fri från tungmetaller eller starka syror. Det gör den enklare att hantera ur miljösynpunkt.
Var kan Keronite göra nytta i praktiken?
– Det finns flera användningsområden. I vår bransch ser vi det till exempel i gjutformar för plast, där man vill ha en hård och släppvänlig yta. Men också inom industrier som till exempel förvarskomponenter, där aluminiumkomponenter utsätts för hög belastning och där viktbesparing är viktig.
En annan intressant egenskap hos Keronite är dess låga friktion mot sig självt.
– Man kan köra Keronite mot Keronite utan att det kladdar eller sliter. Det behövs ofta ingen smörjning alls, vilket gör det till ett alternativ till titan i applikationer som turbiner eller rörliga delar med höga krav på värmetålighet och slitstyrka, säger Johan Brink.
Det öppnar för nya användningsområden där låg vikt, hög hållfasthet och underhållsfri drift är avgörande.
– Keronite är inte lösningen på allt, men det är ett alternativ värt att känna till, särskilt när man söker längre livslängd eller bättre funktionalitet på aluminiumytor.
Keronite i Korthet
Egenskap Typiska värden med Keronite
Hårdhet: 800–2000 HV
Skikttjocklek: 10–150 µm
Korrosionsmotstånd: >2000 h i saltdimtest
Temperaturtålighet: Upp till 500 °C (kontinuerligt)
Miljöpåverkan: Låg – vattenbaserad process
Efterbehandling: Möjlig med PTFE, färg m.m.
